EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT"

Transkript

1 SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT

2 Under 2011 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 100-eurosedeln. ÅRSRAPPORT

3 Europeiska centralbanken, 2011 Besöksadress Kaiserstrasse Frankfurt am Main, Tyskland Postadress Postfach Frankfurt am Main, Tyskland Telefon Webbplats Fax Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke kommersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges. Fotografi er: Andreas Böttcher ESKQ ISOCHROM.com Robert Metsch Walter Vorjohann Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är den 25 februari ISSN (onlineversion)

4 INNEHÅLL FÖRORD 9 KAPITEL 1 EKONOMISK UTVECKLING OCH PENNINGPOLITIK 1 PENNINGPOLITISKA BESLUT 16 2 DEN MONETÄRA, FINANSIELLA OCH EKONOMISKA UTVECKLINGEN Det globala makroekonomiska läget Den monetära och finansiella utvecklingen Pris- och kostnadsutvecklingen Produktion, efterfrågan och utveckling på arbetsmarknaden De offentliga finansernas utveckling Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen 76 3 EKONOMISK OCH MONETÄR UTVECKLING I MEDLEMSSTATER UTANFÖR EUROOMRÅDET 81 KAPITEL 2 CENTRALBANKSVERKSAMHET 1 PENNINGPOLITISKA TRANSAKTIONER, VALUTATRANSAKTIONER OCH INVESTERINGSVERKSAMHET Öppna marknadsoperationer och stående faciliteter Valutatransaktioner och transaktioner med andra centralbanker Programmet för värdepappersmarknaderna Programmet för köp av säkerställda obligationer Investeringsaktiviteter BETALNINGS- OCH VÄRDEPAPPERSAVVECKLINGSSYSTEM Target Target2-Securities Avvecklingsförfaranden för säkerheter SEDLAR OCH MYNT Utelöpande sedlar och mynt samt sedelhantering Sedelförfalskning och förebyggande åtgärder Produktion och utgivning av sedlar STATISTIK Ny eller utökad statistik för euroområdet Andra händelser på statistikområdet Statistikbehov som är en följd av finanskrisen NATIONALEKONOMISK FORSKNING Forskningsprioriteringar och resultat Spridning av forskningsresultat: publikationer och konferenser ÖVRIGA UPPGIFTER OCH AKTIVITETER Efterlevnad av förbuden mot monetär finansiering och positiv särbehandling Rådgivande funktioner Administrationen av Europiska unionens och Europeiska stabilitetsfondens upplåning och utlåning och hanteringen av samordnade bilaterala lån till förmån för Republiken Grekland Eurosystemets reservförvaltningstjänster 125 KAPITEL 3 ESTLANDS INTRÄDE I EUROOMRÅDET 1 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN I ESTLAND RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ INTEGRATIO- NEN AV EESTI PANK I EUROSYSTEMET OPERATIVA ASPEKTER PÅ INTEGRERINGEN AV EESTI PANK I EUROSYSTEMET 133 ECB 3

5 4 UTBYTET AV SEDLAR OCH MYNT I ESTLAND 134 KAPITEL 4 FINANSIELL STABILITET OCH INTEGRATION 1 FINANSIELL STABILITET Övervakning av den finansiella stabiliteten Arrangemang för finansiell stabilitet FINANSIELL REGLERING OCH TILLSYN Bankverksamhet Värdepapper Redovisning FINANSIELL INTEGRATION ÖVERVAKNING AV BETALNINGSSYSTEM OCH MARKNADSINFRASTRUKTUR System för stora betalningar och leverantörer av infrastrukturtjänster System och instrument för massbetalningar Clearing och avveckling av värdepapper och derivat Övrig verksamhet 153 KAPITEL 5 EUROPEISKA FRÅGOR 1 POLICYFRÅGOR INSTITUTIONELLA FRÅGOR FÖRSTÄRKT EKONOMISK STYRNING I EU UTVECKLINGEN I OCH FÖRBINDELSERNA MED EU:S KANDIDATLÄNDER 161 KAPITEL 6 UPPGIFTER SOM RÖR EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS VERKSAMHET 1 INSTITUTIONELL STRUKTUR STÖD TILL ESRB I FORM AV ANALYSER, STATISTIK, LOGISTIK OCH ADMINISTRATION 167 KAPITEL 7 INTERNATIONELLA FRÅGOR 1 DEN VIKTIGASTE UTVECKLINGEN I DET INTERNATIONELLA MONETÄRA SYSTEMET SAMARBETE MED LÄNDER UTANFÖR EU 176 KAPITEL 8 ANSVARIGHET 1 ANSVARIGHET INFÖR ALLMÄNHETEN OCH EUROPAPARLAMENTET NÅGRA AV DE FRÅGOR SOM HAR DISKUTERATS VID MÖTEN MED EUROPAPARLAMENTET 183 KAPITEL 9 EXTERN KOMMUNIKATION 1 KOMMUNIKATIONSPOLICY KOMMUNIKATIONSAKTIVITETER 187 KAPITEL 10 INSTITUTIONELL RAM, ORGANISATION OCH ÅRSREDOVISNING 1 ECB:S BESLUTANDE ORGAN OCH ORGANISATIONSSTYRNING Eurosystemet och Europeiska centralbankssystemet ECB-rådet Direktionen ECB:s allmänna råd Eurosystemet/ECBS:s kommittéer, budgetkommittén, personalchefsmötet och Eurosystemets styrkommitté för IT-frågor Organisationsstyrning VERKSAMHETEN VID ESRB:S FÖRBEREDANDE SEKRETARIAT ECB

6 2 ORGANISATIONSUTVECKLING Personalfrågor Personalfrågor och social dialog ECB:s nya huvudkontor Samordningsbyrån för eurosystemets upphandlingar Miljöfrågor IT-service management PERSONALCHEFSMÖTET (HCR) ECB:S SOCIALA DIALOG ÅRSBOKSLUT FÖR ECB 208 Förvaltningsrapport för det år som slutade den 31 december 209 Balansräkning per den 31 december 214 Resultaträkning för det år som avslutades den 31 december 216 Redovisningsprinciper 217 Noter till balansräkningen 222 Noter till resultaträkningen 235 Revisionsberättelse av den oberoende revisorn 238 Not om vinst- eller förlustfördelning EUROSYSTEMETS KONSOLIDERADE BALANSRÄKNING PER DEN 31 DECEMBER 242 BILAGOR RÄTTSAKTER SOM EUROPEISKA CENTRALBANKEN HAR ANTAGIT 246 EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDEN 249 KALENDARIUM FÖR EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA ÅTGÄRDER 256 ÖVERSIKT ÖVER ECB:S KOMMUNIKATION I SAMBAND MED TILLFÖRSEL AV LIKVIDITET 259 EUROPEISKA CENTRALBANKENS PUBLIKATIONER 264 ORDLISTA 265 FÖRTECKNING ÖVER RUTOR 1 Extraordinära åtgärder under 17 Diagram Skillnad mellan räntorna på statsobligationer under och i början av Jämförelse mellan den senaste utvecklingen i MFI:s utlåning till den icke-finansiella privata sektorn och tidigare perioder av ekonomisk nedgång och återhämtning 32 Diagram A Årlig tillväxttakt för reala MFI-lån till den icke-finansiella privata sektorn under kraftiga nedgångar och återhämtningar sedan Diagram B Årlig BNP-tillväxt under kraftiga nedgångar och återhämtningar sedan Diagram C Årlig tillväxttakt för reala MFI-lån till hushåll under kraftiga nedgångar och återhämtningar sedan Diagram D Årlig tillväxttakt i reala MFI-lån till ickefinansiella företag under kraftiga nedgångar och återhämtningar sedan Utvecklingen i marknadsbaserade mått på inflationsförväntningar under 40 Diagram A Break even-inflation och inflationskopplad swapränta 41 Diagram B Förändringar i break even-inflation och förändringar i nominella och reala räntor under 41 Diagram C Dekomponering av långsiktig forward break even-inflation baserad på en modell över löptidsstrukturen 41 Diagram D 5-årig forward break even-inflation fem år framåt för euroområdet och USA 42 ECB 5

7 4 Tolkning av enkätbaserade indikatorer för kreditstandarder på lån till företag 49 Diagram A Förändringar i kreditstandarder för beviljande av lån eller kreditlimiter till företag 49 Diagram B Tillgång till banklån för euroområdets företag 50 Diagram C Restriktiva och expansiva ordningar för kreditstandarder och kreditstandarder för lån till euroområdets ickefinansiella företag 51 5 Råvaruprisernas utveckling och deras inverkan på HIKP-inflationen 54 Diagram A Råvaruprisutveckling 54 Diagram B Industriråvaror och producentpriser på halvfabrikat 56 Tabell Råvaruprisernas genomslag i energipriserna i HIKP 55 6 Hushållens sparbeteende i euroområdet 62 Diagram A Hushållens inkomster, konsumtion och sparande 63 Diagram B Hushållens finansiella förmögenhet 64 7 Den senaste utvecklingen på arbetsmarknaderna i euroområdet och USA: de största skillnaderna och ett historiskt perspektiv 66 Diagram Sysselsättningsutveckling i euroområdet och USA 67 Tabell Arbetsmarknadsindikatorer i euroområdet och USA 68 8 Makroekonomiska kostnader för och fördelar med budgetkonsolidering 74 9 Statistiska konsekvenser av euroområdets utvidgning till Estland ECBS:s mars-nätverk för forskning om makrotillsyn 168 FÖRTECKNING ÖVER TABELLER 1. Prisutveckling Arbetskostnadsindikatorer BNP-tillväxtens sammansättning Arbetsmarknadsutveckling Läget i de offentliga finanserna i euroområdet och euroländerna Förfaranden vid alltför stora underskott i euroländerna BNP-tillväxt i medlemsstater utanför euroområdet och i euroområdet HIKP-inflation i medlemsstater utanför euroområdet och i euroområdet Läget i de offentliga finanserna i medlemsstater utanför euroområdet och i euroområdet Betalningsbalans i medlemsstater utanför euroområdet och i euroområdet Officiell penningpolitisk strategi i medlemsstater utanför euroområdet Betalningar i Target Fördelning av produktionen av eurosedlar Ekonomiska nyckeltal för Estland 128 FÖRTECKNING ÖVER DIAGRAM 1. ECB:s räntor och dagslåneräntan i euroområdet Ränteutveckling efter det att finanskrisen fördjupats Utveckling i viktiga industriekonomier Råvaruprisutveckling M3 och utlåning till den privata sektorn M3:s huvudkomponenter MFI-räntor på kortfristig inlåning och en penningmarknadsränta Inlåning fördelad på sektor Motposter till M månaders Eurepo, Euribor och OIS (overnight index swap) ECB:s räntor och dagslåneräntan Långa statsobligationsräntor Spreadar för statsobligationer i utvalda euroländer Break even-inflation i euroområdet (beräknad på nollkupongare) Större aktieindex MFI:s utlåning till hushåll 45 6 ECB

8 17. Räntor på lån till hushåll och ickefinansiella företag Hushållens skulder och ränteutgifter Euroområdets icke-finansiella företags reala kostnader för extern finansiering Icke-finansiella företags externa finansiering, fördelat på instrument Vinstkvoter för börsnoterade ickefinansiella företag i euroområdet Icke-finansiella företags skuldkvoter Analys av HIKP: huvudkomponenter Huvudkomponenternas bidrag till HIKP-inflationen Producentpriser inom industrin Löner per sysselsatt inom olika sektorer Arbetskostnader i euroområdet Dekomponering av BNP-deflatorn Bostadsprisutvecklingen i euroområdet Bidrag till kvartalstillväxt i BNP Konfidensindikatorer Industriproduktionsökning och bidrag Arbetslöshet Utvecklingen i de offentliga finanserna i euroområdet Växelkursutvecklingen och implicit volatilitet Eurons nominella och reala effektiva växelkurs (EER-20) Bytesbalans och dess komponenter Euroområdets exportvolym till valda handelspartner Euroområdets direkt- och portföljinvesteringar Huvudkomponenter i den finansiella balansen Utveckling för valutor i ERM Utveckling för EU-valutor utanför ERM2 i förhållande till euron ECB:s viktigaste styrräntor och Eonia Likviditetsfaktorer i euroområdet Utestående volym av penningpolitiska transaktioner Godtagbara säkerheter uppdelat på tillgångsklass Säkerheter som lämnats i Eurosystemets kredittransaktioner och utestående krediter i penningpolitiska transaktioner Tillgångar (inbegripet kreditfordringar) som lämnats som säkerheter, uppdelat på tillgångsklass Antal utelöpande eurosedlar Värde av utelöpande eurosedlar Antal utelöpande eurosedlar 2002, per valör Antal förfalskade eurosedlar som tagits ur omlopp Fördelning av förfalskade eurosedlar, per valör 111 ECB 7

9 FÖRKORTNINGAR LÄNDER ÖVRIGA FÖRKORTNINGAR BE Belgien BIS Bank for International Settlements BG Bulgarien BNP bruttonationalprodukt CZ Tjeckien BPM5 IMF:s betalningsbalanshandbok DK Danmark (IMF Balance of Payments Manual) DE Tyskland (femte utgåvan) EE Estland c.i.f. kostnader, försäkring och frakt vid IE Irland importgräns GR Grekland ECB Europeiska centralbanken ES Spanien (European Central Bank) FR Frankrike ECBS Europeiska centralbankssystemet IT Italien (European System of Central Banks) CY Cypern EMI Europeiska monetära institutet LV Lettland (European Monetary Institute) LT Litauen EMU Ekonomiska och monetära unionen LU Luxemburg (Economic and Monetary Union) HU Ungern ENS 95 Europeiska nationalräkenskapssystemet MT Malta 1995 NL Nederländerna EU Europeiska unionen AT Österrike EUR euro PL Polen f.o.b. fritt vid exportgräns PT Portugal HIKP harmoniserat konsumentprisindex RO Rumänien ILO Internationella arbetsorganisationen SI Slovenien (International Labour Organization) SK Slovakien IMF Internationella valutafonden FI Finland (International Monetary Fund) SE Sverige KPI konsumentprisindex UK Storbritannien MFI monetära finansinstitut JP Japan NCB nationell(a) centralbank(er) US USA OECD Organisation for Economic Co-operation and Development PPI ULCM producentprisindex enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlems-länderna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning. Om inget annat anges avser alla hänvisningar i denna rapport till artikelnummer i fördraget till den numrering som gällt sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december ECB

10 FÖRORD

11 låg i linje med prisstabilitet. Mer gynnsamma tillväxtförväntningar och den kortsiktiga inflationsdynamiken ansågs alltså inte hota prisstabiliteten på medellång sikt. Bedömningen att inflationstrycket bortom en kortsiktig tidshorisont bör vara fortsatt begränsat bekräftades av penningmängds- och kreditutvecklingen. Inflationsförväntningarna var fortfarande fast förankrade i linje med ECB-rådets mål att inflationen ska ligga under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Detta visar att ECB:s penningpolitik har en stark trovärdighet. Under bedrevs penningpolitiken i ett läge som präglades av å ena sidan ekonomisk återhämtning i euroområdet och å andra sidan en ihållande oro på finansmarknaderna. Den realekonomiska återhämtningen under blev något starkare än väntat tack vare återhämtningen i världsekonomin, men även den inhemska utvecklingen var en bidragande faktor till den positiva takten. Euroområdets BNP steg totalt med omkring 1,7 procent, efter en nedgång på 4,1 procent När det gäller prisutvecklingen steg inflationen under, främst på grund av de globala prisuppgångarna på råvaror. Euroländernas underliggande inflationstryck var emellertid fortsatt måttligt. Den genomsnittliga årliga inflationstakten steg därför till 1,6 procent från 0,3 procent Mot denna bakgrund lämnade ECB-rådet under och i början av 2011 räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna oförändrad på den historiskt låga nivå 1 procent som den hade legat på sedan maj Detta var en följd av dess bedömning att inflationsutsikterna på medellång sikt under fortfarande När det gäller de extraordinära penningpolitiska åtgärder som Eurosystemet vidtog med anledning av finanskrisen innebar förbättringarna av läget på finansmarknaderna under 2009 och de första månaderna att ECB kunde minska sin roll som intermediär. Akut finansiell oro uppstod på nytt i maj. Utvecklingen kunde sägas bero på en växande oro på marknaden över hållbarheten i de offentliga finanserna i framför allt Grekland och det fanns tydliga tecken på att den spred sig till andra statsobligationsmarknader i euroområdet. Likviditeten inom dessa segment av euroområdets sekundärmarknad sinade. Reviderade kreditbetyg och prisfall ledde dessutom till mer frekventa margin calls och till att tillgångarna i banksystemet nedvärderades, vilket i sin tur fick värdet på bankernas säkerheter att sjunka snabbt och kraftigt. I slutändan drabbades marknaderna för privata återköpsavtal. Ränteskillnaderna på penningmarknaden började åter stiga, samtidigt som volymerna inom dagslånesegmentet sjönk, skillnaderna mellan köp- och säljkurser växte och marknaderna för både säkerställda obligationer och företagsobligationer drabbades. ECB-rådet svarade med att återinföra vissa extraordinära åtgärder som man redan hade fasat ut eller planerat att fasa ut. Man beslutade inte minst att de ordinarie tremånaderstransaktionerna även i fortsättningen skulle genomföras genom fastränteauktioner med full tilldelning under perioden från slutet av maj till slutet av december, och tillkännagav en ny sexmånaderstransaktion med full tilldelning som genomfördes i maj. De tillfälliga swaplinorna med amerikanska Federal Reserve System reaktiverades också och ett program för stödköp 10 ECB

12 av stats- och företagsobligationer lanserades (Securities Markets Programme). Programmet har gjort det möjligt för Eurosystemet att intervenera på obligationsmarknaderna för att bidra till att återställa den penningpolitiska transmissionsmekanismens funktion inom dysfunktionella marknadssegment. Likviditetseffekterna till följd av dessa köp har helt neutraliserats genom veckovisa likviditetsdränerande transaktioner. *** När det gäller finansiella reformer vidtogs betydande åtgärder för att öka den finansiella sektorns motståndskraft. På global nivå fungerade den ambitiösa agenda som G20-ländernas ministrar och centralbankschefer hade enats om som drivkraft och bidrog till att en del milstolpar kunde uppnås. Baselkommitténs överenskommelse om Basel III-paketet, som godkändes av centralbankscheferna och cheferna för tillsynsmyndigheter i Baselkommitténs tillsynsorgan GHOS, innebär en väsentlig skärpning av kapital- och likviditetskraven för banker och utgör en av hörnstenarna i det nya tillsynssystemet. ECB stöder till fullo det nya systemet och anser att det gradvisa genomförande av Basel III-paketet som man har enats om ska vara en viktig prioritet. När det gäller att stärka det finansiella systemets motståndskraft har Financial Stability Board dessutom utfört ett viktigt arbete för att utforma ett integrerat system för att minska risker och externaliteter som är knutna till systemviktiga finansinstitut. ECB, som är medlem i Financial Stability Board, anser att det är viktigt att utveckla ett lämpligt regelverk som säkerställer en hög grad av enhetlighet på internationell nivå, så att konkurrensförhållandena blir rättvisa och riskerna för regelarbitrage minimeras. Reformen av ramen för att förebygga, hantera och lösa kriser tog fart under. Syftet med denna reform är att införa en ram för samordning av politiken inom EU och förbättra EU:s regelverk. ECB har bidragit aktivt till detta arbete och Eurosystemet var positivt till utvecklingen av ett ramverk för krishantering i EU. Inrättandet av Europeiska systemrisknämnden (ESRB) den 16 december var en viktig milstolpe och ett exempel på att Europa dragit lärdomar av krisen. ESRB ska ansvara för makrotillsynen inom EU genom att identifiera, bedöma och rangordna systemrisker, samt utfärda varningar och rekommendationer enligt principen agera eller förklara. Tillsammans med de nya europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA) och de nationella tillsynsmyndigheterna är ESRB en del av det nya EU-systemet för finansiell tillsyn (ESFS). ECB tillhandahåller sekretariatsfunktionen för ESRB samt stöd i form av analyser, statistik, logistik och administration. För att förbereda ESRB:s verksamhet på ECB inrättades ett förberedande sekretariat den 1 mars. ESRB:s beslutsfattande organ höll sitt första möte den 20 januari ECB fortsatte att medverka till viktiga policyoch regleringsinitiativ som syftade till att göra finansmarknadernas infrastrukturer mer stabila, i synnerhet när det gäller OTC-derivat. I april offentliggjorde ECB en rapport om de lärdomar som hade dragits av finanskrisen när det gäller hur infrastrukturerna på de europeiska finansmarknaderna fungerar. En utvärdering av systemviktiga betalningssystem som utfördes av centralbankerna visade dessutom att systemoperatörernas arrangemang för driftskontinuitet och kommunikation i krissituationer håller hög standard. ECB fortsatte dessutom att agera som katalysator för insatser av den privata sektorn genom att underlätta gemensamma åtgärder. När det gäller det gemensamma området för betalningar i euro (SEPA) fortsatte ECB att ge de europeiska lagstiftarna starkt stöd i deras arbete för att skapa den drivkraft som krävs för att SEPA-projektet ska kunna fullföljas. Den planerade förordningen där det fastställs slutdatum för migreringen till SEPA, enligt vilken nationella betalningsinstrument inte längre ska användas, är mycket viktig för att SEPA ska kunna införas i tid och utan problem. När det gäller centralbankstjänster tillhandahåller Eurosystemet Target2, som är ett system för stora betalningar. Target2:s gemensamma plattform underlättar bruttoavveckling ECB 11

13 av transaktioner i euro i realtid och gör det möjligt för 23 centralbanker i EU och deras respektive användargrupper att dra nytta av samma omfattande och avancerade tjänster. Stora framsteg gjordes under när det gäller Eurosystemets program för en ny lösning för avveckling av värdepapper i flera valutor kallad Target2-Securities (T2S). Viktiga policyfrågor lades fram eller avgjordes under året, däribland beslutet om prispolicy och fastställandet av ett styrningssystem för hur Eurosystemet, centralbanker utanför euroområdet, värdepapperscentraler och marknadsaktörer ska kunna delta i den framtida utvecklingen och driften av T2S. Arbetet fortskred även när det gäller inrättandet av en gemensam plattform (CCBM2) för Eurosystemets mobilisering av säkerheter. Detta system, som enligt planerna ska tas i bruk 2013, kommer att göra det möjligt för Euroområdet att tillhandahålla effektiv och kostnadsoptimerad hantering av säkerheter och bättre likviditetshanteringstjänster till Eurosystemets motparter. *** När det gäller ECB:s organisation hade banken i slutet av 1 421,5 heltidsekvivalenter jämfört med 1 385,5 i slutet av Ökningen beror främst på de nya uppgifter som har tilldelats ECB i samband med ESRB:s sekretariat och stödet till ESRB överhuvudtaget. ECB:s anställda kommer från samtliga 27 länder i EU och anställs genom öppna anställningsförfaranden för att fylla vakanser som utannonseras på ECB:s webbplats. I enlighet med ECB:s rörlighetspolicy flyttade 204 personer internt till andra befattningar under, medan åtta personer lånades ut till andra organisationer för att få extern arbetslivserfarenhet och 36 personer beviljades obetald tjänstledighet för att studera, arbeta i andra organisationer eller av personliga skäl. Fortlöpande kunskaps- och kompetensutveckling för alla anställda fortsatte att vara en av hörnstenarna i ECB:s personalpolicy. och har offentliggjort sin policy. Ett förbättrat etiskt regelverk för ECB:s personal trädde kraft. Den högtidliga grundstensläggningen den 19 maj markerade den officiella byggstarten för de ECB:s nya lokaler. I början av slutfördes de offentliga anbudsförfarandena och kontrakt ingicks avseende arbeten som utgör för omkring 80 procent av de beräknade byggkostnaderna inom ramen för den planerade budgeten. De nya lokalerna ska enligt planerna stå klara i slutet av ECB:s räkenskaper visar ett överskott på 1,33 miljarder euro jämfört med ett överskott på 2,22 miljarder euro ECB-rådet beslutade att 1,16 miljarder euro den 31 december skulle överföras från avsättningen för valutarisk, ränterisk och guldprisrisk för att nå upp till taket på 5,18 miljarder euro, som var värdet på ECB:s kapital som har betalats in av de nationella centralbankerna i euroområdet vid denna tidpunkt. Storleken på denna avsättning granskas årligen. Efter denna överföring uppgick ECB:s nettoresultat för till 170 miljoner euro. Detta belopp distribuerades till de nationella centralbankerna i euroområdet i proportion till deras andelar av ECB:s tecknade kapital. Frankfurt am Main, mars Jean-Claude Trichet Utvecklingen när det gäller organisationskulturen var inriktad på mångfald och yrkesetik. ECB har ett starkt engagemang för mångfaldstanken 12 ECB

14

15 Vy över Frankfurt österifrån med ECB:s nya huvudkontor i förgrunden.

16 KAPITEL 1 EKONOMISK UTVECKLING OCH PENNINGPOLITIK

17 1 PENNINGPOLITISKA BESLUT Eurosystemet stod återigen inför ett mycket besvärligt läge, då ny oro bröt ut på de finansiella marknaderna. Statsskuldkrisen orsakade allvarlig stress på vissa av euroområdets obligationsmarknader, särskilt från maj. En positiv faktor var att inflationsutsikterna var fortsatt måttliga och att det inte fanns vare sig något deflations- eller inflationstryck över den tidshorisont som är relevant ur penningpolitisk synpunkt. Inflationstakten enligt HIKP steg gradvis under året och låg i genomsnitt på 1,6 procent under jämfört med 0,3 procent Den ekonomiska tillväxten var med tanke på den kraftiga konjunkturnedgången året innan relativt gynnsam under, och statistik och enkätresultat som publicerades under året visade överlag att den ekonomiska utvecklingen var något bättre än väntat. Under rådande förhållanden ansåg ECB-rådet att den expansiva penningpolitiken var lämplig och lät därför styrräntorna ligga kvar oförändrade på de historiskt låga nivåer som de legat på sedan maj Räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna låg på 1,00 procent under hela, medan räntan på inlåningsfaciliteten låg på 0,25 procent och räntan på utlåningsfaciliteten på 1,75 procent (se diagram 1). Om man tittar närmare på ränteutvecklingen sedan finanskrisen fördjupades efter det amerikanska finansinstitutet Lehman Brothers kollaps den 15 september 2008, går det att peka på vissa avgörande tidpunkter då finanskrisen gick in i ett nytt skede (se diagram 2). Eftersom penningmarknadens funktion förbättrades under 2009 kunde en del av de extraordinära åtgärder som hade vidtagits för att stärka den penningpolitiska transmissionsmekanismen avvecklas i början av. I maj gick krisen dock in i ett nytt skede. När marknadens oro över hållbarheten i vissa länders offentliga finanser ökade blev obligationsmarknaderna i dessa länder kraftigt dysfunktionella. Eftersom statsobligationsmarknaderna spelar en viktig roll för den penningpolitiska transmissionsmekanismen lanserade ECB ett program för stödköp av obligationer (Securities Markets Programme) och återinförde några av de extraordinära åtgärder som man hade avvecklat månaderna innan (se ruta 1). Stödköpsprogrammet är i likhet med övriga extraordinära åtgärder som har införts under perioden av akut oro på de fi nansiella marknaderna sedan oktober 2008 utformat som en tillfällig åtgärd och helt förenligt med uppdraget att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt. Diagram 1 ECB:s räntor och dagslåneräntan i euroområdet (procent per år; dagsuppgifter) lägsta anbudsränta/fast ränta i huvudsakliga refinansieringstransaktioner ränta på inlåningsfaciliteten dagslåneränta (Eonia) ränta på utlåningsfaciliteten Källor: ECB och Thomson Reuters. 16 ECB

18 Diagram 2 Ränteutveckling efter det att finanskrisen fördjupats (procent per år; dagsuppgifter) fast ränta på huvudsakliga refinansieringstransaktioner ränta på inlåningsfaciliteten dagslåneränta (Eonia) ränta på utlåningsfaciliteten dec. 2009: utfasning av extraordinära åtgärder inleds 7 maj : statsskuldkrisens början sep. 2008: finanskrisen fördjupas 1 0 aug dec apr aug dec apr aug dec Källor: ECB och Thomson Reuters. 0 Ruta 1 EXTRAORDINÄRA ÅTGÄRDER UNDER 1 Syftet med ECB:s extraordinära penningpolitiska åtgärder har varit att hantera en exceptionell situation. Åtgärderna är till sin utformning tillfälliga och en del åtgärder som inte längre behövdes avvecklades därför i början av i enlighet med ECB-rådets beslut i december 2009, eftersom läget på finansmarknaderna hade förbättrats och den penningpolitiska transmissionsmekanismens funktion hade normaliserats. Det ECB-rådet beslutade i december 2009 var närmare bestämt att den tolvmånaderstransaktion som genomfördes denna månad skulle vara den sista med 12 månaders löptid, att bara en till sexmånaderstransaktion skulle genomföras i mars och att de kompletterande tremånaderstransaktionerna skulle upphöra. I ett beslut i februari som samordnades med övriga centralbanker upphörde ECB vidare med tillfälliga likvidiserande transaktioner i utländsk valuta. I mars beslutade man återgå till att genomföra tremånaderstransaktionerna som auktioner med rörlig ränta. Det program för stödköp av säkerställda obligationer som hade införts i maj 2009 för en ettårsperiod avslutades slutligen i juni, sedan Eurosystemet som planerat köpt säkerställda obligationer denominerade i euro och utgivna i euroområdet till ett värde av 60 miljarder euro. Samtidigt behölls andra inslag i ECB:s utökade kreditstöd, däribland användningen av fastränteauktioner med full tilldelning i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Under våren blossade ny oro upp inom vissa segment av finansmarknaderna, i synnerhet på en del statsobligationsmarknader i euroområdet. Ränteskillnaden mellan vissa länders tioåriga statsobligationer och de tyska statsobligationerna växte mycket snabbt (se diagrammet). Den främsta 1 För mer information om vilka åtgärder ECB vidtog med anledning av finanskrisen, från krisens början fram till början av september, se artikeln The ECB s response to the financial crisis i ECB:s månadsrapport, oktober. ECB 17

19 orsaken var oron på marknaden över hållbarheten i vissa euroländers offentliga finanser i ett läge då de offentliga underskotten och statsskulden steg. I april och i början av maj accelererade utvidgningen av ränteskillnaderna och den 6 7 maj låg de på de högsta nivåerna någonsin sedan EMU:s start 2. Detta fick regeringarna i euroområdet att den 9 maj lägga fram ett omfattande åtgärdspaket som bl.a. omfattade inrättandet av en stabilitetsfond EFSF (European Financial Stability Facility). I samband med detta lanserade Eurosystemet den 10 maj ett program för stödköp av obligationer (Securities Markets Programme) som gjorde det möjligt för Eurosystemet att intervenera på euroområdets marknader för stats- och företagsobligationer för att skapa djup och likviditet i dysfunktionella marknadssegment och återställa den penningpolitiska transmissionsmekanismens funktion. Statsobligationsmarknaderna spelar en viktig roll för penningpolitikens transmission genom följande kanaler: Skillnad mellan räntorna på statsobligationer under och i början av 2011 (procentenheter) Irland Italien Grekland Portugal Spanien jan mar maj jul sep nov jan 2011 Belgien Frankrike Nederländerna Österrike Finland Räntorna på statsobligationer är normalt en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för de räntor som finansiella och icke-finansiella företag måste betala när de emitterar sina obligationer ( priskanalen ). När obligationsmarknaderna drabbas av kraftiga störningar får centralbankens korta räntor inte längre ett tillräckligt genomslag i de längre räntor som är relevanta för hushållens och företagens beslut, och därmed för priserna. De betydligt lägre priser på obligationer som blir följden om de långa räntorna stiger kraftigt på grund av störningar på obligationsmarknaderna orsakar stora förluster i finansiella och icke-finansiella sektorers värdepappersinnehav. För bankerna innebär detta en sämre förmåga att ge lån till ekonomin ( balansräkningskanalen ). Exceptionellt låg likviditet på statsobligationsmarknaderna begränsar användningen av sådana obligationer som säkerhet i refinansieringstransaktioner och håller därmed även tillbaka bankernas kreditgivning ( likviditetskanalen ) jan mar maj jul sep nov jan Källa: Thomson Reuters. Anm. Skillnad mellan räntorna på tioåriga statsobligationer och räntan på en tioårig tysk statsobligation. Jämförbara data saknas för euroländer som inte finns med i diagrammet För mer information, se rutan Developments in financial markets in early May, ECB:s månadsrapport, juni. 18 ECB

20 Beslutet att intervenera på obligationsmarknaderna togs därför för att se till transmissionen av penningpolitiken till euroområdets reala ekonomi fungerar som den ska genom att åtgärda vissa dåligt fungerande segment av värdepappersmarknaderna. Eurosystemets köp av statsobligationer har i enlighet med fördraget varit strängt begränsade till andrahandsmarknaden. Efter de uttalanden som regeringarna i euroområdet och ECB gjorde den 9 och den 10 maj minskade oron på finansmarknaderna kortvarigt, men i flera länder började ränteskillnaderna därefter återigen öka under resten av året. Eftersom syftet med stödköpsprogrammet inte är att införa mer likviditet i banksystemet steriliseras den likvidiserande effekten av stödköpen av obligationer med hjälp av särskilda åtgärder för att dra in likviditet. Den rådande likviditetsnivån och penningmarknadsräntorna (m.a.o. inriktningen på penningpolitiken) påverkas därför inte av programmet, som alltså inte medför några inflationsrisker. I slutet av hade Eurosystemet genomfört köp på obligationsmarknaderna till ett värde av 73,5 miljarder euro och dränerat penningmarknaden på exakt lika mycket likviditet. Förutom att genomföra denna nya extraordinära åtgärd upphävde ECB den 3 maj sedan EU:s och IMF:s gemensamma program för Grekland hade blivit klart också kravet på ett lägsta kreditbetyg för obligationer som används som säkerhet beträffande obligationer utgivna eller garanterade av den grekiska staten. I början av maj återinförde ECB vidare en del av de extraordinära åtgärder som tidigare hade avvecklats för att undvika negativa spridningseffekter från inhemska statsobligationsmarknader till andra finansmarknader. Det fanns en risk att marknadernas normala funktion skulle påverkas negativt, i synnerhet den första länken i den penningpolitiska transmissionsmekanismen, den mellan centralbanken och kreditinstituten, vilket i sin tur skulle ha försämrat förmågan hos bankerna, som utgör den viktigaste finansieringskällan i euroområdet, att ge krediter till den reala ekonomin. Eurosystemet återinförde inte minst fastränteauktionerna med full tilldelning i samband med tremånaderstransaktionerna under den period som startade i slutet av maj och en ny sexmånaderstransaktion med full tilldelning genomfördes i maj. Även de tillfälliga swaplinorna med Federal Reserve System aktiverades på nytt. Den fortsatta oron inom vissa statsobligationssegment och fortsatt stor osäkerhet ledde till att ECB-rådet vid sina möten i september och december beslutade att alla Eurosystemets långfristiga refinansieringstransaktioner som skulle tilldelas sista kvartalet och första kvartalet 2011 skulle genomföras genom fastränteauktioner med full tilldelning. Det fastställdes att räntorna i dessa långfristiga transaktioner skulle vara genomsnittet av räntorna i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under respektive transaktions löptid. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna genomfördes under hela till fast ränta och med full tilldelning. Efter den kraftiga nedgången blev den ekonomiska tillväxten i euroområdet åter positiv i slutet av 2009 och fortsatte att stiga under. BNP-tillväxten per kvartal överträffade förväntningarna första halvåret, vilket berodde dels på det starka stödet från finanspolitiska stimulansåtgärder och den expansiva penningpolitiken, dels på den förbättrade världskonjunkturen. Den ekonomiska tillväxten sjönk som väntat något under årets andra hälft, men den underliggande takten i återhämtningen i euroområdet var fortfarande positiv. Euroområdets BNP steg med sammanlagt 1,7 procent under efter att ha gått ned med 4,1 procent ECB 19

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT Under 2010 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 500-eurosedeln. ÅRSRAPPORT Europeiska centralbanken, 2010 Besöksadress Kaiserstrasse 29 60311

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT Alla ECB publikationer under 2009 kommer att ha ettmotiv från 200-eurosedeln. Europeiska centralbanken, 2009 Besöksadress Kaiserstrasse 29 60311 Frankfurt

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT 2011

EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT 2011 SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPORT Under 2012 kommer alla ECB:s publikationer att ha ett motiv hämtat från 50-eurosedeln. ÅRSRAPPORT Europeiska centralbanken, 2012 Besöksadress Kaiserstrasse

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

2007 2007 RT 2007 ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPO 2007 2007 2007 2007 2007 2007 2007 KEN TRALBAN 2007 CEN 2007 PEISKA RO EU

2007 2007 RT 2007 ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPO 2007 2007 2007 2007 2007 2007 2007 KEN TRALBAN 2007 CEN 2007 PEISKA RO EU SV E U RO P E I S K A C E N T R A L B A N K E N Å R S R A P P O RT 2 0 0 7 ÅRSRAPPORT Alla ECBpublikationer under 2008 kommer att ha ett motiv från 10-eurosedeln. ÅRSRAPPORT Europeiska centralbanken, 2008

Läs mer

2007 2007 RT 2007 ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPO 2007 2007 2007 2007 2007 2007 2007 KEN TRALBAN 2007 CEN 2007 PEISKA RO EU

2007 2007 RT 2007 ÅRSRAPPORT ÅRSRAPPO 2007 2007 2007 2007 2007 2007 2007 KEN TRALBAN 2007 CEN 2007 PEISKA RO EU SV E U RO P E I S K A C E N T R A L B A N K E N Å R S R A P P O RT 2 0 0 7 ÅRSRAPPORT Alla ECBpublikationer under 2008 kommer att ha ett motiv från 10-eurosedeln. ÅRSRAPPORT Europeiska centralbanken, 2008

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 Eurokrisen Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 202/54 Europeiska unionens officiella tidning 4.8.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 17 juli 2009 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Eurosamarbetet och skuldkrisen

Eurosamarbetet och skuldkrisen Eurosamarbetet och skuldkrisen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 212 43 Skuldkrisen i Europa är inte bara ett bekymmer för enskilda skuldtyngda länder utan har utvecklats till en kris för hela eurosamarbetet

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN ECB EZB EKT BCE EKP ÅRSRAPPORT

EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN ECB EZB EKT BCE EKP ÅRSRAPPORT SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN ECB EZB EKT BCE EKP ÅRSRAPPORT 1999 ÅRSRAPPORT 1999 EUROPEISKA CENTRALBANKEN ÅRSRAPPORT 1999 Europeiska centralbanken, 2000 Besöksadress Kaiserstrasse

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal)

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) 2,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 Inlåning från hushåll, över natten Inlåning från hushåll, med överenskommen

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 2008-2009

Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 2008-2009 Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 28-29 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Oron på de finansiella marknaderna är i nuläget stor, till följd av flera länders problem att hantera sina

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Statsskuldkriserna i vår omvärld hur ska de hanteras? Lars Calmfors Öppen föreläsning Stockholms universitet 19/10 2010

Statsskuldkriserna i vår omvärld hur ska de hanteras? Lars Calmfors Öppen föreläsning Stockholms universitet 19/10 2010 Statsskuldkriserna i vår omvärld hur ska de hanteras? Lars Calmfors Öppen föreläsning Stockholms universitet 19/10 2010 Förändring av offentligt finansiellt sparande 2007-2009, procent av BNP Ungern Schweiz

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 26.9.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 241/1 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Skuldkrisen i Europa. Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011

Skuldkrisen i Europa. Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011 Skuldkrisen i Europa Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Det diskonterade nuvärdet av framtida primära budgetöverskott

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken ANFÖRANDE DATUM: 2008-10-02 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg SCB SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. Intrastat Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. I DSM benämns detta som Intrastat rapportering. Vid Intrastat rapportering

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer