Till administrationen på rektorsexpeditionen. Missiv

Transkript

1 Till administrationen på rektorsexpeditionen Missiv Dnr : (1) Inbjudan att lämna offert på fortbildning för lärare Härmed överlämnas en inbjudan till rektor att inkomma med en offert angående kurser för lärare. Var vänlig och distribuera materialet till lärosätets olika institutioner. Förfrågan finns också att hämta på Observera att Skolverket önskar en samlad offert från lärosätet. Med vänlig hälsning Mikaela Zelmerlööw Projektledare Lärarfortbildningen Postadress: Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 Offertförfrågan Universitet och högskolor Datum (12) Dnr :00188 Inbjudan att lämna offert på fortbildning för lärare 1. Beställare Statens skolverk (Skolverket) Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Kontaktpersoner: Mikaela Zelmerlööw, projektledare Telefon: E-postadress: mikaela.zelmerlööw@skolverket.se Daniel Lundström Telefon: E-postadress: daniel.lundstrom@skolverket.se Christina Björkenvall Telefon: E-postadress: christina.bjorkenvall@skolverket.se Specialpedagogik: Inger Tinglev E-postadress: inger.tinglev@skolverket.se Telefon: Allmän orientering Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna samt för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket har till uppgift att svara för skolans styrdokument och nationella prov, att följa upp och nationellt utvärdera skolans verksamhet och resultat samt att stödja utveckling inom nationellt prioriterade områden. Ytterligare information om Skolverkets verksamhet och organisation finns på Med denna förfrågan avser Skolverket att ta in offert på fortbildning för lärare. Postadress: Postadress Besöksadress: Besöksadress Telefon: Telefonnummer Fax: Faxnummer skolverket@skolverket.se

3 2 (12) 3.1 Bakgrund Den 19 april 2007 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att svara för fortbildning av lärare under en fyraårsperiod från 2007 till 2010 (U2007/3168/S). Skolverket ska ge högskolor och universitet i uppdrag att anordna fortbildning för lärare. Skolverket ska också besluta om och betala ut statsbidrag till skolhuvudmännen som bidrag till lönekostnad för lärare som deltar i utbildningen. Som underlag för uppdraget finns förordningen om uppdragsutbildning av lärare (SFS 2007: 223) och förordningen om statsbidrag för fortbildning av lärare (SFS 2007: 222). Syftet med fortbildningen är att stärka lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Fokus ska ligga på att förstärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens men också annan relevant fortbildning som främjar elevernas måluppfyllelse kan bli aktuell. Målgrupper för fortbildningen är lärare inom det offentliga skolväsendet, vid enskild verksamhet eller fristående skola, vid riksinternatskola och vid svensk utlandsskola. Lärarna ska vara anställda hos skolhuvudmannen tills vidare eller för begränsad tid och ha behörighet att anställas utan tidsbegränsning som lärare i det offentliga skolväsendet eller i en fristående skola (SFS 2007: 222 ). Fortbildningen riktar sig till lärare som undervisar i förskoleklassen och årskurserna 1-6 i obligatoriska skolformer inom det offentliga skolväsendet, respektive årskurserna 7-9 i obligatoriska skolformer inom det offentliga skolväsendet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (U2007/3168/S) samt till lärare som undervisar i svenska för invandrare, sfi. Ytterligare information finns på Uppdragets art och omfattning Enligt uppdraget till Skolverket (U2007/3168/S) ska kurser som vänder sig till lärare som undervisar i förskoleklassen samt årskurserna 1-6 i den obligatoriska skolan företrädesvis avse 15 högskolepoäng. Kurser för övriga lärare ska företrädesvis avse 30 högskolepoäng. I förordningen (SFS 2007: 223) anges också högsta högskolepoäng för uppdragsutbildningen enligt följande: högst 30 högskolepoäng för lärare som undervisar i förskoleklassen, årskurs 1-6 i grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan eller sameskolan och högst 45 högskolepoäng för lärare som undervisar i årskurs 7-9 i grundskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning eller vuxenutbildning för utvecklingsstörda.

4 3 (12) Denna förfrågan gäller kurser som beräknas kunna starta vårterminen Utbildningen kan erbjudas på hel,- halv- eller kvartsfart och företrädesvis som distansutbildning. Observera att sådana kurser som ingår i lärosätenas reguljära utbud inte kommer att köpas. 3.3 Underlag Enligt uppdraget ska Skolverket utgå från huvudmännens prioriteringar och önskemål. I övrigt ska Skolverket prioritera fortbildning inom områden som visat sig särskilt eftersatta och områden där ny kunskap tillkommit. Underlag för nedanstående krav på den efterfrågade fortbildningen är önskemål som samlats in vid ett flertal möten under 2007, 2008 och 2009 med skolhuvudmän, organisationer och myndigheter. Vidare ligger som grund de utvärderingar som Skolverket under senare år genomfört, framför allt då det gäller grundskolan (NU-03, TIMSS, PISA) och den årliga statistiken över slutbetyg i alla skolformer samt kurser i ämnen som skolhuvudmän och lärare har prioriterat att söka under 2008 och Krav på alla fortbildningsområden Utvärderingar och forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för elevers möjligheter att lära i skolan är läraren. Lärarens självtillit och tilltro till sin kompetens har stor betydelse för elevers lärande. Detta innebär att läraren måste ha gedigna ämneskunskaper för att känna trygghet i sin undervisning. Enbart goda ämneskunskaper är emellertid inte tillräckligt. Lärarens ämnesdidaktiska kunskaper är nödvändiga för att hon/han ska kunna skapa inlärningssituationer som motiverar och intresserar eleverna. Utvärderingar och forskning visar att arbetssätt och arbetsformer alltmer tenderar att bli enskilda projekt där eleverna arbetar var för sig med egna uppgifter och där gemensamma lärprocesser, tanke- och idéutbyten med lärare och kamrater får allt mindre utrymme. Att utveckla lärarens förmåga att leda är därför viktigt och något som lyfts fram av skolhuvudmännen. Läraren måste också vara väl insatt i aktuella styrdokument samt kunna bedöma och betygssätta elevernas kunskaper. Flickors och pojkars olika resultat ställer krav på kunskaper om genus. Lärarna själva anser att de har brister i sin kompetens då det gäller att använda IKT (Informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Likaså önskar sig lärare ökad kompetens då det gäller att möta elever med olika kulturell bakgrund. Samtidigt som all fortbildning ska utgå från ämnesteori och ämnesdidaktik bör också ovan nämnda kompetenser integreras i varierande omfattning i de kurser lärosäten offererar Skolverket.

5 4 (12) 3.5 Fortbildningsområden/ämnen Hållbar utveckling Hållbar utveckling är idag inte ett eget ämne eller kurs inom skolan. Regeringen betonade i sitt nyhetsbrev den 3 november 2008 att perspektivet hållbar utveckling bör integreras i utbildningssystemet i alla relevanta ämnen och kurser Samtliga lärare Specialpedagogik och särskolans pedagogik Skolhuvudmännen uppger att behovet av specialpedagogisk kompetens är stort. Av utvärderingar och andra studier framgår att många lärare önskar sig ökad kompetens att möta elever i behov av särskilt stöd. Exempel på angelägna fortbildningsområden är: specialpedagogik och särskolans pedagogik - ett övergripande perspektiv- i styrdokumenten och som grund för undervisningen, särskolans pedagogik i styrdokument och i praktiken, språk, och kommunikation - synsätt, metoder, hjälpmedel, läs- och skrivlärande - synsätt, metoder, hjälpmedel, matematik - synsätt, metoder, hjälpmedel, svenska som andraspråk/mångkulturalitet - synsätt, metoder, hjälpmedel, bedömning, kartläggning, åtgärder och åtgärdsprogram, variation och anpassning av innehåll och arbetssätt i undervisningen utifrån elever i behov av särskilt stöd, olika funktionshinder (exempelvis autism, flerfunktionshinder, ryggmärgsbråck, syn, hörsel, rörelse) eller utvecklingsstörning Tidigarelärare lärare i förskoleklass, åk 1-6 Mål att uppnå, det vill säga en lägsta garanterad kunskapsnivå, har införts i årskurs 3 för ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Mål att uppnå i årskurs 3 ligger till grund för den uppföljning av elevens kunskaper som ska ske kontinuerligt redan från årskurs 1. Läs- skriv- och språkutveckling Utvärderingar visar att elevernas läsförmåga har försämrats. En anledning kan vara att lärare inte har tillräckliga kunskaper om barns tidiga läsutveckling. Det kan också bero på att lärare för elever som redan kan läsa inte har kunskap om lässtrategier för hur elever ska ta sig an längre, mer komplexa och avancerade texter. Genom IKT har det vidare tillkommit nya uttrycksformer bland barn och ungdomar.

6 5 (12) Matematik Matematikämnet har fått en vidgad innebörd och delvis ändrad karaktär. Det matematiska tänkandet och förmågan att både skriftligt och muntligt kommunicera kunskaper i och om matematik har fått en allt större betydelse. Studier och utvärderingar visar att eleverna i hög utsträckning arbetar enskilt och gemensamma diskussioner om matematiska frågor, problem och lösningar förekommer mer sällan. I styrdokumenten betonas att eleven ska utveckla sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp och kunna tillämpa ett matematiskt tänkande i vardagslivet. Se också nedan under senarelärare (3.5.3). Teknik Huvuddelen av den undervisande personalen saknar utbildning i teknik och teknikdidaktik. I flera undersökningar framkommer att lärarna anser att teknikutbildningen är dålig och att de själva är missnöjda med sin undervisning. I en undersökning som CETIS 1 genomfört vill 80 % av lärarna ha kompetensutveckling i teknik. I offerten önskas från lärosätet identifiering av vilka brister man anser finns i undervisningen i teknik och vilken ökad kompetens man genom fortbildningen kan tillföra. Engelska Skolhuvudmännen har efterfrågat utbildning i engelska för tidigarelärare och uppgivit att flertalet av dessa lärare saknar ämnesbehörighet. Bild Ämnets tradition vad gäller skapande verksamhet och bildframställning är stark. Delar av nuvarande kursplan, t.ex. bildanalys, bildsamtal och bildkommunikation får, enligt NU-03, för litet utrymme i undervisningen samtidigt som man understryker att bildämnets kommunikativa sida är viktig för ungdomars framtida liv och yrkesverksamhet. Bildlärarna efterlyser framför allt fortbildning i digital bildhantering. Musik NU-03 visar att eleverna har ett mycket stort intresse för musik men upplever att undervisningen är omodern och inte tar upp den musik de själva tycker om. En av de slutsatser som dras i NU-03 är att musiklärarna i relativt liten utsträckning använder måldokumenten som utgångspunkt för undervisningen och i större utsträckning är sin egen läroplan och sitt eget läromedel. 1 Centrum för Teknik i skolan

7 6 (12) Senarelärare lärare i grundskolans åk 7-9, gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen Svenska Skolverkets inspektionsrapporter visar att skolorna är mer aktiva då det gäller att stimulera elevernas språkliga medvetenhet i de tidiga åren än under de senare åren i grundskolan. Lässtimulerande aktiviteter som t ex försök med att integrera läsning i so- och no-ämnen saknas ofta i de senare åren. En alltmer accentuerad individcentrering har skett på bekostnad av gemensamma lärprocesser där språket kan utvecklas i samspel med andra. Svenska som andraspråk Nästan hälften av de skolor som har många flerspråkiga elever saknar i större eller mindre utsträckning lärare med kompetens i svenska som andraspråk. Ämnet är lågprioriterat och två tredjedelar av lärarna saknar relevant utbildning. Matematik Elevernas kunskaper i matematik har försämrats både i grundskolans åk 5 och 9 (TIMSS 2007, PISA 2006). Spännvidden mellan eleverna har ökat markant mellan dem som förstår och får ökad självtillit och dem som inte förstår och så småningom förlorar lust att lära och intresse för ämnet. Studier och utvärderingar visar att många elever är lämnade till sin egen förmåga och till läroboken, och inte får möjlighet att bearbeta sina kunskaper. Diskussioner ledda av läraren ger elever möjligheter att fördjupa och utveckla sina matematiska kunskaper och färdigheter. Se också ovan under tidigarelärare (3.5.2). Språkdidaktik Allt färre elever läser moderna språk på högre nivåer och bland dem som börjar läsa språk avbryter allt fler. Skolhuvudmännen lyfter fram språkdidaktik som ett viktigt fortbildningsbehov. No-ämnen främst fysik och kemi Elevernas begreppsförståelse i naturorienterande ämnen har försämrats sedan Fysik och kemi är, tillsammans med matematik, de ämnen där lärarna uppger störst andel ej motiverade elever och där eleverna anger lägst intresse. Teknik Kurs med teknikdidaktik, där olika ämnesområden/moment står i fokus. Det kan exempelvis handla om Teknik och design, Tekniska system, Elektroniken i tekniken, Grundläggande mekanik. Musik Se ovan under tidigarelärare (3.5.2).

8 7 (12) Bild Se ovan under tidigarelärare (3.5.2). Religionskunskap Religionskunskap anses av eleverna som det minst intressanta ämnet bland soämnena samtidigt som religionernas betydelse i världen har ökat. De allra flesta visar dock genom sina svar i NU-03 att de har ett uttalat etiskt tänkande, en uppfattning om rätt och orätt. En förskjutning mot ett ökat antal ställningstaganden till förmån för den egna individens personliga vinning kan dock skönjas och även brister i förhållningssättet gentemot det som upplevs som främmande. Mer än hälften av eleverna anser att de i skolan inte sysslat nämnvärt med de livsfrågor som de tycker är viktiga och som betonas i kursplanen och att de får för få eller inga tillfällen att utveckla och fördjupa sina kunskaper genom att möta andras tankar och åsikter i samtal och diskussioner. Historia Kursplanerna påtalar historieämnets ansvar för att skapa förståelse av nutiden och ge perspektiv på framtiden. Eleverna ska kunna se sig själva och sitt liv som ett led i ett historiskt skeende. De flesta elever visar en stor osäkerhet när det gäller ungefärliga tidpunkter för viktiga händelser. Insikterna om hur samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor visar på en stor spridning liksom förmågan att kritiskt värdera olika informationskällor. Samhällskunskap Undervisningen i samhällskunskap ska ge eleverna de medborgarkunskaper som behövs för att kunna orientera sig i en alltmer komplex värld och utveckla elevernas demokratiska kompetens. Utvärderingar visar att elevernas kunskaper är bristfälliga relaterat till de kunskapsmål som anges i styrdokumenten. Idrott och hälsa Nya inslag i ämnet idrott och hälsa, som olika aspekter av hälsa men även miljöfrågor och förmågan att ge uttryck för känslor och stämningar har visat sig vara svåra att få genomslag för i undervisningspraktiken. Det finns ett stort behov av förnyelse kring ämnets innehåll, där de kunskapskvaliteter och kompetenser hos eleverna som ämnet syftar till, står i fokus. Genusperspektivet är viktigt liksom kulturella myter om kroppsideal och konsekvenser av dessa. Måluppfyllelsen och huvudmännens prioriteringar när det gäller de frivilliga skolformerna visar främst på problem med kärnämnen på de yrkesinriktade programmen. Särskilt nämns didaktik inom kärnämnena. De generella kompetenserna är här viktiga inslag.

9 8 (12) Yrkesämnen Många yrkeslärare efterfrågar en uppdatering av aktuella kunskaper i yrket speciellt inom de tekniska yrkesområdena där en snabb utveckling sker. Andra yrkeslärare efterfrågar fortbildningskurser inom sitt ämnesområde där fokus ligger på nya forskningsrön. Den fortbildning som nu efterfrågas kan alltså ha olika karaktär, upplägg och fokus. Nedan anges några exempel. Fortbildning där samverkan sker mellan branschorganisationernas utbildningsanordnare och lärosätet. Hur samverkan sker och hur stor del av fortbildningen som genomförs av en utbildningsanordnare utanför lärosätet, ska anges i offerten. Fortbildning med en arbetsplatsförlagd del som ger yrkesläraren en möjlighet att ta del av nyheter och utveckling inom det egna yrkesområdet. Hur stor del av fortbildningen som genomförs som arbetsplatsförlagd del, ska anges i offerten. Fortbildning med fokus på nya forskningsrön inom yrkesområdet. Denna fortbildning kan vara helt förlagd till lärosätet utan koppling till arbetslivet. Oavsett vilket upplägg lärosätet väljer ska fortbildningen kopplas till en yrkesdidaktisk del som fokuserar dels på ämnesfördjupning och dels på hur nya kunskaper inom yrket kan omsättas i undervisning Svenska för invandrare Utbildningen i svenska som andraspråk för blivande lärare behandlar i liten utsträckning de förutsättningar som gäller för vuxnas lärande och den kommunikation på svenska som andraspråk som sker i arbetslivet. Sfi bör handla både om yrkessvenska och en grundläggande svenska som man behöver som medborgare, i kontakter med skola, sjukvård, myndigheter etc. Det är viktigt att sfi-lärare har kunskap om såväl vuxenpedagogik, andraspråksinlärning som förståelse för och kunskap om olika kulturer. 4. Krav på innehåll, omfattning och utformning av offert Skolverket efterfrågar nyskapande kurser/utbildningar som stärker och fördjupar lärarnas kompetens. Varje offert ska innehålla både de ämnesspecifika och de generella delarna för de ämnen ni väljer att erbjuda. Det är inte möjligt att erbjuda en enskild del med t ex styrdokument eller IKT-kunskap utan kursen ska innehålla ämnesteori, ämnesdidaktik och generella kompetenser. För specialpedagogiska kurser och kurser som gäller särskolan ska det tydligt framgå att de riktas mot elever i behov av särskilt stöd, med funktionshinder eller utvecklingsstörning. De mål som förväntas vara uppnådda efter genomgången kurs ska anges.

10 9 (12) De utbildare som lärosätet avser att använda i uppdraget bör namnges och deras kompetens beskrivas. Likaså ska de arbetsformer som kommer att användas beskrivas för varje offererad kurs. Om kursen förutsätter närvaro vid gemensamma föreläsningar, seminarier eller dylikt ska detta framgå. I offerten ska anges hur många högskolepoäng som varje kurs omfattar liksom hur många kursdeltagare som kan antas enligt offertens grundupplägg respektive för tillkommande kurser med samma upplägg. Det ska också anges om kursen erbjuds på grundnivå eller avancerad nivå. Kurser ska kunna anordnas på såväl hel,- som halv- och kvartsfart samt som distansutbildning. Kursstart och kursavslut ska anges. Varje kurs ska utvärderas av utbildningsanordnaren, och i offerten ska förslag ges på hur detta ska ske. De mallar som finns att hämta på ska användas för beskrivning av kurserna samt för översikt av de kurser man har för avsikt att sälja till Skolverket. 5. Information och antagning Lärosätena har en skyldighet att informera om aktuella utbildningar. Skolverket kommer att sprida information om fortbildningen på olika sätt, via hemsidan, konferenser, möten och utskick samt länk till lärosätenas kurser. Skolverket har anlitat Verket för högskoleservice (VHS) för att ta emot ansökningar, vid behov genomföra urval efter av Skolverket beslutade principer samt även kontrollera att den enskilde läraren har en skriftlig verifikation på ansökan från sin skolhuvudman som sänts till Antagningen, Strömsund. 6. Uppdragets redovisning Lärosätena skickar deltagarlistor till Skolverket och deltagarna i samband med kursstart, och efter genomgången fortbildning listor med uppgifter om utbildningen, deltagare och avhopp till Skolverket och till SCB. 7. Kvalitetskontroll Arbetet ska genomföras av utbildare som har den kompetens som krävs för att utföra uppdraget med kvalitet och med hänsyn till Skolverkets krav. Lärosätena ska fortlöpande till Skolverket redovisa uppnått resultat och andra uppgifter som Skolverket behöver för kontroll och uppföljning. Redovisningen ska ske enligt överenskommelse vid avtalets tecknande och ska utgöra underlag för kreditering om brister förekommit. 8. Prövningskriterier Värdering av offerter görs enligt nedan angivna kriterier: Offertens möjlighet att uppfylla Skolverkets krav på utbildningen Leveranssäkerhet

11 10 (12) Pris Tillgänglighet Kursernas tidsanpassning (start- och slutdatum) till skolans terminssystem Flexibilitet att utöka eller minska antalet utbildningsplatser Erfarenhet av liknande uppdrag Utöver dessa kriterier har Skolverket att ta hänsyn till bl.a. nedanstående faktorer vad gäller val av kurser och lärosäten: ämnesområden, * ämnen/kurser där elevernas måluppfyllelse är låg, * huvudmännens önskemål, att en god regional spridning uppnås, att kostnader för tidigare- och senarelärare i största möjligaste mån blir lika, sökandebild samt utvärderingar och statistik. 9. Villkor för uppdraget Skolverket önskar erhålla fast pris per högskolepoäng och deltagare. Uppdraget ska kunna utökas eller minskas beroende på hur efterfrågan ser ut. I priset innefattas alla kostnader och utlägg som lärosätet har för att fullgöra uppdraget. För kurser som startar utbetalas efter kursstart ersättning enligt formeln: antalet kursdeltagare vid kursstart eller annat överenskommet antal deltagare kursens antal högskolepoäng kostnaden per högskolepoäng och deltagare. Underlag för fakturan är utdrag ur Ladok, eller motsvarande, över registrerade kursdeltagare. För nya kurser som inte startar på grund av för få sökande utbetalas ersättning för utvecklingskostnader som motsvarar 10 procent av kursens värde, enligt formeln: 0,1 minimiantalet deltagare kursens antal högskolepoäng kostnaden per högskolepoäng och deltagare. Underlag för fakturan är utdrag ur sammanställningen över kurser som bifogas överenskommelsen/avtalet. När avtal upprättats ska ändringar eller tillägg till avtalet, eller en förlängning av avtalet, upprättas skriftligen och undertecknas av båda parter för att vara gällande. Överenskommelser om antalet köpta platser utgör en del av avtalet.

12 11 (12) I de fall uppdraget påvisar brister i resultat har Skolverket rätt till prisreduktion som svarar mot bristen. Om lärosätet trots skriftlig reklamation inte iakttar gällande villkor, har Skolverket rätt att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid, varvid fakturerat belopp krediteras. 10. Administrativa bestämmelser Uppdraget ska starta vårterminen Av offerten ska framgå hur arbetet ska genomföras och vem/vilka namngivna personer som ska arbeta med uppdraget. En kontaktperson för lärosätet ska anges. Offerten ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av behörig företrädare för lärosätet. Offerten ska lämnas senast Skolverkets beslut om uppdragsutbildning för vårterminen 2010 kommer att tillställas lärosätena i juni Offerten ska skickas till Skolverket Att: Mikaela Zelmerlööw Stockholm På Skolverkets vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Mikaela Zelmerlööw Projektledare Bilaga 1: Uppdrag till Statens skolverk att svara för fortbildning av lärare (U2007/3168/S) Bilaga 2: Sändlista Bilaga 3: Offertmall Bilaga 4: Kursmall Bilaga 5: Preliminär tidplan

13 12 (12) Referenser Skolverket (2003) Lusten att lära med fokus på matematik. Rapport nr 221. Skolverket (2004) PISA Sammanfattning av rapport 254. Skolverket (2004) Nationella utvärderingen av grundskolan 200. Sammanfattande huvudrapport. Rapport nr 250. Skolverket (2004) Nationella utvärderingen av grundskolan Huvudrapport svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och undersökningen i åk 5. Rapport nr 251. Skolverket (2004) Nationella utvärderingen av grundskolan Huvudrapport naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen och problemlösning årskurs 9. Rapport nr 252. Skolverket (2004) Nationella utvärderingen av grundskolan Huvudrapport bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd. Rapport nr 253. Skolverket (2004) Grundskolan i blickpunkten. Sammanfattning och slutsatser från nationella utvärderingen av grundskolan Skolverket (2005) Ämnesrapport till Rapport 251. Årskurs 5. Skolverket (2005) Ämnesrapport till Rapport 251. Matematik årskurs 9. Skolverket (2005) Ämnesrapport till Rapport 251. Svenska och svenska som andraspråk. årskurs 9. Skolverket (2005) Sammanfattning av TIMSS Särtryck av rapport 255. Skolverket (2005) Utbildningsinspektionen Sammanställningar och analyser. Rapport 266. Skolverket (2006) Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar. Rapport 282. Skolverket (2006) Skolverkets lägesbedömning TIMSS