Årsredovisning för räkenskapsåret 2006

Transkript

1 Årsredovisning för räkenskapsåret 2006

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD VÅR VERKSAMHET Vår vision, strategi och interna mål Verksamhetsstrukturen EKONOMISK ÖVERSIKT Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt fi nansiering Verksamhetens kostnader samt fi nansiering Stödutbetalningar för räkenskapsåren UTVECKLING OCH EFFEKTER Återrapportering DJURPOLITIKEN Djurhälsa Återrapportering Måluppfyllelse Förebyggande och bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Återrapportering Måluppfyllelse Rikstäckande djurhälsovård Återrapportering Måluppfyllelse Ekonomisk analys LIVSMEDELSPOLITIKEN Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP:s första pelare) Återrapportering Måluppfyllelse Jordbruks- och livsmedelsstatistik Återrapportering Måluppfyllelse Fytosanitärt arbete Återrapportering Måluppfyllelse Utredningar och internationellt arbete Återrapportering Måluppfyllelse Utsädes- och växtsortfrågor Återrapportering Måluppfyllelse Ekonomisk analys LANDSBYGDSPOLITIKEN Integrerad landsbygdsutveckling Återrapportering Måluppfyllelse Miljöförbättrade åtgärder i jordbruk och trädgårdsnäring Återrapportering

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Måluppfyllelse Nationella stödet till Norra Sverige m.m. Återrapportering Måluppfyllelse Ekonomisk analys SAMEPOLITIKEN Främjande av rennäringen Återrapportering Måluppfyllelse Ekonomisk analys ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Jämställdhet Återrapportering Svåra påfrestningar Återrapportering Internationella insatser (NAT/PFF) Återrapportering Retursystem för plastfl askor och metallburkar Återrapportering Ekonomisk brottslighet Återrapportering ORGANISATIONSSTYRNING 24-timmarsmyndigheten Återrapportering Kompetensförsörjning BOKSLUT INLEDNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING UTFALL PÅ INKOMSTTITLAR BEMYNDIGANDE FINANSIERINGSANALYS SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER NOTFÖRTECKNING FASTSTÄLLANDE BILAGOR Bilaga 1 Jordbruksverkets organisation Bilaga 2 Politikområdenas ekonomiska omfattning och utförda prestationer Bilaga 3 Djurhällsovården Bilaga 4 Utredningar och internationellt arbete Bilaga 5 Utbetalda ersättningar till styrelseledamöter m.m. Bilaga 6 Förkortningsordlista

5 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD 2006 har varit ett intressant och krävande år för Jordbruksverket. Under våren fick vi våra första fall av fågelinfluensa och delar av verket arbetade mycket intensivt för att förhindra att smitta spreds till tamfjäderfä. Samtidigt började ett omfattande arbete med att införa det nya landsbygdsprogrammet för perioden Fågelinfl uensan Arbetet med bekämpningen av fågelinfluensan gick bra. Jag kan så här i efterhand konstatera att det fanns flera framgångsfaktorer. Vi hade just arbetat fram en ny beredskapsorganisation som vi nu fick möjligheten att pröva i ett nära och gott samarbete med andra aktörer. Organisationen innebär en mer utvecklad central ledningsfunktion än tidigare och tydliga så kallade operativa ledningscentraler i fält. Detta visade sig fungera mycket väl, även om de operativa lednings centralerna enbart tillämpades i mindre skala. Till centralerna i fält använde vi våra distriktsveterinärer. De fick en mycket viktig roll i bekämpningsarbetet. På mindre än några timmar kunde vi bemanna upp dessa centraler, var som helst i landet. Vi satsade även mycket på vår information. Det fanns ett enormt behov. Vid det första fallet i Oskarshamn kom inte mindre än 50 journalister till platsen, både svensk och internationell press, som togs om hand i flera dagar. Även på informationssidan hade vi ett mycket nära samarbete med andra djur- och human myndigheter. Mitt i fågelinfluensan fick dessutom Sverige sitt första BSE-fall. Även detta väckte stor uppmärksamhet. Sverige är fortfarande ett lågriskland för BSE. Men i och med vårt första enstaka fall har EU-kommissionen för närvarande lagt oss ett trappsteg högre upp på riskskalan. Det innebär att även Sverige måste masstesta alla normal-slaktade nötkreatur över 30 månader. Ett krävande arbete som trots allt gick bra att få igång. Landsbygdsprogrammet Under året har ett stort arbete lagts ned på att förbereda ett nytt landsbygdsprogram. Föreskrifter har förberetts, IT-system byggts och information tagits fram. Det finns en hel del nytt i programmet, en del är att Sametinget och Skogsstyrelsen involveras genom nya stöd till rennäringen och skogliga åtgärder. Här har ett nära samarbete skett mellan dessa myndigheter och länsstyrelserna. Utvecklingen i jordbruket Vi har kommit med några intressanta utredningar under året. Vi har fortsatt följa jordbrukets utveckling och särskilt mot bakgrund av 2003 års reform. I detta arbete har vi bland annat kunnat konstatera att priserna på insatsvaror stiger mer i Sverige än i andra länder. En viktig rapport under året har även berört skillnader i beskattning mellan olika länder. Med ledning av denna går det inte att dra slutsatsen att det generellt sett är högre skatter på produktionsmedel i Sverige. Tillsynen Vi har startat ett förändringsarbete för att likrikta och samla den tillsyn som Jordbruksverket bedriver. En tillsynsenhet har skapats som samlar verkets operativa tillsyn och som kommer vara i drift efter årsskiftet. Grunden för denna förändring är att förtydliga att tillsynen behöver stå oberoende från andra uppgifter. 1

6 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD Ökad tillgänglighet Vår strävan mot en öppen och tillgänglig myndighet har fortsatt i gott tempo under året. Vi har startat en kundtjänst dit alla våra kunder är välkomna att höra av sig med sina frågor. Kundtjänsten kommer att lanseras fullt ut under 2007 när alla våra verksamhetsområden är repre-senterade. Arbetet med fler tjänster för en god e-förvaltning har också fortsatt. För-enklingar och minskad administrativ börda är också ett prioriterat område. Ett systematiskt arbete har startat under året för att vi ska kunna bidra till den 25-procentiga minskning som regeringen utlyst för företag. Kompetensförsörjningen Att ständigt arbeta för att Jordbruksverket har rätt kompetens är en mycket viktig fråga. Under perioden har vi arbetat med ett omfattande kompetensplaneringsprojekt för att införa en systematisk modell för att främja just detta. Den utvärdering som gjorts under hösten visar att flertalet intervjuade medarbetare tycker att kvaliteten i utvecklingssamtalen har ökat och att det egna ansvaret för kompetensutveckling blivit mer betonat, samt att projektet präglats av delaktighet. Nästa utmaning i vårt nya arbetsätt är att tydligt och metodiskt knyta samman förändringar i omvärld och verksamhet med kompetensutveckling och kompetens-försörjning. Ny strategi För kommande tre år finns nu en ny strategi. Den beslutades i somras och togs fram efter en ordentlig omvärldsanalys. Vilka fokusområden kommer Jordbruksverket ha de närmsta åren? Vi ska utöka satsningarna på analyser och uppföljningar. Inte minst gäller detta de konsumentaspekter som finns inom vårt ansvarsområde. Smittskydd och krisberedskap kommer att stå i rampljuset även framöver. Allt talar också för att landsbygdsutveckling och bioenergi blir viktiga frågor. Hösten 2009 kommer Sverige att svara för ordförandeskapet inom EU. Vi kommer säkerligen att anlitas på flera olika sätt av regeringen i detta arbete och behöver därför förbereda oss inför det. Vi har också en mycket hög ambition att arbeta för en positiv och sund utveckling av sektorn. För att höja medvetenheten för denna ledstjärna har vi i anslutning till strategin an-tagit en ny vision. Med den visionen vill jag avsluta inledningen till årsredovisningen Jordbruksverket stärker den gröna sektorn. Mats Persson 2

7 VÅR VERKSAMHET VÅR VERKSAMHET Vi arbetar aktivt för en konkurrenskraftig och miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Jordbruksverket är central förvaltningsmyndighet inom jordbrukets och rennäringens område och regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området. Det innebär bland annat att vi följer, utvärderar och håller regeringen informerad om utvecklingen inom näringarna samt verkställer de politiska besluten inom verksamhetsområdet. Administrationen av EU: s jordbrukspolitik är en av våra huvuduppgifter. Vi arbetar för förenklingar av EU: s regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken och för en effektiv och miljöanpassad jordbrukspolitik i EU. Vi arbetar även för att främja den regionala utvecklingen. Vi ska vidta åtgärder i syfte att säkerställa ett gott djurhälsotillstånd hos husdjuren samt förebygga spridning av och bekämpa smittsamma djursjukdomar, förebygga spridning av och bekämpa växtskadegörare, åstadkomma ett rikt och varierat odlingslandskap, bevara den biologiska mångfalden och se till att jordbrukets belastning på miljön blir så liten som möjligt samt skapa förutsättningar för ett livskraftigt jordbruk i mindre gynnade områden. Jordbruksverket är fondkoordinator och utbetalningsställe för EG-stöd och svarar därmed för utbetalningar från jordbruksfonden genom centrala ADB-system som verket ansvarar för, samordnar länsstyrelsernas handläggning av EG-stöden till jordbruket, verkar för enhetlighet och likabehandling samt bedriver internrevision av EG-stöden inom berörda myndigheter. Vi har även tillsyn över veterinärerna och skall samråda med Krisberedskapsmyndigheten och övriga berörda totalförsvarsmyndigheter i frågor rörande beredskapsplaneringen. Vi har ett råd för samverkan, övergripande planering, styrning och andra frågor av strategisk betydelse rörande hanteringen av stöd till jordbrukare. Vi ansvarar vidare för officiell statistik, för samordning, uppföljning och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, för uppgifter om växtsorter och utsäde samt bistår Livsmedelsverket med uppgifter. Vår verksamhet regleras av myndighetens instruktion 1. Ramarna för det löpande arbetet finns i vårt regleringsbrev 2. Vår vision, strategi och interna mål Jordbruksverket stärker den gröna sektorn Visionen är en vägledande, styrande och utmanande bild av hur Jordbruksverket ska se ut och fungera i framtiden. Den ske ge ett uttryck för ambitionen att vi ska arbeta för en positiv och sund utveckling av sektorn. Vår tidigare vision Professionell och kundvänlig myndighet ska även i fortsättningen ses som en självklarhet. För att nå vår vision och vårt uppdrag tar vi fram en strategisk plan. I den plan som gällde under åren har vi kunnat pricka av nästan alla uppgifter som vi åtog oss i den. I den nya planen som gäller fram till och med 2009 ställs vi inför nya utmaningar. Vi ska utöka satsningarna på analyser och uppföljningar. Smittskydd och krisberedskap kommer att stå i rampljuset även framöver. Allt talar också för att landsbygdsutveckling och bioenergi blir viktiga frågor. Vi organiserar om arbetet med tillsyn för att förtydliga att tillsynen behöver stå oberoende från andra uppgifter. Hösten 2009 kommer Sverige att svara för ordförandeskapet inom EU vilket kommer kräva förberedelser. Konkurrensneutralitet och kostnadseffektivitet kommer vara ledstjärnor för vår uppdragsverksamhet inom distriktsveterinärerna, utsädeskontroll och vattenhushållning. I takt med att ny teknik och nya metoder introduceras fortsätter vi arbetet med att effektivisera och förenkla vår administration. 1 Förordning (1998:415) med instruktion för Statens jordbruksverk. 2 Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Statens jordbruksverk, Jo2006/2089, Jo2006/3220; Regeringsbeslut 3 3

8 VÅR VERKSAMHET Vi arbetar med 5 interna övergripande mål: kvalitet och effektivitet, kundnytta, engagerade medarbetare, kunskap och ständiga förbättringar, se tabell 1. Vi arbetar med målkort där vi brutit ner de övergripande målen till realistiskt utmanande, mätbara och kommunicerbara mål på varje avdelning. Målkortet följs upp löpande under året i ledningsrådet. Tabell 1 Interna mål Jordbruksverkets interna mål För att nå målen ska/ska vi: Kvalitet och effektivitet Vår verksamhet ska präglas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Kundnytta Vi ska tillgodose kundernas behov och förväntningar på god service, samverkan och en konstruktiv dialog. Engagerade medarbetare Det är ett gemensamt ansvar att verka för ett stort intresse och ett starkt engagemang för Jordbruksverkets uppgifter samt att säkra en hög kompetensnivå. Kunskap Rollen som expertmyndighet innebär att ha djupa och breda kunskaper om förhållandena inom verksamhetsområdet och om effekterna av insatta åtgärder. fatta beslut snabbt och riktigt samt utarbeta bra beslutsunderlag till uppdragsgivarna, anpassa resurser, organisation och arbetsformer till en föränderlig omvärld arbeta med kvalitetsförbättringar och göra jämförelser med andra aktörer vi arbetar effektivt med administrativ utveckling kontinuerligt fördjupa våra kunskaper om kunderna genom tydliga prioriteringar och ett positivt samarbetsklimat ge kunderna god service utnyttja teknik som utgår från kundernas behov genom öppenhet och insikt skapa motivation och engagemang för verksamheten samt möjligenhet att påverka den egna arbetssituationen ha bra kommunikation, vilket är en förutsättning för delaktighet och ansvarstagande tydliggöra kopplingen mellan den egna kompetensutvecklingen och verksamhetens utveckling erbjuda en god arbetsmiljö och goda anställningsvillkor kunskapen omfatta såväl ett ekonomiskt som ett tekniskt/biologiskt perspektiv samarbete och erfarenhetsutbyte med andra aktörer förstärka kunskaperna alla medarbetare bidra genom egen kunskapsuppbyggnad Ständiga förbättringar Arbetet ska präglas av hög kvalitet och effektivitet. arbeta för förbättringar och förenklingar av regelverken inom vårt område öka kvaliteten i handläggningen av ärenden och i utredningsverksamheten genom ständig omprövning av arbetsmetoder utvärdera och utveckla verksamheten genom målinriktad kompetensutveckling av personalen ska Jordbruksverket vara en attraktiv arbetsplats. Källa: Jordbruksverket 4

9 VÅR VERKSAMHET Verksamhetsstrukturen Arbetet vid Jordbruksverket bedrivs under 12 verksamhetsgrenar vilka sorterar under 4 politikområden. Under 2006 fick verket en ny verksamhetsgren för utsädes- och växtsortfrågor. Jordbruksverket bedriver dessutom verksamhet inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Denna verksamhet redovisas tillsammans med verkets Internationella insatser inom ramen för Partnerskap för fred, insatser för att uppnå regeringens jämställdhetspolitiska mål samt åtgärder i fråga om ekobrottsbekämpning i kapitlet Övriga mål och återrapportering. Tabell 2 Verksamhetsstrukturen 2006 Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Djurhälsa Djurpolitik Djur- och folkhälsa Förebyggande och bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Rikstäckande djurhälsovård Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP: s första pelare) Jordbruks- och livsmedelsstatistik Livsmedelspolitik Jordbruk Fytosanitärt arbete Utredningar och internationellt arbete Utsädes- och växtsortfrågor Integrerad landsbygdsutveckling Landsbygdspolitik Miljö- och landsbygdsåtgärder Miljöförbättrande åtgärder i jordbruk och trädgårdsnäring Nationella stödet till Norra Sverige med mera Samepolitik Rennäringen Främjande av rennäringen Källa: Regleringsbrevet för 2006 Disposition av resultatredovisningen I kapitlet om Utveckling och effekter redovisas Jordbruksverkets bedömning av de indikatorer som beskriver utvecklingen inom respektive politikområde samt verksamhetens resultat och effekter i förhållande till fastställda mål och i förhållande till utvecklingen inom respektive politikområde. I avsnitten för respektive verksamhetsgren redovisas återrapporteringskraven samt måluppfyllelsen. Efter varje politikområde följer ett avsnitt om Ekonomisk analys där verksamhetsgrenarnas ekonomiska omfattning redovisas. En sammanställning av samtliga politikområdens ekonomiska omfattning och utförda prestationer återfinns i bilaga 2. I kapitlen om Övriga mål och återrapporteringskrav redovisas återrapporteringen enligt regleringsbrev och andra beslut. 5

10 EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt finansiering Tabell 3 Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt finansiering Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag, mnkr varav nationell finansiering, % varav EU-finansiering, % varav avgiftsfinansiering, % Under åren 2004 och 2005 har riksdag och regering beslutat om utgiftsbegränsningar i statsbudgeten vilket har inneburit att vissa stöd till jordbrukare har utbetalats efter årsskiftet. I resultaträkningen redovisas dessa som upplupna kostnader och påverkar således inte jämförelsen i lämnade bidrag mellan åren. Källa: Jordbruksverkets bokföring Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag har ökat med drygt 9 % motsvarande cirka mnkr det senaste året. Detta beror framförallt på att resterande gårdsstöd för stödåret 2005 beslutades och utbetalades först under 2006 till ett belopp om ytterligare knappt mnkr. För stödåret 2006 uppgick beslutade gårdsstöd till preliminärt 91 % medan motsvarande siffra för 2005 uppgick till drygt 81 %. Sammantaget innebar detta att lämnade bidrag för gårdsstöd ökade med drygt mnkr. Inom andra stödformer förekom också markanta ökningar. Projektstöd, för insatsområde I och II inom miljöprogrammet, ökade med drygt 70 mnkr vilket hänger samman med att programperioden avslutades under hösten. Andra stödformer som till exempel exportbidrag för råvaror har minskat med cirka 126 mnkr. Denna minskning beror mer på sänkta stödnivåer än minskad volym. Djurbidragen har minskat med närmare 650 mnkr vilket beror på att under 2005 reglerades huvuddelen av stöden för am- och dikor, slaktbidrag och extensifieringsbidrag avseende stödåret Nettoökningen av lämnade bidrag mellan åren är således närmare mnkr. Utöver detta har övriga kostnader kopplade till transfereringar ökat med drygt 30 mnkr vilket avser en föreslagen finansiell korrigering från EU. Ökningen av verksamhetskostnaderna med 103 mnkr kommenteras under tabell 4. Den totala omsättningen om mnkr finansieras till 70 % av EU:s jordbruksfonder. Resterande del finansieras dels av statsanslag och andra bidrag med 27 % dels med avgifter inom såväl upppdragsverksamheter som offentligrättslig verksamhet med 3 % årligen. Den mest omfattande verksamheten vad gäller avgifter är distriktsveternärorganisationens uppdragsverksamhet. 6

11 EKONOMISK ÖVERSIKT Verksamhetens kostnader samt finansiering Tabell 4 Verksamhetens kostnader och finansiering Verksamhetens kostnader, mnkr varav anslagsfinansiering, % varav finansiering via intäkter från avgifter och andra ersättningar, % varav finansiering via bidragsintäkter, % Källa: Jordbruksverkets bokföring Under 2006 har verksamhetens kostnader om mnkr finansierats med anslag om cirka 59 % samt med avgifter och bidrag med mera om ca 41 %. Verksamhetens kostnader består till cirka 53 % 2 av personalkostnader. Andra större enskilda kostnadsposter är IT-konsulter och datortjänster där andelen uppgår till cirka 6 % 3 och övriga konsulter och köpta tjänster som har en andel om cirka 13 % 4. Verksamhetskostnaderna har under 2006 ökat med 103 mnkr. Av detta avser cirka 44 mnkr förändringen av personalkostnader. Drygt hälften av denna ökning hänför sig till att Jordbruksverket tog över verksamheten vid Statens utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd från årsskiftet. Resterande ökningar om drygt 20 mnkr rör främst personal- och volymökningar inom distriktsveterinärorganisationen samt löneökningar. IT-kostnaderna i form av konsulter, datortjänster med mera har under året legat på 70 mnkr vilket är 14 mnkr mindre än året innan. Orsaken till att kostnaderna för köpta tjänster inom ITområdet ligger kvar på den relativt höga nivån även 2006 hänger ihop med ett flertal pågående större IT-utvecklingsprojekt bland annat nytt landsbygdsprogram. Inom IT-sidan tillkommer även avskrivningar på utrustning och programvaror till en kostnad om närmare 17 mnkr under året. Kostnaden för övriga konsulter och köpta tjänster har under året ökat kraftigt från 115 mnkr till 149 mnkr. Ökningen är framförallt orsakad av utökningen av provtagningsprogrammen för BSE på nötkreatur, införande av övervakningsprogram på fågelinfluensa samt att veterinäroch laboratoriekostnader rörande salmonellautbrottet i Norrköping 2003 har kostnadsförts. Anledningen till att den sistnämnda posten om drygt 14 mnkr kostnadsförts först 2006 är Justitiekanslerns avgörande i maj 2006 om att dessa kostnader ska staten slutligt svara för. Tidigare har utgifterna belastat räntekontokrediten och har redovisats som en fordran på Lantmännen i Norrköping. Kostnaderna för offentlig lagring av brödvete, korn och råsocker har ökat med 8 mnkr till en total kostnad om ca 73 mnkr avseende transporter, lagerhyror med mera. Under året har cirka ton spannmål lagrats in medan ton har sålts för EU:s räkning. Det inlagrade partiet 2005 om drygt ton råsocker har legat oförändrat i lagret. 2 53% år 2005 och 54% år % år 2005 och 9% år % år 2005 och 12% år

12 EKONOMISK ÖVERSIKT Diagram 1 Kostnader per politikområde 2006, % 16% 0,5% 27% 0,5% Djurpolitiken Livsmedelspolitiken Samepolitiken Landsbygdspolitiken Övriga mål och återrapportering 56% Jordbruksverkets arbete sorterar under fyra politikområden: Djur, Livsmedel, Landsbygd respektive Same. Fördelningen av verksamhetens kostnader på dessa områden tydliggörs i diagram 1. Djurpolitiken är det överlägset största området och utgör 56 % av de totala verksamhetskostnaderna. Kostnadsandelen på politikområdena har under de senaste tre åren ökat inom Djur- och Landsbygdspolitiken med 2 procentenheter vardera. Inom Livsmedelspolitiken har kostnadsandelen minskat 4 procentenheter trots att den nya verksamhetsgrenen för Utsädes- och växtsortfrågor ligger inom detta politikområde. Detta visas i diagram 2. Förklaringen till detta är delvis att resurser för nya reformer flyttats från Livsmedelspolitiken (den nya jordbrukspolitiska reformen) till Landsbygdspolitiken (det nya landsbygdsprogrammet). Kostnadsökningen inom Djurpolitiken det senaste året förklaras av vissa utökade provtagnings- och övervakningsprogram med mera. Noteras bör att verksamheten inom Övriga mål och återrapporteringar, avseende Svåra påfrestningar har ökat under perioden. Intäktsökningen inom Livsmedelspolitiken förklaras av den övertagna verksamheten inom utsädesområdet. Diagram 2 Kostnader respektive externa intäkter per politikområde, tkr Kostnader Intäkter Djurpolitiken Livsmedelspolitiken Landsbygdspolitiken Samepolitiken Övriga mål och återrapportering

13 EKONOMISK ÖVERSIKT Stödutbetalningar för räkenskapsåren Kategori jordbrukare Bruttoutbetalningar 1 för respektive stöd, oavsett stödår. Tabell 5 Stödutbetalningar i miljoner kr till jordbrukare Gårdsstödet Arealersättning Miljöersättningar Djurbidrag Kompensationsbidrag Nationellt stöd mjölk Norrland Övriga 2 stöd Totalt Totalt utbetalt belopp, mnkr > därav EU-finansierat, % Antal utbetalningar, st Utbetalningar omfattar även beslut om utbetalning av stöd som gjorts i november/december 2004 och 2005 men där utbetalningsdagen ligger strax efter årsskiftet. I utbetalade belopp för direktstöden har avdrag gjorts för släpande sanktioner och tvärvillkorskontroller. 2 I posten Övriga stöd ingår utbetalningar av investeringsstöd, startstöd, projektstöd insatsområde I, pristillägg ren, energigrödor, potatisstärkelse m.m. För 2006 ingår även kompletterande stödbelopp (återbetalning modulering rörande gårdsstödet, nationellt kuvert och proteingrödor). 3 Under 2006 har därutöver inbetalningar om 54,7 mnkr gjorts avseende i huvudsak tidigare utbetalda miljöersättningar för åren samt gårdsstöd för Av inbetalat belopp utgör cirka 5,5 mnkr del av kapitalbelopp på den EU-finansierade delen enligt förordning 1290/05 och del av (25%) tvärvillkorsavdrag som tillfallit Sverige och tillgodoförts inkomsttitel. Även räntor om drygt 0,5 mnkr har tillförts inkomsttitel. 4 I antal utbetalningar ingår även så kallad kvittningar det vill säga att del av eller hela beloppet har utbetalats till annan än stödmottagare. Under 2006 var det knappt st. Motsvarande för 2005 och 2004 var cirka respektive kvittningar. Källa: Jordbruksverket BETAL Riksdag och regering har under åren 2004 och 2005 beslutat om utgiftsbegränsningar under vissa anslag för att inte utgiftstaket ska överskridas. Utbetalningar av stöd har därför gjorts i början av januari året efter men har i Jordbruksverkets redovisning bokförts som en upplupen kostnad respektive år. Under 2004 omfattades arealersättningen, djurbidrag, kompensationsbidrag och vissa miljöersättningar till ett belopp om cirka mnkr och 2005 omfattades gårdsstöd, handjursbidrag och investeringsstöd om cirka mnkr. För att öka jämförbarheten mellan åren redovisas även nämnda belopp som stödutbetalningar det år de beslutats. Under hösten 2006 tog Riksdagen beslut om att tidigarelägga utbetalningarna av de så kallade direktstöden (gårdsstödet med flera) för 2006 så att stöden kunde utbetalas före årsskiftet. Ökningen av stödutbetalningarna mellan 2005 och 2006 beror huvudsakligen på att beslut om gårdsstöd för 2005 till viss del gjordes efter årsskiftet 2005/2006. Av utbetalat stöd under perioden har EU finansierat cirka 79 % motsvarande cirka mnkr under

14 EKONOMISK ÖVERSIKT Under perioden har därutöver cirka 119 mnkr i stöd återbetalats avseende framförallt tidigare utbetalda miljöersättningar för åren Vidare uppgår utestående fordringar för jordbrukarstöd till knappt 18 mnkr samt en uppskattning om ytterligare cirka 3,7 mnkr i ännu inte beslutade återkrav per Kategori andra än jordbrukare Bruttoutbetalningar för respektive stöd oavsett stödår. Tabell 6 Stödutbetalningar i miljoner kr till andra än jordbrukare Exportbidrag Interventionsstöd 1 Vidareförädlingsstöd Projektstöd, Insatsomr II Reglerad sockeravgift EU Övriga 2 stöd Totalt Totalt utbetalt belopp, mnkr därav EU-finansierat, % ca 21 ca ca 34 ca ca 30 ca 62 Antal utbetalningar, st ca ca ca ca ca ca I posten ingår drygt 10 olika interventionsstöd såsom stöd till skolmjölk, kompensationsbelopp till fabrikspotatis med mera 2 I posten Övriga stöd ingår bland annat ersättning till länsstyrelserna för deras medverkan inom LBU-programmet, Leaderprojekt, bidrag till organisationer för deras medverkan i olika program inom djurområdet, m.m. 3 Under 2006 har därutöver cirka 160 inbetalningar om cirka 5,5 mnkr gjorts avseende i huvudsak tidigare utbetalda interventionsstöd, exportbidrag, förädlingsstöd och projektstöd. Av inbetalat belopp utgör ca 0,1 mnkr del av kapitalbelopp på den EU-finansierade delen enligt förordning 1290/05 som tillfallit Sverige och tillgodoförts inkomsttitel. Även räntor om ca 0,1 mnkr har tillförts inkomsttitel. Källa: Jordbruksverket, BETAL Stödutbetalningarna till andra än jordbrukare har minskat med cirka 135 mnkr 2006 jämfört med Minskningen hänförs bland annat till att exportbidragen för råvaror har minskat med cirka 126 mnkr. Huvuddelen av minskningen rör varor inom spannmål- och mejeriområdet. I övrigt har utbetalningarna för projektstöd inom insatsområde II avseende stöd till kombinationsverksamhet inom lantbruksföretagen ökat kraftigt. Av utbetalat stöd 2006 och 2005 har EU per år finansierat cirka 890 mnkr respektive mnkr. Under perioden har därutöver cirka 11,5 mnkr inbetalats avseende framförallt tidigare utbetalda exportbidrag och interventionsstöd. 10

15 UTVECKLING OCH EFFEKTER UTVECKLING OCH EFFEKTER Återrapportering Jordbruksverket skall - för varje politikområde redovisa indikatorer som beskriver utvecklingen inom respektive politikområde, - göra en analys och bedömning av verksamhetens effekter i förhållande till fastställda mål och i förhållande till utvecklingen inom respektive politikområde, - i enlighet med strukturen för indelningen i verksamhetsgrenar redovisa årsarbetskrafter, kostnader och andra intäkter än anslag samt översiktligt redogöra för utförda prestationer. Jämställdhetsaspekter skall beaktas och analyseras i redovisningen. När redovisningen rör individer skall den, så långt det är möjligt, vara könsuppdelad. Återrapporteringen enligt tredje strecksatsen redovisas under avsnitten om måluppfyllelse och ekonomisk analys efter respektive politikområde samt samlat i bilaga 2. Jordbruket i samhället Jordbruksverket ska arbeta aktivt för en konkurrenskraftig och miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. I Jordbruksverkets uppdrag ingår att genom analyser aktivt följa utvecklingen inom näringen. Jordbruksverket redovisar inledningsvis i detta avsnitt en bedömning av utvecklingen framöver inom jordbruket. Starka påverkande faktorer är i första hand produktivitetsutvecklingen i det svenska jordbruket jämfört med jordbruket i konkurrentländer, men även förändringar i jordbrukspolitiken (till exempel 2003 års jordbruksreform inom EU och det nya landsbygdsprogrammet för perioden ) samt förändringar av efterfrågan på jordbruksprodukter har betydelse. Utvecklingen i jordbruket och konsumentnyttan (politikområde: Livsmedelspolitiken) Mål för livsmedelspolitiken En ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan. UTVECKLINGEN I JORDBRUKET OCH JORDBRUKSPOLITIKEN DE SENASTE ÅREN Övergripande utveckling inom hela sektorn Produktionsvärde och förädlingsvärde Jordbrukets ekonomiska resultat enligt sektorskalkylen framgår av tabell 7. Enligt reglerna för redovisning av produktionsvärdet ingår så kallade produktrelaterade direktersättningar enligt den gemensamma jordbrukspolitiken i värdet för respektive produkt (bland annat de tidigare tillämpade arealstöden). Övriga direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar och utgörs av bland annat miljöersättningar, extensifieringsbidrag, kompensationsbidrag och gårdsstödet. På detta sätt tydliggörs på vilket sätt 2003 års jordbruksreform kan påverka jordbrukssektorn. Innebörden av reformen beskrivs närmare senare i detta avsnitt. Minskningen av produktionsvärdet mellan 2004 och 2006 var 13 %. Minskningen kan till stor del förklaras med att huvuddelen av de generella direktstöden ersatts med det frikopplade gårdsstödet men också med att främst spannmålsproduktionen har fallit. Dessa förändringar av produktionsvärdet förklarar också att förädlingsvärdet minskar från 8-9 miljarder kr 2003 och 2004 till cirka 3 miljarder kr 2005 och Företagsinkomsten blev 11

16 UTVECKLING OCH EFFEKTER under 2005 och 2006 lägre än tidigare och uppgick till 4,3 miljarder kr. Att företagsinkomsten är lägre under 2005 och 2006 jämfört med åren närmast före beror på att de producerade kvantiteterna spannmål med mera minskat samtidigt som motsvarande minskningar på kostnadssidan inte har skett. Tabell 7 Jordbrukssektorns ekonomiska resultat , miljarder kr prel. Vegetabilieproduktionens värde 18,3 18,9 18,3 14,8 14,1 Animalieproduktionens värde 20,4 21,2 21,5 20,0 20,0 Övriga intäkter 2,4 4,1 4,5 4,5 4,5 Totalt produktionsvärde 41,1 44,2 44,3 39,4 38,7 - Kostnader, inkl. kapitalförslitning 33,8 35,1 36,3 36,3 35,5 Förädlingsvärde 7,4 9,3 8,1 3,1 3,2 + Övriga produktionssubventioner 3,4 3,8 3,7 8,4 8,5 - Löner, arrenden med mera 5,4 7,4 7,1 7,2 7,3 Företagsinkomst 5,4 5,7 4,6 4,3 4,3 Källa: EAA-kalkylen, Jordbruksverket Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten uppgick 2006 till 0,4 %. Den minskning som redovisas beror på genomförandet av gårdsstödsreformen. Under de första åren av decenniet uppgick siffran till ca 0,6 %. Bidraget från livsmedelsindustrin 5 till bruttonationalprodukten är 1,5 %. Priser, kostnader och produktivitet Sedan 1995 har priserna på jordbrukets produktionsmedel stigit med 29 % i Sverige samtidigt som priserna till jordbrukarna har fallit med 6 %. Under perioden har dock prisnedgången i viss mån kompenserats av högre direktersättningar. Även om utvecklingen för jordbruket som helhet är ogynnsam enligt denna jämförelse kan givetvis vissa produktionsgrenar visa en positiv utveckling. Såväl mark- som arrendepriser har ökat markant sedan EU-inträdet. Tillgängliga uppgifter om priserna för jordbruksmark visar att ökningstakten har varit högre de allra senaste åren. Mellan 2004 och 2005 var ökningen i genomsnitt för hela landet minst 23 %. Procentuellt sett har ökningen det senaste året varit störst i de norra delarna av landet där priserna i genomsnitt är lägre. Före år 2004 var det i områden med höga priser som prisökningen var störst. Det genomsnittliga priset för jordbruksmark i Sverige beräknades år 2005 till 31 tkr per hektar, vilket är tre gånger så högt som Priset var högst i Götalands södra slättbygder med 67 tkr per hektar och lägst i övre Norrland med drygt 6 tkr per hektar. En orsak till att priserna för jordbruksmark steg mellan åren 2004 och 2005 bedöms vara 2003 års reform av jordbrukspolitiken och att det frikopplade stödet kan ha kapitaliserats i högre markvärden, vilket kan öka kostnaderna och försvaga konkurrenskraften. Även det allmänna ekonomiska läget med låga räntor torde ha varit gynnsam för prisutvecklingen. Arrendepriserna från EU-inträdet och fram till 2004 visar en lugnare utveckling än markprisernas utveckling. Mellan 2004 och 2006 är till och med ökningen obetydlig för landet i sin helhet. Regionalt visar det sig dock att prisökningen varit tydlig i skogsbygder men att priserna fallit i Västsverige. Maskininvesteringarna har sedan lång tid minskat trendmässigt räknat i fasta priser. Den nedåtgående trenden bröts i mitten av 1990-talet. Under 2005 uppgick investeringarna till nästan 5 miljarder kr. Mätt i fasta priser är detta ungefär lika mycket som under 2003 och 5 Livsmedelsindustrin omfattar här livsmedel, drycker och tobak. 12

17 UTVECKLING OCH EFFEKTER Tillgängliga uppgifter tyder alltså på att 2003 års reform inte har påverkat den totala investeringsnivån i jordbruket. Arbetsproduktiviteten fortsätter öka. Sett över en längre period har sysselsättningen minskat (18 % mellan 1995 och 2003). Men mellan 2003 och 2005 redovisas en ökning med 2 % 6. Ökningen för denna senare period kan bero på redovisningstekniska orsaker i samband med omläggningen till gårdsstödet. Pris- och kostnadsläge jämfört med andra länder Pris- och kostnadsläge tillsammans med produktiviteten för jordbruket i Sverige jämfört med andra länder påverkar på sikt förutsättningarna för att uppnå lönsamhet i det svenska jordbruket. I EU hör Sverige till de länder som har en låg andel av arbetskraften sysselsatt i jordbruket. I de studier som Jordbruksverket gjort och som avser sektorn som helhet, finns det tecken som tyder på att det svenska jordbruket behåller sin konkurrenskraft gentemot andra EU-länder (till exempel utvecklingen inom flera produktionsgrenar, avkastningsnivåer, investeringar). Det finns emellertid också tecken som visar på att svenskt jordbruk tappar jämfört med konkurrentländerna, bland annat när det gäller utvecklingen av priserna på de produkter som säljs i relation till priserna på kostnadssidan. I diagram 3 nedan redovisas hur priserna har utvecklats i Sverige och för genomsnittet för några viktigare konkurrentländer 7. Utvecklingen av de reala producentpriserna har fallit i samtliga jämförelseländer och utvecklingen i Sverige överensstämmer med utvecklingen av genomsnittet enligt de jämförda länderna. Utvecklingen av priserna för olika produktionsmedel har realt sett ökat i Sverige med 9 %, vilket är en mera oförmånlig utveckling än hos något av de jämförda länderna. I jämförelse med de redovisade konkurrentländerna har Sverige, sett enbart prismässigt, tappat cirka 10 procentenheter på en tioårsperiod. Utvecklingen för Irland och Storbritannien överensstämmer rättså väl med utvecklingen för Sverige, medan Nederländerna, Tyskland, Finland, Frankrike och Danmark, i fallande ordning, haft en mera förmånlig utveckling. De indexserier som legat till grund för redovisningen beaktar enbart rent prismässiga förändringar. Därför ingår inte förändringar gällande till exempel arealersättning och andra stöd som inte är direkt knutna till priset. Däremot ingår de rena prisstöd som tillämpas. På kostnadssidan beaktas inte till exempel återbetalningar för dieselskatten. Det kan noteras att jordbrukets totala kostnader för insatsvaror och tjänster samt för avskrivningar uppgick till cirka 36 miljarder kr under En vidgning av gapet mellan Sverige och konkurrentländerna enligt diagram 3 med 1 procentenhet kan således översättas till 360 mnkr. Diagram 3 Den reala utvecklingen av producentpriser och priser på insatsvaror i Sverige och i några konkurrentländer (1995=100) Sverige, producentpriser Källa: Eurostat Konkurrentländer, producentpriser Sverige, priser på insatsvaror Konkurrentländer, priser på insatsvaror 6 Källa: JO 30 SM Följande länder ingår här: Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Nederländerna, Finland och Storbritannien. 13

18 UTVECKLING OCH EFFEKTER Den utveckling som redovisas ovan avser situationen fram till och med Därefter noteras för Sverige en kraftig ökning av producentpriserna (en ökning med nästan 8 % för perioden november 2005 november 2006) samt att priserna på insatsvaror under samma period ökar med drygt 3 %. Uppgifter om utvecklingen i konkurrentländerna finns ännu inte sammanställda. Jordbruksverket har under året redovisat en studie om skillnaderna mellan olika EU-länder av bland annat beskattningen av produktionsmedel som används i jordbruket 8. Det framgår där att det finns tydliga skillnader som talar till både Sveriges fördel och nackdel. I jämförelse med till exempel Danmark är skatterna högre i Sverige på dieselolja och handelsgödsel medan det motsatta råder för växtskyddsmedel och jordbruksmark. I en tidigare genomgång har andra skillnader som kan finnas mellan jordbruket i Sverige och i Danmark och Finland studerats 9. Även i denna studie kom man fram till att jordbruket i Sverige har både styrkor och svagheter. Till exempel framgår det av genomgången att alla länderna har regler som ger djuren ett gott grundskydd. Kostnaderna för byggnader varierar starkt inom respektive land. Högre kostnader i Sverige beror inte enbart på lagstiftningen utan också på till exempel planlösning. Det finns stora likheter mellan länderna på miljöområdet när det gäller vad som reglerats genom lagstiftning eller andra system. En slutsats som dragits i diskussioner efter att denna genomgång presenterats är att kostnadsläget i Sverige kan ligga % över till exempel kostnadsläget i Danmark. Generellt verkar gälla att Sverige och Danmark har utnyttjat lagstiftning i större utsträckning än Finland som i en del fall ställer krav via miljöstöden. Jämförelser av strukturutvecklingen i olika länder kan göras på flera sätt. Ett sätt att redovisa utvecklingen är att jämföra utvecklingen av den andel av produktionen som sker på stora företag i olika länder. Det är tydligt att för centrala produktionsgrenar ökar den andel djur och den andel areal av till exempel spannmål som finns på stora företag. Jordbruket i Sverige ligger ungefär i mitten jämfört med några konkurrentländer samt att utvecklingen går i ungefär samma takt som i de andra länderna. Inom till exempel mjölkproduktionen fanns 2003 i Sverige 60 % av mjölkkorna i besättningar med minst 100 mjölkkor. Motsvarande uppgift för Danmark var 90 %. Utrikeshandeln Exporten (inkl. utförsel till EU) från Sverige av jordbruksvaror och livsmedel (exklusive fisk) uppgår på årsbasis till cirka 28 miljarder kr. Ökningstakten sedan år 2000 har varit 9,4 % per år. Värdemässigt stora varugrupper där exporten det senaste året ökat mer än genomsnittet är mejeriprodukter, spannmål och varor därav, frukt och köksväxter samt socker och sockerkonfektyr. Exporten till tredje land utgör cirka 43 % av den totala exporten. Importen är betydligt mer koncentrerad till EU-länderna. Till cirka 82 % är ett EU-land avsändarland. Importen har mellan år 2000 och 2005 ökat med 7,2 % per år. Importen (inkl. införsel från EU) till Sverige av jordbruksvaror och livsmedel (exklusive fisk) uppgår på årsbasis till cirka 56 miljarder kr, vilket medför en negativ handelsbalans på cirka 28 miljarder kr. Exporten har de senaste åren legat stabilt kring 50 % av importen. För några år sedan kom inte exporten upp i denna andel. Siffrorna för den senaste tolvmånadersperioden är preliminära och efter hand när mera definitiva underlag har kommit kan korrigeringar behöva göras. Tabell 8 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel (exkl. fisk), mnkr nov 2004 okt 2005 nov 2005 okt 2006 Total export Total import Balans Källa: SCB: s utrikeshandelsstatistik, bearbetning Jordbruksverket 8 Källa: Jordbrukets kostnader för produktionsmedel i EU skillnader i beskattning m.m., Jordbruksverkets rapportserie 2006:26. 9 Källa: Merkostnader och mervärden i svenskt jordbruk, Jordbruksverkets rapportserie 2005:3. 14

19 UTVECKLING OCH EFFEKTER Livsmedelsindustrins förmåga att marknadsföra och sälja i Sverige producerade jordbruksvaror och livsmedel på export och förmågan att kunna konkurrera med import är viktig för jordbrukets konkurrenskraft. Det är tydligt att den svenska marknaden för livsmedel och jordbruksprodukter har internationaliserats. 10 Utlandsetableringar och företagssamarbeten över landsgränser kan få stor betydelse för industrins och exportens framtida utveckling. Om företagen skall växa handlar det för många om ett val mellan ökad produktion i Sverige (och ökad export från Sverige) och ökad produktion i anläggningar utanför Sverige. Många tror på ökning av utlandsbaserad produktion och flytt av produktion till andra länder. Livsmedelsexportörerna anser att det är svårt att ta betalt för svenska mervärden på exportmarknaderna. Vidare verkar även möjligheterna att ta betalt för mervärden på hemmamarknaden minska ju högre förädlingsgraden är på produkten. Den låga lönsamheten i livsmedelssektorn kan försvåra möjligheterna att få nytt kapital till sektorn, vilket negativt kan påverka företagens möjligheter att bedriva forskning och utveckling liksom att genomföra olika aktiva exportsatsningar. Utvidgningen av EU kan framöver väntas påverka livsmedelsindustrin och handeln, och därmed också i förlängningen jordbruket. Utvidgningen leder till nya affärsmöjligheter för företagen i Sverige och EU-15 som kan utnyttjas både av industrin och av handeln. Låga produktionskostnader (främst löner) är argument för industrietableringar i de nya medlemsstaterna. Det är främst arbetsintensiv produktion och förädling som lönar sig att flytta. Den svenska köttindustrin har påverkats relativt mycket av utvidgningen. Det förekommer till exempel att svensk styckning läggs ut i länder med lägre löner. Denna utveckling kan på sikt även påverka förhållandena för köttproduktionen i Sverige. Konsumentnyttan Konsumentnyttan består av flera olika komponenter. Sådana nyttor som brukar hänföras till så kallade kollektiva nyttigheter redovisas i kommande avsnitt. Här redovisas utvecklingen av konsumentpriserna på livsmedel jämfört med den allmänna prisutvecklingen. Livsmedelsmomsen sänktes den 1 januari Därför startar jämförelsen Konsumentpriserna på livsmedel har i stort utvecklats på samma sätt som för konsumentpriserna i allmänhet. Priserna på såväl så kallade jordbruksreglerade livsmedel som övriga livsmedel har ökat med 10 % mellan 1996 och Utvecklingen av konsumentpriserna för livsmedel jämförs i nedanstående diagram med den allmänna prisutvecklingen enligt KPI och där det framgår att priserna enligt de olika serierna följer varandra väl. Diagram 4 Utvecklingen av konsumentpriserna för livsmedel, 1996= KPI totalt KPI jordbruksreglerade livsmedel KPI övriga livsmedel Källa: Statistiska centralbyrån. Reformerna inom jordbrukspolitiken Politiken enligt beslutet från 2003 innebär mycket översiktligt att de tidigare produktionskopplade jordbrukarstöden (arealersättning, djurbidrag och mjölkbidrag) har ersatts eller ersätts av stöd som i stort sett är helt frikopplade från produktionen, det så kallade gårdsstödet. 10 Källor: Livsmedelsexport, Jordbruksverkets rapportserie 2004:9 och Utvidgningens effekter, Jordbruksverkets rapportserie 2005:20. 15

20 UTVECKLING OCH EFFEKTER Enligt beslutet har stödrätter fördelats ut till företagen. Den årliga utbetalning som varje stödrätt kan generera beräknas utifrån uppgifter om totalt utbetalat stöd dividerat med arealen i olika regioner och, till mindre del, med ledning av erhållna stöd under perioden En jordbrukare blir berättigad till gårdsstödet i den utsträckning brukaren innehar sådana stödrätter och dessutom har stödberättigande mark. Undantag från den generella frikopplingen är att 75 % av handjursbidraget är kopplat till djurinnehav och att mjölkbidraget kommer att frikopplas från Vidare ställs vissa krav på skötseln av jordbruksmarken samt att vissa generella bestämmelser om bland annat miljö och djurskydd följs. Dessa senare bestämmelser införs successivt under perioden De totala årliga utbetalningarna framöver inom ramen för gårdsstödssystemet, inkl. andra arealbaserade stöd, det kommande mjölkbidraget och med avdrag för den del av handjursbidraget som förblir kopplat, kommer att uppgå till mellan 6 och 7 miljarder kr. Utbetalningarna kommer att variera beroende på variationer i växelkursen och på hur mycket mark jordbrukarna kommer att söka stöd för. Det totala beloppet för gårdsstödet för 2006 beräknas nu till cirka 5,6 miljarder kr. Beloppet motsvarar för % av summan av företagsinkomsten och löner till anställda inom jordbruket 11. Denna andel kan sägas utgöra ett mått på stödberoendet. Andelen är hög för Sverige jämfört med till exempel Danmark. I Finland har andra miljöersättningar och nationella stöd större betydelse. Frikopplingen ändrar starkt de ekonomiska förutsättningarna för odlingen av olika grödor och för produktionen av nötkött och mjölk. När de generella direktstöden räknas bort minskar intäkterna med cirka 40 % i spannmålsodlingen men inte fullt så mycket i nötkötts- och mjölkproduktionen. Det nya landsbygdsprogrammet för perioden innehåller bland annat miljöersättningar och regionala stöd. Beloppen per hektar är ungefär i samma storleksordning som i det förra programmet. I det nya programmet kommer ökade satsningar däremot att ske för bland annat investeringsstöd till jordbruket och för landsbygdsföretagande. WTO Sedan 1995 finns en uttalad strävan bland WTO-medlemmarna att successivt liberalisera även handeln med jordbruksvaror. Förutom tullskydd berörs sedan 1995 även jordbrukarstöd och exportstöd av ett särskilt jordbruksavtal i WTO. I WTO pågår sedan några år handelsförhandlingar i den så kallade Doharundan. En övergripande målsättning för dessa förhandlingar är att gynna världsekonomin genom en friare handel med minskad reglering. Ett uttalat syfte är att ett nytt WTO-avtal ska gynna u-länderna. WTO-förhandlingarna är nu inne på sitt sjunde förhandlingsår. Förhandlingarna har karaktäriserats av ett antal missade deadlines. Efter flera månaders förhandlingsuppehåll fick WTO:s generaldirektör Lamy i november 2006 stöd från medlemskretsen att informellt återuppta förhandlingarna i Doha-rundan med målsättningen att de avslutas under år De återupptagna förhandlingarna siktar i första hand på att lösa ett begränsat antal, men ytterst centrala, förhandlingsfrågor nämligen sänkningar av USA:s jordbruksstöd, sänkningar av bland annat EU:s jordbrukstullar samt en sänkning av större u-länders tullar på industrivaror. På jordbruksområdet handlar de övergripande diskussionerna också om förutsättningarna för en utfasning av olika typer av exportstöd. Sveriges syn är att EU:s livsmedelsproduktion på sikt måste ske på marknadens villkor. En öppnare och rättvisare handel är ett av de effektivaste verktygen för att uppfylla FN:s millenniemål för global utveckling. Öppen handel bidrar till nya och fler arbetstillfällen, högre löner, bättre konkurrens och lägre priser. Öppen handel bidrar också till ekonomisk tillväxt, inte minst för världens utvecklingsländer. EU:s interna reformer påverkar tillsammans med WTO och marknadsvillkoren hur och i vilken takt förändringsprocessen fortskrider. En handelsliberalisering innebär förbättrade exportförutsättningar men också ökad importkonkurrens. Relaterat till svenska jordbruket är det främst mjölk- och nötköttssektorerna som väntas påverkas av en ökad importkonkurrens. Dessa sektorer bidrar också i hög grad till sektorns totala produktionsvärde. 11 Enligt EAA-kalkylen. 16