- en fallstudie av Luleå och Växjö

Transkript

1 1 - en fallstudie av Luleå och Växjö Kandidatarbete 15 hp

2 2 Förord När jag började fundera på val av uppsatsämne kom jag relativt snabbt favoritkurs har under dessa tre år varit Infrastruktur och mobilitet i åk 2 Denna uppsats är den avslutande delen på kandidatprogrammet i Fysisk Karlskrona 26 maj 2015 Samtliga bilder publiceras med tillstånd av upphovsrättsinnehavaren

3 Sammanfattning majoriteten av resorna med bilen som planeras mer för bilen och mindre för andra andra färdmedel ska kunna konkurrera med Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilka aspekter Genom att belysa dessa aspekter skulle detta utföra en fallstudie på två orter i Sverige skulle det tydliggöras om linjenät idag uppfyller de riktlinjer som litteraturen menar gör linjenät de planeringsprinciper som skapar ett för en checklista som sedan tillämpades som har det kunnat avgöras hur och om dessa planeringsprinciper och riktlinjer tillämpas i de Den slutsats som har kunnat dras utifrån en mängd olika aspekter som påverkar hur välfungerat ett linjenät är; inte endast de riktlinjer som presenteras i uppsatsen påverkar inverkar även på hur välfungerat ett linjenät som har tolkats ur fallstudien är dock att båda städerna överlag har välfungerande linjenät om de aspekter som checklistan behandlar 3

4 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING överväganden begreppen innebär i denna uppsats forskningsdesign knutpunkter

5 5 Är det möjligt att från en målpunkt i staden nå en annan målpunkt som inte innefattar stadskärnan alla målpunkter i staden och Finns det genomgående linjer i hållplatser på linjen vid varje Har den största delen av bebyggelsen i de valda områdena

6 6 DEL ETT: INLEDNING 1.1 Bakgrund och med bilismens genombrott blev det ett skifte; andelen bilresor ökade och motsvarar både den lokala och regionala följaktligen blygsamt och bilen är fortfarande det ledande färdmedlet i antalet resor (Svenska kommunförbundet; Vägverket; Bilismen medför dock både positiva och negativa effekter på människan och omfattande är att bilen erbjudit människan människan större möjlighet att mer fritt välja lokalisering av bostad och vart hen vill lokalisering av verksamheter och arbetsplatser effekt av bilanvändandet uppmärksammas däremot i handboken Hållbart resande i bilen utesluts grupper som av olika anledningar och äldre (Sveriges kommuner och landsting; Bilismen motsvarar således för majoriteten av totala antalet resor huvudsakligen utförs med kommunförbundet; Vägverket; Boverket; människor som bilarna men tar mindre mark i anspråk Då bilismen motsvarar majoriteten av det även till att bilismen tar väldigt stort utrymme i staden; ett utrymme som skulle kunna tar nästintill 10 gånger mer mark i anspråk än om dessa människor skulle ha transporterats likaså är känt är att det höga bilanvändandet som likväl kunde ha genomförts av hållbara färdmedel såsom buss (Sveriges kommuner Bilismen medför således påverkan på människan och miljön som både är positiva därmed anledning att satsa på hållbara tillfredsställa de behov i staden som inte kan 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Syftet är även att undersöka hur rådande rådande planeringsprinciper och riktlinjer för att kunna undersöka om och hur de överensstämmer med riktlinjerna samt med 1.3 Problemformulering planeringsproblematik där det i hög grad planeras för bilen och mindre för kollektiva endast påverkar bilen i positiv riktning har på senare tid införts och det har försämrat

7 kommunförbundet; Vägverket; Boverket; planeras och tillgängliggörs för bilen i staden utesluts dock de människor som av olika anledningar inte kan använda bilen som skapar även skador för människan och miljön kommunförbundet; Vägverket; Boverket; skildras dock fortfarande som det primära färdmedlet i många lägen och för många människor (Svenska kommunförbundet; prioriteras i planeringen så färdmedlet uppfattas som ett konkurrenskraftigt alternativ (Svenska kommunförbundet; Vägverket; som avsikt att lyfta de planeringsprinciper som skapar ett välfungerande linjenät samt avser uppmärksammar vad som krävs för att skapa ett välfungerande linjenät och då delvis även 1.4 Frågeställningar Följande frågeställningar har valts för att kunna vara bäst lämpad för en välfungerande Vilka rådande planeringsprinciper Hur överensstämmer linjenäten i Luleå 1.5 Disposition forskningsöversikt för att skapa en överblick Respektive del fungerar som ett underlag för att ska öka förståelsen hos läsaren för uppsatsens för linjenätet som främst har kunnat utläsas ur även till grund för en checklista som senare Del fyra innehåller en fallstudie över de två där analyseras städerna utifrån den checklista uppsatsskrivaren att bedöma hur linjenäten Del fem presenterar en avslutande 1.6 Avgränsning av uppgiften behandlas då arbetet avser att studera de fysiska aspekterna som bidrar till ett välfungerande linjenät kommer att studeras handlar om vad som avgör att människor hållplatsers utformning kommer inte att tas endast till att belysa de planeringsprinciper av uppfattas som ett mer konkurrenskraftigt till att undersöka om de planeringsprinciper som föreslås i uppsatsen verkligen ökar andelen resenärer mätningar av antalet 7

8 8 likaså från kommunernas eventuella visioner regionala linjer utan fallstudien undersöker endast huvudnätet som redovisas i respektive stadsform analyseras i uppsatsen men uppsatsens författare avser inte att avgöra vilken form och struktur respektive stad inte försöks passa in i de former på Vid undersökningen av de studerade fallstudieobjekten kan inte alla riktlinjer som anses vara för svåra för att mäta och bedöma 1.7 Forskningsdesign Den forskningsdesign som används i uppsatsen är fallstudie och de studerade fallstudieobjekten i uppsatsen är Luleå god kännedom om staden samt möjlighet för Luleå med en annan svensk stad ansågs det att den jämförande orten även bör kunna besökas VÄXJÖ LULEÅ Sverige för observation samt att uppsatsskrivaren även städerna har även liknande förutsättningar likartade förutsättningar ansågs nödvändigt av ett fenomen i syfte att ge en djupgående processer eller erfarenheter som förekommer för fallstudier är att sökarljuset riktas mot enskilda enheter snarare än mot ett brett tillämpning av fallstudier är då att belysa det generella genom att studera det enskilda således lämplig som tillvägagångssätt när en 1.8 Metod och metodologiska överväganden Denna uppsats har tillämpats av en metodkombination av innehållsanalys (av sedan beskrivs metoderna i sin helhet enligt För att besvara den första och andra frågeställningen används metoden innehållsanalys av skriftliga dokument då svaret på frågorna kommer att utgöras att besvara den tredje frågeställningen används metoderna innehållsanalys (av kommer att tillämpas vid besvarandet av den tredje frågeställningen då viss bakgrundsfakta om de valda fallstudieobjekten kommer från

9 används i analysdelen då svaret på den tredje Även observationer kommer att tillämpas i dennafrågeställning detta handlar om direkt observation av fallstudieobjekten för att få fram data till analysdelen som inte kan utläsas Detta berör bland annat observation på plats för beräknandet av restidskvoter samt direkt observation av hållplatsers lokalisering och hur uppsatsskrivarens tillvägagångssätt sett ut vid besvarandet av varje frågeställning Innehållsanalys är en metod som kan Innehållsanalysens styrka är att den kan avslöja förmedlar och detta budskap framkommer Innehållsanalysen hjälper även forskaren att Innehållsanalys används på följande sätt sedan ett antal kategorier som hen anser är viktigt att forskaren har en tydlig uppfattning vilka kategorier och frågor som är viktiga för sedan passas in i rätt kategori för att kunna läsas detta tillvägagångssätt går det att göra en redogörs i del två och tre för val av uppsatsens nyckelord då fråga ett och två besvaras med hjälp av metoden innehållsanalys av skriftliga en vidare beskrivning hur nyckelbegreppen Observation som metod gör att forskaren på ett tydligt sätt kan samla in information då informationen är ett resultat av ögats direkta Observationsforskning kännetecknas således av att forskaren direkt observerar vad som som metod är att observationer samlar in data i verkliga situationer observationer involverar följaktligen fältarbete då forskaren måste Observationerna på fält äger även rum i skulle således ha utspelat sig även om forskaren från att störa den verkliga miljön för att minimera att forskaren kan påverka situationen Nackdelar med de valda metoderna redovisas 1.9 Val av litteratur Den litteratur som huvudsakligen ligger forskningsöversikt är Holmbergs T samt ett antal avhandlingar då uppsatsens författare anser att de utgör om de valda städerna har hämtats från har legat till grund för metodavsnitten i grund för uppsatsen är vald utifrån vad som anses vara relevant för uppsatsens tema samt Huvudsakligen har det fokuserats mest på svensk litteratur då den anses vara relevant för Värt att lyfta är att litteraturen som har studerats och redovisas i del två och tre inte mycket forskning kring uppsatsens tema som är relevant att lyfta med hänsyn till 9

10 10 begreppen innebär i denna uppsats BRT: BRT är en förkortning av Bus Rapid ska innehålla för att systemet ska räknas uppnås innebär det inte att systemet är ett aspekter av BRT som berör linjenätet att Bytespunkt: Direktlinje: Expressbusslinje: hållplatser mellan start och mål inte angörs (Sveriges kommuner och landsting; Hållbar utveckling: dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa Knutpunkt: Maxtimme: Matarlinje: transport (Sveriges kommuner och landsting; Målpunkt: knutpunkter och servicecentra (Svenska kommunförbundet; Vägverket; Boverket; och större fritidsanläggningar (Sveriges Målpunkter i denna uppsats: Då rapporten Regional cykelplan för Stockholms län har skapat riktlinjer för ett helt län kan deras riktlinjer således inte likställas med de valda fallstudieobjekten då dessa städer inte stadskärna med i målpunktsbeskrivningen i denna uppsats då fallstudieobjekten inte målpunkt bortses från då dessa ovanstående Baserat på den ovanstående informationen Då båda städernas bytespunkter ligger i Sammantaget innebär en målpunkt i denna Nod: Reseavstånd: Restid: Total tidsåtgång för en resa från start till målpunkt (Sveriges kommuner och landsting; Restidskvot:

11 kommunförbundet; Vägverket; Boverket; Tangentiell linje: Tillgänglighet: 1.11 Teoretiska utgångspunkter Detta avsnitt behandlar hur den rationella planeringen har påverkat den svenska Denna redogörelse fungerar som en bakgrund till uppsatsen för att öka förståelsen kring det faktum att den rationella planeringen vill och har velat påverka människors beteende med I en avhandling som rör svensk planeringspolitik att den svenska planeringen till stor del har präglats och hållit fast vid ett normativt stabilitet i den svenska planpolitiken sedan denna plandiskurs har institutionaliserats om och om igen i planreformer och lagstiftning har funnits ett planeringsideal i Sverige planering som rationell beslutsprocess menar Strömgren tydliggörs om den svenska Det första perspektivet menar att den rationella processteorin har fokus på att utföra rationella beslutsprocesser som kan pröva olika alternativ Faludis modell syftar även till att det ska ske en rationell argumentation vid val av plan; den plan som väljs ska vara den mest lämpade vid den rationella prövningen av planer främst syftat till att det ska ske en avvägning mellan olika synpunkter enskilda och allmänna Det andra perspektivet menar att det är de förtroendevalda som ska ansvara för parter och medborgare ska få möjlighet att syftar endast till att förbättra beslutsunderlaget och underlätta för implementeringen av likheter med Faludis modell; det svenska planmonopolet och medborgarnas rättigheter Det tredje perspektivet i Faludis modell menar att ett anpassningsbart ideal i planeringen efterfrågas; planerna bör inte binda utvecklingen eftersom kontrollen Övergripande planering ska därför vara anpassningsbara idealet infördes som ett svar mot ett försök att binda samhällsutvecklingen planeringstänkandet menar att det är planeringens anpassningsbarhet som gör att framtiden kan styras av rationella rationella processteori och i den svenska Detta konkretiseras av det faktum att både det svenska planeringstänkandet och Faludis modell menar att all markanvändning ska effektiv och styrande bör även olika plannivåer Dessa fyra perspektiv av Faludis rationella planeringsdiskurs har institutionaliserats om och om igen i Sverige och det har således funnit ett perspektiv på planering i Sverige bygger på ett antagande att människor kan 11

12 12 planeringstänkandet visar följaktligen på då uppsatsen syftar till att lyfta de aspekter hoppas uppsatsskrivaren att de ska kunna åsyftar således att få detta transportmedel att öka i användande och försöker därför påverka berör även uppsatsens tema; politikernas beslut om vad planeringen ska fokusera på påverkar människors val av färdmedel då färdmedel om det inte planeras för det i den inte i sig kan påverka besluten i planeringen påverkar därför de förtroendevaldas beslut av färdmedel då människor måste anpassa sig till vad de förtroendevalda har beslutat i den fysiska miljön får således människor mindre valfrihet till att själv välja vilket 1.12 Metod- och källkritik Nedan följer ett avsnitt där kritik tas upp av de Metodkritik och kritik av vald forskningsdesign metodkombination av innehållsanalys och sig av en metodkombination är att både tiden och kostnaden för forskningen kan öka då tidsramen att samla in data blir längre än om nackdel är även att forskaren måste läsa in sig och skaffa sig färdigheter för mer än en metod något som även ökar tidsramen för Denscombe menar att nackdelen med innehållsanalys är att metoden ofta lyfter ut Det kan leda till att enheternas betydelse förenklas och dess egentliga betydelse inte nackdelar med forskning som är baserad på är då upp till forskaren att bedöma källans Denscombe lyfter att nackdelen med observation som metod är att forskarens individuella kompetens påverkar den observationer förenklar väldigt mycket av den totala förståelsen av en händelse eller som uppsatsskrivaren vill lägga till är att uppträder på samma sätt en annan tidpunkt avser dess trovärdighet när generaliseringar varför de studerade fallstudieobjekten liknar eller kontrasterar andra fall för att hindra sig tillträde till de miljöer som ska studeras kan även bli en krävande del i forskningsprocessen Källkritik har mycket vikt lagts på annat vetande om

13 kan det möjligtvis förekomma viss forskning i är och valt de källor som hon tycker är mest 13 skrivits på uppdrag av konsulter dessa har i denna uppsats inte stämplats som ren forskning då resultatet kan ha påverkats av att Det är således en använd källa och därför

14 14 DEL TVÅ: KUNSKAPS- OCH FORSKNINGSÖVERSIKT STADENS FORM I del två kommer den första frågeställningen upp för att belysa vilken betydelse stadens För att besvara denna frågeställning används metoden innehållsanalys av skriftliga De begrepp som har förekommit mest utsetts som nyckelbegrepp för denna del 2.1 Stadens övergripande struktur människor reser tillsammans samt att den är till stor del är beroende av bebyggelsens stad (Svenska kommunförbundet; Vägverket; struktur på staden som anses vara bäst lämpad Fingerstrukturer på städer byggdes i början av förra seklet eftersom denna struktur till stor stationerna att befolkningen hade möjlighet Detta gjorde att en stor del av befolkningen forskning av Hagson menar att det radiella är en gynnsam struktur på en stad som vill denna struktur resulterar i ett kort reseavstånd i staden är centrum blir tillgängligheten Tillgängligheten till övriga delar av staden är blev det enligt Hagson naturligt att placera också goda förutsättningar för att uppnå en

15 mest idealistiska strukturen på en stad med dock inte orsakerna till varför en bandstruktur är den mest gynnsamma strukturen på en stad kommunförbundet; Vägverket; Boverket; 2.2 Områdets struktur ett bostadsområde ett band eftersom en området och samtidigt nå tillräckligt många övergripande staden ge goda möjligheter för en lokal nivå (Svenska kommunförbundet; långa reseavstånd då möjligheten att välja beror på att det är omöjligt att ta sig från en återvändsgata till en annan återvändsgata långa avstånd från en nod till en annan och tillgängligheten blir då låg i ett sådant lång linjelängd om alla gator inklusive Därmed resulterar det i höga kostnader att (Svenska kommunförbundet; Vägverket; ett område inte ger goda förutsättningar för 15

16 Stadens täthet Forskning menar att om befolkningen koncentreras till ett mindre avgränsat område leder det till en högre tillgänglighet och Båda städerna hade tre miljoner invånare år 2000 men städerna visade skillnader i både bebyggelsens och befolkningen täthet; Barcelona visade således på en högre täthet bilanvändning av geometriska orsaker blir svårare i en tät stad än i en gles då en bil upptar en stor yta på en yta som redan kommunförbundet; Vägverket; Boverket; Norrköping 2.4 Resultat frågeställningen Linköping Tolkningen Hagson gör utav detta resonemang lättare att uppfylla då befolkningen bor mer kompakt än i en gles; gångavstånden till således kortare i en tät stad än i en gles och den 10 minuter långa gångtiden kan därför men har olika utbredning i staden; Linköping Linköping medför det större kostnader att Det har tagits upp tre olika perspektiv på stadens form som avgör hur välfungerande ett linjenät den övergripande staden som anses vara bäst goda möjligheter för tillgänglighet till stadens

17 att en bandstruktur på staden kan gynna lokal nivå anser även litteraturen att områden främst bör utformas som band eftersom området och samtidigt nå majoriteten av de 17 Stadens täthet spelar även roll för hur är tät har högre tillgänglighet och lägre befolkningstäthet det vill säga en tät stad då det i en tät stad blir lättare att uppfylla de gångavstånden är kortare i en tät stad än i (Svenska kommunförbundet; Vägverket;

18 DEL TRE: KUNSKAP- OCH FORSKNINGSÖVERSIKT PLANERINGSPRINCIPER Del tre kommer besvara den andra frågeställningen för att redovisa de planeringsprinciper som För att besvara denna frågeställning används metoden innehållsanalys av skriftliga dokument då svaret på frågan kommer att har därför utsetts som nyckelbegrepp och 3.1 Integrerat system där varje system skulle tillgodose en viss Denna uppdelning gjorde dock att systemet blev svårt att förstå av resenärerna då det linjenät ska vara integrerat; ett nät där linjer Tillsammans ska dessa två system skapa en god alla vegvesen menar dock att det är viktigt att inte alla kollektiva transporter koncentreras till Strandängen Ramnåsvägen vändplan Harrvägen Vilhelmsro äldreboende BRUNSTORP Resecentrum Juneporten Norrängen Ceciliagården Vilhelmsro Vättern Tändsticksområdet Grännavägen Strandvägen Gripenbergsgatan ÅBOLID Rådhusparken LERHAGEN Åbolid Sofiakyrkan Höganäsgatan 2 Hisingsängens vändplan 12 Västra Norrängsskolan Vätterslund torget Tolarpsvägen 17 Östra Munkgatan VÄTTERSLUND torget Kaptensbo Lasarettsparken NORRÄNGEN Högskolan Östra Stadsbiblioteket Stigbergsliden Centrum Hisingsängen Kroatorpet Vätterslundsgatan HISINGSTORP Mäster Gudmunds Kulturhuset Spira Krönleinstigen väg Myntgatan Hisingstorps övre Björne- Kidrons park gård bergs- vägen 33 Mäster Gudmunds Narvavägen park Sylviaplan Stjärnstigen Onkel Adamsstigen Mjölka- Hisingstorpsskolan fållan Floragatan Berghemsgatan övre Linnégatan Olstorpsgatan BYMARKEN Odengatan Hörnan Sveavägen Norra Thulevägen Apollov Bivägen Barbackavägen Trollhättegatan Huskvarna Fagerslättsvägen Runnavägen övre Trollhättegatan Esplanaden Bergsgatan Vårdcentrum Skolgatan Stattutgatan EGNA Fagerslätt nedre DUNKEHALLA Vättern Falkgatan VÄTTERSNÄS Dunkehalla Solhemsgatan SVEAHÄLL Dalvik Talavidskolan Kyrkvärdsringen Racketcentrum Alfred Viktoriaplan Svarvaregatan ROSENLUND HEM vändplan Högabergsgatan Södra Vårsta- Hemtrevnads- Dalinskolan Villekullagatan DALVIK Nedre Stadsparken Resecentrum 1 Juneporten Apollovägen rondellen vägen Kvarngatan Elmia 18 Lärlingen Ådalsvägen Rosenlundsbadet Österängs- Österängens Bastugatan Sanda- Jutegården Skänkeberg BÄCKA Trökhagen Tändsticksområdelundstorg ÖSTERÄNGEN Banér- Folkets gatan JUTAHOLM Rosenskolan centrum gymnasiet LYCKAN Brunns- Stampaplan Samset Vaddgatan Rådhusparken Tegelbruksgatan Ekeberg Rosengården vägen Park Majgatan 11 Övratorpsvägen Sofiakyrkan Cigarren Härads- Kilallén Glansgatan Västra 13 Idrottsgatan SKÄNKEBERG Huskvarna vägen 18 Nygatan torget 2 Östra Tullportsgatan Kungsängen Huskvarna torget LILJEHOLMEN Kittendorffs Kungsporten PETERSBERG Stadsbiblioteket Starrgatan Rosenlunds- S:t Göransvägen station Kristinedalsgataparken Centrum Lasaretts- Högskolan Östra Gråbogatan Gullregnsbacken gata HULUKVARN Hästhagsgatagatan Sand- Tenhultsvägen Kärrebacken Korsvägen 35 Bäckadalsgymnasiet Kulturhuset Spira Hermansstigegataskolan Reseda- Faktori- Myntgatan Rosenlunds plan Klöverstigen obadet Ekhagens Göransbergsvägen Stensholms- Vårdcentrum 2 MARIEBO sommar) 27 centrum Oxhagsskolan skolan Idas park Rogbergavägen Petersberg xamovägen Mariebo Marielundsgatan Munkplan Rocksjön Stockrosgatan Tallbacken Rocksjön EKHAGEN Tulpanstigen ÖXNEHAGA Hjärttorp vändplan Trafikövningsplats 35 A6 Kaserngården Axamo Munksjön Vinterviken Törnrosgatan Birkedalsgatan Lahags- Torpaplan Öxnegården skola Öxnehaga Nordskogens Öxnehaga Vipevägen 27 Sandserydsvägen Rönngatan idrottsplats Åsens gård Katolska A6 Center centrum gatan TTC östra Skogslund Ekgatan kyrkan Maxi Ica Bondberget JÖRANS- STENSHOLM Vattenledningsvägen Kalvhagsgatan BERG Stensholm Elektravägen Kohagsgatan Torpagatan Bråneryd HEDENSTORP VATTENLEDNINGS- A6 Rishagsgatan Brahegatan GAMLA FLYGFÄLTET BRÅNERYD Trekanten TORPA 12 OMRÅDET Psykiatrivägen Bokgatan Lövhagen Hedenstorp industri Karlavägen Skiffervägen RYHOV Järabacken Djursjukhuset Junegården 26 Granitvägen Länssjukhuset City Gross Bråneryds kyrkogård Ryhov Stekelvägen GRÄSHAGEN Kämpevägen Ryhov Gräshagens centrum södra infarten Barnhemsgatan Fridhem Solåsen Godsterm. FRIDHEM Solåsen Lövhagsgatan Veragatan Fältspatsvägen M2 Center ULVSTORP Herkulesvägen huvudentrén Materialvägen Rödjorna Strömsholm Gånglåten M2 Center västra entrén HAGA LJUNGARUM har problem att bruka stomlinjerna (Statens Vidare lyfter forskning från Statens vegvesen Forskningen pekar på att fördelarna med

19 ett integrerat nät är att inget av näten klarar av tillgodose resbehovet själv; olika tillfredsställa framhäver dock att det är viktigt att förstå att alla behov kanske inte kan tillfredsställas av stor del av befolkningen ska kunna tänka sig att åka kollektivt tillsammans ungefär vid samma och tidpunkter kan då inte tillgodoses (Svenska kommunförbundet; Vägverket; mer ekonomiskt lönsamt att ha ett integrerat nät då annars olika linjer högst sannolikt skulle 3.2 Starka stråk inbegriper ett stråk i staden där majoriteten skapas en hög kvalitet på ett stråk istället för lättare att planera samt anses ha en effektiv Forskning lyfter att nätstrukturen även blir som har en liknande sträckning men som inte linjer som är separerade från varandra två frekvens kan uppnås om linjerna koncentreras samma frekvens på bussarna som de två menar även att en ökad frekvens på ett stråk Parallella linjer med låg frevens genom att utbudet på resor ökar på det starka stråket betyder det ofta att utbudet minskar högre effektivitet på ett ställe måste svagare 3.3 Knyta samman målpunkter och knutpunkter vegvesen menar att linjenätet bör organiseras på ett sådant sätt att det binder samman Då skulle stadens befolkning kunna resa reseavstånd och restider ska minimeras Starkt stråk med hög frekvens 19

20 20 bör linjerna ligga i förbindelse med stadens målpunkter med direktlinjer kan följaktligen om resenärerna måste byta än om de kan upplever således ett byte som något negativt menar även att det är mer besvärande för resenären att byta transportmedel än att acceptera en längre restid (Statens vegvesen bindas ihop i staden platser som önskas nås av en stor i periferin ska ha en direktlinje till stadens det ska ges möjlighet för enkla byten i stadens linjenät i knutpunkter så alla tänkbara pekar således på att linjerna i stadens linjenät bör samordnas i knutpunkter så möjligheten till mellan stomlinjer och lokallinjer i annat fall upplevs inte nätet som ett integrerat system bör knutpunkterna i staden lokaliseras nära stadens målpunkter så knutpunkterna kan nås av så stor del av befolkning som möjligt till knutpunkter och som är separerade från övriga linjer är således inte eftertraktansvärd större målpunkter i staden men samtidigt Bjerkemo lyfter även att stadens linjenät bör utformas så att stadens eventuella järnvägsstation även integreras i linjenätet (Svenska kommunförbundet; Vägverket; 3.4 Linjens uppbyggnad Linjens struktur i linjenätet kan påverka hur vara eftersom linjen är det grundläggande av linjens struktur som kan bidra till skapandet Genomgående linjer Vad som framgår ur den studerade litteraturen är att sammankoppling av radiella linjearmar så sätt skapas en genomgående linje från ett område i staden till ett annat samtidigt som Fördelarna med genomgående linjer är som lyftes ovan att bytesbehovet för på att genomgående linjer skapar direkta resmöjligheter för resenärerna genom att knyta samman olika punkter i staden som

21 nå dessa punkter utan att behöva byta buss i att genomgående linjer skapar direkta terminaler kan minskas eftersom dessa linjer inte angör lika länge vid terminaler som radiella högre utsträckning en längre linje än en kortare (Sveriges kommuner och landsting; vägas mot det faktum att befolkningen erbjuds En kontinuerlig linje linjenätet inte bör följa olika rutter vid varje resenären då kan fundera på vilken rutt som 21 linje då efterfrågan på en genomgående linje är beror på att resenärer stiger ombord under hela resan och färre antal resenärer stiger av en genomgående linje endast under mitten av resan och upplever en dipp i stadens centrum eftersom resan slutar där och ett genomgående linjer bussens kapacitet på ett skapar en effektivare markanvändning i på att genomgående linjer tar mindre mark i Efterfrågan Stad Efterfrågan Stad

22 22 Före: en linje som har olika rutter vid varje avgång Efter: fler linjer skapas där varje linje har en rutt varje avgång Före: en linje med olika hållplatsstopp för varje avgång Linjens avgångar 3.5 Genhet Linjens sträckning är betydelsefull för menar att linjerna i linjenätet bör få en så gen utformning i staden som möjligt (Svenska kommunförbundet; Vägverket; Boverket; även att en gen och central linje i huvudsak skulle den eventuellt kunna upplevas som ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen (Svenska kommunförbundet; Vägverket; Boverket; central dragning av linjen bör eftersträvas är något som även stödjs av forskning om BRT lyfter att en utifrånmatning det vill säga en linjedragning runt ett område inte når Utifrånmatning Inifrånmatning Efter: två linjer varav är en expressbusslinje (underst) där båda har fasta hållplatsstopp fasta hållplatsstopp och når inte större del av befolkningen än en inifrånmatning

23 en högre andel resenärer utan att en gen dragning genom ett område når en lika stor 100 % % % 23 linjelängd blir ekonomiskt sett dyrare för kommunförbundet; Vägverket; Boverket; Även Bjerkemo menar att en gen körväg bör eftersträvas då skapas effektiva körvägar och att en gen dragning av linjen skapar kortare kommunförbundet; Vägverket; Boverket; målpunkter bindas samman med linjer utan även busslinjens genhet påverkar bussresans restid (Sveriges kommuner och landsting; 3.6 Hållplatsavstånd hur långa hållplatsavstånden bör vara framkommer det att den studerade litteraturen är relativt enig om att hållplatsavstånden inte bör vara för korta då det medför negativa effekter på restiden hastighet under en resa är ett resultat av hur restiden inte ska bli för lång bör hållplatserna följaktligen inte ligga för nära varandra menar att detta beror på att tidsförlusten vid hållplatsen är större i jämförelse med andra tänkbara störningar under resan

24 24 orsakar lika stor tidsförlust som hållplatsen planerandet av hållplatsstopp framkommer avstånden mellan stoppen blir en avvägning hållplatsavstånden ska variera beroende på hur lång resa som ska göras; en fyra hållplatserna medan en resa på åtta kilometer stoppen mellan hållplatserna är kortare än staden är kortare resor mer vanligt än längre; hållplatsavstånden bör därför vara kortare än i stadens utkant (eftersom längre resor Holmberg instämmer med detta resonemang Den studerade litteraturen är även förhållandevis enig om hur långa hållplatsavstånden generellt sett ska forskningsrapport framkommer det att ett däremot ett hållplatsavstånd upp mot 2000 rekommenderar ett hållplatsavstånd på cirka? poängterades ovan att hållplatserna inte bör ligga för nära då det inverkar negativt på således att hållplatsavståndet generellt sett Det framkommer även att rekommendationer har ett tätare hållplatsavstånd än vad de rekommenderar (Sveriges kommuner och menar att ett normalt hållplatsavstånd för??

25 3.7 Närhet till busshållplats attraktiv bör den ligga inom rimligt avstånd för befolkningen så inte bilen uppfattas som hållplatsen är för långt kan det även utestänga vissa grupper i samhället från att använda grupper som har bristande hälsa eller någon 25 är att medelgångavståndet ska vara 200 lyfter emellertid att en acceptabel gångtid till (Svenska kommunförbundet; Vägverket; längre avstånd till busshållplatsen accepteras Litteraturen som har studerats är följaktligen Vad gällande närhet till större bytespunkter (Svenska kommunförbundet; Vägverket; 3.8 Resultat linjenät har besvarat frågeställningen Flera av planeringsprinciperna som har kunnat tydas ur litteraturen kan upplevas menar att det är optimalt att koncentrera detta är att det anses vara mer ekonomiskt kunnat tydas ur forskning är att det numera där stomlinjer och lokallinjer samverkar och stomlinjer verkar snarlika om litteraturen studeras; båda syftar till att skapa en hög framkomlighet och hög kvalitet på linjer som

26 26 litteraturen och därför kan inte en tolkning bli byten mellan linjer i staden då alla målpunkter att knutpunkterna för byten ska lokaliseras är förknippat med negativa erfarenheter för Därför bör viktiga målpunkter i staden bindas samman med direkta linjer så inga eller få även effektiva restider vilket är något som ska eftersträvas vid utformandet av ett linjenät kan öka tillgängligheten mellan stadens målpunkter men även öka förståelsen för hur hållplatser vid olika tillfällen då detta skapar dragning blir ekonomiskt sett dyrare än en gen (Svenska kommunförbundet; Vägverket; Det framkom även att hållplatsavståndet bör meter till hållplatsen annars minskar antalet kommunförbundet; Vägverket; Boverket; Litteraturen lyfter även att busslinjedragningen

27 DEL FYRA: RESULTAT OCH ANALYS FALLSTUDIE LULEÅ/VÄXJÖ 27 I del fyra besvaras den tredje frågeställningen Denna fråga besvaras för att undersöka om busslinjenätet i två medelstora svenska städer uppfyller litteraturens riktlinjer angående hur ett Tillvägagångssättet har gått till på följande Detta beskrivs mer djupgående i avsnitt respektive fallstudieobjekt fram för att ge som presenterades i del tre gjordes sedan och uppsatsskrivaren att bedöma hur linjenäten ett avslutande avsnitt jämförs sedan städerna och det redogörs om och hur städerna För att besvara den tredje frågeställningen används metoderna innehållsanalys (av kommer att tillämpas då viss bakgrundsfakta tillämpas metoderna innehållsanalys Innehållsanalys av bilddokument används då svaret på checklistans frågor främst kommer kommer att tillämpas i de fall inte frågan Hur tillvägagångssättet gått till vid besvarandet av varje fråga i checklistan redogörs i avsnitt 4.1 Checklista ett urval av litteraturens riktlinjer angående hur Kan alla målpunkter i staden nås med Är det möjligt att från en målpunkt i staden nå en annan målpunkt som inte innefattar stadskärnan med målpunkter i staden och stadskärnan Finns det genomgående linjer i Har den största delen av bebyggelsen För att kunna göra en riktig och relativt djupgående bedömning av städernas linjenät har ett urval av de principer och nyckelbegrepp som lyfts i del tre för allomfattande och intetsägande om alla har det därför valts att lägga fokus på ett få utvalda för att mer djupgående kunna till varför alla planeringsprinciper inte kan inte tas med anses i många fall vara för svåra Tidsramen begränsar även antalet undersökta

28 28 Frågorna som utgör checklistan är valda då de enligt uppsatsskrivaren lyfts mest frekvent i den litteratur som studerats och majoriteten av de frågor som ska analyseras De principer som har valts är även lämpliga för analys då de till viss del är mätbara och checklistan anses även vara relevanta för att Luleå Luleå ligger vid Luleälvens mynning i kommunens befolkning bor i centralorten är residensstad i Norrbottens län (Luleå 2 i nordlig och nordöstlig riktning då Luleå till stor del angränsar till havet i söder och öster Staden har en stor utskeppningshamn för LULEÅ VÄXJÖ

29 Envägen Högsbyvägen Holmenvägen Ö Räppevägen Samarkand norra Lagergatan Arenastaden norra Ekliden Gullregnsvägen Kantorsvägen Fridhemsvägen Klintvägen Lillängsvägen Runvägen Mjölnarvägen Bergsnäs Lunnabyvägen Sjöudden Systratorpsvägen Idavägen Verkstads- gatan Västra Bokelundsrondellen industriområdet Sjöudde- - rondellen Stinavägen Hjalmar Petris väg Viktor Rydbergsgatan Hejaregatan Bollgatan Pettersberg Islandsvägen Vänortsvägen Dackevägen Bländavägen Norra Ringvägen Wieselgrensgatan Söderleden Lilla Trädgårdstorpet Kronobergs Kungsgård Pene Vägskäl Lyckebo Lugnetvägen Olsberg Paradvägen Värnvägen Blockhusvägen Murvägen Påskvägen Kalendervägen Päronvägen Nydalavägen Sommarvägen Dalbovägen Dalbo C Kråkan Vintervägen Spetsamossen Västra Esplanaden Oxtorget Lasarettet Södra Ringvägen Biskopshagen Vallanäsvägen Fritidsvägen Vingavägen Mariakyrkan Norrgatan Romalyckan Furutåskolan Elin Wägners väg Bondevägen Slåttervägen Norregårdsvägen Antons väg Hovslund, Kungsvägen Blomstervägen Ringsbergsvägen Hovsberg Hovsgatan Linnéparken Stortorget Allmogevägen Saturnusvägen Jupitervägen Bävervägen Simhallen Kampen Skogsuddevägen Teleborgshallen Ljungfällevägen Lugnadalsvägen Klangens väg Skimmelvägen Blidens väg Vattentornet Telestad Renvägen Pär Lagerkvists väg Lämmelvägen Rådjursvägen Surbrunnsvägen Lillestadsvägen Ekebovägen Lineborgsplan Trummenvägen Slottstaden Sandsbro badplats Gränsvägen Schwerinvägen Harsövägen Pilbäckstorget Källebärgsvägen Skogslyckevägen Blåbärsvägen Lönnvägen Stora Fridhem Lyckansberg Lillestadsskolan Elleholmsvägen Anna Trolles väg Prebendevägen Kristina Nilssons väg Teknikum Sandsbro skola Hedvägen Åkervägen Minnesotavägen Sandvägen Blockvägen Deltavägen yta uppgår till km 2 (Nationalencyklopedin och har främst brett ut sig i nordlig riktning 29 i Luleå och några av lokallinjerna följer mestadels 3 Flygplatsen Öjaby 4 12 Ljungadalsgatan Smedjegatan Arabygatan Marketenteri- Arenastaden Västervägen södra port Vikingagatan 7 Östra Lugnet Hovshaga Norra 15 industriområdet Björnvägen Araby-Norr Annae Gärde Alegatan Stjärnvägen Spånadsvägen Linodlarvägen Frövägen Grustagsgatan G:a Risingevägen Sandsbro Högstorp Växjö Seglarevägen Teleborg 9 3 Georg Lu ckligs väg Universitetet Tranvägen Örnvägen Ejdervägen Skansvägen Ugglevägen

30 30 När målpunkterna var utpekade studerades reda på om stadens målpunkter nås med undersöktes även om det var möjligt att ta sig direkt från stadens resecentrum till den valda Sunderby sjukhus I denna del av uppsatsen kommer varje fråga Det kommer även under varje del i analysen att göras en sammanvägd bedömning av Storheden Luleå tekniska universitet Coop Arena Stadskärnan Järnvägsstationen Kan alla målpunkter i staden Följande avsnitt ska behandla om alla målpunkter i städerna kan nås med forskning menar att det är viktigt att linjenätet SSAB Luleå Airport N 0 m 1500 m Målpunkt BPK Bytespunkt Hållplats 3 Linje och linjenummer

31 BPK Storheden annan nära belägen hållplats är m 700 m Luleå Stadskärnan Stadskärnan i Luleå utgörs av de allra centralaste gymnasieskolor samt idrottsarenan Luleå närliggande hållplatser är (nordöst m 700 m 7 0 m 700 m SSAB i Luleå och ligger cirka tre kilometer från är 5 Luleå Tekniska Universitet Sveriges nordligaste universitet ligger cirka linjer stannar vid hållplatsen 0 m 700 m 0 m 700 m

32 32 Järnvägsstationen Närmsta hållplats är belägna hållplatser är 7 BPK m 700 m 0 m 700 m Coop Arena är 4 N 0 m 400 m Växjö Stadskärnan Stadskärnan utmärks av den mest centrala delen då den ingår i bytespunkten hållplatser är och Sunderby sjukhus Länssjukhuset i Norrbottens län ligger mellan hållplats är Kan nås direkt 0 m 700 m Luleå Airport N m 400 m

33 Grand Samarkand är 33 Småland Airport 3 Grand Samarkand Arenastaden Stadskärnan Teknikum/Katedralskolan Centrallasarettet N 0 m 400 m Linnéuniversitetet är 2/6 0 m 800 m N Linnéuniversitetet 0 m 400 m N

34 34 Teknikum och Katedralskolan Två gymnasieskolor som ligger cirka en hållplats är N 0 m 400 m BPK Centrallasarettet Arenastaden Närmsta hållplats är (linje 4 Sammanvägd bedömning blir att alla målpunkter i respektive stad är Vid undersökningen framkom det även att det var möjligt att direkt ta sig från alla målpunkter i respektive stad till stadens centrum (där något som tydliggörs i denna undersökning; linjer eller antalet hållplatser nära en målpunkt har betydelse över hur välfungerande ett linjenät är dock inget som undersöks i denna N 0 m 400 m 3 8 N 0 m 400 m Småland Airport är

35 4.3.2 Är det möjligt att från en målpunkt i staden nå en annan målpunkt som inte innefattar stadskärnan med ta sig mellan två målpunkter i staden utan byte avsnitt ska undersöka om de ovan utpekade så det är möjligt att ta sig från en målpunkt i staden till en annan som inte innefattar organiseras så att befolkningen enkelt kan ta resenärer är färre till antalet om de måste byta färdmedel än om resenärerna kan färdas direkt studerades varje stads linjenätskarta för att ta SSAB (Aronstorpsvägen) Sunderby sjukhus (Sunderby sjukhus) Luleå tekniska universitet (Porsö centrum) Coop Arena (Kräftgatan) Järnvägsstationen (Järnvägen) Järnvägsstationen (Järnvägen) Coop Arena (Kräftgatan) Luleå Airport (Luleå Airport) SSAB (Aronstorpsvägen) Luleå tekniska universitet (Porsö centrum) 7 Luleå tekniska universitet (Porsö centrum) Luleå Airport (Luleå Airport) Sunderby sjukhus (Sunderby sjukhus) Luleå målpunkten Storheden som inte förbinds med Luleå Airport (Luleå Airport) Luleå tekniska universitet (Porsö centrum) Coop Arena (Kräftgatan) 4 7 4

36 36 Växjö målpunkter i staden än endast stadskärnan Linné universitetet (Linnéuniversitetet) Grand Samarkand (Samarkand södra) 3 Arenastaden (Arenastaden södra) 3 Sammanvägd bedömning kan en resenär ta sig till minst en annan har därmed resenärerna större möjlighet att ta sig från en målpunkt till en annan (som inte Grand Samarkand (Samarkand Södra/ Samarkand norra) Arenastaden (Arenastaden södra/ Arenastaden norra) Linnéuniversitetet (Linnéuniversitetet) Småland Airport (Småland Airport) Arenastaden (Arenastaden södra/ Arenastaden norra) Grand Samarkand (Samarkand Södra/ Samarkand norra) Linné universitetet (Linnéuniversitetet) Småland Airport (Småland Airport) Arenastaden (Arenastaden norra) Grand Samarkand (Samarkand norra) 4 4

37 4.3.3 Anses restidskvoten mellan alla målpunkter i staden och stadskärnan I detta avsnitt undersöks det om restidskvoterna så låga som möjligt mellan större målpunkter Genom att tillämpa beräkning av restidskvoter kan det avgöras om restiden med buss är Kvoten räknas ut genom att dela restiden för resenärer minskar avsevärt på resor som har en restidskvoter utgör grunden till den tregradiga har skapats av uppsatsens författare för att förtydliga och förenkla restidskvoternas avgränsning då kvoterna annars blir svåra en önskvärd kvot ligger på två därför Önskvärda restidskvoter för kollektivtrafik och bil Resor under 5 km Resor över 5 km Godkänd Acceptabel Icke-godkänd 0-1,5 0-1,5 1,5-2,25 < 2,25 1,5-1,75 < 1,75 Dessa värden har satts då den önskvärda kvoten på en resa ska vara under två för långa som ett konkurrenskraftigt alternativ till som ej acceptabelt med en kvot högre än Vid beräknandet av varje restidkvot har en bestämd målpunkt och startpunkt (varje tagits fram med hjälp av respektive stads reseräknare där eventuella förseningar även relativt rättvis bild över hur lång busstiden är denna timme (Svenska kommunförbundet; med bil från startpunkt till målpunkt har även mätts på plats och är även beräknad under 37

38 38 Målpunkt LULEÅ Hållplats Tid i minuter Restidskvot Bil Kollektivtrafik Kollektivtrafik/bil Sunderby sjukhus ö 5km Luleå tekniska universitet u 5km Storheden ö 5km SSAB u 5km Luleå Airport ö 5km Järnvägsstationen u 5km Coop Arena u 5km Sunderby sjukhus Porsö centrum Storheden Arontorpsvägen Luleå Airport Järnvägen Kräftgatan ,3 1,5 1,69 1,23 1,42 0,75 1,3 Målpunkt VÄXJÖ Hållplats Tid i minuter Restidskvot Bil Kollektivtrafik Kollektivtrafik/bil Lasarettet u 5km Linnéuniversitetet u 5km Arenastaden u 5km Grand Samarkand u 5km Småland Airport ö 5km Teknikum/Katedralskolan u 5km Lasarettet Linnéuniversitet Arenastaden södra Samarkand Södra Småland Airport Teknikum ,33 2 2,09 2,13 1,28

39 Luleå Från utgångspunkten (korsningen svårt att konkurrera med bilen (Svenska kommunförbundet; Vägverket; Boverket; således att majoriteten av restidkvoterna i Växjö Det kan konstateras att tre av målpunkterna kan vid resor till dessa målpunkter ses (Svenska kommunförbundet; Vägverket; svårt att konkurrera med bilen då resan kommunförbundet; Vägverket; Boverket; tolkning av detta resultat blir att majoriteten Sammanvägd bedömning Vid en sammanlagd bedömning av städernas restidskvoter framkommer det att Luleå överlag har lägre restidkvoter mellan restidskvoterna mellan stadens målpunkter och centrum vara acceptabel eftersom alla restidskvoter antingen är godkända av checklistefrågan kan det konstateras att restidskvoten mellan målpunkter i staden och stadskärnan inte anses vara acceptabel i Finns det genomgående linjer i studerade litteraturen pekar på att fördelen med genomgående linjer är att bytesbehovet minskar då resenären kan fortsätta sin resa inte nödvändigtvis byta i stadens centrum I detta avsnitt har varje stads linjenät studerats med hjälp av metoden innehållsanalys av Luleå Växjö Sammanvägd bedömning Vid undersökningen framkommer det att Luleås linjenät nästintill bara består av genomgående linjer endast en linje är olika linjer; majoriteten av linjerna är dock radiella och endast fyra av 10 linjer kan genomgående linjer i båda av städernas linjenät de förekommer dock mer frekvent Följande avsnitt ska analysera huruvida samtliga hållplatser på linjen vid varje avgång 39

40 u m 40 hållplatser då det försvårar användningen av I detta avsnitt har varje stads linjenät studerats med hjälp av innehållsanalys av bilddokument Luleå Växjö i stadens periferi men några av hållplatserna utgör även mindre knutpunkter där det Flygplatsen Öjaby Kronobergs slottsruin Lilla Trädgårdstorpet Sandsbro 4 Småland airport Ekliden Lunnabyvägen Kronobergs Kungsgård Pene Vägskäl Kurortsvägen Lyckebo Lugnetvägen Olsberg 7 Östra Lugnet Hovshaga Evedal Norra 15 industriområdet Nebulosavägen Bävervägen Björnvägen Furumovägen Sandsbro badplats Gränsvägen Sandsbro skola Hedvägen Åkervägen Minnesotavägen Gullregnsvägen Kantorsvägen Fridhemsvägen Klintvägen Lillängsvägen Systratorpsvägen Idavägen Paradvägen Värnvägen Blockhusvägen Murvägen Påskvägen Kalendervägen Päronvägen Saturnusvägen Jupitervägen Hovshaga centrum Fritidsvägen Lämmelvägen Mårdvägen Renvägen Rådjursvägen Schwerinvägen Sandvägen Blockvägen Deltavägen Envägen Sjöudden Hjalmar Petris väg Bokelundsvägen Vingavägen Högsbyvägen Holmenvägen Ö Räppevägen Runvägen Mjölnarvägen Sjöudde- - rondellen Stinavägen Bokelundsrondellen Västra industriområdet Pettersberg Sjöuddevägen 12 Nydalavägen Sommarvägen Mariakyrkan Norregårdsvägen Antons väg Araby-Norr Harsövägen Pilbäckstorget Källebärgsvägen Bergsnäs Verkstads- gatan Islandsvägen Vänortsvägen Dalbovägen Dalbo C Hovslund, Kungsvägen Blomstervägen Surbrunnsvägen Skogslyckevägen Blåbärsvägen Lönnvägen Stora Fridhem Ljungadalsgatan Arabygatan Arabygatan Smedjegatan Smedjegatan dalsgatan Lillestadsvägen Lyckansberg Kråkan Ringsbergsvägen Lillestadsskolan Elleholmsvägen Samarkand norra Lagergatan Viktor Rydbergsgatan Dackevägen Bländavägen Vintervägen Hovsberg Hovsgatan Ekebovägen Pär Lagerkvists väg Anna Trolles väg Prebendevägen Kristina Nilssons väg Teknikum Arenastaden norra 3 Samarkand Samarkand södra Hejaregatan Bollgatan Norra Ringvägen Wieselgrensgatan Söderleden Marketenteri- Arenastaden Västervägen södra port Vikingagatan Spetsamossen Västra Esplanaden Oxtorget R es e c e n tr Norrgatan Stortorget Linnéparken Annae Gärde Lineborgsplan Alegatan Stjärnvägen Spånadsvägen Linodlarvägen Frövägen Grustagsgatan G:a Risingevägen Tranvägen Örnvägen Ejdervägen Skansvägen Ugglevägen Högstorp Tärnvägen Lasarettet Södra Ringvägen Biskopshagen Simhallen Kampen Skogsuddevägen Trummenvägen Hållplats Vallanäsvägen Romalyckan Teleborg C Teleborgshallen Ljungfällevägen Linnéuniversitetet Slottstaden Stor punkt = Furutåskolan Elin Wägners väg Lugnadalsvägen Klangens väg Georg Lu 3 Fredrik Bondes väg Universitetet Vit liten punkt = Grå markering = Bondevägen Slåttervägen Allmogevägen Vikaholm Vikaholm Löparvägen Skimmelvägen Blidens väg Vattentornet Telestad Seglarevägen Teleborg 9 ckligs väg

41 Sammanvägd bedömning Det som däremot upptäcktes i undersökningen var att det förekommer fem hållplatser i Luleå inte är en följd av vilken avgång det är dessa det inte gå emot litteraturens riktlinje om att tolkning blir däremot att detta möjligtvis skulle kunna skapa förvirring för resenären och att detta även kan gör att linjekartan blir svår att Har den största delen av bebyggelsen i de valda områdena inom 400 meter en busshållplats eller 800 meter till en Detta avsnitt ska analysera om den största delen av bebyggelsen i tre utvalda områden fågelavståndet ofta är längre än gångavståndet (Svenska kommunförbundet; Vägverket; viktigt att erbjuda en hållplats eller bytespunkt inom ett rimligt avstånd från bebyggelsen i annat fall tenderar antalet resenärer att 0 m Bergnäset 800 m N Luleå stadskärna Björkskatan kommunförbundet; Vägverket; Boverket; är fågelavståndet som har mätts i denna 400/800-meters radie Områdesgräns Bytespunkt För att få en rättvis och bred bedömning har tre olika områden i respektive sätt undersöks en större del av staden och lokala omständigheter påverkar i tre områdena i respektive stad valdes ut genom observation där bebyggelsestruktur och i Luleå jämföras med tre Områdena ifråga observerades sedan för att fastställa var hållplatser och eventuell Hållplats 41

42 42 delen av bebyggelsen i respektive område närliggande hållplatser utanför området har tagits med i undersökningen då deras är att servicelinjer och regionala linjer inte Luleå 0 m 800 m N Luleå stadskärna Luleå stadskärna med omnejd täcks omkringliggande stadsdelarna centrum ligger beläget på en bytespunkten större Bergnäset centrum ligger bostadsområdet konstatera att nästintill hela Bergnäset och södra Bergnäset som inte har tillgång Björkskatan Fem kilometer norr om Luleå centrum 0 m 0 m 800 m N en huvudgata där ett antal gator ansluter Björkskatan är uppbyggt enligt ett så kallat ej möjligt att ta sig från en del av Björkskatan tillgängligheten till hållplatsen analyserades framkom det att majoriteten av Björkskatans

43 43 Växjö stadskärna Högstorp 0 m 800 m N Teleborg Växjö Växjö stadskärna streckade området är främst lokaliserade i täcker däremot upp stora delar av Söder omkringliggande stadsdelarna täcks således 0 m 800 m N

44 44 0m 800 m N -CTVC *ÒIUVQTR PÀTJGV VKNN JÁNNRNCVU 0m 800 m N -CTVC 8ÀZLÒ UVCFUMÀTPC PÀTJGV VKNN JÁNNRNCVU CX MQNNGMVKXVTCƂMGP &ÀTGOQV ƂPPU FGV bebyggelse i norra delen av Öster som saknar MQNNGMVKXVTCƂM KPQO GNNGT OGVGT Högstorp + 8ÀZLÒU ÒUVTC FGN EKTMC VXÁ MKNQOGVGT HTÁP EGPVTWO NKIIGT DQUVCFUQOTÁFGV *ÒIUVQTR 1OTÁFGV ÀT VKNN UVQT FGN D[IIV WPFGT QEJ VCNGV OGP WPFGT VCNGV JCT QOTÁFGV D[IIVU WV K FG U[FÒUVNKICUVG FGNCTPC $GD[IIGNUGP DGUVÁT PÀUVKPVKNN GPDCTV CX GPHCOKNLUJWU + *ÒIUVQTR ƂPPU FGV UGZ UV[EMGP JÁNNRNCVUGT QEJ FGV ÀT DWUUNKPLG PWOOGT H[TC UQO VTCƂMGTCT QOTÁFGV 8KF WPFGTUÒMPKPIGP HTCOMQOOGT det att stora delar av bebyggelsen har tillgång VKNN GP JÁNNRNCVU KPQO OGVGTU HÁIGNCXUVÁPF + QOTÁFGVU PQTFNKICUVG FGN ƂPPU FGV FQEM bebyggelse som inte har tillgång till en PÀTNKIICPFG JÁNNRNCVU &GP TGNCVKXV P[D[IIFC bebyggelsen i områdets sydöstliga del UCMPCT QEMUÁ GP JÁNNRNCVU KPQO OGVGTU HÁIGNCXUVÁPF Teleborg %KTMC H[TC MKNQOGVGT UÒFGT QO UVCFUMÀTPCP NKIIGT 6GNGDQTI 1OTÁFGV ÀT VKNN UVQT FGN WVD[IIV RÁ VCNGV OGF DÁFG ƃgthcoknlujwu QEJ GPHCOKNLUJWU 1OTÁFGVU XÀUVTC FGN består till stor del av enfamiljshus som är

45 0 m 800 m N koncentrerade i anslutning till huvudleden två huvudleder ansluts i områdets sydöstliga Vid undersökningen kan det konstateras att nästintill hela Teleborg har tillgång till bebyggelse i norra Teleborg som saknar tillgång till en närliggande Sammanvägd bedömning att de mest centrala delarna av både Det kan dock konstateras att delar av stadskärnornas närliggande stadsdelar saknar tillgång till till detta kan vara att det antas att bytespunkten ligger tillräckligt nära för att även täcka upp de närliggande stadsdelarna till respektive bytespunkt till viss del täckte upp olika stor andel Även majoriteten av områdena Bergnäset och relativt nybyggda delar saknar dock tillgång något som generellt uppstår vid nybyggnation är dock svårt att svara på utifrån just denna jämförs med det liknande området Teleborg att Björkskatan har sämre tillgång till även att Björkskatan möjligtvis har störst andel bebyggelse som inte har tillgång till att bebyggelsen i Björkskatan har längre till ligger lika långt från huvudlederna där Växjö Del fyra har besvarat frågeställningen Denna fråga besvaras med hjälp av checklistan motsvarar ett urval av litteraturens riktlinjer för hur ett välfungerande linjenät ska vara Vid jämförelsen av linjenäten i Luleå och Nedan ska det redovisas hur dessa stämmer 45