HISTORIK. Vad jag har lärt mig om ekonomi talet. Chicagoplanen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HISTORIK. Vad jag har lärt mig om ekonomi. 1930-talet. Chicagoplanen"

Transkript

1 1 Vad jag har lärt mig om ekonomi HISTORIK 1930-talet Chicagoplanen Under 1930-talets ekonomiska kris krävde några av dåtidens mest prominenta ekonomer en radikal reform av penningsystemet, den så kallade Chicagoplanen. För att stabilisera finanssystemet skulle staten förbjuda bankerna att skapa pengar i samband med kreditgivning. En bank skulle därmed endast få ge lån om den hade en hundraprocentig reserv av centralbankspengar. Detta skulle radikalt förändra bankernas affärsmodell. Då som nu behöver bankerna endast en kassareserv av centralbankspengar för en bråkdel av sina krediter. Bankerna har därför rätten att nästan obegränsat skapa pengar genom kreditgivning i en process som kallas penning- eller kreditmultiplikator. Begreppet syftar på en förvirrande cirkellogik: Varje kredit blir en deposition någonstans i banksystemet som i sin tur berättigar banken till skapande av en ny kredit (minus reserv). Så kan det hålla på, och resultatet är att 97 procent av alla pengar skapas på detta vis. Resterande tre procent är kontanter skapade av centralbanken. Centralbanken har alltså ingen bra kontroll över penningmängden. Eftersom bankerna tjänar pengar på räntan har de naturligtvis intresse av att ge så mycket kredit som möjligt. Vid eventuella kreditförluster måste banken täcka den förlorade summan med sitt egenkapital. Är förlusterna för stora är banken bankrutt. Under boomande år tenderar därför bankerna att skapa spekulationsbubblor genom extensiv kreditgivning. När bubblan spricker förstärker däremot bankernas agerande de skadliga effekterna. De slutar ge krediter, penningmängden krymper och därmed kommer en farlig deflation igång. Som under talet ökar arbetslösheten dramatiskt och politisk extremism börjar florera. Dessa självförstärkande effekter av nuvarande penningsystem hotar regelbundet hela vårt finanssystem, med mycket destruktiva följder för samhället. Redan under 1930-talet identifierade inflytelserika ekonomer den viktigaste orsaken till den dåvarande djupa ekonomiska krisen: kopplingen mellan kreditgivning och pengaskapande. De krävde därför att bankerna endast skulle låna ut det de verkligen hade som reserv i centralbankspengar. På så vis skulle kreditgivningen förbli bankernas affär och pengaskapandet återigen bli statens. Kravet formulerades så småningom i en plan som senare döptes till Chicagoplanen. Den centrala idén var att göra pengar oberoende av kredit: "100 procent reservkrav skulle effektivt separera bankverksamheten från den penningskapande processen. Dessa två är i dag på katastrofalt vis beroende av varandra". Förslaget övervägdes på allvar av den då sittande amerikanska presidenten Franklin Roosevelt. Men bankernas motstånd var för starkt, och planen genomfördes aldrig.

2 2 Två forskare vid Internationella valutafonden, Jaromir Benes och Michael Kumhof, har nu i den aktuella systemkrisens spår återvänt till Chicagoplanen. Med hjälp av avancerade datormodeller har de undersökt effekterna av en sådan penningreform för dagens USA. Resultaten av studien, kallad The Chicago plan revisited, är häpnadsväckande och bättre än 1930-talets ekonomer förutspått. Denna penningreform skulle avsevärt dämpa konjunkturcyklerna, bank-runs skulle förhindras och de privata och offentliga skulderna skulle minska dramatiskt. Sammantaget skulle detta leda till enorma samhällsvinster: ekonomin skulle växa med nära 10 procent på grund av lägre räntor och skatter, bättre fungerande marknad och låg inflation. IWF-forskarna anser därför reformen vara en ytterst önskvärd politik. Studien markerar ett paradigmskifte inom makroekonomin. Den nyliberala doktrinens dominans de senaste decennierna har lett till att bankerna enbart setts som neutrala förmedlare mellan sparare och investerare. Att bankerna själva skapar pengar och därmed skapar efterfrågan genom kreditgivning har ignorerats i ekonomernas modeller. Denna faktor har en avgörande betydelse, men den har helt förbisetts i den moderna makroekonomiska litteraturen, menar de båda IMF-forskarna. Det förklarar också varför mainstreamekonomerna inte förutspå finanskrisen eller hitta en väg ut talet Bretton Woodsystemet 2 I slutet av andra världskriget (juli 1944) anordnades en konferens om monetära och finansiella frågor i den lilla staden Bretton Woods, New Hampshire, USA. Deltagare representerade fyrtiofem av de allierade länderna under andra världskriget. Konferensdeltagarna konstaterade att 1930-talets importbegränsningar, drastiska och upprepade devalveringar av lokala valutor i jakt på konkurrenskraft på exportmarknaden samt hårda valutarestriktioner för medborgarna hade varit starkt bidragande orsaker till den minskade världshandeln, vilket i sin tur lett till ökad arbetslöshet och försämrad levnadsstandard. Konkurrensen skulle bestå, men byggas på samarbete och vissa gemensamma grunder. Syftet med konferensen var att finna ett ekonomiskt samarbete, som skulle kunna garantera att 1930-talets djupa ekonomiska kris inte upprepades. Internationella valutafonden skapades, som genom att övervaka det internationella valutasystemet skulle försäkra stabila valutakurser och uppmuntra medlemsländerna att avskaffa handelshinder. Internationella valutafonden är en föregångare till Världsbanken. Avtalet innebar att medlemsländerna anslöt sig till ett fastkurssystem, där växlingskursen för landets valuta gentemot den amerikanska dollarn fastslogs. USA garanterade i stället ett fast inlösenpris av dollarn i guld. Kursförändringar fick enbart ske för att justera för 1 Yoshi Frey, Fria tidningar Wikipedia

3 3 "grundläggande obalans" i betalningsbalansen. I praktiken innebar avtalet ett slut för upprepade och drastiska devalveringar av lokala valutor i jakt på konkurrenskraft på exportmarknaden. Tidigare valutarestriktioner kunde också hävas, med följd att internationell handel kunde öka. Systemet kom att kallas Bretton Woodsystemet och det reglerade växelkurserna för medlemsländerna i Internationella valutafonden Så småningom slöts ett handelsavtal, General Agreement on Tariffs and Trade, med siktet inställt på utökad och underlättad handel. Redan ett år senare kunde dock Internationella valutafonden inrättas, med uppdrag att bevaka det internationella valutasystemet, försäkra stabila valutakurser och uppmuntra medlemsländerna att avskaffa handelshinder talen Tillväxt, relativ stabilitet. Rådande ekonom är Keynes, d.v.s offentlig investering i kommunikationssystem gynnar landets tillväxt. En av våra s.k. landsfädrar sade att Det som är bra för Volvo är bra för Sverige talet 3 Bretton Woodssystemet avbröts 1971, när USA beslutade att inte längre garantera dollarvärdet med ett inlösenpris i guld. Då hade USA redan 1968 låtit dollarns växelkurs flyta. Orsakerna fanns bland annat i det för USA:s räkning oerhört kostsamma Vietnamkriget talet avregleringen 4 Hösten 1985 avreglerade Sverige sin kreditmarknad som en av de sista västländerna. Beslutet innebar bland annat att kapital fick röra sig obehindrat över Sveriges gränser och finansbolagens utlåningstak slopades. Sedan 2002 har svenska banker växt från 200 till över 400 procent av BNP. Ännu mer betydelsefullt är kanske vad finansifieringen 5 gjort med värderingarna av vad som är viktigt. Ekonomerna på BIS 6 talar om en tyst kostnad för det övriga samhället. På några 3 Wikipedia 4 Andreas Cervenka 5 Finansifiering, det faktum att en del av föremålet övertagits av finansierare med global koppling. De använder föremålet som en ren penningplacering och använder själva inte föremålet, Elisabeth Lilja, sociolog 6 BIS Uppdraget för Bank for International Settlements (BIS) är att tjäna centralbankerna i deras strävan efter monetär och finansiell stabilitet, främja internationellt samarbete i dessa områden och fungera som en bank för centralbankerna. I stora drag bedriver BIS sitt uppdrag genom: att främja diskussion och underlätta samarbetet mellan centralbankerna; att stödja en dialog med andra myndigheter som är ansvariga för att främja den finansiella stabiliteten; att bedriva forskning om politiska frågor som står inför centralbanker och finansiella tillsynsmyndigheter;

4 4 decennier blev kapitalförvaltning hetare än statsförvaltning och leveraged finance 7 mer attraktivt än att vara läkare. Efter 30-talskraschen i USA förlorade finansindustrin all sin glamour. Det efterföljande halvseklet blev bankpalatsen ett sömnigt tillhåll för riskaverta pärmbärare med medelmåttiga löner. Som av en händelse sammanföll detta med en period som innebar makalösa ekonomiska framsteg för de flesta amerikaner. Internationellt har pendeln redan slagit tillbaka kraftigt. En hel bransch letar efter en ny identitet. Även i Sverige är kanske cirkeln på väg att slutas. För en tid sedan skrev Kjell-Olof Feldt en debattartikel där han uppmanade socialdemokraterna att skaffa sig en bankpolitik och att ta parti för den gamla tråkbanken uppgick de globala finansiella tillgångarna till 109 % av världens BNP 9 enligt McKinsey tjänade en investmentbankir ungefär lika mycket som någon i industrin med motsvarande utbildning talet När finansbolagens utlåningstak slopades 1985 började finansbolagen expandera stort. Banksektorn växte från 130 procent av BNP till 193 procent Denna lånesituation slutade i en krasch. att fungera som en viktig motpart för centralbankerna i deras finansiella transaktioner och att fungera som en agent eller förvaltare i samband med internationella finansiella transaktioner Huvudkontoret ligger i Basel, Schweiz och det finns två representationskontor: i Hongkongs särskilda administrativa region i Folkrepubliken Kina och i Mexico City. Etablerat den 17 maj 1930, är BIS världens äldsta internationella finansiella organisationer. Eftersom kunderna är centralbanker och internationella organisationer, godtar BIS inte inlåning från, eller tillhandahålla finansiella tjänster till privatpersoner och företagsenheter. BIS rekommenderar starkt system för försiktighet mot bedrägerier. 7arrangörer av lånefinansierade finansiering för mid market (Middle market companies or midmarket companies are those with revenues generally between US$10 million and $1 billion per year. 8 Var är tråkbanken? 9 Wikipedia: BNP per capita är inte ett mått på levnadsstandarden i en ekonomi, men det är ofta som en sådan indikator grundar sig på att alla medborgare skulle ha nytta av sitt lands ökade ekonomiska produktion. På samma sätt är BNP per capita inte är ett mått på personlig inkomst. BNP kan öka medan realinkomsterna för de flesta är på nedgång. Den stora fördelen med BNP per capita som en indikator på levnadsstandard är att det mäts ofta och konsekvent. Den mäts ofta genom att de flesta länder ger information om BNP på kvartalsbasis, vilket innebär att trender ses snabbt. Den mäts ofta genom att ett visst mått av BNP är tillgänglig för nästan alla länder i världen, så det går att göra jämförelser mellan olika länder. Den mäts konsekvent genom att den tekniska definitionen av BNP är relativt konsekvent mellan länder. Den stora nackdelen är att det inte är ett mått på levnadsstandard. BNP är tänkt att vara ett mått på den totala nationella ekonomiska aktiviteten, ett separat koncept. Argumentet för att använda BNP som standard för levnadskostnader proxy är inte att det är en bra indikator på den absoluta levnadsstandarden, men att levnadsstandarden tenderar att röra sig med BNP per capita, så att förändringar i levnadsstandarden är lätta att upptäckas genom förändringar i BNP.

5 5 Avreglering av el-, flyg-, post-, tele- och järnvägsmarknaderna Den offentliga verksamheten i en stor del av världen kom att ifrågasättas i allt större utsträckning under de senaste årtiondena. I Sverige tog vågen av avregleringar och konkurrensutsättning av offentlig verksamhet fart under 1990-talet då el-flyg-, post-, tele- och järnvägsmarknaderna öppnades för konkurrens. Även inom andra områden skedde under 1990-talet reformer som syftade till att öka konkurrensen för att uppnå ökad effektivitet. I denna rapport presenteras en genomgång av den empiriska forskningen kring konkurrensutsättning och avreglering av svensk offentlig sektor med betoning på offentlig kontra privat drift. Mycket tyder på att den konkurrensutsättning som hittills utvärderats har haft positiva effekter på ekonomisk effektivitet, men den empiriska forskningen är inte entydig. Av denna inventering framgår också att det finns stora luckor i vår kunskap om ekonomisk effektivitet i offentlig kontra privat regi. 10 Övergången från offentligt monopol till konkurrensutsättning kräver oftast inte mer reglering - däremot tydligare reglering. Övergången från offentligt monopol till konkurrensutsättning kräver oftast inte mer reglering - däremot tydligare reglering. Det som i det gamla systemet hanterades via ägarstyrningen måste i det nya systemet finnas inbyggt i explicita regelverk. Avregleringarna under 90-talet har varit av godo, men de har ofta genomförts på ett naivt sätt. Lite som om de nya vinstdrivande aktörerna inte skulle vara vinstdrivande och utnyttja de möjligheter som regelsystemet bjuder. Men om de nya aktörerna inte förväntades agera för att göra vinst så var det väl ingen poäng med att avreglera från första början? Eller? 11 Avregleringarna höjde priserna El, flyg, järnväg, post och taxi har alla blivit dyrare sedan Bara telekom blev billigare. Alla, förutom telesektorn, har ökat klart snabbare i pris än inflationen. Värst har utvecklingen varit på järnvägsresor som blivit 125 procent dyrare sedan liberaliseringen Tanken med att avreglera marknader är bland annat att få in flera aktörer som skapar ett konkurrenstryck och pressar priserna. Men denna effekt har inte uppnåtts i Sverige, visar underlag till regelutredningen som ska undersöka avregleringen inom el-, inrikesflyg-, järnvägs-, post-, taxi- och telemarknaden. Den statistik som Statistiska centralbyrån, SCB, har tagit fram visar att fem av de sex avreglerade marknaderna har haft klart högre prisökningar än konsumentprisindex (KPI), som mäter hur konsumentpriserna utvecklar sig i genomsnitt. Allra störst är prisökningen, rensat från skatter, på järnvägsresor i förhållande till nettoprisindex. Järnvägstjänsterna har exklusive skatt gått upp med 112 procent sedan 1988, jämfört med nettoprisindex ökning på 39 procent. 10 Matilda Karlsson: Avreglering, konkurrensutsättning och ekonomisk effektivitet offentligt eller privat dec Mattias Lundbäck, DN april 2011

6 6 Det stora undantaget är teletjänster där priset har gått ned med 13 procent sedan liberaliseringen 1993,jämfört med en ökning av KPI med 14 procent och 7 procent i nettoprisindex. Att priserna inte har fallit på flertalet områden behöver inte innebära att liberaliseringarna har varit misslyckade, menar SCB. Även service och valfrihet har ett värde, anser man. Exempelvis pekar SCB på att priset på taxiresor visserligen har blivit högre, men väntetiderna har blivit kortare. Man framhåller också att hushållens valfrihet har ökat på elmarknaden. Inte heller LO-ekonomen Dan Andersson, som ledde regeringens utredning, vill säga att avregleringarna varit misslyckade. Han menar att flera av de statliga verken var misskötta och att något måste göras. Han tror också att industriföretag mycket väl kan ha vunnit på liberaliseringen av elmarknaden och nu kan förhandla till sig lägre priser, producentpriserna syns inte i den statistik som redovisas här. Problemet är att vanliga konsumenter inte ser förbättringarna. Konjunkturinstitutet har studerat bland annat hur produktiviteten har påverkats av liberaliseringarna. Enligt ekonomisk teori ska avregleringar leda till högre produktivitet, högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Men några tydliga sådana tendenser har inte Tomas Lindström på Konjunkturinstitutet funnit Marianne Björklund, DN sept. 2004

7 7 Kronfallet som skakade Sverige Den 19 november 1992 är en milstolpe i svensk ekonomi och politik. Då tvingades Riksbanken efter hårdnackat försvar mot spekulativa attacker att överge den fasta växelkursen för kronan - mitt under en djup nedgång i den ekonomiska aktiviteten. Nu på dagen tio år efter kronans fall kan det vara lämpligt att se tillbaka. Det finns ett nytt perspektiv att lägga på den svenska 90-talskrisen, nämligen erfarenheterna från de finansiella kriser som svept fram över världsekonomin under 1990-talet. I början av 1990-talet, när den ekonomiska nedgången kom i Sverige och när den fasta kronkursen började attackeras av spekulanter, fanns knappast någon förståelse bland beslutsfattare, politiker och ekonomer för styrkan i de mekanismer som drev krisförloppet. I dag är kunskapsläget ett annat. Den typ av kris som drabbade Sverige för tio år sedan har gått i repris - förutom i Finland och Storbritannien på hösten i flera europeiska länder sommaren 1993, i Mexiko 1995, i Asien 1997, i Ryssland 1998, i Brasilien 1999 och i Turkiet Gemensamt för alla dessa kriser är ett mönster av "boom-and-bust" - eller av en finansiell bubbla. "Boom", det vill säga stark högkonjunktur, har drivits av snabb uppgång i kreditgivningen samtidigt som växelkursen varit fast. Den utlösande faktorn har varit en avreglering av finansmarknaderna, vilken öppnat för kapitalimport över gränserna. Det har blivit lätt och lönsamt att låna och därmed att investera och spekulera i aktier och fastigheter. Hushåll och företag har skuldsatt sig djupt till utlandet. Risktagandet har ökat hejdlöst liksom den inhemska konsumtionen och inflationen. Exakt detta hände i Sverige åren Startskottet var den avreglering som Riksbanken genomförde i november Den öppnade för snabb expansion av affärsbankernas utlåning under de följande åren. Priserna på aktier och hus följde raskt efter. Skuldsättningen ökade, i synnerhet i form av kortsiktiga lån från utlandet. Inflationen och konsumtionen rusade i väg. Svensk ekonomi gick in i höggradig överhettning i slutet av 1980-talet med fallande konkurrenskraft och stagnerande tillväxt. Krisen maskerades till en början av champagneyran på börsen och den låga arbetslösheten. Enligt det internationella mönstret har sedan den finansiella bubblan brustit. "Boom" har övergått till "bust". Någon typ av störning har förändrat omvärldens syn på landet i fråga. Kapitalflödet har vänt. Kreditexpansionen har brutits. Bankkriser och omfattande konkurser har blivit följden. Nu ifrågasätts den fasta växelkursen av valutaspekulanterna - vilka tack vare den finansiella avregleringen kan mobilisera oanade resurser. För att stoppa kapitalutflödet och slå tillbaka spekulationen mot den fasta

8 8 växelkursen valde centralbanker världen över att höja sina räntor - ett steg som ytterligare förstärkte nedgången genom att förvärra de skuldsattas situation. Ju hårdare den fasta växelkursen försvarades med stigande räntor, desto djupare sjönk den inhemska ekonomin. Till slut har den fasta kursen övergivits. När valutan fått flyta fritt har den raskt sjunkit i värde. Därmed läggs grunden för återhämtning. Precis så utvecklades det svenska förloppet När spekulationsattackerna mot kronan var som intensivast i september 1992, försökte det politiska etablissemanget slå vakt om den fasta kursen. Pådrivna av Riksbanken siktade regeringen under Carl Bildt och oppositionen under Ingvar Carlsson på att skapa förtroende för kronan med hjälp av två gemensamma krispaket. Finansdepartementets, Riksbankens och Konjunkturinstitutets experter liksom ekonomerna vid bankerna och i den akademiska världen var inte i stånd att förutsäga krisen och därmed varna i tid. Skälet är enkelt. De hade ingen erfarenhet av styrkan hos de krafter som kunde utlösas när en ekonomi som den svenska avreglerades som fallet var Ansvariga beslutsfattare och ekonomer var inte lika insiktsfulla som Olof Palme när Kjell-Olof Feldt söker upp honom 1985 för att förklara det första stora steget i den finansiella avregleringen. Statsministern är föga intresserad av finansministerns budskap utan svarar till slut: "Gör som ni vill. Jag begriper ändå ingenting." Palme visade sig inte vara ensam: det var få som begrep att avregleringen behövde kombineras med stram politik. Alla kriser i utlandet under 90-talet har utlöst debatt om vem som är skyldig till sammanbrottet. Samma diskussion har dykt upp i Sverige, nu senast under valkampanjen för några månader sedan (2002). I ljuset av det internationella mönstret är det uppenbart att kronans fall för tio år sedan främst orsakades av den enorma överhettningen av svensk ekonomi i slutet av 1980-talet. Länder som finansiellt avreglerat och samtidigt bedrivit stram ekonomisk politik, såsom Danmark, har undvikit djup kris och förödande valutaspekulation. Krisens rötter går egentligen längre tillbaka i tiden än till den första regeringen Ingvar Carlsson. De utvecklades redan under 1940-talet i skydd av valutaregleringen och växte sig starka under och 1960-talet med nya kontroller över räntor och kreditflöden. När Sverige till slut - senare än övriga västländer - avreglerade sina finansiella marknader skulle åtgärder som dämpade efterfrågan ha vidtagits samtidigt. Dessa kom aldrig till stånd, vilket framgår klart i de memoarer som Bengt Dennis och Kjell-Olof Feldt har publicerat. Att lägga skulden på den borgerliga regering som ärvde den tidsinställda finansiella bomben när den kom till makten hösten 1991, är att maskera de långsiktiga drivkrafterna bakom krisen. Ingen regering, hur kraftfull den än må vara, kan på mindre än ett år skapa en så djup nedgång som 90-talskrisen.

9 9 Det behövdes snarare 50 år, först med hårda finansiella kontroller och sedan med avreglering kombinerad med högst expansiv politik, för att få till stånd de obalanser som gav oss den djupa 90-talskrisen och kronans fall. 13 NULÄGET 2000-talet uppgick de globala finansiella tillgångarna till 347 % av världens BNP. År 2006 var finansindustrin världens i särklass mest vinstrika industri med sina 788 miljarder dollar. I USA kom år % av företagsvinsterna från finansrelaterad verksamhet. Andra fenomen som kan noteras de senaste 30 åren är tillgångsbubblor, större kapitalrörelser och höjda avkastningskrav. En växande finanssektor har länge ansetts som ett hälsotecken för en ekonomi, något som ökar effektiviteten och tillväxten. Detta var också ett viktigt argument för de stora avregleringarna under 80- och 90-talen. Men de senaste åren har en annan slutsats knackat på dörren: att det som är väldigt bra i lagom dos kan vara farligt om det intas i stora mängder. När finanssektorn växer sig för stor slutar den tillföra syre till ekonomin och börjar istället kväva den. Detta drastiska språkbruk kommer inte från ett av Occupyrörelsens tält utan från två forskare i den internationella finansvärldens allra innersta kontrollrum, Bank of International Settlements, BIS. En rapport visar att när privata bankkrediter överstiger 90 procent av BNP tycks finanssektorn bli tärande istället för närande. I Sverige var motsvarande siffra 143 procent år 2011 enligt Världsbanken. 15 Sammanfattning av viktiga faktorer som hittills nämnts. Bretton Woodsystemet 1930-talets importbegränsningar, drastiska och upprepade devalveringar av lokala valutor i jakt på konkurrenskraft på exportmarknaden samt hårda valutarestriktioner för medborgarna hade varit starkt bidragande orsaker till den minskade världshandeln. Den minskade världshandeln hade i sin tur lett 13 Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan och verksam som forskare i Bryssel och fristående kolumnist i Dagens Nyheter nov Andreas Cervenka 15 Stephen Cecchetti och Enisse Kharoubbi

10 10 till ökad arbetslöshet och försämrad levnadsstandard. Konkurrensen skulle bestå, men byggas på samarbete och vissa gemensamma grunder. Det ekonomiska samarbetet skulle garantera att 1930-talets djupa ekonomiska kris inte upprepades. Internationella valutafonden skulle försäkra stabila valutakurser och uppmuntra medlemsländerna att avskaffa handelshinder. Medlemsländerna anslöt sig till ett fastkurssystem, där växlingskursen för landets valuta gentemot den amerikanska dollarn fastslogs. USA garanterade i stället ett fast inlösenpris av dollarn i guld. Ett handelsavtal, General Agreement on Tariffs and Trade, slöts med siktet inställt på utökad och underlättad handel. Chicagoplanen Redan under 1930-talet identifierade inflytelserika ekonomer den viktigaste orsaken till den dåvarande djupa ekonomiska krisen: kopplingen mellan kreditgivning och pengaskapande. De krävde därför att bankerna endast skulle låna ut det de verkligen hade som reserv i centralbankspengar. På så vis skulle kreditgivningen förbli bankernas affär och pengaskapandet återigen bli statens. För att stabilisera finanssystemet skulle staten förbjuda bankerna att skapa pengar i samband med kreditgivning. En bank skulle därmed endast få ge lån om den hade en hundraprocentig reserv av centralbankspengar. Bankerna har rätten att nästan obegränsat skapa pengar genom kreditgivning i en process som kallas penning- eller kreditmultiplikator. Under boomande år tenderar därför bankerna att skapa spekulationsbubblor genom extensiv kreditgivning. När bubblan spricker förstärker däremot bankernas agerande de skadliga effekterna. De slutar ge krediter, penningmängden krymper och därmed kommer en farlig deflation igång. 16 Finansifiering, det faktum att en del av föremålet övertagits av finansierare med global koppling. De använder föremålet som en ren penningplacering och använder själva inte föremålet, Elisabeth Lilja, sociolog 17arrangörer av lånefinansierade finansiering för mid market (Middle market companies or midmarket companies are those with revenues generally between US$10 million and $1 billion per year.

11 11 Ingen politiker vågade ta denna typ av beslut. Den nyliberala doktrinens dominans de senaste decennierna har lett till att bankerna enbart setts som neutrala förmedlare mellan sparare och investerare. Att bankerna själva skapar pengar och därmed möjliggör efterfrågan genom kreditgivning har ignorerats i ekonomernas modeller. Denna faktor har en avgörande betydelse, men den har helt förbisetts i den moderna makroekonomiska litteraturen beslutade USA att inte längre garantera dollarvärdet med ett inlösenpris i guld. (Resursbrist p.g.a. Vietnamkriget) Hösten 1985 avreglerades den svenska kreditmarknaden. Beslutet innebar bland annat att kapital fick röra sig obehindrat över Sveriges gränser. Ännu mer betydelsefullt är kanske vad finansifieringen 16 gjort med våra värderingar av vad som är viktigt. På några decennier blev kapitalförvaltning hetare än statsförvaltning och leveraged finance 17 (riskkapitalister) mer attraktivt än att vara läkare. Finansbolagens utlåningstak slopades Finansbolagen expanderade stort. Banksektorn växte från 130 procent av BNP till 193 procent Denna lånesituation slutade i en krasch. Avreglering av el-, flyg-, post-, tele- och järnvägsmarknaderna Avregleringarna höjde priserna

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Finansiella reformer och finansiell kris svenska erfarenheter

Finansiella reformer och finansiell kris svenska erfarenheter ANFÖRANDE DATUM: 2006-03-28 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Central Bank of Sri Lanka SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08.

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08. Den onda cirkeln - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället Nils Fagerberg Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08 Ulvsåkra www.ekologiskekonomi.se Upplägg 18.00 Problemanalys - samhällsekonomins

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

B örskraschen den 19 oktober förra

B örskraschen den 19 oktober förra HÅKAN GERGILS: Börskraschen och USA:s ekonomi Socialdemokraterna har försökt utnyttja börskraschen i USA för att "bevisa" att det inte går att sänka skatterna och att marknadsekonomin inte är att lita

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Högskolan i Jönköping 2011-03-09 Ulvsåkra Några siffror över den moderna ekonomin

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC?

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? Per Nilsson 08.10. 27 Per Nilsson är fri skribent och Politices Magister i statsvetenskap och nationalekonomi. Han har tidigare arbetat som ledarskribent på Dagens Industri

Läs mer

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-06 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Avanza Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Den ekonomiska krisen i Finland och Sverige. Uppgången, fallet och återhämtningen 1985-2000

Den ekonomiska krisen i Finland och Sverige. Uppgången, fallet och återhämtningen 1985-2000 Slutlig version 23/2 2004. Reviderad 23/9 2004. Denna rapport ingå i Juhana Aunesluoma och Susanna Fellman, red., "Från olika till jämlika". Denna bok kommer att utges på både svenska och finska under

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer