KLIMATFRÅGAN KRÄVER GLOBALA ÅTGÄRDER. Nya krav när medicinteknik och it flyter samman. 5 bästa tipsen för att komma igång med socialt ansvar

Transkript

1 NR 3, SEPTEMBER ER 2009 PRIS 65 KR STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, E-FÖRVALTNING NÄSTA STORA OMRÅDE SIS har verktygen 5 bästa tipsen för att komma igång med socialt ansvar Nya krav när medicinteknik och it flyter samman Klas Eklund har miljön på agendan: KLIMATFRÅGAN KRÄVER GLOBALA ÅTGÄRDER

2 LEDARE LARS FLINK E-förvaltning SIS har verktygen STANDARD MAGAZINE NR 3, SEPTEMBER 2009 DEN SNABBA UTVECKLINGEN inom informationstekniken ställer nya krav på myndigheternas förvaltning. Ett omfattande arbete har inletts med att ta fram en strategi och konkreta verktyg för hur myndigheternas arbete med e-förvaltning ska gå till. Det kan till exempel handla om teknisk samverkan mellan olika system, gränssnitt för digital information och tjänster och samverkan mellan myndigheter, näringsliv och organisationer. Arbetet leds av E-delegationen, som är tillsatt av regeringen, och syftet är att förenkla för medborgarna och företagen att utföra ärenden och få tillgång till offentlig service. Det finns ett uttalat behov av att tydliggöra ansvaret för att utveckla standardiserade informationstjänster och nödvändiga begreppsmodeller. Det är här SIS kan leverera lösningar som gör det möjligt att uppnå regeringens mål om en högre grad av interoperabilitet mellan myndigheter och andra aktörer. Standarder är också viktiga för att underlätta samverkan inom EU och internationellt. SIS har organisationen, verktygen och det breda internationella kontaktnät som är nödvändigt för att driva detta viktiga arbete. I det här numret kan du läsa mer om vad SIS gör på området för e-förvaltning och det pågående arbetet med internationell standardisering inom sjukvården. 3 5 Notiser 6 9 Sverige ligger långt framme inom miljöarbetet Men även här finns det problem att ta tag i. Det konstaterar SEB:s Klas Eklund, aktuell med boken Vårt Klimat. Behovet av internationella mätverktyg kommer att öka. Samtidigt får standarder en större betydelse Atlas Copco har en lång tradition av socialt ansvarstagande Det ger viktiga affärsmässiga fördelar, enligt Karin Holmquist, ansvarig för hållbarhetsredovisning inom koncernen. 12 Standarder för e-förvaltning SIS har plattformen som krävs. 13 SIS i Media 14 Man lär sig hela tiden något nytt Ebba Tamm är ordförande i SIS projekt för motorbränslen När medicinteknik och it flyter samman i sjukvården ställs nya krav. Då behövs tydliga riktlinjer. Ett steg på vägen är den nya internationella iso-standarden som börjar bli klar SIS Inside Lönsamt med konflikthantering på jobbet. Nya medlemmar Nya ansikten 20 Frågan till fyra och aktuella utbildningar LARS FLINK, VD SIS STANDARD MAGAZINE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE PRIS: 65 kr. Prenumeration 240 kr/år ADRESS: Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Lovisa Krebs REDAKTION OCH PRENUMERATIONSSERVICE: standardmagazine@sis.se ANNONSKONTAKT: Annonshuset AB, annonshuset.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Lena Lidberg, Ingrid Kindahl, PerMagnus Persson, Pamela Collin, Björn Dickson, Victoria Jonsson, Linda Holmer DESIGN: Semester Design AB REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRIBUTION: OnTime ISSN STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDNINGEN AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem och miljö. SIS VERKSAMHET BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor och i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsatte år 2008 ca 216 miljoner kronor och har 175 anställda. 2 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2009

3 NYHETER & NOTISER Aktuellt från SIS Förlag ISO LEDNINGSSYSTEM, TERMINOLOGI OCH REVISION STANDARDPAKET Den andra utgåvan av standarderna SS-EN ISO 14001:2004 och SS-ISO 14004:2004 är tillsammans ett tydligt verktyg och en klar vägledning till ett strukturerat miljöarbete. Standarderna hjälper dig att arbeta målmedvetet och att kontinuerligt förbättra miljöresultatet. Paketpris: kr (ord kr) Art.nr: Avtal mellan Sverige och Kina kring standarder NY HANDBOK! SÅ HÄR ANVÄNDER DU ISO 9001 Boken tar upp innehållet i standarden och beskriver kort avsikten med kraven som också kan ses som goda råd. Du får många exempel på hur råden kan tillämpas i praktiken. Pris: 595 kr Art.nr: REDO ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN? För att säkra din framtida konkurrenskraft måste du arbeta genomtänkt och bygga på en stabil grund. Våra produkter inom management innehåller enkla metoder för hur du kan leda, styra och förbättra din verksamhet. Metoder som idag används av miljontals företag världen över. Oavsett om du behöver effektivisera, möta kundkrav vid upphandlingar, stärka varumärket eller förbättra kvalitet och säkerhet så finner du tips och råd i våra standarder, handböcker, checklistor och startpaket. Har du frågor eller behöver personlig vägledning kan du kontakta vår kundtjänst på telefon: SVERIGE OCH KINA HAR slutit ett samarbetsavtal kring översättning av standarder. Det är ett urval av europeiska standarder som ska översättas till kinesiska och ett antal standarder som kommer att översättas från kinesiska till engelska. Bakgrunden är ett ökande intresse hos svenska företag att tillmötesgå kinesiska krav när man bedriver verksamhet i Kina samt att underlätta för kinesisk industri att uppfylla europeiska krav och normer. Vi har mycket bra relationer med SAC, som är Kinas centralorganisation för standardisering, och det har möjliggjort det här avtalet, säger Lars Flink, vd för SIS. Översättningen, som är auktoriserad, pågår för närvarande och kommer att vara klar under hösten De områden som det i första hand gäller är järn, stål och textil. De här första standarderna kan ses som ett försök för att se hur stort intresset är. Faller det väl ut är vår avsikt att gå vidare med fler standarder framöver, säger Lars Flink. Trafiksäkerhetsarbete på frammarsch SVERIGE LEDER genom SIS ett globalt arbete med att ta fram en ny ISO-standard för ökad trafiksäkerhet världen över. Syftet med standarden, som blir ett ledninssystem, är att alla som påverkar säkerheten på vägarna ska bli mer aktiva på ett förebyggande sätt, säger Marcus Ihre, projektledare på SIS och sekreterare i projektkommittén. Genom att tänka och agera utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv och utifrån en helhetssyn på sin verksamhet, kan nya vägar, trafikplatser, fordon och även förändrade beteenden bidra till att öka trafiksäkerheten. På ett internationellt möte i mitten av september kommer ISO-gruppen att träffas för att ta ställning till det tredje standardförslaget som nu finns framme. Nu gäller det att få ihop de två kulturerna som samarbetar i detta projekt, nämligen ISO och världens trafiksäkerhetsexperter. Det är experter från 21 länder som deltar samt organisationer, däribland Världsbanken, FN och OECD. Standarden kommer att omfatta människan, fordonet och vägen och rikta sig till alla organisationer som på något sätt påverkar eller påverkas av trafiksäkerheten på våra vägar. Exempel på sådana organisationer är åkerier, skolor, vägbyggare, fordonstillverkare och myndigheter. Från svensk sida deltar myndigheter, konsumentorganisationer, kommuner och landsting, åkerier och fordonstillverkare och ordförande är Claes Tingvall, trafiksäkerhetsexpert på Vägverket. För mer information: Marcus Ihre, projektledare SIS, marcus.ihre@sis.se SEPTEMBER 2009 STANDARD MAGAZINE 3

4 NYHETER & NOTISER SVERIGES FRAMTID som industrination förutsätter att vi kan utveckla och stödja kompetenta produktionstekniker. Därför pågår ett samarbete kring effektivare produktion och upphandling för industriföretag. Projektet är ett samarbete mellan Vinnova och flera industriföretag och forskningsinstitut, däribland Scania, ITT, Sandvik, Siemens, KTH, Swerea och SIS. Resultatet ska bli en webb- portal som fungerar som en lots för att navigera sig fram vid en upphandling. Det gäller allt från enstaka maskiner till byggandet av hela fabriker. Projektet går under namnet Mod- Art som står för Modelldriven Artikeltillverkning. ModArt syftar till att långsiktigt säkra tillgången till kompetens och teknik vid tillverkning av komponenter. Projektet har utvecklat nya modelldrivna arbetssätt, där aktiviteterna ba- ModArt är ett projekt för samarbete kring effektivare produktion och upphandling inom industrin. Lotsar för bättre produktion inom industrin seras på information och digitala modeller av produkter och produktionssystem och där resultat från en aktivitet används som underlag för andra aktiviteter, säger Sven Hjelm på Scania. Projektet har många kopplingar till standardisering och vi tycker det är viktigt att vara med och peka på de områden där standarder redan finns och kan bidra till effektiviseringar, säger Mattias Lafvas, projektledare på SIS. ModArt fokuserar på produktionsinformation, vilken skiljer sig från ren produktinformation. Projektets industriparter har bidragit med sina egna arbetssätt och metoder som grund för ett mer generellt och modelldrivet arbetssätt som alltså är baserat på erfarenheter från verksamheten. Alla lotsar tillsammans bildar produktionslotsen. Målet på sikt är att sprida produktionslotsen i stor skala till industrin inom Sverige och på så sätt höja nivån även hos mindre företag och underleverantörer, säger Sven Hjelm. PRODUKTIONSLOTSEN har en egen hemsida där lotsarna beskrivs; Tjänsten förvaltas av DMMS Center for Design and Manage ment of Manufacturing Systems där Industri, Högskola och Institut samverkar. Ett bra sätt att lära sig mer och få tillgång till skarpa lotsar är att anmäla sig till någon av de introduktionsutbildningar som ordnas. Det är även möjligt att göra företagsspecifika varianter eftersom lotsarna är uppbyggda i moduler. HEJ BENGT RYDSTEDT PÅ SIS. VARFÖR LOCKAR ALMEDALEN? För andra året i rad anordnade ni seminarium i Almedalen om Socialt Ansvarstagande. Varför det? Vi vill nå ut så mycket som möjligt med information om den nya standarden, ISO 26000, som väntas klar Kommittén för socialt ansvarstagande tog ett beslut om att delta redan förra året i Almedalen. Eftersom det var så lyckat då så deltog vi i år också. Det har varit väldigt välbesökt båda gångerna. Vi tycker att det är ett bra sätt att nå ut till delvis nya målgrupper som vi inte normalt så lätt kommer i kontakt med. Vilka målgrupper då? Det är till exempel politiker, lobbyister, PR-folk och media. Speciellt politiker upplever vi att det är lätt att träffa på ett okomplicerat sätt. Även många branschorganisationer är där och ideella föreningar. Vilka är dina viktigaste erfarenheter? Det är viktigt att försöka sticka ut och vara aktiv i sin marknadsföring av seminariet, både innan och under själva veckan. I år var det drygt tusen seminarier så konkurrensen om uppmärksamhet är stor. Det är också givande att vara med på andra seminarier om ämnen som berör det egna området. Hela miljön i Almedalen inbjuder till informella möten. För vår kommitté har vårt deltagande gett nya givande kontakter och möjligheter till framtida samarbeten. Vi fick direkt positiva reaktioner på arrangemanget och hela seminariet direktsändes på nätet. Vad kan ni göra bättre nästa år? Säkert flera saker. Vi kan marknadsföra oss ännu mer och rikta oss tydligare till vissa grupper som vi vill nå ut till. Vi kan också titta på hur vi kan samarbeta mer med andra aktörer som tangerar vårt eget område. Vilka råd vill du ge till andra SIS-kommittéer som också vill närvara i Almedalen? Var ute i god tid för att boka lokal och boende. Bengt Rydstedt Tänk igenom idé och budskap ordentligt. Marknadsför seminariet aktivt både före och under veckan. Utnyttja chansen till nätverkande. Ta hjälp av projektledarna på Gotlands Kommun. 4 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2009

5 NYHETER & NOTISER EN NY EUROPASTANDARD inom energiledningssystem är klar. Standarden är en av flera komponenter som ska bidra till att effektivisera EU:S energianvändning med 20 procent fram till år SIS har haft ansvaret att leda den europeiska expertgrupp som tagit fram standarden. Det övergripande målet med den nya standarden är att bidra till effektivare energianvändning, minskade koldioxidutsläpp samt ökad kostnadseffektivitet och konkurrenskraft. Sverige är ett föregångsland i branschen och har Sverige visar vägen till bättre energiledning därför haft stort inflytande i att arbeta fram den nya standarden. Standarden underlättar för företag att få kontroll över och ständigt förbättra sin användning av energi. Inom EU finns det ett stort tryck på alla länder att energieffektivisera och där ligger vi i Sverige i framkant. I denna standard finns dessutom en ny instruktion för hur man enkelt kan tillämpa standarden i praktiken, säger Inge Pierre på Svensk Energi och ordförande för det europeiska sekreteriatet. Standarden är ett led i att följa EU-direktivet om effektiv energianvändning. Inom EU är målet att fram till 2020 minska växthusgaserna med 20 procent, öka energieffektiviteten med 20 procent, öka andelen förnyelsebar energi till 20 procent av den totala energianvändningen och öka användningen av biobränsle för transporter med 10 procent. Även inom ISO pågår ett arbete med att ta fram en liknande global standard, som beräknas vara klar inom två år. Den nya standarden kan man enkelt integrera med andra ledningssystemsstandarder, som till exempel ISO 9001 och ISO De är alla uppbyggda med samma struktur och logik. Vi hoppas att detta ska bli ett välanvänt verktyg för alla företag som behöver se över sin energisituation och förbättra sin energieffektivitet på ett systematiskt sätt, säger Mårten Sohlman, projektledare på sis. Swedac har tillsammans med Energimyndigheten kommit överens om att tillämpa övergångsregler på tre år för de företag som certifierats enligt den gamla svenska standarden. Den nya standarden säljs av sis Förlag och heter Energiledningssystem, SS EN och baseras bland annat på den svenska energiledningsstandarden, SS , som funnits sedan För mer information: Mårten Sohlman, projektledare sis, , marten.sohlman@sis.se Ny utbildningsserie inom risk-, kris- och kontinuitetshantering. God riskhantering är en förutsättning för framgång. Vi lär dig hur. Läs mer på SIS Förlag AB, Telefon: Fax: E-post: utbildning@sis.se, SEPTEMBER 2009 STANDARD MAGAZINE 5

6 REPORTAGE SEB / KLAS EKLUND Sverige ligger långt framme inom miljöarbetet. Men även här finns problem att ta tag i. Det konstaterar SEB:s Klas Eklund, aktuell med boken Vårt klimat. Behovet av internationella mätverktyg kommer att öka. Samtidigt får standarder en större betydelse, säger han. HELA HANS YRKESLIV HAR KRETSAT kring politik och ekonomi. Klas Eklund har bland annat varit talskrivare åt Olof Palme, planeringschef i finansdepartementet och chefsekonom på Posten och SEB. Från och med i år har han givit sig in i ett nytt men närbesläktat område klimatdebatten. I våras släpptes hans faktabok Vårt klimat, med undertiteln ekonomi, politik, energi. Jag är intresserad och fascinerad av miljöfrågor både som medborgare och som ekonom. Mänskligheten står inför stora förändringar vad gäller resursfördelning och energiförsörjning, säger Klas Eklund. VI TRÄFFAS PÅ SEB:S HUVUDKONTOR vid Kungsträdgården i Stockholm. Sedan en tid tillbaka är Klas Eklund senior ekonom i banken, en tjänst som specialskräddats åt honom och som innebär att han nu bland annat läser in sig på miljö- och hållbarhetsfrågor. Ett av syftena är att SEB som bank ska bli bättre på att erbjuda gröna tjänster. Det finns många bra instrument, både tekniska och ekonomiska, som kan bidra till att människor förändrar sitt beteende och tar större miljöhänsyn. Den svåraste delen är i stället den politiska och de avtal som behöver träffas där. Hittills har klimatpolitiken inte varit särskilt effektiv, säger Klas Eklund. På global nivå ser han användandet av fossila bränslen som det främsta miljöhotet. Över tre fjärdedelar av energianvändningen i världen kommer i dag från kol, olja och naturgas. I expanderande ekonomier som Kina och Indien byggs dessutom kolkraften ut i en rasande fart, vilket ytterligare riskerar att spä på den globala uppvärmningen. DET SOM KLAS EKLUND LISTAR som den andra stora utmaningen är att minska utsläppen från världens jord- och skogsbruk. På tredje plats kommer de miljöhot som är förknippade med våra bil- och flygresor och med våra varutransporter. Transportsystemet är det område som är svårast och dyrast att vända. Handeln blir mer sammanflätad manf >> KOMPLEXA MIL J KRÄVER GLOBA 6 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2009

7 INTERVJU ANDERS ANDERSSON JÖFRÅGOR LA ÅTGÄRDER SEPTEMBER 2009 STANDARD MAGAZINE 7

8 REPORTAGE SEB / KLAS EKLUND och resandet ökar. Dessutom är det svårare att ersätta fossila bränslen i transportsektorn än vid till exempel uppvärmning. Vad som däremot är billigt och relativt enkelt att åtgärda är att öka återskogningen i världen. Där finns möjlighet att på politisk väg gå in med olika former av subventioner. KLAS EKLUND SER SVERIGE som ett av de länder som ligger långt framme inom hela miljösektorn. Våra utsläpp har minskat väsentligt de senaste 30 åren och här finns till exempel både en nationell koldioxidskatt och ett väl utbyggt fjärrvärmesystem. Dessutom är Sverige världsledande på biobränsle och nästa generation biobränsle. Vår svaga punkt är att vi har en transportsektor som är lika smutsig som alla andras. Till viss del är den till och med smutsigare än i övriga Europa, eftersom vi har en relativt gammal bilpark. Det är synd att det dröjde så länge innan svensk bilindustri började utveckla hybridbilar. En annan faktor är att den svenska industrin är hårt koncentrerad till den gamla basindustrin, såsom stålverk och gruvor. Här är det viktigt att det utvecklas ny teknik för att avskilja och lagra koldioxid, påpekar Klas Eklund. I SIN YRKESROLL HAR HAN kommit i kontakt med standardisering främst när det gäller hållbarhetsfrågor och SEB:s arbete med CSR, Corporate Social Responsibility. Generellt sett tycker han att standarder är ett viktigt verktyg för att formulera mål, göra uppföljningar och kunna mäta resultat. Standarder kan användas för många olika ändamål. Om företagen har ett batteri med indikatorer att luta sig mot går det lättare att staga upp arbetet. I klimatpolitiken bör åtgärderna vara globala. Därför finns det ett stort behov av internationella mätverktyg. Klas Eklund ger ett exempel: i handeln med utsläppsrätter är det viktigt att utsläppen kan mätas på samma sätt i alla länder. Först då kan systemet fungera fullt ut. I samband med den globala finanskrisen har vi också sett att internationella regleringar bör ersätta de nationella. Därför är jag en stor vän även av redovisningsstandarder. HANS GISSNING ÄR ATT standardisering som fenomen kommer att få en allt större betydelse i vår globaliserade värld. Företagens standardiseringsarbete kan få en tydligare påverkan på varumärket och kunderna, vilket i sin tur kan bidra till att ribban kontinuerligt höjs inom till exempel miljöområdet. Samtidigt händer det att olika kriterier och mätningssystem hamnar på tvärs med varandra, även i ett och samma land. Då är det avgörande att en organisation som SIS kanske tillsammans med någon eller några myndigheter kan ta fram övergripande information och riktlinjer. KLAS EKLUNDS LÄROBOK i nationalekonomi, Vår ekonomi, har totalt sålts i över en halv miljon exemplar och finns översatt till bland annat ryska och kinesiska. Även Vårt klimat har fått stor uppmärksamhet och har under året väckt en del debatt. Vissa debattörer tycker att jag går för långt i mina analyser, medan andra tycker att jag är alltför försiktig. Det var helt väntat. Klimatdebatten i stort visar på samma spridning, i alla fall i medierna. Men bland forskarna är en stor majoritet enig om att det pågår en snabb, global uppvärmning, orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. Det är därför som vi behöver agera snabbt, betonar Klas Eklund. I arbetet med boken har han på allvar fått upp ögonen för miljöfrågornas komplexitet, där tekniska och politiska lösningar ska balanseras mot bland annat bärkraftiga ekosystem, artrikedom och tillgång till rent vatten. En av de svåra ekvationerna är hur u-länderna ska ges chans att industrialiseras, utan att behöva upprepa de misstag som i-länderna har begått. Här gäller det att den rika världen kan gå in och ge sitt stöd, både med ekonomiskt bistånd och genom att visa upp vettig teknik. Text: Lena Lidberg Foto: Per Magnus Persson Standarder bidrar till att höja ribban på miljöområdet KLAS EKLUNDS TIPS PÅ HUR SVERIGE KAN BIDRA TILL ETT FÖRBÄTTRAT KLIMAT: Arbeta för en klok internationell politik, med kostnadseffektiva lösningar (till exempel en global koldioxidskatt eller ett utvidgat system för handel med utsläppsrätter). Sveriges pågående ordförandeskap inom EU och FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn i december blir viktiga plattformar. Arbeta för att vrida om u-landsbiståndet, så att skador och problem som är klimatrelaterade får ett ökat stöd. Samtidigt behövs stöd till forskning och utveckling i klimatfrågor. Bygga ut den gröna elproduktionen. Exportera sådan el till andra länder, som då kan minska sitt beroende av fossila bränslen. Sätt ambitiösa nationella mål för att minska utsläppen. Sporra svenska företag och industrier till att utveckla miljövänlig teknik. Satsa på export av svenska framgångslösningar, till exempel fjärrvärmeteknik. >>KLAS EKLUND UTBILDNING: Civilekonom och ekonomie licentiat vid Handelshögskolan i Stockholm. Fil kand i ekonomisk historia, ryska och kulturgeografi vid Stockholms universitet. YRKE: Senior ekonom på SEB. Rådgivare åt EU-kommissionen. ÅLDER: 57 år. BOR: På Tygelsjögården utanför Lund. Övernattningsetta i Stockholm. FAMILJ: Gift med Pernilla Ström, ekonom, finansanalytiker och tidigare journalist. Vuxna sönerna Sigge och Fredrik från ett tidigare äktenskap. FRITIDSINTRESSEN: Litteratur och musik. Min hustru driver på för att få mig intresserad av hästar och hästuppfödning. Gillar även att köra traktor. 8 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2009

9 SEPTEMBER 2009 STANDARD MAGAZINE 9

10 FOKUS SOCIALT ANSVARSTAGANDE Socialt ansvar djupt rotat hos Atlas Copco Sedan början av 1900-talet har Atlas Copco funnits i Nacka. Tidigt tog Atlas Copco socialt ansvar i området där man verkade, till exempel byggdes ett idrottscenter för de anställda. Kompetensutveckling har varit ett annat fokusområde. För att kunna utveckla produkterna så har fokus varit innovation och det kräver kompetent personal. DESSA VÄRDERINGAR HAR vidareutvecklats och tillämpas nu inom socialt ansvarstagande och hållbarhet över hela världen, säger Karin Holmquist, Non-financial Controller på Atlas Copco AB och ansvarig inom koncernen för redovisningen av arbetet med socialt ansvarstagande och hållbarhet. FÖRKLARINGARNA TILL Atlas Copcos engagemang är flera. Det gagnar alla inblandade att vi kan leverera de bästa produkterna. Det ger nöjda kunder och stolta medarbetare. Det ställer krav på bra leverantörer och ger ökat värde för aktieägarna, säger Karin Holmquist. Sedan 2003 finns en nedtecknad affärskod på Atlas Copco som alla anställda utbildas inom. De grundläggande värderingarna för Atlas Copco är samverkan, engagemang och förnyelse. Det finns en affärsetisk policy, en social policy och en miljöpolicy. KONCERNEN ÄR SEDAN flera år engagerad i SIS arbete kring ISO 26000, som är ett globalt projekt med riktlinjer inom socialt ansvar. Det är mer heltäckande och har större globalt perspektiv än andra initiativ inom detta område. Arbetet är inte slutfört men har kommit långt och riktlinjerna kan användas redan i dag. Standarden ISO fungerar som ett paraply för hela området socialt ansvar. För ett företag som ska starta ett projekt inom socialt ansvarstagande är det enkelt att utgå från ISO 26000, anser Karin Holmquist. Börja med att inventera den egna verksamheten gentemot standarden och gör sedan en prioriteringslista. Allt kan inte göras på en gång eftersom det kan ta tid att genomföra. För ett globalt företag som Atlas Copco är det viktigt att ISO är en global standard. Det gör det lättare och snabbare att genomföra riktlinjerna internationellt. Genom projektet Vatten åt Alla har Atlas Copcos anställda bidragit till att förse en miljon människor med friskt dricksvatten. Karin Holmquists 5 bästa råd till en organisation som vill börja arbeta strategiskt med frågor kring socialt ansvar 1. Skapa en affärskod med fokus på hållbarhet, etik, miljö och socialt ansvar. 2. Bygg upp miljömedvetandet inom organisationen. 3. Se till att alla anställda utbildas i socialt ansvar. 4. Arbeta aktivt för att minska miljöpåverkan, till exempel genom minskade utsläpp av koldioxid. Atlas Copco arbetar ständigt för att dess produkter ska använda mindre energi och för att minska utsläppen från transporterna. 5. Gör årliga uppföljningar för att följa upp hur arbetet fortskrider. Men under 2003 hamnade Atlas Copco i blickpunkten för en skandal. SVT:s Uppdrag Granskning berättade om miljöförstöringen kring guldgruvor i Ghana. Det utpekade gruvbolaget, Ashanti Goldfields, var kund till Atlas Copco. Det blev tydligt att vi också måste ta ansvar för hur våra kunder uppträder, det var nytt för oss, säger Karin Holmquist. Sedan 2008 finns mål för miljö och socialt ansvarstagande. Hur målen uppfylls rapporteras regelbundet och varje år görs en hållbarhetsre- 10 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2009

11 dovisning. Atlas Copcos nye koncernchef, Ronnie Leten, ansvarar för hållbarhet inom hela gruppen. Ett faktum som visar på den vikt som Atlas Copco fäster vid dessa frågor. miljö och sociala frågor. Det minskar i sin tur risken för dålig publicitet. Aktieägare känner trygghet i ett ansvarstagande företag som är öppet kring sin verksamhet och samtidigt genererar avkastning, säger Karin Holmquist. DE ALLRA FLESTA LEVERANTÖRER deltar gärna i Atlas Copcos arbete för ökad hållbarhet, undantagen är få. Vi ska inte bara se till pris, kvalité och leveranssäkerhet när vi väljer leverantör. Vi förbättrar nu mallarna för utvärdering av leverantörer, säger Karin Holmquist. Ett exempel är ett litet familjeägt företag i Sydafrika som levererar olika slags borrbits till Atlas Copcos borrar. Företaget hade dåliga kunskaper och resurser för att förbättra hållbarheten i sin produktion. Men vi inledde en dialog med företaget som nådde stora framgångar i sitt arbete för ökad hållbarhet, säger Karin Holmquist. ETT LYCKAT PROJEKT på det sociala området är Vatten åt Alla, ett globalt initiativ där anställda på Atlas Copco arbetar ideellt för att samla in pengar till brunnar och vattenpumpar i fattiga länder. Företaget fördubblar den summa som de anställda bidrar med. Hittills har brunnar som förser en miljon människor med friskt dricksvatten skapats på detta sätt. Brunnsprojekten har också hjälpt till att riva barriärer mellan samhällsklasser när alla i byn måste samarbeta, berättar Karin Holmquist. I Sydafrika driver Atlas Copco ett projekt mot HIV och Aids. Även detta projekt har en viktig komponent av affärsmässighet, alla tjänar på att de anställda är friska. ATLAS COPCO ÄR ETT UTPRÄGLAT ingenjörsföretag och arbetet med socialt ansvarstagande bedrivs på ett strukturerat sätt. Men ingenjörsföretag är ofta mansdominerade och inom Atlas Copco är bara 17 procent av de anställda kvinnor. Vi har lyckats öka andelen kvinnor med akademisk utbildning på sistone. Men under den rådande krisen innebär principen sist in först ut på svensk arbetsmarknad att vi inte kan behålla dem alla, säger Karin Holmquist. Vid rekryteringar har Atlas Copco principen att när det bara finns tre kandidater kvar till en plats ska en av dem vara kvinna. Men därefter anställs den person som är mest lämpad för tjänsten, utan hänsyn till kön. Text: Björn Dickson KORT OM ATLAS COPCO Atlas Copco grundades 1873 och har huvudkontor i Stockholm. Under 2008 var omsättningen 74 miljarder kronor. Antalet anställda var Atlas Copcos produkter är industriverktyg, tryckluftsutrustning, anläggnings- och gruvutrustning och monteringssystem. De tillverkas i ett 20-tal länder och används över hela världen. Atlas Copcos vision är att vara ledande inom sina tre affärsområden: Kompressorteknik, Anläggnings- och gruvteknik samt Industriteknik. Visionen bärs upp av Atlas Copcos värderingar som är samverkan, engagemang och förnyelse. ARBETET MED SOCIALT ansvarstagande och ett hållbart företagande ger viktiga affärsmässiga fördelar, anser Karin Holmquist. Medarbetare känner stolthet över sitt företag. Unga kompetenta personer söker sig till ansvarstagande företag. Leverantörer blir mer effektiva genom revisioner i kvalitet, >>FAKTA ISO:S PROJEKT SOCIAL RESPONSIBILITY Den kommande standarden heter Guidance on Social Responsibility, ISO Standarden kommer att bli i form av riktlinjer och kan användas av alla typer av organisationer. Den beräknas vara klar SIS leder det internationella sekretariatet tillsammans med ABNT i Brasilien. ISO har satt upp speciella kriterier för projektet bland annat att vissa grupper ska vara representerade i varje nationellt projekt. Grupperna är näringsliv, löntagarorganisationer, konsumentorganisationer, frivilligorganisationer, offentlig sektor och övriga, t.ex. finansiella sektorn och akademiska sektorn. I dagsläget deltar över 400 experter från 91 länder och 42 internationella organisationer i ISO:s arbetsgrupp. SEPTEMBER 2009 STANDARD MAGAZINE 11

12 INTERVJU E-FÖRVALTNING Standarder för e-förvaltning SIS har plattformen som krävs Den snabba utvecklingen inom kommunikationstekniken ställer nya krav på myndigheternas förvaltningsarbete i framtiden. Ett omfattande arbete har nu inletts med att ta fram en strategi och konkreta verktyg för hur detta förändringsarbete ska bedrivas. I MARS BESLUTADE regeringen att inrätta en delegation, E-delegationen, som ska leda och samordna arbetet med att utveckla it-baserade tjänster och samverkanslösningar. Allra först ska E-delegationen föreslå en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning i Sverige. Allt tyder på att standarder inom detta område kommer att behöva utvecklas, men i vems regi detta ska ske är inte beslutat än. Röster höjs nu för att standardiseringen ska ligga inom ramen för SIS verksamhet. MED E-FÖRVALTNING menas all verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informationsteknik i kombination med organisatoriska förändringar. Det kan till exempel handla om teknisk samverkan mellan olika system, gränssnitt för digital information och tjänster, elektroniska legitimationer, förbättrad service för medborgare och samverkan mellan myndigheter, landsting, näringsliv och organisationer. Torbjörn Cederholm, verksamhetsområdeschef för informationshantering hos SIS ser gärna att standardiseringsarbetet inom e-förvaltning läggs inom SIS. Redan idag bedriver vi ett antal projekt som berör detta område, så vi är väl insatta i behoven. Tillsammans med intressenter deltar vi i nationell och internationell standardutveckling inom områden som är viktiga för e-förvaltningen, såsom e-legitimation, dokumenthantering, informationssäkerhet, geodata och hälso- och sjukvårdsinformatik. ÖPPEN STANDARDISERING bör passa bra för e-förvaltningens behov eftersom den ger alla som vill, såväl privat som offentlig sektor, stort inflytande över de standarder som sedan kommer att gälla för området, enligt Torbjörn Cederholm. Tillsammans med intressenterna kan vi skapa ett forum där e- förvaltningens behov av standarder både kan analyseras och realiseras och där både kunskap och resultat kan spridas och förvaltas. >>FAKTA I mars beslutade regeringen inrätta E-delegationen med uppgift att leda och samordna arbetet med att utveckla it-baserade tjänster och lösningar. Förslaget till strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning i Sverige ska lämnas till regeringen senast 30 september SIS bedriver redan idag ett antal projekt som berör området e- förvaltning, säger Torbjörn Cederholm. TORBJÖRN CEDERHOLM POÄNGTERAR dock att standardisering endast är en del i det kommande arbetet med en framtida e-förvaltning. Men detta arbete behöver komma igång tidigt. Allra först bör gemensam terminologi på centrala områden utvecklas. Anna-Lena Bucher är vd på Terminologicentrum TNC. Målet med standardisering inom e-förvaltning bör vara att göra kommunikationen tydligare bland annat genom att ta fram en enhetlig terminologi. Med andra ord så förespråkar jag fokus på struktur och innehåll framför tekniska lösningar. Standardisering handlar mer om innehåll och terminologi än om itlösningar. ANNA-LENA BUCHER MENAR att mycket redan är gjort och att kompetens finns. Hon är också positiv till att E-delegationen ska slutredovisa sitt arbete den 21 december 2014 och ett förslag till hur arbetet kan föras vidare i ett längre perspektiv ska lämnas det året. EU:s defintition av e-förvaltning (e-government): E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. 12 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2009

13 SIS har verktygen och kontaknätet som behövs för att bedriva standardisering inom detta område, säger Anna-Lena Bucher. SIS ska delta i utvecklingen av den svenska e-förvaltningen. Jag tycker att SIS redan verkar ha den verktygslåda och det kontaktnät som behövs för att bedriva detta arbete, vilket är en fördel. De har en färdig organisation och processer för standardisering som jag är övertygad om går att anpassa eller förbättra efter behov. Varför skulle man lägga resurser och tid på att bygga en ny verkstad någon annanstans, när det redan finns en? Det är också ett ekonomiskt incitament att fortsätta bygga vidare på den struktur och organisation som redan finns klar. Både Anna-Lena Bucher och Torbjörn Cederholm tror att SIS erfarenheter av bland annat informationsstandardisering kan komma väl till pass även inom arbetet med e-förvaltning. Text: Victoria Jonsson SIS i media Pressklippen om SIS har under sommaren bland annat handlat om att Sverige nu tar täten för att förbättra trafiksäkerheten i världen, säkrare utemöbler, ny testmetod för bilbarnstolar och nya riktlinjer inom facility management. Sverige tar täten i arbetet för att förbättra trafiksäkerheten i världen. Kraftigt ökad bilism kräver nya idéer och Swedish Standards Institute (SIS) ska ta fram en ISO-standard som ska rädda liv i trafiken. Arbetet involverar trafikexperter från 40 länder samt FN och Världsbanken. YSTAD ALLEHANDA Plustestet. Så kallas den nya testmetod för bilbarnstolar som VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) tillsammans med NTF, Folksam, SIS, Volvo samt företrädare för bilbarnstolstillverkare har tagit fram. Detta mot bakgrund av att det så kalllade T-godkännandet, en svensk kvalitetsmärkning vid sidan av E-godkännandet som är en märkning inom EU. LAHOLMS TIDNING Ökad öppenhet vid upphandlingar och kontraktsskrivning är målet med de två nya Europastandarder inom Facility Management som nu är klara. Standarderna har arbetats fram inom SIS, Swedish Standards Institute, tillsammans med svenska intressenter i branschen. FASTIGHETSSVERIGE Nu kommer den svenska solstolsstandarden. För många är osäkerheten stor om fingrarna kan komma i kläm eller om stolen helt enkelt faller ihop. Sedan en tid tillbaka har SIS, Swedish Standards Institute, och svenska möbeltillverkare utvecklat en standard för olika ute- och strandmöbler. Standarden kommer att öka säkerheten, säger Tomas Ekström, kvalitetschef på Kinnarps. METRO Utmaningen är att utveckla en standard som fungerar både i länder som USA och i utvecklingsländer, säger Marcus Ihre, projektledare på SIS, till TT. ISO-standarden ska innehålla råd för hur myndigheter, organisationer, företag och skolor kan arbeta för att öka trafiksäkerheten. BILSPORT Inom fastighetsförvaltning och verksamhetsstöd preciseras ett nytt arbetssätt för vad man bör göra och hur det ska göras. Arbetet kommer att fortsätta under det närmaste året för att utveckla ytterligare hjälpmedel inom området. SIS har arbetat fram standarderna tillsammans med svenska intressenter i branschen. KVALITETSMAGASINET SEPTEMBER 2009 STANDARD MAGAZINE 13

14 INTERVJU EBBA TAMM Man lär sig hela tiden något nytt Det pågår en snabb utveckling på området för drivmedel och intresset för biodrivmedel är väldigt stort. Därför behövs det nya standarder på området och befintliga standarder behöver uppdateras. Det är ett ständigt pågående arbete som gör att man hela tiden lär sig något nytt, säger Ebba Tamm, produkt- och miljöexpert på Svenska Petroleuminstitutet, SPI samt ordförande i SIS kommitté för motorbränslen. EBBA TAMM DELTAR SOM nationell expert i ett antal arbetsgrupper som tar fram standarder för bland annat bensin och diesel på europeisk nivå inom CEN. Genom att det sker en ständig utveckling av nya drivmedel måste arbetet med att uppdatera och ta fram nya standarder pågå kontinuerligt. Idag handlar arbetet mycket om biodrivmedel. Det finns mallar för petroleumprodukter, men biodrivmedel uppträder på ett annat sätt. Det gäller att hitta parametrar för en kvalitetssäkring som visar hur dessa bränslen uppträder i motorn. Drivmedel och motorer måste ju gå hand i hand. Kretsen av intressenter som samarbetar i dessa frågor har också utökats i och med satsningen på biodrivmedel, säger Ebba Tamm. MÅLET FÖR ARBETET MED att ta fram standarder för flytande och gasformiga motorbränslen är en tekniskt fungerande produkt med bra miljöoch hälsoegenskaper, där säkerhetsaspekter beaktas. Även tillverkningskostnaden måste beaktas, så att den blir rimlig. Men kraven som sätts får inte vara så orimliga att kostnaderna skenar iväg, betonar Ebba Tamm och fortsätter: fordonssidan har ju krav på sig för avgasutsläpp och olika parametrar reglerar det rent tekniska. Nyttan med en standardisering är ju att den ska borga för en bekymmersfri körning för oss konsumenter. Hur ser du på din roll som ordförande? Det är inte så stor skillnad på att vara ordförande och deltagare och min roll som ordförande är att kunna lyssna och tolka och att dela med sig av sina kunskaper. Man lär av varandra. Vid röstningsförfarande, då man ska rösta på en standard som kommer från Europa, gäller det att kunna jämka till ett svar och i det sammanhanget kan jag fungera som en diskussionspartner för projektledaren på SIS. Man måste ju kunna balansera ett svar. Vad är den största fördelen med att delta i standardiseringsarbete? Det positiva med att delta i standardiseringsarbete är att man hela tiden lär sig något nytt. Denna ständiga kompetensutveckling är en stor plusfaktor. Dessutom är det oerhört viktigt att de standarder som tas fram är realistiska för dem som sedan ska implementera och använda dem. Genom att delta i arbetet får man ju möjlighet att påverka utformningen. I vårt fall finns den huvudsakliga kunskapen hos våra medlemsföretag. Ebba Tamm berättar att man idag arbetar till 90 procent med biodrivmedelsfrågor där det bland annat handlar om att utveckla analysmetoder så att man får en korrekt kva- Som ordförande är det viktigt att vilja vara med och påverka och att ha kunskap att dela med sig av, säger Ebba Tamm. >> EBBA TAMM litet som korrelerar med drivmedlets funktion i fordonet. Några av de parametrar som ingår i bränslespecifikationer regleras via bränslekvalitetsdirektivet som sedan implementeras i nationell lagstiftning. DE RÅD EBBA TAMM vill ge till andra som funderar på att delta i standardiseringsarbete bygger på två grundförutsättningar: man ska vilja vara med och påverka och man ska ha kunskap att dela med sig av. Dessutom är det viktigt att man har förmåga att jämka och att man har underlag för det man säger. I övrigt är det bara att vara en vanlig människa, säger Ebba Tamm med glimten i ögat. Text: Pamela Collin UTBILDNING: Civilingenjör i kemiteknik på KTH. TIDIGARE OCH NUVARANDE ARBETE: Ebba har ett långt förflutet i oljebranschen och har bl.a. arbetat som processingenjör på ett raffinaderi och som produktteknisk chef på ett oljebolag. Idag är hon verksam som produkt- och miljöexpert på SPI (branschorganisation för oljebolagen i Sverige). FAMILJ: Man och två barn (13 och 16 år). FÖDD: BOR: Villa i Stuvsta, söder om Stockholm. FRITID: Väldigt lite, men skjutsar barn till idrottsaktiviteter och är ofta funktionär. DOLD TALANG: Bara synliga talanger! 14 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2009

15 Art nr: Böcker som underlättar ditt miljöarbete Miljödeklarationer - verktyg för trovärdigt miljöarbete Denna handbok är skriven för dig som vill förstå vad som är viktigast i miljöarbetet och hur du når störst miljönytta på det mest effektiva sättet. Pris: 795 kr Art nr Ny! Miljökommunikation och hållbar utveckling - stärk ditt varumärke och skapa affärsnytta Med hjälp av denna bok lär du dig att utforma rätt budskap till rätt målgrupp inom området hållbar utveckling och därigenom lägga grunden för en tydlig och trovärdig kommunikation. Pris: 795 kr Art.nr Ny! Att arbeta med miljöfrågor innebär en mängd fördelar såsom minskad användning av material och resurser, minskad avfallsproduktion och därmed minskade kostnader för avfallshantering. Dessutom innebär det ökad goodwill och ökad trovärdighet för organisationens miljöarbete. Sist men inte minst innebär det att påverkan på vår gemensamma miljö minskas. Att arbeta med dessa frågor är för många företag redan nu lika naturligt och nödvändigt som den ständiga strävan att förbättra det ekonomiska resultatet. Ger dig en helhetsbild! Livscykelanalys Ringar på vattnet Denna bok introducerar livscykelanalys (LCA) enligt de internationella standarderna i SS-ISO familjen, vilket ger en överblick för att kunna ta ett globalt ansvar och hänsyn till miljön, människan och jorden. Lycka till! MILJÖLEDNING Paketerbjudande 44 procent rabatt! De viktigaste standardena i smart webbtjänst och igaste s webbtj Nu erbjuder vi dig ett komplett paket med de viktigaste ISO-standarderna inom kvalitet, Pris: 795 kr Art.nr Vilka utmaningar har du? Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid ett halvårs prenumeration! miljö och arbetsmiljö, enkelt tillgängliga gliga via vår webbtjänst e-nav. Dessutom ingår ett halvårs prenumeration på tidningen Ny teknik, Byggvärlden eller Arbetarskydd, värde ca 800 kr. till standarderna inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö är en stor hjälp för detta arbete. Vår webbtjänst e-nav garanterar dig aktuella standarder. Webbtjänsten ger, var och när du än arbetar, tillgång till ett lättnavigerat bibliotek där alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga. Givetvis har du möjlighet att skapa ett eget paket. Kontakta då vår kundtjänst på telefon: Art nr: Kampanjpris: kr (ord kr) Ledningssystem för kvalitet Miljöledningssystem Krav (ISO 9001:2008) Krav och vägledning (ISO 14001:2004) Art nr: Ledningssystem kvalitet Vägledning till verksamhetsförbättring (ISO 9004:2000) Art nr: aket med de viktiga Många företag försöker idag samordna a och integrera sina ledningssystem. Samlad tillgång Följande standarder ingår i paketet: Art nr: Miljöledningssystem - Allmän vägledning för principer, system och stödjande metoder (ISO 14004:2004, IDT) Ledningssystem för arbetsmiljö Krav Art nr: Ledningssystem för arbetsmiljö Vägledning Standard världen a för införan för införande av OHSAS Grunderna i ditt miljöarbete! Miljöledningshuset vägen till effektivt miljöarbete Syftet med Miljöledningshuset är att underlätta arbetet för dig i ditt företag med att införa ett miljöledningssystem som uppfyller kraven i den internationella miljöledningsstandarden ISO Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker :2007 Art nr: Vårt samhälle bygger på tre grundpe dessa skulle vi snart få anarki. Vi representerar den tredje pelaren och derna, men det är få som lägger märke tar för givet att saker och ting bara fung uttaget, att innehål let i bensinen passar f att symbolerna för kallt och varmt vatten a Det är här SIS, Swedish Standards Institute part som organiserar processen med att ta f det är våra ca medlemmar som tar fram med kol legor i resten av Europa eller världen. SIS erbjuder ca standarder förd på vi fårdin Vi har fler böcker och standarder inom området. Läs på vår hemsida Eller kontakta vår kundtjänst Pris: kr Art.nr Standarder får världen att fungera SIS Förlag AB: Telefon: , Fax: , E-post: sis.sales@sis.se, SEPTEMBER 2009 STANDARD MAGAZINE 15

16 FOKUS MEDICINTEKNIK OCH IT Medicinteknik och it flyter samman då ställs nya krav Varför hanteras medicinteknik och it-system i sjukvården olika? I takt med att de båda områdena flyter samman, blir frågan allt hetare. Nu har ett internationellt standardiseringsarbete inletts. FÖR DEN OINVIGDE kan skillnaden mellan medicinteknik och it- system vara solklar, men den är egentligen obefintlig. Det bästa är också om det i framtiden inte görs någon skillnad. Vi hoppas att standardiseringsarbetet ska leda till att gränserna mellan de båda områdena suddas ut till gagn för ett effektivt informationsflöde och en ökad samverkan, säger Mats Nomberg, tidigare it-chef på Södersjukhuset och som nu arbetar med koncernövergripande it-samordning inom Stockholms läns landsting. Uppnår man det, finns en stor potential för att höja patientsäkerheten ytterligare, fyller Lars Carlsson i. Han är medicinteknisk chef och tf it-chef på Södersjukhuset. ETT STEG PÅ VÄGEN är den standard som kommer nästa år, ISO IEC (Se faktaruta). Den visar hur risker ska hanteras, rutiner sättas upp och roller fördelas när man ansluter eller förändrar system i ett generellt nätverk hos en vårdgivare som innehåller medicintekniska system. Den fastslår också vilka krav som ska ställas på sjukhusens nätverk och på dem som är ansvariga för dem. RESULTATET VÄNTAS BLI tydligare riktlinjer för dem som hanterar it-system i vården och därmed högre patientsäkerhet. Det är tillverkarna tillsammans med Läkemedelsverket som definierar vad som är medicintekniska produkter, och det anser både Mats Nomberg och Lars Carlsson är bra oavsett var man själv tycker att utrustningen hör hemma, får tillverkarna en relevant checklista att bocka av. Lars Carlsson är medicinteknisk chef och tf it-chef på Södersjukhuset. >> STANDARDISERING HÖJER PATIENTSÄKERHETEN SIS har bildat expertgrupper som arbetar med att skapa möjligheter för alla delar av vården att kommunicera med varandra. Därmed höjs patientsäkerheten och kostnaderna väntas sjunka. SIS tekniska kommitté för Hälso- och sjukvårdsinformatik är aktivt delaktiga i utvecklingen av standardförslaget Health Informatics Application of risk management in IT networks incorporating medical device (ISO IEC 80001). I DAG KAN MAN förenklat säga att medicinteknisk utrustning omgärdas av ett speciellt produktregelverk, medan it-system har ett annat som är inriktat på att hantera informationen i systemet. Det skapar problem i de fall som ett it-system definieras som en medicinteknisk produkt. Det standardiseringsarbete som pågår väntas leda till att sjukhusens it-nätverk i framtiden definieras som medicinska it-nätverk, när en medicinteknisk produkt kopplas till nätverket. Det saknas inte regelverk. Problemet är kulturellt och tillverkarna vet inte riktigt vilka krav som ställs. Vi ska bli tydligare med det nu, säger Mats Ohlson, utredare på Läkemedelsverket. Mats Ohlson har lett en bred arbetsgrupp som just har lämnat ifrån sig en utredning. Den föreslår en gemensam tolkning av det medicintekniska regelverket som bygger på gemensamma definitioner. Det innebär att även fristående mjukvaror kommer att betraktas som medicintekniska produkter om tillverkaren har angett Även SIS tekniska kommitté för Medicinska Kvalitetssystem arbetar med en ny teknisk rapport kallad Medical device software Guidance on the application of ISO to medical device software (ISO/TR 80002). Denna kommitté har också tagit fram en ledningssystemstandard (SS-EN ISO 13485), som är anpassad för de tillverkare som levererar medicintekniska produkter till vården. 16 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2009

17 att den är avsedd för diagnos, övervakning, vård och annat som kan definieras som medicinteknisk produkt. Även tillverkare av traditionell medicinsk teknik måste anpassa sig. Tidigare har det räckt att de ansvarar för sin produkt. Nu måste de även ta ansvar för vad som händer med deras apparat när den ansluts till sjukhusets nätverk. TILLVERKARNA MÅSTE TA ANSVAR för avtalskraven runt it-frågorna på ett helt nytt sätt, säger Lars Carlsson. Mats Nomberg talar mycket om att vara ödmjuk inför den kompetens som finns inom den traditionella organisationen som sjukhusen har byggt upp. Den medicintekniska organisationens närhet till patientvården måste utnyttjas, liksom it-avdelningarnas kunskap om infrastruktur och informationshantering. Samarbete och närhet är viktigt. Målet måste vara att vi får en rimlig hantering och klassificering av de mjukvaruprodukter som ska samverka med hårdvaruprodukter inom vården, säger han. SVERIGE LIGGER LÅNGT framme när det gäller it i sjukvården, trots kommunikationsproblemen runt den stora mängden olika system för patientjournaler. Redan på 50-talet var Sverige ett föregångsland när det gällde medicinsk teknik. För att hantera informationen man fick fram utvecklades programvara, som på 90-talet gav upphov till datoriserade patientjournaler. Det var Sverige först i världen med. Andra länder följde efter och hade Sverige som referens när strategiska beslut fattades. Mats Nomberg arbetar med koncernövergripande it-samordning inom Stockholms läns landsting. SVERIGE OCH SIS KOMMITTÉ för Hälso- och Sjukvårdsinformatik deltar aktivt i utvecklingen av den nya iso-standarden. Målet är att ta fram riktlinjer för tillämpning av mjukvara i medicinska it-nätverk. Bland andra har eukommissionen visat stort intresse för detta arbete. Vi ser standardiseringen som en mötesplats för tillverkare och brukare. Här kan problem diskuteras, erfarenheter utbytas och gemensamma krav formuleras, understryker Mats Nomberg och Lars Carlsson. Text: Ingrid Kindahl Illustration: Linda Holmer SEPTEMBER 2009 STANDARD MAGAZINE 17

18 SIS INSIDE Lönsamt med konflikhantering på jobbet En konflikt på arbetsplatsen kan pågå i månader och kosta mycket, både i pengar och i lidande. Men med rätt metod kan en konflikt lösas på tre dagar, enligt konsulten Nicklas Andén. OSÄMJA PÅ ARBETSPLATSEN kan leda till sjukskrivningar, omplaceringar, minskad produktivitet och allmänt att folk går runt och mår dåligt. En konflikt kan uppstå på någon sekund och ta månader eller år att lösa. Nicklas Andén, konsult inom konfliktbehandling, menar att det ytterst handlar om att var och en måste ta ansvar för sina egna handlingar och känslor. Att frånskriva sig ansvar är kärnan i konflikter som inte blir lösta. Det är viktigt att skilja på oenighet och konflikt, säger Nicklas Andén. Oenighet kan leda till utveckling, medan konflikter är bagateller som utvecklas till katastrofer. Att vara den som tar initiativet till förlåtelse är inte underkastelse, tvärtom. Förlåtelsen handlar om något som har hänt och innebär inga förpliktelser för framtiden. Att förlåta gör man för sin egen skull för att kunna gå vidare. NICKLAS ANDÉN, som är utbildad vid Handelshögskolan och har jobbat i näringslivet, arbetar sedan fyra år som konfliktbehandlare. Han arbetar enligt den norske psykologen Jan Atle Andersens metod, vilken finns beskriven i en bok från Andersen KOMMUNIKATIONSREGLER FÖR ETT KONFLIKTFRITT ARBETSLIV ENLIGT PSYKOLOG JAN ATLE ANDERSEN OCH NICKLAS ANDÉN. 1. Jag praktiserar diskretion. 2. Jag har rätt att säga nej. 3. Jag talar för mig själv. 4. Jag har rätt att visa känslor. 5. Jag är här och nu. 6. Jag kontrollerar mina tolkningar och tror på svaret. 7. Jag talar Med inte Om. 8. Jag ansvarar för mig själv och mitt eget lärande. Oenighet kan leda till utveckling medan konflikter är bagateller som utvecklas till katastrofer. 9. Jag undviker formuleringen Jag känner att 10. Jag framför min åsikt och upprepar inte argumenten. 11. Jag berättar om vad jag behöver, istället för att kritisera. 12. Jag undviker att använda anonyma yttre källor. 13. Jag har rätt att fråga, men kan inte kräva svar. 14. Jag håller mig utanför andras konflikter. 15. Jag har rätt att fela. hävdar att svåra konflikter kan lösas på tre dagar och metoden grundar sig i gestaltterapeutiska tankegångar. Det handlar inte om att få folk att tycka annorlunda, utan om att ändra beteende. NICKLAS ANDÉN, SOM VERKADE en tid i Norge, var med på konfliktbearbetningar med Andersen och förundrades över att det fungerade. Han har sedan översatt boken till svenska, Skick och oskick på jobbet. Individens eget ansvar är centralt men Nicklas Andén betonar att chefer och företagsledning är mycket viktiga för klimatet på arbetsplatsen. Vid konfliktbehandling i en grupp så vill Nicklas Andén inte veta någonting i förväg om dem eller om vad bråket består i, för att inte riskera att bli partisk. Det handlar inte om rätt eller fel. Alla har rätt ur sitt perspektiv, därför blir det fel att prata med parterna enskilt, eftersom var och en har sin version. 18 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2009

19 NYA MEDLEMMAR 18 MAJ 25 AUGUSTI 2009 AB NinoLab ALT Mälardalen AB Arbetsförmedlingen Bestwood AB Celavi Verksamhetsutveckling AB Combitech AB Högskoleverket Icopal AB IT-forskningsinstitutet Viktoria AB L Rönning AB Komatsu Forest AB Manpower AB Njord Management Consulting Nynäshamns kommun OK-Q8 AB Outokumpu Stainless Tubular Products AB SABO AB Skandinaviska Vibrationsföreningen Sveriges Läkarförbund Södra Skogsägarna ek för Trelleborg Building Systems AB Samtrafiken i Sverige AB Stena Aluminium AB TeliaSonera Mobile Networks AB TeliaSonera Skanova Access AB TMD Friction Sweden AB Transrail Sweden AB Vafab Miljö AB Ymer & Partners AB NYA ANSIKTEN Gruppen är på internat i tre dagar, alla inblandade ska vara med hela tiden och alla ska höra allt vad som sägs och alla ska prata. Första dagen kan gå trögt, och en del kan vara skeptiska, men det viktiga är att alla som är inblandade i konflikten är med. Dag två ska grovarbetet göras, och till middagen den andra dagen brukar konflikten vara löst, enligt Nicklas Andén. Dag tre kan vi ägna åt att förbereda för hur man möter vardagen vid återkomsten till jobbet och vi gör en del övningar för att befästa nya beteendemönster. Efter några månader görs en uppföljning under en dag. Visst kan obehagliga situationer uppstå igen, men då har de inblandade en verktygslåda för hur de ska hantera situationen. Nicklas Andén tar bara betalt om konflikten blir löst. Källa: SvD Näringsliv >> MARIA DALIN är ny ordförande i Skyddskläder, SIS/TK 402. Maria Dalin är kemist och arbetar på Arbetsmiljöverket i Stockholm som handläggare inom området kemiska hälsorisker. Maria Dalin har akademisk examen i kemi, matematik och mikrobiologi och har därefter läst biotransformation, cancerteori och pedagogik. Under de senaste sex åren har hon varit Arbetsmiljöverkets huvudskyddsombud. Maria Dalin är starkt engagerad i arbetet med att minska farlig hudexponering i arbetslivet och verkar för ett ökat kunnande om personlig skyddsutrustning. >> JAN WENÄLL är ny ordförande för Områdesskydd, SIS/TK 530. Jan är ingenjör från Linköpings Tekniska Högskola och arbetar på Väg- och Transportforsknings Institutet VTI i Linköping. Jan Wenäll började arbeta på VTI redan under studietiden på 80-talet. Inledningsvis arbetade Jan som projektledare på VTI:s krockbana med bilbarnstolar och inre säkerhet i bil. Sedan 90-talets början har arbetet svängt till vägmiljöprodukter såsom vägräcken, belysningsstolpar och skyltar, m.m. Jan har även stor erfarenhet från en rad olika internationella standardiseringskomittéer inom CEN. >> CHRISTER NILSSON är ny ordförande för Lantbruksbyggnader, TK 520. Christer Nilsson är professor i Byggnadsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp där han arbetar inom området Lantbrukets byggnadsteknik. Han är civilingenjör väg- och vattenbyggnad samt Tekn. Dr. och docent i Byggnadsteknik och har mångårig erfarenhet av forskning och utbildning kopplad till byggnadsmaterial och konstruktioner för lantbruket. Han deltar också i projekt rörande landsbygdsutveckling och energihushållning. >> PELLE HOMMAN är ny ordförande i Mekanisk provning, SIS/TK 123. Pelle Homman arbetar på SSAB i Borlänge och fördelar sin arbetstid mellan Materialprovningslaboratoriet som kvalitetsledare på halvtid och Kemilaboratoriet som teknikansvarig för spektrometriska analysmetoder den andra halvtiden. Pelle Homman är utbildad teknisk doktor inom tillämpad kärnfysik på Lunds Tekniska Högskola. Han har arbetat på SSAB sedan doktorsexamen Han har arbetat med standardiseringsfrågor sedan >> BENGT-INGE FREMLING har utsetts till ny ordförande i SIS/TK 299, Armatur av Fe-legering. Bengt-Inge Fremling, som är ingenjör, har en lång bakgrund i armaturbranschen med både ventiler och processinstrument bland annat som försäljningsingenjör hos Nordiska Armaturfabrikerna, som regionchef hos Ahlsell och produktchef för reglerventiler hos Alnab. Bengt-Inge Fremling startade och var under tiden VD för Corona Control. Det egentliga yrkeslivet avlsutades som projektledare för ett EU-projekt i ALE kommun. Sedan 2007 är Bengt-Inge sekreterare för Sveriges Armaturleverantörers Förening i Nödinge. SEPTEMBER 2009 STANDARD MAGAZINE 19

20 POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE STOCKHOLM Varför arbetar ni med socialt ansvarstagande inom er organisation? CARINA LUNDBERG MARKOW REINO FRIDH CECILIA KELLBERG BENGT STRÖMSTEDT CHEF ANSVARSFULLT ÄGANDE, FOLKSAM Folksam har i sin vision att vi ska bidra till en långsiktigt hållbar framtid, det är därför naturligt för oss. Klimatfrågan är också en mycket viktig framtidsfråga för ett försäkringsbolag. Klimatförändringarna kan innebära ett hot mot hela försäkringssystemet. Frågor kring socialt ansvar värderas dessutom mycket högt av Folksams pensionssparare och därför har vi valt att föra in dessa i förvaltningen av pensionskapitalet. REGIONCHEF SENSUS STUDIEFÖRBUND, SKÅNE-BLEKINGE Sensus vill ha en aktiv roll i samhällsutvecklingen. Socialt ansvarstagande är i allra högsta grad en fråga om folkbildning, både på det personliga planet och i verksamheter. Vi är engagerade för att varje människa ska kunna påverka sitt liv och sin livsmiljö. Det handlar om angelägna livsfrågor som etik, solidaritet och rättvisa, och om att se sig som en ansvarstagande världsmedborgare med möjlighet att verka för en hållbar samhällsutveckling. Aktuella utbildningar ANSVARIG MILJÖ- OCH KLIMATFRÅGOR, SVENSK ENERGI Kunder och allmänhet måste känna förtroende för vår bransch och vår produkt (el). Genom att arbeta med socialt ansvar kan vi bygga förtroende för vår produkt. En standard hjälper oss att strukturera arbetet. MILJÖCHEF, FMV Som en av de största statliga upphandlarna så ställer vi såväl miljökrav som sociala krav på våra leverantörer för att bidra till en hållbar samhällsutveckling, beslutad av regering och riksdag. Det är en stark drivkraft för oss att arbeta med socialt ansvar, eftersom vi anser att det är ett anständigt sätt att hantera de skattemedel som vi utsetts att förvalta. För mer information om utbildningar, gå in på sis.se/utbildning LEDNINGSSYSTEM SIS Informationssäkerhetsakademi Utbildningsprogram för dig med ansvar över verksamhetens informationssäkerd i tre block: bas, fördjupning och expert. het. Utbildningen är indelad Du får tillgång till kompetensen hos de experter från företag, myndigheter och andra organisationer som är aktiva i arbetet med ISO seriens standarder okt i Stockholm Arbetsmiljö i ett ledningssystem Kurs för dig som står inför att utveckla ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller kraven i AFS 2001:1 och SIS-OHSAS 18001: okt i Stockholm KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING Riskbedömning och konstruktionsprinciper Kursen vänder sig till dig som ansvarar för kvalitet, inköp, produktion, underhåll, konstruktion, säkerhet på ett företag som använder, tillverkar eller importerar maskiner. Kursen behandlar olika metoder för riskbedömning och riskreducering för såväl tillverkare som brukare av maskiner. 15 okt i Göteborg SÄKERHET NYHET Kontinuitetshantering principer och goda exempel Denna fem-dagarskurs vänder sig till dig som behöver en djupare kunskap i kontinuitetshantering (BCM) och hur verksamhet och beslutsfattande bör ta hänsyn till kontinuitet i vardagen. Kursen ger en djupgående förståelse för såväl ramverket som praktiska frågor okt i Stockholm NYHET Säkerhetskultur metoder, erfarenheter och goda exempel Den här kursen vänder sig till dig som behöver kunskap om hur du på bästa sätt utvecklar organisationens säkerhetskultur.du lär dig enkla metoder och verktyg för hur ett förändringsarbete av den här karaktären kan drivas. 26 nov i Stockholm MEDICINSK TEKNIK Medicintekniska produkter i EU och USA och Kvalitetssystem för medicinteknik, QSR & SS-EN ISO Denna två-dagars kurs vänder sig till dig som arbetar inom utveckling, tillverkning och/eller QA/QM och som behöver fördjupad kunskap om kraven för de olika marknaderna okt i Stockholm Riskhantering för medicinsk teknik Kurs för dig som arbetar med riskhantering av medicintekniska produkter och behöver en grundlig genomgång av riskhanteringsprocessen och standarden ISO okt i Stockholm 20 STANDARD MAGAZINE SEPTEMBER 2009