BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre. 9 miljarder.

Transkript

1 Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Befolkningsgeografi (demografi) handlar bl.a. om var människor bor, vilka miljöer de bor i, varför de bor där, varför de flyttar samt vilken ålders- och könssammansättning en geografiskt avgränsad grupp människor har. Kapitlet tar i tur och ordning upp den framtida befolkningsökningen med tillhörande resursbrist och vilka krav vi ställer på vår boendemiljö. Efter det följer de grundläggande demografiska begreppen födelseoch dödstal, migration, befolkningsförändring och befolkningspyramid. På nästföljande sidor behandlas de stora utmaningarna med en kraftigt åldrande befolkning, HIV och höga födelsetal i resurssvaga regioner. Det viktiga könsperspektivet finns på sidorna om genusgeografi. Kapitlet avslutas med en beskrivning av Sveriges befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre. BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS Under och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora befolknings utveckling man r äknade med för 40 år sedan har inte blivit så dramatisk som man då trodde. FN har nyligen sänkt sin prognos från 9,3 till 8,9 miljarder till år Folköknings takten av stannar på grund av att de fattiga länderna i Latinamerika och Asien har sänkt sina födelsetal snabbare än beräknat. Det som också påverkar prognosen är AIDS. Dödsfallen i sjukdomen kommer under 2000-talets första halvsekel att skörda 280 miljoner människoliv. Hotet från en s tundande befolkningsexplosion är idag nedtonat, även om vissa länder som t.ex. Nigeria förutspås stora problem. Nästan all befolkningsökning, ca tre miljarder i världen de närmaste 100 åren, k ommer att ske i de mindre utvecklade ländernas städer. U tmaningen för framtiden är att de resurser som finns ska fördelas rättvist mellan världens invånare. 8 miljarder 9 miljarder 7 miljarder 6 miljarder 5 miljarder 4 miljarder 3 miljarder 2 miljarder 1 miljard 500 f.kr

2 34 Befolkningsgeografi Befolkningsprognoser Vid sekelskiftet år 2000 fanns det sex m iljarder människor på jorden. Under hösten år 2011 passerade världens be folkning sju miljarder. Om alla jordens männi skor fick en halv kvadratmeter var skulle de r ymmas på Gotland! I augusti år 2007 passerade Sverige niomiljonersstrecket. Av alla världens invånare är 99,85 % inte svenskar. Den stora livsmedelskollapsen i Kina åren , med höga dödstal och halverat barna födande i landet, syns tydligt som ett hack Äldre indisk kvinna. Indien kommer att passera Kina som det folkrikaste landet i världen ungefär år i världens befolkningsökning. De sjunkande dödstalen i världen gjorde att den årliga befolknings tillväxten nådde drygt två procent under talet. De snabbt minskade födelsetalen efter år 1970 berodde på en allmän ekonomisk utveckling i världens länder, vilket ledde till senare giftermål och födelse kontroll. 2,0 1,0 % BEFOLKNINGSTILLVÄXT I VÄRLDEN Födelsetalen i världen sjunker, men världens befolkning ökar ändå årligen med nästan 100 miljoner eftersom medellivslängden samtidigt ökar. En v iktig demografisk trend är att medellivslängden i v ärlden ökar, inte bara i de rika, utan även i många av de fattigare länderna. I långtidsprognoser k ommer v ärldens befolkning att kulminera på tio miljarder männi skor år Efter det kommer antalet att m inska. En förutsäg else så långt fram i tiden är dock osäker eftersom det är svårt att bedöma alla faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen Kina 820 Kina Indien Indien 554 Indien Kina USA 205 USA 310 USA Ryssland 130 Indonesien 243 Indonesien Indonesien 122 Brasilien 201 Pakistan Japan 104 Pakistan 180 Bangladesh Brasilien 97 Bangladesh 160 Etiopien Tyskland 78 Nigeria 152 Nigeria Bangladesh 67 Ryssland 139 Brasilien Pakistan 66 Japan 127 Kongo (Kinshasa) 200 De tio folkrikaste länderna. De tio folkrikaste länderna angivna i 40-årsintervall: år 1970 och år 2010 samt en befolknings prognos för år Antalet är angivet i miljoner.

3 Befolkningsgeografi 35 Boendemiljöer Boendemiljö är en samlad beskrivning av alla de f ysiska, kulturella och sociala faktorer som be stämmer kvaliteten på boendet. Några exempel på de här fak torerna är: kommunikationer, sanitära möjligheter, buller, skoltillgång, markägoförhållanden och krimi nalitet. Den första bofasta befolkningen i världen hade jordbruk som huvudsaklig försörjning. Deras viktigaste miljökrav var: tillgång till vatten, ett lämpligt klimat och bördig jord som ofta finns i anslutning till flodernas slätter och dalar. By i Afghanistan. Människorna i de afghanska bergs byarna försörjer sig på enkelt jordbruk och boskapsskötsel. En stor del av världens befolkning, t.ex. i Kina, Indien och Bangladesh, bor och livnär sig även idag i en sådan miljö. I samband med den industriella revolutionen kom f aktorer som handelsplatser, närhet till råvaror och tillgång till energi att spela en allt större roll för var någonstans m änniskor kunde bo och försörja sig. Invånare i den rikare delen av världen kan friare välja bostadsort och boendemiljö, e ftersom transporter och kommunikationer är välutvecklade. Det är lätt att arbets pendla, skicka varor i inarbetade distributionssystem och överföra digital information i stora mängder. Villabebyggelse i Lake Norman, North Carolina, USA. De ca 400 m 2 stora enfamiljshusen ligger intill den konstgjorda sjön Lake Norman. Några familjer har egen helikopter med landningsplatta på tomten. Villaområdet omges av ett tre meter högt stängsel. Vid infarten finns bemanning året runt. Familjerna har vaktmästare och barnflickor anställda. När barnen hämtas utanför skolans inhägnade område måste barnflickorna identifiera sig för att få med barnen hem igen.

4 36 Befolkningsgeografi Överbefolkning och resurser Tät bebyggelse på Shanghais bakgator, Kina. Överbefolkning kan tolkas olika beroende på vilken utgångspunkt man har. Det går att utskilja två huvudlinjer i definitionen av begreppet: Överbefolkning är när ett land eller en region inte kan ge människorna där rimliga levnadsförhållanden. Om människorna far illa eller rent av dör i armod är området överbefolkat. Överbefolkning är när den fysiska miljön försämras av mänskliga aktiviteter. En felaktig bevattning kan exempelvis orsaka en försaltning av jordbruksmarken som på sikt minskar livsmedelsproduktionen. Inom Sveriges gränser har vi en stor biologiskt produktiv yta per person. Med det perspektivet kan ett högt resurs uttag moti veras eftersom det inte påverkar naturmiljön. Det går dock inte att isolera Sverige från om världen, vare sig i tanken eller i praktiken, när överbefolkning och miljö påverkan diskuteras. Handeln i världen flyttar e kologiska e ffekter utanför nationsgränserna, vilket innebär att vår konsumtion ger avtryck i andra delar av världen. Är ett område överbefolkat om den bästa odlings jorden i en region används till bomulls odling för produktion av billiga kläder till oss sam tidigt som människorna s välter där? I det här avsnittet diskuteras överbefolkning främst ur ett livsmedelsperspektiv. Ett område kan t.ex. f örsörja 200 invånare per km2 med livsmedel medan ett a nnat bara kan försörja tio invånare. När det saknas utpräglad h andel i o mrådet blir livsmedelstillgången den viktigaste f aktorn som be stämmer graden av över befolkning. Malthus och Boserup Malthus var en brittisk ekonom vid sekelskiftet år Hans teori var att folkmängden inte kunde överskrida resurstaket i ett område. För regioner och länder med litet handelsutbyte har teorin fort farande relevans. Malthus menade år 1798 att födelsekontroll var av största vikt eftersom mattillgången var be gränsad. Boserup, dansk ekonom under 1900-talet, hävdade i motsats till Malthus att resurstaket kunde höjas genom mer arbete och en förbättrad teknik. När Malthus lade fram sina teorier för 200 år s edan kunde han inte f örutse de billiga transporterna, handelns betydelse och jordbruksteknikens utveckling när han resonerade kring resurs taket. Malthus teori stämmer om det inte går att utveckla tekniker eller om energin inte räcker. Vi måste förlita oss på vad vår egen jord kan ge oss. Det är m iljöns bärkraft på jorden som kommer att sätta g ränserna.

5 Befolkningsgeografi 37 RESURSTAK Miljöns bärkraft i ett enkelt bondesamhälle år år Miljöns bärkraft i ett industrisamhälle Miljöns bärkraft i ett jägar/samlar-samhälle 1000 år 100 år 10 miljarder 1 miljard 100 miljoner 10 miljoner Kilogram spannmål per person och år VÄRLDENS SPANNMÅLSPRODUKTION Hur många människor kan vi vara på jorden? En för bättrad teknik och en ökad kunskap har gjort att jorden kan försörja allt fler människor. I diagrammet visas hur befolkningsutvecklingen har gått språngvis framåt när ny teknik har införts. Spannmålsproduktionen och världens befolkning har dubblerats sedan slutet av 1960-talet. Mängden spannmål per person har legat på ca 300 kg under den här 40-årsperioden. Enligt Boserup kan resurstaket höjas med bättre jordbruksteknik. Boserup menade att jordbruket kunde intensifieras för att försörja en ökande befolkning. Ett sentida exempel är de försök som har gjorts med microdosing, en gödslingsteknik. Tekniken har fördubblat skördarna för deltagande jordbruk i västra Afrika - en region med ett stort livsmedelsunderskott. Det svälter en miljard människor i världen Å andra sidan har svälten minskat från 35 % år 1970 till dagens 15 %. Det produceras tillräckligt med mat för alla i världen just nu, men fördelningen av livsmedel är skev. Vi använder också våra högkvalitativa livsmedel till drivmedel, t.ex. etanol i Sverige, och till djurfoder när vi föder upp grisar med importerade sojabönor. Hur många m änniskor jorden kan försörja med livsmedel i framtiden är svårt att f örutse. Vi kan med en förbättrad teknik höja jord brukets a vkastning, men bara till en viss nivå. Hur många människor jorden kan försörja utan att belasta kommande generationers resursuttag är svårt att bedöma. Ser man till jordens eko system som helhet, med uttag av spannmål, timmer, fisk och sötvatten med mera, överbelastas ekosystemen idag med 25 %. Om ett hållbart uttag av resurser från ekosystemen får b estämma resurstaket, med dagens konsumtionsmönster, är gräns en för överbefolkning 5,3 m iljarder människor. Jorden är, med det perspektivet, redan överbefolkad. Sverige är med liknande resonemang också överbefolkat. Vi gör av med mångfalt mer resurser än vad genomsnittsmedborgaren i världen får förbruka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. MALTHUS OCH BOSERUP Boserup Förbättrad jordbruksteknik Fortsatt folkökning Befolkningstillväxten avmattas Ökad befolkning Ökad efterfrågan på mat Malthus Överutnyttjade naturresurser Mindre mat per person Svält och krig begränsar befolkningstillväxten Malthus och Boserup representerar helt olika syn på världens livsmedelsförsörjning.

6 38 Befolkningsgeografi Födelse- och dödstal Födelsetalet a nger hur många barn som föds per år i relation till landets t otala i nvånarantal. I Sverige föds ca barn per år. F ödelsetalet är 12 födda per in vånare och år. F ödelsetal under 20 betraktas som låga. De rika länderna har låga födelse tal. I vissa fattiga länder ligger f ödelsetalen över 50 per invånare. När f ödelsetalen ligger över 30 betraktas de som höga. En femtedel av världens befolkning bor i länder med höga födelsetal före trädesvis i Afrika. Ett annat mått på tillståndet i befolknings utvecklingen är att mäta fruktsamheten. Det demografiska m åttet anger hur många barn varje fertil kvinna, år, får i genomsnitt. En summerad fruktsamhet på 2,15 barn Nyfödd. Ett nytt liv börjar. per kvinna räcker för att hålla befolknings mängden i Sverige konstant. I fattigare länder, där många barn dör, behövs högre fruktsamhet för att befolkningen inte ska minska. Dödstalet mäter hur många som dör varje år per in vånare. Västvärlden har dödstal runt 10 per in vånare. De fattiga länderna har dödstal över 20 per invånare bl.a. beroende på den höga spädbarnsdödligheten. Den naturliga folkökningen beräknas med formeln: Naturlig folkökning = Födda - Döda Spädbarnsdödlighet mäts i hur många barn som inte överlever sin ettårsdag per levande födda. Spädbarnsdödligheten i Afrika ligger på ca 100, i Sverige på 2,5. Dödsorsaken för en av sju kvinnor i Niger är komplikationer efter graviditet, förlossning eller abort! I Sverige är motsvarande värde en av Varje år dör ungefär en halv miljon kvinnor i världen av sviter från förlossningen. Barn i kåkstad. Jakten på rent vatten är bokstavligen livsviktig för att överleva i många av världens kåkstäder.

7 Migration Befolkningsgeografi 39 Migration innebär att människor flyttar. Emigration är utvandring och immigration är samma sak som invandring. Idag bor tre procent av världens befolkning i ett annat land än de föddes i. Det är vanligare att flytta kort än långt. De som flyttar långt väljer oftast att flytta till en storstad. De som redan bor i en storstad flyttar sällan till landsbygden. Idag bor ungefär hälften av världens befolkning i städer. Yngre människor flyttar oftare än äldre. Formeln för befolkningsförändringar är: Befolkningsförändring = Födda - Döda + Inflyttade - Utflyttade Orsaker till migration Det finns flera olika modeller som försöker förklara o rsakerna till migrationen. Anledningarna till en flytt kan vara faktorer som individen inte styr över, t.ex. arbetsmarknad, transportsystem samt fysisk miljö i allmänhet. Det kan också vara faktorer som individen kan påverka såsom vänner, utbildning och egna intressen. Hur långt man planerar att flytta är något som m ånga tar hänsyn till först när de sociala och ekonomiska f aktorerna är beaktade. Det är svårt att i förväg veta hur det ekonomiska ut fallet blir. Om avståndet till den önskade nya platsen är för långt kan flyttlasset ofta gå i riktning mot den önskade boendeorten, men kanske inte riktigt ända fram. Den tyske geografen E.G. Ravenstein beskrev år 1881 att människor flyttar efter följande mönster: ju längre en individ flyttar, desto större ort går flytten till, att flytta korta sträckor är vanligast, ekonomisk utveckling i landet gör att flyttningsvolymen ökar och flyttningar i en riktning ger en returström av flyttningar tillbaka, dock inte lika stor. Ett exempel på återvändare finns bland de iranier som kom till Sverige i samband med den stora flyktingvågen åren Idag har 14 % återvänt till Iran. Ungefär hälften av de som utvandrar från Sverige är utrikes födda. De engelska uttrycken push och pull, knuffa och dra, b rukar användas för att b eskriva vad som påverkar vår flyttningsiver. Några av push-faktorerna är: Axel Olssons utvandrarmonument, Karlshamn, Blekinge. Kristina vänder sig om, hon längtar tillbaka till Sverige. arbetsbrist, bostadsbrist och livsmedelsbrist, dåliga utbildningsmöjligheter och dåligt kulturutbud ( fucking-åmål -faktorn), etniskt och/eller socialt utanförskap, krig, begränsad yttrandefrihet, klimatförändringar och naturkatastrofer. Det som kan locka, pull-faktorerna, är motsatserna till push-faktorerna. En viktig pull-faktor är kärlek m ellan två människor.

8 40 Befolkningsgeografi Befolkningspyramiden AL Ett vanligt diagram för att åskådliggöra befolkningens fördelning i ålder och kön är befolkningspyra miden. Diagrammet beskriver befolkningens historia och b efolkningsstrukturen just nu. Det går även att göra förutsägelser om framtiden. När diagrammet uppfanns såg ländernas fördelning i diagrammet ut som just pyramider. Pyramidformen återfinns bland de fattiga l änderna, men bland de rika ser diagrammen mer ut som tunnor. Den demografiska övergången Den demografiska övergången är ett förlopp där ett lands födelse- och dödstal minskar. När både födelseoch dödstal är låga är den demografiska övergången avslutad. I den första fasen är födelse- och dödstalen höga. Dödstalen varierar kraftigt beroende på sjukdomar, krig och svält. Det är främst spädbarnsdödligheten som är hög. I den andra fasen är födelsetalen fortfarande höga, men dödstalen minskar. De länder som har övergått till den andra fasen har t.ex. förbättrat livsmedelstillgången och de sanitära förhållandena samt infört vaccinationer för barn. Den största b efolkningstillväxten sker i övergången m ellan den andra och den tredje fasen. I tredje fasen börjar sedan födelsetalen att minska när familjeplane ringen blir allmän. Det innebär DEN DEMOGRAFISKA ÖVERGÅNGEN Naturlig befolkningsökning Dödstal Födelsetal FAS 1 FAS 2 FAS 3 FAS 4 FAS 5 att folkökningstakten avstannar. I den fjärde fasen är födelse talen marginellt högre än dödstalen. I den femte fasen överstiger döds talen födelsetalen, en naturlig folkminskning. En förklaring till det lägre barnafödandet är att kvinnor gör yrkeskarriär och får barn senare i livet. Ekonomi och demografisk övergång I fattiga länder är det vanligt att gruppen 15 år och yng re utgör nästan halva befolkningen. När ett land går från högt till lågt barnafödande minskar försörjningsbördan för den yrkesarbetande befolkningen. Landet kan då satsa större resurser på i nfrastruktur, utbildning, teknik utveckling med mera. Är det geografiska läget gynn samt och samhällsstrukturen fungerande kan den här demografiska g åvan vara avgörande för om landet ska kunna gå in i en period med kraftig ekonomisk utveckling. Befolkningsprognoser går att använda till förut sägelser om regioners ekonomiska tillväxtmöjligheter. Den e konomiska utvecklingen som väntar i värld en skulle, med demografisk utgångspunkt, kunna ge västvärlden och Japan god ekonomisk tillväxt fram till år De asiatiska tigrarna Korea, Singapore och nu även Kina, kommer att ha en fortsatt god utveckling fram till år 2020, men avmattas kraftigt därefter. Sydasien, Nordafrika, Mellan östern och L atinamerika är områden som successivt kommer att ta en allt större andel av världsekonomin fram till år Länderna strax söder om Sahara k ommer inte att få någon förbättring de närmaste åren, men kan efter år 2020 förbättra sina inkomster. Prognoser och scenarier rymmer ofta stora mått av osäkerhet. Den demografiska övergången som f örklaringsmodell har använts tidigare, men k ommer kanske inte att gälla de kommande 50 åren. Den e konomiska utvecklingen i världen beror också på hur världshandeln utvecklas och hur en hållbar u tveckling ska kunna skapas. Ekonomisk tillväxt har hittills inneburit en högre belastning på våra redan nu överutnyttjade naturresurser. ÖDSTAL

9 Befolkningsgeografi 41 Födelsetal Dödstal Naturlig folkökning Familjeplanering Social och ekonomisk status Högt FAS 1 Högt Liten Nej Svält, sjukdomar, krig, enkla transportmedel som försvårar handel och hjälpinsatser i svältområden, små städer, förindustriella samhällen, folkvandringar förekommer, Sverige fram till år Högt FAS 2 Minskande Hög Nej Fattiga länder, AIDS, vaccinationsprogram, förbättrade transportmöjligheter, flyttströmmar till platser med försörjningsmöjlighet, majoriteten bor på landsbygden, Sverige befann sig i fas 2 fram till Minskande FAS 3 Minskande Medel Ja, delvis Industrialisering, urbanisering, ökad utbildning, minskad emigration, majoriteten är stadsbor, kommunikationer och transporter förbättras, stor/ökande servicenäring, Sverige lämnade fas 3 i början av 1930-talet. Lågt FAS 4 Lågt Liten Ja Rika länder, goda livsvillkor, den naturliga folkökningen är låg, stor andel bor i städer, stora flyttströmmar inom och mellan städer, lätt att pendla, telekommunikation, snabba förändringar i näringslivet ställer höga krav på människor, Sverige är i fas 4. Lågt Ökande Negativ FAS 5 Ja Låga födelsetal och/eller ökande dödstal på grund av en åldrande befolkning. Inget land har varit i fas 5 under någon längre tid. Tabellen visar sambandet mellan befolkningens åldersstruktur och socioekonomisk utveckling. Industrialisering och förbättrade jordbruksmetoder leder till minskade dödstal och födelsetal. Modellen har traditionellt utgjorts av fyra faser, men numera kan även en femte fas tillfogas.

10 42 Befolkningsgeografi Östtimor - Fas 1 Den första fasen finns inte längre representerad av något land i världen. Ett av de områden som var det sista att lämna den första fasen var Östtimor. Östtimor är ett litet land som år 2000 hade invånare. Vid det senaste sekelskiftet var 41 % av befolkningen under 15 år. Området tillhörde Portugal till år Före bildandet av staten Östtimor var det en provins tillhörande Indonesien. Oroligheterna inför självständig heten kulminerade år Hela samhällsstrukturen kollapsade och ca 15 % av landets befolkning var på flykt. Minst 80 % av l äkarna flydde i samband med oroligheterna. Landet har fått omfattande stöd från hjälporganisationer och FN. Området spås en positiv u tveckling bl.a. tack vare de gas- och oljefyndigheter som finns inom landets gränser Män Östtimor 2000 Kvinnor Fritt efter Nigeria - Fas 2 År 2012 har Nigeria enligt prognoserna 158 miljoner invånare, vilket innebär att det är Afrikas folk rikaste land. Drygt 40 % av befolkningen är under 15 år och endast 2,5 % är över 64 år. Medelåldern är 19 år. Fyra miljoner nigerianer är HIV-positiva. Av de 2,2 miljon er som f öddes år 1972 kommer knappt två tredjedelar att vara i livet 40 år senare. Den summerade fruktsamheten är 5,5 barn per k vinna och födelsetalet är 37 per Det ger en naturlig folkökning på 2,4 % per år eller årligen 3,8 miljoner fler niger ianer. 60 % av kvinnorna och 76 % av männen över 15 år kan läsa. Vid 36 % av förlossningarna finns läkare eller barnmorska närvarande. Spädbarnsdödligheten är 99 per och under tiden närmast efter förlossningen dör elva av nyblivna mödrar. Jordbruksproduktionen har inte ökat lika snabbt som befolkningen. Landet som tidigare var en nettoexportör av livsmedel måste nu importera mat Hjälpande hand. FN har spelat en aktiv roll för att demokratisera Östtimor. Män Nigeria 2012, prognos Kvinnor Fritt efter

11 Befolkningsgeografi 43 Peru - Fas 3 Peru har 28 miljoner invånare. Skillnaden i standard mellan stad och landsbygd är stor. Födelsetal och dödstal har minskat snabbt i Peru sedan 1970-talet. År 2008 var födelsetalet 20 per och den summerade fruktsamheten 2,4 barn per kvinna. Peru har en naturlig folkökning på 1,3 %. Spädbarnsdödligheten är 30 per De minskade födelsetalen är ett resultat av familje planering och användning av preventivmedel. Trots att en tredjedel av befolkningen är under 15 år har landet en stor andel i åldersgruppen år. Det finns endast en liten andel äldre människor i landet Män Peru 2007 Kvinnor Fritt efter Makedonien - Fas 4 I Makedonien bor det drygt tre miljoner och landet hade en befolkningstillväxt på 0,7 % u nder p erioden Den naturliga folkökningen var år ,26 % och under perioden tros befolkningstillväxten bli 0,1 %. Spädbarnsdödligheten är under tio per födda. Det är bara en femtedel av befolkningen som är under 15 år. Den summerade fruktsamheten är 1,5 barn per k vinna och med oförändrade födelsetal kommer landet snart att gå in i fas 5. I fas 5 är dödstalet högre än födelsetalet. Makedonien 2005 Män Kvinnor Barn på landsbygden, Peru. I Perus bergsområden är befolkningen fattig. Skillnaden i levnadsstandard m ellan landsbygd och stad är stor i Peru Fritt efter

12 44 Befolkningsgeografi Ryska federationen - Fas 5 Ryska federationen har nästan en befolkning på 140 miljoner. År 1992 passerade landet en demografisk milsten - antalet döda var då större än antalet födda. Ryss land har en negativ naturlig folkökning. År 2010 var födelsetalet 12 och dödstalet 14 p er invånare. Det ger en m inskning av b efolkningen med 0,2 % per år. Under åren var den naturliga folkminskningen 0,6 % per år. Ryska kvinnor f ödde år 2010 i genomsnitt 1,4 barn. Tio år tidigare födde varje rysk fertil kvinna i genomsnitt 1,3 barn under sitt liv. Det är de stora barn kullarna runt år 1980 som nu visar sig i födelse statistiken. M edellivslängden är 59 år för män och 73 för k vinnor. Det går 86 män per 100 kvinnor. Det är gott om änkor i Ryssland. För klaringen till m ännens t idiga död är alkoholmissbruk, rökning, hjärtinfarkt, tuberkolos och fattigdom. Studeras befolknings pyramiden syns t ydligt hur stor dödligheten är bland män över 50 år. Idag förväntas hälften av alla 50-åriga män i Ryssland vara döda inom tio år! Det finns även hack i vissa åldersgrupper. Under a ndra världs kriget föddes inte så många barn (å ldrarna år). Andra världskrigets låga födelsetal ses t ydligt också i den andra generationen, i åldersgruppen år. År 2025 k ommer stora åldersgrupper att pensioneras i Ryssland. De som ska försörja dessa är de små barn kullarna i början av 2000-talet. Ryska försäljare, Irkutsk, Ryssland. På järnvägsstationen i Irkutsk försörjer sig de ryska kvinnorna på att sälja mat till resenärerna. Ryssland 2012, prognos Ryssland 2012, prognos Män Kvinnor Fritt efter Män och kvinnor Fritt efter

13 Befolkningsgeografi 45 Världens demografiska utmaning Spaniens åldrande befolkning. Spanien har stora demografiska utmaningar framför sig. Allt fler äldre ska försörjas av ett minskande antal förvärvsarbetande. Fruktsamheten är 1,25. Befolkningsökningen i världen kommer att fortsätta även om varje fertil kvinna föder två barn. Det beror på att 27 % av världens befolkning är under 15 år och att livslängden ökar. Medellivslängden i världen var 65 år vid det senaste sekelskiftet och år 2050 antas den vara 74 år. Då kommer endast 21 % vara under 15 år. Genom att studera livslängd, födelse- och döds tal går det att göra prognoser för framtiden. Det går att se hur stor andel som är i rätt ålder för yrkesarbete för att kunna försörja pensionärerna och barnen. I Europa k ommer det år 2045 att finnas 350 miljoner människor i åldern år och sammanlagt = 325 miljoner unga och gamla. Om den demo grafiska bomben briserar i Europa eller inte påverkas i stor utsträckning av vilken ekonomisk utveckling länderna kommer att ha. Inom EU diskuterar man att höja pensionsåldern, få fler k vinnor i arbete och underlätta för invandrare att komma in på arbetsmarknaden. Miljarder ₅,₅ ₅,₀ ₄,₅ ₄,₀ ₃,₅ ₃,₀ ₂,₅ ₂,₀ ₁,₅ ₁,₀ ₀,₅ VÄRLDENS ÅLDRANDE BEFOLKNING Årtal år 14 år och yngre 60 år och äldre ₁₉₅₀ ₁₉₇₅ ₂₀₀₀ ₂₀₂₅ ₂₀₅₀ Källa: FN Miljoner ₄₀₀ ₃₀₀ ₂₀₀ ₁₀₀ EUROPAS ÅLDRANDE BEFOLKNING ₁₉₅₀ ₁₉₇₅ ₂₀₀₀ ₂₀₂₅ ₂₀₅₀ Årtal år 60 år och äldre 14 år och yngre Källa: FN

14 46 Befolkningsgeografi HIV Sju procent av den vuxna befolkningen i Afrika är HIV-positiv. Länderna söder om Sahara, t.ex. Sydafrika, Zimbabwe och Kamerun, har en mycket högre andel smittade. De muslimska länderna norr om Sahara har förhållandevis få smittade. Varför är det så svårt att få stopp på smittsprid ningen? I de länder som har drabbats värst finns några generella förklaringsmodeller: de är fattiga, det är tabu att prata om sexualitet och det är vanligt med många sexualpartners. När en HIV-positiv person får bromsmediciner ökar livslängden. Risken att sprida viruset vidare är dessutom lägre med medicin i kroppen. Medicinerna är dock för dyra för att fattiga länder ska ha råd med dem i de mängder som behövs. Det finns ett samband mellan länders ekonomiska utvecklingsgrad och andelen HIV-positiva, men det är inte så tydligt. USA, Costa Rica och Nepal har lika stor andel smittade, men ländernas köpkraft skiljer sig åt betydligt. De nordiska länderna, liksom de betydligt fattigare länderna Jorda nien och Tadzjikistan har en mycket låg andel smittade. Gapminder Gapminder är en stiftelse, utan ekonomiskt vinstintresse, som verkar för att göra statistik över mänsklighetens utveckling begriplig. Stiftelsen drivs i samarbete med bl.a. FN. En av grundarna är Hans Rosling, professor i internationell hälsa. bce4ec

15 Befolkningsgeografi 47 Befolkningskollaps i Botswana Botswanas befolkning uppgår till nästan två miljoner. Den summerade fruktsamheten var år ,0 barn per kvinna och den naturliga folkökningen 1,2 %. 35 % av befolkningen är under 15 år. Landet har haft en fantastisk ekonomisk utveckling de senaste 40 åren, vilket till stor del beror på diamantutvinningen i landet. I Botswana är 24 % av den vuxna befolk ningen HIVpositiv. I Sverige är motsvarande värde under 0,1 %. Botswana ligger i den region som är värst drabbad av AIDS i hela världen, den sydligaste delen av Afrika. Det är svårt att göra bedömningar av vilka effekter en sådan omfattande epidemi har för en region. Om familjeförsörjaren dör är det en tragedi för f amiljen. Samtidigt förlorar staten inkomster i form av skatter och m åste l ägga en större andel av resurserna på vård på grund av det stora a ntalet sjuka m änniskor i landet. Botswana har varit ett framgångsland med hög tillväxttakt, satsning inom vård och u tbildning samt en mer utbredd välfärd. Medel livslängden kommer att sjunka från nästan 70 till 30 år på mycket kort tid. År 2000 fanns det ca m änniskor i å ldersgruppen år. Fyrtio år senare, när åldersgruppen är år, kommer den att ha m inskat till Den här förkortade medellivslängden beror på AIDS. Av de år gamla barnen kommer 80 % att vara döda när de skulle ha varit år. I en skolklass med 30 stycken 14-åringar kommer 24 att dö inom 40 år. N ästan alla av dem kommer att dö i AIDS. I befolkningspyramiden syns tydligt att dödligheten är större bland kvinnorna. Kvinnor smittas lättare än män av HIV, men det är inte den enda förklaringen. Synen på kvinnornas rätt till sina egna kroppar skiljer sig markant från västerlandets. Flickorna smittas i unga år och hinner kanske få några barn innan de senare dör i AIDS. Det är många barn som lämnas kvar ensamma när föräldrarna går bort. Aidsepidemin hotar att radera ut den ekonomiska och sociala utveckling som många fattiga länder har haft de senaste decennierna. Det finns flera o rganisationer som arbetar aktivt med att förebygga en vidare spridning av HIV Män Män Män Botswana 2000 Kvinnor Botswana 2020, prognos Kvinnor Botswana 2040, prognos Kvinnor Fritt efter Fritt efter Fritt efter

16 48 Befolkningsgeografi Den demografiska fällan Den demografiska fällan uppstår när den demografiska övergången drar ut på tiden och ett land blir kvar i fas 2. Dödstalen har minskat något, men födelsetalen fortsätter att vara höga, vilket gör att befolkningen ökar i antal. Nigeria är ett tydligt exempel på ett land som har fastnat i den demografiska fällan. Ett ökat resursuttag m inskar avkastningen inom jordbruket och befolkningen d rabbas av svält och sjukdomar. Några lösningar som kan hjälpa länderna ur den demografiska fällan är att förbättra vattentillgången och avloppshanteringen samt att få ner barnadödligheten. Minskar dödlig heten hos barnen kan föräldrarna sätta större tillit till att de överlever och därmed begränsa sitt barnafödande. N ågot som också har visat sig begränsa födelsetalen är att kvinnor ges möjlighet till utbildning. Utbildade kvinnor får i allmänhet barn senare och kan mer aktivt styra sina liv. Indiskt barn, Indien. Familjeplaneringen ökar när landet utvecklas ekonomiskt. Rätt använda kan kondomer fylla en stor barnbegränsande funktion samt minska spridningen av HIV. SUMMERAD FRUKTSAMHET Barn per kvinna 1,0-1,9 2,0-2,9 3,0-3,9 4,0-4,9 5,0-5,9 6,0-6,9 7,0-7,9 Med några få undantag återfinns länder med mycket höga fruktsamhetstal i Afrika. Vid höga fruktsamhetstal ökar risken för landet att hamna i den demografiska fällan. Källa: FN

17 Befolkningsgeografi 49 Mali - ett land fast i den demografiska fällan I västra Afrika ligger Mali med tolv miljoner invånare och en naturlig folkökning på 2,7 %. Landet ligger på 174:e plats av 177 rankade länder gällande mänsklig utveckling enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP. Indexet mäter faktorer såsom fattigdom, medellivslängd och utbildningsnivå. Mali är, efter begynnande demokratisering i början av 1990-talet, ett av de mer stabila länderna i Västafrika. Korruption, gamla maktstrukturer och 50 % analfa beter bland de vuxna gör omställningen till ett bättre land långsam. Över 70 % av befolkningen har mindre än en dollar per dag till sin försörjning. Landet har ingen kust utan är i första hand beroende av det politiskt instabila Elfenbenskusten för att få ut sin bomull och sitt guld på världsmarknaden. Svängningar i världsmarknadspriset på Malis två viktigaste exportvaror drabbar landet hårt. 80 % av befolkningen försörjer sig på jordbruk och fiske, men den snabba folkökningen och det torra k limatet i Saharas utkant gör det svårt att få fram till Män Mali 2012 och 2042, prognos Kvinnor 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Miljoner Befolkningsprognos för Mali. Enligt prognosen kommer det år 2012 att finnas 2,7 miljoner barn i åldern 0-4 år. 30 år senare kommer den ålders gruppen ha ökat till 5,0 miljoner. Befolknings pyramiden kommer år 2042 fortfarande ha ett fas 2-utseende. Fritt efter Kvinna med barn, Mali. Den unga kvinnan bor intill floden Niger i Mali. Det enkla taket skyddar barnet mot solens heta strålar. räckligt med mat till invånarna. Mali är beroende av hjälpinsatser från utlandet. Två tredjedelar av folket har tillgång till tjänligt dricksvatten. I spåren av undernäring och dålig sjukvård skördar kolera, malaria och tuberkulos många människoliv. Medellivslängden är bara 45 år och befolkningens medelålder är så låg som 16 år. Varje kvinna föder i genomsnitt 6,5 barn. Av födda dör 106 före ett års ålder. Dödligheten för barn under fem år är 200 per Åldersstrukturen i landet visar att det befinner sig i fas 2. År 2042 kommer befolkningen att vara 2,5 gånger större än år 2012 och fortfarande befinna sig i fas 2. Mali har fastnat i den demografiska fällan.

18 50 Befolkningsgeografi Genusgeografi Geografi har traditionellt sett två huvudinriktningar: naturgeografi (t.ex. geomorfologi, klimatologi, glacio - logi och biogeografi) och kulturgeografi (t.ex. ekonomisk geografi och befolkningsgeografi). Genusgeografin är ett forskningsfält inom kultur geografin. Den studerar flera olika delar inom geografin, men utifrån ett annat perspektiv. Könet sätts i fokus vid undersökningar. Behovet av genusforskning har uppkommit eftersom det inte råder jämställdhet mellan könen. Jämställdhet innebär att män och kvinnor har samma möjligheter och makt att påverka sina liv samt forma samhället de lever och verkar i. I början av 1900-talet fick kvinnorna i västvärlden successivt samma formella rättigheter som männen, t.ex. rösträtt och arvsrätt. U nder 1960-talet växte kvinnorörelserna i omfattning. De hade ofta ett ursprung i radikala politiska rörelser. Vi har, i olika utsträckning, förväntningar på vad som är typiskt för flickor och pojkar. Omvärldens förväntningar, beroende på vilket biologiskt kön en människa har, utvecklar något som kallas det sociala könet, med ett annat uttryck: genus. När man an lägger ett genusperspektiv, i forskning och vardag, innebär det att könsmönster och ojämställdhet belyses. Det kan i bland vara problematiskt att ha ett genusper spektiv och in direkt förstärka/ polarisera skillnader i vad som är manliga och kvinnliga pro blemformuleringar. Genus forskning utmanar invanda normer och värden vid högskolor och universitet om vad det ska forskas om och hur forskning ska bedrivas. När kvinnor ses som en enhetlig grupp inne bär det indirekt att frågor om sexualitet, ras och klass tonas ner. När avgränsningar inom ett forsknings fält görs riskeras alltid kritik, oavsett om den är genusinriktad eller inte. Kvinnor med barn, Afghanistan. Afghanistan är ett av de fattigaste och minst jämställda länderna i världen.

19 Befolkningsgeografi 51 Indisk flicka. Kvinnan i världen Genomsnittskvinnan i världen har en dubbelt så lång arbetsdag som genomsnittsmannen. Hon utför en stor del av det oavlönade arbetet med att ta hand om barnen, de äldre och hushållet. Av världens totala löneutbetal ningar får kvinnorna endast ut en niondel av vad männen får i lön trots att de arbetar dubbelt så mycket! Männen äger dessutom 97 % av alla tillgångar och tär betydligt mer på världens naturresurser än vad kvinnorna gör. Dubbelt så många kvinnor som män är analfabeter. Var sjätte parlamentsledamot i världen är en kvinna. Länder som bygger upp samhällssystemen på religiösa grunder för hindrar ofta att kvinnorna får samma rättigheter och skyldigheter som männen har. Kvinnor är mer utsatta än män vid flyktingkatastrofer. Bland vuxna är det fyra gånger vanligare med kvinnliga flyktingar. Det finns även ett tydligt samband mellan hur kvinnor och män d rabbas olika vid naturkatastrofer. I Bangladesh var dödligheten nio gånger större för flickor och kvinnor vid den stora översvämningen år 1991 och när jordbävningen drabbade befolkningen i Kobe år 1995 i Japan dog 1,5 gånger fler kvinnor än män. Vid tsunamikatastrofen år 2004 var dödligheten minst tre gånger så stor för kvinnorna. Äldre kvinnor och f attiga utan tillgång till bil, var överrepresenterade i den grupp som blev kvar i New Orleans efter orkanen Katrina år Ojämlikheten beror på att kvinnor och barn vistas i miljöer med sämre skydd än de förvärvsarbetande männen, de är fattigare och får heller inte lika snabbt tillgång till varningsrapporter. I Indien är kvinno underskottet någonstans runt 50 miljoner. Underskottet på flickor/kvinnor beror på att könet bestäms med ultraljud och flickfostren abor teras. Man upp skattar att en halv miljon extra flickfoster aborteras per år i Indien. Flickor som föds riskerar, i vissa fall, att mördas eller vanvårdas till döds. I Indiens fattiga delar gynnar t raditionen de familjer som har pojkar. Det är pojkarna som tar hand om föräldrarna. De är föräldrarnas pensions försäkring. Kvinnorna har därför i det avseendet ett lägre värde. I de länder som idag har stora kvinnounderskott, t.ex. Indien, Kina och Pakistan, kommer många unga män ofrivilligt att bli utan fru och familj. Befolkning för Indien år 2010 (miljoner) Pojkar Flickor Pojköverskott Pojköverskott i % 0-4 år 64,7 58,4 6,3 10,7 5-9 år 63,8 58,0 5,8 10, år 62,2 56,8 5,4 9, år 58,3 53,5 4,8 8, år 54,3 50,2 4,1 8, år 50,8 47,5 3,3 7,0 Det indiska pojköverskottet. Det naturliga pojköverskottet ligger runt fem procent. År 2010 var det fyra miljoner män i Indien i åldersgruppen år som inte kunde hitta någon jämnårig kvinna att gifta sig med.

20 52 Befolkningsgeografi Utbildning, arbete och familj Även i den jämställda västvärlden finns det skillnader beroende på kön. K vinnor är överrepresenterade i yrkes områden såsom vård, omsorg och förskola. Typiskt manliga yrkesgrupper är byggnadsarbetare och fastighetsskötare. Kvinnor tjänar mindre, även om arbetsuppgifterna är likvärdiga. Kvinnor har större andel hus hållsarbete och arbetar oftare deltid. Kvinnorna har därför en mer begränsad möjlighet att arbeta heltid eller att ha lång restid till arbetet. I SOU 2007:35 behandlas Flyttning och pendling i Sverige. Utredningen visar att män och högutbildade tjänar (ekonomiskt) på att flytta. Inrikes födda män pendlar mer och längre till sitt arbete än kvinnor, både inrikes och utrikes födda. Det innebär att m ännen, generellt sett, har mindre tid att vara med familjen och ägna sig åt hushållsarbete. Författarna frågar sig om det är ett symptom på ojämlika maktpositioner i hushållet eller om det är fria och upplysta individers självständiga val. En studie från England om högutbildade kvinnor inom informations-teknik-kommunikationsbranschen i Cambridge visade att kvinnorna i undersökningen tidsprioriterade barn och hushåll mer än vad männen gjorde. Det könsbundna mönstret, att kvinnorna min- Ett urval av jämställdhetsvariabler i Sverige Källa: På tal om kvinnor och män, SCB 1970-talet Slutet av 2000-talet Kvinnor Män Kvinnor Män Andel förvärvsarbetande 60 % 90 % 80 % 86 % Andel av de förvärvsarbetande i offentlig sektor Andel av de förvärvsarbetande i privat sektor Vård av små barn (föräldrapenning) 42 % 21 % 52 % 19 % 58 % 79 % 48 % 81 % 100 % 0 % 78 % 22 % Sveriges Riksdag 15 % 85 % 49 % 51 % skade sin arbetstid, fick flera konsekvenser. Kvinnorna upplevde sig mindre delaktiga i företagets utveckling, de fick mindre tid för informella kontakter på arbetsplatsen och de fick sämre karriärmöjligheter trots liknande kompetens. En annan oväntad effekt av kvinnornas tillkortakommande i yrkeslivet var att deras kompetens inte kunde tas tillvara. En förändrad företagskultur, där kvinnorna inte missgynnades, skulle högst troligt öka företagens konkurrenskraft. I Sverige bor en mycket stor majoritet av befolk ningen i tätorter. Det är ofta män som har planerat gator, belysning, byggnaders utseende och bostadsområdens placering i förhållande till daghem, affärer och kollektiv- Konstruktion av socialt kön. Hur mycket påverkar uppväxten val av yrke? En procent av motorfordonsmekanikerna i Sverige är kvinnor, resten är män...

21 Befolkningsgeografi 53 De mest jämställda länderna i världen Island Norge Finland Sverige Nya Zeeland Irland Danmark De minst jämställda länderna i världen Jemen Tchad Pakistan Mali Elfenbenskusten Saudiarabien Benin Undersökningen är gjord i ett urval av 134 länder av World Economic Forum år trafik. Genusforskning har pekat ut samband mellan männens normer och hur dessa styr samhällsplanering. De erfarenheter och åsikter kvinnorna har om olika samhällsmiljöer beaktas mycket lite vid planeringsarbetet. Ett annat studieområde är makten över rummet. Det handlar t.ex. om vilka platser kvinnor undviker under olika tider på dygnet till skillnad från män. Anser du att det är farligare att gå ensam som kille eller tjej i vissa miljöer? Är något av könens rörelsefrihet begränsad? Statistik från Sverige visar att i åldersgruppen år känner kvinnorna sju gånger oftare oro för våld än vad männen i samma ålder gör. I realiteten är det dock Ett urval av jämställdhetsvariabler i Sverige Källa: På tal om kvinnor och män, SCB Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnor kombinerar ett betalt arbete med vård av barn och hem. Män kombinerar ett betalt arbete med politiskt och fackligt engage mang. Män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken. 25 % fler män än kvinnor i den åldersgruppen som blir utsatta för hot eller våld. Pojkarna i Sverige har betydligt lägre betyg än flickorna från gymnasiet. I åldersgruppen år har 44 % av kvinnorna och 35 % av männen eftergymnasiala studier. Till universitet och högskolor antogs 37 % män och 63 % kvinnor år Bland lärare och forskare på Sveriges universitet och högskolor är fördelningen 41 % kvinnor och 59 % män. Kvinnorna är kraftigt underrepresenterade på de t yngre posterna. Bland professorerna finns det idag 18 % kvinnor. GENOMSNITTLIG TID FÖR AKTIVITETER ALLA VECKODAGAR ÅR Kvinnor Män 1990/ / / / / / Betalt arbete Obetalt arbete Personliga behov Fri tid Källa: Tidsanvändningsundersökningen, SCB

22 54 Befolkningsgeografi Sveriges befolkningsgeografi I Sverige har en omfattande inflyttning till städerna ägt rum efter andra världskriget. Jordbruket effektiviserades och industri- och tjänstesektorerna växte. Så gott som alla tätorter växte, men allra mest växte i ndustriorterna och de större städerna. Städer med stor inflyttning var Norrköping, Borås, Sundsvall, Gävle och Eskilstuna. När industrierna sedan effektiviserades och konkurrensutsattes genom billigare produktion utomlands blev utflyttningen från traditionella industriorter stor. Den trend som går att urskilja sedan mitten av 1990-talet är en långsam och stabil inflyttning till storstäder, regioncentra och universitetsstäder. I så gott som alla andra delar av landet, som har befolkningskoncentrationer under invånare inom en radie av 40 km, sker en avfolkning. I Sveriges 50 folkrikaste k ommuner ökar folkmängden med några enstaka undantag. Bland de 50 minsta kommunerna minskar invånar antalet i 80 % av fallen. Den vanligaste flyttaren i Sverige är en 21-årig k vinna. Att hon flyttar är 25 % vanligare än att en 21-årig man gör det. Kvinnor i åldrarna år flyttar mer än män i samma ålder. Män i åldrarna år flyttar mer än kvinnor i samma åldersgrupp. Det går att grovt dela in människor i två olika typer: flytt are och stannare. En ensamboende är mer flyttnings benägen än en sammanboende. En delförklaring är att även partnern vill ha ett arbete på den nya platsen. Högutbildade flyttar i större utsträckning jämfört med lågutbildade. Den som väljer att bli sin uppväxt ort trogen värderar trygghet och tradition högt. De ser vänner som en investering. I Stockholm är könskvoten 87 % i åldrarna år, vilket innebär att det går 87 män på 100 k vinnor. I T idaholm däremot är för hållandet omvänt. Där går det 129 män på 100 kvinnor. Är du en ung g iftaslysten kvinna? Då är Tidaholm att föredra framför Stockholm, i alla fall statistiskt. I Pajala arrangeras Römppäviikko varje år. Det är en vecka fylld med glädje och fest i slutet av september. För länge sedan hade pigor och drängar ledigt just den här veckan efter skördetiden och många p assade på att förlova sig. R ömppäviikko återupplivades igen år 1987 i en lite mer modern tappning. I den nya versionen av veckan bjöds k vinnor in från olika del ar av världen. Några av dem har valt att s tanna i Pajala. I Pajala går det 173 män på 100 kvinnor. Älvsjö, Stockholm. I Sverige bor 85 % av befolkningen i tätorter. På 1870-talet rådde det omvända förhållanden med 85 % på landsbygden. Den stora bygg naden mitt i bild är Älvsjömässan.

23 Befolkningsgeografi 55 Sveriges demografiska faser Fas 1 i Sverige präglades av flera missväxtår, dysenteri, smittkoppor och krig. Dödstalet översteg födelsetalet flera gånger under slutet av 1700-talet. Efter kriget mot Ryssland steg födelsetalen. Övergången till fas 2 kan sättas någon gång runt år De dödliga sjukdomarna fortsatte, men dödstalen överskred inte längre födelsetalen. Övergången till fas 3 ligger omkring Från år 1870 fram till Spanska sjukan år 1918 var b efolkningsökningen årligen närmare 1,5 %. De otroligt låga födelsetalen på 1930-talet är starten på fas 4, vilket syns tydligt i diagrammet. Spåren efter de små barnkullarna går att se som sänkor i födelsetalen med 25-årsintervall. De större barnkullarna syns som toppar runt åren 1920, 1945, 1966 och Förstagångsföderskorna i Sverige blir äldre och äldre. Nästa topp kommer att inträffa nästan 30 år efter år Döds talet översteg födelsetalet för första gången på nästan 200 år under åren Babyboomen som har pågått under hela 2000-talet kommer högst Sydsvensk bondgård. I Sverige bor 15 % av befolkningen i landsbygd. troligt att mattas av efter år De tre topparna av invandring under 1900-talets senare hälft beror på finsk arbetskraftsinvandring ( ), kriget i Jugoslavien (tidigt nittiotal) och den tillfälliga asyllagen år FAS 1 FAS 2 FAS 3 FAS 4 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING I SVERIGE FÖDDA DÖDA INVANDRING UTVANDRING Källa: SCB

24 56 Befolkningsgeografi Sveriges framtida befolkning År 2012 kommer det att finnas ungdomar i åldern år. Det är fler än år Den här ungdomstoppen kommer att ställa krav på t.ex. utbildningsplatser och arbetsmarknadsåtgärder. Sverige har ett relativt bra läge att förbättra sin ekonomi just nu. De små barnkullarna i början av 1930-talet har börjat kräva vårdinsatser, men eftersom de är så få belastar de inte ekonomin lika mycket som större åldersgrupper skulle ha gjort. Runt åren kommer tre saker att inträffa i Sverige: Den arbetsföra befolkningen k ommer att minska med personer per år. Kvinnorna i den stora kullen som föddes i början av 1990-talet k ommer att få barn. Det är roligt, men det skapar kostnader till en början. Försörjningsbördan är det antal personer som varje yrkes verksam ska försörja inklusive sig själv. Idag är den Murare. När en liten del av befolkningen förvärvs arbetar är försörjningsbördan hög. 2,3 personer, vilket betyder att en yrkesverksam svensk, förutom sig själv, försörjer ytterligare 1,3 personer. Vissa kommuner i Sverige kommer att få en k raftigt ökad försörjningsbörda för den förvärvs arbetande b efolkningen. Fram till år 2040 kommer försörjningsbördan successivt öka till 2,5 i Sverige. Lösningen på den här befolkningsutvecklingen är att ha en hög tillväxt, förlita sig på arbetskrafts invandring eller höja pensionsåldern. I Sverige finns det en miljon människor, motsvarande 11 %, som är födda utomlands Kommun år 2012 Kommun år 2040 Försörjningsbörda Försörjningsbörda Försörjningsbörda 1 Solna 2,01 Solna 2,13 2 Sundbyberg 2,02 Sundbyberg 2,14 3 Stockholm 2,08 Stockholm 2,19 4 Åre 2,11 Mölndal 2,23 5 Vallentuna 2,12 Vallentuna 2,24 Lägst försörjningsbörda i Sverige. Kommun år 2012 Kommun år 2040 Från år 1933 till år 1945 ökade barna födandet i Sverige från till födda per år. Den stora barnkullen börjar gå i pension år Tio till tjugo år senare kommer de att behöva mer vård och omsorg. Kost naden för kommuner och landsting beräknas öka med % under den kommande 25-årsperioden enbart beroende på demografiska förändringar. Försörjningsbörda 1 Haparanda 3,11 Haparanda 3,43 2 Eda 2,96 Pajala 3,37 3 Pajala 2,94 Eda 3,24 4 Ljusnarsberg 2,89 Ljusnarsberg 3,18 5 Åsele 2,84 Övertorneå 3,14 Högst försörjningsbörda i Sverige.

25 Befolkningsgeografi 57 och 17 % av invånarna har utländsk bakgrund (minst en förälder är född utrikes). Fram till år 2021 beräknas ytterligare en halv miljon att invandra till Sverige. Då kommer vi att vara 10 miljoner invånare i landet. År 2060 förväntas befolkningen vara nästan 11 miljoner. Om pensionsåldern höjs till 68 år successivt fram till år 2033 kommer försörjningsbördan att ligga kvar på dagens nivå. Till en början kan en ökad invandring från EU:s nya medlemsländer väntas, men den trenden kommer att mattas av i takt med att levnadsstandarden ökar i de länderna. Sverige kommer att få konkurrens om arbetskraften i Europa. Vi har ett perifert läge i EU och ett lite bistert klimat. Länder som Spanien och Italien har en ännu värre demografisk s ituation framför sig än S verige. Länder i Syd- och Mellaneuropa har därför ett större intresse än Sverige av att aktivt värva arbetskraft i framtiden. Fruktsamheten i Sverige var strax under 2,0 år År 2009 var åldern för förstagångsföräldrarna 29 år för kvinnorna och 31,4 år för männen. År 1975 var å ldrarna 24 respektive 26 år. Spädbarnsdödligheten är knappt tre per levande födda. 4,0 3,0 2,0 1, SUMMERAD FRUKTSAMHET I SVERIGE Antal barn per fertil kvinna minskade snabbt från år 1900 fram till 1930-talet Källa: SCB Julius i solglasögon. Julius föddes år Hans farfar Bertil, som du ser som barn på fotografiet till höger, hade en helt annan uppväxt 70 år tidigare. Den summerade fruktsamheten år 2006 var 1,85 barn. Familj i Dalarna på 1930-talet. Framför det enkla huset finns delar av familjen: farfar, farmor, far och de två yngsta av de åtta syskonen.

26 58 Befolkningsgeografi En undersökning i befolknings geografi Hur långt har din mamma flyttat från barndomshemmet till där hon bor nu? Hur långt har din pappa flyttat från barndoms hemmet till där han bor nu? Är det mamma eller pappa som har flyttat längst? Vilka faktorer påverkade dem att flytta hit och/eller vilka faktorer får dem att inte flytta härifrån? Hur långt har din mormor och morfar flyttat från barndomshemmet till där de bor nu? Hur långt har din farmor och farfar flyttat från barndomshemmet till där de bor nu? Är det han eller hon som har flyttat längst? Hur långt är det till mormor och morfar? Hur långt är det till farmor och farfar? Hur långt har du till närmaste kusin? Om du blir förälder: Är det något du vill göra först (utbildning, arbete, b ostad med mera)? Hur gammal skulle du vilja vara? Vad är viktigt i din omgivning (boende, daghem, skola, natur, tillgång till kultur, sport med mera)? Hur många barn skulle du vilja ha? Hur många syskon har du? Hur många syskon har dina föräldrar? Hur många syskon har dina mor- och farföräldrar? I vilka områden i din hemkommun är det attraktivt att bo? Varför är de attraktiva? Var tror du att du kommer att bo om fem år? Varför just där? Var kommer du att bo om 30 år? Varför just där? Vad finns det för skillnader och likheter bland svaren i klassen? Vad tror du att det beror på? Bondefamilj år Sanno likheten att få fyra flickor är 6,25 %. Systrarna på bilden är födda på och 1940-talen. De fyra systrarna fick samman lagt nio barnbarn. Det ger en fruktsamhet på strax över två barn per generation. Alla barn och barnbarn till systrarna är uppväxta i jordbruksbygd. Barnbarnen bor alla inom en radie av tio kilometer.