sveriges radio tradition och nyskapande Här är Ekot 50-åring: 2012/2 först med det senaste i 75 år lockar sverigesradio.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sveriges radio tradition och nyskapande Här är Ekot 50-åring: 2012/2 först med det senaste i 75 år lockar sverigesradio."

Transkript

1 sveriges radio MAGASINET Här är Ekot först med det senaste i 75 år 2012/2 sverigesradio.se Strindberg blir som ny i Radioteatern Älskad 50-åring: Svensktoppen lockar miljonpublik till P4 sameradion tradition och nyskapande 2012/1 1

2 Bland de medverkande i denna utgåva jenny mattsson chefredaktör innehåll Thomas Andersson, reporter Ulrica Bengtsdotter, reporter Mats Carlsson-Lénart, reporter Cecilia Djurberg, reporter Maria Lagergréen, reporter Birgitta Lagerlöf, reporter Sanna Schiller, reporter Susanne Tellinger, reporter Anna-Lena Walmsley, reporter Mattias Ahlm, fotograf Lena Dahlström, fotograf Mikael Grönberg, fotograf Johan Ljungström, fotograf 04 så TYCKER LYSSNARNA 05 I RADION I HÖST 32 SAMERADION ger plats för levande språk och kultur 36 magiska SKRINET Upptäck sagans värld på många olika språk. Ansvarig utgivare Jan Petersson, direktör för enheten Analys och kommunikation. Grafisk formgivning/design Lupo Design Tryck Elanders -magasinet är en publikation från, riktad till vår publik. Den delas ut till bland annat skolor och bibliotek och vid våra publika evenemang. Vill du har fler exemplar? Skicka e-post till radiotidningen@sverigesradio.se 06 christer i p3 Duo utan inbördes konkurrens 38 svensktoppen 50 år P4:s stora musiktävling lyfter fram morgondagens svenska stjärnor 40 svensktoppen nästa EKOT Avslöjar och är på plats RADIOKÖREN En kör i världsklass 43 reklamfria kanaler 550 program timmar om året sverigesradio.se Det här är Public Service Det som, SVT och UR gör kallas public service, eller annorlunda uttryckt: radio och tv för alla. Verksamheten bedrivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället. Public service innebär helt enkelt att programmen görs bara med tanke på dig som tittar och lyssnar. Vi bekostar vår verksamhet med radio- och tv-avgiften. Att kunna titta på tv-program och lyssna på radio som är oberoende är ingen självklarhet. På många ställen i världen finns inte oberoende medier över huvud taget. Där har man inget annat val än att ta del av den bild som staten vill visa. 18 Bättre nyheter med publikens hjälp 20 min väg till sveriges radio Tre medarbetare berättar 22 ring P1 24 RADIORÖSTER Möt personerna bakom de välkända rösterna i P1, P2, P3 och P4. 50 P2:s TONSÄTTARE 51 vetenskapsradion Nyhetsledande i Nobelpris 54 radioteatern I höst hör du Johan Ulveson som Gustaf III i en nyuppsättning av Strindbergs pjäs. 56 världens barn och musikhjälpen Publikens pengar räddar liv. 2012/2 3

3 ORD FRÅN VD Dags att skaffa radio! tt vi finns i en radioapparat med vårt utbud är säkert för de flesta rätt så självklart. Men nuförtiden är Sveriges Radio så mycket mer. För du vet väl att du kan lyssna på det mesta av det vi gör precis när du vill? Vår mobilapp har släppts i nya versioner för både Iphone och Android. Utbudet är i stort sett samma som i FM med den stora skillnaden att du inte behöver passa några tider. Du kan lyssna direkt men också i efterhand. Du kan podda ner och du kan spara dina favoriter. Allt detta för att ge dig som gillar, eller kanske ännu inte har upptäckt, en möjlighet att fritt botanisera och lyssna på det du själv väljer. Testa gärna och hör av dig till oss med dina synpunkter. Du vet väl också att strävar efter att sända där det händer när det händer. Vi har det största nätet av utrikeskorre-spondenter av alla nordiska medier och är egentligen numera det enda riktigt rikstäckande medieföretaget i Sverige med 25 sändande lokala kanaler och medarbetare på ett 50-tal platser runt om i landet. Vi har alla förutsättningar i världen att faktiskt ge dig de stora skeendena i realtid så att du inte missar något viktigt. Det kan handla om Vad tycker lyssnarna? Omkring 3,8 miljoner lyssnar på oss varje dag och många hör av sig med synpunkter. Här är ett axplock. Jag måste säga att jag är vansinnigt imponerad av Täppas Fogelberg i Ring P1! Kontakta Lyssnarservice Lyssnarservice Stockholm lyssnarservice@sverigesradio.se Jag vill bara berömma Nordegren och Epstein, jag njuter av deras resonemang. Det bästa program som radion har sänt och jag sitter och väntar på det varje dag. Personlig service Vardagar kl Tel: Lämna synpunkter och få tablåinfo dygnet runt via talsvar. en lokal nyhetshändelse, ett större musikevenemang som Musikhjälpen eller sport. För vem vill följa en idrottshändelse i efterhand? OS i London är ett lysande exempel på vad jag menar. Radiosporten hoppade med enkelhet från arena till arena och gav den svenska publiken alla de stora skeendena live då de faktiskt inträffade. Inte som i många andra medier där saker som pågick samtidigt bandades och sändes i efterhand. Och via får du viktiga originalnyheter. Vi lägger tid och kraft på att undersöka hur verkligheten egentligen ser ut. I år har det bland annat handlat om att två reportrar i månader har fått granska Sveriges förhållande till Saudiarabien, vilket resulterade i avslöjandet om den svenska hjälpen till att där bygga en vapenfabrik. Så det finns många skäl att köpa en traditionell radioapparat om du inte har någon. Det är ganska mysigt att ha den på i köket när du går där och skrotar. Men glöm inte appen i mobilen. Via den har du ju med dig i alla lägen. När du är trött på alla hårda nyheter eller granskningar så finns där så mycket mer att njuta av. Ett innehåll som både kan få dig att skratta och gråta men som också kan ge en stunds skön avkoppling. Cilla Benkö, vd Christian Olsson du är bara helt suverän, som sportreporter men inte bara där! Dina ordvändningar är många snäpp bättre än Grives blåbärsrisgrönt! Vad bra att Sommarprogrammen finns kvar på hemsidan och att man kan lyssna när man har möjlighet! Det är public service det! Jag är besviken över att sporten tar över P4 både lördag och söndag på bästa sändningstid Anser du att inte uppfyller sändningstillståndet? Kontakta Myndigheten för radio och tv: Varför spelas alltid samma musik på radion? Så fort en låt är populär så spelas den hela tiden! Hallå där, P4-chefen Dan Granlund! Varför är det så mycket sport i P4 egentligen? P4 är sportkanalen, det är här vi bevakar den lokala sporten, den nationella sporten och den internationella. Att man upplever att det är mycket sport beror på att tidigare låg nästan all sport oavsett vilka grenar det handlade om samlade på eftermiddagen. Men nu sprids evenemang och matcher över veckans alla dagar och ingen vill längre att matcher i olika sporter ska krocka med varandra. Man försöker istället få en egen tid för att få mesta möjliga publik, det gör att sporten dyker upp på olika ställen i tablån lite oftare än för några år sedan. Ström Med start den 24 oktober utforskar Strömredaktionen i vanlig ordning en massa olika aspekter och frågeställningar som rör den elektroniska musiken. P2, onsdagar Kropp och själ programmet för dig som vill veta hur du ska göra för att må bra och leva länge. Vi vänder oss till dig som har hälsa som hobby, men också till dig som inte alls känner dig som en sportig typ. P1, tisdagar LUNDSTRÖMS BOKRADIO Börja lördagsmorgnarna med P1:s nya litteraturprogram. Programledare Marie Lundström förklarar varför litteratur passar så bra i radio: Rösten går rätt genom huvudet, rakt ner till känslan. Plötsligt har du din favoritförfattare alldeles nära. Riktig radio liknar de bästa böckerna: Smakar på orden, gottar sig i formuleringar och rör sig med språkets hjälp fritt genom tid och rum. P1, lördagar I radion i höst Tankesmedjan humor och satir om nyheter, aktuella ämnen och samhällsdebatter med ett särskilt fokus på inrikespolitik. P3, måndag till torsdag Musikguiden i P3 spelar den bästa nya musiken, bred och smal, kända hits och välbevarade hemligheter. I Musikguiden i P3 får du träffa artisterna, höra de nya låtarna och se hela sammanhanget. Ungefär som i naturfilm, fast med musik. Typ. P3, måndag till torsdag och , lördagar , och , söndagar och Jazzlandet Programmet där du möter musiker, bevakar aktualiteter och rapporterar från platser där jazzen händer i hela landet. P2, tisdagar Naturmorgon Direktsänd naturradio från Sverige och världen. P1, lördagar Morgonpasset Martina, Kodjo och Hanna på Morgonpasset i P3 går sin egen väg och bjuder bara in gäster som de själva är intresserade av. Varje dag i P3, PROGRAM P4 Extra En mix av dagens händelser och aktuella personer. Receptet är hemligt men resultatet är naggande gott. Programledare på vardagar är Lotta Bromé. Carina Holmberg och Erik Blix hör du på helgen. P4, varje dag / /2 5

4 Ingen är tuff alla är töntar De är både bästa vänner och arbetskamrater. Christer Lundberg och Morgan Larsson känner varandra så väl att de ibland inte behöver uttala några ord för att förstå varandras tankar. Följ med in i studion där duon varje vardag sänder Christer i P3. Text Sanna Schiller Foto Mattias Ahlm VÄND!

5 CHRISTER I P3 CHRISTER I P3 Det sa klick mellan oss. Morgan om första mötet med Christer et är en fokuserad Christer Lundberg som möter upp i Kanalhuset i Göteborg. Han har siktet inställt på att hans vän och tillika arbetskamrat Morgan Larsson ska hinna äta i god tid före sändning, eftersom det är han som ska styra programmet i dag. Om det krisar har jag ett äpple du kan få, säger han. Morgan tackar och säger att det vore snällt. De har känt varandra i många år och möttes första gången när de studerade musikvetenskap på Göteborgs universitet Sedan dess har Christer och Morgan hållit ihop. När jag först träffade Morgan trodde jag att han var kristen och homosexuell, minns Christer. Och jag hade aldrig tidigare träffat någon som tyckte om Marc Almond så som jag tycker om honom (sångare i synthbandet Soft Cell reds. anm). Det sa klick mellan oss, fyller Morgan i. När Christer pratar nickar Morgan medhållande och tvärtom. Ibland fyller de i varandras meningar. De känner varandra utan och innan. Något som märks om man lyssnar på Christer i P3, ett relationsprogram som bygger på att lyssnarna ringer in och delar med sig av sina historier. Christers och Morgans uppgift är att lyssna och ställa frågor, att vara en vän. En uppgift de tar på största allvar. Lyssnarskaran är sina programledare trogna, många har lyssnat på i stort sett alla program. Jag tror att vi jobbar så bra ihop på grund av att vi verkligen känner varandra. Jag vet att Morgan är lite trött på morgonen och ofta kommer sent, då kan jag anpassa mig efter det. Och Morgan vet att jag inte är arg eller sur när jag sitter och smattrar på tangenterna och muttrar framför datorn. Vi skapar den trygghet som krävs för att vi ska kunna vara kreativa tillsammans. Den tryggheten är nödvändig för att man ska våga kasta sig ut, lägger Morgan till. Enligt Christer är Morgan en lurig jävel men det finns ingen han litar på mer. Jag kan inte ens beskriva hur mycket jag litar på Christer, kontrar Morgan snabbt. Bråkar ni aldrig? Sällan, men det händer. Jag är ganska anal när Christer Lundberg Ålder: 38 år. Bor: I Göteborg. Familj: Fru och två barn. Utbildning: Kulturvetenskap, musikvetenskap och journalistprogrammet på Göteborgs universitet. Specialintresse/fritid: Mitt synthpopband Universal Poplab. Och outdoor life, jag gillar verkligen att hänga i naturen. Har precis skrivit klart romanen Gräspojken som kommer i höst. Morgan Larsson Ålder: 42 år. Bor: I Göteborg. Familj: Nej. Utbildning: Har läst socialpsykologi, musikvetenskap och journalistprogrammet på Göteborgs universitet. Specialintresse/fritid: Indien, hitta konstiga bilder på internet och fotboll. Tränar på gym och spelar på min gitarr ibland. Skriva, har gett ut romanen Radhusdisco och skriver på en ny. det gäller att hålla tider och ibland kan jag bli arg när Morgan inte kommer i tid fast vi har bestämt. Ofta handlar våra bråk om att vi inte setts och hunnit snacka igenom saker, då kan det bli missförstånd och stress som kan leda till lite bråk. Men vi reder alltid ut konflikterna, det är viktigt att stämningen mellan oss är go när vi sänder. Hur vårdar ni er vänskap? Det är viktigt att ta sig tid och ses privat, så att vi inte bara ses på jobbet. Att jobba ihop är inte samma sak som att umgås och man får dessutom de bästa idéerna när man är ledig. Morgan är nog den person som jag träffar mest, bortsett från min fru och mina barn. Samtidigt är det ju svårt att få tiden att räcka till och hinna ses utanför jobbet. För nån vecka sedan gick vi ut och tog en öl. Då var det fest, säger Morgan. Programledarduon brukar också åka på semester tillsammans. En gång återvände de till den campingplats i Schweiz där Morgan blev till och senast packades väskorna för en skrivarresa till Kanarieöarna. Vi har roligt ihop hela tiden. Oj, vad obehagligt det lät, men så är det faktiskt, säger Morgan. Båda har svårt att förklara hur deras vänskapsrelation förändrats sedan de började jobba sida vid sida för ungefär tio år sedan, men är överens om att de genom arbetet har lärt känna varandra på djupet. Jag visste till exempel inte att du var en ordningsmänniska som vill ha koll på allt, säger Morgan till Christer som tar över ordet och försvarar sig: Jag mår bäst när jag vet vad som händer om en månad, den bästa spontaniteten är planerad. Klart är att Morgan och Christer inte har lärt känna varandra på det behagliga sättet. I början av en relation vill man ju mest ses då och då och ha det lite gött i solen. Men vi har inte kört så, i stället var det stressiga deadlines varje dag. Men vi har verkligen lärt känna varandra. Både det bra och det dåliga, säger Morgan. Trots det var de aldrig oroliga över att vänskapen skulle försämras av att jobba ihop. Snarare tvärtom. Jag var mest glad över att jag hade fått ett jobb, förklarar Morgan. Jag var helt säker på att det skulle funka. Vi kompletterar varandra. Morgans hjärna är helt galen. Han kan få de mest tokiga infall, medan jag organiserar och ser till att saker funkar. Var för sig skulle vi inte göra så bra radio, men tillsammans blir det riktigt bra, säger Christer. Deras radioprogram bygger framför allt på stor interaktivitet med lyssnarna. Morgan och Christer är överens; utan dem skulle det inte finnas något att sända. Därför gör de Christer i P3 under devisen: För att få någonting måste man ge någonting. Vi kan inte uppmana lyssnarna att ringa in och berätta något pinsamt de gjort. Varför ska de göra det? Men om jag först berättar något pinsamt som jag gjort vill fler dela med sig. Många vill visa sig duktiga och tuffa, men det är precis tvärtom. Ingen är tuff, alla är töntar. Christer i P3 sänds måndag fredag lördag & söndag Christer om Morgan: + Jag har aldrig träffat någon som har ett så rikt intellekt som Morgan. Om man kunde sälja hjärnor skulle man kunna sälja hans för mycket pengar. Han kan ibland få för sig att en detalj som saknar vikt har stor betydelse. Han läser in extremt mycket, ibland stämmer det och ibland inte. Morgan skulle kunna bli bättre på att fokusera på the big picture. Morgan om Christer : + Christer är fantastisk på att få ett samtal som inte alls är roligt att bli roligt. Det är en mycket bra talang. Ibland behöver Christer och Morgan inte ens tala med varandra för att förstå vad den andre tänker. Christer går igenom ett klipp med producenten Det händer att redaktionen bjuder in publiken till fest. Morgan i studion där de sänder Christer varje vardag kl Han kan utstråla att han är sur, fast att han verkligen inte är det, som när han sitter framför datorn och slår på tangenterna /2 2012/2 9

6 SVERIGES RADIO EKOT Hallå där Radioapan! Hur står det till? Hej halloj! Det är hemligt bra. Jag har precis varit ute med min specialmikrofon och spelat in några myror som hoppade trampolin. Det var ett roligt ljud. Var kan man höra dig? Mig? Jag hörs ofta i Barnradion i P4 kl på vardagarna. Och så kan du hälsa på mig på webben, där finns alla mina sånger om bokstäver, siffror och annat apigt kroppen till exempel! Och så har jag en egen musikkanal med bara barnmusik, den får du inte missa. - I höst kommer dessutom en helt ny app för barn till mobiltelefonen. Radioapans banankalas heter den och där kan du hjälpa mig att fixa fest i Sagoskogen där jag bor. Nä, nu måste jag slappa lite i min hängmatta och hitta på en ny låt. Hej då då. 50-åring som går hem hos kidsen Vi i femman firar 50 år och tävlingen är populärare än någonsin. Över elever deltog i uttagningarna till förra årets säsong. Framgångsreceptet som håller än idag är kombinationen av smarta 11-åringar och kluriga frågor. Vi i femman speglar den tid vi lever i. Inte minst tilltalet var annorlunda förr. De vuxna kunde ofta ha en lite nedlåtande ton, menar programledaren Kim Ohlsson som leder Vi i femman i både radio och tv. Idag görs programmet utifrån barnen och hur de är. De är huvudpersonerna. Även frågorna har förändrats över tid. I arkiven från förr visade man till exempel en majskolv och frågade vad det var för grönsak. Det vet nog de flesta 11-åringar nuförtiden. Idag frågar man å andra sidan under vilket århundrade första världskriget utspelades. En fråga man kanske inte skulle ha ställt för 50 år sedan, säger Kim Ohlsson. Tävlingen startade i redan började även SVT sända Vi i femman. Nuförtiden deltar femteklassare från cirka skolor i hela landet i uttagningstävlingarna. Olika delar av tävlingen sänds i Sveriges Radio P4 och SVT Barnkanalen. Jag tror att det krävs mer idag av en 11-åring, än när jag gick i femman. Dels allt som man ska lära sig i skolan, men för att hänga med krävs det också att man ska veta allt om kändisar som Justin Bieber, vilken som är den senaste filmen på bio, och vilka kläder som är rätt, säger Kim Ohlsson. Hemligheten bakom programmets framgång är kombinationen av smarta barn och kluriga frågor. Kunskap är tidlöst, menar Kim Ohlsson. Det är ett program där kunskap sätts i centrum. Det är kul att se hur en hel klass börjar samarbeta, där kunskap blir häftigt på nåt sätt firar tävlingen 50 år och det kommer såklart att höras och märkas men det är fortfarande 11-åringarna som står i centrum. Samtliga texter Anna-Lena Walmsley källan om världen i 75 år: här är ekot s största redaktion har levererat nyheter i 75 år. 150 medarbetare ligger bakom redaktionens nyhetsledande rapportering i sändningar som pågår varje dag, dygnet runt. Foto: Stuart Franklin/Magnum Photos/IBL Bildbyrå Foto Mikael Göthage Hon gör det ingen vuxen vågar Årets julkalender utspelar sig bland iskalla skurkar, sjöjungfrubarn och skeppare. Siri och Ishavspiraterna är skriven av författaren Frida Nilsson och är en spännande historia som utspelar sig i en ishavsregion under segelskutornas tid. December månad brukar vara en spännande tid för alla barn. I år hjälper Sveriges Radios julkalender till att öka spänningen ännu mer. Det har varit viktigt för mig att skriva en spännande historia som verkligen lockar till lyssning. Men Siri och Ishavspiraterna handlar samtidigt om så mycket mer än äventyr, till exempel om hur vi behandlar våra medmänniskor, naturen och djuren, säger Frida Nilsson som skrivit kalendern. I Siri och Ishavspiraterna får vi följa Siri när hon ger sig ut på ett äventyr hon sent ska glömma. När hennes lillasyster rövas bort av den läskiga piraten Vithuvud be- stämmer sig Siri för att göra det som ingen vuxen vågar: följa efter piraterna för att försöka hämta hem sin syster. Lyssnarna får följa med på en farofylld färd mellan öarna i Ishavet. Under resans gång möter vi iskalla skurkar, sjöjungfrubarn, skeppare, bedragare och sist men inte minst den rödhårige sjömannen Fredrik Rollen som Fredrik spelas av sångaren Tommy Nilsson, för de vuxna kanske mest känd som sångare, men för barnen är hans röst välkänd eftersom han dubbat flera stora tecknade filmäventyr på bio de senaste åren. - Fredrik är en stor snäll sjöman som tillsammans med Siri är hjälten i sagan. Rollen passar mig. Jag har dubbat mycket tecknad film, och någon hade väl fastnat för min röst, säger Tommy Nilsson. Siri spelas av 12-åriga Isabel von Krusenstierna och som den elaka piraten Vithuvud hör vi Tomas von Brömssen. Julkalendern sänds i radio och på webben 1 24 december. Minst lika viktig är papperskalendern med den traditionella lucköppningen. I år heter illustratören Alexander Jansson. Jag blev överväldigad och hedrad när jag fick frågan om jag ville illustrera julkalendern. Som liten var julkalendern en fascinerande manick som inspirerade och stimulerade min fantasi, säger han slog arméstyrkor brutalt ned en demonstration för politisk frihet och demokrati på Himmelska fridens torg i Peking. Ekot var på plats och rapporterade. Minns du ögonblicken? Ekot var på plats sidan 13 Mari Forssblad - inrikesreporter sidan 14 Sten sjöström Vår man i New York sidan /2 2012/2 11

7 EKOT EKOT minns du? Klockslaget kvart i fem betyder tid för Dagens Eko. Ekots chef Anne Lagercrantz Reporter Vanna Beckman i studion Hon var en av de allra första kvinnliga journalisterna på redaktionen. Radioprofilen Lennart Hyland under arbetet med ett reportage om sophämtarna i Stockholm, Medarbetarna på Ekot har en unik kompetens. n av årets stora svenska nyheter var den om Saudi-affären. Den 6 mars rapporterade Ekot att Sverige genom Totalförsvarets forskningsinstitut planerat att hjälpa diktaturen i Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik. En tid senare avgick försvarsminister Sten Tolgfors i svallvågorna av avslöjandet. Det var ett historiskt genomslag för vår grävande journalistik och ett resultat av att grävande är satt i system inom och hos oss på Ekot. Det finns ett fungerande maskineri med en särskilt avdelad grävgeneral som samordnar grävet inom, konstaterar Anne Lagercrantz, chef för Ekot. Ekot är nästan alltid först med att rapportera viktiga händelser. Vi har varit först med att berätta om i stort sett alla förändringar i partiernas ledarskikt under det senaste året, säger Ekochefen. Förutom de klassiska Ekosändningarna i FM-kanalerna, till exempel kvartifemekot och de korta pipen varje heltimme är Ekot förstås numera aktivt på en rad olika plattformar och medier. Ekonyheter via webben, Facebook, mobilen och Twitter är självklarheter. Det finns många nya medier idag och många nya avsändare av nyheter. I detta ökande brus står Ekot för trovärdighet och kvalitet oavsett hur och var mediekonsumenten läser eller lyssnar på nyheterna, förklarar Anne Lagercrantz. När det första Ekot sändes 1937 var det inte ett renodlat nyhetsprogram utan ett aktualitetsmagasin som enligt direktiven skulle behandla dagsaktuella frågor av allmänt intresse. De riktiga nyheterna, som telegram om krigsutbrott och katastrofer, rapporterades på den tiden i radio av TT som hade egna dagliga nyhetskommunikéer. Det var först i mitten av 1950-talet som Ekot blev det stora nyhetsprogrammet med en blandning av korta telegram och fördjupande inslag om dagens viktigaste in- och utrikes händelser. Ungefär samtidigt började också Ekot göra egna korta nyhetssändningar av TT-typ i radio. Anne Lagercrantz blev Ekochef förra året och med erfarenheter bland annat som chef för TV4-Nyheterna vill hon nu föra in lite nytt tänkande på den tunga och anrika redaktionen i Radiohuset. Samtidigt som hon vill bevara och förädla allt det som Ekot står för och som i hög grad bidrar till Sveriges Radios mycket höga förtroende bland allmänheten. Medarbetarna på Ekot har en unik kompetens och jag försöker få dem att ytterligare lyfta fram den, genom något jag kallar kvalificerade reflektioner. Jag vill att vi oftare ska dra egna slutsatser och vara mer rakt på sak, baserat på observationer och fakta. Exempelvis när en ekonomireporter sammanfattar Greklands sänkta kreditbetyg som skräpstatus. Men någon åsiktsjournalistik är jag inte ute efter, det är inte Ekot, säger Anne Lagercrantz. Arabiska våren Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén fanns mitt i folkvimlet på Tahrirtorget i Kairo under de dramatiska januaridagar som inledde det folkliga uppror som sedan spreds till stora delar av arabvärlden. Palmemordet 1986 Det var i Ekot kl den 1 mars 1986 som svenska folket först fick veta att statsministern mördats. Ungernrevolten 1956 Ekots Kurt Andersson lyckas ta sig in i Budapest som ende och förste reporter och rapportera om det ungerska folkets grusade hopp om frihet. Ekots reportrar har funnits på plats där det händer världen runt i 75 år. Foto: NY Times / SCANPIX 11 september 2001 Ekots Anders Ask var på plats i katastrofområdet på södra Manhattan när södra tornet kollapsade, en knapp timme efter att ett kapat flygplan hade flugit in i det. Boforsskandalen 1987 Ekot avslöjade att den svenska vapentillverkaren Bofors mutat till sig en jättelik kanonorder från Indien /2 2012/2 13

8 EKOT EKOT Ekot har en egen studio i Riksdagshuset passion FÖR POLITIK Ekots inrikespolitiska reportrar är bland de bästa i landet. Bakom de snabba rapporterna och kunniga analyserna ligger ett genuint intresse för besluten och människorna som styr Sverige. Möt Mari Forssblad, mångårig inrikesreporter. Text Mats Carlsson-Lénart Foto Lena Dahlström och Mattias Ahlm et märks att Mari Forssblad trivs i maktens korridorer. Under en liten rundvandring i Riksdagens nygamla hus på Helgeandsholmen i Stockholm refererar hon till olika händelser av varierande dignitet i de senaste decenniernas inrikespolitiska historia. Det var här som Mona Sahlin satt med den där röda väskan som det blev ett sånt liv om för några år sen, säger hon och pekar på en soffgrupp. Mari är en av elva reportrar i Ekots inrikesgrupp, en av landets ledande granskare av den politiska makten i Sverige. Varje tisdag samlas hela gruppen i s redaktionslokaler i Riksdagen som ligger strategiskt till, med utsikt över plenisalen. Då går vi igenom vad alla har på gång och vad det är för nyheter som kan väntas stå på dagordningen under de närmaste dagarna. För kollegorna Tomas Ramberg, Erik Ridderstolpe, Herman Melzer och Inger Arenander berättar Mari att hon just nu jobbar med ett större inslag som snart ska gå i P1 Morgon. Det handlar om att personer som dömts till psykiatrisk vård genom en brist i den nya lagstiftningen inte som tidigare kan få tidsbegränsad sjukersättning. Vilket många dömda varit beroende av för att till exempel betala sina vårdavgifter, förklarar Mari. De senaste dagarna har hon ägnat åt att samla in intervjuer och underlag för sitt inslag och hon suckar lite vid tanken att eftermiddagen måste ägnas åt att börja bearbeta materialet. Detta är ett exempel på vilken pedagogisk utmaning det kan vara att på relativt kort tid för lyssnarna försöka förklara vad ett problem handlar om och varför det är viktigt. En annan utmaning i sammanhanget är att hantera att politiker och tjänstemän ibland spelar på att lagstiftningen är så krånglig att även de själva kan ha svårt att förstå den. Men det gäller att vara uthållig, att inte ge upp! Just förändringar och konsekvenser av det Det gäller att vara uthållig, att inte ge upp! nya socialförsäkringssystemet är Mari Forssblads specialitet i inrikesgruppen. Det är väldigt skönt att det finns möjlighet att ibland kunna lägga mycket tid, kanske flera dagar, på inslag och granskningar av komplicerade ämnen och frågor. Men när som helst kan djuplodande granskningar avbrytas för en tid av den politiska hetluften. En minister avgår. En plötslig kritikstorm mot statsministern eller S-ledaren. Då är vi på direkt och alla i gruppen vet precis vad de ska göra. Varje kollega har sitt nätverk av källor och kontakter och vi kan snabbt få en uppgift bekräftad eller dementerad från flera olika håll. Ambitionen är att så snabbt som möjligt berätta om den senaste inrikespolitiska utvecklingen, baserad på grundkriterierna att uppgifterna ska vara sanna och relevanta. Olika sidor ska få komma till tals och det som händer ska förklaras och sättas in i ett sammanhang av Ekots egna kommentatorer och ibland även av till exempel forskare. Eftersom vi har resurser, erfarenhet, kontakter och är samspelta i gruppen lyckas Ekot oftast vara först med de stora nyheterna, säger Mari Forssblad. Hur fungerar det då i nyhetslägen där allt fler medier och reportrar vill befinna sig i första ledet och ställa frågor till de viktigaste politikerna? Först är det ju presskonferens där alla som är med kan ställa några spridda frågor. Men sedan brukar det bli möjlighet till enskilda intervjuer och då är Ekot i regel första eller andra medium i turordning. Är pressekreterarna ovana kan de röra till det men de lär sig, säger Marie. Kan det vara ett problem att få politiker eller andra makthavare att ställa upp för intervjuer? Oftast är det enkelt men det beror på hur besvärande frågan är. Lägre ministrar och partiledare ställer alltid upp. Detsamma gäller riksdagsledamöter som behöver höras och synas för sitt hemlän. Mari Forssblad är servitrisen från Göteborg som i början av 90-talet började intressera sig för journalistik. En journalist på den numera avsomnade tidningen Arbetet rekommenderade henne att söka till Skurups folkhögskola i Skåne där hon fick möjlighet att utveckla sitt berättande. Jag hade mitt första jobb på Kalmar och kom sedan till Ekot Och som inrikesreporter har jag nu arbetat i snart 15 år. Mari visar det rymliga pressrummet i anslutning till kammaren. Här har exempelvis Riksdagsjournalisternas Förening sina kaffeträffar med ledande politiker. Då sitter politikern i den här soffan och då är ljudupptagning, fotografering eller filmning inte alls tillåten. Twittra och blogga får man bara göra så att säga i bakgrunden. Varför är det så? Meningen är att det inte ska vara en vanlig presskonferens utan mer ett ledigare samtal präglat av eftertänksamhet. För oss journalister är det en möjlighet att köra en fråga i botten och få politikern att säga mer än de inövade messagetracken. Kaffeträffarna genererar därför i princip alltid nyheter. Närmast väntar en intensiv höst för Mari och hennes inrikeskollegor på Ekot. Med två år kvar till nästa val blir det spännande att se vad som händer i regeringen. De mindre partierna behöver profilera sig för att klara spärren. Sen blir det också intressant att se hur oppositionen formeras. Oavsett vad som händer kan vi vara säkra på att Ekots inrikesreportrar kommer att vara på hugget och göra allt för att s lyssnare även fortsättningsvis inte bara kommer vara insatta i vad som händer i svensk politik utan också fortsätta ställa obekväma frågor och granska våra folkvalda /2 2012/2 15

9 EKOT 75 ÅR EKOT 75 år Sten Sjöström, New York Högt placerad korrespondent Från sin kombinerade bostad och kontor på 35 våningen i ett bostadshus vid 60 gatan kan s korrespondent Sten Sjöström se hur det nya One World Trade Center sticker upp, högst av alla skyskrapor i Manhattans storstadsdjungel. Det är både på gott och ont att ha jobbet så nära, säger Sten Sjöström. Text Mats Carlsson-Lénart Foto Snezana Vucetic Bohm USA är stort och jag tycker själv att jag reser för lite. Sten i sin kombinerade lägenhet och radiostudio. På New Yorks gator är det alltid något på gång. ten Sjöström står på sin balkong som hänger ut från lägenheten, nästan 100 meter ovanför gatan. Där nere ligger i alla fall sjukhuset dit John Lennon fördes efter att han skjutits, säger Sten och pekar på ett stort huskomplex nedanför. 60:e gatan skär över Manhattan ungefär där Central Park slutar i söder, inte långt från Metropolitan och Lincoln Center. Ner till Downtown, finansområdet på Manhattans sydspets där de två WTC-tornen stod och där den nya megaskyskrapan reser sig är det sex till sju kilometer. s lägenhet är överraskande liten och enkel. Vardagsrum med kök, sovrum och ett kontor. Det var nog lite mer glamoröst förr att vara utrikeskorre än nu. Inte minst förenklad och förbättrad teknik gör att vi numera måste leverera betydligt mer och oftare än tidigare. Sten har arbetat på Ekots utrikesredaktion i 22 år och förutom på hemmaredaktionen i Radiohuset i Stockholm har han även varit korrespondent i Moskva i ett par omgångar. s närvaro i New York började samtidigt som FN etablerades i slutet av 1940-talet. Den första fasta korrespondenten var Arne Thorén som i över 20 år levererade sina karakteristiskt smattrande nyhetsinslag till den svenska radiopubliken öppnade ett riktigt kontor i New York med direktör och korrespondenter. Detta kontor började minskas ner under 1980-talet för att helt stängas Sedan dess har korrespondenten fått ha kontoret hemma i bostaden, vilket även s korrespondent i Washington har. Idag är FN inte en lika viktig anledning som förr till att har en korrespondent i New York men stadens position, bland annat som globalt finanscentrum, gör att upplägget med korrespondenter både i New York och i politikens Washington behållits, säger Sten Sjöström. Korrespondenterna i New York och Washington delar på s Nordamerikabevakning. I tvådagarsintervaller har Sten Sjöström jouren med huvudansvar för att hålla koll på det dagliga amerikanska nyhetsflödet och rapportera det som är viktigt för de svenska radiolyssnarna i Ekots sändningar och aktualitetsprogram. De dagarna blir det mest att läsa tidningar och jag tycker det är ett privilegium att få börja dagen med New York Times och Wall Street Journal, tidningar som tar sina läsare på allvar. Sen tittar jag på tv, lyssnar på radio och levererar inslag hem till Sverige. Tidsskillnaden gör att jourdagarna kan bli ganska långa för Sten Sjöström. På morgonen kollar jag genast vad som ska göras till exempelvis kvartifemekot. Sedan kring lunch och på tidiga eftermiddagen är det lite lugnare innan jag börjar producera inslagen för natt- och morgonsändningarna. De dagar då Washington har jour däremot försöker Sten Sjöström vara ute och intervjua desto mer. Inte bara Ekot och aktualitetsprogrammen utan också en rad andra redaktioner efterfrågar reportage och inslag från USA. USA är stort och jag tycker själv att jag reser för lite. Särskilt Kalifornien är underbevakat, delstaten vars ekonomi ensam är jämförbar med många av världens större länder. Nu är det snart dags för presidentval i USA, en av de riktigt stora regelbundna världspolitiska händelserna. Blir det Obama eller Romney? Jag skulle tro det blir väldigt jämnt och spännande, säger Sten som även var på plats och bevakade presidentvalen 2008 och Tillsammans med korrespondentkollegan Ginna Lindberg i Washington bevakar Sten Sjöström partikonvent, valmöten och alla aspekter av valrörelsen. Och till själva valet i november kommer förstärkning från Sverige i form av ett antal reportrar, programledare och annan personal som ska göra bevakningen av själva valdagen och valvakan. Ekot och har i över 50 år hållit ett nätverk av egna korrespondenter runt jorden och satsar fortfarande hårt på utrikesbevakning. Det som skiljer oss från andra medier är att vi är snabbare och mer nyhetsinriktade. Tidningarna missar ofta dagsaktuella nyheter på grund av tidsskillnaden. Väggarna i våningen vid 60:e gatan pryds bland annat av några ryska tavlor som Sten Sjöström köpte under sina korrespondentperioder i Moskva på 1990-talet, bland annat en med motiv från en av gatorna i närheten av Moskvakontoret. När jag är ledig tar jag ibland tunnelbanan ut till Brighton Beach på Coney Island. Det är de ryska kvarteren här i stan och där brukar jag ta chansen att prata lite ryska igen /2 2012/2 17

10 NYHETER NYHETER Bättre journalistik när publiken är med I år satsar lite extra på nyheterna i de lokala kanalerna. Vi ska bli bättre på att utforska och beskriva verkligheter som vi idag sällan berättar om och fånga in röster vi idag inte hör i radion, berättar Ingrid Marklund på P4 Västerbotten i Umeå. Text Anna-Lena Walmsley Foto Mikael Andersson Fem sätt att hitta och intervjua nya personer som sällan hörs i nyheterna: Följ en vardag En reporter följer till exempel en ung student ett par dygn. Man flyttar in med radioutrustning och spelar in, gör inslag och reportage. Redaktionen på pizzerian En veckas redaktion på en annan plats där många människor rör sig, till exempel på pizzerian. En reporter flyttar ut och sänder program och nyheter någon dag bland matgästerna för att få nya röster och uppslag. Nätverksredaktionen En reporter bildar en grupp med 3 4 personer (inte journalister) som har egna erfarenheter av det som ska skildras. De blir experterna som man ber om uppslag och rådgör med. Har du tips eller idéer? Hör av dig till din lokala kanal! Kontaktuppgifter hittar du på sista sidan. ngrid Marklund är samordnare för P4 Västerbotten, P4 Västernorrland, P4 Norrbotten, P4 Jämtland och Sameradion. De kallar sin satsning för Nya röster i norr och det är framförallt tre områden man fokuserar på: hur tillvaron ser ut för den växande gruppen fattiga i området, hur romernas vardagsliv ser ut och hur livet ter sig i det norrländska inlandet. Hon menar att det är viktigt att allas röster har en plats. Det är väldigt viktigt. och vi journalister har ett viktigt uppdrag att granska verkligheten och lyfta fram samhällsproblem. Det är viktigt att man inte bara pratar om de människor som är utsatta utan pratar med dem också, så att deras perspektiv och deras erfarenheter finns med. Men Ingrid Marklund berättar att det av olika skäl inte alltid är så enkelt. Gör man ett inslag om till exempel psykiskt ohälsa eller fattigdom är det inte så lätt att få tag på någon som man kan intervjua. Reportrarna har möjlighet att komma ut mer och träffa folk och få nya nätverk. Folk kanske skäms över det, det är inte så vanligt att folk vill ställa upp i radion och berätta hur det är. Därför menar hon att satsningen som görs i år på lokala nyheter är så viktig. Den gör bland annat att reportrarna har möjlighet att komma ut mer och träffa folk och få nya nätverk. Det finns en tendens i radion att vi har en överreprepresentation av dem som liknar journalisterna alltså relativt välutbildad medelklass av svenskt ursprung, säger Ingrid Marklund. Vi har också en överrepresentation av experter och företrädare. Ibland är det så klart befogat att intervjua makthavare, men de som berörs av besluten och de som inte har så mycket att säga till om, som inte har någon maktroll de är med för lite. Det här hoppas hon kommer att ändras, med hjälp av några nya arbetsmetoder som ska testas under året. Bland annat ska man flytta ut redaktionen till pizzerian eller till ett kafé. Per-Gunnar Eriksson på P4 Västerbotten flyttade till exempel sin redaktion till ett kafé i Vännäs under fem dagar och kom på det viset närmare lyssnarna. Man ska också pröva att arbeta med en nätverksredaktion. När reportern Anna Ahlström, P4 Västernorrland, gjorde reportage om eritreanska familjer i Junsele använde hon sig av ett nätverk som kunde ämnet. Det handlade bland annat om SFI, svenska för invandrare, och nätverksredaktionen bestod av fem personer med egen erfarenhet av SFI-undervisning. Med deras erfarenheter och kunskap fick reportaget fler dimensioner. I vardagen på de lokala stationerna hinner man oftast inte ut så mycket, så det här är ett sätt att få tid att röra sig mer ute i länet. Pratar man med människor får man ju också ny kunskap, då får man ju också veta något annat. Just publikens roll i arbetet är viktig, understryker Ingrid Marklund. Om lyssnarna bidrar och berättar vad de vill ha och vad de tycker, blir det både bättre och roligare. Det är från lyssnarna uppdraget ska komma i högre grad. Inflödet av idéer och tankar ska komma av publikmedverkan. Det är något vi jobbar med i alla kanaler och det är viktigt. Det blir bättre journalistik om publiken är med! Missar vi något? Tycker du att nyheterna på radio inte speglar det som händer dig, där du bor? För att fånga upp vad du som lyssnar tycker och vad du och dina vänner pratar om har vi startat nyhetsnätverk på några redaktioner och fler är på gång. Anmäl dig gärna om du vill dela med dig av dina kunskaper, intressen och tips, så att vi kan göra nyheter som är mer angelägna för dig. Kontakta din lokala kanal om du vill vara med och påverka nyheterna och bidra med ditt kunnande i något av våra nyhetsnätverk. Kontaktuppgifter hittar du längst bak i tidningen. Profilreporter En reporter profilerar sig själv på ett område, som till exempel ensam mamma och använder sina egna erfarenheter och känslor. Ber publiken om samarbete. Exempel: Jag är ensam mamma till två tonåringar och jag vill göra reportage om hur det är att inte ha pengar till det som alla andra får. Nu vill jag ha din hjälp. Medieovan studiogäst Vi bjuder in en person som är ny i Sverige att vara gäst i ett direktsänt program. Tanken är att ge större plats åt de röster som annars mest hörs som korta klipp i bandade reportage. Vi undersöker hur man kan arbeta för att den som är ovan att vara med i radion ska komma till sin rätt i en studiointervju /2 2012/2 19

11 MIN VÄG TILL SVERIGES RADIO Min väg till Foto Mattias Ahlm min väg till sveriges radio Här kan du läsa lite om hur några av våra medarbetare kom till oss /1 Han är den rappa käften i P3:s Morgonpasset som hörs varje vardagmorgon. Ett drömjobb för många, men när Kodjo Akolor själv blickar mot framtiden är det Oscars-statyetter som står högst på önskelistan. SKOLTIDEN Uppväxten som enda svarta killen i skolan gjorde Kodjo snabb, både i benen och i repliken. Han berättar att han blev mobbad, men att han klarade sig undan genom sin kvicktänkthet och humor. Jag upptäckte att jag kunde få folk att skratta, och om jag blev retad ändå kunde jag vända det genom att jävligt snabbt hitta något hos mobbaren som de andra började skratta åt istället. Den tiden lade väl grunden till det jag har jobbat med som vuxen. För mig är radio bara ytterligare ett medium jag kan använda mig av och vara rolig genom. Vägvalet Det var meningen att Kodjo skulle satsa på ett yrke som ekonom, men under studietidens praktikperiod på ett fondbolag insåg han att det inte var hans grej. Jag hade blivit en skitdålig ekonom, verkligen, säger Kodjo och skrattar. Utbildningen ligger på is. Kanske blir det något han tar upp så småningom, om den nuvarande karriären tar slut. Och i så fall blir det med inriktning på marknadsföring, inte företagsekonomi. Radiodebuten Genom sina framgångar som stå upp-komiker fick Kodjo hoppa in som sommarkompis i Morgonpasset Det uppdraget ledde sen till att han fick frågan om att stanna kvar och ta över som en av tre programledare i samband med att programmet skulle göras om. Men det jag har grepp om är skrattet. Ska jag ge ett råd till andra som vill komma in och få chansen att jobba på är det väl att vara konsekvent och satsa på det man är bra på. Hitta din styrka, säger Kodjo. Filmstjärnedrömmarna Målet är att bli skådespelare, och gärna filmregissör också. Än har han inte fått några erbjudanden om filmroller, men han drömmer om att få gestalta Martin Luther King. Kodjos pappa brukade säga till honom: Om man siktar mot stjärnorna kommer man åtminstone till molnen, ett råd som Kodjo har tagit till sig. Jag vill få ta emot tre Oscarsstatyetter vid samma gala, för bästa biroll, bästa regissör och bästa manus. Det har bara en person gjort förut. Text Jenny Mattsson Vill du jobba hos oss? sverigesradio.se/ jobb Foto Mattias Ahlm Slump och driftighet ledde Johan Sjödahl till radion. Från uttråkad praktikant på ekonomiavdelningen avancerade han till chef över radions tekniker i hela Västsverige. bananskalet I dag kan Johan Sjödahl inte riktigt svara på vad det var som gjorde att han en gång i tiden valde att gå ekonomisk linje på gymnasiet. Han var inte så road av ekonomi och praktiken på lokalradion i Göteborgs ekonomiavdelning var med hans egna ord dötrist. Som tur var hade han en engagerad handledare som skickade honom till grammofonarkivet i stället. Det var ju mycket bättre! Den tekniska chefen fick upp ögonen för Johan och ordnade så att han fick chansen att bli ljudtekniker. På den tiden det vill säga i slutet av 1980-talet fanns det inte så många utbildningar för ljudtekniker. I stället hade Sveriges Radio ansvar för att utbilda dem som behövdes. För Johan innebar det att han samti digt som han avslutade sin gymnasieutbildning fick två års betald praktik för att bli ljudtekniker. Idolerna Att jobba på Lokalradion i Göteborg vid den tiden var helt fantastiskt. Hela Göteborgsligan Lennart Persson, Janne Josefsson, Leif Loket Olsson, Janne Jingryd. Det var stora radioprofiler som gjorde fantastiska program och där kom jag in som en fjunig 16-åring och fattade inte så mycket. Sedan den första förvirrade tiden har Johan haft flera olika jobb inom och i dag är han teknisk områdeschef i område Väst. Förutom ett intresse för och förtjusning i radio som medium har Johan blivit kvar på Sveriges Radio för att de vid helt rätt tillfälle har gett honom nya utmaningar. Det är en styrka hos att det finns möjligheter inom företaget för den som vill vidare. chefskarriären Johan trivs bra i sin chefsroll och konstaterar att drygt tio år som hockeydomare på elitserienivå har gett honom bra erfarenheter som ledare. Som domare måste du hålla huvudet kallt och fatta beslut som kommer att skapa såväl irritation som frustration och glädje. I min roll som chef har jag stor nytta av den erfarenheten. Text Maria Lagergréen Linda Nordeman är tjejen som har stenkoll på musiken i P3. Stark vilja och ett gediget intresse för musik gav henne drömjobbet som musikredaktör. MUSIKINTRESSET Som liten drömde Linda om att jobba som skivrecensent eller modedesigner. Även hennes intresse för skrivande journalistik och tv var starkt. Därför valde hon att plugga på det nystartade mediagymnasiet i Tumba och blev en av eleverna i den första årskullen. Det var där hon träffade sin kulturlärare, Katarina Gunnarsson (som fick Publicistklubbens stora pris 2012). Absolut den bästa lärare jag någonsin har haft, säger Linda. dj karriären Efter ungefär ett år på P3 fick jag testa att välja musik till radioprogrammen. På fritiden började jag jobba som dj och det ledde senare till att jag startade egna klubbkvällar i Stockholm. tv-praktiken Under gymnasietiden praktiserade Linda på produktionsbolaget Jarowskij, där hon trivdes jättebra och blev smått lovad jobb. Men ung och kaxig som jag var blev svaret nja. Jag måste prova radio först, säger Linda med ett skratt. Hon fick också praktikplats på Radio Megapol där hon fick se hur den kommersiella sidan fungerar. Lindas kontakt med sin gamla gymnasielärare Katarina Gunnarsson ledde till en praktikplats med lön på P3. Då var Linda 19 år, och fick till en början jobba med att sortera cd-skivor. p3-jobbet På somrarna behövs många vikarier i P3, jag hängde på och fick göra P3 Mix. Men mest har mitt fokus och hjärta alltid legat på musikredaktörskapet. Mitt tips till alla som vill jobba här är att även kontakta produktionsbolagen som producerar en stor del av P3 idag, och komma med programförslag. Text Susanne Tellinger Foto Mattias Ahlm 2012/2 21

12 RING P1 RING P1 Ring P1 Här ska alla tas på allvar Ring P1 har gått från att vara utskällt till citerat. Tomas Tengby som varit programledare sedan starten för tolv år sedan blir fortfarande taggad av den direktsända debatten. Text Birgitta Lagerlöf Foto Mattias Ahlm ebattprogrammet Ring P1 fick minst sagt en turbulent start när det började sändas år Etersörja, ett parlament för alla upprörda och missgynnade var några av åsikterna som hördes i debatten. Det unika, och det som upprörde, var att vanligt folk fick komma till tals och framföra sina åsikter. Och det var inte i P3 eller i lokalradion, utan i P1. Ring P1 var som något katten släpat in. Då var det något helt nytt och omstörtande. I P1 var det av tradition alltid experterna som bjöd på svaren. Folk var med i enkäter och fick ibland säga vad de tyckte, men det var experterna som talade om hur det egentligen förhöll sig, säger Tomas Tengby, ihärdig programledare sedan starten. Han säger att kritiken då varken förvånade eller berörde honom. Vi som kom från lokalradio och P3 var vana vid utanförskapet. Kanske sa det mer om kritikerna. Anna Engholm, projektledare för Ring P1 är inne på sammas spår. Då och då råkar hon på åsikter som är nedlåtande gentemot de som ringer in till programmet. Mest upprörd blir jag när det är människor, inte sällan journalister eller makthavare, som annars pratar sig varm om yttrandefrihet. Men det gäller tydligen inte för alla. Man får tycka vad man vill om Ring P1. Men om man som makthavare, politiker eller journalist inte orkar lyssna på vad vanligt folk tycker ska man nog ta sig en funderare, säger hon och benämner programmet som en viktig kanal ner i köksbordet. Uppdraget är tydligt. I Ring P1 ska lyssnarna få säga sin mening och delta i samhällsdebatten och målet är att vidga den utanför de vanliga debattmönstren och deltagarna. Så många röster som möjligt ska höras och de två, tre första samtalen sätter agendan för dagens program. Det som dominerar i massmedia är inte automatiskt de ämnen som folk vill ringa om. Min erfarenhet är att samtalen i Ring P1 vid stora händelser, katastrofer och liknande hamnar på en helt annan, mer filosofisk nivå. Vi journalister är så inriktade på det faktiska, vad som har hänt och hur. Men de som ringer vill prata om vad det betyder känslomässigt och filosofiskt. Det är spännande och ger en annan syn på det som sker, i stort och i smått, säger Tomas Tengby. Telefonslussen sätter igång 20 minuter före sändning. Två personer tar emot samtalen och antecknar vad det är för ämne och åsikt som den som ringt in vill tala om. Lapparna lämnas över till producenten som gör en sållning för att få ett så brett och engagerande program som möjligt. I studion får programledaren via chatt reda på vilka samtal som är på gång, ofta en till två förutom det pågående samtalet. Utöver inkommande telefonsamtal ska programledaren hålla koll på inkomna mejl, meddelanden på programmets telefonsvarare, debattforumet, sms samt inlägg på Facebook och Twitter. Här kan man verkligen prata om att hålla många bollar i luften. Anna Engholm beskriver det som en torktumlare. Tomas Tengby gillar det. Ring P1 är det optimala direktsända programmet, säger han och beskriver varje sändning som en föreställning där man aldrig på förhand vet vad som ska hända. Det lever, det finns en nerv. Tomas Tengby började på som 17-åring 1973 och har sedan dess bland annat hörts i Karlavagnen i P4, Ring P1, Tengby Direkt i P4, Morgonpasset i P3 (som han fick Stora Journalistpriset för), Vakna i P3, Prat i P3, Radioteatern samt fler ungdomsprogram i P3. Tomas jobbar med Ring P1 tio veckor per år och har sänt någonstans mellan 500 och 600 program sedan starten. I P4 hörs han nu på söndagarna i Mannheimer och Tengby. I tv har han gjort Mat med Tina, matreportage i Go kväll samt talkshowen Tomas Tengby. Tomas har också gett ut ett flertal kokböcker samt medverkar som krönikör i tidningar och magasin. Ring P1 var som något katten släpat in. Tomas om reaktionerna på programmet när det startade. Däremot gillar han inte när folk ringer in och har en åsikt gjuten i sten som de bara upprepar utan att egentligen kunna argumentera för den eller vilja diskutera. Programledarens roll är att försöka fördjupa förståelsen med olika argument så att ämnet och frågeställningen utvecklas, ge nya infallsvinklar. Programmet satsar aktivt på att olika åsikter ska mötas och plockar upp tidigare trådar för att få en debatt i direktsändning. Det ska vara en levande mötesarena och satsningen på att vara aktiv i social media är en medveten strategi för att bredda lyssnarskaran och engagera fler i debatterna. Vi ska ha högt i tak och ta alla på allvar, berättar Anna Engholm. Ring P1 har gått från att vara utskällt till att numera bli citerat i andra sammanhang. Skam den som ger sig. Och Tomas Tengby har inga planer på att lägga av som programledare för programmet. Det är efter tolv år fortfarande alldeles för roligt och han taggas när det blir debatt och åsikterna flödar in i direktsändning. Men framför allt kan jag bli rörd av det förtroende som folk känner när de vänder sig till oss för att prata om väldigt känsliga saker. Det är ett stort förtroende man får. Ring P1 är ett direktsänt debattprogram som sänds i P1 klockan varje vardag. Programledare och sändningsort varierar. Förutom att ringa till programmet går det att framföra sin åsikt via telefonsvarare, mejl, sms, Twitter och Facebook. På programmets hemsida förs debatt dygnet runt på ett forum. Startade år 2000 och blev då omstritt för att programmet släppte in vanliga människors åsikter i P1. Har cirka lyssnare /2 2012/2 23

13 RADIORÖSTER RADIORÖSTER Ingvar Storm i trevligt sällskap Han är programledaren som sätter gästerna främst. Trots det, eller kanske just därför, är han en av våra mest folkkära röster i program som Spanarna och På minuten i P1. rogrammen ska vara ett trevligt sällskap. Du ska gärna skratta, le någon gång och kanske bibringas ett tankebloss du inte funderat på tidigare. Ingvar Storms ambition att hålla en låg profil som programledare måste betraktas som ganska misslyckad. Efter att spirituellt och med vänlig humor lett Spanarna och På minuten i 24 respektive 17 år är han en av de mest välkända och uppskattade radiorösterna i P1. På minuten består av en panel med skådespelaren Pia Johansson, författaren Hans Rosenfeldt, komikern David Batra och andra ordvirituoser. Deras uppgift är att under en minut inför en studiopublik och utan att tveka eller upprepa sig improvisera på ett i förväg lika okänt som fantasifullt ämne. Teman som tecknen som fick mig att misstänka att vår reseledare hade ett förflutet som kannibal eller därför kastar sig folk ut genom dörrar och fönster när jag kommer in på operan och liknande /2 På minuten är i hög grad improvisationsteater. Som enväldig domare fungerar Helge Skoog. I Spanarna avläser Sissela Kyle, skådespelare och komiker, tillsammans med frilansskribenten Johan Hakelius med flera tecken i samtiden och skådar med stöd av tre argument in i framtiden. Att falla varandra i talet, högljutt protestera och vänligt trakassera de andra programdeltagarna tycks ingå i spelreglerna. Den spanare som inte blir avbruten känner sig ofta lite olycklig och misstänker att spaningen är så trist och ointressant att ingen orkar kommentera... Själv nöjer sig Ingvar Storm att med gott humör fördela ordet, dela ut ämnen och med en eller annan replik rikta sig direkt till lyssnarna, för att försäkra sig om att de är med på noterna. Att överraska, improvisera och utan manus skapa något i ögonblicket förenar På Minuten och Spanarna. Vad skiljer programmen? I Spanarna krävs hygglig trovärdighet och en logisk räcka av tankar. På minuten ska bara vara roligt och programmet får ta vilka svängar det vill. Som en slags intellektuell dadaism! Ingvar Storm, som även gjort en del tv, tycker det är hundra gånger roligare att jobba med det snabba och lättrörliga radiomediet. Han jämför gärna med poesi. Radio är lite som att läsa. Som lyssnare omvandlar du en liten, krypterad informationsmängd till jättestora världar. Du är medverkande! I barndomshemmets Sigtuna på 1950-talet stod radion på för jämnan. Föredrag av dåtida, folkkära radioröster som forskningsresanden Sten Bergman kunde förflytta Ingvar Storm till exotiska söderhavsöar på andra sidan jordklotet. I transistorn på studentrummet hördes Trädgårdsdax, Mosebacke Monarki och P3:s sena 1960-tals mix av Björneborgarnas marsch, Beatles och Mireille Mathieu... För lyssnaren Ingvar Storm har radion genom decennierna varit ett lika troget som trevligt sällskap. Så är det fortfarande. Jag lyssnar i stort sett hela tiden. Har en radio i köket, en i källaren och naturligtvis en i bilen. Ingvar Storm Ålder: 61 år Utbildning/bakgrund: Fil. kand.: konsthistoria, filmvetenskap, pedagogik. Dramatiska Institutets radiolinje. Familj: Gift, två barn. Fritid och intressen: Natur och kultur, företrädesvis fåglar och konst. Gärna långpromenader och besök på loppisar och antikvariat. Tycker att det fortfarande finns massor att upptäcka mellan Treriksröset och Falsterbo. Text Thomas Andersson Foto Mattias Ahlm

14 RADIORÖSTER RADIORÖSTER Folke är världsmusikprogrammet som välkomnar både inbitna fans och nya lyssnare. Esmeralda Moberg har hittat sitt drömjobb på P2 där allt kan hända. et är en rolig avvägning, säger programledaren och sångerskan Esmeralda Moberg. Legendariska spelmannen Willie Toors med Digerbergsvallåt och traditionella låtar i ett Folke helt tillägnat romska toner. Fiolfrossa live i Folkestudion i samma program som svensk-senegalesiska duon Sousou & Maher Cissoko. Ett undersökande reportage om den samiska jojkens aktuella status, dragspelsnjutning och kurdisk musik. Eller heta afrikanska vindar från Zimbabwe och Västsahara, gamla upptagningar av traditionella spelmanslåtar och nyinspelad nordisk folkmusik... Andra kanaler och program får ösa på så mycket de orkar med treminuters radiopop för Esmeralda Moberg är det folkmusiken som har de vackraste melodierna och det mest spännande och raffinerade svänget. Folklig musik javisst! Men, påpekar Esmeralda Moberg, just folkmusiken är den smalaste av alla smala musikgenrer. Rent kommersiellt och med hänsyn till utrymmet i exempelvis. Samtidigt är det den enda genre som är politiskt het. Som direkt berör sådant som integration, mångfald och samverkan mellan olika kulturer. Mycket riktigt! Det var först via den spanska flamencon som sångerskan Esmeralda Moberg på allvar fann vägen in i den svenska folkmusiken. Dörröppnaren var flamencosångaren och pedagogen Rogelio de Badajoz som Esmeralda på kringelkrokiga vägar stötte ihop med när hon som 16-årig gymnasieelev flyttade till Stockholm från den lilla småländska uppväxtbyn utanför Ljungby. De där tonerna mellan pianots tangenter, improvisationen och det gehörsbaserade musicerandet förenar folkmusik från olika kulturer, påpekar Esmeralda Moberg. Steget från flamenco till såväl traditionell som nyskriven svensk folkmusik var inte långt. Hennes medverkan i duon Skuggpoeten resulterade 2010 i en av många vitsordad cd där Esmeraldas röst svävar över en nutida väv av hip hop, jazz och svensk folkton. Drömprogram i Folke med obegränsade resurser? Åh! Då skulle jag söka upp spännande sångtraditioner runt om i världen. Och resa tillbaka i tiden för att besöka Oum Kalthoum! Som lyssnare behöver du inte vänta på att drömmen ska gå i uppfyllelse. Den 1975 bortgångna egyptiska mästersångerskan dyker kanske inte upp i nästa program. Men du kan vara säker på att Folkes programledare Esmeralda Moberg presenterar andra röst- och instrumentalvirituoser ur folk- och världsmusikens outtömliga källa från förr och nu, när och fjärran. Esmeralda Moberg Ålder 37 år Bakgrund Folkmusikalisk grundutbildning i flamenco. Vis- och danskurser vid Malungs folkhögskola. Gör Programledare för Folke I P2, sångerska, skådespelerska, teaterarbetare, studier vid Gotlands Tonsättarskola. Hörs i Folke i P2 varje söndag kl 19 med repris fredagar kl Bor Stuga i gotländsk glesbygd, lägenhet i Tensta i Stockholm Familj Pojkvän i Göteborg Fritid Jogga trans-länge och folkmusiknörda på nätet. Text Thomas Andersson Foto Mattias Ahlm Esmeralda Moberg ger dig raffinerat sväng i folkton 2012/2 27

15 RADIORÖSTER RADIORÖSTER Han är småbarnspappan som kaxigt tar sig an ämnen andra tvekar inför. I P3 leder han program om sex under parollen öppet, personligt och ogenerat. yfiken är ett epitet som Nisse Edwall gärna använder om sig själv. Men han vill inte kalla sig för sexexpert, trots att han hörs som programledare för två olika sexprogram i P3: Hångla och Ligga med P3-samtalet. Nisse gillar temat sex, men är öppen för att leda helt andra program i radio eller tv om tillfället bjuds. Om de ringer från Melodifestivalen skulle jag ju inte säga nej, skrattar han och drar handen genom det bångstyriga mörka håret. Tvåårige sonen Manne klänger i hans knä under samtalet, och Nisse parerar vant leksaksbilar och kladdiga händer medan han resonerar kring varför ämnet sex är så laddat och väcker så stort intresse. Det är ju något som alla har en relation till, vare sig man har sex eller inte. Men jag vill behandla sex som vilket ämne som helst i mina program. Helst ska det låta som om vi lika gärna hade kunnat tala om fotboll. Man behöver inte förstärka det kittlande ämnet med en fnissig ton i programmet. I Ligga med P3-samtalet kretsar diskussionerna kring sextips, personliga erfarenheter och sexuella preferenser hos medlemmarna i programmets panel. I Hångla ligger fokus på publiken i yngre tonåren. Sexsnack med barn och unga är något som väcker motstridiga känslor. Redaktionerna för Hångla och Ligga med P3 har fått kritik för att deras program pressar unga som ännu inte är mogna för sex. Men Nisse Edwall hävdar att vi borde prata mer om ämnet sex med barn och unga, snarare än att prata mindre.. Att man pratar om sex betyder inte att man har sex. Vi uppmuntrar inte till att ge sig in på saker man inte är mogen för, men den som vet mycket om sex och sin kropp kan känna sig tryggare och säkrare när det är dags. Jag vet att ämnet sex är eggande men jag gör inte mina program för att kittla, utan för att upplysa, säger Nisse Edwall. Han stormtrivs inom public service-radion, som han ser som en plats där man kan vara knasig men ändå stå på en seriös grund. - Medieklimatet är så polariserat idag, antingen paj-tv eller P1. Jag gillar inte det, utan vill kunna göra program som ligger mitt emellan. På P3 kan jag göra program för unga, och ha tid att förbereda mina frågor så att jag får bra svar. Det är en ynnest att få jobba med program där man vill lyssnarna väl. Nisse Edwall backar inte för sex Nisse Edwall Ålder 32 år Hörs i Ligga med P3-samtalet samt Hångla i P3 och på webben. Bor Stockholm Familj Gift, en tvåårig son Förebilder David Letterman och Oprah Winfrey. Och så min mentor, Kristian Luuk. Han behärskar den svåra konsten att vara tyst. Text Jenny Mattsson Foto Mattias Ahlm /2

16 RADIORÖSTER RADIORÖSTER Anna Mannheimer blixtförälskad i radio Journalistik var det första hon var riktigt bra på. Efter många succéprogram har Anna Mannheimer nu skapat en egen söndags-sfär i P4. ag har egentligen aldrig velat höras i radio, det var redigeringen och klippningen som fascinerade mig, att jag kunde bemästra tekniken, säger Anna Mannheimer. Hon sökte sig till journalistiken relativt sent och beskriver mötet med radiomediet som en blixtförälskelse. Innan jag började plugga journalistik var jag inte bra på något. Jag jobbade med allt möjligt, var fritidsledare, diskade och stod i modeboutique, inget var särskilt lyckat och jag visste inte vad jag ville bli. Av en slump hängde hon med en kompis som skulle söka till medieutbildningen vid Nordiska folkhögskolan i Kungälv. Anna kom in på första försöket. Helt plötsligt var jag en av de bästa i klassen. Mina egenskaper, som att jag är extremt nyfiken, ställer tusen frågor och alltid lägger märke till olika saker, kom till sin rätt. Första radiojobbet var på P4 Väst i Uddevalla, med ett sommarprogram inriktat på turistinformation. Jag gjorde fruktansvärt dålig radio, helt galet dålig faktiskt. Jag vågade inte prata under introt och informerande om bävrar och badtemp. Det var hemskt. Men hon gav sig inte. Efter sommaren i Uddevalla följde ett jobb som programassistent på Radio Göteborg där Anna Mannheimer fick lära sig allt. Därifrån värvades hon till P3 och Morgonpasset. Det var superläskigt att gå över till P3, där var alla så häftiga och jag kände ingen. Men det var skitkul att jobba som producent. Med Morgonpasset fick Anna sitt genombrott. Det var 90-tal och redan då arbetade hon ihop med Tomas Tengby, han var programledare och hon producent. Vägen fram till dagens pratprogram Mannheimer och Tengby, som började sändas vintern 2009, har bland annat gått via humorprogrammen Rally, Parasit-tv och Humorlabbet. Humorn är fortfarande närvarande, även om den är något nedtonad. Jag vill inte spela programledare med en tillgjord röst. Tomas och jag pratar om allt möjligt som hänt under veckan som gått. Vårt program ska ha fokus på kultur. Men inte den kultur som innebär att man bevakar film- och teaterpremiärer, i stället lyfter vi fram en bra dvd eller någon aktivitet som kan göras i hemmet. Till exempel tipsar Anna Mannheimers mamma, dramatikern Carin Mannheimer, varje vecka om en bok hon läst. Liselott i zooaffären väljer Veckans goding och en läkare får gissa sjukdom under programpunkten Kolla doktorn när symptom rabblas upp. Blandningen av ämnen är vid och återspeglar programledarnas personligheter. Jag och Tomas har stor respekt för varandra, men är inte polare privat vilket jag tror gör vårt program bättre. Det blir inte så intimt. Ålder 49 år. Bor Göteborg. Familj Min man Peter Apelgren, vår dotter Olga och Peters två söner Wilmer och Hector Specialintresse Varje söndag dansar jag hiphop för väldigt vuxna. Vi är ett gäng tanter i årsåldern som kör tuff streetdans tillsammans. Det är underbart roligt. Fritid Jag är väldigt inne på trädgårdsarbete, sår frön och rensar ogräs. Vill se saker växa. Och så gillar jag att sova, äta gott och dricka vin. Förebilder Alla bra kvinnor. Som Sissela Kyle, Annika Lantz, Klara Zimmergren, Mia Skäringer, Marianne Rundström, Kristina Hedberg, Carin Ahlqvist. Och drottning Margrethe i Danmark, för att hon är så tuff. Text Sanna Schiller Foto Mattias Ahlm 2012/2 31

17 SAMERADION SAMERADION I Kiruna ligger Sameradion, s nordligaste redaktion, 25 mil norr om polcirkeln. Här jobbar två unga tjejer som gärna ger sig ut på vägarna. Text Anna-Lena Walmsley Foto Mattias Ahlm anna Nutti och Merethe Kuhmunen är kanalens yngsta medarbetare med sina 19 och 21 år. De talar båda nordsamiska, förutom svenskan, och är från samma sameby, Könkämä sameby. Och det är just språket och kulturen som är anledningen till att de jobbar på Sameradion. Kanalen har under lång tid haft svårt att hitta nya medarbetare, ett problem de delar med s andra minoritetsspråkskanaler. Så i höstas satsade man hårt på att leta efter nya förmågor som hade språkkunskaper och kulturell kännedom för att sedan utbilda dem till journalister. Hanna och Merethe blev uttagna en lyckad satsning för alla parter. Efter fem månaders intensivutbildning på ingår tjejerna nu i redaktionen. Vi har blivit jättebra bemötta av alla kollegor. De tar verkligen emot en och värderar ens åsikter även när vi säger gud, vilket trist program. Vi har fört in ungdomssynvinklar på Sameradion som de tar vara på, säger Hanna uppriktigt. Hon berättar att det är många som har kommit fram till henne och sagt att det är roligt att lyssna på Sameradion nuförtiden när det är så många unga personer med. Även de äldre kollegorna uppskattar lite ungt blod och nya idéer. Sameradion sänder på fyra språk: nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska och svenska. Där nordsamiskan är det största av de samiska språken och talas av samer i Sverige, Norge och Finland. Jag gillar verkligen jobbet. Och att få använda samiskan är jätteviktigt, för språket håller ju på att försvinna, säger Merethe. Hanna och Merethe jobbar både med nyheter och program och ger sig gärna ut på vägarna för att hitta de rätta rösterna till inslagen. Vi har fått göra jättemånga resor. Sápmi sträcker sig ju ända från Norrbotten till Härjedalen. På så sätt har vi mycket att bevaka, säger Merethe. Hon har själv har inte körkort än, men eftersom de gör många jobb ihop funkar det bra Hanna bakom ratten och Merethe bakom mikrofonen. De har varit på reportageresa /2 2012/2 33

18 SAMERADION SAMERADION Hanna Nutti är en av Sameradions yngsta reportrar. Samernas flagga används i hela Sápmi. Miljöljud är viktiga i reportagen. så sänder sameradion Liten språkkurs Merethe Kuhmunen intervjuar en slöjdkonstnär om förbudet mot att sälja sälskinn. Det finns många fördomar mot samer, som att alla skulle ha renar till exempel. till Karesuando cirka 20 mil enkel resa och till Arvidsjaur, 4 timmar bort med bil. Man får inte vara för lat för att åka till alla de här platserna. Det fick vi lära oss ganska snabbt under utbildningen att det är viktigt att vara på plats, berättar Hanna. Vi vill göra ljudligare radio. Just idag är det inget långväga reportage på gång. Ett nyhetsinslag om förbudet mot att sälja sälskinn ska göras innan lunch. Ett ganska typiskt knäck, med samisk vinkel. Vi sätter oss i den vita bilen med s logotyp längs med sidorna. Hanna kör, Merethe sitter bredvid. Fotografen Mattias och jag sitter i baksätet. Vi är på väg till slöjdkonstnären Karin Vasara för att få hennes åsikt om det nyligen införda förbudet som slår hårt mot sameslöjdarna. Hennes butik har nyss flyttat, så det tar ett tag att hitta. Fastän Kiruna är litet så hittar man inte, säger Merethe på kartläsarplatsen och skrattar. Staden må vara liten men Kiruna är faktiskt den ytmässigt största kommunen i Sverige. Det är en backig stad med gruvan som en mäktig fond. Den tjocka röken bolmar upp ur de höga skorstenarna. Solen lyser från en i övrigt klarblå himmel och det är isigt. Väl framme hos slöjdkonstnären ramlar jag nästan på rumpan på den glashala gatan. Tjejerna rör sig betydligt vanare på det hala underlaget. Det är inte för inte som samiskan sägs ha hundra ord för snö och is. Det finns många fördomar mot samer, som att alla skulle ha renar till exempel. Men självklart jobbar samer som tandläkare, hårfrisörskor och journalister precis som alla andra bara en liten del försörjer sig på renskötsel och sameslöjd. Men många har ändå den traditionella samekulturen nära inpå. På Sameradion finns det flera som påverkas av rennäringens cykler, som Hanna till exempel. Och när renarna ska flyttas hjälper hon till. - När man jobbar på en samisk arbetsplats går det bra. Om jag säger att min pappa behöver hjälp med renarna och inte kan jobba så förstår de, säger Hanna. Hon berättar hur de märker kalvarna om somrarna i norska fjällen, för att senare flytta ner dem till skogslandet i Karesuando, och hur de sedan skiljer ut sin familjs renar före slakt. Svenska Nordsamiska lulesamiska sydsamiska Hej! Bures! Buoris! Buaregh God morgon! Buorre iđit! Buorre idet! Buerie aerede Adjö Báhcci dearvan Vuojnnalip! Nåå-nåå Hur mår du? Got veaját? Maktas vieso? Guktie veasoeh? Vill du ha kaffe? Jugat go gáfe? Sidák káfav? Sijhth prihtjegem? Program för alla Program på samiska har sänts i Sveriges Radio ända sedan 50-talet. Det uppdrag har är formulerat i det så kallade sändningstillståndet från regeringen. Där står bland annat att SR ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet, ha ett brett utbud av program för stora och små grupper, sända program på minoritets- och invandrarspråk och ha en decentraliserad programproduktion. Sameradion sänder nyheter, aktualiteter, kultur, sport, underhållning, debatt, barnradio, ungdomsradio och upplevelser med utgångspunkt från Sápmi och dess innevånare. Det är något speciellt med ett folk som står med ena foten i tvåtusentalets moderna, digitala, snabba tillvaro och med den andra näbbstövelbeklädda foten i en urgammal kultur fylld av traditioner. Där en 19-åring å ena sidan kan massor om renskötsel och sameslöjd och samtidigt twittrar och lägger ut egna låtar på sin My Spacesida. För musik är ett av Hannas intressen. Jag sjunger jättemycket och skriver egen musik. Mest på engelska. Ibland uppträder jag på olika turistevenemang, men inte så ofta längre. Hon har tröttnat på att vara en jojkande same i kolt som folk kan titta på, förklarar hon med ett snett leende. Att tillhöra en minoritet som anses exotisk är något som hon måste förhålla sig till. När jag frågar om framtidsplanerna suckar både Hanna och Merethe. De tänker inte så, Sameradion är en egen kanal i. 2 timmar och 25 minuter varje dag i P2 1 timme extra i P2 varje söndag 15 minuter två gånger per vecka i P4-Jämtland 24 timmar om dygnet på webben, SR Sápmi Sameradion sänder på fyra språk: nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska och svenska. säger de. Hanna förklarar: Jag tror det är en svår fråga för alla samer. Att fråga vad de vill bli, för här är man bara. Man tar det som det kommer. Och man är liksom inte fast på en plats. Framtiden för samerna pratar Hanna hellre om. Den yngre generationen samer är mer enade än min pappas generation. Jag upplever det så i alla fall. Vi är mer tillåtande och förstår att vi måste jobba tillsammans snarare än att dela upp oss i ännu mindre minoriteter, säger Hanna. Det gör också att Sameradion spelar en viktig roll i samhället som en plats där samernas språk och kultur får fortsätta att utvecklas, men också som en kanal för att lära majoritetsbefolkningen svenskarna mer om samekulturen och dess plats i Sverige /2 2012/2 35

19 barnradion BARNRADION Magiskt pa manga sprak Vill du lyssna pa det Magiska skrinet? Gå in på sverigesradio.se/barn Du kan höra sagorna på webben och de går även att ladda hem som poddradio. Hör bland annat de finska nyskrivna historierna om de fyra äpplena som tar sina vänner vindarna till hjälp, den listiga Mästerkatten som möter en rävflock, två flickor som blir vänner, en katt som åker tunnelbana och en pojke som svär för mycket. Magiska skrinet är barnprogram på de fem minoritetsspråken i Sverige: finska, samiska, tornedalsfinska (meänkieli), romani chib och jiddisch. Sagorna har valts ut av de olika språkredaktionerna på. Det har varit väldigt roligt och lärorikt att arbeta med de här berättelserna, säger Inga Rexed, barnradioproducent på med lång erfarenhet av barnkultur. Hon menar att man som svensk kanske vanligtvis väljer sagor mer anpassade efter svenska mått. När man letar efter berättelser sållar man omedvetet utefter sin egen kulturbakgrund, men det här är ett samarbete mellan barnradion och minoritetsspråksredaktionerna, där de har gjort urvalet. De finska sagorna är nyskrivna och nutida Pa s barnwebb under vinjetten Magiska skrinet doljer sig en sagoskatt. Har finns massor av berattelser pa de fem minoritetsspraken, med ett innehall som ar langt ifran det traditionellt svenska. medan de samiska är gamla muntliga berättelser. Sagorna riktar sig till barn i åldern 5 8 år. Trots det kan innehållet vara ganska läskigt, som den samiska sagan om pojken som blir bortbytt av en underjordisk Haldi eller berättelsen på jiddisch om Golem som är en riktig rysare bland judiska legender. Ofta handlar det om svåra saker och känslor som sorg, rädsla och att bli övergiven. Men det är inget man ska vara rädd för att låta barn lyssna på, menar Inga Rexed. Barn är inte som vuxna. De förstår det de förstår. Som vuxen behöver man inte vara så ängslig för det. Barnen sätter in det de hör i en egen kontext av de erfarenheter de har. Man känner till sagorna utifrån sin kultur och sina myter, så en saga kan vara lätt att begripa för ett samiskt barn, men inte för ett svenskt. För ett barn blir det spännande med det nya och annorlunda. Att berätta sagor är ett sätt att stärka identiteten och modersmålet. Och att använda radion till det passar utmärkt. Det ingår dessutom i s uppdrag som public serviceradio att sända program på minoritetsspråk och att göra fler program för barn. Idag är det ont om sagor på en del av minoritetsspråken och ännu mer sällsynt att man kan lyssna på sagor på sitt eget språk. På barnwebben finns sagorna därför på originalspråk och översatta till svenska. Vill man lära sig om andra kulturer är det här jättespännande, säger Inga Rexed. Hon berättar att hon kan se (och höra) en röd tråd genom sagorna inom varje språk, men att den skiljer sig väldigt mellan de olika språken och kulturerna. Det var intressant att arbeta med berättelserna på romani chib och jiddish som är muntliga språk. De sagorna var mest annorlunda för mig, säger Inga Rexed. Det har varit en utmaning att försöka hitta ljud och musik från de olika kulturerna och landskapen i berättelserna. Vi har jobbat mycket med skådespelare och dramaturg för att göra det begripligt för små barn. Skådespelarna som berättar sagorna på svenska har själv sin bakgrund inom de olika kulturerna. Jag tyckte det var viktigt att berättaren själv känner till sagorna. Då kan man berätta med mer inlevelse. Text Anna-Lena Walmsley Lyssna på berättelserna på jiddisch om den hungriga larven, den kloke token Jankele som ska vakta månen, flickan som inte fick ha något eget djur och den fattige Yankel som alltid lyckas köpa marknadens största fisk. Sagorna på romani chib är på tre olika dialekter: lovara, arli och kelderash. Hör historien om draken och den vise mannen, Roza som hämtar salt, pojken och trätallriken, mannen som klarar sig ur svåra situationer genom att ljuga på ett roligt sätt och kungen som så gärna ville ha ett barn. På meänkieli handlar det om svåra saker och känslor som sorg, rädsla, att bli övergiven, att avvika - och om att drunkna. Som tur är slutar det mesta lyckligt. De samiska sagorna handlar bland annat om gammellassot som längtar efter att bli använt igen, Inga och pappa som far till fjälls för att laga stängsel, pojken som blir bortbytt av en underjordisk Haldi, försteningen på julafton och när Lávrra räddade Neiila från jätten Stallo. Illustrationer: Katarina Strömgård /1 2012/2 37

20 Mer om svensktoppen 50 år Så gör man radio Radio är ljud. s sändningar kan du ta emot via internet i din mobiltelefon och i din dator, via digitala signaler till din DAB-radio eller via radiovågor till din radioapparat. Radiovågorna går i olika frekvenser på vad som kallas fm-bandet, det utrymme i luften där vi sänder. Frekvenserna ser du på de siffror som man rattar in för att hitta olika kanaler på en radioapparat, och kan variera lite i olika delar av landet. I Stockholm sänder exempelvis P3 på frekvensen 99,3 mhz. Här hittar du våra frekvenser där du bor: 1 En reporter spelar in ljud vid en intervju, och överför sedan ljudet till sin dator. I ett redigeringsprogram tar hon bort sådant som inte ska vara med vid den färdiga intervjun, och klipper in exempelvis inspelade fakta och förklaringar kring ämnet som radioinslaget ska handla om. Det är mycket som ska få plats på kort tid. Ett inslag i radions nyhetssändningar är sällan längre än 1,5 minut. 2 3Från radiohuset sänds radiosignalerna till din radio. Du kan lyssna direkt eller i efterhand. I radiostudion kan en programledare intervjua gäster direkt i sändning, och dessutom kan man lägga in inslag som har spelats in i förväg. I studions datorer samsas radioinslagen med signaturmelodier och musik. Allt som ska vara med i sändningen läggs in i rätt ordning i datorn. Det gäller att hålla koll på tiden så att alla program och inslag börjar och slutar exakt när de ska. 50 år P1 fokuserar på ett talat utbud och musik förekommer därför främst i programmen Andliga sånger, Gudstjänsten och Helgsmål. P2 är kanalen för klassisk musik, jazz och folkmusik. Producenter väljer musiken till programmen inom sina specialområden, exempelvis opera, kammarmusik, kör, orkester, samtida musik, jazz och folkmusik från olika länder. Den musik som inte har någon programrubrik väljs av producenter med specialkunskaper inom framför allt klassisk musik i vid mening. P3 består till 65 procent av musik. Musiken i P3 ska spegla vad som händer i musikvärlden just nu, så när du lyssnar på kanalen hör du i första hand den nya populärmusiken, inom genrer som pop, rock, soul, hiphop och modern dansmusik. Mest låtar från det senaste året, men även äldre hits. Musiken som spelas i de program som inte speciellt handlar om musik väljs av P3:s musikredaktörer, som träffas varje måndag för att tillsammans sätta ihop den kommande veckans spellista. Varje musikredaktör jobbar sen individuellt via vårt dataprogram med att pussla ihop musiken till varje radioprogram. P3:s spellista är uppdelad i fem kategorier: A-, B-, C-, D- och E-listan. A-låtar spelas ca 2 gånger om dagen B-låtar spelas ca 1 gång om dagen C-låtar spelas ca 4 5 gånger i veckan D-låtar spelas ca 3 4 gånger i veckan E-låtar spelas ca 2 3 gånger i veckan A-listan är hitsen. B-listan består av låtar som tidigare spelats på A-listan eller som vi bedömer har chansen att bli populära. C-listan består av låtar eller artister som är bekanta för lyssnarna. D-listan är en etableringslista och E-listan består av låtar med ett smalare sound och uttryck. P4 består till ungefär hälften av musikflöde, som också kompletteras med specialprogram om musik. Kanalen har en lokal identitet, och vänder sig samtidigt till hela Sverige. Musiken vänder sig till en vuxen publik, med betoning på pop och rock. I begreppet vuxna döljer sig här minst tre generationer. P4 gör regelbundna musikundersökningar där publiken får tycka till om den musik som spelas. Vem väljer musiken? Sven-Gösta Johansson / SCANPIX Anita Lindblom är en av de artister som har spelats flitigt på Svensktoppen genom åren. Vänd! /2 2012/2 39

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Pressguide - mötet med pressen

Pressguide - mötet med pressen Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一 Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 金 T O-_- 田 界 Gurgel Y(^_^)Y / Mårten von Torsten och borsten )( UU.. / 山 =( U Kurt ( _ ) Grabbarna grus (ˊ_>ˋ) / Lols återkomst.o :-D O Voldemort ( ) 11 september Hej skit

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. 1/5 BESLUT 2012-12-20 Dnr: 12/01833 SAKEN Godmorgon Stockholm, Sveriges Radio P4 Radio Stockholm, 2012-09-17, inslag om en dödsannons; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Ta tuffa samtal på måndagen

Ta tuffa samtal på måndagen Ta tuffa samtal på måndagen Näringsliv SvD 2011-08-18 08.03 Torsdag den 18 augusti Dalarö 16 Klart.se Ta tuffa samtal på måndagen PROFIL Namn: Jenny Rosberg. Ålder: 44. Bor: Söder om söder. Familj: Man

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Vinna väljarna. Samtal för samtal.

Vinna väljarna. Samtal för samtal. Vinna väljarna. Samtal för samtal. Människor påverkar människor. När vi ska bestämma oss för något, gör vi det nästan alltid genom att prata med någon vi litar på eller någon vi får förtroende för. Det

Läs mer

INNEHÅLL. Sid 1 Presentation av redaktionen. Sid 2. BISA. Sid 3. Intervju med Ms Ekholm. Sid 4 Månadens bild. Sid 5 Vilken ungdomstidning är bäst?

INNEHÅLL. Sid 1 Presentation av redaktionen. Sid 2. BISA. Sid 3. Intervju med Ms Ekholm. Sid 4 Månadens bild. Sid 5 Vilken ungdomstidning är bäst? Nr 1 INNEHÅLL Sid 1 Presentation av redaktionen. Sid 2. BISA Sid 3. Intervju med Ms Ekholm Sid 4 Månadens bild. Sid 5 Vilken ungdomstidning är bäst? Sid 6-7 Vad tyckte eleverna om teatern Tant Meier? Sid

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

På resande fot på Cuba och i Mexico

På resande fot på Cuba och i Mexico Sida 1 av 5 Välkommen till Willy o Ingers gästbok På resande fot på Cuba och i Mexico [Skriv nytt] - [Skapa ny gästbok] 72 personer har besökt gästboken som innehåller 17 meddelanden. Senaste meddelandet

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Kay Pollak, filmregissör, känd för bland annat "Så som i himmelen",

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Publicerat med tillstånd Flickan jag älskar heter Milena Text Per Nilsson Bild Pija Lindenbaum Alfabeta 1998

Publicerat med tillstånd Flickan jag älskar heter Milena Text Per Nilsson Bild Pija Lindenbaum Alfabeta 1998 . Milena går i min klass. Hennes ögon är två svarta solar. Men hennes ögon ser mej inte. Jag finns inte för henne. Och det är det jag vill, mest av allt i världen: Jag vill finnas för Milena. 11 Det var

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

En omväg till ditt hjärta

En omväg till ditt hjärta Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge En omväg till ditt hjärta Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se EN OMVÄG TILL

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

1 december B Kära dagbok!

1 december B Kära dagbok! 1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut. Om skaparen Tomas vet exakt vad han pratar om eftersom allt han förmedlar är självupplevt. Å ena sidan Mr Destruktiv med droger, slagsmål, mobbing och självhat i bagaget. Å andra sidan en stark vilja att

Läs mer

Skrivträning skriv olika sorters texter

Skrivträning skriv olika sorters texter Skrivträning skriv olika sorters texter form Regler för stor bokstav - namn - ny mening Skiljetecken - punkt - frågetecken - utropstecken - kommatecken Stycken - lämna en tom rad innehåll Det ska synas

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Lär känna dig själv samtidigt som du börjar älska dig själv och ditt liv.

Lär känna dig själv samtidigt som du börjar älska dig själv och ditt liv. Lär känna dig själv samtidigt som du börjar älska dig själv och ditt liv. Lär dig älska dig själv. Börja stormtrivas i ditt eget skin. Spräng bort dina osäkerheter Gå emot dina rädslor Stå för din sak

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om

Läs mer

ARBETSBLAD LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 10 MARS Diskussionsfrågor

ARBETSBLAD LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 10 MARS Diskussionsfrågor ARBETSBLAD PRODUCENT: KRISTOFER CARLSSON PROJEKTLEDARE: MIA BISANDER BESTÄLLNINGSNUMMER: 104656TV3 LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 10 MARS 2017 Lilla Aktuellt skola och Lilla Aktuellt teckenspråk är ett

Läs mer

MAR TIN JONOLS Art nr MARTIN JONOLS

MAR TIN JONOLS Art nr MARTIN JONOLS G I D R A T A H MARTIN JONOLS Alskar dig, hatar dig Martin Jonols 1. Måndagen den 4 april Hej igen dagbok! Ja, jag vet att jag inte skrivit på ett tag. Jag vet att du inte gillar att ligga och bli bortglömd

Läs mer