Innehållsförteckning. VLT:s verksamhetsområde. VLT i korthet

Transkript

1 V a s a L ä n s T e l e f o n A b Å r s b e r ä t t e l s e

2 Korsnäs Kaskö Närpes Maxmo Oravais Kortesjärvi Korsholm Alahärmä Vasa Vörå Ylihärmä Kauhava Lillkyro Malax Kristinestad Teuva Karijoki Jurva Isojoki Laihela Storkyro Ylistaro Ilmajoki Kurikka Kauhajoki Nurmo Seinäjoki Jalasjärvi Lappo Kuortane Töysä Alavus VLT:s verksamhetsområde Ähtäri Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse Verkställande direktörens översikt över år och händelser som inträffat efter bokslutets uppgörande Verksamhetssystem och processer Bolagets ledning, styrelse och förvaltningsråd Revisor Koncernen, årsresultat och investeringar Förslag till behandling av räkenskapsperiodens vinst Utsikter för framtiden VLT i korthet 1000 euro 2002 Omsättning Omsättning förändring % 1,8 4,9 2,7 Rörelsevinst Rörelsevinst/omsättning % 8,1 8,2 7,4 Räkenskapsperiodens resultat Investeringar Balansens slutsumma Soliditet-% 86,9 88,5 88,8 Dividend euro/aktie Telefonanslutningar st KTV-anslutningar st Bredbandsanslutningar st Personal i medeltal Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernens finansieringsanalys Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets finansieringsanalys Noter till bokslutet Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter Revisionsberättelse Förvaltningsrådets utlåtande Vasa Läns Telefon Ab Tfn (06) kundtjanst@vlp.fi Cirkelvägen 6, Vasa Hovrättsesplanaden 11, Vasa Puskantie 18, Seinäjoki

3 Verksamhetsberättelse för år Verkställande direktör Erik Sjöberg Verkställande direktörens översikt över år och händelser som inträffat efter bokslutets uppgörande Den positiva utvecklingen inom televerksamheten fortsatte under året trots den dämpade ekonomiska tillväxten. Speciellt internetaffärsverksamheten fortsatte att öka. ADSL-anslutningarna, dvs. fasta bredbandsanslutningar för internet (Asynchronous Digital Subscriber Line), fick sitt genombrott under året och bolaget höll sig väl framme och erbjöd denna tjänst i form av sin Netikkaprodukt. Också digi-tv-tjänsterna ökade, när digiboxar med rimligt pris äntligen lanserades på marknaden. Under fjolåret trädde bestämmelsen om nummerportabilitet i kraft, vilket orsakade en enorm mängd mobilabonnemangsbyten i landet. Kunderna lockas att byta anslutning med hjälp av olika erbjudanden och gratis taltid. Detta har redan lett till en delvis osund priskonkurrens. Antalet mobiltelefoner är nu klart högre än antalet anslutningar i det fasta nätet i Finland. Tack vare mobiltelefonerna är folk allt lättare att nå och därmed växer också trafikvolymen. De trådbundna anslutningarna ökar inte längre i Finland, men deras användningssätt har ändrats närmast på grund av internet. Finland tillhör ju också de främsta länderna i världen när det gäller användning av mobiltelefoner och internet. Bildandet av Finnet-koncernen har medfört en effektivare tjänsteproduktion och marknadsföring och har skapat förutsättningar för en mera helhetsbetonad kundbetjäning på nationell nivå. De lokala telefonbo- lagens ställning har inte ändrats på grund av koncernen. Telefonbolagen äger koncernen och svarar för kundgränssnittet på sina egna områden och erbjuder koncernens nationella operatörer nätbyggnads- och driftstjänster inom ramen för sina nätverk. Enligt VLT:s åsikt bör affärsverksamheten även grunda sig på ett stabilt lokalt kunnande och lokala telefonbolag. Genom samtrafik- och andra affärsavtal har VLT ett intimt samarbete också med andra teleoperatörer. Enligt kommunikationsmarknadslagen 393/ skall Kommunikationsverket definiera relevanta kommunikationsmarknader, genom en marknadsanalys bestämma vilka företag som har betydande marknadsinflytande (Significant Market Power, SMP-företag) samt ålägga dessa nödvändiga skyldigheter enligt kommunikationsmarknadslagen. Teleföretaget skall bl.a. även på sina internetsidor publicera leveransvillkor och prislistor för SMP-produkter och -tjänster. Teleföretag, som i SMP-beslutet 1.3. ålagts skyldighet att använda ett kostnadsredovisningssystem, bör se till att en separat granskning av systemet utförs årligen i samband med företagets revision. Dessutom bör teleföretag, som i SMP-beslutet 1.3. ålagts särredovisningsskyldighet, göra upp skriftliga principer för särredovisningen och särredovisningskalkyler för varje räkenskapsperiod. Företagets revisorer granskar särredovisningskalkylerna årligen och ger sitt utlåtande om dem. VLT skickade första gången in revisorns utlåtande över granskningen av kostnadsredovisningssystemet och särredovisningskalkylerna för år till Kommunikationsverket. I enlighet med bolagsstämmans beslut delade VLT ut dividend för år. Dividenden uppgick till 12 euro per aktie. Avstämningsdag för aktierna var och dividenderna betalades ut fr.o.m Dividendutbetalningen föregicks av en uppdatering av uppgifterna i aktieregistret. VLT:s och andra telefonbolags aktier har intresserat placerare under året. Mycket diskussion har förts om huruvida aktien och anslutningen skall separeras från varandra, vilket har skett i telefonbolag som blivit börsbolag. Samtidigt pågår fortfarande olika utredningar till myndigheter om s.k. ägarrabatter på aktieanslutningarnas årsavgifter. Bolaget inväntar myndigheternas eventuella anvisningar och tolkningar, innan man beslutar om en eventuell separering av aktien och telefonanslutningen. På sommaren sålde bolaget tillsammans med övriga Finnet-bolag sina ägarandelar i Oy Finnet International Ab till Elisa Abp. Finnet International grundades år 1993 för att sköta utlandstrafik och var ett samföretag mellan dåvarande Helsingfors Telefonförening och Finnet-gruppen. Genom ägararrangemang i den finländska telebranschen på 1990-talet blev Finnet International sedermera Elisas dotterbolag och blev sedan i och med aktieaffärerna sommaren ett till 100 % ägt dotterbolag till Elisa. Elisa har även återköpt GSMbasstationer av bolaget och de andra Finnet-bolagen som dessa investerat i på 1990-talet på uppdrag av Oy Radiolinja Ab och för vars användningsrätt Radiolinja betalat ersättning. Bolaget har beslutat återinvestera de på detta sätt erhållna medlen i bolag inom den egna branschen genom att köpa Elisas börsaktier. Bolaget har fortsatt sina satsningar på forskningsoch utvecklingsverksamhet samt på produktutveckling som gäller lokala kundtillämpningar. Bolaget beviljades ett kvalitetscertifikat enligt ISO 9001:2000-standarden. Certifikatet täcker området Produktion, försäljning och underhåll av kommunikationsnät och -tjänster. Vid uppföljande utvärderingar halvårsvis granskas att verksamheten är certifikatsenlig. Bolagets omsättning ökade 1,8 % jämfört med fjolåret. Den stora ökningen inom bredbandiga internetanslutningar tillförde ny omsättning. Trafiken till mobiltelefoner och den direkta trafiken mellan mobiltelefoner har fortsatt att öka. Liberaliseringen av televerksamheten har medfört lägre priser och telefonanvändarna ringer mera och förmånligare än förr. Uthyrning av nät och datatjänster till andra bolag gav bolaget nya inkomster. Betjäningen av kunder med riksomfattande verksamhet innebär nya telelösningar och gör att faktureringen mellan telefonbolagen kontinuerligt ökar. Antalet telefonanslutningar i det fasta nätet minskade 3,4 % jämfört med år, medan antalet kabeltv-anslutningar steg tack vare goda konjunkturer. På grund av det minskade antalet anslutningar i det fasta nätet har de årliga investeringarna i basnätet minskat och underhållskostnaderna för det existerande nätet har ökat. Att underhållets andel stigit beror på nätkomponenternas allt kortare livscykel och kundernas växande krav. Den hårdnande konkurrenssituationen kräver att bolaget kontinuerligt effektiverar sin verksamhet för att kunna behålla sitt konkurrensläge. Bolaget måste fortsätta sina satsningar på kostnadsbesparingar och rationalisering. Rationaliseringsbehov finns särskilt inom bastelefonin. Dessutom måste verksamheten anpassas till de fasta anslutningarnas avstannade tillväxt och kundernas nya behov. 2 3

4 Verksamhetssystem och processer Verksamhetssystemet Kundens behov och förväntningar Business Intelligence Kunskapsutveckling Ekonomiförvaltning Marknadsföring och information VLT:s processkarta Försäljning Leverans KUNDPROCESSEN PRODUKTIONSPROCESSEN Anskaffning och logistik Dataadministration STÖDPROCESSER gående från kundresponsen och förbättring av processmätarna. Bolagets mission, vision, värden och kvalitetspolitik förnyades för att motsvara förändringar i verksamhetsförhållandena. Verksamhetens kärnprocesser, dvs. kundprocessen och produktionsprocessen, framskrider utgående från kundens behov i riktning mot den nöjda kunden enligt nedanstående processkarta. Stödprocesserna skapar förutsättningar för kärnprocesser nas funktioner. Kundbelåtenhet Informationsflöde Planering och ledning av affärsverksamheten Nätbyggnad Fakturering Driftsuppgifter Funktionsduglighet Funktionsduglighet Produkthantering Kundhantering Kundprocessen Kundprocessen betjänar konsumenter och företag som skaffar och använder VLT:s telekommunikationstjänster. Kundprocessen möter den externa kundens behov och förväntningar. Kundavdelningens målsättning är att erbjuda kunderna högklassiga teletjänster, som bidrar till deras framgång och trivsel. År var tyngdpunktsområdena försäljning och utveckling av Netikka-bredbands-, On cable-, kabel-tvoch dna-mobiltelefontjänsterna. Rekordartad försäljning av Netikka Behovet av dataöverföring fortsätter att öka hos våra kunder och samtidigt har konkurrensen hårdnat speciellt när det gäller utbudet av bredbandstjänster. Under året uppnåddes ett betydande mål i och med att Netikkabredbandstjänsten blev tillgänglig i hela vårt basnät och därmed täcker över 30 kommuner och drygt 300 byar. Trots den skärpta priskonkurrensen på bredbandsmarknaden har försäljningen av Netikka-bredbandsanslutningar varit livlig. Synliga kampanjer och konkurrenskraftiga priser bidrog till en rekordartad försäljning och på hösten passerade antalet Netikkaanslutningar strecket. Ett nytt viktigt marknadsområde under året var Kuusiokunnat-kommunerna, dvs. Alavus, Kuortane, Lehtimäki, Soini, Töysä och Ähtäri. Aktivutrustning och tjänster samt service och underhåll levererades till både 6Nets och andelslaget Kuuskaistas multitjänstnät, som bl.a. erbjuder internetförbindelse, SamtalsNet (VoIP), e- post och datasäkerhetstjänster. Under året höjdes Netikka-anslutningarnas hastigheter i tre repriser och ett självinstallationspaket lanserades på marknaden. Vid utvecklingen av Netikka-tjänsterna beaktades särskilt virusbekämpning och skräppostfiltrering. Tjänsterna SamtalsNet, Netikka Nätutrymme och Netikka Autentiseringstjänst lanserades. I slutet av året tog de första kunderna i bruk den nya Hostingtjänsten och även levererans av SecuriWeb-tjänsten inleddes (kameraövervakning via bredbandsförbindelse). Till företag levererades landsomfattande dataförbindelser på vilka även VoIP-talöverföring togs i bruk mellan olika verksamhetsställen. En rekordstor mängd arbetstidsuppföljnings-, passagekontroll- och videoövervakningsutrustning såldes och installerades. Ne- Bolagets verksamhet har en allt mer processartad karaktär. Vid utvecklingen av verksamheten ligger fokus på mätning av processernas kvalitet och effektivitet, ständig utveckling av processerna och på förbättring av kundbelåtenheten. Det processartade verksamhetssättet är beskrivet i ett verksamhetssystem, som har certifierats enligt ISO 9001:2000-kvalitetsstandarden. Tyngdpunkter år var bredbandsanslutningarnas leverans- och funktionalitetsprocess, utveckling av verksamheten uttikka-tjänsten användes också i distansanslutningar som olika företag beställde för sina arbetstagare. Netikka har uppnått en stabil popularitet på vårt område. På installationssidan närmade man sig kapacitetens gränser på grund av den kraftiga ökningen av leveranser till både egna kunder och konkurrerande operatörer. För att säkra servicenivån har bolaget ökat resurserna och utvecklat verksamhetssätten samt utvidgat samarbetet med de övervakande myndigheterna. För att utveckla servicen gjordes en systematisk uppföljning av kundbelåtenheten med hjälp av enkäter i samband med leveranserna. Fortsatt stark position inom samtalstrafiken Trots den hårda konkurrensen har VLT lyckats behålla sina marknadsandelar inom samtalstrafiken. Det nära samarbetet med företagarorganisationerna har tryggat vår position som leverantör av taltjänster till SM-företagen. Även telefonväxeltjänster levererades till företag av varierande storlek. Kundernas telefonsystem innehåller allt oftare VoIP-teknik. Olika företagskunders lokalnät förnyades och utvecklades för att motsvara de nya kraven. Datanätens hastigheter har stigit i takt med teknikens utveckling. Även för privatkunder och lantbruksföretagare installerades allt fler lokalnät. Antalet företag som lagt ut sina svarstjänster till VLT ökade under året. Inom nummerupplysningen (118) håller tyngdpunkten på att förflyttas till betjäning av mobiltelefonkunder. DNA:s 118-tjänst sköttes på VLT i samarbete med NovaCall Oy och Oulun Puhelin Oyj. VLT deltog aktivt i Suomen Numeropalvelu Oy:s utvecklingsprojekt. On cable-tjänsten ökar kraftigt I september lanserades en SMS-beställningstjänst i anslutning till On cable-tjänsten. Tack vare den nya tjänsten är KIOSK-beställvideotjänsten inte längre begränsad till ett visst digiboxmärke, utan kan användas av alla som har beställningsrätt. Antalet smartkort för kodade och/eller avgiftsbelagda kanalpaket och tjänster fördubblades under året. På sommaren centraliserades Netikka-, dna- och On cable-representanttjänsterna till en gemensam enhet. 4 5

5 Produktionsprocessen Produktionsprocessen bygger och opererar telekommunikationsnät för kundprocessens samt andra operatörers behov. Optisk fiberteknik vinner terräng inom nätbyggnad Inom nätbyggnaden övergår man allt mer till nät som är byggda med optisk fiber. Fiber används i stamnäten och kan även installeras ända fram till fastigheterna. Fibernäten möjliggör nya framtida tjänster som kräver allt större överföringskapacitet. Till de viktigaste projekten under året hörde byggandet av CityNet-fibernätet på Vasa stadsområde. Rörläggningen av stadens norra del slutfördes, vilket omfattade cirka 250 fastigheter, och dessutom drogs kablar till 20 fastigheter och den första pilotfastigheten inkopplades. Det nya sättet att bygga fiberkabelnät ända hem (FTTH) testades på 50 kabel-tv-kunder i Långåminne, varvid fibern installerades i minirör med hjälp av tryckluft. Under året installerades totalt 149 km optokabel. De största projekten var Storkyro-Ruusupuro-Lehmäjoki, Kihniänkylä-Virrat gräns och Lålby-Bötom. Ett omfattande projekt var också kabel-tv-nätet i Ilmajoki tätortsområde. Under året byggdes det sista av projektets tre skeden och samtidigt förbättrades också tätortens koppar- och optokabelnät för att möta efterfrågan på dataförbindelser. installerades 238 km jordkabel, 30 km luftkabel och 131 km ktv-kabel. Dessutom nedlades cirka 198 km kanalrör. Förutom egna nätbyggnadsarbeten utförde VLT en ansenlig mängd entreprenadarbeten åt utomstående, bl.a. åt Alajärven Puhelin Oy, TeliaSonera, elbolag, privata företag och kommuner. grund av den stora tillväxten, kunde även DSL-täckningen utvidgas. Under året gjordes också satsningar på tjänstens kvalitet, t.ex. genom inkoppling av IPSutrustning till nätet för att skydda Netikka-användarna mot attacker från internet. Behovet av bandbredd för internet växte i nästan samma omfattning som antalet användare. Mot tredje generationens nät Vid byggandet av mobiltelefonnät görs förberedelser för att ta i bruk produktionsmässig EDGE-teknik och för att inleda byggandet av den tredje generationens nät. VLT har alltjämt i bruk utrustning som hör till Finnets UMTS-testnät. Kapaciteten i DNA:s GSM-nät har utökats kontinuerligt med nya basstationer och utökningar i befintliga basstationer. Hörbarheten har även förbättrats genom att selektivt ändra basstationernas frekvensområde från 1800 MHz till 900 MHz. Ökad kapacitet i Netikka-stamnätet Centralsektionen fortsatte nedmonteringen av överkapacitet i det fasta nätet. nedmonterades cirka 4000 nummer. Det nedmonterade materialet har återanvänts vid utvidgningar och till helt nya koncentratorer, vilket innebar märkbara investeringsbesparingar. Den utbyggda kapaciteten i VLT:s fasta nät var vanliga nummer och ISDN-nummer. Utbyggnaden av Netikka-stamnätet fortsatte med enbart Ethernet-baserad utrustning, även om ATMutrustningens kapacitet ännu utökades till en del. Förutom kapacitetsökningen, som var nödvändig på 6 7

6 Stödprocesserna Stödprocesserna betjänar kärnprocesserna och är en förutsättning för att dessa ska kunna fungera och utvecklas. Det är också stödprocessernas uppgift att anskaffa och utveckla resurser. Förnyat TTMi-kundadministrationssystem Enligt tidtabellen skulle TTMi tas i bruk i januari Projektet inleddes emellertid med full kraft redan i april då de första testbaserna togs i bruk. Systemets duktiga administratörer jämte stödgrupper visade sig vara en kraftresurs för VLT i detta sammanhang. De ansvarade för testningen av det nya kundadministrationssystemet och för personalutbildningen, som pågick hela hösten. 170 kurser ordnades med totalt deltagare. Efter ibruktagningen fortsätter finslipningen av systemet i nära samarbete med TTM-Tieto Oy. Redan innan TTMi hade tagits i bruk på VLT fungerade flera personer från fakturerings- och dataservicesektionerna som sakkunniga vid systemets ibruktagning på DNA Finland Oy samt deltog i uppgifter som anslöt sig till FinnetCom Oy:s riksomfattande fakturering. På dataservicesektionen slutfördes under året de tekniska lösningarna för serverhotellverksamheten, som innebär att kunden kan hyra utrymme och underhållstjänster för servrar. Det nya verksamhetsområdet är i synergi med bolagets mångsidiga data- och it-kunnande. Dividend på telefonaktien Bolagsstämman beslöt att dela ut dividend till aktieägarna för år, vilket var första dividendutdelningen i bolagets historia. Dividenden var 12 euro per aktie med betalning fr.o.m Dividendutdelningen var särskilt utmanande på grund av det stora antalet aktieägare och på grund av att aktieägarna enligt lagen inte är skyldiga att registrera ägarförhållandet hos VLT vid ägarbyte. Till registrerade ägare i VLT:s aktieregister postades i maj-juni totalt cirka brev med en blankett där ägaren kunde fylla i en begäran om dividendutbetalning. Ägaren hade också möjlighet att skicka in blanketten via internet. På våren började man arbeta ut ett skilt program för behandling av data från dividendutbetalningen. Aktieregistret komplicerades av att aktien hör ihop med en telefonanslutning, som skall följa med aktien i registret med alla tillhörande uppgifter. Vid utgången av år hade cirka 80 % av dividenderna betalats ut. Resten av aktieägarna hade inte skickat in begäran om dividendutbetalning före årets slut. Enligt lagen kan begäran om dividend göras inom fem år från det att dividenden förfallit till betalning och utbetalningen inletts. Aktieägare kan alltså få sin dividend för år genom att lämna in dividendbegäran senast Personalen och utveckling av kunnandet Medeltalet av antalet anställda under räkenskapsperioden var 466. Vid uträknandet av medeltalet har eventuell deltidsanställning tagits i beaktande även för den fast anställda personalens del. Vid utgången av räkenskapsperioden bestod personalen av 429 fast anställda, varav 207 fanns på kundavdelningen, 151 på tekniska avdelningen och 71 på ekonomiavdelningen. Teknikens snabba utveckling och den hårdnande konkurrensen ställer allt högre krav på personalens kunnande. Satsningar har gjorts på sälj-, kundservice-, produkt- och teknisk utbildning för personalen. Åtgärder har också vidtagits för att främja personalens förutsättningar att orka i arbetet. Utvecklingssamtalen och kunskapsmatriserna kommer även i fortsättningen att vara viktiga tyngdpunktsområden på alla avdelningar. Cirka fyra arbetsdagar per person användes för utbildning under året. IctMaster-utbildningen för sakkunniga och planerare avslutades i april och 29 anställda från Seinäjoki och Vasa utexaminerades från kursen. 111 anställda, eller 24 % av personalen, har nu genomgått den ettåriga NetMaster- eller Ict- Master-utbildningen vid sidan om sitt arbete. På våren anordnades en tre dagars kurs om grunderna i modern telekommunikation, riktad till anställda på tekniska avdelningen som inte hade deltagit i NetMaster- eller IctMaster-utbildningen. 25 personer deltog i kursen. I maj utfördes en undersökning om arbetsklimatet. Jämfört med undersökningsresultaten för två år sedan hade arbetsklimatet förbättrats. Under verksamhetsåret togs ett nytt gemensamt lönesystem (Tupake) i bruk för de tekniska funktionärerna och kontorsfunktionärerna. VLT har varit aktivt med och utvecklat systemet. Avtalsvillkoren uppdaterades På hösten trädde lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation och lagen om integritetsskydd i arbetslivet i kraft. Eftersom lagarna innehåller en mängd detaljerade bestämmelser om behandling av uppgifter ordna- des utbildning för personalen. Enligt den ovannämnda dataskyddslagen är bolaget skyldigt att informera om behandling av identifieringsuppgifter vid fakturering och eftersom denna skyldighet kan fullföljas genom att uppdatera avtalsvillkoren, förnyades VLT:s allmänna avtalsvillkor för konsumenter och företag. Även de allmänna avtalsvillkoren för anslutning till kabel-tv-nätet och specialvillkoren för tjänster i regiondatanätet uppdaterades för att motsvara gällande lagstiftning. Telefonkatalogen förnyades Telefonkatalogen har under årtiondenas lopp vuxit från ett häfte till en gemensam publikation för flera telefonbolag och kunderna har varit vana att lita på katalogens innehåll. Kontaktuppgifterna har samtidigt uppdaterats i 118-nummertjänsten och i de elektroniska söksystemen, t.ex. NumeroNetti. Utgivningen av telefonkataloger genomgår för närvarande stora förändringar i Finland. Ett flertal telefonbolag inom Finnet-gruppen har sålt katalogens publikationsverksamhet och olika slag av telefonkataloger har kommit ut på marknaden i både tryckt och elektronisk form. Genom ett gemensamt beslut av utgivarna på Vasa teleområde förnyades telefonkatalogen på så sätt att VAA 2005-katalogen, som kom ut i november, bestod av endast en del i stället för tidigare två delar. Telefonkatalogen trycktes i två versioner, VAA Etelä-Pohjanmaa och VAA Österbotten och Mellersta Österbotten. Katalogerna följer landskapsgränserna och innehåller alla telefonnummer i det egna landskapet och numren till företag och organisationer i det andra landskapet. Liknande ändringar har genomförts också på andra håll i Finland. I samband med distributionen utförde VLT en enkät om ändringarna och största delen av dem som deltog tyckte det var bra att katalogen består av en enda del. Renovering påbörjades på Museigatan Saneringen av fastigheten på Museigatan föregicks av en lång planeringsprocess för att möjliggöra flyttning av teknisk utrustning och installation av nya förbindelser till Academill på Strandgatan, dit nummertjänsten och kabel-tv-tjänsterna tillfälligt flyttades. Saneringen och de nya tilläggsutrymmena blir klara i juni Under året färdigställdes inhägnaden på Cirkelvägen och landskapsarkitekturprojektet för området slutfördes. Alla VLT:s största enskilda byggnader i Vasa har nu renoverats och i Seinäjoki återstår saneringen av fastigheten på Yrittäjäntie, vilken inleds hösten

7 Bolagets ledning, styrelse och förvaltningsråd Verkställande direktör var dipl.ing. Erik Sjöberg. Chefer för de olika enheterna var vid årets slut ingenjör Matti Hakola kundavdelningen, ingenjör Jorma Keisanen kundavdelningens Seinäjokiresultatenhet, ingenjör Tapio Niemi tekniska avdelningen och ekon.mag. Tuula Ketelä ekonomiavdelningen. Styrelsen Mandattid Agronom Matti Antila, ordf Industrirådet Harri Niemelä, vice ordf Affärsutvecklingschef Bengt Beijar Vicehäradshövding Juha Häkkinen Direktör Juha Junnila Regiondirektör Kalervo Koskiahde Ekonomie magister Kalle Lähdesmäki Lokalitetsdirektör Heikki M Vehkaoja Finansieringsdirektör Aaro Honkola I stället för styrelsemedlemmen Juha Junnila, som flyttat från orten, har valts finansieringsdirektör Aaro Honkola. Styrelsen tackar Juha Junnila för det arbete han utfört bolaget till fromma. Förvaltningsrådet Mandattid Ekonomie magister Leif Back, ordf. till maj 2005 Bergsrådet Seppo Paatelainen, vice ordf Diplomkorrespondent Britt-Marie Carpelan 2005 Verkställande direktör Kaj Ericsson 2006 Direktör Kaj Grannas 2007 Kommundirektör Jouni Haapaniemi 2006 Kommunalrådet Risto Hakala 2005 Verkställande direktör Arto Herranen 2007 Näringslivsdirektör Mauri Hietala 2007 Verkställande direktör Caj-Erik Karp 2006 Elmontör Jaakko Keiski 2006 Ingenjör Anders Knip 2005 Chef för tekniska tjänster Matti Konttas 2007 Stadsdirektör Paavo Latva-Rasku 2005 Verkställande direktör Heikki Miilumäki 2007 Verkställande direktör Tapani Mikola 2007 Sprutmästare Ari Mäkynen 2006 Verkställande direktör Kari Ollila 2005 Kommunalrådet Timo Paavola 2007 Verkställande direktör Jussi Peltokangas 2006 Direktör Jaakko Pihlajamäki 2005 Verkställande direktör Arto Pohto 2007 Kommunalrådet Raimo Rauhala 2005 Jordbrukare Heikki Riippi 2006 Verkställande direktör Leif Saarela 2005 Verkställande direktör Kimmo Simberg 2007 Jordbrukare Esko Talvitie 2006 Vicehäradshövding Liisa Talvitie 2006 Planeringschef Kari Teräs 2006 Köpman Simo Vuorenmaa 2005 Förvaltningsrådets medlemmar byggmästare Hannu Ilomäki, kommunikationsrådet Pertti Laiho, bankdirektör Antti Mäkelä och ekonomierådet Juhani Nevanpää avgick ur förvaltningsrådet. Styrelsen framför sitt tack till dem för det arbete de utfört bolaget till fromma. I enlighet med lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning var personalen representerad i förvaltningsrådet genom Eija Tikkanen, Antti Viitasaari, Heikki Mäki-Valkama och Leif Högfors. Suppleanter var Minna Hautala, Varpu Kulmala, Kuisma Laukkola och Ari Närvä. Revisor Revisor under verksamhetsåret har varit CGR-revisionssamfundet Ernst & Young Ab med revisor Tatu Huhtala CGR som huvudansvarig revisor. Samma CGR-samfund utförde även detaljrevisionen. Koncernen, årsresultat och investeringar I koncernbokslutet ingår Vasa Läns Telefon Ab i egenskap av moderbolag samt dess dotterbolag Gamlakarleby Telefon Ab och Oy Botnia Link Ab. Moderbolagets omsättning var 60,0 milj. och rörelsevinsten 4,9 milj.. Moderbolagets totala investeringar var 13,7 milj., varav placeringarnas andel var 5,8 milj.. Anläggningstillgångar såldes för 2,5 milj.. Under verksamhetsåret köpte bolaget 131 aktier i Gamlakarleby Telefon Ab. Moderbolagets planmässiga avskrivningar var 12,2 milj. och de totala avskrivningarna 10,4 milj.. Totala avskrivningarna utgör 100 % av de maximala avskrivningarna enligt näringsskattelagen. Förslag till behandling av räkenskapsperiodens vinst Moderbolagets utdelningsbara egna kapital utgör ,10 och koncernens motsvarande egna kapital ,83. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att av moderbolagets vinst för räkenskapsperioden, ,19, utdelas 36 /aktie i dividend eller totalt ,00 och som odisponerade vinstmedel kvarstår ,

8 Vision Vi är det effektivaste och mest kundinriktade telekommunikationsföretaget på vårt område. Mission Vi erbjuder högklassiga telekommunikationstjänster, som bidrar till våra kunders framgång och trivsel. Värden Kundinriktning Pålitlighet Högklassig verksamhet Ständig utveckling Utsikter för framtiden Det världsomspännande internetnätet växer mycket snabbt också i Finland. Bolaget har mycket goda tekniska förutsättningar att delta i utbyggnaden av internetnätet. Olika interaktiva multimedietjänster fortsätter sin frammarsch. VLT är med i flera utmanande försök med internettillämpningar på både lokal och nationell nivå. VLT erbjuder främst nättillämpningar och anslutningsteknik för olika internetlösningar, men fungerar också som tjänsteproducent via sin Netikka-tjänst. Samtidigt har VLT ett nära samarbete med ett flertal tjänste- och innehållsproducenter. Digital tv-verksamhet inleddes i Finland för ett par år sedan och VLT var bland de första som kunde erbjuda digitala tv-tjänster i kabel-tv-nätet. VLT har fullständig teknisk beredskap att förmedla digi-tv-tjänster och nya interaktiva tjänster via de digiboxar som finns idag. Särskilt de kommande MHP-digiboxarna (Multimedia Home Platform) kommer att öka möjligheterna att utnyttja mångsidiga interaktiva tjänster. Största problemet vid digi-tv-starten har varit den bristande tillgången på MHP-boxar samt deras höga pris och delvis bristfälliga standarder. Det är inte bara den skärpta konkurrensen som pressar telebolagen. Både den inhemska lagstiftningen och speciellt EU-lagstiftningen, som hela tiden ökar, medför nya förpliktelser även för VLT. Teleföretag med betydande marknadsinflytande, såsom VLT, har ålagts större skyldigheter än andra teleföretag. Tack vare konkurrensmöjligheterna får nya aktörer med mindre marknadsinflytande bättre verksamhetsförhållanden än tidigare på vårt område. Bestämmelserna om betydande marknadsinflytande och andra nya bestämmelser är avsedda att ytterligare öka och stärka konkurrensen på telemarknaden till förmån för användarna. Detta ställer speciella krav på VLT och en konkurrenskraftig verksamhet. Telebranschen har liberaliserats och telefonbolagen befinner sig i en konkurrenssituation. Det är nu viktigt att lönsamheten tryggas. Bolaget måste skilja sig från konkurrenterna genom bra kundservice och kundspecifika lösningar. Konkurrenskraften måste kunna tryggas också på längre sikt. Bolaget bör satsa på bra kundbetjäning, kunnande, kostnadseffektivitet och långtgående rationalisering av verksamheten. Trots de nya tjänsterna utgör bastelefonnätet fortfarande ryggraden i bolagets verksamhet och det betjänar numera både telefon- och internettrafik. Utbyggnaden och underhållet av basnätet har genomgått en teknisk omvälvning. Digitaliseringen för med sig nya tjänster och större funktionssäkerhet i nätet. Samtidigt minskar behovet av underhåll i elektroniska centraler och omplaceringen av personal till internetbaserade tjänster måste beaktas i tid. Gamla luftledningsnät ersätts med funktionssäkrare jordkablar. Investeringarna i det fasta nätet kommer fortsättningsvis att minska

9 Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning (1000 euro) Bilaga (1000 euro) Bilaga Omsättning AKTIVA Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Bestående aktiva Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar Rörelsevinst Bestående aktiva totalt Finansiella intäkter och kostnader Vinst före extraordinära poster Extraordinära poster Vinst före bokslutsdispositioner och skatter Inkomstskatter Minoritetsandel Räkenskapsperiodens vinst Rörliga aktiva Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och banktillgodohavanden Rörliga aktiva totalt Aktiva totalt PASSIVA Eget kapital Aktiekapital Reservfond Anslutningsavgiftsfond Dispositionsfond Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt Minoritetsandel Främmande kapital Latent skatteskuld Långfristigt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Främmande kapital totalt Passiva totalt

10 Koncernens finansieringsanalys Moderbolagets resultaträkning (1000 euro) (1000 euro) Bilaga Inkomstfinansiering Rörelsevinst Avskrivningar enligt plan Förändring i rörelsekapitalet Erhållna dividender Ränteintäkter Finansieringskostnader Skatter Minoritetsandel Affärsverksamhetens kassaflöde Omsättning Övriga rörelseintäkter Material och tjänster 2. Personalkostnader 3. Avskrivningar och nedskrivningar 4. Övriga rörelsekostnader Rörelsevinst Investeringar Köp av aktier Köp av andra anläggningstillgångar Försäljning av aktier Försäljning av andra anläggningstillgångar Investeringarnas kassaflöde Finansiering Amortering av långfristiga lån Ökning av långfristigt främmande kapital Ökning av eget kapital Dividender Ökning av minoritetsandel Finansieringens kassaflöde Finansiella intäkter och kostnader 5. Vinst före extraordinära poster Extraordinära poster 6. Vinst före bokslutsdispositioner och skatter Bokslutsdispositioner 7. Inkomstskatter 8. Räkenskapsperiodens vinst Förändring av likvida medel Likvida medel 1.1 Likvida medel Förändring av likvida medel FÖRÄNDRING I RÖRELSEKAPITALET Finansiella värdepapper ökning -/minskning + Kortfristiga fordringar ökning -/minskning + Omsättningstillgångar ökning -/minskning + Latent skatteskuld minskning -/ökning + Kortfristigt främmande kapital minskning -/ökning

11 Moderbolagets balansräkning Moderbolagets finansieringsanalys (1000 euro) Bilaga (1000 euro) AKTIVA Bestående aktiva 9. Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar Bestående aktiva totalt Rörliga aktiva Omsättningstillgångar 10. Kortfristiga fordringar 11. Finansiella värdepapper 12. Kassa och banktillgodohavanden Rörliga aktiva totalt Aktiva totalt Inkomstfinansiering Rörelsevinst Avskrivningar enligt plan Förändring i rörelsekapitalet Erhållna dividender Ränteintäkter Finansiella kostnader Skatter Affärsverksamhetens kassaflöde Investeringar Placering i aktier och kapitallån Köp av andra anläggningstillgångar Försäljning av aktier Försäljning av andra anläggningstillgångar Investeringarnas kassaflöde Finansiering Ökning av eget kapital Ökning av långfristigt främmande kapital Dividender Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel PASSIVA Eget kapital Aktiekapital Reservfond Anslutningsavgiftsfond Dispositionsfond Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt Likvida medel 1.1 Likvida medel Förändring av likvida medel FÖRÄNDRING I RÖRELSEKAPITALET Finansiella värdepapper ökning -/minskning + Kortfristiga fordringar ökning -/minskning + Omsättningstillgångar ökning -/minskning + Kortfristigt främmande kapital minskning -/ökning Ackumulerade bokslutsdispositioner Främmande kapital Långfristigt främmande kapital 15. Kortfristigt främmande kapital 16. Främmande kapital totalt Passiva totalt

12 Noter till bokslutet Noter till resultaträkningen (1000 euro) Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Principerna för uppgörande av bokslut 1. Koncernstruktur Vasa Läns Telefon Ab utgör moderbolag för de bolag, som hör till koncernen Vasa Läns Telefon Ab. I koncernen ingår Vasa Läns Telefon Ab, Gamlakarleby Telefon Ab, Oy Botnia Link Ab samt Kiinteistö Oy Ritalakeus. Moderbolagets hemort är Ylistaro. 2. Koncernbokslutets omfattning Koncernbokslutet består av Vasa Läns Telefon Ab, Gamlakarleby Telefon Ab och Oy Botnia Link Ab. Eftersom det självständigt skötta fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Ritalakeus verksamhet väsentligt avviker från moderbolagets verksamhet, ingår det inte i koncernbokslutet. En konsolidering av Kiinteistö Oy Ritalakeus samt ägarintressebolagen Oy Wastel Ab och Kiinteistö Oy Pohjanplassi skulle inte ha nämnvärd inverkan på koncernens resultat och egna kapital. 3. Konsolideringsprinciper för koncernbolagens bokslut Vid uppgörandet av koncernbokslutet har eliminerats bolagens interna intäkter och kostnader samt interna fordringar och skulder. Elimineringen av internt aktieinnehav har skett enligt anskaffningsutgiftsprincipen. 4. Värderingsprinciper De immateriella och materiella bestående aktiva i balansräkningen utgörs av deras rörliga anskaffningsutgift minskad med de ackumulerade avskrivningarna enligt plan. Avskrivningarna enligt plan har uträknats enligt enahanda principer inom koncernen med iakttagande av den ekonomiska användningstiden för tillgångarna. Beräknandet av avskrivningarna har startat utgående från utgiftsresterna Utgiftsresten för affärsbyggnaderna avskrivs med jämna avskrivningar på 20 år och utgiftsresten för övriga byggnader och konstruktioner på motsvarande sätt på 15 år. Avskrivningstiderna enligt plan för nyinvesteringarna är: Övriga utgifter med lång verkningstid 5-10 år Byggnader och konstruktioner 25 år Telenät 5-10 år Maskiner och inventarier 5 år Omsättningstillgångarna har värderats enligt rörlig anskaffningsutgift till medelanskaffningspris eller ett lägre, sannolikt överlåtelsepris. Placeringarna i bestående aktiva har värderats till anskaffningsutgift eller ett lägre, sannolikt gängse värde. Finansiella värdepapper i rörliga aktiva har värderats till anskaffningsutgift eller en lägre, sannolik återanskaffningsutgift. Nedskrivningar och uppskrivningar av placeringar och finansiella värdepapper har behandlats bland finansiella posterna. 5. Inkomstskatter och latent skatteskuld Räkenskapsperiodens skatter har periodiserats enligt prestationsprincipen. Den latenta skatteskuld som ingår i den ackumulerade avskrivningsdifferensen har i koncernbokslutet bokförts bland främmande kapital och resten av avskrivningsdifferensen bland eget kapital och minoritetsandelen. Förändringen av den latenta skatteskulden och även skattesatsens förändring har i koncernbokslutet bokförts i resultaträkningen. 1. FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH OMSÄTTNING Totala försäljningsintäkter./. Försäljningsintäkter som redovisas åt andra Omsättning Omsättningen för koncernen tillhör i huvudsak samma verksamhetsområde (telekommunikation) 2. MATERIAL OCH TJÄNSTER Material och förnödenheter (varor) Inköp under räkenskapsperioden Förändring av lager Tjänster av utomstående 3. PERSONALKOSTNADER Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader./. Aktiverade personalkostnader Personalkostnader i resultaträkningen Ledningens löner och arvoden Verkställande direktörerna och förvaltningsorganen Koncernens och moderbolagets personal under räkenskapsåret i medeltal Pensionsförbindelser för ledningen Pensionsåldern för koncernbolagens verkställande direktörer är 60 år 4. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar på materiella och immateriella tillgångar En specifikation på avskrivningar per balanspost ingår i punkten bestående aktiva 5. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Dividendintäkter Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Uppskrivningar av finansiella värdepapper Nedskrivningar av placeringar Räntekostnader och övriga finansiella kostnader EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Överlåtelsevinster av placeringar i bestående aktiva BOKSLUTSDISPOSITIONER Differensen mellan avskrivningar enligt plan och avskrivningar i beskattningen INKOMSTSKATTER Inkomstskatter från tidigare räkenskapsperiod Inkomstskatter på extraordinära poster Inkomstskatter på den egentliga verksamheten Förändring av latent skatteskuld

13 Noter till balansräkningen Noter till balansräkningen 9. BESTÅENDE AKTIVA (1000 euro) KONCERNEN Immateriella tillgångar Koncernaffärsvärde Anslutningsavgifter Övriga långfristiga utgifter (1000 euro) MODERBOLAGET Immateriella tillgångar Anslutnings -avgifter Övriga långfristiga utgifter Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivn. och värdem Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivn. och värdem Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde KONCERNEN Materiella tillgångar Jordområden Byggnader och konstruktioner Telenät Maskiner och inventarier Övriga Förskottsbetalningar och på- materiella tillgångar gående ansk. MODERBOLAGET Materiella tillgångar Jordområden Byggnader och konstruktioner Telenät Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående ansk. Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivn. och värdem Ackumulerade avskrivningar på minskningar Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde Anskaffningsutgift 1.1. Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivn. och värdem Ackumulerade avskrivningar på minskningar Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar Bokföringsvärde KONCERNEN Placeringar Aktier Ägarintressebolag Aktier Övriga MODERBOLAGET Placeringar Aktier Koncernbolag Aktier Ägarintressebolag Aktier Övriga Bokföringsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Bokföringsvärde Bokföringsvärde 1.1. Ökningar Minskningar Bokföringsvärde Den upplupna räntan för de konvertibla skuldebrevslånen (bytts till aktier i Finnet Oy 13.3.) av Finnet Verkot Oy är euro och den har inte intäktsförts i bokslutet Den upplupna räntan för de konvertibla skuldebrevslånen (bytts till aktier i Finnet Oy 13.3.) av Finnet Verkot Oy är euro och den har inte intäktsförts i bokslutet Koncernens och moderbolagets ägarandelar Koncernens ägarintresse-% Moderbolagets ägarintresse-% Koncernbolag Oy Botnia Link Ab, Vasa Gamlakarleby Telefon Ab, Karleby Kiinteistö Oy Ritalakeus, Lapua Ägarintressebolag Kiinteistö Oy Pohjanplassi, Lapua Oy Wastel Ab, Vasa 66,67 88,19 50,07 39,31 36,84 41,67 88,19 50,07 39,31 36,

14 Noter till balansräkningen Noter till balansräkningen (1000 euro) Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget (1000 euro) Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget AKTIVA PASSIVA RÖRLIGA AKTIVA 10. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Material och förnödenheter Varor 11. KORTFRISTIGA FORDRINGAR Försäljningsfordringar Försäljningsfordringar av andra bolag inom koncernen Övriga fordringar Resultatregleringar Specifikation av resultatregleringar: Skattefordran Övriga 12. FINANSIELLA VÄRDEPAPPER Finansiella värdepappren består av fondandelar, som är föremål för offentlig handel samt av masskuldebrevslån EGET KAPITAL Aktiekapital 1.1 Fondemission Aktiekapital Reservfond 1.1 Fondemission Reservfond Anslutningsavgiftsfond 1.1 Ökning Anslutningsavgiftsfond Dispositionsfond 1.1 Dispositionsfond Vinst från tidigare räkenskapsperioder 1.1 Ökning Dividendutdelning Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst Återanskaffningspris Bokföringsvärde Differens Eget kapital totalt UTRÄKNING AV UTDELNINGSBARA MEDEL Dispositionsfond Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst./. Från ackumulerade avskrivningar bland eget kapital redovisad andel Utdelningsbara medel totalt MODERBOLAGETS AKTIEKAPITAL St. Euro FRÄMMANDE KAPITAL 14. LATENT SKATTESKULD Från ackumulerade avskrivningar LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Övriga långfristiga skulder (anslutningsavgifter) KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Erhållna förskott Leverantörsskulder Skulder till bolag inom samma koncern Övriga skulder Resultatregleringar Specifikation av resultatregleringar: Löner inkl. sociala kostnader Skatteskuld Övriga

15 Övriga noter (1000 euro) Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Givna säkerheter, ansvarsförbindelser och andra ansvar Checkräkningskredit mot vilken inteckningar i fastigheter ställts som säkerhet Checkräkningslimit Givna fastighetsinteckningar Checkräkningskredit mot vilken företagsinteckning ställts som säkerhet Checkräkningslimit Givna företagsinteckningar Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter Inteckningar som säkerhet totalt Av pensionsförbindelser betingad ansvarsförbindelse Ansvarsförbindelser ställda för övriga Kundleasing förbindelser (På återköpsavtal grundade förbindelser) Vasa den 11 mars 2005 Ansvarsförbindelser totalt Matti Antila ordförande Bengt Beijar Aaro Honkola Juha Häkkinen Kalervo Koskiahde Kalle Lähdesmäki Harri Niemelä Heikki M Vehkaoja Erik Sjöberg verkställande direktör 26 27

16 Revisionsberättelse till Vasa Läns Telefon Ab:s aktieägare Vi har granskat Vasa Läns Telefon Ab:s bokföring, bokslut och förvaltning för räkenskapsperioden Bokslutet, som avgetts av styrelsen och verkställande direktören, omfattar verksamhetsberättelsen, samt koncernens och moderbolagets resultaträkning, balansräkning och noter. Efter utförd granskning, avger vi vårt utlåtande om bokslutet och moderbolagets förvaltning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen, de tillämpade redovisningsprinciperna och innehållet i bokslutet ävensom bokslutspresentationen har härvid granskats i tillräcklig omfattning för att få bekräftat att bokslutet inte innehåller väsentliga fel eller brister. Vid granskningen av förvaltningen har vi utrett huruvida förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören handhaft förvaltningen av bolagets angelägenheter i enlighet med stadgandena i aktiebolagslagen. Enligt vår mening är bokslutet uppgjort enligt bokföringslagen och övriga stadganden och bestämmelser om hur bokslut skall uppgöras. Bokslutet ger på sätt som avses i bokföringslagen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet och ekonomiska ställning. Moderbolagets vinst för räkenskapsperioden är ,19 euro. Bokslutet inklusive koncernbokslut kan fastställas och medlemmarna i moderbolagets förvaltningsråd och styrelse samt verkställande direktören kan beviljas ansvarsfrihet för den av oss granskade räkenskapsperioden. Styrelsens förslag till disposition av vinsten beaktar stadgandena i aktiebolagslagen. Vasa den 16 mars 2005 Ernst & Young Oy CGR-samfund Tatu Huhtala CGR Förvaltningsrådets utlåtande Förvaltningsrådet har tagit del av Vasa Läns Telefon Ab:s bokslut, koncernbokslut och revisionsberättelse för år och tillstyrker fastställande av bokslutet inklusive koncernbokslutet samt disposition av de utdelningsbara vinstmedlen i enlighet med styrelsens förslag. Ylistaro den 11 april 2005 På förvaltningsrådets vägnar: Leif Back ordförande 28