Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftpark. Kvissjaberget. SAMKRAFT AB Box 94, Söderhamn Besöksadress Stabbläggaregatan 11, Söderhamn

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftpark Kvissjaberget ra01s SAMKRAFT AB Box 94, Söderhamn Besöksadress Stabbläggaregatan 11, Söderhamn

2 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning... 5 Administrativa uppgifter INLEDNING BAKGRUND TILLSTÅND OCH SAMRÅD VINDKRAFT OCH KLIMATFRÅGAN SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER MKB-ARBETETS SYFTE, GENOMFÖRANDE OCH AVGRÄNSNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS SYFTE MKB-ARBETETS GENOMFÖRANDE DEN FORTSATTA TILLSTÅNDSPROCESSEN MILJÖASPEKTAVGRÄNSNING GENOMFÖRT SAMRÅD NULÄGESBESKRIVNING LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ FAUNA KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV OCH TURISM ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING KONKURRERANDE INTRESSEN AKTUELLA FASTIGHETSÄGARE KVISSJABERGET VINDKRAFTPARK HUVUDALTERNATIV LOKALISERING OMRÅDETS LÄMPLIGHET FÖR VINDKRAFT VINDKRAFTVERKEN LAYOUT LJUS- OCH HINDERMARKERINGAR LJUD SKUGGOR FUNDAMENT KRINGANLÄGGNINGAR TRANSPORTVÄGAR TRANSPORTER GEOTEKNISK UNDERSÖKNING AV MARKFÖRHÅLLANDEN ELNÄT UNDERHÅLL OCH SERVICE MASSOR HYDROLOGI OCH GEOLOGI AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLNING KUMULATIVA EFFEKTER ALTERNATIV BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR VAL AV LOKALISERING STUDERADE ALTERNATIVA LOKALISERINGAR (74)

3 6.3 VAL AV KVISSJABERGET VINDPARK ALTERNATIVA UTFORMNINGAR UTFORMNINGSPROCESSEN NOLLALTERNATIV KONSEKVENSBEDÖMNINGAR OCH SKYDDSÅTGÄRDER LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ FAUNA KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV LJUS- OCH HINDERMARKERINGAR LJUD SKUGGOR REFLEXER UTSLÄPP TILL VATTEN UTSLÄPP TILL LUFT OLYCKSRISKER ELEKTROMAGNETISKA FÄLT HYDROLOGI ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING KONSEKVENSER UNDER BYGGTIDEN HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER KONSEKVENSER UNDER AVVECKLINGSFASEN KUMULATIVA EFFEKTER RELEVANTA NORMER, MÅL OCH PLANER MILJÖKVALITETSNORMER NATIONELLA MILJÖMÅL REGIONALA MILJÖMÅL LOKALA MILJÖMÅL PLANFÖRHÅLLANDEN SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER...74 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Samrådsredogörelse Översiktskarta med riksintresse för vindbruk Ljudkartor och ljudberäkningar Skuggkartor och skuggberäkningar Naturinventering Fågelinventering Arkeologisk utredning Fastighetsägarförteckning Landskapsbild 3(74)

4 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Hinderbelysning Framkomlighetsanalys Massbalans Täkter Hydrologi Fastighetskarta med verksplaceringar Koordinater för vindkraftverken Denna miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av Sweco Energuide AB 4(74)

5 Icke-teknisk sammanfattning Samkraft AB avser att etablera högst 9 vindkraftverk inom området Kvissjaberget, beläget i Gävle kommun. Samkraft är ett samarbete mellan tolv energibolag varav de flesta har sitt säte i Gävleborgs län. Området kring vindparken är ett skogsområde, med ett flertal höjder, som idag främst används för skogsbruk. De främsta fördelarna med en etablering av en vindkraftsanläggning inom området är goda vindförutsättningar samt få konkurrerande intressen. I området kring parken finns relativt få fastboende och gles fritidsbebyggelse. Den planerade vindkraftparken berör ca tio enskilt ägda fastigheter. Arrendeavtal är tecknade med markägarna inom den utpekade områdesavgränsningen vid Kvissjaberget. Det aktiva skogsbruket innebär också att området redan idag är påverkat av mänsklig aktivitet. Större delen av området är utpekat som riksintresse för vindbruk. I den aktuella vindkraftparken kommer vindkraftverkens totalhöjd att uppgå till maximalt 180 meter. Vindkraftverkens effekt kommer att bli ca 2-4 MW. Med dessa vindkraftverk kommer hela vindparkens totala årsnettoproduktion bli ca GWh, vilket motsvarar årsförbrukningen för ca eluppvärmda villor. Länsstyrelsens planeringsmål för elproduktion från vindkraft i Gävleborgs län är 293 GWh. Det innebär att om Kvissjaberget vindpark etableras så uppfyller det ca % av planeringsmålet för Gävleborgs län. Området som valts ut är väl lämpat för etablering av vindkraft beroende på att det består av produktionsskog där avverkningar och större gallringar redan har förekommit. Några naturvärdesobjekt av särskilt intresse finns inte, och området har få ornitologiska värden. Påverkan på landskapsbilden av vindkraftparkerna är måttlig på grund av områdets karaktär av flackt skogslandskap som begränsar de ytor där parken kommer att vara synlig. Inga områden av riksintresse för friluftsliv, rörligt friluftsliv eller kulturmiljövård påverkas. Inga kända eller påträffade fornlämningar kommer att beröras. Inom området för den planerade parken finns inga områden av riksintresse, Natura 2000 eller växt- och djurskyddsområden som kan påverkas av etableringen. I rapporten för naturinventeringen görs bedömningen att påverkan på mark och vegetation blir liten om vissa justeringar av verksplaceringar görs för att inte våtmarker skall påverkas. Dessa justeringar har Samkraft gjort. I utformningen av parken har hänsyn tagits till bl.a. naturvärden, avstånd till järnväg samt närhet till fritidshus. Under processen med att ta fram en slutlig parklayout har verk flyttats eller tagits bort p.g.a. närhet till ovanstående områden. Redan idag är området påverkat av skogsbruk varför ytterligare påverkan på naturmiljön, p.g.a. den planerade vindkraftetableringen bedöms som liten. I rapporten för fågelinventeringen görs bedömningen att påverkan på fågelfaunan blir liten vid en etablering inom området. Vindparken bedöms inte medföra några egentliga fysiska hinder för friluftslivet i området jämfört med dagens situation. Miljökonsekvenserna på friluftslivet är endast kopplade till viss 5(74)

6 påverkan av upplevelsen av naturmiljön i området samt att möjligheterna att jaga i området blir något begränsade, främst under byggskedet. Etableringen av vindparken bedöms inte ge några egentliga konsekvenser på kulturmiljön i området. I rapporten för den arkeologiska inventeringen görs bedömningen att påverkan på de kulturhistoriska värdena blir liten vid en etablering inom området. Beräkningar och studier har visat att påverkan från ljud, skuggor och reflexer blir liten inom området. Gällande riktvärden och rekommenderade värden (högst 40 db ljudnivå och högst 8 timmar skuggtid) kommer inte att överskridas. Påverkan på landskapsbilden bedöms som måttlig. Vad gäller verkens hinderbelysning så står graden av påverkan i relation till typ av ljusmarkering, mängden vindkraftverk, tid på dygnet, årstid, väderlek, omgivningsljus samt omgivande landskap. En siktanalys har utförts för att visa vid vilka områden vindkraftverken blir synliga och fotomontage har gjorts som visar hur verken upplevs från utvalda platser. I direkt anslutning till Kvissjaberget vindkraftspark projekterar vindkraftprojektören wpd Onshore Hittsjön AB för en park om elva vindkraftverk. Under tillståndsprocessen har Samkraft samarbetat med wpd vid bl.a. inventeringar och samråd. Ljud- och skuggberäkningar liksom bedömning av påverkan på landskapsbilden har gjorts som visar de kumulativa effekterna av bägge parkerna. Beräkningarna visar att rekommenderade värden inte överskrids även om bägge parkerna byggs. 6(74)

7 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Samkraft AB ( Organisationsnummer: Kontaktperson: Adress: E-post: Kommun: Län: Sten Gabert Box 94, Söderhamn Gävle Gävleborgs län Verksamhetskod: (74)

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Samkraft är ett unikt energisamarbete mellan tolv energibolag. Tillsammans har bolaget hundratals år av erfarenhet inom energiområdet där traditionen av att bygga, äga och förvalta anläggningar för både produktion och distribution av energi nu bärs vidare in i ett nytt spännande verksamhetsområde. Det ger stabilitet och styrka på en marknad som nu utvecklas snabbt. Samkrafts affärsidé bygger på att äga och driva vindkraftproduktion och samtidigt ta ett långsiktigt ansvar för miljön. På kort sikt fram till 2013 ska Samkraft ha minst 30 MW vindkraft i drift. I projektportföljen finns i nuläget identifierat 170 MW vindkraftpotential som är möjlig att bygga ut eller förvärva i takt med att energimarknaden förändras mot förnybara energikällor. Delägare i Samkraft AB är: Bionär Närvärme AB, Björklinge Energi Försäljnings AB, Bollnäs Energi AB, AB Edsbyns Elverk, Gävle Energi AB, Hoåns Kraft AB, Hudik Vind AB, Ljusdal Energiföretag AB, Mälarenergi AB, Nordanstigs kommun, Sandviken Energi AB, Söderhamn Nära AB. Samkraft AB utreder för närvarande förutsättningarna för etableringar av vindkraftverk vid ett antal områden. Ett av dessa områden är beläget vid Kvissjaberget, som ligger i Gävle kommun. Vindkraftparken utgörs av 9 vindkraftverk i storleken ca 2-4 MW/verk. De planerade verken kommer att ha en höjd på ca meter. Vindparkens totala yta uppgår till ca 3 km 2, se Figur 1 nedan samt bilaga 2. Större delen av Kvissjaberget vindpark berör ett område som Energimyndigheten utpekat som ett riksintresse för vindbruk. 8(74)

9 Figur 1. Översiktskarta med Kvissjaberget vindpark samt riksintresseområde för vindbruk. Genom att producera förnybar energi skapar Samkraft en god samhällsnytta och bidrar aktivt i en omställning av energisystemet. Ambitionen är att kunna tillvarata de möjligheter som finns i regionen samt att skapa nya arbetstillfällen, kompetensutveckling och en tillväxt av underleverantörer till ny energiproduktion. 1.2 Tillstånd och samråd Den lagstiftning som en ny vindpark berör är främst Miljöbalken (1998:808), nedan kallad MB. Vindkraftanläggningar på land prövas enligt reglerna i 9 kap. MB, men även 7 kap. MB kan vara 9(74)

10 tillämpligt om särskilda bevarandeområden berörs. Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs tillstånd för anläggande och drift av en ny gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk som står tillsammans och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Enligt 6 kap. 4 MB ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen i detta fall) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. För verksamheter som innebär betydande miljöpåverkan skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Även andra lagar utöver MB kan vara tillämpliga. För tillkommande kraftledningar kan nätkoncession enligt ellagen krävas (1997:857). Kulturminneslagen (1988:950) kan bli aktuell om fornlämningar berörs. På uppdrag av Samkraft AB har SWECO Energuide AB svarat för samråd och upprättat MKB. Byggstart är planerad till 2011, under förutsättning att nödvändiga tillstånd erhålls. Byggtiden för Kvissjaberget vindpark uppskattas till ca ett (1) år. 1.3 Vindkraft och klimatfrågan Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Vinden är en förnyelsebar energikälla som drivs av de temperatur- och tryckskillnader som uppstår av solens energiinstrålning. Vindkraft producerar ren energi som inte ger utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter av bränsle. Ett vindkraftverk betalar tillbaka den energi som gått åt till tillverkningen på 3-6 månader, beroende på vindtillgången på platsen där det placeras. Den senaste tolvmånadersperioden svarade vindkraften för ca 3 TWh av den svenska elproduktionen som totalt uppgick till ca 138 TWh. I juni 2002 tog riksdagen beslut om ett nationellt planeringsmål för vindkraft som säger att vindkraftproduktionen år 2015 skall vara 10 TWh. Riksdagen fastställde 2009 en planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Även inom EU är klimatfrågan viktig. Där har man satt ett mål som innebär att den förnybara energin inom unionen år 2020 skall vara 20 % av all energianvändning. Den nu aktuella vindkraftsatsningen kan ses som ett led i målsättningen att satsa på förnybar energi. Då fossila bränslen ersätts av förnybar energi bidrar detta till minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Koldioxid, kväveoxider och metan utgör s.k. växthusgaser som bidrar till en ökad växthuseffekt. Svaveldioxid bidrar till försurningen av mark och vattendrag. De planerade åtgärderna medverkar därför till att den ökande växthuseffekten bromsas upp och att försurningen minskar. Då vindkraft ersätter fossila bränslen ger varje kilowattimme minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och stoft enligt tabell 1 nedan. För Kvissjaberget vindpark är 10(74)

11 nettoproduktionen beräknad till GWh per år. Detta skulle leda till minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen, se tabell 1 nedan. Ämne Årligt minskat Årligt minskat utsläpp utsläpp per 1 GWh Koldioxid 850 ton ton Svaveloxid/Svaveldioxid 0,37 ton ton Kväveoxid/Kvävedioxid 2,6 ton ton Stoft 0,1 ton 4 7 ton Tabell 1. Minskade utsläpp då vindkraft ersätter fossila bränslen (Vindkraft i teori och praktik, Wizelius T, 2007) Produktionen i den aktuella vindkraftsatsningen motsvarar årsförbrukningen för ca eluppvärmda villor (baserat på en förbrukning om kwh/år). Den planerade vindkraftparken motsvarar ungefär ca 0,4 av Sveriges totala elproduktion. 1.4 Samhällsekonomiska effekter En grundförutsättning för Samkraft AB:s etableringar av vindkraft är att dessa är ekonomiskt lönsamma. De lönsamhetsberäkningar som utförts i detta projekt visar att etableringen av Kvissjaberget vindkraftpark uppfyller de ekonomiska kraven. Samkraft AB:s vindkraftsatsning kan ge en ökning av antalet arbetstillfällen i berört område, framförallt under byggtiden men även när parkerna är uppförda och driftspersonal behövs. Nedan följer några exempel på behoven under byggfasen: Anläggning av vägar inom vindparkerna Grävning av fundament och diken Betong till fundament Byggnation av transmissionslinje och transformatorstationer Byggnation av drifts- och personalbyggnader Transporter, frakter och godshantering Installationsarbeten med t.ex. stora mobilkranar Avfallshantering Drivmedel till maskiner 11(74)

12 Service/reparation av maskiner Inkvartering och förplägnad Handel, service och uthyrning Vägförbättring av allmänna vägar Administrativa tjänster Byggledning, utsättning mm 12(74)

13 2 MKB-arbetets syfte, genomförande och avgränsning 2.1 Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att, i enlighet med 6 kap. 3 miljöbalken, identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra på människors hälsa och miljön. Härvidlag avses effekter dels på människor, djur, växter, mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på hushållning med material, råvaror och energi. Genom att beskriva verksamhetens inverkan på miljöaspekter såsom naturmiljö, landskapsbild, kulturmiljö etc syftar miljökonsekvensbeskrivningen till att utgöra underlag för en samlad bedömning av den planerade verksamhetens inverkan på miljön. Vidare är syftet med denna MKB att ge ett beslutsunderlag för länsstyrelsens tillståndsprövning. Detta görs genom en beskrivning av nuvarande förhållanden inom området, den påverkan och de konsekvenser som vindkraftanläggningen kan ge upphov till samt de åtgärder som utförs för att minimera/eliminera de negativa miljökonsekvenserna. 2.2 MKB-arbetets genomförande Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs tillstånd för anläggande och drift av en ny gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk som står tillsammans och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Vid tillståndsprövningen vägs verksamhetens miljöpåverkan mot olika enskilda och allmänna intressen. Tillståndsprocessen, innan ingivande av tillståndsansökan, består av tre olika delar: Samråd med myndigheter, särskilt berörda, organisationer, allmänhet etc Upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Upprättande av tillståndsansökan Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen i detta fall) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. För verksamheter som innebär betydande miljöpåverkan skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. De samråd som genomförts för den planerade vindparken beskrivs nedan under kapitel 3. Synpunkter och yttranden från samråden har beaktats vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivning och utformningen av vindparken. 2.3 Den fortsatta tillståndsprocessen Nedan följer en schematisk redogörelse över prövningsprocessen hos länsstyrelsen. 13(74)

14 Bild 2. Prövningsprocessen hos länsstyrelsen 2.4 Miljöaspektavgränsning Planerat vindkraftverksområde i Kvissjaberget och omgivande mark har studerats med avseende på effekter på följande områden: Landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv och turism, ljud, skuggor, reflexer, utsläpp till vatten och luft, olycksrisker, elektromagnetiska fält, övrig mark- och vattenanvändning, konsekvenser under byggtiden, hushållning med naturresurser och konsekvenser under avvecklingsfasen. Avgränsningen av vilka miljöaspekter som studerats har gjorts utifrån en bedömning av inom vilka områden som den planerade vindparken kan ha störst påverkan. Miljökonsekvenserna beskrivs närmare i kap 7 nedan. 14(74)

15 3 Genomfört samråd Under perioden maj 2009 till november 2009 har Samkraft AB genomfört samråd enligt 6 kap 4 MB för Kvissjaberget vindpark. Projektet är sådant att det skall antas medföra betydande miljöpåverkan och samrådet har skett utifrån de premisserna. Samråd har således skett med Länsstyrelsen, kommuner, enskilda som antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som antas bli berörda. Samrådet inleddes i maj 2009 med ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Gävle kommun. På mötet medverkade representanter från wpd Onshore Hittsjön AB som planerar att etablera en angränsande vindkraftpark. Inför mötet skickades ett samrådsunderlag ut med information om vindparken. På mötet informerades om tidplanen för projektet och utformningen av anläggningen. Genom ett skriftligt utskick i oktober 2009 genomfördes samråd med Länsstyrelsen, kommuner, enskilda, övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som antogs bli berörda. Samrådsutskicket innehöll även en inbjudan till öppet samrådsmöte, som hölls i oktober Till samrådsmötet kallades även boende inom 1,5 km från områdesavgränsningen. Mötet annonserades också i Gävle Dagblad och Arbetarbladet. Vid samrådsmötet gavs tillfälle att lämna synpunkter direkt till projektets representanter. Skriftliga synpunkter kunde också lämnas i efterhand. Länsstyrelsen: Länsstyrelsen meddelade i sitt beslut från den 29/ vilka som bör höras i samrådet och vilka uppgifter MKB:n ska innehålla. Vidare bör redovisas den sammantagna påverkan de planerade vindkraftparkerna Kvissjaberget och Hittsjön får på bl.a. landskapsbilden, friluftsliv, skuggning och buller. Utredningar avseende natur-, och kulturmiljö och fågelliv bör genomföras. Som svar på det skriftliga samrådet i oktober meddelade Länsstyrelsen att de inte hade något att tillägga utöver beslutet från 29/ Gävle kommun: Kommunen vill att nedanstående beaktas i tillståndsansökan och MKB:n. Beskriv och värdera landskapet/landskapstyper med bakgrund av karaktär/-er och hur det brukas av närboende och övriga innevånare i Gävle. Fotomontage från anslutningsvägar, uppställningsplatser och byggnader bör liksom utblickar från E4 och järnvägen redovisas. Hur syns och upplevs hindersbelysningen från bebyggelse, havet, järnväg och E4. Samordningen med wpd:s projekt är viktigt, framförallt inför och vid byggnation. En analys bör genomföras vad gäller massbalans vid vägförbättringar, anläggning av nya vägar, uppställningsplatser mm. Utred möjligheten till att på plats eller lokalt nära framställa betong och ballast (berg/morän), MB 2:5. Belys vandringshinder som kan uppstå och hur detta kan avhjälpas. Detsamma vad gäller konsekvenser för våtmarker/småvatten under och efter byggtiden. 15(74)

16 MKB:n ska innehålla uppgifter baserade på det slutgiltiga valet av verk avseende navhöjd, totalhöjd, effekt och deras slutliga placering, för att därmed ge en riktig bild av bl a. bullervärden och skuggeffekter. Om detta inte kan ske i MKB:n bör redovisade värden representera Worst case eller begränsnings-/maxvärden för buller, höjd, rotationshastighet mm. där framtida förändringar ger mindre och/eller/färre konsekvenser. Beskriv metoder och vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att minimera föroreningar p.g.a. olyckor/spill i samband med arbete, uppställning, tankning, reparationer och övrigt underhåll av och med arbetsmaskiner och fordon samt hantering av kemikalier. Beskriv valen av elkablar och annat material som avses kvarlämnas efter att verksamheten har avvecklats, konsekvenser av detta samt ev. skyddsåtgärder. Belys verksamhetens eventuella påverkan på Trödje vattentäkt Samrådsredogörelsen redovisas i bilaga 1. 16(74)

17 4 Nulägesbeskrivning I detta kapitel redovisas nuvarande förhållanden i området vad gäller landskapsbild, naturmiljö, fauna, kulturmiljö, friluftsliv och turism, övrig mark- och vattenanvändning, konkurrerande intressen och aktuella fastighetsägare. En bedömning av påverkan från vindkraftparken samt skyddsåtgärder presenteras i kapitel Landskapsbild Landskapet och landskapsbilden vid Kvissjaberget har analyserats och redovisas i rapporten Påverkan på landskapsbilden vid en utbyggnad av vindkraftparkerna Kvissjaberget och Hittsjön, bilaga 9. I rapporten har landskapsbilden bedömts utifrån siktanalys och fotomontage samt en zonindelning av avståndet till vindkraftparkerna. Särskild vikt har lagts vid bebyggda områden i vindkraftparkernas närhet samt vid skyddsvärda områden såsom naturreservat, kulturreservat och områden av riksintresse för friluftsliv. Området som analyserats utgörs av ett område som sträcker sig ca 1,5 mil ifrån vindkraftparkerna. Resultaten av landskapsbildsanalysen framgår av rapporten och dess bilagor. Landskapet runt Kvissjaberget är ett flackt barrskogslandskap med inslag av våtmarker och mindre sjöar. Nivåskillnaderna i landskapet varierar från 0 m ö h till 50 m ö h. Runt Trödje finns ett småskaligt jordbruk inramat av skogsbryn. Jordbruksområdenas småskalighet gör att vida utblickar över landskapet förekommer sparsamt. Trödje är beläget i närhet till Östersjökusten. Utanför kusten ligger ett antal öar och skär. De kulturhistoriska värdekärnorna utmed kuststräckan från Gävle till Ljusne utgörs dels av kusten med öar omedelbart norr om Gävle, dels av kust- skärgårdsmiljöerna mellan Axmar och Storjungfrun. Däremellan ligger en cirka fyra mil lång sträcka där de kulturhistoriska avtrycken inte är särskilt framträdande. Inom sistnämnda sträcka är Trödje beläget. 4.2 Naturmiljö Naturmiljön i det berörda området har inventerats i syfte att kartlägga risker för mark och vegetation i samband med exploatering. Inventeringsområdet utgörs av 100 meters radie kring samtliga vindkraftverk. Det avstånd från vägarna, på vilket inventering sker, är beroende av vägarnas nuvarande kvalitet. Befintliga vägar, som redan i dagsläget är av tillräcklig storlek/kvalitet (Kategori A) ingår inte i inventeringsområdet. Redan befintliga vägar som behöver breddas/förstärkas (Kategori B) har inventerats à 10 meter på vardera sidan. Vägar som nyanläggs (Kategori C) har inventerats till ett avstånd à 30 meter på vardera sidan. Terrängen i området är i huvudsak jämn, men delar av området upplevs svårframkomligt på grund av inslag av större block och stenar. Området utgörs huvudsakligen av produktionsskog av gran och tall, med en del insprängda våtmarker och sumpskogar. Där tilltänkta vindkraftverk planeras är lövinslaget ringa och områdena består framförallt av föryngringsskog på hyggen eller i anslutning till våta markpartier. Skogstyperna varierar från torr tallskog av lavtyp (renlav/fönsterlav), lingontyp och blåbärstyp till trädbevuxna torvmarker. 17(74)

18 Området har få naturliga vattendrag eftersom det till största delen är avvattnat. Det finns två större tidigare kända våtmarksobjekt i de norra delarna av exploateringsområdet, Långmuren och Kvissjamurarna. Långmuren ingår i Gävle kommuns naturvårdsprogram. Exploateringsområdet genomkorsas av ett relativt välutbyggt vägsystem. Vägarna har delvis anlagts på senare år då en stor area av inventeringsområdets barrskog har avverkats och planterats. I nordost tangeras området av en järnväg och tre av de planerade vindkraftverken står omkring 250 meter väster om järnvägen. Generellt sett har det inventerade området Kvissjaberget inga naturvärden som är högre än det ordinära. Inga områden som besöktes uppfyllde kraven för att klassificeras som Natura 2000 habitat. Andelen övrig värdefull mark är även den påfallande liten (tabell 3). De största funna värdena finns vid några våtmarker och sumpskogar samt två grövre aspar, se nedan och bilaga 5. Tidigare kända värden I Figur 2 redovisas de naturvärden som identifierats i Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens databaser. I Figur 3 visas resultatet av den naturinventering som utförts. 18(74)

19 Figur 2. Motstående intressen identifierade i Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM) och Skogsstyrelsens digitala underlagsmaterial (Skogens källa). 19(74)

20 Figur 3. Naturvärden identifierade vid inventering. S. värden i teckenförklaringen står för särskilda värden. Under fältinventeringen besöktes de två stora våtmarksobjekten i norr, flera sumpskogsobjekt och ett naturvärdesobjekt, som tidigare identifierats av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Ett av de två våtmarksobjekten, Långmuren (ID 1 och 2 i inventeringsresultatet), hade höga naturvärden och klassades som övrig värdefull mark. Vegetationen har en naturskogsliknande struktur med en kontinuitet av typiska trädslag samt klenare död ved. Den sydvästra delen av Långmuren verkar inte ha avvattnats så hårt och de årliga naturliga vattenfluktuationerna verkar delvis fungera. Några signalarter påträffades dock inte. Vid det ostligaste planerade vindkraftverket 7, finns en sumpskog (ID 3) med naturskogsliknande struktur och kontinuitet av typiska trädslag samt död ved som klassades som övrig värdefull mark. Området är dock utdikat men bär ändå spår av årliga naturliga vattenfluktuationer. Inga signalarter påträffades vid besöket. Andra intressanta arter som påträffades var brudborste/borsttistel, kärrbräken, kärrviol och olvon. Sydväst om vindkraftverk 7 vid den planerade anslutningsvägen, ligger ett mindre våtmarksområde (ID 4) som har en naturskogsliknande struktur med en kontinuitet av typiska trädslag samt några stående och liggande döda träd. Vid det planerade vindkraftverket 10, längst i norr, fanns ytterligare en våtmark (ID 5) som klassades som övrig värdefull mark. Våtmarken har en naturskogsliknande struktur, kontinuitet 20(74)

21 av typiska trädslag och en del klen död ved. Sumpskogarna (ID 14 och 19) har klassats som övrig värdefull mark med prioritet 3 (lägsta prioritet), beroende på att vegetationen har en naturskogsliknande struktur, trots att de delvis har avverkats eller gallrats. Inga signalarter påträffades. Resterande kända värden har utsatts för kraftig påverkan bl.a. genom avvattning, gallring och avverkning, vilket medfört att objekten idag saknar värden och har därmed klassats som triviala. Värdefulla markområden Inga områden som uppfyllde kraven för att klassificeras som Natura 2000 habitat hittades inom inventeringsområdet. Däremot hittades tre mindre områden som klassades som övrig värdefull mark, två mindre sumpskogar (ID 6 och 9) och en mindre våtmark (ID 10). Gemensamt är att de har naturskogsliknade struktur och att de har gallrats mer eller mindre, vilket har gjort att de har klassats till prioritet 3. Särskilda värden Under inventeringen påträffades två grova levande aspar (ID 21 och 22) som bedöms ha ett allmänt högt naturvärde. Grovleken var 0,7 meter i diameter på båda asparna. Inga indikatorarter påträffades på de grova träden. ID 20 är ett grävt dike där inga värden hittades. Kringliggande miljöer I stora delar av exploateringsområdet har det bedrivits omfattande skogsbruk, vilket har medverkat till att ett välutbyggt bilvägsnät har anlagts. Vissa skogsområden ligger i tiden att avverkas medan andra planteringar snart ska genomgå en första gallring eller andra gallring. Två kilometer öster om exploateringsområdet ligger en stor äldre grustäkt samt ytterligare några mindre täkter i dess närhet. Den planerade vindkraftparken ligger i ett område som idag är exploaterat av två stora vägar (E4:an och gamla E4:an) och järnvägen mellan Gävle och de norra delarna av Sverige. Berörda intressen Nedanstående naturvårdsintressen identifierades under fältinventeringen. En separat rapport angående fältinventeringen finns i bilaga 5. Id Kategori Naturtyp Arter/kommentarer 1 ÖVM Sumpskog Mossbildande sumpskogsområde, delvis gallrad, inga signalarter påträffade. Björk, klibbal, tall, bladvass, blodrot, skogssäv, stjärnstarr,vattenklöver, Carex ssp. Dactylorhiza ssp. Salix ssp 2 ÖVM Våtmark Gallrat mossbildande våtmarksområde, inga signalarter påträffade. Vitmossbildande, björk, tall, ljung, hjortron, odon, skvattram, tuvull 3 ÖVM Sumpskog Sumpskogsområde med delvis kvarvarande årliga vattenfluktuationer, grävd sprängd kanal genom sumpskogen, delvis gallrad, inga påträffade signalarter. Björk, gran, klibbal, tall, olvon, kärrbräken, bladvass, brudborste, kärrviol, skogssäv, älgört, Carex ssp. 21(74)

22 Id Kategori Naturtyp Arter/kommentarer 4 ÖVM Sumpskog Delvis gallrat mossbildande våtmarksområde, inga signalarter påträffade. Vitmossbildande, björk, tall, ljung, hjortron, odon, skvattram, tuvul 5 ÖVM Våtmark Mossbildande våtmarksområde, delvis röjd/avverkad rågång, inga signalarter påträffade. Vitmossbildande, björk, tall, ljung, hjortron, odon, skvattram, tuvull, Carex ssp. 6 ÖVM Sumpskog Mossbildande sumpskogsområde, delvis gallrad, inga signalarter påträffade. Björk, gran, klibbal, sälg, tall, bladvass, skogssäv, skvattram, tranbär, Carex ssp. 7 Trivial Skog Naturvårdsprogram. Tallskog av lavtyp, planterad och delvis gallrad, inga högre naturvärden, inga signalarter påträffade. Björk, gran, tall, fönsterlav, islandslav, renlav, kärleksört, stensöta, tjärblomster, ängskovall. 8 Trivial Skog Naturvårdsprogram. Gallrat blandskogsområde, triviallöv, befintlig bred väg med brett vägområde, inga signalarter påträffade. Björk, gran, sälg, tall, blåbär, lingon, ljung, kruståtel. 9 ÖVM Sumpskog Mossbildande sumpskogsområde, delvis gallrad, inga signalarter påträffade. Björk, gran, tall, bladvass, skvattram, Carex ssp. 10 ÖVM Våtmark Gallrat mossbildande våtmarksområde, inga signalarter påträffade. Vitmossbildande, björk, tall, odon, skvattram, tranbär, tuvull. 11 Trivial Skog Naturvårdsprogram. Tallplantering, nyröjd, triviallöv, inga signalarter påträffade. Björk, gran, tall, blåbär, lingon, ljung. 12 Trivial Sumpskog Naturvårdsprogram. Mossbildande sumpskogsområde, röjd/gallrad, inga signalarter påträffade. Vitmossbildande, björk, klibbal, tall, kråkklöver, skogssäv, vattenklöver, Carex ssp. 13 Trivial Sumpskog Nyckelbiotop. triviallöv, inga signalarter påträffade. Björk, klibbal, sälg. 14 ÖVM Sumpskog Olikåldrig blandskog, > 80-årig, gallrad, EJ sumpskog, inga påträffade signalarter. Björk, gran, tall, blåbär, kruståtel. 15 Trivial Sumpskog Gallrad triviallövområde 16 Trivial Sumpskog Utdikad mot norr, röjd och gallrad, skjutgator. Triviallöv. 17 Trivial Våtmark Delvis utdikad från väster, röjd och gallrad, skjutgator. Vitmossbildande, björk, tall, skvattram, rosling, kråkbär, hjortron. 18 Trivial Sumpskog Gallrat triviallövområde 19 ÖVM Sumpskog Mossbildande våtmarksområde, delvis röjd, röjd/avverkad rågång, inga signalarter påträffade. Vitmossbildande, björk, tall, skvattram, rosling, hjortron, odon, tuvull, Carex ssp. 20 ÖVM Grävd kanal/dike, inga naturvärden 22(74)

23 Id Kategori Naturtyp Arter/kommentarer 21 ÖVM Levande grov asp, Ø= 0,70 meter 22 ÖVM Levande grov asp, Ø= 0,70 meter 24? Trivial Skog Naturvärden. Föryngringsyta med frötallar, inga naturvärden, inga signalarter påträffade. Tabell 2. Naturvärden enligt inventering utförd av Ecocom, se bilaga 5. Kategori ÖVM innebär övrig värdefull mark. Inom områdesavgränsningen för Kvissjabergets vindkraftpark har nedanstående naturvårdsintressen identifierats i Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM) och Skogsstyrelsens digitala underlagsmaterial (Skogens källa). Benämning på karta (Figur 2) Område/objekt Typ av intresse NB Nyckelbiotop VMI 1 Långmuren 18 km N Gävle Våtmark VMI 2 Myr vid Kvissjasjörana 18 km N Gävle Våtmark NVP Långmuren, Naturvårdsprogram Inom området finns ett flertal sumpskogar Tabell 3. Naturvärden identifierade i Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM) och Skogsstyrelsens digitala underlagsmaterial (Skogens källa). I den norra delen av området finns en nyckelbiotop (NB). Innehållet i biotopen är Barrskog. Elementen i nyckelbiotopen är brandstubbe, gammal tall, låga av gran och torrträd. Inom området finns två våtmarker som är upptagna i våtmarksinventeringen. Långmuren 18 km N Gävle, klass 2 och Myr vid Kvissjasjöarna 18 km N Gävle, klass 3. Långmuren är ett välutvecklat strängkärr med stora naturvärden. Dikningar eller andra åtgärder som påverkar våtmarken är oförenliga med naturvårdsintresset. Skogen på fastmarksholmarna och kantzonerna bör sparas. Sumpskogarna inom området består av blandskog av löv och barr samt al och glasbjörk. Den hydrologiska typen för sumpskogarna är fuktskog, mosseskog, strandskog och kärrskog. Samtliga objekt är påverkade av någon form av ingrepp som dikning, anslutande avverkning, anslutande kraftledning eller anslutande väg. Under samrådsprocessen har ingen ytterligare information framkommit vad gäller specifikt naturmiljövärden inom aktuellt område. 23(74)

24 Jord- och bergarter Enligt SGUs översiktliga kartering är hela områdets jordart morän blandat med organiska jordar i de större våtmarkerna. Förmodligen finns även organiska jordar i de mindre våtmarkerna. Inslaget av våtmarker och sumpskogar i området är relativt stort. Moränen är ställvis blockig och storblockig. Ett mindre område med svallsediment av grus förekommer inom områdets centrala del. Förekommande bergarter utgörs huvudsakligen av granit och basalt m.m. Berg i dagen förekommer enligt den geologiska kartan endast sparsamt inom det tolkade området. Största koncentrationen finns bland höjdpartier inom de centrala och nordvästra delarna av området. I övrigt finns berg i dagen endast som enstaka punkter fördelade över resten av området. Grundvattennivån bedöms ligga ytnära i anslutning till sjöar samt i torvområden. Där moränjordar förekommer kan grundvattennivån variera kraftigt, men generellt ligger nivån djupare i höjdområden och mera ytnära i svackor och lågpunkter. 4.3 Fauna Inom och i närhet av det aktuella området finns större vilda djur. Det allra vanligaste är älg, men även lo, varg och björn kan förekomma. Fåglar Området har inventerats av Ecocom vid fyra tillfällen under perioden maj-augusti Den 9 maj genomfördes en första orientering i området. Den 5 juni utfördes habitatvärdering och inventering av särskilda objekt (sjöar och tjärnar). Den 10 juni genomfördes en linjetaxering. Den 13 augusti gjordes försök att observera rovfågel under flygträningsperioden. Ett flertal inventeringsmetoder har använts för att ge en tillfredsställande bild av fågelfaunan i området. Ecocom gör bedömningen att kombinationen av metoder ger ett tillräckligt bra underlag för att avgöra områdets ornitologiska värden. För att avgöra områdets potentiella ornitologiska värde helt oavsett vilka fåglar som påträffades under inventeringen genomfördes en värdering av områdets ingående biotoper. Vid värderingen av tänkbara habitat beaktades bland annat biotopens värde dels för att hysa en mångfald av arter, dels för att utgöra tänkbara miljöer för rödlistade arter eller arter upptagna i fågeldirektivet. Efter en förberedande kartanalys genomströvades projektområdet därefter till fots för en okulär besiktning. Biotoper som har bedömts som sannolika habitat har markerats på karta och bedömts. I samband med habitatvärderingen registrerades även påträffade fågelarter. I samband med habitatvärderingen genomfördes också en förenklad revirkartering vid ett mindre antal särskilt utvalda objekt. För att få en uppfattning om tätheten av fåglar i området och möjliggöra uppföljning i ett framtida kontrollprogram genomfördes en linjetaxering. Sträckan var 2 km lång och inventeringen tog 1 timme och 15 minuter att genomföra. Inventeringen inleddes klockan Taxeringsrutten förlades huvudsakligen i anslutning till vägar eftersom detta medförde att man passerade huvuddelen av etableringspunkterna. Inventering längs vägar förbättrade överblicken av omgivande landskap samt ökade precisionen vid framtida upprepningar. 24(74)

25 Samma metod för linjetaxering har använts som vid inventering av standardrutter för att jämförelser av täthet skall vara möjliga att göra. En riktad insats för inventering av rovfågel utfördes genom att observationspunkter med god överblick över området valdes ut och bevakades under en till en och en halv timme vid varje observationspunkt. Vid värderingsbesöken befanns området huvudsakligen bestå av relativt trivial skogsmark och myrmark. De ornitologiska värdena var också sparsamma både från individ- och artperspektiv. Inga rödlistade fåglar konstaterades i området. Vidare var fågellivet på myrmarkerna mycket sparsamt. Ett litet område med stort inslag av asp hittades dock. Aspen är ett mycket värdefullt träd ur fågelsynpunkt, framförallt för hålhäckande fåglar. Det aktuella området ligger ca 100 meter ifrån placeringen av ett av de planerade vindkraftverken. Under linjetaxeringen konstaterades 54 individer av 11 fågelarter, vilket utgör en täthet på 27 individer/km 2. Lövsångare och bofink utgör gemensamt omkring 60% av observationerna. Resultatet av linjetaxeringen framgår av tabell 4 i rapporten för inventeringen, se bilaga 6. Förutom angivna arter observerades ringduva (relativt allmän), korp och kråka (enstaka), nötskrika, grönsiska, gök, och talgoxe (flera) i samband med övriga besök i området. Försök att observera rovfågel gjordes från tre utvalda punkter i området, men överblicken var dålig på grund av terrängens beskaffenhet. Inga rovfåglar observerades och ytterligare insatser ställdes in eftersom bedömningen gjordes att fler försök inte skulle ge mer data. Synpunkter från Gävle fågelklubb Gävle fågelklubb menar, i kontakt med Ecocom, att fem rödlistade arter kan påträffas inom området. Av dessa kan möjligen skogsduva häcka i området med aspinslag. Övriga fyra arter häckar sannolikt inte i området, utom möjligen nattskärra, för vilken det finns lämpliga habitat. Troligen påverkas dock nattskärran i mycket liten grad av vindkraftsetableringar, vad gäller kollisioner. Arten rör sig som högst i trädtoppsnivå (Åke Persson muntl.). Gävle fågelklubb menar också att Kvissjaberget delvis berörs av sträckande fågel, något som inte framkommit i och med förstudien, trots kontakt med lokala ornitologer. Utsagan om att sträck i området skulle vara återkommande kräver därmed någon typ av belägg i form av observationer. 4.4 Kulturmiljö Området har inventerats och bedömts av Ecocom under maj och oktober Anledningen till att området inventerade vid två tillfällen var att de tänkta lägena för vindverk och vägar delvis ändrades efter den första fältinventeringen. Utredningen omfattar en kort historik med studier av det historiska kartmaterialet, en fältinventering, samt en kulturhistorisk värdering/antikvarisk bedömning av i området förekommande forn- och kulturlämningar. Källor som legat till grund för bedömningen av området utgörs bl.a. av Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (Fornsök) och Lantmäteriets kartarkiv (ArkivSök). Rapporten återfinns i bilaga 7. 25(74)

26 Metod Fältinventeringen utfördes genom okulär besiktning kompletterat med provstick med jordsond. En systematisk inventering av planerade vägsträckningar och de tilltänkta platserna för vindkraftverken genomfördes. Inventeringsområde Det område som direkt påverkas av en exploatering i anslutning till vindkraftverkens placering och av planerade vägar och/eller kabeldragningar är avsevärt mindre än det område som inventerats. Anledningen till att ett större område inventerats är att ge möjlighet till justeringar utan att behöva göra nya fältkontroller. Inventeringsområdet utgörs av 100 meters radie kring samtliga vindkraftverk. Det avstånd på vilket inventering sker från vägarna är beroende av vägarnas nuvarande kvalitet. Befintliga vägar, som redan i dagsläget är av tillräcklig storlek/kvalitet (Kategori A) ingår inte i inventeringsområdet. Redan befintliga vägar som behöver breddas/förstärkas (Kategori B) inventeras à 10 meter på vardera sidan. Vägar som nyanläggs (Kategori C) inventeras till ett avstånd à 30 meter på vardera sidan. Inventeringsområdets storlek inklusive vägar och vindkraftverk är 46 hektar. Inventeringsområdet är utmärkt i Figur 4. I stort sett utgörs skogsmarken i undersökningsområdet av kalhyggen eller ung skog. Detta innebär att stora ytor varit föremål för markberedning vilket avsevärt försvårar möjligheten att påträffa lämningar. Delar av området är extremt blockrika och därigenom mycket svårframkomliga. Nedanstående beskrivningar upprättades i samband med fältarbetet och registrerades sedan i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister FMIS. Ytterligare information utgörs bl.a. av terränguppgifter och skador. Denna information är sökbar på Internet genom Riksantikvarieämbetets sökapplikation Fornsök. Beskrivningarna följer Riksantikvarieämbetets normer för beskrivning av fornlämningar. Numreringen hänvisar till aktuell socken och numrering i FMIS. Berörda intressen Vid fältinventeringen påträffades och dokumenterades tre lokaler med övriga kulturhistoriska lämningar (se tabell nedan). Dessa är en kolningsanläggning, Hille 480, samt två områden med skogsbrukslämningar, Hille 482 och Hille 481. Under fältinventeringen påträffades dessa tre kända områden. Inga ytterligare områden uppmärksammades inom inventeringen. Lämningarna är i samtliga fall belägna nära eller i direkt anslutning till fuktigare partier i terrängen. De förekommande kolningsanläggningarna besitter upplevelsemässiga värden som kanske främst kan relateras till områdets allmänna oländighet och en dåtida kolares med dagens glasögon sett allmänt eländiga arbetsmiljö. För att belysa kolningens betydelse för bruksrörelsen och Sveriges tidiga industrialisering finns områden i närheten som är mer upplevelsevärda och pedagogiska. Lämningarna är såväl fler till antalet samt att miljöerna är mer komplexa och lättillgängliga. 26(74)

27 Figur 4. Arkeologiska värden som påträffades inom utredningsområdet vid fältinventeringen. Utöver ovanstående inventering har nedanstående underlagsmaterial avseende kulturmiljö studerats: Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM) Skogsstyrelsens digitala underlagsmaterial (Skogens källa) Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial (FMIS) Nedanstående kulturmiljöintressen är belägna inom vindparkens områdesavgränsning och identifierade inom ovanstående inventeringar. Benämning på karta (Figur 4) Område/objekt Typ av intresse Hille 480 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Hille 482 Område med skogsbrukslämningar Övrig kulturhistorisk lämning Hille 481 Område med skogsbrukslämningar Övrig kulturhistorisk lämning Tabell 4. Berörda kulturmiljöintressen enligt Ecocoms inventering. 27(74)

28 Inget område av riksintresse för kulturmiljövården eller kulturreservat finns inom eller i närheten av den planerade vindparken. Tre områden av riksintresse för kulturmiljövården är belägna ca 10 kilometer ifrån vindkraftparken. 4.5 Friluftsliv och turism Friluftslivet inom den planerade vindparken utgörs främst av jakt men även svamp- och bärplockning förekommer. Berörda jaktklubbar har kontaktats i samrådet och har inga invändningar eller synpunkter angående etableringen av vindkraftparken. Ett samrådsmöte med jaktlagen genomfördes i oktober De synpunkter som framkom under mötet redovisas i samrådsredogörelsen. Samkraft och wpd kommer att betala arrendet för berörda jaktlag under byggtiden för vindkraftparkerna. 4.6 Övrig mark- och vattenanvändning Under samrådet har information inhämtats om övrig mark- och vattenanvändning via möten, utskick och telefonsamtal. Den markanvändning som identifierats inom det berörda området är skogsbruk som bedrivs av markägarna i området. Ingen övrig användning av mark- och vattenområden inom vindparken har identifierats. Närmaste vattenskyddsområde är Trödje vattentäkt som ligger ca 3 km SO om vindparksområdet. 4.7 Konkurrerande intressen Information om konkurrerande intressen i vindparkens närområde har samlats in under samrådet via möten, utskick och telefonsamtal. Samråd har genomförts med Försvarsmakten, Transportstyrelsens luftfartsavdelning, Banverket, Teracom och berörda teleoperatörer. Underhandskontakter hålls med dessa intressenter rörande förändringar av parklayout etc. Banverket har planer på att bygga om järnvägen i närheten av vindkraftparken. De vill därför ha ett minsta avstånd om 250 meter mellan banmitt och närmaste vindkraftverk. 3GIS har ett radiolänkstråk genom området som behöver beaktas vid verksplaceringar. Enligt Transportstyrelsen påverkas Söderhamns flygplats på så sätt att de måste förändra sina startoch landningsprocedurer. Flygplatsen meddelar att de kan ändra procedurerna men att kostnaden för detta skall betalas av Samkraft och övriga projektörer i området. 4.8 Aktuella fastighetsägare Samkraft AB har tecknat arrendeavtal med berörda fastighetsägare. 28(74)

29 5 Kvissjaberget vindkraftpark 5.1 Huvudalternativ Huvudalternativet för Kvissjaberget vindpark utgörs av maximalt 9 stycken vindkraftverk med en maximal installerad effekt om 2-4 MW/verk, se bilaga 15. Verken har, utifrån analys av vinddata, placerats i bästa möjliga vindlägen så att varje verk producerar maximalt och därmed ger maximal miljönytta i förhållande till det fysiska intrånget. Markens beskaffenhet och rådande förhållande i övrigt på platsen gör att sökanden också anser att tillstånd med en flyttmån inom en radie på 100 m utifrån angiven/sökt position bör kunna medges i tillståndet. Om verken behöver flyttas mer än 100 meter från angiven/sökt position görs detta i samråd med tillsynsmyndigheten. Avståndet till närmaste bostad är ca 700 meter. 5.2 Lokalisering Vindparken är belägen ca 2 km nordväst om Trödje. Områdets utbredning sträcker sig mellan järnvägen i öster, Hittsjön och Igeltjärnen i söder, Svartsjön i norr samt Måstärnarna i väster. 5.3 Områdets lämplighet för vindkraft Området kring Kvissjaberget vindpark är ett skogsområde som idag främst används för skogsbruk. De främsta fördelarna med området, för en etablering av en större vindkraftsanläggning, är goda vindförutsättningar enligt analyserad vinddata samt relativt få konkurrerande intressen i området. I området kring vindparken finns relativt få fastboende och relativt gles fritidsbebyggelse. Det aktiva skogsbruket innebär också att området redan idag är påverkat av mänsklig aktivitet. Större delen av området är utpekat som riksintresse för vindbruk. Vindförhållandena på platsen har beräknats genom analys av vinddata från MIUU 1 samt från en mätmast i närheten, dock ej i själva området. Vid full utbyggnad av Kvissjaberget vindpark beräknas den årliga nettoproduktionen uppgå till ca GWh per år med en nyttjandegrad på ca 30 %. Den genomsnittliga nyttjandegraden för de svenska vindkraftverk som 2007 deltog i samarbetsprojektet Vindforsk II var 22.3 %. Anledningen till att beräknad nyttjandegrad är lägre för befintliga vindkraftverk är främst att det är många mindre verk med låg navhöjd med i statistiken. Den slutgiltiga nyttjandegraden och energiproduktionen i den realiserade parken kan avvika från det uppgivna, beroende på vilken turbinleverantör som blir vald. 5.4 Vindkraftverken I den aktuella vindkraftparken kommer vindkraftverkens totalhöjd att uppgå till maximalt 180 m, se principskiss nedan i Figur 5. Effekten på respektive vindkraftverk kommer att uppgå till högst 4 MW. 1 MIUU är en vindkartering som utförts av Uppsala Universitet på uppdrag av Energimyndigheten. 29(74)

30 Figur 5. Principskiss för ett vindkraftverk gällande vindkraftverken i vindkraftparken Kvissjaberget. Transformatorerna kommer antingen att placeras inne i vindkraftverken eller utanför i en transformatorkiosk. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer ca 500 liter olja, dessutom finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. 5.5 Layout Placeringen av vindkraftverken har bland annat gjorts med hänsyn till analyserad vinddata och andra vindkraftprojekt i regionen samt utifrån vedertagna beräkningsmodeller avseende minimiavstånd mellan verk. Om vindkraftverk placeras för nära varandra finns risk för att optimal effekt ej uppnås då de kan skugga varandra vindmässigt. I utformningen av layouten har, i möjligaste mån, hänsyn tagits till naturvärden, fornlämningar och att verk placeras på erforderligt avstånd till allmän väg och järnväg. Utöver vindförhållanden har de åtgärder/principer som beskrivs ovan lett fram till en layout för vindparken. Se bilaga 15 för vindparkens layout. Layouterna baseras på vindkraftverk med en effekt på 2 MW. 30(74)

31 5.6 Ljus- och hindermarkeringar I Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) finns regler kring hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 m ska anmälan fr.o.m. den 1 januari 2009 göras till Transportstyrelsen. För vindkraftverken med en höjd av 150 m och över ska de enligt föreskrifterna hindermarkeras med vit färg samt blinkande högintensivt ljus. Hinderljuset placeras i den högsta fasta punkten på varje verk, dvs. på ovansidan av varje generatorhus. I en vindkraftpark med vindkraftverk om 150 m och över ska samtliga vindkraftverk, som utgör parkens yttre gräns, markeras enligt ovan. Övriga verk inom parken ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus om inte Transportstyrelsen meddelar annat i sitt beslut. Lågintensiva ljus ska, enligt föreskrifterna, utgöras av fast rött ljus och det högintensiva ljuset ska utgöras av ett vitt blinkande ljus. Under dager, gryning och skymning ska det högintensiva ljusets styrka vara cd (candela) med möjlighet att under natten dimma det till 2000 cd (candela). Föreskrifterna ger även utrymme att, vid närhet till samlad bostadsbebyggelse, avskärma ljuset så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från verken. Man kan också vid anmälan till Transportstyrelsen ange särskilda skäl till varför vissa vindkraftverk ska undantas från, eller få, reducerad markering. Samråd med Transportstyrelsen kommer att genomföras angående hur hinderbelysningen ska utformas när den slutgiltiga layouten är fastställd. För att beskriva hur hinderbelysningen för den aktuella vindkraftparken kan upplevas har en studie genomförts. Studien återfinns i bilaga 10. Dagens belysningssituation i vindkraftparkens närområde I det omkringliggande området finns relativt få belysningspunkter. Området i stort anses ha en låg ljusnivå under dygnets mörka timmar, där risk för höga kontraster mellan ljus och mörker anses som stor. 5.7 Ljud Ett vindkraftverk har två olika ljudkällor. Dels uppkommer ljud från vindkraftverkets maskinhus och dels alstras ett aerodynamiskt ljud vid rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när det blåser. Intill vindkraftverken har det aerodynamiska ljudet en svischande karaktär, ju längre ifrån vindkraftverket desto dovare blir ljudet. Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter. Ju starkare det blåser desto mer maskeras ljudet, dvs. naturliga ljudkällor tar över och gör det svårt att uppfatta ljudet från vindkraftverken. 31(74)

32 Gällande ljud från vindkraftverken för den aktuella parken i Kvissjaberget tillämpas Naturvårdsverkets allmänna råd om begränsning av externt industribuller. Här anges riktvärden för olika situationer där värdet nattetid, ekvivalent ljudnivå 40 db(a), är det som tillämpas för vindkraft. Områdesanvändning Bostäder för permanent boende och fritidshus Friluftsområden där låg bullernivå utgör en särskild kvalitet Ekvivalent ljudnivå i db(a) 40 db(a) 35 db(a) Tabell 5. Riktvärden utomhus för buller från vindkraftanläggning Enligt råden bör det lägre riktvärdet tillämpas för områden definierade enligt nedan: Med friluftsområde avses område i detalj- eller översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet. Bakgrundsnivån är låg och inga andra bullrande aktiviteter förekommer som t. ex. motorsportbanor, fritidsbåttrafik eller skoterleder. Inom det område som vindparken utgör finns inga sådana utpekade friluftsområden i översiktsplanen för Gävle kommun, varvid det är riktvärdet 40 db(a) som utgör utgångspunkt. Detta innebär att ljudet från vindkraftanläggningen inte bör/får överskrida 40 db(a) vid permanent boende eller fritidshus. För att utreda hur vindparken påverkar ljudmiljön i dess närområde har ljudberäkningar utförts av Sweco Energuide AB. Dessa beräkningar utgår från ett verk av modell Vestas V90 2 MW med 105 m navhöjd 2. Beräkningarna visar att ljudnivån från vindkraftparken inte överstiger en ljudnivå på 40 db(a) vid omkringliggande bostadshus, se även bilaga 3. Beräkningarna är utförda i WindPRO med Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, (ISBN ). Beräkningarna har anpassats enligt rekommendationer i Naturvårdsverkets rapport 5933 från februari I beräkningarna anges den maximala garanterade ljudeffektnivån som kan uppnås oavsett vindhastighet för respektive vindkraftverk. Detta för att beskriva ett värsta fall och på så sätt undvika en underskattning av ljudnivån. Faktorer såsom bakgrundsljud samt maskering är inte medtagna i beräkningen. Det nuvarande ljudet i området utgörs huvudsakligen av ljudet som skapas av vindens rörelse genom träd och buskar. De mänskliga verksamheterna i området som ger upphov till buller är trafik på vägar i närheten samt Ostkustbanan som går öster om vindkraftparken. 2 Ansökan avser verk med totalhöjd om 180 meter. Ljudnivån vid beräkning på samma vindkraftverk men med en högre navhöjd blir något lägre beroende på att det geometriska avståndet till bostäderna blir längre. 32(74)

33 5.8 Skuggor Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till skuggeffekter i anslutning till närliggande bostadshus genom att bladen klipper solljuset. Skuggornas utbredning är störst när solen står lågt, det vill säga vid solens upp- och nedgång under våren och hösten och då på vindkraftverkens skuggsida. I Sverige saknas ännu normer för skuggor från vindkraftverk. I Tyskland (förordningen WEA- Schattenwurf-Hinweise) finns dock riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk. I Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära områden står det att praxis i Sverige har blivit att följa dessa rekommendationer. Det innebär att den förväntade skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 8 timmar per år. Ovanstående skuggtid har antagits som riktvärde för vindparken i Kvissjaberget. Den förväntade skuggtiden har beräknats utifrån följande underlag och antaganden: Beräkningen är gjord med Vestas V90 2MW med en totalhöjd om 180 meter. Inga träd, byggnader eller föremål antas skymma siktlinjen till vindkraftverken. Det förväntade antalet soltimmar per dag för varje månad har hämtats från en databas i programmet WindPRO. Hur ofta verken är riktade åt olika vädersträck baseras på vindstatistik från MIUU. Drifttiden för vindkraftverken bygger på vindstatistik från MIUU och effektkurva för verket Vestas V90 2 MW. Baserat på detta fås en drifttid om ca 88% av årets timmar. Skuggning beräknas endast när mer än 20% av solen skyms av rotorbladet. Sweco Energuide AB har i WindPRO beräknat de teoretiska skuggeffekterna för vindparken, se bilaga 4. Beräkningarna visar att ett hus är berört av skuggeffekter som överstiger de rekommenderade värdena 3, en byggnad på fastigheten Åbyn 12:13. För åtgärder se kapitel 7.8. De skuggor som idag förekommer i området är de som normalt förekommer i ett glesbebyggt skogslandskap såsom skuggor från träd och buskar. 5.9 Fundament Vindkraftverkens torn kommer monteras på ett grundfundament av antigen typen bergförankrat fundament eller gravitationsfundament. Valet av fundament styrs av de geotekniska förutsättningarna. Bergförankrat fundament används när berg förekommer i eller nära markytan, och innebär att fundamentet förankras i berg med inborrade stag. 3 Detta gäller vid beräkning med både Samkraft och wpd:s vindkraftverk. Med endast Samkrafts vindkraftverk överstigs inte rekommendationerna för någon byggnad. 33(74)

34 Gravitationsfundament användas när marken utgörs av jord eller när berg förekommer ytligt men där bergkvaliteten är undermållig. Gravitationsfundament placeras intill eller strax över grundvattenytan för att förhindra lyftkrafter som kan påverka tornets stabilitet. Grundvattnets nivå varierar normalt från nära markytan ner till flera meters djup. Detta innebär att fundamentens överyta kan hamna ovanför befintliga marknivåer. Marken runt fundamenten kommer då att terränganpassas genom terrassering med avbaningsmassor. Beslut om fundament för respektive vindkraftverk kommer att bestämmas i projekteringsfasen, bland annat på basis av resultaten av geoteknisk undersökning, men bedöms utgöras huvudsakligen av gravitationsfundament Kringanläggningar Vid varje vindkraftverk kommer en permanent uppställningsplats för kranar att anläggas, se exempel i Figur 6 nedan. Uppställningsplatsen kommer att vara grusad. Vid byggnation av parken kommer det att vid varje vindkraftverk krävas en viss yta på marken för att förbereda montering av rotorn. Eventuellt behöver då ytterligare ytor vid respektive verk avverkas. Vid varje vindkraftverk kommer eventuellt en transformatorstation att anläggas. Figur 6. Vindkraftverk med tillhörande uppställningsplats. Vindparken kommer även att innefatta en servicebyggnad om ca 300 kvm. Byggnaden kommer att användas till service och underhåll, reservdelslager, verkstad, personalbyggnad och liknande. Byggnaden kommer att utformas enligt gällande föreskrifter. För servicebyggnaden 34(74)

35 kommer det att behövas tillgång till vatten, troligen i form av en brunn. Således behövs också en avloppsanläggning. Tillstånd för brunns- och avloppsanläggning kommer att sökas separat. Intill servicebyggnaden kommer en permanent yta för uppställning av fordon att anläggas. Under byggtiden är det möjligt att tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande behöver anläggas. Vindparken kommer att generera viss mängd avfall, framförallt under byggtiden. Avfallet kommer att hanteras på ett miljömässigt godtagbart sätt. Eventuellt kommer tillfälliga avfallscentraler att behöva uppföras inom parken under byggtiden. Under driftstiden bedöms avfallet kunna hanteras i anslutning till servicebyggnaden. En/flera transportabla betongstationer kommer att behövas inom vindparken under byggfasen. Inom vindparken kommer vissa ytor behöva avverkas permanent för ovanstående kringanläggningar inklusive vägar, både befintliga som breddas och nya tillkommande Transportvägar Transportvägar inom vindkraftparken Allmänna och enskilda vägar används fram till området. De enskilda vägarna kommer i erforderlig omfattning breddas, förstärkas och ställvis rätas ut. Vägtrummor kan behöva bytas ut om dessa är av undermålig kvalitet. Preliminärt beräknas ca 2-3 km ny väg behöva anläggas inom området. Det befintliga vägnätet som förstärks till likvärdig standard som för de nyanlagda vägarna beräknas omfatta ca 8-9 km inom området. 35(74)

36 Figur 7. Preliminär väglayout för Kvissjaberget vindkraftpark. Under byggfasen kommer vägarna inom parken, både de befintliga som förstärks och nya tillkommande, att förläggas inom en ca 20 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor och branta partier kommer korridorbredden att vara större. Under driftstiden kan skogen tillåtas att återetableras upp mot vägen. De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. De interna vägarna inom vindparken byggs på mest rationella sätt utifrån funktionskrav, markförhållanden och massbalans. I första hand används befintliga vägar, som förstärks, rätas ut och breddas så att de uppfyller kraven på bärighet och vägstandard. Där det saknas vägar kommer nya att byggas. Vägdragningarna kommer också att anpassas så att den inte stör utpekade naturvärden och i möjligaste mån undvika våtmarker och lerområden med dålig bärighet. Huvuddelen av vägarna kommer att anläggas inom fastmarksområden av morän och berg utan krav på geotekniska förstärkningsåtgärder, se typsektion nedan. 36(74)