Det här är en samrådspresentation för två av Västlänkens stationsområden: Station Centralen handläggs av Filip Siewertz och Station Haga som

Transkript

1 Det här är en samrådspresentation för två av Västlänkens stationsområden: Station Centralen handläggs av Filip Siewertz och Station Haga som handläggs av Sandra Trzil. Samrådet pågår från den 15 oktober till den 25 november

2 Välkomna Presentationsrunda 2

3 Göteborg fortsätter utvecklas även framöver. Enligt prognoser är vi år 2035 ca personer som bor i Göteborg, det finns fler bostäder och lika många fler arbetstillfällen. 3

4 I stadens trafikstrategi för en nära storstad är målet att det ökade antalet persontransporter som kommer vara aktuellt i framtiden ska ske med kollektivtrafik. För transporter med bil är målet snarast att det ska minska till år

5 I Göteborgs centrala delar finns plats för staden att utvecklas på centrumnära ytor med motsvarande storlek som ett par Göteborg inom Vallgraven och i nära anslutning till Centralstationen och en av Västlänkens stationer. 5

6 Västlänken kopplar samman befintliga och kommande pendeltågsstråk i regionen, från norr, öster och söder. På det viset kan pendeltågstrafiken bli effektivare med högre turtäthet och säckbangården i Göteborgs centralstation som idag är ansträngd avlastas med fyra genomgående spår för persontåg. 6

7 Västlänken är sammanlagt 8 kilometer lång varav 6 kilometer går i tunnel. Cirka två kilometer går i jord och byggs i öppet schakt, det rödmarkerade på bilden. Ungefär fyra kilometer är bergtunnel, det gulmarkerade. Det ingår tre stationslägen, vid Centralen, Haga och Korsvägen. Utöver stationerna finns ett par ställen där tekniska anläggningar och servicetunnlar kommer att synas ovan mark. Där det finns bebyggelse idag går tunneln i berg vilket innebär att inga befintliga byggnader behöver rivas på grund av Västlänken. 7

8 Utredningar där alternativa lägen har prövats och vägts mot varandra har gjorts tidigare. Trafikverket gjorde en förstudie 2002, 2006 gjordes ett planprogram av staden i samband med att Trafikverket gjorde en järnvägsutredning I Göteborgs översiktsplan finns Västlänken med och i juni 2014 fick Trafikverket tillåtlighet att bygga järnvägstunneln i det aktuella läget. 8

9 I Översiktsplanen för Göteborg är Västlänkens korridor, alternativ Haga- Korsvägen via Älvstranden, utpekad som Markreservat för kommunikation, järnväg. Västlänkens korridor ingår i riksintresset för kommunikation enligt 3 kapitlet 8 miljöbalken. 9

10 Detaljplaneprocessen börjar med att någon har en idé eller vill genomföra ett projekt. Det första formella steget är att söka planbesked om en ändring av detaljplan krävs för att tillåta den nya markanvändningen. Vid positivt planbesked startar processen med att ta fram en ny detaljplan. Finns det övergripande frågor som behöver belysas görs detta i ett program. I Västlänkens fall var programmet ute på allmänt samråd våren Därefter tas samrådshandlingar fram och stadens förvaltningar, fastighetsägare, remissinstanser och invånare ges möjlighet att komma med synpunkter på förslaget. I granskningsskedet sammanställs och bemöts de inkomna sypunkterna och förslaget justeras och förfinas för att skickas ut på ytterligare en remissrunda. Därefter tas antagandehandlingar fram och ett antagandebeslut kan fattas, det enda beslutet som kan överklagas. Efter besvärstiden, tre veckor efter antagandebeslutet, vinner detaljplanen laga kraft. För stationsplanerna är antagandebeslut beräknat till våren

11 Nu befinner vi oss i samrådsskedet för två av Västlänkens tre stationer, Station Haga och Station Centralen. Parallellt med att staden arbetar fram detaljplaner tar Trafikverket fram en järnvägsplan. Järnvägsplanen behandlar själva järnvägsanläggningen medan detaljplanerna främst fokuserar på stationsområdena ovan mark. 11

12 Syftet med detaljplanerna är att medge en utbyggnad av Västlänken med tillhörande byggrätter och möjliggöra stadsutveckling i och kring stationslägena. Planerna syftar även till att säkerställa stadsbyggnadskvaliteter, kulturhistoriska och arkitektoniska värden. 12

13 Under samrådstiden kan du lämna dina synpunkter om stadens utveckling runt stationerna utformning av allmänna platser inom planområden samt utformning av uppgångar och de tekniska anläggningarna ovan markytan 13

14 Däremot är Västlänkens sträckning fastställd i tidigare beslut likaså stationernas placering inom staden. Även stationernas placering under mark diskuteras inte i detaljplanerna för stationer, då denna kommer att fastställas i detaljplaner för järnvägstunnel som snart ska gå ut på granskning och kommer att möjliggöra fastställelse av järnvägsplanen och byggnation av tunneln. 14

15 Nu kommer en redovisning av detaljplanen för Station Centralen, belägen vid Göteborgs central direkt norr om Nils Ericson Terminalen. Planområdet är det markerade området i bilden. I närområdet pågår flera stora infrastruktur- och stadsbyggnadsprojekt. Hisingsbron med tillhörande kvarter, Sänkning av Götaleden med överdäckning och bebyggelse ovanpå och en bangårdskoppling som en förlängning av alléstråket över säckbangården till stadsutvecklingsområdet Gullbergsvass. En detaljplan för området mellan Centralens säckbangård och Västlänksstationen är påbörjad och en detaljplan för området som friläggs mellan Nordstan och Götaleden planeras starta under våren

16 För att säkerställa att utvecklingsprojekten passar väl in i varandra och för att det ska finnas en tydlig gemensam målbild för området pågår parallellt ett stadsutvecklingsprogram för centralenområdet. Det redovisar en övergripande stadsstruktur som ligger till grund för kommande och pågående projekt. Stadsutvecklingsprogrammet är ett dynamiskt dokument som detaljeras och förfinas efter hand planeringen i området fortskrider. 16

17 I detaljplanen för Station Centralen ingår mittuppgången och den östra uppgången. Det västra uppgångsläget är inte med i detaljplanen eftersom läget på Hisingsbrons kollektivtrafikramp inte var klart när planarbetet påbörjades. Stationen byggs i lera där det inte är möjligt att grundlägga till fast botten. Det gör att stationen ligger nära markytan vilket innebär att rulltrapporna från perrongerna når direkt upp i markplanet med möjlighet att uppleva dagsljus vid uppgångarna. 17

18 Detaljplanen innefattar utöver de två uppgångarna även byggrätter för mittuppgången vilket också blir en huvudentré från norr till centralstationen, kvarter mellan uppgångarna, en angöringsplats i öster, Bergslagsparken och Bergslagsgatan, en ny huvudgata mot Gullbergsvass. 18

19 Väster om mittuppgången finns ut- och infart till Nils Ericson Terminalen. Den föreslagna lösningen med separerad in- och utfart är det mest yteffektiva och innebär den bästa funktionen för bussarna. Mellan utfarten och infarten ryms ett kvarter som blir tillräckligt stort för att ge stöd åt gatan och inrymma publika verksamheter i entréplanet. På grund av kvarterets läge på ena sidan av Västlänkstunneln kan tre våningar byggas utan att riskera sättningar i tunneln. 19

20 Västlänksstationens mittuppgång blir också en ny huvudentré till Centralstationen. Den syns både från norr i Hisingsbrons förlängning och från Gullbergsvass i öster. Entrébyggnaden dockar an till Nils Ericson Terminalen och rulltrapporna är placerade så att ett nytt resenärsstråk mellan den nya huvudentrén i norr och Centralstationen vid Drottningtorget ska kunna utvecklas parallellt med det befintliga stråket genom NET. 20

21 Mittuppgången ligger på ett entrétorg med plats för handikapparkering, cykelparkering, styr- och ställcyklar, sittplatser och mötesplatser. Synlig dagvattenhantering och inslag av växtlighet finns också med som idéer. Torget kantas i öster av ett kvarter som kan innehålla café, restaurang, resebyrå och andra verksamheter. 21

22 På grund av belastningsbegränsningar för västlänkstunneln kan kvarteren ovanför perrongerna bli upp till fem våningar och där perrongerna slutat upp till sju våningar. Utöver den östra uppgången som innan Gullbergsvass är fullt kommer vara lågt belastad ingår de här kvarteren i Jernhusens idéer kring utveckling av stationsområdet. De kan innehålla utåtriktade verksamheter i entréplanet, högre upp kan innehållet bli både bostäder, kontor och andra verksamheter som hör hemma i centrum. 22

23 Den ostligaste delen av planområdet innehåller flera frågor. Här är den tydliga enkla angöringsplatsen för bil med nära koppling till ett nytt mot vid Götaleden och den planerade Bangårdskopplingen. Här ska två spår i tunneln bli fyra i stationen, vilket innebär särskilda förutsättningar för kommande bebyggelse. Ett stort ledningsstråk korsar västlänkstunneln och det är ett första kliv in i Gullbergsvass utvecklingsområde. Här ligger också den västra delen av kombiterminalen, omlastningsterminal mellan tåg och lastbil vilken är riksintresse och kan få en påverkad funktion. 23

24 Bergslagsbanans stationspark föreslås rustas upp och få en tydlig gestaltningsmässig koppling till det byggnadsminnesförklarade Bergslagsbanans stationshus. Den kan också fungera som en modern stationspark och en liten stadsdelspark för kommande bebyggelse i närområdet. På grund av den låga marknivån och kraven på en högre nivå på färdigt golv i ny bebyggelse föreslår vi en trappning som tar upp nivåskillnaden på ungefär 1,5 meter. Det ger parken en lugnare och mer ombonad karaktär och det blir enklare att spara de befintliga uppväxta träden. 24

25 Bergslagsgatan blir en ny huvudgata in mot Gullbergsvass. Den är i första hand tänkt för kollektivtrafik, cykel och gång. Biltrafiken planeras främst vara norr och öster om planområdet. Gatan har väl tilltagna mått för att rymma bland annat hållplatser, svängkörfält mot Nils Ericson Terminalen och cykelbanor. 25

26 Plankarta. Den östra delen finns med i samrådet på grund av flera frågeställningar, bl.a. för att belysa möjligheten att korta Kombiterminalen, bygga på Västlänkens avsmalnande del, tydliggöra yta för angöring vid den östra entrén. Pågående diskussion kring mittuppgångens uttryck, innehåll, storlek och kvaliteter. Bergslagsparken ges planstöd och gestaltas så att den kan fylla en funktion som attraktiv park istället för dagens träd i gräs med korsande gator och parkeringsplatser. 26

27 Perspektiv från norr. Hisingsbron bakom ryggen, mittuppgången mitt i bild, Jernhusens utvecklingsområde i bakgrunden, Regionens hus till vänster och Shell-tomten till höger. 27

28 Perspektiv från Bergslagsparken. Regionens hus (Bergslagsbanans stationshus) till höger, mittuppgången i bakgrunden. Befintlig marknivå i parken anpassas till färdigt golv i de nya byggnaderna med hjälp av en trappning (till vänster i bild). 28

29 Perspektiv österut, vi står under Hisingsbrons ramp till Nils Ericsonsgatan. Infart till NET till höger, cykelcenter till vänster. Huvudgata främst för kollektivtrafik, cykel och gång. 29

30 Jag heter Sandra Trzil, är planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret och jobbar med detaljplanen för Station Haga. Jag kommer att berätta om innehållet i planförslaget. 30

31 Station Haga är en av Västlänkens tre underjordiska stationer och ligger i utkanten av Göteborgs stadskärna strax söder om Rosenlundskanalen. Station Haga ökar tillgängligheten till målpunkter inom gång- och cykelavstånd så som stadskärnan, Göteborgs universitet och utbyggnadsområden kring Södra Älvstranden. Dessutom skapas en ny bytespunkt mellan tåg och annan kollektivtrafik framför allt västerut. 31

32 Den röda linjen visar planområdets avgränsning. Planområdet sträcker sig från Rosenlundskanalen i norr till Vasagatan och Handelshögskolan i söder. I planen ingår Haga Kyrkoplan, delar av Kungsparken och Pusteviksplatsen, en del av Handelshögskolans kvarter samt flera angränsande gator. Hela området är av riksintresse för kulturmiljövård och berättar om Göteborgs utveckling ända från stadens anläggande på 1600-talet. Områdets struktur kvarter, gator, parker - fastställdes i en stadsplan från 1866 och är tydlig än idag. Syftet med detaljplanen är att medge en utbyggnad av Västlänken med tillhörande byggrätter och möjliggöra utveckling av stationsläget Planen syftar även till att säkerställa stadsbyggnadskvaliteter, kulturhistoriska och arkitektoniska värden. 32

33 Station Haga ligger diagonalt under Haga Kyrkoplan. Plattformar, som är 250 meter långa, sträcker sig mellan Vasagatan i söder och Parkgatan i norr. Uppgångar från plattformarna är placerade i ändarna. I norr leder rulltrappor, trappor och hissar direkt upp till ett övre mellanplan under Alléstråket. Från mellanplanet är det möjligt att välja mellan olika uppgångar på markytan, bland annat på Pusterviksplatsen och i Kungsparken. I söder tar man sig genom ett undre mellanplan till uppgång i hörnet av Vasagatan och Haga Kyrkogata i Handelshögskolans kvarter. Mellan Haga Kyrkoplan och Rosenlund kommer stationen att byggas i öppet schakt i leran. Från strax norr om Hagakyrkan och vidare ligger stationen i berg. 33

34 Station Haga kommer att ligga djupt under staden. I norr under Allén ligger plattformar cirka 20 meter under markytan. Här blir möjligt att anlägga två mellanplan ovanpå tunneltaket. I södra delen av stationen ligger plattformar cirka 30 meter under Vasagatan. För att station ska fungera krävs omfattande tekniska utrymmen under mark. På ytan syns olika tekniska anläggningar, så som ventilationsschakt, betydligt mindre och så långt som möjligt integreras med uppgångar. 34