SLUTRAPPORT KOMMITTÉN TON UTVECKLING AV VATTENTJÄNSTER I KORSHOLM. Korsholms kommun/ Mustasaaren kunta. Dia rienr/diaa rinro

Transkript

1 Korsholms kommun/ Mustasaaren kunta I nkommit/saapun ut...-"3..- r--,_ 3-g t_ô Dia rienr/diaa rinro KOMMITTÉN TON UTVECKLING AV VATTENTJÄNSTER I KORSHOLM SLUTRAPPORT t

2 Sammandrag av kommitténs förslag 1. Områden som bör inkluderas i verksamhetsområdet Sidomas-5, bilagoma 1-3 Kommittén föreslår att avloppsnätet utvidgas till de områden som framgår av bifogade kartor. Ansl utn i n gsavgiften och vattentjänstverkete ekonom i Sidoma5-7,bilaga4-5 Enligt tillämpat poëingberäkningssystem för vattentjänstverket borde (MOMS 0 %) tas ut som anslutningsavgift genast eller via ett delbãtalningsystem på totalt tre rater på /rat. Den första raten erläggs när fastigheten ansluts och de två övriga raterna de två dëirpå följande åren.restrerande del av anläggningskostnaderna tas ut via en förhöjd grundavgift på avlopp och denna förhöjning tas ut av alla som är anslutna till avloppsnätet. Fastigheter inom fastställt verksamhetsområde åir skyldiga att ansluta sig och om inte befrielse beviljats. Fastigheter utanför verksamhetsområde kan ansluta sig, men samtliga anläggningskostnaderna och anslutningsavgiften påförs fastighetsägaren. Andelslag kan ansluta sig till avloppsnätet men ansvarar helt för anläggningskostnaderna och dessutom erlägger varje medlem i andelslaget en anslutningsavgift på S0 % av en normal avgift,andelslag kan inte bildas inom fastställt verksamhetsområde. Samma föreslås gälla för andelslag som vill ansluta sig till vattenledningsnéåtet. Tidtabell för utvidgningen Sidoma 7-8, bílagoma 6-7 Kommittén föreslår att den korrigerade projektplanen för åren godkänns och att en plan utarbetas för perioden av Ramboll Finland oy tillsammans med tekniska centralen' Framtida organlsatlonsform Sidoma 9-10, bilagoma 8-9 på basen av de beslut som tagits itekniska nämnden och det uppdrag som kommittén fått av KST och efter att ha hört sakkunnig och diskuterat frågan föreslår kommittén att styrelsen överväger att för fullmäktige föreslå ett grundande av ett affärsverk för vattentjänsten med egen direktion, för att uppnå större stabilitet och kontinuitet i ekonomin och verksamhet samt en tydligare organisation för den omfattande verksamhet som vattentjänstverket har idag och den omfattande utbyggnaden av avloppsnätet som förestår. Affärsverket bör inleda sin verksamhet vid början av ett budgetår, förslagsvis 2011'12 Motioner, anhållanden och kommuninvånarinitiativ mm Sid 10, bilaga 10 Kommittén föreslår att när kommunstyrelsen och - fullmäktige har behandlat ärendet kan svar på de ännu öppna ärendena ges' övriga ärenden som kommittén behandlat s d 10 Reningsverk och flberkabelnätet

3 I UPPDRAGET OCH BAKGRUND SFAKTA Enligt lagen om vattentjzinster 2ir kommunen sþldig att vidareutveckla vattentjêinstema inom sitt geografiska område i takt med den samhällstekniska utvecklingen ftir att fürverkliga malsåittningarna i lagen. Utvecklingsplanen skall anses varaettverklyg ftir kommunen vid planering av vattentj?inster och planen skall uppdateras vid behov ftir att kunna motsvara det akhrella läget i kommunen. I planen skall defrnieras vilka områden och inom vilken tid de skall inkluderas i vaffentjänstverkets verksamhetsområde. På uppdrag av Korsholms kommun uppgjorde Plancenter Ab en utvecklingsplan for vattentjãnster inom kommunen. Planen har 2008 uppdaterats av Ramboll Finland Oy till den del den berör kommunala avloppsverkets verksamhet och verksamhetsområdens utvidgningsbehov. Uppdateringen giordes utgående fran den ga:nla planen, men med senaste b efolkningsupp gift ema. Under behandlingen av den uppdaterade planen i TEIS{ ç 127 omfattade nåimnden ftirslaget till utvecklingsplan, men närnnden beslutade ftireslå ftir kommunstyrelsen och -firlln?ikfige alt systemet med återbetalbara anslutningsavgifter bör upphöra och att vattentjzinstverkets ekonomi separeras från kommunens öwiga redan i budgeteringsskedet. Ett skilt investeringsprogram skuile uppgöras für vattentjzinstverket och de lån som lyfts ftir att fina siera investeringarna skulle tecknas direkt ftir verket som då skulle kunna investera enligt behov. Utgående från ovan kompletterades planen så att tidsperioden fürlåingdes till 2018 och avloppsverkets områden utvidgades. Likaså uppdelades kosûradema så att investeringarna flor de olika projekten presenteras skilt. Planen behandlades på nytt i TEKN 20.1A.2009 $ 80 och nåimnden godkåinde planen i sin helhet och omfattning. Planens tidsperiod omfattar åren 2010 till2018, utgår från en årlig investering pâ'7.2 miljoner som i huvudsak skall finansieras med anslutringsavgifter, men också grund- och bruksavgifter. Nåimnden ansag att anslutningsavgiften bör vara lika ftir aiia. Kommnnstyrelsen behandlade ãrendetpå sitt mõte den A9 $ 306 och beslöt att 2018 fttr anteckna fürslaget till utuecklingsplan für vattentjåinster, avloppsverk 2Al0 - kännedom. Kommunstyrelsen beslöt tillsätta en kommitté med ñljande uppdrag: 1. Att med beaktande av kommunens investeringsplan ge ett realistiskf frirslag till områden som txjr inkluderas i verksamhetsom ådet sarrrt enligt vilka principer utbyggnaden bõr ske och enligt vilken tidtabell. Ur slutrapporten bör framgå hur olika faktorer vägs in bl. a. effekt på miljõ och vattendragens kvalitet, kostradseffektivitet och täckningsgrad. 2. Att ge fürslag till principer für anslutnings och andra avgifter samt en ekonomisk kalkyl över dessa med beaktande av kommunens investeringsplan- 3. Att som grund ftír kalkylerna utgå fran att kostnadema ft)r anslutning av nya områden till 80 o/o finansieras av anslutningsavgifterna.

4 2 4. Att bedöma frãganom organisationsform med vattentjänstverket så att ett alternativ?ir ett kommunalt afftirsverk och med fürslag till tidtabell fiir en sådan eventuell ändring. Till medlemmar i kommittén utsågs: Kommunstyrelsens ordf. Michael Luther Byggnadsnåimndens ordf. Nils F Back Tekniska nämndens ordf- Jens Fochsell Planläggnings- och kommunplaneringssektionen ordf Hans Nyholm Lena Gammelgård Dan Örndahl samt ftiljande tjänsteinnehavare, som samtidigf bildar den arbetsgrupp som bereder ärendena till kommittén: Kommuningenj ör Sten-Ole Back VattenfÌirsörjningschef Allan Heir Ekonomichef Rabbe Eklund Planläggningsingenjör Barbara Påfs Miljö- och h?ilsoinspekför Helena Granlund Informatör Jo sefin Stolpe. Kommunstyrelsen valde Michael Luther tilt ordftirande och Jens Fochsell till viceordñrande fiir kommittén. Tjåinsteinnehavarna sitter med i kommittén som ständiga saklrunniga menhar inte röstråitt. Kommitténbör avge sin slutrapport senast Kommittén sammantråidde für fijrsta gången den22.i2.2}09 ochtill sekreterare utsågs vattenfürsörjningschef Allan Heir. Kommittén har sammanträtt nio gånger och eftersom uppdraget var omfattande beslöts att ägna vissa möten åt de större helheterna. Under arbetets gang har sakkunniga kallats till kommitténs möten. På mötet den26-1. redogiorde Hfüan Fant ffan Audiator -Utveckling ftir " Kommunal verksamhet som affri sverk" och när anslutningsavgiftens finansiering behandlades på mötena som hölls 26.2 och var tekniska centralens ekonomisekreterare Elisabeth Back nãrva ande under behandlingen av anslutningsavgiftens finansiering.

5 1. OMR,Ä,DEN SOM BÖR INKLUDERAS I VERKSAMI{ETSOMRÅDET 1.1 Nul iget I kommunen är det bara de aiira tätast bebodda områdena som idag ha'- komm'unalt avloppsnät utbyggt och det mesta av avloppsvattnet renas vid Påttska avloppsreningsverket ì Brändö- Dit p"-ú avloppsvatten fran Solf, Karperö-Singsby, Smedsby samt Veikars-Toby-Helsingby òcn VtUy- f',iì U"tt* tingen av detta avloppsvatten betalas en behandlingsavgift som baserar sig på medelpriset av bruksavgifterna i Vasa och Korsholm. Kómmunen har två större egna avloppsreningsverk, det ena i Replot och det andra ì Kvevlax. Dessa två behandlar det avloppsvatten som uppstar på respektive område- Dessutom har kommgnen egna mindre lokala reningsverk i Kuni, Jungsund samt i Petsmo (2 st). I kommunen finns det ãven två mindre avloppsreningsverk som byggfs och drivs i privat regi. Det kommunala avloppsnätets sammanlagda l?ingd ar ca94 km och antalet innevånare som var anslutna till avloppsnãtet 39%o av komrnunens totala innevånarantal enligf Rambolls utredning. I den jåimftrelse som Hannu Koverola gjorde ftir Vasaregionens KSSR utredning anges ett lägre antal fastigheter. I en j?imftirelse på regional nivâ är de ansluhra fastigheternas antal rätt lågt i Korshol r. Med beaktande av att större reningsverk kan uppnå en betydligt bäthe reiingsgrad av avloppsvatûret med en högre driftssfüerhet?in fastighets visa minireningsverk rir matsãtnringen att sa många fastigheter som möjligt kunde anslutas till det kommunala avloppsnätet. Samtidigt flar inte anslutringen till det kommunala avloppsnätet bli oskäligt dyr mr fastighetsägaren i relation till en fastighetwis lösning. Avstånden mellan fastighetema och de d irav frrmledda anlagpingskoshradema 2ir d?irfür avgörande für utbyggnadens omfattning. Kommittén har i sitt arbete strìivat efter att hitta râtt balans i fragan- 1.2 Grundema für avloppsnätets begr?insning Enligt Lag om vattentjãnster $ l8 bör avgifterna für vattentjänster vara sådana aff det på lang silf åir möjligt atttackavattentjåinstverkets investeringar och kostnader och att avgiftema skall vara sk?iliga och rättvisa. Bilaga I Lag om vattentjänster. Principen åir den att anslutaren bör betala kostnaderna ñr avloppsvatten hanteringen både vad gäller investeringar och drift. Kosûradema für att ansluta en fastighet till kommunala ávloppsnätet och driftskosbraderna bör därftir ligga till grund fìir gränsdragningen mellan vilkãòmråden som berörs av utvidgningen av avloppsnätet och vilka som låimnas utanfiir. Kostnadema bör helst inte överskrida kosbradema für ait an7ãgga ett eget reningsverk eller motsva ande frrngerande reningsanlägsning eftersom detta inte motiverar fastighetsägare ait ansluta sig till det kommunala avloppsnåitet. Ur helhetssynpunkt åir det inte lzingre motiverat attbyggaut avloppsnätet om kostnaderna blir mera?in per ansluten fastighet. Endast speciella omständigheter kan motivera en utbyggnad om kostnaderna överstiger detta belopp. Tekniska centralen har gjort en saítmanställning över kostnaderna für de avloppsprojekt man utft)rt under åren 200ó och den lägsta kostnaden per fastighet blev och den högsta I 390. Bilaga 2 Sammanställning över utfürda projekt samt karüa över detaljplanerat avloppsnät.

6 Som frarngår av ovanstående kommer kosbraderna att variera från projekt till projekt beroende på de lokala terr?ingftirhållandena som vi har i vår kommun. Detta skulle innebära att anslutningsavgiften skulle kunna vara olika om man bealctar kostnaderna. Kommitténs strävan har varit att fürenhetliga anslutningsavgiften så att medeipriset sicuiie ügga till grund ft r ansluhrings avgift en. 1.3 Ufvidgrrine av verksamhetsoírådena für kommunalt avloppsnät Kommittén har tagit del av materialet som fa ns i det utkast till plan som Ramboll Finland Oy tagit fram. Det kartrnaterial som bifogats planen gicks igenom på mötet De füreslagna verksamhetsområdena ansågs vara helt relevanta" men man beslot kontakta konsulten och be om kompletteringar på ftiljande områden: o Replot; området längs med Skaliverksvägen o Smedsby; området låings med Bölevägen och området mot södra delen av Karperõfiãirden a Karperö-Singsby; flera områden i Singsby bi. a. Riback, Adams och Ky'kvägen' o Helsingby; Karlcro centrum o Veikars, Koskas och Martois nara befintligt tryckavlopp a Petsmo; området längs med Ramsgatur, Frmsisvâgen och området l?ings med Möytsfladan a Jungsrurd: Iskmo och Grönvik a Vassor; områdena mot Kyro älv a Vikby; a Tölby; a Voitby a Kuni Det kompieiterade karn'naterialet presenterades på mötet den 11.3 och endast nàgramindre justeringar i Smedsby och Singsby glordes. Justeringarna har utfiirts och inftrts på de kartor som bifogas denna slutrapport- Det befintliga avloppsledningarna är utmärkta med svaf heldragen linje och det planerade avloppsledniîganrahar markerats med röd heldragen linje. Bilaga 3 Kartor över de ftireslagna verksamhetsområdena. Eftersom det i uppdraget från kommunstyrelsen omnåimns att man i bedömningen skall beakta fakforer som har effekt på miljön och vattendragens kvalitet, beslöts på mötet 37-3 att Kuni - Voitby ytterligare borde kartläggas für att man skall kunna bedöma möjligheterna att inlirliva dessa områden i planen. Områdenas läge in vid Kyro åilv gör att byggmdet av tryckavlopp kan höja koshradema så mycket att en utbyggnad inte ãr ftirwarbar. 1.4 Kostnaderna frir utvidgnineen Kostraden per fastighet ftir utbyggnad av ledningsnätet enligt den ursprungliga planen hade uppskattats till ca I 900 per innevånare eller ca per fastighet. Genom den komplettering som utfürts på kommitténs beg?iran, höjs kostnaden per innevånare/fastighet något, men hålls ändå i stort sett på samma nivå.

7 De kostradsuppskattningar som gjorts tidigare är inte åir helt tillforlitliga då man jämñr dem med faktiska ftirverkligade kosûrader, vilket gör att en exakt kostnadsberåikning inte kan göras i detta skede, eftersom ftirverkligandet kommer att ske under en lång tid och offerterna på arbetet som cietaijpianerats kan awika fran <ie schematiskt uppskattade kostnaderrra. KoMIVTITTÉNS FORSLAG TILL UTVIDGNING AV AVLOPPSNÄTET. Kommittén ñreslår att avloppsnätet utvidgas till de områden som framgår av bifogade kartor. 2. ANSLUTNINGSAVGIFTEN OCH VATTENTJÄNSTVERKETS EKONOMI 2.1 Nulåieet Anslutringsavgiften ftir kommunalt avlopp utgår fran de beråikningsgrunder som godkåints av kommunfirlhnåiktige i Korsholms kommun $ 66, kompletterad W $ 34, kf s 48. Ansluûringsavgiften åir överftiringsbar och återbetalbar (gäller anslutningar utftirda efter I ) och dåirmed momsfria. Avgiften bestäms enligt fastighetens användnings?indamål, storleþ vattenfìirbrulcring och service och den berziknas fàcka anslutningskosûradema och uträknas enligt ett pozingsystem. Samma poängsystem tillãmpas ñr vatten- respektive avloppsanslutning. Bilaga 4 Ber?ikningsgrunder für vattentjåinster. 2.2 Ansluûringsavqiftens storlek och betalßingstid Som tidigare nåimnts bör investeringar som gõrs på silct, tåickas av de avgifter som verket tar ut. Subventionering med skattemedel shider mot principen om j?imlikbehandling av kommuninvånarna eftersom utvidgningen av det kommunala avloppsnãtet inte kommer alla kommuninnevånare tillgodo. De fastigheter som finns utånfrr det planerade avloppsnätets om åde åir dessutom sþldiga att an7ãggaegna reningsverk på egen bekoshad. De lorverkligade projektens kostnader uträknades für att man skulle fä g."pp orn på vilken nivå avgiften borde ligga. Kosbraden ftir anslutningen av ett vanligt enfamiljs bostadshus på planeområde till kommrmens avloppsn?it är idag i genomsnittt 200 (MVS 0 Yo) ochden summan borde ligga till grund für best2immande av vad frarntida anslutningsavgiftens storlek borde vara- Av denna summa tas en del ut som anslutningsavgift och resten tas ut genom att grundavgiften ftir avlopp hõjs under en begränsad tid. Den fürhöjda grundavgiftentas ut av alla som Íir anslutnatill avloppsnätet, men inte av dem som tir enbart ansluûra till vattenledningsn2itet eftersom de måste ordna avloppsvatten reningen på egen hand. Kommittén har bekantat sig med tvål olika beräkningsmodeller som visar hur mycket grundavgiften höjs om man har en återbetalrringstid på 30 respektive2} år. Ber?ikningann hade tagits fram av Tekniska centralens ekonomisekreterare Elisabeth Back. Efter diskussion beslöts att modellen med en återbetalningstid på 20 åí ár att fìiredra" eftersom

8 6 det investerade kapitalet fis tillbaka snabbare och att grundavgiftens höjning pâ23. i medeltal ansågs vara acceptabel- Bilaga 5 Investeringens påverkan på driftskostnaderna Anslutringsavgiften bestzims?iven i framtiden utgående fran gällande beråikningsgrunder ft)r vattentjzinstverket. De fastigheter som anslutits till avloppsledningsnätet har n2istan alltid funnits på planeområden vilket inneburit att avgiften varit den samma. Endast i ett fätal fall har en ñrhöjd avgrft tagits ut. Eftersom man nu utvidgar avloppsnätet huvudsakligen utanfir planeområden har frågan aktualiserats om huruvida avgiften skall vara den samma oberoende av Yar fastigheten finns eller om man i framtiden skall ha en lägre avgift på plane områden. Erfa enheten visar att det inte behöver vara billigare att bygga ut samhällsteknik på planeområden, vilket skulle motivera en lägre avgift. Kommittén enades om att lika stor anslutningsavgift borde tas ut av alla oberoende av om fastigheten finns på planeområde eller ut nfrir. De fastigheter som finns utanftir planeomrâdenakommer attfaetnågot dyrare totalkosûrad eftersom kostnaderna ftir tomtledningen och ev. fastighetsvis-pumpbrunn skall bekostas av fastighetsägaren även om fastigheten finns inom det fastställda verksamhetsområdet. Detta gåiller även de fastigheter som befinner sig utan-ftir verksamhetsområdet som ftjrutom anslutnings avgiften- sj Zilva måste stå ftir anläggningskostnadema. Kommittén har även ñrt diskussion gãllande de s.k. andelslagen som bildas fiir att Ë sin avloppsfråga löst. Andelslag kan inte bitdas inom ett fastställt verksamhetsområde utan enbart utanfür det. De skall ges mõjlighet att ansluta sig, men anlaggningskosûmderna från fastighetema till stomledningen skall i sin helhet betalas av andelslaget. Varje medlem erlägger dessutom en rabatterad anslutringsavgrft på 50 %o av en norrnal avgift. Grundavgiften fiir andelslagsmedlemmar är lika stor som ftir de som åir anslutna inom verksamhetsornrådet Ansluhringsavgiftemas återbetalbarhet Kommittén har inte tagit ställning till frågan om ansiutningsavgifternas återbetalbarhet och dänned sammanhörande befrielse fran MOMS. Att notera at ait alla fastighetsãgare utanftr verksamhetsområdet som tvingas investera i egna fastighetsvisa minireningsverk betalar moms pädetta Avkastningskravet på vattenü instverket Kommittén har diskrferat frågan om avkasbringskrav på vattentjänstverket med beaktande av lagstiftarens forrnulering om "en skälig avkastning", och med beaktande av de krav på en avkastring om som ställdes på vattentjänstverket i budgeten ftir Kommittén anser att en skätig avkastring idag kan vara2,5 o/o på restkapitalet. Ett fastst itlande av detl;-für 2-3 år framåt skulle ge stabilitet i prissättningen på vatten och avloppstjåinsterna och motsvarar den avkasûring som fastställts i budgeten för år 2010.

9 7 KOMMITTENS FÕRSLAG TILL A}ISLUTNINGSAVGIFT OCH PRINCIPERNA FOR AIISLUTNING Anslutningsavgiften till det kommunala avloppsledningsnätet skall tillsammans med övriga avgifter täcka <ie reeiia ansiutningskosinaderna och cien bör justeras i eniighet rne'i hi.- kostnadema ftir anläggandet av avloppsledningsnätet utvecklas. Enligt tillämpat poängberäkningsystem ftir vattentj?instverket borde ( MOMS 0 %) tas ut som ansluûringsavgift genast eller via ett delbetalningsystem på totalt tre rater på /rat. Den fìirsta raten erläggs nåir fastigheten ansluts och de två övriga ratema de två därpäftiljande åren. Resterande del av anläggningskostuaderna tas ut via en ftirhöjd grundavgift på avlopp och denrra forhöjning tas ut w alla som åir anslutlra till avloppsnáfet. Fastigheter som befinner sig inom det fastst illda verksamhetsområdet är enligt lag sþldiga att ansluta sig till det kommr nala avloppsledningsnätet. Befrielse kan erhållas enbart i de fall dåir fastigheten redan har en av myndigheterna godk2ind avloppsreningsanläggning eller annan av myndigheterna godk?ind orsak. Om fastighetsägare, vars fastighet befinner sig utanför faststãllt verksamhetsområde, vill ansluta sig till avloppsnätet skall detüa vara möjlig! men anläggningskostnaderna fastigheten 1 f1 51 nlsrtningen skall betalas av fastighetsagaren som dessutom erlägger en full ansluûringsavgift. Andelslag som bildats ftir aff ffi avloppsffigan löst kan anhålla hos tekniska nämnden om att fä ansluta sig till avloppsnätet. Andelslag kan endast bildas av fastigheter utanñr fastställt verksamhetsområde. Anlaggningskoshraderna ffin fastighetentill stomledningen skall betalas i sin helhet av andelslaget och dessutom erlägger varje medlem i andelslaget en ansluûringsavg ft.pä 50 %o av en nonnal avgift. Kommittén anser att samma regler borde gälla ftir vattenandelslag som ansluter sig till vattenledningsnätet. Anslutningspunkten füreslås bli max 50 m ffin den fastighet som ansluts (både für vatten- och avloppsledningama). Anslubringspunkten åir den punkt dãr ansvaret ftir tomtledningarna övergår från Vattentjänslverket till fastighetsägaren. Anskafhings-, installations- och underhållskoslnaderna för fastighetsvisa s.k- pumpbrunnar bekostas av fastighetsägaren, men vattentj2instverket kan bistå vid anskafêandet ftjr atthâlia kostnaderna nere. 3. TIDTABELLEN FÖR UTVIDGNINGEN 3.1 Paeåendeprojekt För nåirvarande pågår utbyggnaden av avloppsledningsnätet i Karperö omfattande området fran Carpella och nomf. Projektet fìirdigställs detta år och efter det kan fastigheter bõrja anslutas. Idagär endast de fastigheter som befinner sig på kommunens planeområden anslutna till det gamla avloppsledningsnãtet.

10 3.2 Korrieerad pro-iektplan für åren Den tusprungliga projekþlanen med tillhörande kostnadsuppskatnring har korrigerats eftersori de ansla[ som beviljats inte ftljt den ursprungliga investeringsplanen och dessutom har projekten blivit dyrare åin vad som vaf beråiknat i planen. UetïVá fürslaget till iidtabell utgår fran de belopp som nu finns reserverade i kommunens invesieringsprogram ñr år För att kunna ftirverkliga målsättningen med en slutfijrd utbyggnal ttlozomaste bruttoinvesteringen 20Il vara på en nivå av ca 1'5 M iår vilket awiker från ekonomiplanens ramar. De områden som berörs av utbyggnaden är dels sådana som funnits med i dën ursprungliga planen, men även sådana som kommittén füreslar skall tas med i planen. I prioriteringen av områden har i ftirsta skedet tagrts med områden som kan anslutas tili befintlig reningsveikskapacitet och sålunda zir realistiska att förverkliga inom 2-3 àr. BtIaga 6 Projekþl an 20t För att fürverkligandet skall kunna verkställas enligt det korrigerade ftirslaget ãir det viktigt att anslagen inte minskar och att entreprenadpriserna inte stiger kraftigt' 3.3 Projektplan ftir åren De fastighetsãgare som inte vidtagit åtgärder fiir reningen av avloppsvatten fìire 3I-I2-20I3 och som har ftir avsikt och möjlighet att ansluta till kommunalt avlopp, kan anhålla om uppskov ñr en begränsad tid. betta innebär samtidigf att fastighetsägaren ñrbinder sig att ansluta sig till kommunalt avlopp så forttillftille ges' Detta innebär att utbyggnaden ãv det kommunala avloppsnätet skulle fortsätta även efter år 2013-Fastighetszigu-u-irro- respekfive område behõver fä en realistisk uppskatbring av nåir en anslutniig u., d".* fastighet tir utto"tt- D2irñr måste en riktgivande tidsplan göras ftir hela utvidgningen- Med hainvisning till texten i pukt 3.2 behöver en uppdatering av projekþlanen für åren görasiske med þiälp av Rambolt Finland Oy. Den uppdateringen bör vara ftirdig ftire behandliog"o i styrelse otrn noattige, men eftersom den sträcker sig langt fram i tiden maste den beaktas som riktgivande då faktorer vars inverkan vi inte kèinner till idag kommer att inverka på utbyggnadrtukt"o. I den planen bör områden med ett starkt nybyggnadstryck och områden *"a ñãgu krav på vattenslcyddsåtgeirder (V?isterhankmo grundvattenområde) prioriteras. I övrigt Utir gtuyggnaaen ske i takt med utbyggnad av reningsverkskapaciteten. Bilaga 7 Projekþlan2}I KoMMITTENS FöRSLAG TILL TIDTABE,LL TÕR UTYIDGNINGEN AV DET KOMMUNALA AVLOPPSNÃTET FÕR ÅnnN SAMT Kommitten ftireslår att den korrigerade projektplanen für åren godkuinns och att en plan utarbetas for av Ramboll Finland Oy tillsammans med tekniska centralen enligt ovanstående PrinciPer.

11 4. FRAMTIDA ORGANISATIONSFORM 4.1Nuläee I lagen om vattentjåinster 4 kap Avgifter och kosûrader für vattentjänster 20 $ Kommunala vattentjåinstverks bokforing framgar att: ett kommunalt vattentj?instverks bokftiring skall vara åtskild i kommunens boldiring, och verket skall upprätta ett separat bokslut ftir varje råikenskapsperiod. Detta verkställdes i Korsholm fr.o.rn. är Vattentjåinstverket?ir en separat uppgiftsområde underlydande tekniska n?imnden. Redovisningssþldig ãir kommuningenjören och budgetansvarig ä vattenfürsõrjningschefen. 4.2 Ändring av verksamhetsform tillaffìirsverk Hakan Fant fran Audiator-Utveckling hade inbjudits till kommitténs möte som hölls den26 januari 2010 fttr att informera om vad ett kommunalt affärsverk Zir, hur det grundas och hur det kunde vara organiserat Bilaga 8 Kommunalt affiirsverk; Håkan Fants forel2isningsmateial och Bilaga 9 Ett sammandragav forel isningsmaterialet Grundregel är att den dagliga verksamheten inte alls åindras utan verksamheten fortgår som tidigare och sa:rrma tjåinster produceras som tidigare. Stödfunktioner såsom boldiring, öneräkning, hälsovårdstjåinster kunde även i fortsãttningen handhas av s tiltma peßoner som idag, men kostnaderna skulle påñras affrirsverket i sin helhet. Må en für verksamheten fastställs av fullmåikfige som också har sþldighet att se till att erforderliga medel für att verkställa målen fi ns att tillgå. Finansieringsplanen godkänns av firllmåiktige och planen skall bifogas den kommunala budgetplanen- Affrirsverkets beslutande organ ãr direktionen som kan vara unde$fülld kommunstyrelsen. Den dagliga verksamheten leds av en verkställande direktör. Avkasuringsprocenten kan varie a, men måste anses vara skälig. Under diskussionen som ñljde framfürdes både ftir- och nackdelar med att 2indra vattentj?instverkets verksamhetsform. Fördelarna som betonats åir att den ekonomiska styrningen och uppftiljningen skulle upplevas som tydligare och budgeteringen enklare. Finansieringen av investeringar kan ordnas så att den inte behöver konkurrera med andra projekt i kommunen- Beslutsgången zrnses bli enklare eftersom det Èi direkfionen som fattar besluten. Nackdelarna som påpekats åir att det kommer att skapamera arbete med bl.a. bokslut eftersom det skulle bli mera omfattande?in vad som åir fallet idag. Den tid som skulle ätgäfiil affìirsverkets uppgifter skulle behöva noteras vilket inte ir fallet idag.

12 10 KOMMITTÉNS FORSLAG På basen av de beslut som tagits i Tekniska nzimnden och det uppdrag kommittén fätt av KST och efter atthahört saki<unnig och <üskuterat frågan ñresiår kommittén att siyreisen överväger att ftir fullmäktige ftireslå ett grundande av ett affàirsverk for vattentjãinsten med egen direktion, ftir att uppnå större stabilitet och kontinuitet i ekonomi och verksamhel samt en tydligare organisation ftir den omfatønde verksamhet som vattentjåinstverket har idag och den omfattande utbyggnad av avloppsnätet som ftjrestar. Affiirsverket bör inleda sin verksamhet vid början av ett budgetår. Också om det tekniskt tir möjligt att göra om?indringen vid årsskiftet Zir det mera realistiskt att ftir?indringen genomfürs från årsskiftet 2071-!2 sä alt alla eventuella oklarheter hunnit utredas och övergfurgen går smidigt. 5. MOTTONE& ANH,ALLANDEN OCH KOMMLININVÅNARINITIATTV MM 5.1. Till kommunens olika organ har inlåimnats motioner, anhållanden och kommuninvanadnitiativ som alla berör de frågor som kommittén behandlat. En sammanställning har gjorts på samtliga ärenden och kommittén har behandlat de 6 motioner som?innu Zir obesvarade- Bilaga 10Inlämnade motioner, anhållan och kommuninvånarinitiativ KOMMrrrÉXS rönsr,ac Kommittén füreslår attnfu kommunstyrelsen och -firtlnfütige har behandlat ärendet kan svar på de åinnu õppna?irendena ges. 6.ÖVRIGA ÄNBNOPN SOM KOMMITTÉN BET{ANDLAT 6.1 Reningsverk Kommittén har diskrferat fragan om kommunala reningsverk och linjedragningar ft)r var avloppsvatbret renas. En regional utredning rir på gang ftir att se på möjliga helhetslösningar ftir hela Vasaregionen. Tillsvidare finns endast skisserat olika alternativa lösningsmodeller. I Korsholm zir Kvevlax reningwerk rätt ftiraldrat och i behov av ftirnyelse, altemativtkunde avloppsvathret ffin dess upptagningsområde ledas till Påttska reningsverket. Med beaktande av attkostnaderna frir vartdera alternativet enligt akh ella beräkningar ãr likv?irdiga foreslår kommittén att Korsholms kommun i fürsta hand går in ftir att inom de närmaste åren lomya och utvidga Kvevlær reningsverk fiir att motsvata aktuella krav på rening och den behcivliga kapaciteten. Kommittén ftireslår också att man utreder möjlighetema av ett reningwerk i södra Korsholm - Solf som kunde ta hand om det ökade reningsbehovet och eventuellt ftirverkligas i samarbete med Lafüela kommun. 6.2 Fiberkabelnât Kommittén ftireslår att man borde sträva till att gràvaner rör ftir fiberkabelnãtet där det åir motiverat, samtidigt som de nya avloppsledningar.