Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/23-IFN-007 Urban Soneryd - aj744 E-post: urban.soneryd@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/23-IFN-007 Urban Soneryd - aj744 E-post: urban.soneryd@vasteras.se Kopia till Kommunfullmäktige Individ- och familjenämnden Verksamhetsberättelse Individ- och familjenämnden Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar godkänna förslag till verksamhetsberättelse och att låta den ingå som en del av stadens samlade årsredovisning. Ärendebeskrivning Som ett led i stadens ekonomistyrning utarbetar förvaltningar och kommunägda företag årliga underlag för stadens gemensamma årsredovisning. Individ- och familjenämndens verksamhet,uppvisar för år totalt ett negativt resultat på 35,5 mnkr. Kostnaden för verksamhetsåret (exklusive flyktingar) uppgick till 765,4 Mnkr och intäkten till 48,2 mnkr. Den negativa avvikelsen på kostnadssidan beror främst på högre kostnader för vård ungdom, vård uvuxen samt vård barn och familj. Däremot redovisas ett överskott för försörjningsstöd, nätverksmöten/krissamtal/föräldrautbildning och utvecklingsmedel. För flyktingmottagandet, personer med ankomstår 2011, redovisas ett underskott på 2,1 mnkr. Detta resultat beskriver kostnader och intäkter för 135 personer under deras 4 år med flyktingstatus. Överskott för flyktingar mottagna 2012, 2013 och periodiseras till 2015 för att täcka framtida kostnader. Ensamkommande flyktingbarn redovisade ett överskott på 0,2 mnkr. För flyktingmottagandet totalt blev underskottet 1,9 mnkr. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse, daterad 11 februari 2015, lagt fram förslag till beslut. Skickad av: Teresia Kjellgren - aq339

2 Sociala nämndernas förvaltning Verksamhetsberättelse Individ- och familjenämnden

3 Dnr: 2015/23-IFN-007 Innehåll Nämndens ansvarsområde... 1 Sammanfattning... 1 Omvärld... 4 Gemensam verksamhet... 6 Mål... 7 Verksamhet viktiga händelser Medarbetare Ekonomi Ekonomiskt bistånd Mål Verksamhet viktiga händelser Ekonomi Analys/kommentar Barn och ungdom Mål Verksamhet viktiga händelser Ekonomi Analys/Kommentar Vuxen missbruk/övriga vuxna Mål Verksamhet viktiga händelser Ekonomi Analys/kommentar Boende Mål Verksamhet - viktiga händelser Ekonomi Analys/kommentar Flyktingmottagande Mål Verksamhet viktiga händelser Ekonomi Analys/kommentar Mått/nyckeltal Ekonomisk sammanställning Bilaga 1 Bilaga 2 Återrapportering internkontroll Uppföljning strategisk plan

4 Nämndens ansvarsområde Individ- och familjenämnden har under år svarat för de kommunala socialpolitiska frågorna med tillhörande myndighetsutövning. De huvudsakliga uppgifterna är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp, följa och föreslå insatser på strukturell nivå samt svara för handläggning av alkoholtillstånd och stadens mottagande av flyktingar. Sammanfattning 2013 flyttade all myndighetsutövning inom nämndens verksamhetsområde organisatoriskt från proaros till sociala nämndernas förvaltning. Den 1 oktober har en mottagningsfunktion inom kontaktcenterverksamheten för myndighetsutövningen startats upp med mottagning av alla nyansökningar och anmälningar rörande barn- och ungdom samt vuxna. Inom mottagningsfunktionen organiseras även ett särskilt våldsteam och socialjour. Under 2015 planeras en överflytt av nyansökningar försörjningsstöd. Myndighetsutövningen, särskilt för den sociala barn- och ungdomsvården har haft stor brist på personal under året. Detta är ett problem som uppmärksammats i hela landet och som medför stora problem när det gäller att klara handläggningen av ärenden. Kostnaderna för försörjningsstöd blev lägre än budgeterat. Trots att arbetslösheten ligger över riksgenomsnittet i Västmanland har antal hushåll med försörjningsstöd minskat något. Andelen barn i familjer med försörjningsstöd är högre än föregående år. En tendens är att personer nära arbetsmarknaden snabbare kommer ut i egen försörjning men också att andelen hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat marginellt och gruppen med mycket långvarigt bidragsberoende har fortsatt att öka men i mindre omfattning. Behovet av vård och därmed även kostnaderna för vård barn, ungdom och vuxna har fortsatt att öka under. Det gäller särskilt vården av ungdomar och vuxna. Förvaltningen har på uppdrag av nämnden tagit fram åtgärder i syfte att minska kostnaderna utan att kvaliteten och vården för barn, unga och vuxna försämras. Arbetet med att finna insatser för att bromsa utvecklingen både genom insatser på hemmaplan och genom förstärkningar av personal inom myndighetskontor genomförs. Kostnaderna för externt köpt vård påverkas av vilken tillgång som finns till alternativa öppenvårdsvårdinsatser och bostäder. Efter överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting har särskilda åtaganden gjorts för att utveckla arbetet med att ge stöd och hjälp till barn och unga med psykisk ohälsa samt för personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Under har de sociala nämnderna och landstinget reviderat överenskommelser om samverkan och utveckling av insatser för båda målgrupperna. Arbetet med ytterligare åtgärder kommer att fortsätta till Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. En del av de ökade kostnaderna för vård barn, ungdom och vuxna kommer från fler placeringar i skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor, barn och övriga vuxna. Riksdag och regering har vidgat målgruppen för insatser till att gälla brottsoffer och förövare oavsett ålder och kön. Socialstyrelsen har utgivit nya föreskrifter och allmänna råd som utifrån dessa ställs ökade krav på kommunerna. Individoch familjenämnden har sökt och beviljats statsbidrag under både för en samordningsfunktion och för att utveckla insatser till föräldrar som utövat våld. 1

5 Individ- och familjenämnden har tillsammans med nämnden för funktionshindrade och äldrenämnden fattat beslut om en ny handlingsplan under för att motverka våld i nära relationer. Under 2015 skapades efter nämndbeslut sex nya akut/härbärgesplatser på Eken. Nämnden beslutade om utökning med sex nya gruppbostadslägenheter på Skillsta för målgruppen med samsjuklighetsproblematik, att överta Treklangen från äldrenämnden och därmed utöka Tallbacken med 11 omvårdnadsplatser samt att ge fastighetskontoret i uppdrag att köpa tio mindre lägenheter för att komma igång med Västerås modellen bostad först. Antalet hemlösa som rapporterade i samband med hemlöshetskartläggningen ökar markant till 801 personer, vilket är 249 fler än Bostadsbrist uppges i 295 av fallen som orsak till hemlöshet och 455 personer anses behöva och klara av en lägenhet med eget kontrakt. Antalet uteliggare ökar. 39 rapporteras som uteliggare och 22 personer hade sitt boende på härbärge var antalet 28 uteliggare respektive 19 på härbärge. Antalet flyktingar som sökt asyl i landet har ökat kraftigt under året. På grund av bristen på bostäder har antalet personer som tagits emot i Västerås ökat marginellt 639 personer jämfört med 2013 (619 personer). Av dessa har 44 personer tagits emot från anläggningsboende och i dessa fall ansvarar kommunen för att tillhandahålla en bostad till familjen, övriga har bosatt sig själva hos anhörig eller annan. Mottagandet av ensamkommande barn har ökat markant och förvaltningen har arbetat med att skapa boendeplatser för barnen i familjehem eller i hem för vård eller boende. Under infördes lagstiftning som medger att Migrationsverket anvisar barn även till kommuner som saknar avtal eller har för få platser utifrån framräknat fördelningstal mellan landets kommuner. Från 2015 gäller ett nytt utökat avtal om 54 platser för asylsökande barn. Individ- och familjenämnden redovisar ett negativt resultat med 33,7 mnkr (exkl. flyktingmottagningen), vilket motsvarar 4,9 procent av nämndens budgetram på 683,5 mnkr. Nettokostnaden uppgick till 717,2 mnkr vilket motsvarar en ökning med 52,9 mnkr eller 7,9 procent, jämfört med Individ- och familjenämnden Nettokostnad, Mkr Bokslut 2013 Bokslut Budget Avvikelse Gemensamma vht 132,0 138,5 142,5 4,0 Ekonomiskt bistånd 213,8 223,4 230,4 7,0 Barn och ungdom 179,7 202,4 170,5-31,9 Vuxenmissbruk/övrigt vuxen 76,6 88,0 75,3-12,6 Boenden 62,2 64,9 64,8-0,1 Totalt exkl flyktingmottagningen 664,3 717,2 683,5-33,7 Flyktingmottagningen 12,6 1,9 0,0-1,9 Totalt inkl flyktingmottagningen 676,9 719,0 683,5-35,5 2

6 Nämndens redovisade nettounderskott om 35,5 mnkr förklaras i huvudsak av: Avvikelser (nettokostnader, mnkr) Försörjningsstöd 7,0 Vårdkostnader Barn och familj -4,5 Vårdkostnader Ungdom -29,3 Vårdkostnader Vuxna -12,6 Ledning/myndighetskontor 0,5 Utvecklingsmedel 2,5 Nätverksmöten/föräldrautbildning/krissamtal 1,2 Övrig 1,5 Totalt exkl flyktingmottagningen -33,7 Flyktingmottagningen -1,9 Totalt inkl flyktingmottagningen -35,5 Kostnaden för verksamhetsåret (exklusive flyktingar) uppgick till 765,4 mnkr och intäkten till 48,2 mnkr. Den negativa avvikelsen på kostnadssidan beror främst på högre kostnader för vård ungdom, vård vuxen samt vård barn och familj. Däremot redovisas ett överskott för försörjningsstöd, nätverksmöten/krissamtal/föräldrautbildning och utvecklingsmedel. För flyktingmottagandet, personer med ankomstår 2011, redovisas ett underskott på 2,1 mnkr. Detta resultat beskriver kostnader och intäkter för 135 personer under deras 4 år med flyktingstatus. Överskott för flyktingar mottagna 2012, 2013 och periodiseras till 2015 för att täcka framtida kostnader. Ensamkommande flyktingbarn redovisade ett överskott på 0,2 mnkr. För flyktingmottagandet totalt blev underskottet 1,9 mnkr. 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Avvikelse från standardkostnaden för individ- och familjeomsorgen i procent 2012 och ,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås

7 Standardkostnaden visar om en kommun bedriver sin verksamhet till en lägre eller högre kostnad än vad som motsvaras av strukturen i kommunen. Under 2013 bedrev Västerås individ- och familjeomsorgen till en kostnad som låg 5,9 procent högre än vad strukturen motiverar. Detta är ett mått på effektiviteten, vilken har försämrats mellan 2012 och Av de jämförda kommunerna har Västerås den lägsta kostnad i förhållande till standardkostnaden. Hur standardkostnaden utvecklats under är svårt att bedöma eftersom det beror på hur kostnaderna förändrats i andra kommuner. Kostnaden för Västerås har dock ökat kraftigt med runt åtta procent. Kostnad individ- och familjeomsorg totalt, kr per inv 2012 och Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Kostnaden var i Västerås kronor per invånare under Det är en ökning från Av de jämförda kommunerna är det enbart Jönköping som har lägre kostnader än Västerås. Som även framgick av diagrammet över standardkostnaden har Västerås låga kostnader för den totala individ- och familjeomsorgen. För kommer troligen kostnaden per invånare att fortsätta öka. Omvärld Befolkningen i Västerås ökade med 1500 personer mellan november 2013 november. Arbetslösheten har minskat marginellt i landet under. I Västmanland är arbetslösheten högre än riksgenomsnittet och uppgick till 9,4 % och minska till 8,8 % 2015 enligt arbetsförmedlingens prognoser. Arbetslösheten tillsammans med att fler personer saknar tillhörighet till arbetslöshetskassa och sjukpenningplacering innebär att fler ur dessa grupper hänvisas att söka försörjningsstöd. Andel arbetslösa i grupper med utsatt ställning på arbetsmarknaden har enligt arbetsförmedlingen ökat från cirka 50 % till 65 % den senaste sexårsperioden. Enligt prognosen kommer den gruppen att fortsatt öka under 2015 Lagstiftningen för försörjningsstöd har förändrats så att barn i vissa åldersgrupper i familjer med längre tids bidragsberoende har rätt till bistånd för fritidsaktiviteter. Individ- och familjenämnden har i riktlinjer beslutat att genom eget åtagande utöka åldersgruppen till att gälla barn i en bredare åldersgrupp, från årskurs 1-3 samt för gymnasiestuderande. 4

8 På grund av krig och oroligheter i världen har flyktingströmmen till Sverige fortsatt att öka under. Cirka personer varav cirka 7000 ensamkommande barn sökte asyl i Sverige. Den största gruppen kom från Syrien därefter Eritrea och statslösa. Detta har inneburit krav på kommunerna att utöka avtalen om mottagande och skapa introduktionsinsatser och bostäder både för familjer och ensamkommande barn. Behovet av bostäder är mycket större än tillgången både för flyktingar och för andra kommuninvånare som söker bostad. Detta gäller både i Västerås och i andra större kommuner. EU-medborgare utan arbetsinkomst och bostad har blivit en fråga för många kommuner. En debatt förs om socialtjänstens skyldigheter gentemot dessa personer och några kommuner har valt att gå in med rådgivning, bidrag och bostäder utöver vad som anges i lagstiftningen. Inför vinterhalvåret beslutade nämnden att tillsammans med frivilligorganisationer ge viss hjälp för att de som vistas i Västerås ska kunna få möjlighet till att sköta basal hygien. Staten har fortsatt att öka styrningen och kraven på socialtjänstens arbete inom flera områden och särskilt för arbetet med barn och unga. Det rör dokumentation, krav på biståndsbedömning och uppföljning av insatser. Skyddsbedömningar ska göras omgående och tiden för att genomföra förhandsbedömningar har halverats. Andra av staten prioriterade områden är barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer, familjehemsplacerade barn, barn som utsätts för våld och barn som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Statliga bidrag har getts ut för kompetensutveckling av socialtjänstens barnhandläggare och för att utveckla insatser som motverkar psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. De senare bidraget kopplas till grundkrav och prestationer som bara till viss del kompenseras med de statliga projektbidragen. Ett nationellt fokusområde är våld i nära relationer. Där har det tidigare funnits krav på insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor som ett av de allvarligaste jämställdhetsproblemen. Området har vidgats genom föreskrifter och allmänna råd till att omfatta insatser mot våld i nära relationer både till offer och förövare, kvinnor, män och barn. Socialstyrelsens och CAN:s undersökningar visar att alkoholkonsumtionen bland unga sjunker. Faktorer som påverkar är ett ökat hälsomedvetande, förebyggande åtgärder liksom ökad föräldrakontroll. Forskning visar att man tar med sig sina vanor upp i åldrarna. Äldre har tidigare druckit mindre än yngre. De som nu blir äldre och som tidigt etablerat en hög alkoholkonsumtion väntas öka. Som en följd av detta riskeras ökade problem. Skillnaden mellan mäns och kvinnors alkoholkonsumtion fortsätter minska över tid. Alltjämt är alkoholmissbruk vanligast men blandmissbruk har blivit vanligare. Behovet av insatser mot missbruk av alkohol och narkotika visar inga tendenser att avta. De som redan tidigt i livet har många riskfaktorer och färre skyddsfaktorer har ökat och är särskilt utsatta. Forskning visar på en rad riskfaktorer. Exempel på riskfaktorer som är vanligare i familjer med missbruk än i andra familjer är t ex psykisk ohälsa och våld. Barn till föräldrar med alkoholproblem utvecklar oftare än andra själva missbruk som unga vuxna. Föräldra- och barnperspektivet behöver stärkas. Missbruket av tung narkotika i form av läkemedel har blivit vanligare. Narkotikan kommer ut på marknaden både illegalt och via förskrivning. Beslagen ökar, vilket indikerar ett ökande missbruk. Nätdroger som bl a Spice och MDPV, som under de senaste åren lett till flera dödsfall, har blivit allt vanligare. Missbruket har fått fäste bland annat hos ungdomar och då främst bland redan utsatta ungdomar. Undersökningar om cannabisanvändande visar att cannabiskonsumtionen endast marginellt har ökat. De som redan är mer frekvent användare ökar sin konsumtion mest. 5

9 Allt fler dör i narkotikarelaterad diagnos. Antalet slutenvårdade för alkoholrelaterade diagnoser har ökat. Tvångsvårdade ökade med 17 % i riket mellan 2012 och LVMvården har ökat sedan början på 2000-talet, men ligger fortfarande ca 50 % lägre än i mitten 1990-talet. Västmanland tillhör de län som har flest LVM per innevånare. En lagändring trädde i kraft 1 juli 2013 som innebär att landsting och kommun har ett fortsatt gemensamt ansvar och att samverkan omkring individer med missbruks- och beroendeproblematik måste förstärkas. Tillägg gjordes i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Kommun och landsting har skyldighet att ingå överenskommelser med varandra för samarbete. Detta gäller för personer som missbrukar alkohol, narkotika, läkemedel, dopingmedel eller andra beroendeframkallande medel. Det ska finnas fastlagda former och rutiner för hur samverkan ska gå till. En länsöverenskommelse håller på att utarbetas och ska beslutas under Utifrån överenskommelsen ska en lokal handlingsplan tas fram med de utvecklingsområden som finns lokalt i Västerås. Nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården kommer våren Riktlinjerna kommer att ligga som underlag för beslutsfattare gällande vilka metoder och arbetssätt vården ska erbjuda. En samverkan och genomgång av riktlinjerna behöver göras lokalt och regionalt. Av Socialstyrelsens senaste kartläggning 2011 framgår att hemlösheten har ökat sedan senaste mätningen. Västerås stads egna kartläggningar visar på en markant ökning av hemlösa under de senaste åren. Majoriteten av de hemlösa som rapporteras i Västerås bor hos släkt och vänner. Många är personer med flyktingstatus. En stor del av de hemlösa bor i olika boendelösningar där kommunen medverkar såsom motivationsboenden, lägenheter med boendestödsavtal, träningslägenheter och övergångsboenden. Antalet uteliggare/boende på härbärge ökar. Socialtjänsten har fått ett allt större ansvar för bostadssituationen samt blivit en allt större hyresvärd för personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Det finns ett stort behov att följa upp och jämföra kostnader, insatser och dess resultat inom socialtjänsten. Flera nationella jämförelser görs och presenteras. Antalet enkäter att besvara från olika myndigheter har ökat flera år i rad, så även. Det är viktigt att säkra underlagen för uppföljning för att jämförelserna ska bli rättvisande. Jämförbar statistik kräver att det är samma saker som mäts. Det är både kostnads- och mängdjämförelser samt kvalitetsindikatorer som följs. Exempel är kommunens kvalitet i korthet och öppna jämförelser. Den sistnämnda genomförs för barn- och ungdomsvård, brottsoffer, försörjningsstöd och missbruksvård. System för att utvärdera insatsernas resultat på individuell och aggregerad nivå i den egna verksamheten har påbörjats inom missbruksvården. Planeringen är att även göra detta för barn- och ungdomsvården. Gemensam verksamhet Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive alla myndighetskontoren, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Politisk verksamhet Individ- och familjenämnden har under året haft 11 nämndsammanträden, 24 ordinarie arbetsutskott och 33 extra arbetsutskott. Nämnden har som tidigare hållit öppna sammanträden för allmänheten. Nämnden har under året haft 15 minuters frågestund i anslutning till nämndens sammanträden. Nämndens ledamöter har under året deltagit i olika 6

10 temadagar, konferenser och utbildningar inom nämndens ansvarsområde. Nämndens temadagar under året har haft olika teman som bokslut, budget och uppföljning av verksamhet. Mål gemensamma verksamheter Under detta verksamhetsområde redovisas resultaten för myndighetsutövande verksamheter: socialkontor, familjerättsgruppen, alkoholtillstånd och föreningsbidrag. Även avvikelser och övergripande mål som gäller för samtliga verksamheter, både myndighetsutövning och utförare redovisas här. Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, resultatet är oförändrat. Målet är inte uppfyllt. Måluppföljning åtagande Åtagandet är uppfyllt Åtagandet pågår Åtagandet har inte påbörjats. Mål Svarsfrekvensen för årets brukarenkät är i jämförelse med föregående år något lägre för myndighetskontoren, 76 % och högre för samtliga utförare, 93 %. (Några verksamheter har utelämnats då de inte lämnat korrekta uppgifter om antal utdelade och besvarade enkäter). Socialkontor barn och ungdom utredning har ett för litet underlag för att dra slutsatser från. Även socialkontor vuxen har en lägre svarsfrekvens som gör att uppgifterna inte blir tillförlitliga. Fyra utförarverksamheter har för lågt antal deltagare för att uppgifterna av sekretesskäl ska kunna sammanställas och redovisas. Det gäller Håven, Vallby stödboende, Vita Nova boende och Krissamtal extern utförare. Mål: Rättsäker myndighetsutövning Indikatorer Resultat 2013 Resultat Måluppföljning Förändring Antal ärenden med kritik från tillsynsmyndigheten minskar 6 0 Andel utredningar där utredningstiden förlängs minskar 17 % 17% Myndighetskontor Antalet ärenden med kritik är färre än föregående år. Totalt har 21 tillsyner från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inletts i enskilda ärenden på myndighetskontoren men bara i 10 ärenden har beslut fattats. Inte i något av de avslutade ärendena har IVO, riktat kritik till nämnden. Fem ärenden på barn och ungdomskontoret har avslutats utan ställningstagande om nämnden brustit i handläggningen eller ej. Istället har IVO hänvisat till den verksamhetstillsyn som genomförts under året på barn- och ungdomskontoret. Verksamhetstillsynen gav upphov till föreläggande om vite för allvarliga brister som återkommit under ett flertal år. Slutligt beslut efter uppföljande inspektion har ännu inte kommit. De långa handläggningstiderna vid IVO försvårar uppföljningen av tillsynsärenden. 7

11 Andelen utredningar med förlängd utredningstid ligger på samma nivå som Måttet som används är inte statistiskt särkerställt. Beräkningen har dock gjorts på samma sätt samtliga år antalet utredningar i förhållande till antalet förlängningsbeslut. Hänsyn har inte tagits till att en utredning kan ha flera förlängningsbeslut eller att förlängningsbeslut inte har registrerats. Utförare Ingen kritik har lämnats från tillsynsmyndighet. Förlängning av utredningstid berör inte utförare. Mål: Respektfullt bemötande och delaktighet i handläggning och genomförande av insatser Indikatorer myndighetskontor Resultat 2013 Resultat Den upplevda nöjdheten med bemötande ökar 79 % 90 % Den enskildes delaktighet i handläggningen och genomförande av insatser ökar 86 % 94 % Indikatorer utförare Den upplevda nöjdheten med bemötande ökar 89 % 92 % Den enskildes delaktighet i handläggningen och genomförande av insatser ökar 77 % 91 % Måluppföljning Förändring Myndighetskontor Nöjdheten med bemötandet har ökat för socialkontoren totalt. Resultaten är relativt samstämmiga och frågor om bemötande ges höga poäng, mellan % av brukarna som besvarat enkäten ger de två högsta värdena vid svar på bemötandefrågor. Det är en klar förbättring jämfört med föregående år och är ett resultat av att enheterna har jobbat aktivt med bemötandefrågor. Fler brukare jämfört med året innan vid socialkontoren har även känt sig delaktiga i handläggning och genomförande av insatser. Utförare Upplevd nöjdhet med bemötandet ligger även på en hög nivå för utförare. De flesta utförare har mycket positiva värden, men avvikelser finns på ett antal boenden med lägre resultat och fler aktivt negativa. Det är ett fåtal brukare som inte är nöjda med bemötandet och detta påverkar resultaten. Utförare har förbättrat resultatet på frågor om delaktighet jämfört med tidigare år. Det beror troligen på att fler insatser inom öppenvården sker efter biståndsbeslut och då kräver socialkontoret att verksamheten presenterar en genomförandeplan som görs tillsammans med den ärendet gäller. Även avseende delaktighet finns avvikelser på ett antal boenden med lägre resultat och flera aktivt negativa avseende nöjdhet med delaktighet. Mål: Hög tillgänglighet till alla verksamheter Indikatorer myndighetskontor Andel personer som upplever god tillgänglighet vid kontakt med individ- och familjenämndens verksamheter ökar Indikatorer utförare Andel personer som upplever god tillgänglighet vid kontakt med individ- och familjenämndens verksamheter ökar Resultat 2013 Resultat 86 % 82 % 87 % 89 % Måluppföljning Förändring 8

12 Åtagande Information om nämndens verksamheter ska finnas lättillgänglig på stadens webb. Tillgängligheten via kontaktcenter ska utvecklas under 2013 Samverkan med och mellan ideella och idéburna organisationer för nämndens olika målgrupper ska uppmuntras. Myndighetskontor Tillgängligheten är hög till myndighetskontoren men lägre än året innan. Hög arbetsbelastning och personalomsättning under året är troliga orsaker till försämringen. Målet är att resultaten för tillgänglighet ska öka genom pågående rekrytering av personal till vakanta tjänster och genom tillkomsten av den nya mottagningsfunktionen inom kontaktcenter som startat i oktober. Utförare Andelen brukare som upplever god tillgänglighet till nämndens verksamheter har ökat något under. Åtaganden Information om nämndens verksamheter finns på stadens webb och uppdateras årligen. Under har gemensam information med landstinget för barn, ungdomar och deras föräldrar med syfte att ge lättillgänglig information om hjälp och stöd uppdaterats. Sidan nås både via landstingets och kommunens webbsidor. Individ- och familjenämndens verksamhet inom kontaktcenter har startat under året med en gemensam mottagningsfunktion för ansökningar och anmälningar rörande barn, ungdomar och vuxna. Inom enheten finns även socialjour och ett särskilt team för ärenden där det förekommit våld. Under 2015 tillkommer även försörjningsstöd. Samverkan utvecklas med föreningsliv och ideella organisationer. Under har samverkan främst skett med invandrarföreningar, föreningar som arbetar med brottsoffer, anhörigföreningar för barn, ungdomar och vuxna med psykisk ohälsa samt missbruk och hemlöshet. Nämnden har fördelat föreningsbidrag till 12 sociala föreningar för kompletterande verksamhet under år Mål: Barnperspektivet ska beaktas i alla ärenden Indikatorer Barns synpunkter ska tydligt beskrivas och beaktas i alla ärenden som berör barn Vid beslut och åtgärder ska konsekvenserna för barn uppmärksammas. Antal barnchecklistor IFN Resultat 2013 Resultat Måluppföljning Förändring Myndighetsutövning Barnperspektivet har varit ett fortsatt prioriterat område inom samtliga myndighetskontor. Målet är svårt att mäta men beskrivningar av arbetet visar att kontoren arbetar för att uppmärksamma och lyssna till barns åsikter. Exempel: Socialkontor ekonomi beaktar barnperspektivet genom fortsatt användning av handboken Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd. I utredningsmallen finns frågor som berör barnen i hushåll med försörjningsstöd. Det finns också särskilda insatser för bland annat fritidsaktiviteter som riktas till barnen i familjer med längre bidragstider och inom socialkontor barn och ungdom har egenkontroller genomförts som visar att majoriteten av barnen som utretts eller varit föremål för 9

13 förhandsbedömning hade varit delaktiga, fått information och getts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Familjerättsgruppen har på olika sätt, genom fortbildning, etiska rutiner och förhållningssätt samt i samverkan med bland annat domstolen arbetat för att synliggöra barnens situation. Västmanlands tingsrätt har bekräftat att barnperspektivet numera är tydligare i yttranden till rätten och att rättsprocessen förkortats. En kortare process gynnar också barnen. Socialkontor vuxen ansvarar för boendefrågor och har gjort ett aktivt arbete när det gäller avhysningar som rör barn. Antalet barn som berörts av avhysning minskar. Utförare Barnperspektivet ska omfatta alla verksamheter inom nämndens ansvarområde. I måluppföljningar med utförare är det tydligast att de som arbetar med insatser för barn och deras föräldrar som beskriver sitt arbete med barnperspektiv i verksamheten. Övriga utförare, sysselsättning och boende, redovisar i låg utsträckning hur barnperspektivet uppmärksammas och beaktas. Det är angeläget för förvaltningen att även under 2015 i samband med återkoppling av måloch avtalsuppföljningar med utförarna diskutera hur verksamheterna tänker arbeta med barnperspektivet. Individ- och familjenämnden: Handlingar till individ- och familjenämnden innehåller inte barnchecklistor i tillräcklig omfattning (gäller ej enskilda ärenden). Förvaltningen och nämnden har fört en diskussion med personal från fritid förebyggande, ungdomsdialog om hjälp med att få synpunkter från barn i viktiga frågor. Det är ofta svårt att planera ärenden och lämpliga frågeställningar som barn kan påverka i tillräckligt god tid före beslut i nämnd. En fortsatt dialog med nämnden kommer att ske för att lyfta fram vilka frågor som är lämpliga att ha en dialog med barn kring. Där det är möjligt kan andra forum för barns synpunkter användas till exempel Barnombudsmannens pejling med barn och unga i vissa frågor. Verksamhet viktiga händelser är andra året med en samlad myndighetsutövning inom förvaltningen. Individ- och familjeomsorgens myndighetsutövning har utvecklat en mottagningsfunktion i kontaktcenterverksamheten som startat under hösten med mottagning av ansökningar och anmälningar rörande barn, ungdomar och vuxna. Under året har nämnden antagit en handlingsplan för beställning, upphandling och avtalsuppföljning. Liksom tidigare år har verksamhet beställts från den kommunala utföraren proaros. Det gäller fem verksamhetsområden; Integration, Vuxen/missbruk, Barn/familj, Ungdom/familj samt boenden. Det har under även genomförts utökning och förändringar. Nämnden har upphandlat boende för ensamkommande flyktingbarn om 12 platser. Därutöver har nytt förfrågningsunderlag avseende sysselsättningsåtgärder publicerats. Upphandlingen som påbörjades 2013 gällande nätverksmöten, föräldrautbildning och krissamtal färdigställdes genom tecknande av avtal med två privata utförare. Avtalet som reglerade nätverksmöten försenades då initial tilldelning överklagades. I befintligt avtal med privat utförare beträffande härbärgesplatser genomfördes en utökning med 6 platser till sammanlagt

14 Nämnden utökade även sin beställning gentemot proaros Integration att även innefatta drift av två nya HVB-hem för ensamkommande. I övrigt fördjupades samarbetet med övriga kommuner i Västmanland genom tecknande av ett löpande avtal rörande länsgemensam socialjour. Beställningar har även gjorts till följande verksamheter genom ettåriga uppdrag: Stödcentrum Unga brottsoffer Kommunala delen av ungdomsmottagningen Frälsningsarmén bistånd. SFI (svenska för invandrare) avseende beställning till BUF (barn- och utbildningsförvaltningen) Förberedelseklass IVIK (Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program) Frälsningsarmén, nysatsning inom gemenskapscenter på barn och unga Kvalitet Avvikelser, antal Bokslut 2013 Bokslut Lex Sarah 9* Förändring Klagomål/synpunkter 65* *Siffrorna i tabellen visar samtliga anmälningar myndighetskontor och utförare (myndighet + utförare) Samtliga Lex Sarah rapporter har presenterats för nämnden vid tertialboksluten. Alla Lex Sarah- rapporter avser myndighetsutövande verksamheter. Utförare har inte redovisat någon Lex Sarah. Antalet Lex Sarah rapporter har ökat under. Från 9 till 20 rapporter. Barn och ungdomskontoret står för 17 rapporter och socialkontor vuxen för tre rapporter. Fyra rapporter har föranlett en anmälan till IVO. I två av ärendena bedömde IVO att nämnden utrett och åtgärdat missförhållandet i tillräcklig utsträckning. I ett av ärendena har IVO uttalat sig om att de ställer sig tveksamma till om nämndens åtgärder är tillräckliga. I ett ärende saknas ännu svar från IVO. Syftet med Lex Sarah rapporter är att förbättra verksamheten. Det är därför viktigt att också se Lex Sarah anmälningarna som ett lärande som medför att eventuella missförhållanden åtgärdas och inte inträffar fler gånger. Antalet lex Sarah-rapporter är lågt i förhållande till antal inkomna klagomål. En anledning till detta är sannolikt att kunskapen om lex Sarah-regleringen varit låg på enheterna. Under senare delen av har ett webbaserat utbildningsmaterial om lex Sarah publicerats, vilket troligen kommer att medföra en ökning av antalet lex Sarah-rapporter under nästa år Synpunkter och klagomål från enskilda medborgare som finns registrerade är 91 till antalet, 84 avser myndighetsutövning (10 socialkontor vuxen, 40 socialkontor barn- och ungdom och 32 socialkontor ekonomi). 7 synpunkter och klagomål som avser utförare har inkommit till nämnden. 11

15 1st Lex Maria rapport har rapporterats från hälso- och sjukvårdspersonal och gäller ett boende, privat utförare. Egenkontroller - IFN myndighetsutövning En handlingsplan för det systematiska förbättringsarbetet enligt 5 kap 1-8 SOFS 2011:9 upprättades av representanter från de olika verksamheterna tillsammans med strateger på SNF. Socialkontor barn och ungdom upprättade dessutom en separat checklista vid genomförande av egenkontroll i samband med kritik som lämnades av IVO. Under har egenkontroller genomförts avseende rättsäkerhet och handläggning inom verksamheterna för myndighetsutövning inom IFN. Ett försök till egenkontroll av domar har genomförts. Syftet var att identifiera i vilken omfattning nämnden får rätt i ansökningsärenden avseende tvångvård LVU/LVM och överklagningsärenden som avgörs i förvaltningsdomstol. Rutinerna för att säkerställa uppgifterna om antal och utfall i domar brister, eftersom domarna inte finns samlade på ett ställe. Rutinen för hantering av domar behöver förnyas för att möjliggöra denna form av egenkontroll under nästa år. På socialkontor vuxen har egenkontroll genomförts avseende kommunicering av utredning och förekomst av Samordnad individuell plan (SIP). Egenkontrollen avsåg 81 stycken utredningar. Av dessa har 47 stycken kommunicerats och 25 stycken har inte kommunicerats pga att det inte har varit aktuellt. I nio utredningar har kommunicering inte skett och det framkommer inte av dokumentation varför. Under året har sju stycken begäran om Samordnad individuell plan (SIP) lämnats till hälso- och sjukvården. SIP används då samverkan inte kommer till stånd och då klienten samtycker till SIP. På socialkontor barn och ungdom utredning har 42 stycken utredningar genom slumpmässigt urval varit föremål för egenkontroll. Områden som granskades var bl.a. barnets delaktighet, utredningstid inom lagstadgad tid, kommunicering av utredning, förekomst av vårdplan och genomförandeplan, förekomst av utredningsplan. Av egenkontrollen framkom att majoriteten av barnen hade varit delaktiga i utredningen och fått information och givits möjlighet att uttrycka sin åsikt. Då barn inte har varit delaktiga i utredningen har det i majoriteten av fallen funnits särskilda skäl till detta. Detta har också dokumenterats enligt gällande lagstiftning. Majoriteten av ärendena har också vårdplan och genomförandeplan. På socialkontor barn och ungdom samhällsvård har egenkontroller genomförts kontinuerligt under perioden till Egenkontrollen har omfattat ett slumpmässigt urval av förhandsbedömningar och faktiskt antal övervägande, omprövningar och förlängningsbeslut. Av egenkontrollen framgår det att barnen kommit till tals i majoriteten av förhandsbedömningarna, skyddsbedömningar är genomförda och tidsgränsen på 14 dagar hålls. Majoriteten av överväganden och omprövningar har gjorts inom rätt tid. Vidare framkommer följande utvecklingsområden: omprövningar ska kommuniceras i högre utsträckning, motivering av förlängningsbeslut ska framgå av dokumentationen och äga giltighet. Enheten har under tiden som egenkontrollen pågått utvecklat nämnda områden. Socialkontor ekonomi gav i uppdrag till en socionomstudent att skriva en uppsats om hur barnperspektivet beaktas och hur det tas tillvara i utredningar på Socialkontor ekonomi. Uppsatsen kom fram till att det finns ett barnperspektiv i handläggningen av ekonomiärenden och att det kan utvecklas ännu mer. Det har förts en aktiv diskussion om hur barnperspektivet 12

16 ska belysas i utredningarna. Detta har lett till att barnperspektivet beaktas i större utsträckning än tidigare. På intranätet finns även Barnhandboken som används aktivt i det dagliga arbetet. Antalet barnsamtal har ökat. Dessa genomförs då handläggare bedömer att det är lämpligt att ha ett barnsamtal. Utredningar har ändrats genom att man har lyft fram rubriken Barnperspektiv samt utvecklat checklistan (som handläggare använder vid nybesök) av frågeställningar gällande detta. På sociala enheten har egenkontroll genomförts på ett slumpmässigt urval av utredningar inom familjerätt. Nio utredningar kontrollerades utifrån frågeställningarna: Framgår bedömningen tydligt, har barnperspektivet beaktats och har barnsamtal hållits. Enligt enhetschef på sociala enheten visade egenkontrollen att samtliga följer rutinerna rörande de tre aktuella områdena. Miljö Nämnden påverkar miljöaspekterna främst i avtal och beställningar. Utförarna ska verka för att minska klimatpåverkan, skydda natur- och kulturtillgångar, minska mängden och spridningen av skadliga ämnen samt arbeta för ett energi- och resurseffektivt samhälle. Förvaltningens personal, strävar efter att i största möjliga utsträckning resa med kollektiva transportmedel och begränsa individuellt bilåkande. De flesta resor genomförs med tåg eller buss. När det gäller pappersförbrukningen kopierar förvaltningen det mesta dubbelsidigt med en kopieringsmaskin med hög kapacitet och bra funktioner. För att ytterligare spara pappersförbrukning använder politiker och tjänstemän läsplattor för att läsa handlingar inför nämnd och arbetsutskott. Medarbetare Den 1 januari 2013 överfördes den sociala myndighetsutövningen för individ och familj från proaros till de tre beställarnämndernas dåvarande tjänstemannaorganisation. Den nya förvaltningen fick namnet Sociala nämndernas förvaltning (SNF) och arbetar på uppdrag av individ- och familjenämnden, nämnden för funktionshindrade och äldrenämnden. Med överföringen utökades förvaltningen från närmare 90 årsarbetare till mer än 300. Individ- och familjenämnden är arbetsgivarnämnd. Förvaltningens verksamhet består av två delar - den ena utgörs av tre övergripande enheter med uppdrag att ta fram underlag till nämndernas beslut i övergripande och beställande ärenden, den andra delen består av ett flertal enheter med uppdrag att handlägga enskilda individärenden. Förvaltningsgemensam verksamhet De tre förvaltningsgemensamma enheterna strategi och planering, beställning och upphandling och avtalsuppföljning samt administration och ekonomi - bereder sakärenden till de tre nämnderna, svarar för sakkunskap och underlag för beslut, verkställer beslut, beställer tjänster inom det sociala- och hälso- och sjukvårdsområdet, följer upp verksamhetens samlade resultat utifrån uppsatta mål och bestämmelser samt bevakar utvecklingsfrågor och forskning. I uppdraget ingår även att ta fram policydokument, riktlinjer och annat verksamhetsstöd till bl.a. handläggningen av enskilda ärenden. De tre verksamheterna har under året haft några nyrekryteringar av medarbetare p.g.a. pensionsavgång, föräldraledighet samt att medarbetare gått vidare till annat arbete. Under har alla tre nämnderna fortsatt erhållit olika statliga stimulans- och prestationsmedel 13

17 vilket medfört omfattade planeringsarbete för de förvaltningsgemensamma enheterna med att följa och stödja flera igångsatta spets- och utvecklingsprojekt. Verksamhetsområde myndighetsutövning Verksamhetsområde myndighetsutövning har under året ökat antalet enheter från nio till tio. Den tionde är Mottagningen som, utöver att ta emot nya ärenden och göra förhandsbedömningar i dessa, också är individ- och familjeomsorgens kontaktcenter. Mottagningen startade 1 oktober. Enheterna handlägger den sociala myndighetsutövningen samt svarar för den samordnade vårdplaneringen och första mottagande av kommunala hälso- och sjukvårdsuppdrag i hemsjukvård och särskilda boenden. Dessa enheter utreder och beslutar, på delegation av nämnderna eller med stöd av yrkeslegitimation, i olika enskilda ärenden, tar fram skriftliga beslutsunderlag i vissa individärenden till nämnderna samt följer upp individärendena. I uppdraget ingår även att följa utveckling och forskning och tillägna sig nya metoder inom sitt yrkesområde för att kunna tillämpa ett evidensbaserat och beprövat socialt respektive hälsooch sjukvårdsarbete. Under året har tre enhetschefer rekryterats, till enheten för bistånd funktionsnedsättning, socialkontor ekonomi ungdom och Mottagningen. En ny enhetschef till barn och ungdom utredning rekryterades också men denne slutade sin anställning efter endast några få månader. Den tjänsten bemannas för närvarande med konsult från bemanningsföretag. Under hösten har en arbetsmiljökartläggning gjorts på utredningsenheten för barn och ungdom. Kartläggningen, tillsammans med medarbetarenkäten har legat till grund för ett fortsatt arbete med arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har granskat hela socialkontor barn och ungdom under året men beslut därifrån har ännu inte kommit. Stora problem med rekrytering av socionomer till myndighetsutövning barn och ungdom har präglat året vilket lett till ständiga prioriteringar i arbetet. Också Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har granskat hur lagstiftningen följs inom barn och ungdom. Deras granskning resulterade i vitesföreläggande om olika åtgärder inte verkställdes inom relativt kort tid. Ivo har gjort en uppföljande inspektion men beslut har ännu inte kommit. Såväl individ och familjenämnden som förvaltningen har vidtagit flera åtgärder för att komma tillrätta med svårigheten att rekrytera socionomer, bl.a. extra lönesatsningar, förstärkt arbetsledning med 50 %, traineeprogram, program för introduktion och beslut om att dela enheten för samhällsvård i en familjehemsenhet och en enhet för samhällsvård. En delning av utredningsenheten planeras också. Om beslut om detta fattas kommer en flyktingenhet bestående av teamet för ensamkommande flyktingbarn, flyktingsamordning och återsökning att bildas. Svårigheten att rekrytera socionomer till den sociala barn och ungdomsvården är ett nationellt problem som lett till att Sveriges kommuner och landsting arbetar med att ta fram ett förslag till åtgärder på olika nivåer. Såväl direktören som myndighetschefen och en socialsekreterare deltar på olika sätt i det arbetet. I slutet av året har båda biståndsenheterna tillfälligt tillförts fler handläggartjänster då arbetsbelastningen medfört att väntetiderna blivit oskäligt långa. Hälso- och sjukvårdsenheten har utökats med en sjuksköterska. För att tydliggöra lönesättningen och kompetenskrav har en kompetens- och lönemodell tidigare tagits fram för biståndshandläggarna. Under året har en sådan för socialsekreterare fastställts och använts vid medarbetarsamtalen under hösten. 14

18 De två biståndsenheterna och Mottagningen finns på Ingenjör Bååths gata, enheten för hälsooch sjukvård på Västerås sjukhus, de två enheterna för ekonomiskt bistånd och socialkontor Vuxen samt de två socialkontoren Barn och ungdom finns på olika adresser på Stora Gatan. Alla finns i centralt placerade lokaler i staden. På grund av att lokalerna för socialkontor vuxen är för små planeras för en flytt av den enheten. Ny organisation Förvaltningen utgör en relativt ny sammanslagning av organisationer och arbetsplatskulturer. Erfarenhetsmässigt tar det tid att skapa en organisation med en gemensam kultur. Delar av de verksamheter som överförts från proaros till förvaltningen hade innan organisationsförändringen, och under en längre tid, haft en bekymmersam arbetsmiljö. För att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som präglas av gemensamma värderingar behöver tydlighet i och förväntningar på både ledaruppdrag och medarbetaransvar utvecklas. Myndighetschefen har därför ägnat mycket tid till att se över myndighetsorganisationen samt stödja enhetschefernas utvecklingsarbete. Rekrytering av nya chefer till enheter har också varit en viktig uppgift under året. Fortsatt översyn av olika styrdokument med fokus på personal och arbetsmiljö för att få en likhet inom förvaltningen har gjorts och den personaladministrativa konsulten har aktivt bidragit med stöd till enheterna. I års lönerevision gjordes, inom SNF:s befintliga budgetramar, en särskild satsning på socialsekreterarna inom barn och ungdom. Förvaltningen kommer att fortsatt prioritera socialsekreterare och biståndshandläggare i 2015 års lönerevision. Förvaltningen fastställde under en gemensam verksamhetsplan för det interna arbetet och prioriteringarna för åren -15. Varje enhet har därefter upprättat egna arbetsplaner med kopplingar till berörda mål hos de tre nämnderna. De som söker hjälp från olika enheter inom förvaltningen har ofta sammansatta behov och kan behöva insatser från flera delar av förvaltningen och nämndernas ansvarsområden. Att stärka samspel och samarbete mellan förvaltningens olika delar samt tydliggöra gemensamma mål är angelägna utvecklingsområden men är också viktiga för förvaltningens fortsatta gemensamma uppdrag och integration. Under året har en översyn av de administrativa resurserna genomförts med syfte att rätt administrativt stöd ska kunna ges i de olika delarna av organisationen. Översynen har resulterat i en viss omdisponering av de administrativa resurserna mellan enheter för att stärka den administrativa kompetensen, minska sårbarheten samt avlasta handläggarna med administrativa göromål. Att bygga en framåtsiktande myndighetsförvaltning innebär att sörja för både nutida och framtida behov av personal. Planering behöver göras av kompetensförsörjning av både framtida ledare och medarbetare men även kompentensutveckling av nuvarande personal. På socialstyrelsens uppdrag har en kartläggning av kompetensen hos bl.a. socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomar gjorts och den visar ett behov av fortsatt utbildningsbehov. En högskoleutbildning om 7,5 p vid Mälardalens högskola har genomförts under våren där ett stort antal socialsekreterare deltog. Västerås har, i likhet med landets övriga kommuner, svårigheter att rekrytera socialsekreterare och biståndshandläggare. Yrkesgrupperna utgör en bristvara på arbetsmarknaden och vi kommer under de närmaste åren att ha pensionsavgångar, konkurrens från andra arbetsgivare samt att många nyanställda befinner sig i en fas i livet med familjebildning. Det medför ett kontinuerligt rekryteringsbehov av handläggare under de närmaste åren. Ett ettårigt traineeprogram för socionomer har tagits fram med fem anställda från februari

19 En god introduktion av nyanställda är en viktig komponent för att introducera och behålla medarbetare. Ett gemensamt introduktionsprogram har därför tagits fram att användas inom alla delar av förvaltningen. Under året har all personal som är i behov av det utrustats med bärbara datorer och smarta telefoner, detta för att underlätta ett mobilt och mer modernt arbetssätt men också för att försöka förbättra medarbetarnas dagliga administrativa arbete och arbetsmiljö och minska upplevelsen av stress. Trådlösa nätverk har installerats på arbetsplatser utanför stadshuset för att underlätta ett mobilt arbetssätt. Tekniska hjälpmedel och verksamhetssystem kan bidra till minskad arbetsbelastning men är också en starkt bidragande orsak till upplevd stress när den inte fungerar p.g.a. driftavbrott och andra störningar. Lärande och utveckling Under 2013 påbörjade förvaltningen ett omfattande arbete med att kartlägga processer och rutiner för att utforma ett nytt kvalitetsledningssystem enligt Socialstyrelsens författning SOSFS 2011:9. Det arbetet har fortsatt under året och alla enheter har involverats i olika grad. De nya rutinerna och administrativa stödet publiceras successivt på förvaltningens intranät och en del rutiner har redan hunnit revideras. Arbetet har koppling till stadens gemensamma utvecklingsarbete med att utveckla styrmodeller och bättre uppföljning av kvalitet och resultat. Insatserna ska också ses som en del i ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att stödja och vägleda personal. Från 2012 har en funktion som kvalitetsombud inrättats. Befattningen svarar för att ta emot och koordinera synpunkter, klagomål samt anmälningar och avvikelser enligt Lex Sarah för alla tre nämnderna och har en viktig roll i det samlade kvalitetsarbetet. Under året har förvaltningen även sammanställt ett antal utbildningsfilmer som återfinns på Intranätet som stöd för hur hantera anmälningar och avvikelser enligt Lex Sarah. Filmerna används även i introduktionen av nyanställda. Planering finns att ta fram fler filmer som stöd i handläggningen och dokumentationen. 16

20 Hela förvaltningen har under året haft en gemensam studiedag på temat innovation och hur tekniken skulle kunna utvecklas och användas i det myndighetsutövande arbetet. En hel del idéer kom fram för att underlätta både i administrationen och i kontakten med sökanden av olika insatser, förslag som förvaltningen nu arbetar vidare med. Cheferna har deltagit i stadens rådslag för chefer, ny som chef respektive arbetsmiljöutbildningar samt att förvaltningen även har regelbundna interna träffar med alla chefer i gemensamma styr- och ledningsfrågor. Respektive enhet inom verksamhetsområde myndighetsutövning har deltagit i en mängd fortbildningar och fått kompetensutveckling utifrån sina behov och uppdrag. Sammantaget är det en mångfald av insatser som genomförts under året. Exempel på olika utbildningar är utbildningar i lösningsfokus, olika modeller för uppföljning av det egna arbetet, rättsäker handläggning, våld i nära relationer, familjerättsliga utbildningar samt utbildning i en rad olika lagstiftningar. Därutöver har medarbetare och enheter deltagit i studiebesök och olika regionala och nationella nätverk beroende på uppdrag och ansvarsområde. Enheten för administration och ekonomi har deltagit i utbildningar för nämndsekreterare och registratorer, webb och kommunikationsutbildningar, nytt ekonomisystem mm. Enheten för beställning och upphandling har deltagit i utbildningar rörande upphandling och stadens upphandlingssystem. Enheten har fortsatt utveckla avtalsuppföljningen och redovisningen densamma. Strategi och planeringsenheten har deltagit i utbildningar i för enheten relevanta områden. Därutöver representerar flera medarbetare staden och förvaltningen inom ett antal nationella och regionala nätverk tillsammans med företrädare från andra kommuner, Sveriges kommuner och landsting SKL m.m. Avtal med Mälardalens högskola finns för att ta emot socionompraktikanter. Inom Västerås stads avtal med Mälardalens Högskola och Eskilstuna kommun Samhällskontraktet finns MKHV, Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd. SNF kommer att fortsätta utveckla samverkan med MKHV. Det övergripande målet är att främja hög kvalitet i verksamheter, utbildningar och forskning inom området hälsa, välfärd och socialt arbete. En del seminarier har genomförts under året samt att två gemensamma större utvecklingsarbeten har påbörjats. Ambitionen är att under de närmaste åren utveckla samverkan om praktiksamordning, examensarbeten, utvecklings- och forskningsprojekt, utvärderingar, seminarier, fortbildning mm. Förvaltningen kommer att från 2015 avsätta en strateg som på 25 % av sin arbetstid kommer att utveckla samverkan med högskolan. Under året har förvaltningen arangerat eller medarrangerat flera nationella konferenser som samlat upp till 400 deltagare. Under våren arrangerade regeringens hemlöshetssamordnare en slutkonferens för sitt uppdrag i Västerås, medarbetare från Socialkontor Vuxen deltog informerade på ett seminarium sitt framgångsrika förebyggande bostadssociala arbete. Under hösten stod socialjouren som värd för den nationella socialjourskonferensen och socialkontor barn och ungdom enheten för samhällsvård arrangerade en konferens om socialt utsatta barn och ungdomar. Ett uppskattat inslag var när enheten berättade om sitt arbete med Paired reading, att stödja familjehemsplacerade barns skolgång. Mångfald integration jämställdhet Respektive enheter har utifrån sina olika uppdrag deltagit i utbildningar som på olika sätt berör mångfald integration och jämställdhet. Flera enheter har ägnat arbetsplatsträffar och studiedagar till frågor som rör integration, mångfald, förhållningssätt och värdegrundsfrågor. Medverkan har skett i de årliga bemötandedagarna i samarbete med MDH och Eskilstuna 17