1(26) ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 1(26) ÅRSREDOVISNING 2012 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114) Fasställd av styrelsen för Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr

2 2(26) Innehåll 1 Sammanfattning Syftet med samordningsförbundets verksamhet Styrelsens arbete Styrelsens ledamöter Omvärldsfaktorer som påverkar Frågor som diskuterats och beslut som har fattats under året Återkoppling till verksamhetsplan, budget och beslut under året Uppföljning av verksamhetsplanen Stödjande av samverkan Redovisning av insatser Individinriktade projekt TIA (Till och I Arbete) i Kalmar kommun SVUNG i Västerviks kommun Grön Rehabilitering i Kalmar kommun DIVA i Nybro och Emmaboda kommuner Vägknuten i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner Leva Livet i Hultsfred och Vimmerby kommuner DRIVE i Nybro och Emmaboda kommuner Steget framåt i Borgholms kommun Klivet i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner Samhällsekonomiska effekter av individinriktade projekt Strukturinriktade projekt Projekt Sociala företag i Västerviks kommun KUR-projektet i Kalmar län Projekt för att ta fram nya idéer i Kalmar kommun Projekt O1 i Oskarshamn kommun Projekt H3 i Högsby kommun Analys av det ekonomiska resultatet Allmänna redovisningsprinciper Resultat Balanskrav Bilaga 1, Resultat och balansräkning Bilaga 2, Projektens verksamhetsrapporter Organisationsnr

3 3(26) 1 Sammanfattning Samordningsförbundet i Kalmar län bedriver sedan 1 oktober 2005 finansiell samordning mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och länets tolv kommuner. Målet med verksamheten är att förbättra samverkan mellan dessa myndigheter och att den enskilde som är i behov av samordnade insatser därigenom ska förbättra sin förmåga till förvärvsarbete och få en förbättrad livskvalitet. Därigenom ska samhällets resurser användas optimalt för målgruppen. För närvarande finns det 83 samordningsförbund i Sverige av olika storlek och Samordningsförbundet i Kalmar län är det förbund som omfattar flest antal kommuner. Det medför också att förbundet har en stor styrelse, 18 ledamöter. Närvaron vid styrelsesammanträden och engagemanget från ledamöterna i styrelsen har varit gott under det gångna året. Den fråga som varit föremål för de flesta samtalen i styrelsen är huruvida samordningsförbundet ska kunna finansiera olika rehabiliteringsinsatser under längre tid än tre år och i november beslutades om riktlinjer som innefattar en sådan möjlighet. Förbundet bytte verkställande tjänsteman under året då den tidigare tjänstemannen, Per Adler, gick i pension och ersattes med Hans Eriksson. Kontoret finns numer i Vimmerby. Året uppvisar ett positivt resultat med kronor. Medlemmarna har under 2012 tillsammans betalat in kronor för verksamhet inom samordningsförbundet. Finansiering har skett av nio individinriktade och fem strukturinriktade projekt och haft kostnader för förbundets administration. De individinriktade projekten har under året haft 274 deltagare inskrivna varav 176 personer är nyinskrivna under året. Under året har 91 deltagare avslutats i insatserna och 45 av dessa hade arbete eller studier vid avslut. Detta motsvarar 49 % av de avslutade deltagarna vilket är ett anmärkningsvärt bra resultat sett till den stora arbetslösheten. Det kan jämföras med att flertalet projekt har en målsättning på 30 % och att genomsnittet i hela riket för 2012 är 33 % som går till arbete eller studier när de avslutar en insats som finansierats av samordningsförbund. En framgångsfaktor som beskrivs av i stort sett alla projekt är den samverkan som sker kring individerna mellan de olika myndigheterna och det engagemang som många handläggare visar. Att ha gott om tid på sig att stötta individerna beskrivs också som en framgångsfaktor. Något som vissa projekt beskriver som en svårighet är att hitta lämpliga arbetsplatser för arbetsträning och praktik för deltagarna. Tids- och resursbrist hos vissa myndigheter är en annan vanligt förekommande svårighet. Organisationsnr

4 4(26) 2 Syftet med samordningsförbundets verksamhet Samordningsförbundet i Kalmar län bildades den 1 oktober 2005 med stöd av lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och samtliga kommuner i länet är medlemmar och finansierar gemensamt den verksamhet som samordningsförbundet bedriver i länet. Samordningsförbundet är ett fristående organ för möjliggörande av samordnade rehabiliteringsinsatser samt för utveckling av samarbetet mellan parterna inom rehabiliteringsområdet. Det övergripande målet med den finansiella samordningen är att samhällets resurser ska användas optimalt till nytta både för den enskilde medborgaren och för samhället. Den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete men också få en förbättrad livskvalitet. Respektive myndighets ansvar och mål för medborgaren ligger fast och syftet med samordningsförbundets insatser är att samordna resursanvändningen och se till målgrupperna ur ett långsiktigt perspektiv. Att ansvaret för den enskilde individen är uppdelat på flera aktörer kan utgöra hinder för en effektiv rehabilitering. Särskilt problematiskt kan det vara att rehabilitera individer som har en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsrelaterade problem. För att stödja dessa individer är det nödvändigt med samordnade insatser. Med samverkan som grund och en stark lokal prägel ska förbundet utgå från de olika målgruppernas behov och tillsammans organisera verksamheter som effektivt utnyttjar tillgängliga resurser. Förbundet vill stärka en lokal samverkanskultur och ett helhetstänkande kring individen. Rätt insats ska ske till rätt målgrupp och i rätt tid. Huvuddelen av de aktiviteter som finansieras ska avse insatser till individer, men även andra utvecklingsinsatser kan finansieras. För närvarande finns det 83 samordningsförbund i Sverige av olika storlek och Samordningsförbundet i Kalmar län är det förbund i landet som omfattar flest antal kommuner. 3 Styrelsens arbete Samordningsförbundet leds av en styrelse bestående av 18 ledamöter och lika många ersättare. Varje kommun har en ledamot, Landstinget i Kalmar län har tre, Försäkringskassan två och Arbetsförmedlingen en ledamot och samma antal ersättare. Styrelsen har haft fyra välbesökta sammanträden under året. Sammanträdena har kombinerats med besök i olika kommuner och presentation av olika aktuella projekt. Protokoll från sammanträden publiceras på förbundets hemsida och finns därmed tillgängliga för såväl ledamöter, samverkansaktörer som övriga intresserade. Organisationsnr

5 5(26) 3.1 Styrelsens ledamöter 2012 Medlemsorganisation Ordinarie ledamot Ersättare Borgholm Eva Karlström (M) Pia Holgersson (S) Emmaboda Stig-Ove Andersson (S) Ann-Charlotte Filipsson (C) Hultsfred Per-Inge Pettersson (C) Stig Andersson (S) Högsby Jonas Erlandsson (S) Ingemar Svanström (C) Kalmar Anette Lingmerth (S) Kerstin Edvinsson (M) Mönsterås Emma Magnusson (C) Lennart Karlsson (C) Mörbylånga Göran Backrot (C) Johan Gustafsson (M)/ Eva Folkesdotter-Paradis (M) Nybro Ann-Christine Quist-Karlsson (S) Bodil Johansson (C) Oskarshamn Andreas Erlandsson (S) Emma Dahlberg (M) Torsås Linda Eriksson (C) Henrik Nilsson-Bokor (S) Vimmerby Leif Carlsson (M) Michael Svensson (S) Västervik Peter Johansson (M) Magdalena Lidestam (M) Arbetsförmedlingen Eva Sjölin Vakant Försäkringskassan Helén Franzén, t o m oktober Vakant Försäkringskassan Lisbeth Konradsson, t o m oktober Vakant Landstinget Jonny Bengtsson (S) Gunilla Johansson (S) Landstinget Sonia Lindell (V) Thomas Stjernquist (MP) Landstinget Pierre Edström (FP) Samuel Watanen (KD) Under hösten slutade Försäkringskassans styrelseledamöter eftersom de pensionerades från sina tjänster som områdeschefer i Kalmar respektive Västervik. Försäkringskassan har omorganiserats och ny ledamot kommer att utses i början av Från Mörbylånga kommun skedde under hösten ett byte av ersättare. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har inte haft några utsedda ersättare under året. Det finns ett arbetsutskott bestående av två ledamöter från landstinget, två som representerar kommunerna och en från vardera Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Arbetsutskottet har haft fyra sammanträden under året. Samordningsförbundet har också en beredningsgrupp med en ledamot från varje medlem. Ledamöterna är tjänstemän hos respektive medlem. Deras uppgift är att delta i beredning av ansökningar om finansiering av projekt/aktiviteter och att främja samarbetet mellan medlemmarna i linje med förbundets mål och riktlinjer. Gruppen leds av förbundets tjänsteman. Gruppen har sammanträtt tre gånger under året. Styrelsen har även tillgång till ett kansli med en heltidsanställd verkställande tjänsteman. Denna tjänsteman är föredragande i styrelsen, biträder presidiet och verkställer styrelsens beslut. Per Adler, som varit förbundets tjänsteman under fem år och haft kontor i Västervik, slutade den sista april då han gick i pension. Till ny Organisationsnr

6 6(26) verkställande tjänsteman utsågs Hans Eriksson. Tjänsten köps av Vimmerby kommun, där han tidigare varit anställd, och dit även kontoret har flyttat. Ekonomitjänster köps av Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun ansvarar för tillsyn av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen. 3.2 Omvärldsfaktorer som påverkar Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå och har ökat något under året. I december var 9,0 % av arbetskraften i länet arbetslösa varav 4,5 % var öppet arbetslösa och lika stor andel var inskrivna i program med aktivitetsstöd. Det är 0,2 procentenheter mer än i januari och 0,1 procentenhet mer än snittet i riket. Speciellt besvärlig är arbetsmarknadssituationen för ungdomar och för utlandsfödda. I december var 20,8 % av ungdomarna och 24,0 % av utlandsfödda personer i arbetsför ålder arbetslösa i länet. Det finns också variationer i länets arbetslöshet där Torsås, Västervik och Hultsfred har en total arbetslöshet som överstiger 11 % medan Mörbylånga, Borgholm och Oskarshamn har mindre än 8 % arbetslösa. Ett positivt tecken är att antalet varslade i december är 62 personer jämfört med 115 personer i december Det så kallade ohälsotalet har fortsatt sjunka under 2012 i Kalmar län i likhet med i riket även om ohälsan är något högre i Kalmar län. Det är antalet dagar med sjuk- och aktivitetsersättning som har fortsatt sjunka medan antalet utbetalda dagar med sjukpenning har ökat de sista två åren efter en längre tids nergång. Ohälsan skiljer sig även åt mellan kommunerna där Hultsfred, Högsby och Nybro kommuner har de högsta medan Kalmar och Mörbylånga kommuner har det lägsta ohälsotalen i länet. I de aktiviteter som samordningsförbundet finansierar i länet så märks det en tendens att de deltagare som remitteras allt oftare har problem med psykisk ohälsa och står allt längre från arbetsmarknaden. Detta gör det svårt att hitta en väg till studier eller arbete och inskrivningstiderna blir allt längre. Svårigheterna på arbetsmarknaden har även medfört att det många gånger är svårt för projekten att hitta arbetsgivare som anser sig ha möjlighet att ta emot praktikanter i sina verksamheter. En faktor som påverkar styrelsens arbete med att planera och finansiera långsiktig verksamhet är att besked om medel från statens organ lämnas sent på året vilket skapar osäkerhet i beslutsprocessen. 3.3 Frågor som diskuterats och beslut som har fattats under året Den fråga som har varit föremål för de flesta diskussionerna under året är frågan om hur länge samordningsförbundets ska kunna hel- eller delfinansiera olika samverkansaktiviteter. Enligt tidigare gällande principer har projekt endast kunnat få bidrag från samordningsförbundet under tre år varefter det varit meningen att framgångsrika projekt skulle implementeras av någon av parterna. Det har dock visat sig under tidigare år att så inte blivit fallet, bland annat eftersom de statliga myndigheterna inte kan delta i en sådan finansiering. Frågan har varit föremål för samtal både på styrelsemöten och under höstens länskonferens. Vid styrelsemötet i november tags slutligen beslut om nya principer som öppnar upp för eventuell medfinansiering av aktiviteter från samordningsförbundet även efter tre års projekttid. Organisationsnr

7 7(26) Fem nya kartläggningsprojekt har under året fått finansiering. Det har varit för att ta fram nya projektidéer i Kalmar, Torsås, Oskarshamn, Mönsterås och Högsby. Tre av dessa projekt startade under året och ett hann även avslutas. Det har fattats beslut om förlängd finansiering av projekt TIA i Kalmar tillsammans med Kalmar kommun samt finansiering av fyra nya individinriktade projekt: Steget Framåt i Borgholms kommun, Klivet i Oskarshamn/Mönsterås/Högsby kommuner, Innergården i Mörbylånga kommun och Navigatorskolan i Kalmar kommun. Detta gör att från och med januari 2013 så finns det pågående projekt i länets samtliga kommuner. Styrelsen har även tagit fram förslag till en något omarbetad förbundsordning som ska sändas ut till medlemmarna för fastställande under början av Beslut har också fattats om ny dokumenthanteringsplan, arkivplan och delegationsordning. Remissyttrande till Socialdepartementet om förslag till jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet har avgivits. En annan fråga som har varit föremål för samtal i styrelsen under året, liksom på riksnivå bland samordningsförbund, är kring hur och av vem som uppföljning och utvärdering ska utföras. 4 Återkoppling till verksamhetsplan, budget och beslut under året 4.1 Uppföljning av verksamhetsplanen Nedanstående mål är uppsatta i verksamhetsplanen för Redovisning av måluppfyllelse kommenteras efter respektive målområde. Resultatmål I varje projekt som syftar till att enskilda personer ska uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga ska riktpunkten vara att 30 % ökar sin egenförsörjning genom arbete eller utbildning inom 90 dagar efter avslutad insats. Totalt för alla projekt i länet har 45 av 91 deltagare, eller 49 %, som avslutat deltagande i något projekt ökat sin egenförsörjning genom arbete eller utbildning. Verkställande tjänstemannen ska följa utvecklingen i projekten och föra dialog med projektledningen så att målen nås. Verkställande tjänstemannen har följt utvecklingen i varje projekt genom direktdialoger med styrgrupper och projektledningar och har även träffat projektledare och personal både vid start av nya projekt och för uppföljning av pågående insatser. Tjänstemannen ska delta i alla lokala samverkansgrupper i länet och på projektledarnas gemensamma möten. Tjänstemannen har deltagit aktivt i de sex olika lokala samverkansgrupperna och på projektledarträffar i länet. Resultatmålen har uppnåtts. Organisationsnr

8 8(26) Mål om informationsinsatser Informationsinsatserna skall fortsätta. Verkställande tjänstemannen och respektive projektledare ska under mandatperioden besöka samtliga fullmäktigeförsamlingar eller kommunstyrelser i länet för att lämna information om förbundets verksamhet och pågående projekt. Under hösten 2012 besöktes kommunfullmäktige i Vimmerby, Västervik och Hultsfreds kommuner av den verkställande tjänstemannen och projektledare från respektive kommuner för information. Ytterligare besök är inplanerade under I olika sammanhang skall förbundet visa på goda exempel från verksamheten. Förutom de informationstillfällen som nämnts så har flera tidningsartiklar behandlat olika projekt inom samordningsförbundet. En informationsfolder om förbundet och dess verksamhet uppdateras vid förändringar och delas ut av tjänstemannen i olika sammanhang. Omvärlden ska ha fortsatt möjlighet att få information om verksamheten genom hemsidan som alltid skall hållas aktuell. I oktober flyttades hemsidan efter upphandling över från landstingets server till kommunalförbundet ITSAM 1. Detta har möjliggjort att verkställande tjänstemannen själv kan uppdatera informationen och hålla den aktuell. Den nya hemsidesadressen är Förbundet skall under verksamhetsåret 2012 på försök pröva möjligheten att inrätta en referensgrupp till styrelsen. Styrelsen har beslutat att avskriva målet då kommunikation med samarbetsparter bör ske på det lokala planet genom de lokala samverkansgrupperna. Målen om informationsinsatser har uppnåtts. Mål rörande kompetensutveckling Förbundet skall årligen anordna en konferens för de lokala samverkansgrupperna i länet som grund för fortsatt utvecklingsarbete inom samordningsförbundet. Målet är att lära i en dialog med varandra. I oktober ordnades en endagskonferens i Oskarshamn för styrelseledamöter, beredningsgrupp, ledamöter i lokala samverkansgrupper och projektledare. 40 personer deltog och ämnen för dagen var uppföljning/utvärdering och övervägande om eventuell långsiktig finansiering från samordningsförbundet. Tomas Feldt som är utvärderare på Samordningsförbundet Östra Östergötland delgav sina erfarenheter och frågorna var föremål för ett engagerat grupparbete. I november var fyra styrelseledamöter och den verkställande tjänstemannen på studiebesök i Linköping för att informera sig om två olika projekt och ha en dialog med styrelsen för Samordningsförbundet Centrala Östergötland. 1 Kommunalförbundet ITSAM ansvarar för den kommunala IT- och arkivverksamheten i de sex medlemskommunerna Boxholm, Kinda, Vimmerby, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög Organisationsnr

9 9(26) En styrelseledamot var tillsammans med den avgående och den tillträdande tjänstemannen i april i Karlstad på den årliga konferens som anordnas av det Nationella rådet för finansiell samordning och Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS). I november var den verkställande tjänstemannen och två styrelseledamöter på en Nordisk välfärdskonferens som ordnades av Samordningsförbundet DELTA i Göteborg. Målet för kompetensutvecklingsinsatser har uppnåtts. Mål gällande uppföljning/ utvärdering Uppföljningssystemet SUS 2 skall användas fullt ut och vi skall kunna få pålitliga rapporter från SUS kontinuerligt. Samtliga individinriktade projekt redovisar uppgifter om deltagarna vid in- och utskrivning i projekten för att möjliggöra uppföljning av resultaten. För samtliga insatser redovisas även innehåll, budget och ekonomiskt utfall. Under året har även intressanta rapporter kunnat tas ut ur SUS. Varje projekt ska årligen genom egna verksamhetsrapporter redovisa och kommentera resultat, framgångsfaktorer, hinder mm. Projekten har redovisat verksamheten i kvartalsrapporter, delårsrapport och årsrapport. Den senare biläggs denna årsredovisning. Finansiell samordnig skall följas upp och utvärderas ur olika perspektiv. Utvärderingarna ska fokusera på effekter för individ, organisation och samhälle. Uppföljningar av verksamheten görs, men någon regelrätt utvärdering har inte gjorts under året. Ansvaret för och nivån på uppföljningar och utvärderingar har under året varit föremål för mycket diskussion både nationellt och i Kalmar län eftersom ansvaret i dessa frågor är otydligt. Det finns ett behov av att utveckla detta område. Målen om uppföljning/utvärdering har delvis uppnåtts Finansiella mål för god hushållning Förbundet skall ha en sådan likviditet att det vid varje enskilt tillfälle ska vara möjligt att finansiera utbetalningar till projekt som budgeterats upp till tre år framåt. Likviditeten skall aldrig understiga 300 tkr samt att förbundet inom en sexmånadsperiod ska ha möjlighet att finansiera nya projekt upp till en kostnad av tkr. Det förutsätter att förbundets budget uppgår till minst 10,5 mkr per år. Samordningsförbundet skall också ha förmåga att fullfölja sina ekonomiska åtaganden i alla påbörjade projekt. Det finansiella målet justerade ner inför 2012 eftersom budgeten minskades från kronor till kronor. Förbundet har stora tillgångar sedan tidigare år. Vid årets början var likviditeten kronor. Vid årets slut har likviditeten ökat något till kronor. Den höga likviditeten medför att det inte är några svårigheter att finansiera projekten. 2 Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Organisationsnr

10 10(26) Finansiella målen har uppnåtts. 4.2 Stödjande av samverkan En väldigt viktig aspekt av samordningsförbundens verksamhet är att stödja samverkan mellan de fyra samverkande myndigheterna. Samordningsförbundet i Kalmar län gör detta främst genom att finansiera och stödja de olika individinriktade projekt som beskrivs i avsnitt men förbundet ger även direkt stöd till insatser för att förbättra samverkan mellan personal från myndigheterna. Det främsta exemplet under året är det stöd som gavs till genomförande av det så kallade KUR-projektet. Det handlar om en kunskapssatsning för att skapa en gemensam kunskapsbas om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning som Försäkringskassan genomförde på uppdrag av regeringen. Samordningsförbundet i Kalmar län var med och delfinansierade denna satsning. Samordningsförbundet medverkar även och stödjer den samverkan som sker genom de sex lokala samverkansgrupperna i länet. I dessa grupper träffas företrädesvis verksamhetsansvariga chefer från de samverkande myndigheterna för att informera varandra och diskutera gemensamma angelägenheter. Den verkställande tjänstemannen har deltagit i samtliga dessa sammanträden under året och kommunala styrelseledamöter från samordningsförbundet har deltagit när de haft tillfälle. Länskonferensen som hölls i oktober gav också ett bra tillfälle att diskutera gemensamma frågor över myndighetsgränserna. Även beredningsgruppen är en möjlighet för chefer i länet att gemensamt diskutera förbättrad samverkan. Tyvärr har deltagandet i denna grupp varit dåligt under 2012 och formerna för samverkan mellan chefstjänstemännen kommer att ses över. 4.3 Redovisning av insatser Vid det förra årsskiftet pågick sju individinriktade projekt i länet och under 2012 har ytterligare två projekt med inriktning på rehabilitering av individer startat. Nedan följer en kort beskrivning av dessa projekt och som bilaga finns kompletta projektbeskrivningar. Alla verksamhetsberättelser från projekten finns att tillgå i samordningsförbundets diarium och kommer också att publiceras på förbundets hemsida Individinriktade projekt Förbundet har under året 2012 finansierat nedanstående individinriktade projekt. TIA (Till och i Arbete) i Kalmar kommun SVUNG i Västerviks kommun Grön Rehabilitering i Kalmar kommun DIVA i Nybro och Emmaboda kommuner Vägknuten i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner Leva livet i Vimmerby/Hultsfreds kommuner DRIVE i Nybro och Emmaboda kommuner Steget framåt i Borgholms kommun (startade 1 september) Klivet i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner (startade 1 oktober) Organisationsnr

11 11(26) Dessa projekt har under 2012 sammanlagt haft 274 deltagare enligt statistik från uppföljningssystemet SUS. 176 är nya deltagare (varav 15 är anonyma i SUS) och 91 personer har avslutats. 45 personer eller 49 % av de deltagarna har haft arbete eller börjat studera när deltagandet i projektet har avslutats. Det är ett fantastisk bra resultat både jämfört med projektens målsättningar, som ofta är 30 %, och jämfört med genomsnittet i riket som var 33 %. Beaktar man dessutom att det är en stor arbetslöshet och att alltfler deltagare står långt ifrån arbetsmarknaden så måste personalen i projekten ges ett mycket högt betyg för sin förmåga att hjälpa deltagarna till en egen försörjning. Antal nya deltagare Antal avslutade deltagare Antal nya anonyma Antal med arbete eller studier vid avslut Antal deltagare Diva DRIVE Grön Rehabilitering Klivet 3 3 Leva Livet Steget framåt 1 1 SVUNG Tia Vägknuten SUMMA Statistik från SUS gällande deltagare i projekt som finansierats av Samordningsförbundet i Kalmar län under Uppgifterna avviker av olika anledningar ibland något från det som projekten redovisar i sina verksamhetsberättelser. När det gäller åldersfördelning för de personer som skrivits in under året så ser den ut enligt nedanstående diagram, vilket väl återspeglar att flertalet projekt riktar sig till gruppen unga vuxna Kvinna Man år år år 30-39år 40-49år år är Diagram med statistik från SUS som illustrerar nyinskrivna deltagares ålder. Här följer en kortfattad beskrivning av alla projekten. Fullständiga verksamhetsberättelser finns i bilaga. Där finns även berättelser från deltagare som deltagit i olika projekt. Organisationsnr

12 12(26) TIA (Till och I Arbete) i Kalmar kommun Syfte och mål Syftet är att ge målgruppen en varaktig lösning på sin försörjnings- och sysselsättningssituation. Det huvudsakliga målet är att 90 % av deltagarna är kvar i arbete efter två år. Målgrupp Resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar, med extra fokus på gruppen unga kvinnor. Tid för insats Projektet startade den 1 juni 2008 och pågår enligt nu gällande beslut till och med den 30 juni Personalresurser TIA har en projektledare, två handledare och 0,25 administratör samt har en allmänläkare och en psykiatriker knutna till projektet. Metod Arbetet med deltagarna på TIA är indelat i fyra steg: kartläggning, arbetsträning, arbetsprövning och avslut. Kartläggning och arbetsträning sker i första hand i projektets lokaler medan arbetsprövning sker hos olika arbetsgivare. Förändringar under året Eftersom att fler aktualiserade personer står längre bort från arbetsmarknaden har TIA infört en prövomånad. När det gäller ekonomin så beslutade samordningsförbundet under året att förlänga finansieringen och dela på kostnaderna med Kalmar kommun från den 1 juli 2012 och två år framåt. Resultat Under året har sammanlagt 44 personer (25 män och 19 kvinnor) varit aktuella på TIA. Av dem är det 9 personer som börjat under året. 25 personer är anställda i den speciella försöksverksamhet där personer som i dagsläget inte står till arbetsmarknadens förfogande utför tjänster inom Kalmar kommun mot marknadsmässig ersättning. Framgångsfaktorer är främst den samverkan som sker mellan myndigheter på individnivå. En annan stor faktor för framgång är Arbetsmarknadsenheten i Kalmar kommun som har förmedlat kunskap om arbetsmarknaden och givit TIA förutsättningar för att pröva olika verksamheter. Två läkarkontakter som knutits till projektet har varit till stor hjälp i bedömningen av personers arbetsförmåga. SVUNG i Västerviks kommun Syfte och mål Syftet är att göra resurserna mer effektiva genom samverkan, undvika rundgång mellan myndigheterna för ungdomarna, tidigt se behov av rehabilitering samt förkorta vägen mot ökad egenförsörjning. Målen är att 30 personer årligen ska delta i projektet samt att 30 % av deltagarna ska ha skapat egen försörjning inom 90 dagar efter avslutad insats. Målgrupp SVUNG vänder sig till unga vuxna i åldern år och i vissa fall upp till 29 år. Organisationsnr

13 13(26) Tid för insats Projektet startade 1 april 2010 och skall pågå till den 31 mars Personalresurser I projektet arbetar två personer operativt, 0,5 tjänst som samverkanskoordinator och 1,5 tjänst som coach. Metod SVUNG arbetar individuellt med kartläggning, vägledning och genomförandeplan. Projektet har inga lokaler för arbetsrehabilitering utan riktar sig mot reella arbetsplatser. Coacherna jobbar nära ungdomarna med täta uppföljningar på praktikplatsen. Projektet har också gruppverksamhet sedan 2011, så kallade Kom igång grupper. Förändringar under året På grund av dålig inremittering utvidgades målgruppen under året till att omfatta även de som stod mycket långt från arbetsmarknaden. Resultat Under 2012 har 30 ungdomar börjat i projektet och 21 har avslutats. 7 av dessa gick till egenförsörjning vilket innebär ett resultat på 33 %. Av övriga deltagare har de flesta kommit något steg framåt och närmare arbetsmarknaden. Enligt en deltagarenkät som sammanställts är ett stort flertal av ungdomarna mycket nöjda med det stöd de har fått i projektet och de flesta uppger att de har utvecklats under tiden i projektet och känner sig bättre förberedda inför ett arbete. Framgångsfaktorer är öppet klimat personalen sinsemellan samt till deltagarna, lösningsfokuserat och salutogent förhållningssätt, täta träffar och uppföljningar samt generöst med tid. Grön Rehabilitering i Kalmar kommun Syfte och mål Syftet är att studera om Problem Baserad Metod i kombination med trädgårdsterapeutiska aktiviteter med utgångspunkt från Grön Rehabilitering och arbete med mindfulness kan förbättra deltagarnas psykiska och fysiska hälsa,och kan öka möjligheten att återgå i arbete. Målet är hitta en bärande samverkansform mellan aktuella aktörer, att deltagarna får en bra bas för fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering och förstärkt nätverk samt att minst 30% av deltagarna ska få ökad egenförsörjning i form av arbete eller studier. Målgrupp Personer från södra Kalmar län som är i riskzonen för, eller har hamnat vid sidan av arbetslivet genom lättare- medelsvår psykisk ohälsa, ex stressrelaterade besvär eller utmattningssyndrom. Tid för insats Projektet startade 1 mars 2010 och ska pågå till och med den 30 juni I februari ska en utredning vara klar för beslut inom landstinget hur en implementering kan ske av hela eller delar av verksamheten. Organisationsnr

14 14(26) Personalresurser Två handledare anställda på vardera 75 %, en socionom på 50 %, en trädgårdsmästare på 10 % och en projektledare som arbetar 25 %. Metod Projektets grundkoncept vilar på tre ben Problembaserad Metod, Grön Rehabilitering och Mindfulness. Naturbaserade aktiviteter är grunden för verksamheten och man arbetar med självkännedom, regelbunden träning i avspänning och strategier för att hantera stress. Gruppsamtal och erfarenhetsutbyte är bärande inslag. Verksamhetsförändringar Från 2012 Grön rehabilitering tagit bort en femveckors förebyggande kurs och ersatt den med en sexveckors påbyggnad efter den vanliga tolvveckorskursen. Personalstyrkan utökades med en socionom på 50 % för att få till en bättre samverkan med myndigheterna och en trädgårdsmästare på 10 %. Resultat Under året har 35 personer avslutats i projektet. Vid årsskiftet fanns det 17 personer på väntelista. Av de totalt 50 personer som avslutats under hela projekttiden har antalet heltidssjukskrivna minskat från 36 till 22 personer vid utskrivning. Även intaget av värktabletter, sömnmediciner och medicin mot depressioner har minskat. Grön rehabilitering använder flera olika mätinstrument för att mäta deltagarna fysiska och psykiska välbefinnande. Samtliga dessa mätinstrument visar på ett ökat välmående då de avslutar i projektet och vid senare mätningar har måendet fortsatt att förbättras. Även intaget av medicin har minskat hos flera deltagare. Framgångsfaktorer är en kombination av olika beprövade och forskningsbaserade metoder som används, att man har haft gott om tid för läkningsprocessen och en uppföljning av kurator efter rehabiliteringen. DIVA i Nybro och Emmaboda kommuner Mål 25 personer ska aktualiseras årligen och den genomsnittliga tiden i projektet ska inte överstiga 12 månader. Utbildning eller arbete är det övergripande målet. Projektet ska hitta rätt stöd från rätt myndighet och 30 % av deltagarna ska få ökad egen självförsörjning genom arbete eller utbildning inom 90 dagar efter avslutad aktivitet. Målgrupp Målgruppen är unga vuxna i åldern år som har psykosociala problem, som riskerar hamna i en gråzon mellan myndigheterna, som står utanför arbetsmarknaden och som kan vara invandrare. Tid för insats Projekt DIVA startade den 1 december 2010 och ska pågå till den 30 november Personalresurser I projektet arbetar en projektledare på heltid, en coach på 40 % och administratör på 10%. Organisationsnr

15 15(26) Metod Personalen träffar inledningsvis deltagaren i trepartssamtal med berörd myndighet och därefter sker kontinuerliga träffar med ungdomen. Arbetssättet är individfokuserat, stödjande och coachande. Utifrån coachkort och ett webbaserat självcoachningsprogram arbetas en handlingsplan fram. Vid behov tar DIVA in hjälp från konsulter med olika kompetens för utredning, behandling eller information. Vidare låter DIVA ungdomen prova på olika praktikplatser eller utbildningar utifrån individens intressen. Resultat Under 2012 har 35 deltagare varit inskrivna i projektet. Av de 11 deltagare som har avslutats under året har 10 stycken nått egenförsörjning genom arbete eller studier vilket innebär ett resultat på 91 % som fått ökad egenförsörjning under året. Sett till hela projekttiden har 67 % fått ett arbete eller börjat studera. Framgångsfaktorer är ett individanpassat arbete där man har ett bra samarbete, använder de resurser som finns på ett flexibelt sätt samt har tillgång till de resurser som finns på Nybro Brunn och kan köpa in resurser efter behov. Vägknuten i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner Syfte och mål Projekt Vägknuten syftar till att effektivisera och fördjupa samverkan mellan samverkansparterna i projektet för att stärka enskilda individers möjligheter till egen försörjning. Verksamhetsmålet är att ca 30 individer per år skall delta i projektet. 30 % av dessa ska inom 90 dagar efter avslut ha fått ökad egenförsörjning genom arbete eller studier. Målgrupp Unga i åldersgruppen år som är i behov av samordnade insatser. Tid för insats Projektet pågår under tiden 1 februari 2011 till och med den 31 januari Personalresurser Nu finns det 1,5 vägledare och 0,5 projektledare. Administrativt stöd köps in med 0,4 tjänst. Metod Grunden i projekt Vägknuten är gruppverksamhet. Fokus ligger på kommunikation och att individen genom övningar ska öva upp sin kreativa sida. Deltagarna ska själva hitta lösningar på det som hindrar dem att komma vidare. De får även individuell vägledning som bygger på behov utifrån en handlingsplan. Det är stöttande och motiverande samtal, nätverkssamtal med berörda myndigheter, matchning mot praktikplatser och uppföljningar med handledare och arbetsgivare. Verksamhetsförändringar Möjlighet till individuell vägledning har lagts till. Personalstyrkan har förändrats och minskats under året. Båda de tidigare vägledarna har slutat och ersatts med nya och projektledare har bytts två gånger under året. Nu är en av vägledarna även projektledare på halvtid. Organisationsnr

16 16(26) Resultat Det har totalt varit 32 deltagare i Vägknuten varav 24 nya under har avslutats under året. 5 av dem gick till studier och 3 till arbete vilket innebär att 33 % har avslutats till arbete eller studier. Byte av personal och periodvis svårighet att få in remisser har gjort att målet för antalet deltagare inte kunnat nås under året. Framgångsfaktorer är att vägledarna deltar i gruppaktiviteter och skapar bärande relationer samt att tillhörigheten till en grupp kan göra att deltagarna lyfter och stöttar varandra samt ger positiv feedback från kamrater i gruppen och från vägledarna. Leva Livet i Hultsfred och Vimmerby kommuner Syfte och mål Projektet ska tidigt identifiera och kartlägga behov av insatser, effektivisera samverkansmyndigheternas tillgängliga resurser och kompetens samt stärka personer som står en bit från arbetsmarknaden. Målet är att 30 personer årligen deltar i projektet. 30 % av dessa ska inom 90 dagar efter avslutad aktivitet ha fått ökad egenförsörjning genom arbete eller studier Målgrupp Projektet vänder sig till unga i ålder år med fysisk, psykisk eller social ohälsa och är i behov av gemensamma insatser för att närma sig arbetsmarknad och/eller studier. Tid för insats Projektet påbörjades den 1 december 2011 och skall pågå till den 30 november Personalresurser Leva Livets personal består av en tjänst på som 50 % projektledare och 50 % vägledare samt en heltidstjänst som vägledare. Metod Leva Livet genomför gruppaktiviteter enligt ett tioveckorsschema där tre grupper per år med upp till tio ungdomar deltar. Under den tiden ingår en tre veckors kurs med självförtroendehöjande utbildning. Personalen arbetar även individuellt med ungdomarna enligt några olika metoder och försöker ordna lämpliga praktikplatser åt dem. Resultat Under året har 34 unga vuxna skrivits in i projektet, 7 av dem har avslutats varav 1 hade anställning då han avslutades i projektet. Framgångsfaktorer har varit tioveckorsschemat som givit rutin och struktur åt ungdomarnas vardag och treveckorskursen med självförtroendehöjande träning. En svårighet har varit att hitta praktikplatser åt ungdomarna eftersom det är konkurrens om de få platser som finns. Organisationsnr

17 17(26) DRIVE i Nybro och Emmaboda kommuner Syfte och mål Syftet med projektet är att via tät myndighetssamverkan hjälpa yngre med psykisk ohälsa som uppbär ekonomiskt bistånd. 20 personer årligen ska delta i projektet och av antalet deltagare ska minst 30 % bli självförsörjande. Målgrupp Projektet vänder sig till unga vuxna i åldern år som tillhör gruppen som aldrig haft sjukpenninggrundande inkomst (SGI), förlorat sin SGI eller är utförsäkrade. Tid för insats Projekt DRIVE pågår från 1 januari 2012 till och med den 31 december Personalresurser Två projektledare är anställda, en i Nybro och en i Emmaboda, på vardera 50 %. Metod Projektledarna arbetar individuellt med deltagarna enligt Rehabtrappan vilket innebär att man börjar med en kartläggning/utredning och gör en handlingsplan. Den kan innehålla sysselsättning, arbetsprövning, praktik och som slutmål arbete eller studier. Resultat DRIVE har haft 20 deltagare, 6 av dessa är avslutade under 2012 och 4 hade arbete eller studier då de avlutades i projektet, vilket innebär ett resultat på 67 % till arbete eller studier vid avslut i projektet. Uppdraget har fått goda resultat tack vare samverkan mellan myndigheter på individnivå och framgångskoncept har varit att deltagarna först kartläggs innan rehabiliteringsåtgärder påbörjas så att handlingsplanerna kunnat utformas efter deltagarnas förutsättningar. Utredning och behandling av vissa genom Vita Villan har varit en tillgång som kompenserat den svårighet som funnits att få tider inom landstingets psykiatriska verksamhet. Steget framåt i Borgholms kommun Syfte och mål Projektet ska effektivisera samverkansmyndigheternas resurser och kompetens samt tillsammans med deltagaren söka arbetsplatser. Steget Framåt ska ta emot 15 deltagare per år och målet är att 30 % av deltagarna ska få en ökad egenförsörjning genom arbete eller utbildning. Målgrupp Personer med psykisk ohälsa i ålder år med prioritering på yngre personer. Personerna ska ha ersättning genom aktivitetsersättning, sjukskrivning eller försörjningsstöd och vara i behov av samverkan. Tid för insats Projektet påbörjades den 1 september 2012 och skall pågå till den 31 augusti Personalresurser I projektet arbetar två vägledare, en på 45 % och en på 40 %. Organisationsnr

18 Metod Vägledarna ska arbeta individuellt utifrån en uppgjord handlingsplan. De har ett motiverande och stödjande arbetssätt med fokus på den enskildes resurser och kompetens samt är behjälpliga med att söka arbetsgivare och vara ett stöd på arbetsplatser. Förändringar i verksamheten Under hösten har vägledarna arbetat med att förtydliga ansökan och gjort vissa förändringar i projektbeskrivningen. 18(26) Resultat Förutom en större omarbetning av projektets upplägg har en projektgrupp bildats och material som ska användas under projekttiden utarbetats. Klivet i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner Syfte och mål Målet är att unga vuxna med aktivitetsersättning inte ska stå utan ekonomisk ersättning när tiden med aktivitetsersättning tar slut och att minska individens behov av försörjningsstöd. Projektet ska också bidra till en ökad självkänsla för de individer som får möjlighet att försörja sig själva. Målgrupp Projektet vänder sig till unga vuxna, år, som uppbär aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Tid för insats 1 oktober september Personalresurser En projektledare på heltid. Metod Kartläggning görs för att avgöra vilka i målgruppen som har rehabiliteringspotential. Dessa prioriteras sedan för samordnade insatser efter hur brådskande det är. Gemensamma möten bokas med samarbetspartners. Resultat Efter kartläggning konstaterades att målgruppen bestod av 121 unga vuxna med aktivitetsersättning. Av dessa bedömdes 95 ha en rehabiliteringspotential och samordning har påbörjats för 12 deltagare. Samhällsekonomiska effekter av individinriktade projekt Det är inte helt enkelt att fastställa de samhällsekonomiska effekterna av arbetsrehabiliterande projekt, men några försök har gjorts. Ungdomsstyrelsen presenterade i december 2012 en rapport med namnet Det lönar sig II en analys av arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska lönsamhet där lönsamheten studerats av 28 ungdomsprojekt med 592 deltagare i hela landet. Slutsatsen blev att projekten var lönsamma redan efter ett år och att den beräknade lönsamheten för varje deltagare som kunde försörja sig själv var kronor efter fem år. Organisationsnr

19 19(26) Det fanns förmodad lönsamhet för alla nivåer i den offentliga sektorn, men kommunerna och landstingen hade den kortaste återbetalningstiden och staten en längre återbetalningstid. Om beräkningarna stämmer även för de projekt som drivs med finansiering av Samordningsförbundet i Kalmar län så skulle de 45 personer som började arbeta eller studera under 2013 medföra en besparing för samhället på kronor om fem år. Till detta kan läggas alla övriga vinster i projekten såsom bättre mående och ökad livskvalitet för både dessa individer och personer i deras omgivning Strukturinriktade projekt Förbundet har också finansierat nedanstående strukturinriktade projekt Projekt Sociala företag i Västerviks kommun KUR-projektet i Kalmar län Projekt för att ta fram nya idéer i Kalmar kommun Projekt H3 i Högsby kommun Projekt O1 i Oskarshamns kommun Projekt Sociala företag i Västerviks kommun Syfte och mål Projektet syftar till att stödja bildande och etablering av sociala företag som i ett långsiktigt perspektiv kan skapa fler arbetstillfällen för personer i behov av samordnad rehabilitering och ge dem en egen försörjning. Målet är att två sociala företag ska starta under projekttiden. Målgrupp Projektet vänder sig till personer i förvärvsaktiv ålder som står utanför arbetsmarknaden och är i behov av stöd inför etablering på arbetsmarknaden Tid för insats Projektet påbörjades den 9 september 2011 och skall pågå till den 9 september Personalresurser En person arbetar som projektledare. Metod Projektledaren stödjer individer som vill starta sociala företag genom att inspirera, utveckla affärsidéer och ge rådgivning i olika frågor. I metoden ligger ett coachande förhållningssätt i förhållande till individerna, att vara nätverksskapande och arbeta gentemot myndigheter. Projektet ska resultera i en handbok för stöd vid bildande av sociala företag Resultat Fyra olika idéer har varit aktuella och arbetats med i projektet, men två av idéerna har av olika anledningar inte kunnat fullföljas. Två affärsidéer verkar kunna leda till sociala företag. Det ena företaget ska tillverka och saluföra glutenfritt bröd och det andra företaget ska ordna en rockfestival i Gamleby i maj. Båda företagen har en förening med styrelse och bageriet har även finansiering ordnad. Organisationsnr

20 Organisationsnr (26) KUR-projektet i Kalmar län Syfte och mål Att skapa en gemensam kunskapsbas, underlätta samarbete, utveckla metoder och skapa samsyn om rehabiliteringens ramar och förutsättningar för att möta individen professionellt och ge den enskilde ett heltäckande och sammanhållet stöd. Målgrupp Personal från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunernas socialtjänst samt landstingets psykiatri och primärvård. Tid för insats Tre utbildningsdagar för södra respektive norra länsdelen under våren Metod En gemensam arbetsgrupp arbetade fram ett utbildningsprogram för tre föreläsningsdagar som avslutades med gruppdiskussioner. Försäkringskassan anslog medel till kostnader för moderator och föreläsare och samordningsförbundet bekostade lokaler, kaffe och lunch. Resultat Sammanlagat 320 personer deltog i föreläsningsdagarna som var mycket uppskattade. Deltagarna fick möjlighet att lämna förslag tankar och idéer för fortsatt samarbete och många bra idéer för fortsatt samarbete kom in. Projekt för att ta fram nya idéer i Kalmar kommun Syfte Projektet syftade till att arbeta fram en idé för att förbättra och effektivisera samverkansmyndigheternas resurser och kompetens för att stärka ungdomars möjligheter att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden eller påbörja studier. Tid för insats 1 april till och med 31 augusti Personalresurser En person arbetade på deltid i projektet. Metod Intervjuer av chefer och medarbetare på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget, socialförvaltningen, arbetsmarknadsenheten gymnasieförbundet med flera aktörer inom området. Resultat Projektet ledde fram till förslag om ett treårigt projekt vid namn Navigatorskolan som beviljades medel av samordningsförbundet under hösten och startar sin verksamhet i januari Projekt O1 i Oskarshamn kommun Syfte och mål Projektet syftar till att få kunskap och en tydlighet kring ansvar och behov av målgruppsanpassade verksamheter, för att utveckla verksamheter och korta individens väg till arbetsmarknad och egen försörjning.

21 21(26) Målgrupp Målgruppen är människor som står utanför arbetsmarknaden och av olika anledningar har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Tid för insats 15 oktober 2012 till och med 14 april Personalresurser En person arbetar som projektledare.. Metod Projektet är tvådelat och består först av en inventeringsfas genom intervjuer, studier av olika underlag och sökande efter goda exempel. Utifrån det ska de olika aktörernas ansvar och behov tydliggöras och utvecklingsmöjligheter för målgruppsanpassade verksamheter tas fram. Resultat Utifrån en förstudie utformades en utredningsplan. Utifrån den har 30 intervjuer genomförts tillsammans med studiebesök och inläsning av material. Utifrån aktuell lägesbild har en grundidé tagit form och den kommer att analyseras djupare i analysfasen. Projekt H3 i Högsby kommun Mål Projekt H3 ska starta en ny verksamhet i form av ekonomisk förening eller socialt företag, skapa praktikplatser inom den ordinarie arbetsmarknaden, implementera kartläggningsmodellen TUBA på Tegelbruket samt förbättra planering och samordning av insatser för individer så att vägen till egenförsörjning ska bli kortare. Målgrupp Målgrupp för projektet är personer som har svårigheter att få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden samt ungdomar som innefattas av kommunens uppföljningsansvar. Tid för insats Projektet startade den 1 september och skulle pågått till 28 februari, men har förlängts till 31 mars på grund av sjukdom. Personalresurser En person arbetar som projektledare. Metod Projektledaren ska komplettera sina kunskaper med erfarenheter från andra liknande projekt inom samordningsförbund samt öka kunskaperna om ekonomiska förutsättningar och föreningsbildande. Utbildning skulle ske i kartläggningsmetoden TUBA. Resultat Projektet har via Coompanion fått möjlighet att ingå i det större ESF-projektet Explosion. Explosions syfte är att utveckla så kallad social franchising och därigenom får H3 stöd från Coompanion och den framgångsrika ekonomiska föreningen Macken i Växjö att Organisationsnr

22 22(26) etablera ett socialt företag i kommunen utifrån Macken-konceptet. En ekonomisk förening har bildats utifrån en gammal vilande ekonomisk förening i Högsby och en avsiktsförklaring mellan parterna och föravtal har tagits fram. Utbildningen i TUBA-metoden har lagts på is ett tag då personen som skulle utbildas har slutat sin anställning. 5 Analys av det ekonomiska resultatet 5.1 Allmänna redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller dess företrädare. Sammantaget innebär det att Samordningsförbundet i Kalmar läns redovisning i allt väsentligt överensstämmer med god redovisningssed. De redovisningsprinciper som ligger till grund för denna är fortlevnad, konsekvens, försiktighet, kontinuitet, periodisering och öppenhet. Byte av redovisningsprincip har skett from 2008 vilket innebär att sedan dess bokförs endast bidrag som använts i projekt under året som intäkt. Styrelsen har beslutat att en kommuns insatta medel för verksamhet inte ska användas för en annan kommuns aktiviteter. Därför redovisas i bilaga hur mycket pengar som varje kommun har betalat in till förbundet och hur mycket som har använts till varje projekt. 5.2 Resultat Inbetalningarna från medlemmarna under året uppgår till kronor och ränteintäkterna uppgår till kronor. Utbetalningar till olika projekt uppgår till kronor vilket är drygt 2,5 miljoner mindre än det som anslagits av styrelsen eftersom flera projekt inte haft så stora kostnader som budgeterats. Genensamma kostnader är varav avser bidrag till det så kallade KUR-projektet och kronor avser administration. Kostnaderna för administrationen var budgeterade till kronor och de administrativa kostnaderna överstiger därmed de budgeterade med kronor. Anledningarna till detta är att byte av verkställande tjänsteman medförde att det var två tjänstemän anställda under en månad och att ersättningen till landstinget för ekonomtjänsten höjdes under året. Vid årets slut finns kronor innestående för olika projekt i de olika kommunerna. Det finns därutöver kronor i eget kapital. 5.2 Balanskrav Året uppvisar ett positivt resultat med kronor och är således balanserat varför någon reglering av negativt resultat ej är aktuell. Organisationsnr

23 23(26) Resultaträkning Not Intäkter Intäktsjustering Intäktsjustering 08 0 Intäktsjustering Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Lämnade bidrag Rörelseresultat Resultat före finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansräkning Not TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 0 0 Fordran moms Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserad vinst/förlust Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Int skulder förutbet Bidrag Int skulder förutbet Bidrag Int skulder förutbet Bidrag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder Organisationsnr

24 24(26) Noter Not 1 - Övriga externa kostnader Adm tjänster Resekostn Övriga kostn Konsultarvoden Kurs o Konferensavgift Not 2 - Lämnade Bidrag Lämnade bidrag till projekt Bilaga 1 Bilaga 1 Not 3- Upplupna kostnader Tia kvartal Brokraft kvartal 3 & 4 DIVA Grön Rehabilitering kv Arbetsrehab kv 4 SVUNG Revisionsarvode Utvärderingskostnad Projektidé under 3 mån Vägknuten Sociala Företag Leva Livet Klivet Navigatorskolan Steget Framåt Drive O H Vimmerby kommun Big Travel 575 Södra Dalarnas Samordningsförbund Posten 620 Norstedts Juridik ,00 Finansieringsanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Medel från investeringsverksamheten 0 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Medel från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Organisationsnr

25 25(26) Bilaga 1 Använda projektmedel jan-dec 2012 Projektidé under 3 mån Oskarshamn ,00 Mönsterås 8 704,00 Högsby 3 885, ,00 Projekt Kommun Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Tot projektkostn jan-dec Förutbetalda intäkter Insatta medel Fördeln enl Projektkostnad Årets resultat Innest medel Innest medel verksamh jandec Jan - dec befolkn princip (25%) Borgholms kommun ,6% Emmaboda kommun ,9% Hultsfreds kommun ,8% Högsby kommun ,5% */ Kalmar kommun ,9% Mönsterås kommun ,5% */ Mörbylånga kommun ,0% Nybro kommun ,4% Oskarshamns kommun ,2% */ Torsås kommun ,0% Vimmerby kommun ,6% Västerviks kommun ,5% Summa kommuner 25% % Landstinget 25% Försäkringskassan 50% Summa intäkter */ Under 2011 drevs ett projekt under namnet "Projektidé under 3 månader" mellan Oskarshamn, Mönsterås och Högsby. Felaktigt fick Högsby stå för hela den egenfinansierade delen av totalkostnaden. På innestående medel har justeringar gjorts efter rätt fördelningsgrunder.. KORRIGERING PÅ INNESTÅENDE MEDEL Egenfinansiering 25% Svung Västervik Grön Rehabilitering Kalmar Vägknuten O-hamn,Högsby,M-ås Drive Nybro,Emmaboda Leva Livet Vimmerby,Hultsfred Sociala Företag Västervik Navigatorskolan Kalmar TIA Kalmar DIVA Emmaboda,Nybro Steget Framåt Borgholm Klivet Oskarshamn,Högsby,Mönsterås O1 Oskarshamn H3 Högsby Organisationsnr

26 26(26) Kommunandel av resp projekt Budgetfördelning 2012 (befolkningsprincipen) (Befolkningsprincipen) Borgholm 4,6% Projekt Drive Emmaboda 3,9% Andel av länets tot bef 12,3% Hultsfred 5,8% Andel av ovanstående: Högsby 2,5% Nybro 68,3% Kalmar 26,9% Emmaboda 31,7% Mönsterås 5,5% Mörbylånga 6,0% Projekt Vägknuten/Klivet Nybro 8,4% Andel av länets tot bef 19,2% Oskarshamn 11,2% Andel av ovanstående: Torsås 3,0% Oskarshamn 58,5% Vimmerby 6,6% Högsby 12,9% Västervik 15,5% Mönsterås 28,6% 99,9% Projekt DIVA Andel av länets tot bef 12,3% Andel av ovanstående: Emmaboda 31,7% Nybro 68,3% Projekt Leva Livet Andel av länets tot bef 12,4% Andel av ovanstående: Vimmerby 53,3% Hultsfred 46,7% Projekt Svung Grön Rehabilitering Vägknuten Drive Leva Livet Sociala Företag Navigatorskolan TIA DIVA Steget Framåt Klivet O1 H3 Kommun Västervik Kalmar Oskarshamn,Högsby,Mönsterås Nybro,Emmaboda Vimmerby,Hultsfred Västervik Kalmar Kalmar Emmaboda,Nybro Borgholm Oskarshamn,Högsby,Mönsterås Oskarshamn Högsby Organisationsnr

27 Projektledare TIA Till och I Arbete Datum Michael Berliner Verksamhetsrapport Projekt TIA TIA Arbetsmarknadsenheten Adress Verkstadsgatan 3, Kalmar Tel vx michael.berliner@kalmar.se

28 2 (5) Organisation TIA är ett samverkansprojekt inom Samordningsförbundet i Kalmar län. Huvudman för projektet är Arbetsmarknadsenheten i Kalmar kommun. Syfte med Projektet Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar, en varaktig lösning på sin försörjnings- och sysselsättningssituation. Extra fokus skall läggas på gruppen unga kvinnor som är en särskilt utsatt grupp. Samverkan Samverkan sker i en arbetsgrupp där en person från varje samverkanspart träffas på TIA var tredje vecka för att aktualisera ärenden och fortlöpande göra uppföljningar av pågående ärenden. I arbetsgruppen ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningen, Omsorgsförvaltningen och Landstingets Habilitering. Arbetsgruppen har stor betydelse då tid och kunskap från respektive myndighet tillförs projektet. Förlängning av TIA beslutade styrelsen att delfinansiera projektet under perioden 1 juli 2012 till och med 30 juni 2014 med 900 tkr per helår. Verksamhetens mål Det huvudsakliga målet under projekttiden är att 90% av de nuvarande anställda (ca 25 personer) är kvar i arbete efter 2 år. Målet är också att 20 personer skall aktualiseras för samverkan under 2 år. Minst 40% dvs. totalt 6-8 personer ska gå till arbete med eller utan anställningsstöd utifrån sitt arbetsutbud på heltid eller deltid. Strategier för hur personer som inte uppnår dessa förutsättningar ska avslutas mot annan sysselsättning ska utarbetas. Verksamhet TIA har sin bas på Falkenbergshuset på Verkstadsgatan i Kalmar. Där finns lokaler med verkstäder, omklädningsrum (olika för män och kvinnor, med låsta skåp, toaletter och dusch) och det finns ett välutrustat lunchrum. Verksamheten som TIA bedriver på Falkenbergshuset består av legoarbeten från företag i regionen och smörgåstillverkning på uppdrag. Falkenbergshuset är också utgångspunkt för den mat- och postutkörning till olika verksamheter i kommunen som TIA ansvarar för. Personalresurser TIA har för närvarande 3,25 tjänster (en projektledare, två handledare och 0,25 % arbetar med administrativa uppgifter). En allmänläkare och en psykiatriker är knutna till projektet. Var tredje vecka har AF, FK, Landstinget och kommunen en representant vardera på Tia för att arbeta i arbetsgruppen. (2-3 tim/ggr)

29 3 (5) Arbetsmetoder De personer som kommer till TIA:s arbetsgrupp har dessförinnan utretts av respektive myndighet. Där har en bedömning gjorts om man möjligtvis kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Efter denna bedömning sker alltså remitteringen till TIA. Fortfarande kan det dock finnas oklarheter om och på vilket sätt individen klarar av ett arbete. Arbetet med deltagarna på TIA är därför indelat i fyra steg: - kartläggning - arbetsträning - arbetsprövning - avslut Kartläggning och arbetsträning sker i första hand på Falkenbergshuset medan arbetsprövning sker hos olika arbetsgivare, både privata och offentliga. Under arbetets gång redovisas utvecklingen fortlöpande till arbetsgruppen som träffas var tredje vecka. Förändring av arbetsmetoder under 2012 Trenden att allt fler aktualiserade står ännu längre bort från arbetsmarknaden kvarstår. Därför har TIA infört prövomånad. Tanken är att innan man skrivs in i projektet skall bakgrundsinformation inhämtas tex. avslag från Försäkringskassa, tidigare läkarintyg, tidigare gjorda utredningar samt intervjua eventuella tidigare arbetsplatser. Under prövomånaden hinner personen visa om han/hon klarar grunderna i arbetsmarknadens förväntningar såsom: viljan att arbeta, socialt samspel, hålla tider, förmågan att förstå instruktioner, m.m. Vid prövomånadens slut tas beslutet om det är rimligt att personen börjar sin resa mot arbetslivet. Om man bedömer att så inte är fallet diskuteras möjligheterna till utökade vårdinsatser för att bli färdigbehandlad, möjlighet till utbildning eller andra offentliga insatser innan arbetsprövning kan påbörjas. Som sista utväg diskuteras om framtida försörjning är lämpligare att lösa på annat sätt. Resultat Fr.o.m. den 1 januari 2012 t.o.m. den 31 december 2012 har arbetsgruppen träffats 14 gånger. Totalt har 15 personer aktualiserats till TIA. Varav 9 personer har börjat i projektet. Åldersfördelningen på dessa ligger mellan 20 och 50 år. Aktualiserande myndighet: - 2 från Socialförvaltningen via AF - 9 från Arbetsförmedlingen - 4 från Försäkringskassan Under året har sammanlagt 44 personer (25 män och 19 kvinnor) varit aktuella på TIA. Vid årsskiftet 2012/2013 var situationen för dessa personer följande: - 2 personer arbetstränar på TIA - 4 personer har sysselsättning på TIA - 2 Person har sysselsättning i avvaktan på beslut från FK och LSS - 25 personer är projektanställda (se nedan försöksverksamhet) - 2 personer har börjat utbildning. - 1 person har slutat projektanställning. Har numera sjukersättning. - 3 personer har slutat projektanställning för att bli anställd på öppna arbetsmarknaden. - 1 person avslutades då han ej ville ha insatser från det offentliga för att kunna testas mot arbetsmarknaden - 4 personer har avslutas åter uppdragsgivaren (ingen arbetsförmåga). - Utöver dessa 44 personer har Tia varit stöd för ca 10 personer på reguljära arbetsmarknaden. Enligt samordningsförbundets beräkningsmodell, kr per individ som gått till ökad egenförsörjning så är samhällsvinsten kr (25 projektanställda, 2 utbildning, 3 privatanställda).

30 4 (5) Försöksverksamhet TIA bedriver en försöksverksamhet för att hitta alternativa lösningar för sina deltagare. TIA utför tjänster inom Kalmar kommun mot marknadsmässig ersättning. Personer ur målgruppen blir anställda och ersättningen från arbetsgivarna skall täcka deras löner, bilar och andra kringkostnader. Fördelen med denna verksamhet är att personer som i dagsläget inte står till arbetsmarknadens förfogande, varken på den reguljära eller skyddade arbetsmarknaden, här kan få sina behov tillgodosedda och under dessa förhållanden kan tillvara ta sin arbetsförmåga. Man kan också få en möjlighet att träna på vad det innebär att ha en anställning. För närvarande är 25personer (13 män och 12 kvinnor) anställda i denna verksamhet. Det finns önskemål om att bedriva motsvarande verksamhet även mot privata företag men att anställningarna skulle ligga på TIA. Härigenom skulle de privata arbetsgivarnas tveksamhet p.g.a. arbetsgivaransvaret och eventuella höga sjukfrånvarokostnader kunna minimeras. Samtidigt skulle det bli en bra möjlighet för deltagarna att få ytterligare tillgång till en anpassad arbetsmarknad. Framgångsfaktorer En absolut förutsättning för att lyckas med uppdraget är samverkan mellan myndigheter på individnivå. Nästan alla deltagare i projektet är eller bör vara aktuella för insatser hos flera myndigheter och att dessa myndigheter ser och arbetar mot samma mål är av största vikt. Myndighetssamverkan i form av fysiska mötesplatser mellan handläggare och TIA:s personal där man kan utbyta kunskaper och erfarenheter är en mycket viktig framgångsfaktor. En annan stor faktor för framgång är Arbetsmarknadsenheten i Kalmar kommun som har gett TIA förutsättningar för att pröva olika verksamheter och som har bidragit med stor kunskap om arbetsmarknadens förutsättningar och utveckling. För att få möjlighet till en ingång till sjukvården har två läkarkontakter knutits till projektet, en allmänläkare och en psykiatriker. Dessa har varit till stor hjälp i bedömningen av omfattningen av personers arbetsförmåga och möjligheter till att förändra denna. Men den stora samhällsvinsten med ett projekt som TIA ligger dock på det mänskliga planet. Ett arbete ger människor en stor känsla av tillhörighet, det gäller i synnerhet för människor med intellektuella begränsningar. En anställning skapar också rutiner. Man kommer upp på morgonen och går och lägger sig på kvällen (och inte tvärt om). Man äter på regelbundna tider och får en regelbunden inkomst. Man håller sig lättare undan missbruk och kriminalitet. För barn till resurssvaga föräldrar innebär det också att barnen kommer iväg till dagis och skola och får träffa pedagogisk personal som kan hjälpa och stödja dem i sin utveckling, något som föräldrarna kan ha svårt att tillgodose. Ett arbete och allra helst en anställning skapar goda ringar på vattnet. De ekonomiska vinsterna av detta är svårare att beräkna. Utveckling Personalgruppen har deltagit i flertalet föreläsningar gällande Aspergerssyndrom och ADHD i arbetslivet. 1 personal har gått en 15poängs högskoleutbildning (Utvecklingsmetodik i teori och praktik) vilket lett fram till att vi haft kompetenshöjande diskussioner och kunnat utvärdera vad vi gör bra och vad vi bör förändra bla. har prövomånaden införts. Analys av projekt TIA TIA vänder sig till gruppen vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning som behöver hjälp att komma ut på arbetsmarknaden och hjälp att behålla sin anställning. Följdfrågor man ställer sig blir då: Finns målgruppen kvar? Utvecklingstakten i samhället går allt snabbare och man har sedan länge talat om trefjärdedelssamhället, där en fjärdedel inte hänger med i utvecklingen. I den fjärdedelen finns en grupp människor som inte

31 5 (5) har förutsättningar att hänga med, hur mycket de än vill. Där en teoretisk utbildningsväg till yrkesutbildning bara leder till misslyckande. En grupp som behöver andra vägar och stödfunktioner till ett arbete. Varför är det så svårt för den här gruppen att få och behålla en anställning/regelbunden inkomst? Här följer ett antal exempel på faktorer som påverkar: - Antalet lediga okvalificerade arbeten är fortsatt låg. - Tidigare okvalificerade arbeten har blivit kvalificerade med krav på utbildning. - Utveklingsfasen(Fas 3) har kommit igång med full kraft. - Allt fler blir utförsäkrade från Försäkringskassan. - Många konkurrerar om praktikplatser (möjligheten att få in en fot). - Billig/gratis arbetskraft har ökat (företagarna har lärt sig att det finns). - Många personer i målgruppen saknar körkort för transport till och i arbete. - Pengar är mer och mer en abstrakt siffra på ett konto och många har svårt att koppla ihop egen arbetsinsats med ekonomiskt utfall. - Korttidssjukfrånvaron är generellt sett hög i målgruppen. - Ledorden på dagens arbetsmarknad är utbildning, social kompetens, flexibilitet och självständighet. Just det är inte TIAs målgrupp. Vad kan man göra? TIA har drivit ett försöksprojekt där personer som bedömts stå långt från arbetsmarknaden och har haft svårt att få en anställning har fått möjlighet till en anställning. Projektet har inneburit möjligheter att: - Kunna matcha efterfrågad arbetskraft med ledig arbetskraft och kunna förena det i en anställning. - Ge personer en möjlighet att träna på att ha en anställning med allt vad det innebär att passa tider, sjukanmäla sig i tid, ha tålamod med att det inte alltid är roligt, pengar på kontot osv. - Peronalen i projektet kan vara den buffert som behövs för att kompensera för flexibilitet i arbetsmarknaden. - Personerna kan få hjälp och stöd i kontakter med sjukvård, myndigheter och företag som gör att livspusslet går ihop och man kan behålla sitt arbete. Behövs TIA? Ja och Nej, inte just TIA, men om vi vill att målgruppen skall ha möjligheten att få och behålla en anställning så behövs TIAs arbetssätt. Det behövs samverkan mellan myndigheter på individnivå, det behövs väl uppbyggda och lättillgängliga stödfunktioner till personerna och det behövs arbetsgivare som kan och vill anställa. TIAs har visat på ett arbetssätt som fungerar på denna målgrupp. En enskild myndighet har inte möjlighet att driva detta arbetssätt så att personerna får sina behov tillgodosedda. Michael Berliner Stina Randevall-Hjärtstam John-Arne Randevall

32 Verksamhetsberättelse 2012 Samverkan Västervik Ung SVUNG Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Kalmar län Samt Västerviks Kommun 1

33 Projektet SVUNG SVUNG är ett samverkansprojekt som vänder sig till unga vuxna 18-24, upp till 29 år i vissa fall. Projektet startade den 17/ och slutar siste april Syftet är att göra resurserna mer effektiva genom samverkan, att undvika rundgång för ungdomarna mellan myndigheterna, att tidigt se behov av rehabilitering, samt att förkorta vägen mot ökad egen försörjning. Målen är att 30 personer årligen ska delta i projektet, samt att 30 % av deltagarna ska ha skapat egen försörjning inom 90 dagar efter avslutad insats genom anställning, studier eller egenföretagande. I projektet arbetar två anställda personer operativt, 0,50 tjänst samverkanskoordinator och 1,5 tjänst coach, totalt 2,0 tjänst. Anette Eklöf arbetar som samverkanskoordinator halvtid och resterande tid som coach medan Lars Grip jobbar heltid som coach. SVUNG är ett projekt som bedrivs av Samordningsförbundet i Kalmar län. De samverkande myndigheterna är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och Västerviks kommun. Västerviks kommun är anställningsmyndighet och huvudman för projektet. Samverkansarbetet sker på tre olika nivåer: Lokala Samverkansgruppen, Styrgruppen och Konsultationsgruppen tillsammans med projektets personal. Konsultationsgruppen samarbetar kring enskilda ärenden som remitteras och består av handläggare och personal från de fyra samverkande myndigheterna samt projektets två anställda, gruppen har träffats vid tio tillfällen under året. Styrgruppen leder det operativa samverkansarbetet och består av representanter från respektive myndighet i ledande befattning och har sammanträtt vid två tillfällen samt vid en planeringsdag tillsammans med konsultationsgruppen. Lokala Samverkansgruppen är ytterst ansvarigt för projektledning och samverkan och består av representanter från respektive myndighet i ledande befattning, projekt personalen har där medverkat och redogjort för projektets fortskridande vid fyra tillfällen. Vid sista mötestillfället redogjorde Hans Eriksson för utvärderingen som personalen gjort samt för de svar som inkommit från enkäten deltagare svarat på. Bägge utvärderingarna gav positiva utslag, deltagarna var mycket nöjda med det stöd och den hjälp de fått i projektet vad gäller att bli rustad inför arbetsmarknaden och ett gott bemötande från handläggare och handledare. Karin Sköld AF representant i styrgruppen samt Helene Fransen FK slutade sina uppdrag under 2012 på grund av annan tjänst respektive pensionsavgång. Metod Arbetsprocessen börjar med att en ungdom anses vara i behov av samverkan på någon av de fyra myndigheterna. Ett samtycke och en remiss kommer till stånd. Representanten från myndigheten föredrar ärendet i Konsultationsgruppen. Coach utses för vidare kontakter med kartläggning, vägledning och individuell genomförandeplan. Ett individuellt format arbete fortlöper sedan med sikte mot egen försörjning. Projektet tillhandahåller inga lokaler för arbetsrehabiliterande verksamhet, utan riktar sig mot reella arbetsplatser i näringslivet och offentlig sektor. På praktik- och träningsplatser coachas deltagarna med handfast coachning för att komma närmare ökad egen försörjning. Coachernas 2

34 roll är att stärka deltagarnas förmåga att utföra förvärvsarbete eller studier och jobbar nära med täta uppföljningar på praktikplatsen samt genom individuella samtal startades Kom igång grupper som visade sig vara omtyckt och framgångsrikt, ett arbete som fortgått även under Syftet för deltagare har varit att komma igång med en aktivitet, att förberedas inför arbetslivet, skaffa nya kunskaper samt möta och lära känna andra i samma situation. Konceptet har även vinster för coacherna som handlar om att lära känna varandras deltagare för bättre kartläggning och samarbete. Coacherna lär också känna deltagarna snabbare och ser andra sidor än vid enbart individuellt arbete. Innehållet i gruppaktiviteterna är av mycket grundläggande karaktär och innehåller diskussioner om arbetets betydelse, arbetsmarknadens förväntningar samt hur vardagen organiseras för att arbete/praktik ska vara möjligt att utföra. Granskning av platsannonser, cvskrivning samt studiebesök på olika företag är också viktiga inslag besöktes bland annat Elfa och Plivit Trade AB samt längre studie- och aktivitets resor till Linköping, Oskarshamn, Kalmar och Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och Vimmerby där målet var olika museer, Folkhögskolor, universitet och högskolor. Verksamhetsförändringar Tillströmningen av deltagare till SVUNG var mycket låg under årets första hälft trots att projektpersonalen informerade och uppmuntrade att remittera. Styrgruppen diskuterade att detta kunde bero på att mycket har gjorts för denna målgrupp på de olika myndigheterna samt att tiden kanske inte alltid funnits för handläggare att plocka fram deltagare till de olika alternativen. Styrgruppen beslutade därför den 19 april att utvidga målgruppen så att även de som stod mycket långt från arbetsmarknaden skulle få möjlighet att delta, detta med risk att målet 30 % inte skulle komma att uppfyllas. Projektpersonalen gjort en informationsinsats hos myndigheterna angående detta och tillströmningen ökade något men inte tillräckligt för att fylla platserna efter sista intaget som skedde i september månad. Därför togs ytterligare sju eftersläntrare in. Deltagare som började efter sommaren kommer inte att få tillgång till maxtiden nio månader eftersom projektet avslutas i april Resultatet av att ha öppnat upp målgruppen visade sig i det operativa arbetet, många av deltagarna var inte i skick att gå ut på reella arbetsplatser då flera hade stora svårigheter att över huvud taget komma och behålla kontakten med sin coach. Behovet av en egen verksamhet för arbetsträning blev mycket påtaglig. En större satsning på kom igång grupper gjordes, tre startades under hösten med tillhörande studieresor och aktiviteter på annan ort och mer fokus lades på att hjälpa deltagare med myndighetskontakter. En förlängning av projektet diskuterades i LSG efter sommaren, men beroende på att målgruppen behövde korrigeras och en tillhörande verksamhet skulle planeras valde LSG i november att inte förlänga projektet utan i stället jobba för ett nästkommande projekt trots bra siffror och goda resultat i SVUNG. 3

35 Remisser Under 2012 har 36 remisser inkommit, 16 kvinnor och 20 män. 40 Antal remisser Kvinnor Män 0 Arbetsför medling Försäkrin gskassa Kommun Landstin g Totalt Kvinnor Män Pågående ärende Vid årsskiftet fanns 19 ungdomar i projektet, 5 kvinnor och 14 män. 20 Pågående vid mättillfället Arbetsfö Försäkri rmedling ngskass Kommu n Landstin g Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män 4

36 Konsultärenden Under året har 6 personer konsulterades men blev sedan av olika anledningar inte något SVUNG ärenden - 5 kvinnor och 1 man. 6 Konsultärenden Kvinnor Män 0 Arbetsför medling Försäkrin gskassa Kommun Landstin g Totalt Kvinnor Män Avslutade ärenden 21 personer har under året avslutats. 7 stycken gick till egen försörjning 2 till arbete och 5 till studier. En person har gått direkt efter avslut i SVUNG till AF:s och FK:s gemensamma rehabilitering. 25 Avslutade Kvinnor Män 0 Arbet sförm Förs äkrin Kom mun Land sting Arbet Reha e/stu bsam Övrig t Totalt Kvinnor Män

37 Resultat 21 ungdomar avslutades under 2012 och 7 av dem gick till egen försörjning alltså 33 %. 3 stycken började läsa på högskola, samtliga hade diagnosen Asperger. En kvinna började på Gamleby Folkhögskola, en annan på Kom Vux för att läsa in grund- och gymnasiekompetens. En av killarna fick ett vanligt sommarvikariat som vaktmästare på Bostadsbolaget, en annan fick särskilt anställningsstöd på Björns Allfix under hela hösten. Inga anställningar är tills vidare och studietiden för de olika deltagarna varierade, men det de har gemensamt är att de har nått målet insatsen har resulterat i ökad egen försörjning. Vad vinner/spar samhället på detta? Beräknat utifrån ett år med kr/mån per deltagare som återgått i heltidsarbete/studier blir summan kronor för sju personer. Beräkningsmodellen är inte faktisk men har valts för tillämpning av Samordningsförbundet. Men vad hände då med alla andra deltagarna som inte fick anställning under tiden i SVUNG eller inom de efterföljande 90 dagarna? Generellt kan sägas att de flesta har kommit något steg framåt och närmare arbetsmarknaden. Endast två har avslutats/slutat på grund av ej uppvisat intresse och två av medicinska skäl. Andra deltagare: kvalificerade sig in i ungdomsgarantin, fick tillgång till service utbildning med tillhörande praktik där personen fick tim vikariat klarade av sitt körkort trots låg begåvning och fick sedan några veckors jobb som vägräckesmontör vilket personen kommer att fortsätta med till våren praktiserade efter tiden i projektet med att starta upp ett hunddagis där personen har löfte om anställning. har kommit att fungera och utvecklas enormt inom AOK:s handelsspår som tidigare inte fungerat i olika insatser vågade prata med någon om sina problem för första gången i livet, en person som länge lidit av socialfobiska besvär och stark ångest fortsatte sin arbetsrehabilitering i samverkan AF/FK eller annat projekt, gick till daglig verksamhet, studerade med aktivitetsersättning och flyttade Förutom detta har deltagaren blivit bättre rustade inför arbetsmarknaden både vad gäller yrkesmässig- och personlig utveckling. Yrkesmässig utveckling har skett genom att träna tids passning, närvaro, rutiner, få yrkeserfarenheter och nya nätverk. Större självkännedom, delaktighet i planering, positiva självupplevelser har genererat utveckling på det personliga planet. Sammantaget har detta föranlett större anställningsbarhet. Även detta år har präglats av stor ungdomsarbetslöshet i Västerviks kommun. Enligt VT låg arbetslösheten mellan 18 och 24 år på 28,2 %, detta i jämförelse med Mörbylånga kommun som har länets lägsta arbetslöshet och ligger på 6,5 % var ett år fullt av varsel totalt varslades 1513 personer om uppsägning. Coacherna har varit medvetna om problematiken och informerat om vikten av utbildning för att få ett bra jobb till de deltagare som haft förutsättningar för detta. 6

38 Framgångsfaktorer Enligt de sammanställda svar som hittills kommit in har projektet fått bra kritik enligt ungdomarna som: öppen personal, bra planering, mycket bra stöttning och kontakt, samt engagemang. Coacherna tror att viktiga komponenter för framgång kan vara: Ett öppet klimat personalen sinsemellan samt till deltagarna Lösningsfokuserat och salutogent förhållningssätt Täta träffar och uppföljningar Generöst med tid Deltagarperspektiv Sylvia (fingerat namn) mådde dåligt när hon började i SVUNG hon sade att hon hade svårt att finna meningen med livet. Triggers (tankar, händelser, situationer) kunde sätta igång panikångest som hälsoångest, dödsångest, hemska tanke scenarier som slutade olyckligt och blev mycket verkliga. Sylvia hade dåligt självförtroende och stora krav på sig själv. I slutet av gymnasiet kollapsade Sylvia och blev inkörd till psykakuten, det hade blivit för mycket för henne med skolan och körkortet. Sylvia blev sjukskriven och låg utmattad till sängs ett bra tag efter detta. Sylvia har så länge hon kan minnas varit orolig och ångestfylld och har tidiga minnen av hjärtklappning, svettningar och illamående i anslutning till sociala aktiviteter, även återkommande sådana. Sylvia hade haft dåliga avslut på de praktik- och arbetsplatser hon varit på och trodde aldrig att hon skulle kunna jobba. Sylvia utvecklades mycket under tiden i SVUNG genom att komma ut i sociala sammanhang i egen takt och på egna initiativ men framför allt att hon hittade ett arbetsområde som matchade hennes kompetens och behov. Sylvia var lycklig när hon kommit igång med sin praktik för att hon där fick kombinera hobby, sysselsättning och intresse. Promenaderna, den friska luften, kontakten med djuren och de nya arbetskamraterna gjorde henne riktigt gott. Sylvia blev nära vän med en av de anställda, de kom att umgås även på fritiden. Sylvia visste inte att man kunde må såhär bra, trivas så bra med ett jobb och dessutom fungera så bra socialt. Eftersom arbetsgivaren inte kunde erbjuda Sylvia något arbete sökte hon sig vidare och fick napp hos en arbetsgivare som var i begrepp att öppna ytterligare en verksamhet. Sylvia var mycket välkommen och kom sedan att jobba med upp startsarbetet till denna och blev garanterad anställning om det kunde ges med stöd från AF vilket var fullt möjligt. Vid vårt sista möte besvarade Sylvia deltagarenkäten och ville att undertecknad skulle läsa denna. Där gav Sylvia högsta betyget gällande stöd till personalen i projektet, på praktikplatserna, socialsekreterare och kontakten i Landstinget. Sylvia upplevde att hon hade utvecklats i hög grad, hon var mer förberedd inför arbete, samt upplevde ett förbättrat hälsotillstånd. Sylvia hade fått tro på sig själv och hopp om framtiden, hon hade tidigare trott att hon inte alls var kapabel att jobba, men efter nio månader i SVUNG skulle hon vara med och starta upp ett företag. Sylvia skrev: Tiden för mig i SVUNG har varit ovärderlig, jag har växt som människa och känner för första gången i mitt liv att det är kul att jobba. Jag blev nästan arg när jag fick reda på att projektet skulle avslutas för det finns så många fler som behöver samma slags hjälp. Anette Eklöf Samverkanskoordinator Västervik januari

39 Grön Rehabilitering Nyckelkurser i Örtagårdens Rehabträdgård Pedagogisk egenvård för människor med stressrelaterad ohälsa Ett projekt i samordningsförbundets regi VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

40 Bakgrund Projekt Grön Rehabilitering i Kalmar, bedrivs i samverkan mellan Landstinget i Kalmar Län, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Kalmar och Torsås Kommun. Projektet påbörjades 1 maj 2010 och vi har fått tillstyrkta medel från Samordningsförbundet fram till 30 juni Syfte Syftet med projektet är att studera om Nyckelns traditionella koncept med Problem Baserad Metod i grupp för personer med långvarig ohälsa i kombination med trädgårdsterapeutiska aktiviteter med utgångspunkt från Grön Rehabilitering och arbete med mindfulness, kan förbättra deltagarnas psykiska och fysiska hälsa, och kan öka möjligheten att återgå i arbete. Målgrupp Personer, bosatta i södra Kalmar län, som är i riskzonen för, eller har hamnat vid sidan av arbetslivet pga. lättare- medelsvår psykisk ohälsa, ex stressrelaterade besvär eller utmattningssyndrom. Mål Att erbjuda individer i målgruppen en evidensbaserad metod som leder till ökad hälsa, vilket skapar förutsättningar för ökad arbetsförmåga. I samverkan med arbetsförmedling, försäkringskassa, socialförvaltning och arbetsgivare hitta en bärande samverkansform mellan aktuella aktörer som håller hela vägen från insjuknande till ökad hälsa där egenförsörjning åter helt eller delvis blir möjlig. Att deltagarna skall få en bra bas för fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering. Att deltagarna skall knyta viktiga kontakter som kan förstärka deras nätverk. Att minst 30% av deltagarna ska få ökad egenförsörjning i form av arbete eller studier inom ramen för kurstiden. Samverkan och ledning Samverkan sker mellan de parter som är representerade i Samordningsförbundet. I vårt projekt innebär det samverkan mellan Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kalmar Kommun och Torsås kommun. Samverkan sker dels i form av styrgruppsarbete, dels i form av remissförfarande från resp. enheter.

41 Styrgruppen har följande sammansättning: en representant från vardera Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kalmar Kommun, två representanter från Landstinget (en från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och en från Psykiatriförvaltningen), en representant från Samordningsförbundet och en representant från projektet. Det finns önskemål om en representant från Primärvården i Landstinget och en representant från Torsås Kommun. Det önskemålet har inte uppfyllts under 2012 Landstinget i Kalmar Län och Nyckeln Kurs & Kompetenscenter på Länssjukhuset i Kalmar är huvudman för projektet och tillika arbetsgivare för personalen i projektet. Personalresurser I projektet finns två handledare anställda på vardera 75 %. Båda är utbildade trädgårdsterapeuter på SLU Alnarp och har Nyckelns handledarutbildning. Den ena är sjuksköterska till professionen och den andre är förskollärare till professionen. Det finns en socionom anställd på 50 % och en trädgårdsmästare på 10 %.Det finns också en projektledare som arbetar 25 %. Arbetsmetoder Projektets grundkoncept vilar på tre ben: Problembaserad metod: PBM är speciellt ägnad att göra den enskilde medveten, delaktig och drivande i sin egen rehabilitering. Kurserna har ingen fast kursplan, utan bygger på de frågeställningar som är angelägna för gruppdeltagarna. Centralt i kursverksamhetens ide är hjälp till självhjälp. Grön Rehabilitering bygger på forskningsbaserad kunskap om naturens och trädgårdens läkande inverkan. Upplevelser i naturen och aktiviteter i trädgården, kan ge gynnsamma effekter på olika ohälsotillstånd. Mindfulness är en användbar vägledning, att genom övningar med medveten närvaro t.ex. i andningen, rörelser eller tankar, möjliggöra känslomässig balans och inre ro. Projektet är rustat för att ta emot 48 deltagare per år enligt följande upplägg: Terminskurser på 12 veckor för personer som under kortare eller längre tid varit sjukskrivna eller har uppburit sjukersättning. Den beräknade omfattningen är 3 grupper med 8 personer i varje grupp per termin med en termins uppföljning med coachning mot arbetslivet.

42 6-veckors kurser som är en påbyggnad av 12-veckors kursen, för de personer som behöver en förlängd rehabiliteringstid. Arbetet med PBM och mindfulness fördjupas och vistelserna i naturen och i trädgården är viktiga inslag. Genomgående tema under kurserna är: Arbete med självkännedom, regelbunden träning i avspänning och strategier för att hantera stress, t ex träning i positivt tänkande, acceptans och mindfulnessövningar. Gruppsamtal och erfarenhetsutbyte är också bärande inslag. Naturbaserade aktiviteter är grunden för verksamheten, och kopplas till de tidigare nämnda delarna. Verksamhetsförändringar Projektet har tagit emot deltagare sen augusti 10 och vi har under tiden fram till hösten - 11 sett att det har varit svårt att få deltagare till den förebyggande 5-veckors kurs som vi hade tänkt. Den kursen har istället i stor utsträckning använts som en möjlighet till förlängning av rehabiliterings tiden. Vi har sett att många av våra deltagare behöver längre tid än 12 veckor och då har det varit ett bra komplement. Detta innebär att vi från januari - 12 inte erbjuder 5-veckors kurser som förebyggande utan enbart som en påbyggnad av en 12-veckors kurs och då förlänger vi den till en 6-veckors kurs. Vi har också sett att vi behöver en tätare organisation kring deltagaren för att kunna erbjuda en optimal rehabilitering och för att kunna arbeta mer i samverkan mellan myndigheterna. Detta innebär att vi under början av 2012 har anställt en socionom på 50 % och en trädgårdsmästare på 10% för att kunna jobba mer i termerna av multimodala team. Socionomens funktion är att stötta deltagare i sådant som kan vara viktiga i rehabiliteringen och kontakten sker individuellt.

43 Deltagare Fördelning kön & ålder Åldersfördelning (n=80) Män Kvinnor år år år år år Inkomna remisser Inkomna remisser totalt Män Kvinnor AF FK Kommunen Landsting Väntelista Väntelista inför Män Kvinnor AF FK Kommunen Landsting

44 De 17 personer som finns på väntelistan kommer att erbjudas plats i vårens terminsgrupper som startar under våren Avslutade ärenden Under året har 35 personer avslutats i projektet. Uppföljning och utvärdering SUS Projektets deltagare registreras I Försäkringskassans system för resultatuppföljning. Deltagare från 2010 är inte registrerade. SUS används fullt ut från och med de grupper som har startat under SF 36 SF 36 (Short Form 36 items) är ett väl använt livskvalitetsinstrument som används både I Sverige och internationellt. Instrumentet består av 36 frågor uppdelade i åtta delskalor. Resultatet delas upp i en fysisk och en psykisk dimension av egendefinierad livskvalitet. Instrumentet används i projektet som en före-efter mätning för att kunna mäta skillnader i egenupplevd livskvalitet innan och efter intervention. Mätning sker också vid avslut efter ett år. HAD HAD (Hospital Anxiety and depression scale) är ett instrument som mäter ångest och depression i två delskalor. HAD används i projektet dels som en före-efter mätning för att kunna mäta skillnader i graden av ångest och depression, dels som en skattning för att veta var deltagaren befinner sig i början av interventionen. Mätning sker också vid avslut efter ett år. SCI 93 SCI-93 (Stress and Crisis Inventory 93) kartlägger förekomsten av stressymptom och pågående krisreaktion. Instrumentet är uppdelat i sex dimensioner och mäts före och efter intervention och vid avslut efter ett år för att kunna beskriva ev. skillnader.

45 DOA DOA (Dialog Om Arbetsförmåga) avser att användas vid uppföljning av klientens rehabiliteringsmål. Instrumentet används i projektet på gruppnivå för att mäta om arbetsförmågan förändrats över tid. Mätningar görs innan och efter intervention och vid avslut efter ett år. Frågeformulär Frågeformulär delas ut efter intervention (vid avslut efter ett år) för att fånga upp hur deltagarna har upplevt interventionen, för att få statistik på medicinkonsumtion och sjukskrivning och vilka ev. förändringar/förbättringar som deltagarna tycker behövs göras i upplägget av interventionen. Resultat Fjorton grupper har lämnat in sina före och eftermätningar. Det fattas en del ettårsuppföljningar som vid rapportens skrivande ännu inte kommit in. Endast resultat från 12-veckors grupperna redovisas här. Detta för att många personer som har gått fem-veckors gruppen har också gått i tolv-veckors grupperna. I slutrapporten kommer grupperna att läggas ihop och räknas som en behandlingsperiod för de som gått två grupper. SF veckors grupper Fysisk Livskvalitet (p=0,05) Psykisk Livskvalitet (p=0,02) Svensk norm kv år Baseline ( n=78) Eftermätning, direkt ( n=63) Eftermätning 1 år (n=34) Kron. sjuka gen Fys funk Roll fys Smärta Gen hälsa Vitalitet Soc funk Roll psyk Psyk välbef Tolkning: Ju högre poäng man har desto bättre mår man. Mätningarna visar att både den fysiska och den psykiska livskvaliteten ökar efter tolv veckors kurs och ökar ytterligare vid interventionens slut efter ett år. Intressant är att mätningarna också visar att våra deltagare skattar sig att må sämre än kronsikt sjuka generellt i Sverige.

46 HAD 12-veckors grupperna , 10,1 11,6 9,5 M. Basel.(n=79) M. Efterm. direkt(n=62) M. efterm. 1 år (n=35) 8 7 Svår ångest / depression ,5 8,1 Lätt ångest / depression Ångest Depression Tolkning: HAD mäts med poäng, har man sammanlagda poäng över 8 klassas det som lätt ångest/depression, har man sammanlagda poäng över 11 klassas det svår ångest/depression som kliniskt bör behandlas. Mätningarna visar att både ångest och depression minskar efter tolv veckor och fortsätter minska vid interventionens slut. Stress and Crisis Inventory - Stressymptom/autonom dysfunktion 140 Stressnivå/begränsning av 12-veckors grupper mycket kraftig begränsning kraftig begränsning avsevärd begränsning viss begränsning ingen begränsning 0 Baseline (n=79) Efterm. (n=65) Efterm 1 år (n=34) Tolkning: Ju högre poäng man har i mätningen desto större begränsning har man i vardagslivet som är relaterat till stressymptom/autonom dysfunktion. Mätningarna visar att poängen sjunker efter tolv veckor och fortsätter sjunka vid interventionens slut.

47 Försörjning och mediciner: Av de totalt 50 personer som avslutats i projektet ser det ut som följer (3 personer saknar vi data på vid skrivandet av den här rapporten): Vid gruppens start hade 28 personer anställning, 10 personer hade a-kassa, 2 personer hade eget företag och 7 personer endast försörjning via någon form av sjukersättning. 36 personer var heltidssjukskrivna, 3 personer var deltidssjukskrivna, 1 person var utförsäkrad och 7 personer var ej sjukskrivna. Vid avslut var 22 personer heltidssjukskrivna, 9 personer deltidssjukskrivna, 2 personer utförsäkrade och 14 personer ej sjukskrivna. Vid gruppens start åt 18 personer värktabletter, Vid avslut hade 1 person slutat, 6 personer minskat sitt intag och 10 personer hade oförändrat intag. 29 personer åt medicin mot depression vid start och vid avslut hade 4 personer slutat, 3 personer minskat sitt intag, 17 personer hade oförändrat intag och 6 personer hade ökat sitt intag. 18 personer åt sömntabletter vid start och vid avslut hade 2 personer slutat, 5 personer minskat sitt intag, 9 personer hade oförändrat intag och 2 personer hade ökat sitt intag. Samhällsvinst Beräkningen av samhällsvinsten är gjord på en schablon på kr per deltagare och månad som återgått i arbete eller börjat studera. Vinsten är beräknad i antal heltider och deltider och intjänad peng per år. Uträkning 1: 7 personer har återgått från heltidssjukskrivning till fullt arbete = kr x 12 mån x 7 personer, 6 personer har gått från heltidssjukskrivning till deltidssjukskrivning = kr x 12 mån x 6 personer. Beräknad samhällsvinst per år = kr. Uträkning 2: I uträkning 1 är inräknat endast de personer som redan var sjukskrivna vid start. Räknas de personer in som inte var sjukskrivna och som har gått grupperna i förebyggande syfte så får man lägga på ytterligare 7 personer på heltid som annars kanske hade hamnat i en heltidssjukskrivning = kr kr x 12 mån x 7 personer. Beräknad samhällsvinst per år = kr I procent räknat så är 45 % av de deltagare som slutfört rehabiliteringen åter i någon form av arbete eller studier.

48 Framgångsfaktorer De framgångsfaktorer vi kan se är kombinationen av Problem Baserad Metod i grupp som gör den enskilde delaktig i sin egen rehabilitering tillsammans med den forskningsbaserade kunskap om naturens och trädgårdens läkande inverkan som handledarna använder kombinerat med den del som innehåller arbete med mindfulness. Vi har också sett att den här typen av rehabilitering behöver tid och ger ett bättre resultat om man kan få möjlighet till den tiden. Under senare delen av 2012 har vi haft tillgång till kuratorskompetens i grupperna vilket har påverkat rehabiliteringen ytterligare i positiv bemärkelse. Vi ser att det stödet underlättar att se helheten i rehabiliteringskedjan och den enskilde deltagaren blir inte lämnad vind för våg när rehabiliteringen är över utan det finns en hållbar plan som är upprättad utifrån deltagarens behov och resurser. Framtidsvisioner Projektet tar slut juni Landstingsstyrelsen har tagit beslut på att ge uppdrag åt landstingsdirektören att utreda hur hela eller delar av verksamheten ska implementeras i Landstingets verksamhet. Utredningen ska vara klar till februari 2013 då beslut kommer att tas kring hur implementeringen kommer att se ut. Kalmar 23/ Susanne Ekdahl, Projektledare

49 DIVA Verksamhetsberättelse DIVA- projektet 2012 Samhällsförändringar/Verksamhetsförändringar Under året 2012 har det globalt sett varit oroligt i de olika ekonomierna världen över. I Sverige har en fortsatt lågkonjunktur i världen påverkat framförallt den industriella tillverkningen samt skogsindustri med en stark krona. Stora varsel har skett inom de olika näringarna vilket har inneburit en tuffare arbetsmarknad för alla och ett hårdare arbetsklimat. Ett stort antal deltagare som är med i projektet under 2012 saknar utbildning både på gymnasialnivå samt grundskolenivå och har hamnat ännu längre från arbetsmarknaden och möjlighet till en egen försörjning. Möjlighet till praktikplatser har försämrats då företag m.m. har stora bekymmer med att fylla sina orderböcker. I Nybro och Emmaboda kommun så har gemene man litat till de stora industrierna, där det har varit interna utbildningsinsatser efter marknadens behov. Arbetslösheten har ökat och är i ungdomsgruppen betydande. En perspektivförskjutning har skett och numera krävs färdig gymnasial utbildning samt inom många yrkesområden även en högskoleexamen. Ekonomiskt har Nybro kommun under hösten 2012 tillfört medel för att bygga upp en arbetsmarknadsenhet. Vi kommer samordna aktiviteter, då det kommer vara fler deltagare under AME. Möjligheten att hitta nya vägar mot ökad egen försörjning är en av många utmaningar i projektet som har försämrats pga. det rådande arbetsmarknadspolitiska läget. Styrgrupp Under verksamhetsåret 2012 har projektledare och styrgruppen haft möte två gånger per halvår. Styrgruppen har under sommaren 2012 samt höst 2012 tagit del av information kring svårigheter att fylla platser i projektet från de olika myndigheterna. En önskan från IFO Nybro och Emmaboda har varit att genom en utökning av åldersintervall även nå gruppen över 30 år. Vid LSG beslutades att en skrivelse angående detta kommer att skrivas av IFO Nybro Lars Wasteby samt IFO Therese Magnusson Emmaboda och lämnas till styrelsen Styrgruppen har godkänt inköp av 25 licenser gällande självcoachingsprogrammet inför 2013 inom budgetens ram för projektet. Styrgruppen har tagit del av resultat och statistik. 1 Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

50 DIVA Styrgrupp har förändrats under verksamhetsåret 2012 då primärvården ej har någon representant, ej heller rehabilitering landstinget. Per Adler har gått i pension och Hans Eriksson är ny tjänsteman i Samordningsförbundet. Lars Wasteby IFO Nybro ersätter Hans- Gunnar Hovbäck. Lisbeth Konradsson FK går i pension och att Mari Andersson FK deltog i LSG Arbetsgrupp Under verksamhetsåret så har handläggare från respektive myndighet i Nybro och Emmaboda haft kontinuerliga månadsträffar. Arbetsgången har under året handlat om informationsutbyte gällande nyheter från de olika myndigheterna, nya regelverk och gällande lagstiftning. Ställningstagande till nyttjande utav platser och ev. tänkbara deltagare utan att bryta sekretess om ej deltagare har godkänt detta. I ett fåtal tillfällen så har enskilda deltagare tagits upp för samråd inom arbetsgruppen. Samarbete och samverkan med de olika myndigheterna har fungerat bra under verksamhetsåret. Snabba beslutsvägar som har varit gynnsamma för deltagarna och ökat rätt stöd och hjälp från myndigheter. Förfrågningar kom in tämligen sakta i under våren och sommaren men har ökat i frekvens under hösten Arbetsgruppen har då gemensamt frångått principen att det är ett visst antal deltagare från varje myndighet. Vilket har informerats till LSG. I november 2012 har 24 deltagare antagits till projektet av 25 möjliga platser. Ej nyttjade plats flyttas över till nästkommande verksamhetsår Arbetsgruppen har förändrats under verksamhetsåret från landstinget primärvård har det saknats representant likaså från öppenvård psykiatri. Gällande Försäkringskassan så har Laila Andersson tagit över Nybro och Emmaboda området, då det har skett en uppdelning av verksamhetsområde mellan Laila Andersson och Mainy Sjögren. Från AF i Emmaboda är det Cathrine Johansson som har ersatt Johanna Köhnke, I övrigt har det varit samma personer. Detta har bidragit till en bra samverkan och kontinuitet i projektet. 2 Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

51 DIVA Arbetsgång I förfrågan skrivs den frågeställning som blir DIVA:s uppdrag, dvs. vad myndigheten vill med sin förfrågan. Den eventuella deltagaren har genom sin handläggare/ samtalskontakt/läkare fått information innan förfrågan har skickats till projektet. Förfrågningarna som kommit till projektet har sett varierande ut i omfång gällande frågeställningar, tidigare utredningar m.m. Vi träffas först i ett trepartsamtal med aktuell myndighet där sekretess skrivs under om deltagaren säger ja till DIVA- projektet. Vidare träffas vi i samtal x- antal gånger för att jobba fram hur deltagarens handlingsplan med delmål och mål ska se ut framåt. Träffar sker en till två gånger per vecka i AB Nybro Brunns lokaler och däremellan hålls telefon och mejlkontakt. Ett nära samarbete som skapar tillit och förtroende samt en kontinuitet för deltagaren. Återkoppling sker med berörd myndighet enligt överenskommelse samt vid behov för aktuell information. Vid avslut i projektet träffas berörd myndighet, deltagare och DIVA för en slutsummering och återblick på hur tiden i projektet har upplevts, vilka framsteg och mål som är uppfyllda enligt förfrågan. Avslut/resultat skrivs och skickas till berörd myndighet. Intyg på praktik m.m. följer deltagaren. Utvärdering angående upplevelse och hjälp samt stöd under medverkan i DIVA - projektet skickas till Samordningsförbundet. Iett fåtal fall blir deltagaren ett konsultärende, DIVA lägger tid på ett till flera möten men kommer fram till att DIVA inte är aktuellt för deltagaren. Har ej varit aktuellt under Personalresurser I budget finns 1,0 % tjänst som projektledare och 0,4 % tjänst som coach, ideverkstan samt 0.1 tjänst administration och ekonomi. Verksamhetsåret har skapat nya tankar och idéer som växt fram utifrån de behov vi sett finns hos deltagarna men även hos myndigheter. 3 Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

52 DIVA Konsulttjänster DIVA konsulterar efter behov, eftersom DIVA utgår efter deltagaren så plockar vi in de tjänster som krävs för att deltagaren ska lyckas i sina möjligheter. Det kan vara läkare, samtalskontakt, sjukgymnast, arbetsterapeut, SYV, starta eget informatör eller annan resurs som passar just denna deltagare. DIVA har valt att ha liten personalstyrka och istället plocka in de resurser som krävs. Under verksamhetsåret 2012 har Dr P-O Nylander använts som konsult vid utredningar och ansökan gällande aktivitetsersättning samt medicinsk behandling. Samtalsterapi enlig KBT vita villan Kalmar. Samtal privat samtalsterapeut Nybro. Sjukgymnast privat vid enskilda deltagares behandling. Landstinget har genomfört ADHD-utredningar. SYV Nybro Vuxenutbildning har vid ett flertal tillfällen under året bidragit till stöd i utbildningsfrågor för deltagare. Arbetsmodell/metod DIVA bygger på ett individfokuserat arbete. Utifrån coachkort och ett webb- baserat självcoachningsprogram arbetar deltagarna fram synsätt, engagemang, kompetens och aktuella arbetsområden, delmål och mål. Stödjande och coachande samtal är en viktig del i arbetet framåt. Här tar individen själv reda på vad som är viktigt för hållbar framtida arbete/utbildning och det medvetna valet. Handlingsplan med delmål och mål samt självskattning är verktyg i arbetsmodellen. Research/prova på/ praktik Fasta prövningsplatser som alltid finns för DIVA är Möjligheternas Hus i Emmaboda och Del - Ta i Nybro. Vi har konsulterat Del - Ta vid några tillfällen då som en arbetsprövning under 4 veckor. Eftersom vi tror på att följa individens intressen och nyfikenhet så arbetar deltagaren med att hitta sitt framtida yrke genom research/undersökning, studiebesök av olika skolor/företag eller starta eget. Prova på inom utbildningssidan genom att delta i olika lektionspass vid Vuxenutbildningen i Nybro samt Svetrak. Ett flertal deltagare har prövat på studier då framförallt inom Nybro Vuxenutbildning. Några deltagare har i samverkan med aktuell myndighet läst en enstaka kurs på gymnasial nivå. 4 Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

53 DIVA Deltagarna är ute i vitt skilda områden inom näringsliv såväl privat industri som tjänsteföretag. Kommunal verksamhet, då framförallt inom vård och omsorg har varit aktuella som praktikplatser. Deltagaren tar under sin research/prova på/praktik reda på så mycket som möjligt för att ta ställning och göra medvetet val vidare. Praktikplats sker i samverkan och inte längre än en månad i taget. Detta för att aldrig skapa långvarig sysselsättning som ej leder till något. DIVA har också praktikplatser där vi beställer t.ex. kartläggning eller att deltagare ska göra något speciellt. Aktiviteter De deltagare som är med i projektet saknar oftast körkort som ofta är ett krav för anställning såväl fast såsom vikariat/timanställning. I samverkan med Svetrak som ligger under AB Nybro Brunn har Inblick i trafik skapats för deltagare i projektet som en del mot körkort. Upplägget består i fyra teoripass med teman Människa och miljö, Stadstrafik, Landsväg och Halka, mörker och vilt samt fyra möjligheter för övningskörning med trafiklärare på Svetrak. Inblick i trafik är en möjlighet för deltagarna i projektet att pröva på teoretisk samt en praktisk del för dem med giltigt körkortstillstånd inför ett ev. kommande körkortstagande. Föreläsningsserie Min utveckling, en eftermiddag i veckan med konsulterade föreläsare utifrån. Här får deltagarna ta del och inblick i olika synsätt att våga förändra sin tillvaro. Arbete med coach sker kontinuerligt under arbetsvecka med stödjande samtal och coachande samtal samt arbete i självcoachningsprogrammet. Studiebesök enskilt eller i grupp efter behov. Aktiviteter är individorienterade och sker ibland i grupp i samverkan med annat projekt RAMP (Esf-projekt) på AB Nybro Brunn. Under sommaren 2012 har det genomförts en bilvecka med trafiklärare Svetrak för de deltagare som har övningskörningstillstånd och en möjlighet till tätare övningskörningstillfällen. Kortkurs/validering för truckutbildning C har gjort att en deltagare har genomgått utbildningsinsats teori varvat med praktiska övningar - vilket har ökat på deras möjlighet till bredare sökområde inom arbetsmarknaden. Det webbaserade självcoachingsprogrammet är en enskild aktivitet för varje deltagare med stöd av projketledare/vägledare som skapar bättre förutsättningar mot en ökad självbildsträning, målfokusering i jobbsökande/ livskvalitet samt en personlig utveckling. 5 Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

54 DIVA Mål 25 personer ska aktualiseras under ett år. Vilket ej har uppnåtts under verksamhetsåret 2012 då det är 24/25 deltagare den 30 nov Målet är att 30 % ska öka sin självförsörjning inom 90 dagar efter avslut i projektet. Utbildning eller arbetslinjen är det övergripande målet för deltagarna i projektet. Utredningar och kartläggning av arbetsförmåga kan vara delmål för att komma till en helhetsbild gällande deltagares möjlighet inom kommande yrkesval genom utbildningsinsatser eller arbetsområde. Att hitta rätt stöd från rätt myndighet och ett resultat som ger stöd i det fortsatta arbetet om deltagaren är i behov av detta är ett av målen. Genderperspektiv Gällande könsperspektivet så var det i tidigare skede i projektet en övervägande del manliga deltagare. Det har skett en utjämning och den 31december 2012 är det 13 män och 11 kvinnor i projektet. Om man ser över hela projektperioder avslutade och pågående deltagare är könsfördelningen 28 män och 20 kvinnor. Utbildningsnivån gällande deltagare i projektet så är det fler män än kvinnor med ej avslutad grundskola. Resultat Under 2012 har 35 deltagare varit inskrivna i DIVA - projektet. 11 har avslutats varav 10 stycken har nått egen självförsörjning. Sex utav dessa deltagare har arbete i olika sysselsättningsgrader varav en utav dessa har subventionerat arbete. Fyra deltagare har studier på heltid finansierade genom CSN. En deltagare har genom AF påbörjat längre utbildning i Växjö inom betong En deltagare har avslutat utan någon myndighet inkopplad. Två deltagare med aktivitetsersättning har fött barn under verksamhetsår 2012 och är fortsatt delaktiga i projektet. En deltagare har invandrarbakgrund och har kommit till Sverige som flykting. Resultatet är vid projektets andra verksamhetsår % ökad egen självförsörjning. Deltagare har nått självförsörjning genom anställning utan lönebidrag, utbildning med CSNlån och en deltagare med lönebidragsanställning. 6 Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

55 DIVA För hela projekt tiden är det 67 % som har fått en ökad egen försörjning. DIVA har också lagt mer eller mindre tid i konsultärenden. Ibland endast i trepartsamtal som inte har lett till inskrivning. Två trepartssamtal har skett under andra verksamhetsåret som ej har lett till någon inskrivning. Inga aktuella konsultärenden har det varit under detta andra år. Resultat rapporteras in i SUS senast en vecka efter avslut i projektet samt en uppföljning 90 dagar efter avslut via telefon eller e-post om fortsatt anställning eller utbildning.( se mer Resultat/statistik i separat bilaga) Beräknad samhällsvinst kronor beräknas samhällsvinsten vara utifrån anvisat beräkningsunderlag. 8 personer i arbete eller studier på heltid, 1 person jobbar 75 % lönebidragsanställning och 1 person 50 % på deltid samt denna tidigare deltagare är även timanställd. Beräknad samhällsvinst på en snittlön kr/mån. Förfrågningar Under året har 25 förfrågningar inkommit: AF 10, FK 4, IFO 5, LT 6. Ingen av förfrågningarna har blivit konsultärende och övriga 3 blev ej aktuella i projektet pga. jobb eller utbildning/annan anledning. Två förfrågningar är redovisad som kö. Fördelningen mellan myndighet gör att AF har flest förfrågningar sammanlagt. Enligt överenskommelse vid månadsmöte tidigt under hösten 2012 har de platser som ej var nyttjade gått till den myndighet som har haft behov av plats. Presentation av DIVA:s - marknadsföring Under 2012 har vi presenterat projektet via lokalpress, verksamheter och myndigheter har via spröten från de fyra myndigheterna i projektet fått information om projektet. 7 Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

56 DIVA Broschyrer har distribuerats till offentliga platser där kommunens invånare kan befinna sig. Marknadsföring via AB Nybro Brunns hemsida samt den egna hemsida Årsskiftet 2012/2013 Vid verksamhetsåret avslut den 31 december 2012 är 24 deltagare inskriva i projektet. 3 deltagare är i praktik. En deltagare har nyligen slutat en kortare praktik/pröva på á tre veckor. En har precis avslutat kortare kurs truckutbildning C. Ett flertal är nyligen inskrivna och har börjat med coachande samtal och självcoachningsprogrammet. Sexton deltagare har pågående psykiatriska samtal/stöd. En deltagare väntar på beslut angående sökt aktivitetsersättning. Åtta deltagare har haft eller har pågående psykiatrisk utredning. Tio deltagare i projektet har aktivitetsersättning. SUS Registreringen i SUS görs genom Försäkringskassan Mainy Sjögren. Samtycke och inregistrering av nya deltagare sker inom en vecka efter deltagare har kommit in i projektet. Utregistrering från projektet sker senast en vecka efter avslut. Uppföljning sker 90dagar efter deltagande i projektets slut. Framgångsfaktorer Individanpassat! DIVA har inget färdigt paket att erbjuda utan utgår från individen och dess behov. Individuellt arbete: Grundläggande synsätt, engagemang och kompetens. Intresseväckare för att komma fram till medvetna val. Nybro Brunns organisation: kompetens och näringslivscenter. Arbetar otraditionellt, är ett komplement till det redan befintliga. Köper in resurser efter behov. Bra samverkan och samarbete med berörda myndigheter. DIVA har fortsatt och utvecklat projektets arbetsätt med att se individens resurser och möjligheter där man tillsammans skapar nya vägar mot ökad självförsörjning. 8 Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

57 DIVA Sammanfattning/analys De deltagare som är med i DIVA-projektet har en betydande psykiatrisk problematik. Tio stycken av deltagarna i projektet har aktivitetsersättning och är långt ifrån arbetsmarknad/studier med målet en ökad egen försörjning. Elva deltagare har avslutat sin medverkan i projektet och tio utav dessa har en ökad egen försörjning via arbete och studier. Förfrågningar har ökat under hösten 2012 då det gemensamt beslutades att den myndighet som hade behov av plats för deltagare i projektet fick tillgång till plats oavsett om kvoten för respektive myndighet varit fylld. Samarbete och samverkan mellan myndigheter är väl fungerande under hela projekttiden. Förändringar har skett i LSG och i arbetsgrupp. De deltagare som har avslutat sin medverkan i projektet är nöjda med det stöd och de aktiviteter som projektet har erbjudit dem. Projektet beskrivs av en del deltagare som en nystart med att ha gett ytterligare motivation, ökad kunskap mot nya vägar samt en möjlighet för att komma till en ökad självförsörjning och en bättre livskvalitet. 9 Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

58 DIVA Bilaga Deltagarbeskrivning Jag mådde väldigt dåligt och hade en del psykiska problem när jag första gången träffade en psykolog som föreslog DIVA projektet. Vid denna tidpunkt var jag helt utanför samhället och hade inte kontakt med någon, jag var mycket ensam och uppgiven nästan helt utan livslust. Därför blev förslaget om DIVA projektet en väldigt stort steg för mig och min lilla värld. Jag var osäker på om jag verkligen vågade gå med i det. Efter en tids funderingar och tankar bestämde jag mig ändå för att testa, jag hade inget att förlora tänkte jag. Min nervositet var väldigt hög inför första mötet med DIVA projektet och jag hade inte en aning om vad som väntade. Vi träffades och pratade, lite som en utvärdering om hur det såg ut för mig och hur det skulle kunna bli bättre. Vid denna tidpunkt visste jag ingenting, jag hade inga mål eller drömmar, det var helt svart i mina tankar. Jag var tveksam till om DIVA verkligen skulle kunna hjälpa mig tillbaka till ett normalt liv. Tiden gick och vi träffades reguljärt varje vecka och ibland flera gånger. Jag fick göra ett web baserat självcoachnings program. Detta jobbade vi stegvis med vecka för vecka. Allt handlade om små steg framåt. Jag hade inte jätte mycket press på mig men det var ändå tillräckligt för mig eftersom jag då var väldigt känslomässigt instabil och minsta lilla kunde trigga mig till att må väldigt dåligt. Dessa små steg, var jag vid tidpunkten väldigt skeptisk till och hade inte direkt någon tro om att det skulle kunna hjälpa mig i längden. Jag fortsatte ändå pga. en bra tillit till den person jag träffade i DIVA, personens bemötande var så professionellt och naturligt, jag kände att det var en person som verkligen ville hjälpa mig och som var väldigt mån om mig och hela processen. Detta gjorde mig väldigt motiverad, och att känna sig betydelsefull i ett sådant stadie jag var i var verkligen något som betydde mycket för mig och det som hjälpte mig att fortsätta kämpa. Dessa små steg var i efterhand nyckeln till min personliga utveckling eftersom jag hela tiden fick små utmaningar att utföra och sakta byggde detta upp början till ett självförtroende, som jag fullständigt saknat innan. Till slut och med viss tveksamhet började jag studera på Komvux och det var nog den största vändningen. Idag mår jag bra och är i ett stadie som inte går att jämföra med det jag var i då jag kom till DIVA. Jag hade dock aldrig varit här utan min handledare i DIVA. Visst var det även en hel del egen vilja men den blev starkare under projektets gång. Nu känner jag att jag har en framtid att se fram emot. Jag är väldigt tacksam till DIVA projektet och de fantastiska människorna som jobbar där Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

59 DIVA Bilaga Statistik för år 2012 Antal remisser Män Kvinnor AF 4 6 FK 2 2 SOC 3 2 Landsting 2 4 Totalt Kölista Män Kvinnor AF 0 1 FK 0 0 SOC 0 0 Landsting 0 1 Totalt 0 2 Pågående Män Kvinnor AF 5 4 FK 3 2 SOC 3 2 Landsting 2 3 Totalt Avslutade Män Kvinnor AF 0 0 FK 0 0 SOC 0 0 Landsting 0 0 Arbete/Studier 4 6 Faros 0 0 Övrigt 1 0 Totalt Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

60 DIVA Ålder Män Kvinnor Vuxna 0 0 Unga Vuxna Total Konsultärenden Män Kvinnor AF 0 0 FK 0 0 SOC 0 0 Landsting 0 0 Totalt 0 0 Sammantaget Antal Remisser 25 Kölista 2 Pågående 24 Avslutade 11 Konsultärenden 0 91 % i arbete eller studier 12 Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

61 DIVA Bilaga Statistik för hela projektperioden Antal remisser Män Kvinnor AF 15 9 FK 3 5 SOC 7 4 Landsting 8 6 Totalt Kölista Män Kvinnor AF 0 1 FK 0 0 SOC 0 0 Landsting 0 1 Totalt 0 2 Pågående Män Kvinnor AF 5 4 FK 3 2 SOC 3 2 Landsting 2 3 Totalt Avslutade Män Kvinnor AF 1 1 FK 1 0 SOC 1 1 Landsting 2 0 Arbete/Studier 9 7 Faros 0 0 Övrigt 1 0 Totalt 15 9 Ålder Män Kvinnor Vuxna Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

62 DIVA Unga Vuxna Total Konsultärenden Män Kvinnor AF 1 0 FK 0 1 SOC 1 0 Landsting 0 0 Totalt 2 1 Sammantaget Antal Remisser 57 Kölista 2 Pågående 24 Avslutade 24 Konsultärenden 3 67 % i arbete eller studier 14 Lena Silfver lena.silfver@nybro.se AB Nybro Brunn Telefon Ett projekt genom Samordningsförbundet i Kalmar län Nybro Emmaboda Försäkringskassan Landstinget i Kalmar Län Arbetsförmedlingen

63

64

65

66

67

68

69

70

71 En beskrivning av året 2012 Ungdomarna: många av de unga har ett stort behov av hjälp när det gäller att behöva bli påminda om tider. Alla får ett eget schema där dag, tid och datum står klart och tydligt. Ändå kräver många att bli påminda genom uppringning eller sms. Det har visat sig att om de inte blir det kommer de inte. Någon skötte inte sin praktikplats genom att denne försov sig ofta. Genom att vägledare ringde varje morgon för att väcka sköttes praktiken. 10-veckors schemat fungerar jättebra. Det blir rutin och struktur. Efter schemat är det ind.träff en gång i veckan för fortsatt arbete. Det som syns är att strukturen och rutinen faller bort. En träff i veckan är för lite för många. Det finns heller inte mycket tid för vägledarna att öka träffarna. Någon ungdom har fått mer tid där man sett behovet som störst för att komma vidare. Schemat uppskattas då det består av olika föreläsningar, studiebesök, aktiviteter som vägledarna gör. Genom utvärdering har det också visat sig att schemat har varit bra för de flesta. Grupp: Vid start av projektet fick vi en del motgångar för att vi ville ha gruppaktiviteter, många av de unga var emot detta. Vi tvingade ingen att vara med i detta men påtalade till att ALLA kan göra ett försök. I vårt första deltagarintag var det 8 av 10 som medverkade i grupp och efter utvärdering såg vi att det var en stor önskan av att fortsätta arbeta i grupp. I vår andra grupp var det 6 av 6 som medverkade och behovet visade sig lika stort som tidigare grupp. I sista gruppintaget för året var det 7av 10 som medverkade. Lövhöjden: Denna kurs har medverkat till den bästa start ungdomarna kunde få i projektet. Vi som vägledare har också genom kursen lärt känna de unga på ett annat sätt genom att vi deltar tillsammans. Efter utvärdering visar det sig att de unga tyckte kursen var för kort(3 veckor) De har fått större självkänsla och känner större självförtroende. De känner sig uppmärksammade och ses som människor, ingen är annorlunda. Kursen har höjt Leva Livet genom att ge de unga denna inkörsport för att sedan arbeta vidare med sin vägledare.

72 Resor: Vägledarna kör och hämtar deltagarna enligt schemaaktiviteterna. Det har resulterat till att de flesta deltagare har fullgjort aktiviteterna, kanske inte lika många hade varit med om de skulle resa på egen hand. För vägledarna är detta betydelsefullt. Det finns förstås nackdelar med detta också. Det kan vara att de unga inte får chansen att träna på att resa på egen hand. Det är också tidskrävande och kostsamt för projektet. Det krävs mycket planering från vägledarna och det är slitsamt att köra fram och tillbaka, ibland flera gånger på en dag. Detta kan vara något att titta på till år 2 i projektet. Vägledarna använder även egna bilar vilket betyder mycket slitage på dom. Att boka kommunens bilar är nästan omöjligt då vi är i behov av bilar hela dagen. Remisser: Remissgruppen träffas en gång i månaden. Vi är väldigt nöjda med gruppen och det fungerar bra. I början mailade vi ut remisserna till varandra men av säkerhetsskäl ändrade vi det, och istället ringer ut remissena. I slutet av året bestämde vi att utöka remissgruppstiden för att få mer tid till att diskutera aktuella deltagare som vi har behov att få stöd kring. Styrgrupp: Styrgrupp är bra men kan kännas onödig då vi har en ledningsgrupp också. I båda grupper sitter i stort sett samma människor, skillnaden är att ledningsgruppen är beslutsfattande och att styrgruppsmöten är oftare. Samverkan: Projektet är ett samverkansprojekt mellan kommunerna och dess myndigheter. Det är en fördel för den unge att samverka, det blir mindre risk att denne hamnar mellan stolarna. Det som uppkommit som ett problem mellan kommunerna är platser som den ena kommunen äger och som projektet är beroende av till vissa unga. I detta fallet är det stegens arbetsträning i Hultsfred. På stegen får vi endast placera unga från Hultsfred, ej från Vimmerby. Det blir ett samverkansproblem i projektet då vi har en ungdom från Vimmerby där vi ser ett stort behov av arbetsträning innan en praktikplats. Det blir en förmån för de som bor i Hultsfred men inte de från Vimmerby. Det projektet hade önskat är att ha två fasta platser på stegen som är projektets oavsett om den unge är från Vimmerby eller Hultsfred, det är samverkan. Detta har lyfts vidare.

73 Vi samarbetar med projekten i Vimmerby, detta för att samarbeta om praktikplatser. Men även för att det är viktigt att redogöra för företag och föreningar tillsammans vad vi gör och vad vi kan göra tillsammans. Vi ger varandra stöttning i våra arbeten. Marknadsföring: Vi har tagit kontakt med föreningar och verksamheter genom att besöka dom eller bjuda in. Vi har även tillsammans med Vimmerby varit på företagsfrukost i Vimmerby och presenterat oss. Det var uppskattat och därigenom hoppas vi att vi kan få till ett bra samarbete. Vi har även varit på liknande i Hultsfred, vilket visade sig vara ett mindre intresse från företagarna och vi upplevde arrogans och tidsfördriv då de inte var särskilt intresserade. Det vi fick till oss var att de har dålig erfarenhet av unga sedan tidigare då platserna har misskötts. Det finns heller ingen tid för företag att handleda. Leva Livet har stor konkurrens av praktikplatser både i Vimmerby kommun där flera projekt redan finns och i Hultsfreds kommun där annat projekt finns och även arbetsmarknadsenhet. Vi upplever att platserna är få och de som finns blir det ofta motstånd till då vi uppger att det är unga vuxna som kräver kanske mer handledning än andra genom sina eventuella hinder de har.

74 Leva Livets Verksamhetsrapport 2012 Projekt Leva Livet startade 1/ Projektet berör Hultsfred och Vimmerby kommun. Målgruppen är unga vuxna år med en fysisk, psykisk och/eller social ohälsa. Projektet samarbetar med försäkringskassan, landsting, arbetsförmedlingen och kommunerna. Projektet ska under projekttiden (3år) ta emot 90 deltagare, varav 30% av dessa ska bli självförsörjande till arbete eller studier. I projektet har en tilläggsansökan gjorts för Lövhöjdens kurs som är beräknad 3ggr/år vilket innebär kr/år. Det finns även en tilläggsansökan på extra lokal som beräknas på kr/år Leva Livets personal består av en tjänst på 100% ( 50% projektledare,50%vägledare) En tjänst 100% vägledare. Det är Petra Bjälefors och Johanna Bälter som är ordinarie personal, Malin Strömmert arbetar som vikarie för Johanna då hon är föräldraledig. I Leva Livets styrgrupp är Eivor Lind, sektionschef IFO vuxen insatt istället för Margareta Johansson, IFO-chef. Hans Eriksson har efterträtt Per Adler (tjänsteman, samordningsförbundet) I projektet har vi använt oss av ELD som arbetsmetod. Under året har vi dock fått erfarenhet att metoden ej fungerar på alla deltagare. Vi måste se till varje individ om detta är en metod som passar. Det som kan vara svårt för en del deltagare är att kunna återberätta sina dagliga händelser och att föra dagbok. Andra metoder vi använder oss av är KASAM och SF 36 som deltagaren får göra vid in och utskrivning i projektet.

75 - Totalt under året 2012 har myndigheter remitterat 65 deltagare till Leva Livet: Arbetsförmedlingen: 15 Försäkringskassan: 11 Kommun: 27 Landsting: 12 - Det är flertalet killar än tjejer som blivit remitterade - Totalt är det 6 avslutade deltagare: - 4 killar och 2 tjejer, varav 3 har flyttat, 2 är återremitterade och 1 har gått till arbete genom utvecklingsanställning. - Från januari december 2012 är det sammanlagt 30 unga vuxna som stått på väntelistan. Samhällsvinst: En deltagare fick utvecklingsanställning genom arbetsförmedlingen från 1/

76 En deltagares utveckling i Leva Livet: N har varit inskriven i projektet sedan i maj Hon är remitterad via psykiatrin. N har varit aktuell tidigare för projektet men var inte motiverad till att starta då. N och vägledare har träffats individuellt 1ggr/veckan. I de träffarna har man bland annat jobbat med självförtroende och självkänsla, veckoplanering, mål-delmål, personligt brev och motiverande samtal. N:s mående har varit pendlande med ångestbesvär sedan tidigare traumatiska upplevelser. N har medicinerat för detta. N har under sin tid i projektet hela tiden visat en vilja till förändring. Genom kursen Lövhöjden och vägledare har det stärkt N i sin roll att våga och kunna gå framåt mot sitt mål. N har studerat på distans för att kunna jobba med det hon vill, studierna har hon slutföljt under tiden i Leva Livet. N har varit med vägledaren i projektet i kommunfullmäktige och talat för sin sak inför politikerna, hur viktigt det har varit för henne att vara med i Leva Livet. N har även varit med i projektets styrgrupp för att informera hur viktigt projektet har varit och vad som har varit av vikt i projektet. Det som N tycker har varit bra för henne är att hon fick ett schema att gå efter, vilket gav rutin och struktur. Hon tycker också att hon har fått rätt vägledning till att utveckla sig mot det yrke hon vill arbeta inom. Hon tycker också att Lövhöjdens kurs stärkte henne som människa och fick henne att tänka annorlunda. Både hon själv och närstående till N tycker det är en stor skillnad till det positiva. Idag står N redo för en praktik, har en positiv inställning, har inget behov av samtalsterapi och medicinerar inget. Hon har ett mål!!

77

78

79

80

81

82

83

84

85 Verksamhetsrapport Steget Framåt för hösten Beskrivning av verksamhetsförändringar Under hösten har vi arbetat med att förtydliga ursprungsansökan och gjort en del förändringar t ex klargjort målgrupp, beskrivit arbetsrutiner och lagt till landstinget som samarbetspartner i projektgruppen. Personalresurser Från att ha varit en vägledare på 85 % så är det nu två vägledare på 40 % respektive 45 %. Beskrivning av verksamheten Projektgrupp har bildats med representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Kalmar samt Borgholms kommun. Vi har utarbetat material som ska användas under projekttiden; ansökan, broschyr och handlingsplan. Studiebesök har gjorts hos bl a Drive Nybro-Emmaboda och AME Mörbylånga. Lena Andersson Projektledare Eva Nilsson och Lena Aronsson Vägledare

86 Verksamhetsrapport för projekt Klivet Personalresurser En personlig handläggare/projektledare, Malin Jonsson, 100 % Projekttid 1 oktober september 2013 Arbetsmetoder Inledningsvis gjordes en omfattande kartläggning av de 121 deltagarna som för närvarande ingår i projektet. Antalet ökas efter hand som nya ansökningar inom området beviljas och kartläggning av dessa genomförs då omgående. Kartläggningen omfattar deltagarnas ålder, tillhörande kommun, diagnos, ersättningens längd, kategori, aktivitet och prioritering. Kategorierna som finns är: 1. Förlängd skolgång 2. Medicinsk rehabilitering 3. Sysselsättning 4. Potential för arbetslivsinriktad rehabilitering 5. Varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Om förlängd skolgång beviljats är planen att följa upp hur studier/praktik fungerar och planera vidare för arbetslivsinriktad rehabilitering alternativt vidare studier under tiden med ersättningen. Pågår en sysselsättning eller en medicinsk rehabilitering ska uppföljning ske regelbundet för att utreda om det finns en möjlighet att påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering. De personer som bedöms vara varaktigt nedsatta i förhållande till alla arbeten på arbetsmarknaden samt anpassade anställningar kommer inte att följas upp under projekttiden. Av de 121 deltagarna i området Oskarshamn-Högsby-Mönsterås som projektet omfattar har 26 personer bedömts vara varaktigt nedsatta i förhållande till alla arbeten samt anpassade anställningar. Det är för närvarande 95 deltagare som bedömts ha en rehabiliteringspotential och därmed är aktuella för aktiviteter i projektet. De deltagare som ingår i projektet har prioriterats i ordningen 1-3 där 1 är de mest brådskande att samordna. Bland dessa ingår de deltagare som fyller 30 år under 2013 och därmed inte kan få ytterligare tid med aktivitetsersättning. När kartläggningen var klar påbörjades arbetet med att hitta arbetssätt för att effektivt samordna de deltagare som har aktivitetsersättning och är i behov av någon form av samordning. Informationsmöte har hållits på psykiatriska öppenmottagningen i Oskarshamn, där majoriteten av deltagare som har aktivitetsersättning har en kontakt. Informationsmöte på socialförvaltningen är också planerat. Även studiebesök på sysselsättningar och projekt för målgruppen har genomförts för att få en inblick i verksamheterna samt skapa kontakter för samarbete. De arbetsmetoder som hittills använts är SASSAM-kartläggningar, avstämningsmöten med vården, skolan och handledare i sysselsättningar eller projekt samt gemensamma kartläggningar med Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. SASSAM-kartläggningen är en kartläggning som omfattar uppgifter om den försäkrades uppfattning kring hinder och möjligheter kring sin fysiska och psykiska hälsa, sin sociala situation, stressreaktioner,

87 sjukdomshistorik, professionella kontakter, substansintag, tidigare arbetslivserfarenenheter och utbildningar, fritidsintressen och motivation. Samarbetet med vården, socialförvaltningen samt med handledare i projekt och sysselsättningar har fungerat bra. Samverkan med Arbetsförmedlingen har dock hittills inte fungerat bra då det länge varit oklart vilka handläggare på Arbetsförmedlingen som ska arbeta med denna målgrupp. Detta har bromsat upp projektet något då det tog drygt en månad innan besked gavs gällande hur handläggare ska bokas till möten i projektet. För närvarande ska dessa bokas som vanliga gemensamma kartläggningar, där det är mycket begränsat med tider då dessa tider även delas med alla övriga handläggare på Försäkringskassan. Målgruppen är dock prioriterad hos Arbetsförmedlingen. Det är nu ungefär två månaders väntetid för ett första möte med Arbetsförmedlingen. Fortsättningsansökningar gällande aktivitetsersättning och sjukersättning handläggs kontinuerligt under projekttiden. Genderperspektiv Av de 95 deltagare som bedömts ha en rehabiliteringspotential är det 51 män och 44 kvinnor. Av de 12 deltagare där samordningen är påbörjad är det 7 män och 5 kvinnor. Inga verksamhetsförändringar eller förändringar i styrningen har genomförts. Det finns ännu ingen samhällsvinst då samtliga deltagare i dagsläget har aktivitetsersättningen kvar. Resultat Då det första mötet hölls först i november har resultaten hittills varit en vidare planering såsom kartläggning för att påbörja arbetslivsinriktad rehabilitering via Arbetsförmedlingen samt en planerad anställning med lönebidrag från och med 1 mars 2013 för en deltagare. Väntelista För närvarande finns det 83 personer med rehabiliteringspotential i projektet där samordning för att utreda deras rehabiliteringspotential och möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering ännu inte har påbörjats. Västervik Malin Jonsson Projektledare/Försäkringskassan

88 Årsberättelse 2012 Socialt företagande Januari 2012 Ny grupp startade den 9 januari 8 personer och två olika affärsidéer, sju personer skall starta ett företag som skall ha en first hand försäljning av kläder, de kommer även ha möbelrenovering samt ett mindre café, den åttonde personen skall starta kräftfiske/odling och med andra lokalproducerade produkter, han siktar även på att ha en internet butik med fiske redskap. Gruppen har endast haft åtta veckors utbildning från John Bauer. Lika som förra gruppen kommer de hit med den bestämda tron att kommunen skall betala allt, det skall bara gå in med deras kunskap och tid, inget annan, det är en information som kommer från något håll som ej är bekräftat, men det blir en jobbig situation då projektet aldrig lovat några pengar, gruppen efterlyser ett förråd, jag tar fram ett alternativ på 13m2 för 200:- i månaden, det blir ett herrans liv då gruppen på sju person skall dela på denna kostnad. Lokalen har nu återigen möblerats för att klara nio personer vid samma tillfälle, jag har återigen fått överta datorer genom IT avdelnings hjälp, vi har nu allt tekniskt fungerande, jag har av bostadsbolaget fått ett begagnat kylskåp och en begagnat frysskåp. Jag har sökt samarbete med celiaki förbundet i hela Sverige vilket visat ett stort intresse, jag kommer träffa dem i februari, Nyfiket har fått en jätte respons från ICA Maxi i Västervik. Det som känns viktigt är att hitta en inkubations möjlighet så Nyfiket kan börja sälja på riktigt Jag har nu arbetat intensivt för att hitta lösningen med extern styrelse, jag har haft arbetsgruppen att diskutera med, jag har haft kontakt med skatteverket, jag har diskuterat frågan med Västervik framåt, det är ingen lätt uppgift, arbetet pågår och skall diskuteras på LSG på fredag den 20 januari. Februari Grupperna arbetar vidare med sin marknadsföring, 44U har varit aktiva genom att undersöka marknaden bland ungdomar samt att de har varit aktiva på stan för att få en sån bred presumtiv kundbild som möjligt. Jag åkte på socialt företagsmässa som var två dagar i slutet på februari i Stockholm, mässan var mycket givande men vårt dilemma i Västervik är fortfarande att hitta firmatecknare, borgensmän samt styrelseledamöter, de flesta orter som har socialt företagande är involverade med coompanion, kooptjänst eller kommunerna. Mars: De tre företagen har nu etablerat kontakt med varandra vilket är mycket positivt. Vi har haft besök av Almi som informerade om sina tjänster 44U Torbjörns miljökräftor TMK Har en förhandling om Andersbo en fastighet som ligger mellan Hjorted och Totebo, vi var på miljö och byggnadskontoret och undersökte bygglov vid

89 strandnära byggnation, vi har även varit på länsstyrelsen i Kalmar Lillemor Jonzen för att söka landsbygdsstöd, vi kan konstatera att det är mycket arbete för att söka bidrag, många separata ansökningar skall göras. TMK har både finansiärer och firmatecknare men Sparbankens VD Mats Hasselqvist ställer upp med en personlig bankman Anneli Jonsson Har även sökt hjälp med finansiering på sparbanksstiftelsen och Thomas Björkberger, dock utan större framgång.. Nyfiket får klartecken på att hyra skolköket i Almvik, dock är glädjen kortvarig då bostadsbolaget hamnar i konflikt med en markägare i området, nu går lokal letandet vidare. Västerviks tidningen uppmärksammar Nyfiket genom en artikel för andra gången April Kommunens daglig sysselsättning(it Spectra) kommer hit och hjälper Nyfiket med en säljpärm, Tjejen som skall fotografera är riktigt duktig. Vi har haft information från Länsförsäkringar om företagsförsäkringar samt information om revision/redovisning från Matrisen. Jag har informerat två olika gruppen om socialt företagande på Campus som går en vägledningskurs. Jag har hjälpt samtliga grupper med att söka fastighetsägare. TMK får inte köpa Andersbo som var den tilltänkta fastigheten, Torbjörn får nu börja leta efter ny fastighet med fiskevatten. Maj : Första Sociala företaget / ekonomiska föreningen bildas : Bageri och Café Nyfiket TMK har fått en ny gård med fiskevatten, nya förhandlingar påbörjas Jag har varit på Miroi (utbildningsföretag) och lämnat information, flera har idéer som de skulle vilja utveckla, jag lovar att kolla hur de skulle komma igång här på Kvarngatan. Arbetslaget har beslutat att om någon mer är intresserad av att starta ett socialt företag så skall de vända sig till respektive handläggare på arbetsförmedlingen. Vi har i samarbete med raka spåret haft en förmiddag i veckan och läst föreningsteknik, detta kommer på vid nio tillfällen. Jag var i Emmaboda på projektledare träff, ett bra sätt att se och kunna förstå andras projekt. Juni: Har bestått av ett intensivt jagande av lokaler, regler för ventilation för bageriet nyfiket, vi har även fått överta (till ett lågt pris) diverse köksredaskap. Augusti: Åter efter semester, besked kommer från en deltagare att han är i ny åtgärd från arbetsförmedlingen, Torbjörns affärs ide var miljökräftfiske TMK samt dammodling av dem. Vi har under försommaren undersökt tre olika gårdar, dock har ingen av dem varit till salu så vägvalet att återgå till arbetsförmedlingen var helt rätt. Bageriet har nu fått klart med Tjustbygdens sparbank med en checkkredit, vi letar förbrilt efter lokaler, det är stora kostnader för ombyggnation (ventilation) i varje lokal.

90 FHC/44U: Arbetar vidare med att utveckla sin affärside, det finns en osäkerhet i gruppen hur de skall arbeta vidare, jag försöker vid flera tillfällen ge dem tips och råd hur de skall på ett strukturerat sätt arbeta fram en affärsplan, det vill inte riktigt tända till i gruppen utan motgångarna blir större för varje tips och råd. September: Bageriet: Letar fortfarande lokaler, vi har får titta på ost och deli s lokaler, vi tar in offert på en ny ventilationsanläggning, det skulle landa på ca :-, fastighetsägaren är dock inte riktigt med på att bygga om och dra ett ventilation system på husväggen för att leda bort ev lukter. FHC/44U: Jag har lagt fram förslag om att det kanske skulle undersöka legoproduktion som en grund i företaget, de tycker det låter vettigt och arbetet påbörjas, jakten på firmatecknare och styrelse fortsätter. Jag kontaktar bostadsbolaget och vi åker och tittar på en lokal i johannesdal som skulle vara bra, låg hyra och bra tillgänglighet. Jag får en intressent till projektet som skall anordna rockfestival i Gamleby folkpark, vi har en lång diskussion och säger att det finns ett underlag för att gå vidare med arbetsförmedlingen. Jag håller föredrag till medlemmar i rotary, de tycker det är ett spännande projekt men lite svårt att förstå helheten, med extern styrelse. Jag deltar i uppstarten av samarbetet mellan coompanion, Växjö och Högsby kommun, ett intressant upplägg. Oktober: Bageriet: Samma situations som månaden innan, det jag tycker är otroligt att de verkligen har ett otroligt tålamod, de vill verkligen klara detta. Nu ringer bostadsbolaget och säger att det ev. finns en chans till att vi får komma in i lokalerna i almviks skolkök, det som var aktuellt från början, nu börjar det planeras igen FHC/44U: legoproduktions tanken är igång för fullt de gör en marknads undersökning och får vissa företag att nappa, dessutom lägger jag ett förslag att bageriet skulle kunna bli en samarbetspartner, att FHC/44U skulle kunna bli ett ombud och leverera bröd i centrala Västervik till både privata och företag, (vi har fortfarande trots en hyfsad bra affärsplan inga firmatecknare) en ide som jag trodde de skulle nappa på men det föll inte i god jord, jag tar upp detta med min chef Elisabeth Johansson och Liselott Andersson från Arbetsförmedlingen, vi tar ett gemensamt beslut att avsluta pågående projekt. Westervik rock event: En ideell förening med ett tiotal medlemmar, deras affärs ide är redan klar, dock inte hur man skall komma dit, den ansvariga festival generalen Robert är en erfaren rockarrangör sedan länge, han var verksam i Stockholm, men efter en riktig personlig krasch flyttade han till Gamleby där han fått landat. Jag håller information till två gruppen på Campus (Vägvalet) Jag får samarbeta med två från arbetsförmedlingen som kommer att fokusera på nyanlända kvinnor, jag ger dem mina tankar och idéer

91 Vi är på en heldag med samordningsförbundet i Oskarshamn med ev. att arbeta med plattform, vilket jag tycker är en utmärkt ide. Hans Eriksson och jag håller information på kommunfullmäktige i Västervik November: Bageriet: I väntans tider, nu är det planering på hög nivå, riktigt spännande och roligt, det planeras inköp mm. Westervik rock event: Vi har nu samlat ihop hela gänget för en presentation av hur vi skall gå vidare, det hela handlar mycket om att fördela arbetsuppgifterna som är många, vi har nu fått en bra fördelning. Vi är och titta på nya lokaler du stadshotellet skall överta de vi sitter idag, vi har titta på två alternativ, dock inga bra alternativ då det innebär ombyggnations kostnader, vi arbetar vidare och hittar nu lokaler rakt över gatan i centrumgården. Skatteverket har en halvdag med information och utbildning December: Bageriet : Vi skriver nu på avtalet för lokalen, vi får tillträdde med en gång, nu skall det saneras och planeras. Westervik rock event: Styrelsemöten avlöser varandra, det är ett bra samarbete med styrelsen för Gamleby folkpark, vi har nu ett bra grepp om vem som gör vad, vi diskuterar med arbetsförmedlingen även en utökning av deltagare till projektet. Projektet har nu ett företag i fullgång och det andra håller på att växa fram till ett bra koncept. Vi flyttar in i nya lokaler den 17 december, vilket blir riktigt bra. Tack för 2012 Maths Andersson Fredén Projektledare för sociala företag i Västervik

92 1 (3) Datum Vår beteckning Rapport O1 Tjänsteställe/handläggare Ert datum Er beteckning Socialförvaltningen Centrala administrationen Peter Östling Verksamhetsrapport projekt O1 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten inleddes i oktober 2012 och befinner sig nu halvvägs. Syftet med insatsen är att identifiera nuvarande situation med avseende på arbetsmarknadsinsatser, samverkan runt desamma - dels internt kommunorganisationen och framför allt externt övriga aktörer med intresse respektive delansvar för frågorna. Därtill att identifiera bilden hos de individer som är föremål för dessa ambitioner. Syftet är vidare att utifrån detta klarläggande definiera ett önskvärt läge med utgångspunkt i sådana viljor och förutsättningar, i termer av rationalitet och effekt, samverkan och kundorientering, och slutligen att analysera och föreslå organisation, modell och process för bästa lösning jämte vägen dit. Verksamheten har i huvudsak bestått av en förstudie samt informationsinsamlingsfas för huvudutredningen samt inledande strukturering och sortering av resultatet inför slutlig analys; helt i enlighet med delgiven plan och förstudie. Förstudien tog fasta på ett tiotal intervjuer med nyckelpersoner företrädesvis internt kommunen men även externt med representanter för andra aktörer. Därtill omfattade den en betydande inläsning över området. Förstudien preciserade uppdraget med dess brännpunkter inom ett väldigt vitt område och gav underlag för problemformulering, hypoteser och frågeställningar; utifrån vilka en utredningsplan kunde ta form och intervjuformulär utvecklas samt urvalet av respondenter fastställas. En sammanfattning av förstudiens utfall och kommande arbete spreds också som marknadsföring till samtliga utvalda representanter samt till viss övrig nyckelpersonal såväl inom som utom kommunen och till pressen. Den huvudsakliga informationsinsamlingen, vid sidan om fortsatt och fördjupad inläsning och studiebesök, har skett medelst semistrukturerade kvalitativa personliga intervjuer, inte utan mindre kvantitativa inslag. Trettio sådana har passerats och med det är fasen av intervjuande i stort avklarad. Intervjuerna har Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax