OVARIALCANCER VÅRDPROGRAM ÖREBRO-REGIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OVARIALCANCER VÅRDPROGRAM ÖREBRO-REGIONEN"

Transkript

1 OVARIALCANCER VÅRDPROGRAM 2001 ÖREBRO-REGIONEN Programgrupp: Bengt Sorbe, Kliniken för Gynekologisk Onkologi, Regionsjukhuset, Örebro Carina Zetterberg, Kvinnokliniken, Regionsjukhuset, Örebro Erik Weiner, Kvinnokliniken, Karlskoga Petter Orgum, Kvinnokliniken, Centralsjukhuset, Karlstad Olof Birck, Kvinnokliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Anna Ackefors, Kvinnokliniken, Nyköpings lasarett

2 VÅRDPROGRAM FÖR OVARIALCANCER INNEHÅLL INLEDNING... 5 VÅRDPOLICY VID OVARIALCANCER... 5 HISTOLOGISK KLASSIFIKATION... 7 STADIEINDELNING... 8 Kirurgisk kartläggning...8 STADIEINDELNING ENLIGT FIGO... 9 KIRURGI VID OVARIALCANCER PRIMÄR KIRURGI Preoperativ utredning...10 Operationsförberedelser...11 Tarmförberedelse...11 Trombosprofylax...11 Antibiotikaprofylax...11 Typ av kirurgi...11 SEKUNDÄR KIRURGI Second-look laparotomi...13 Sekundär tumörreducerande kirurgi...13 Palliativ kirurgi...13 Preparat för PAD och cytologi...14 CHECKLISTA VID OPERATION AV OVARIALCANCER FERTILITETSBEVARANDE HANDLÄGGNING AV OVARIALTUMÖRER FERTILA KVINNOR...15 Praktisk handläggning...15 Kontroller efter konservativ kirurgi...16 Handläggning av borderlinetumörer...16 Handläggning efter icke optimal primärkirurgi...16 Definition av optimal kirurgi...16 Optimal kirurgi har ej utförts...17 Relaparotomi bedöms olämplig...17 Laparoskopisk kirurgi vid tumörsjukdomar i ovariet

3 CYTOSTATIKABEHANDLING Riktlinjer för behandlingsplanering och dokumentation...18 Primär kemoterapi (1-line)...19 Primär postoperativ kemoterapi vid avancerad sjukdom...19 Adjuvant postoperativ kemoterapi vid lokaliserad sjukdom...19 Principer för val av cytostatika...19 Epitelial ovarialcancer Handläggning efter primär kirurgi...20 Avancerad ovarialcancer FIGO stadium III-IV...20 Behandling...20 Kemoterapiregimer...20 Behandlingsintervall...20 Utvärdering av behandlingseffekt...20 Second-look - diagnostisk laparotomi...21 Tidig ovarialcancer FIGO stadium I-II...21 Behandling (adjuvant) Kemoterapiregimer...21 Utvärdering...21 Lågrisk-grupp (Borderlinefall med diploid DNA-profil)...22 Sekundär behandling vid recidiv eller terapisvikt Sekundär kemoterapi (second-line)...23 Behandling med tillväxtfaktorer (G-CSF, GM-CSF)...24 Rekommendationer vid hjärt-kärlsjukdom...24 Rekommendationer vid nedsatt njurfunktion...24 Rekommendationer vid hörselnedsättning...26 Rekommendationer vid neurologiska biverkningar...26 Utvärdering av pågående behandling...26 Kontrollrutiner efter avslutad behandling...27 Borderlinetumörer...27 Patienter opererade med fertilitetsbevarande kirurgi...27 Kriterier för utvärdering av behandlingseffekten...28 Allmänt fysiskt funktionsstatus "Performance status"...29 Livskvalitet...29 Biverkningsregistrering...29 Prognostiska faktorer...30 Icke epiteliala maligna ovarialtumörer Postoperativ handläggning...31 Germinalcellstumörer...31 Granulosacellstumör och andra stromacellstumörer...32 Mesodermala (Müllerska) blandtumörer och sarkom...32 STRÅLBEHANDLING Tumörmarkörer CA

4 LITTERATUR BILAGOR CA referensnivåer i serum...36 TAXOL-PARAPLATIN...37 CISPLATIN-CYKLOFOSFAMID...38 TAXOL-PARAPLATIN...39 FARMORUBICIN-CYKLOFOSFAMID...40 GEMZAR-FARMORUBICIN...41 BEP (Bleomycin-Etoposid-Platinol)

5 INLEDNING Prognosen för kvinnor med ovarialcancer är fortfarande allvarlig. En viktig målsättning för vården är därför att försöka förbättra dessa patienters prognos. Endast i effektiv samverkan i regionen och med utnyttjande av vår samlade kompetens, kan vi möta den utmaningen. Syftet med detta vårdprogram är att bilda underlag för en enhetlig handläggning av patienter med ovarialcancer, borderlinetumörer och andra mera ovanliga icke epiteliala, maligna ovarialtumörer i Örebro-regionen. Det är visat i såväl internationella som nationella studier att behandling enligt strukturerade vårdprogram och protokoll ger bättre resultat och större chans till överlevnad för patienterna jämfört med individuella och icke protokollstyrda behandlingar. Föreliggande dokument gör inte anspråk på att vara heltäckande. Det är heller inte avsett att ersätta våra fortlöpande kontakter och gemensamma överväganden i enskilda fall, utan tvärtom att underlätta dessa. Det är arbetsgruppens målsättning att vårdprogrammet framledes regelbundet skall revideras och uppdateras. VÅRDPOLICY VID OVARIALCANCER Det övergripande ansvaret för forskning, utveckling och vårdplanering ligger på gyn onk kliniken i Örebro. Diagnostik och vissa delar av behandlingen av ovarialcancer är decentraliserad till kvinnoklinikerna i regionen. Det gäller såväl kirurgin som delar av kemoterapin. Det är därför viktigt att regionens specialister kan samlas kring gemensamma riktlinjer och att samarbetet utformas så, att förutsättningar finns för utveckling, kvalitetssäkring och gemensamma studier. Vid varje kvinnoklinik bör det finnas ett tumörteam med kompetenta läkare med ansvar för såväl ovarialcancerpatienterna som för övriga patienter med fastställd eller misstänkt gynekologisk cancer. Dessa läkare skall tillämpa vårdprogram och andra gemensamma riktlinjer inom regionen. 5

6 Den primära operationen vid ovarialcancer skall utföras, där det finns kompetent gynekologisk tumörkirurg, som behärskar operationsteknik, stadieindelning och principerna för peroperativ handläggning av ovarialtumörer. Tillgång till tarmkirurg och urolog är också viktig. Är inte dessa förutsättningar uppfyllda bör patienten remitteras till region- eller länsklinik. Man bör även beakta att antalet operationer per klinik och tumörkirurg skall hållas på en nivå som granterar upprätthållande av nödvändig träning och kompetens. Ansvarig gyn onkolog i Örebro bör ta upp frågan om eventuell reoperation med inremitterande läkare, när anledning finns att förmoda att patienten inte blivit optimalt kirurgiskt behandlad primärt. Kombinationskemoterapi av ovarialcancer skall endast ges på kliniker med resurser, särskild kompetens och erfarenhet på såväl läkar- som sköterskenivå att sköta dessa högspecialiserade behandlingar och dess komplikationer. Behandlingsplanering och genomförande skall ske enligt gällande riktlinjer så långt det är möjligt och i nära samverkan med gyn onk kliniken i Örebro. Praktiskt sker det genom att en initial bedömning av patienten och planering av behandlinen görs på gyn onk kliniken i Örebro, där behandlingen också inleds, för att sedan delvis kunna fortsätta vid inremitterande klinik. Denna initiala bedömning av stor betydelse ur kvalitetssynpunkt och för möjligheten till fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete. 6

7 HISTOLOGISK KLASSIFIKATION Histologisk klassifikation enligt WHO har angivits nedan. För de vanliga epiteliala tumörerna används dock beteckningarna enligt Radiumhemmet, som är etablerade sedan länge i Sverige, men som till formen är något annorlunda. I. Epiteliala tumörer Inom varje undergrupp, dvs typ av epiteliala tumörer förekommer i princip tre kategorier vad avser malign potential. A: benign tumör. B: Låg malignitetspotential, "borderline-tumör". C: Malign tumör. 1. SERÖS 2. MUCINÖS 3. ENDOMETRIOID 4. KLARCELLIG ( MESONEFROID ) 5. ODIFFERENTIERAD 6. BLANDAD EPITELIAL, BRENNERTUMÖR, OKLASSIFICERADE TUMÖRER II. Stromacellstumörer A. GRANULOSA-TEKACELL TUMÖR B. ANDROBLASTOM / SERTOLI-LEYDIGCELL TUMÖR C. GYNANDROBLASTOM D. OKLASSIFICERADE TUMÖRER III. Lipidcellstumörer IV. Germinalcellstumörer (groddcellstumörer eller äggcellstumörer) A. DYSGERMINOM B. ENDODERMAL SINUSTUMÖR C. EMBRYONALT CARCINOM D. POLYEMBRYOM E. CHORIOCARCINOM F. TERATOM 1. OMOGET = MALIGNT 2. MOGET = DERMOIDCYSTA G. BLANDADE FORMER V. Gonadoblastom 7

8 STADIEINDELNING Kirurgisk kartläggning Tumörstadiet utgör grunden för typ av behandling vid ovarialcancer och baseras huvudsakligen på fynden vid den primära operationen med histologiska och cytologiska verifikationer. Ofullständig kirurgisk kartläggning initialt försvårar möjligheterna att erbjuda patienten optimal postoperativ behandling. Det är därför mycket viktigt att denna procedur utförs på ett omsorgsfullt och systematiskt sätt. Använd "checklista vid primäroperation" (se avsnittet primär kirurgi). Ofullständig dokumentation av operationsfynden är att anse som ett konstfel. Adekvat "staging" skall utföras även i fall med till synes lokaliserad men misstänkt malign ovarialtumör. I dessa fall är det särskilt viktigt med en korrekt stadieindelning. Förutom extirpation av primärtumören och, hos postmenopausala kvinnor, uterus och båda adnexa, är följande moment obligatoriska vid den kirurgiska kartläggningen: 1. Cytologi på buksköljvätska eller ascites, om inte uppenbarligen spridd tumör föreligger. Ev. kan cyto-brush användas. 2. Noggrann palpation av hela buken med px från förändringar som inte ser normala ut. Glöm ej leverns ovansida och diafragmas undersida, som är predilektionsställen för tidig metastasering. Om px är svårt - ta cytologi. Undvik dock kontamination från mer kaudala delar av buken. 3. Noggrann palpation av lymfkörtelstationer i bäckenet och paraaortalt. Förstorade lymfkörtlar bör helst avlägsnas för PAD (vid tekniska svårigheter finnålspunktion). 4. Infrakolisk omentresektion, eventuellt omentektomi. 5. Dokumentation av storlek och läge av kvarvarande tumör när buken sluts. 8

9 STADIEINDELNING ENLIGT FIGO Stadium I Stadium IA Stadium IB Stadium IC* Växt enbart i ovarierna Ena ovariet, ingen ascites, ingen växt på ytan, intakt kapsel Båda ovarierna, ingen ascites, ingen växt på ytan, intakt kapsel Tumörväxt i ena eller bägge ovarierna samt växt på ovariets yta och / eller kapselruptur och / eller ascites innehållande tumörceller och / eller positiv sköljvätska Stadium II Stadium IIA Stadium IIB Stadium IIC* Tumörspridning i bäckenet Överväxt / metastaser till uterus och / eller tuba Överväxt / metastaser till andra vävnader i lilla bäckenet Tumörväxt enligt stadium IIA eller IIB samt växt på ovarialytan och / eller kapselruptur och / eller ascites innehållande tumörceller och / eller positiv sköljvätska *Vid stadium IC och IIC skall orsaken specificeras närmare. Stadium III Stadium IIIA Stadium IIIB Stadium IIIC Tumörspridning till buken utanför bäckenet, inklusive ytmetastaser på levern Mikroskopisk, men ej makroskopisk spridning till buk eller oment Makroskopisk spridning till buk eller oment. Härdar < 2 cm Bukmetastaser 2 cm och / eller positiva retroperitoneala och / eller inguinala lymfkörtlar Stadium IV Fjärrmetastaser och / eller pleuravätska med positiv cytologi. Parenkymmetastaser i levern. 9

10 KIRURGI VID OVARIALCANCER Kirurgi är en av hörnstenarna i behandlingen av ovarialcancer. Kirurgin syftar till att omsorgsfullt kartlägga tumörutbredningen och att radikalt avlägsna tumören. Då majoriteten av fall har en avancerad sjukdom blir målet ofta att reducera tumörbördan maximalt, s.k. cytoreduktiv kirurgi, för att få bästa nytta av efterföljande cytostatikabehandling. Principen primär optimal kirurgisk tumörreduktion åtföljd av kemoterapi är idag allmänt accepterad vid behandling av ovarialcancer. Effekten av efterföljande cytostatikabehandling är större ju mindre resttumörer som lämnas kvar efter primäroperationen. Vid avancerad sjukdom anses optimal tumörreduktion vara uppnådd om största kvarvarande resttumörer efter den primära operationen är mindre än 2 cm i diameter. PRIMÄR KIRURGI Preoperativ utredning Utredning och preoperativ bedömning bör göras av den läkare eller under ledning av den eller de läkare som skall utföra operationen. 1. Lungröntgen och vid behov thoracocentes (cytologi på pleuravätska). 2. Palpation i narkos och fraktionerad abrasio bör övervägas i varje enskilt fall. Om ascites föreligger bör laparocentes utföras före palpationen. Vid misstanke om tumörengagemang av tarmen, urinblåsan och/eller uretärer bör utredningen kompletteras med fiberrektosigmoideoskopi, alternativt kolonröntgen, cystoskopi och urografi. Feces-Hb x 3 är en värdefull undersökning vid misstanke om tarmengagemang. Om man av tekniska skäl inte kan genomföra hysterektomin och preoperativ abrasio ej är utförd bör man göra peroperativ abrasio. Detta kan påverka bedömningen av primärtumören. 3. Ultraljudsundersökning. Vaginal- och abdominell ultraljudsundersökning kan komplettera bilden av tumören och dess utbredning och ge besked om eventuell stas av urinvägarna. Datortomografi (CT) och MR kan också i vissa fall vara av värde som preoperativ undersökning. 4. Tumörmarkörer: CA-125 och eventuellt CEA kan i vissa fall övervägas. 10

11 Operationsförberedelser Tarmförberedelse Den preoperativa tarmförberedelsen utförs enligt lokala rutiner. Den ansvarige operatören bedömmer om urolog eller tarmkirurg, som kan behöva delta i operationen, skall vidtalas och om patienten skall förberedas på eventuell stomi. Trombosprofylax Trombosprofylax rekommenderas om inte kontraindikation föreligger, eftersom cancerpatienter har en ökad risk för trombos. Behandlingen bör fortsätta tills patienten är väl mobiliserad. Trombosprofylaxen ges enligt lokala rutiner. Antibiotikaprofylax Peroperativ antibiotikaprofylax minskar risken för postoperativa infektioner vid omfattande kirurgi med långa operationstider. Ges enligt lokala rutiner. Typ av kirurgi Standardingreppet vid ovarialcancer omfattar bilateral salpingo-ooforektomi, total hysterektomi, omentektomi och appendektomi. Ingreppet bör utföras av en operatör, som har stor vana vid gynekologisk tumörkirurgi och som behärskar extraperitoneal operationsteknik och har tillgång till urologisk och tarmkirurgisk hjälp. Målet med ingreppet är att avlägsna så mycket tumör som möjligt utan att sätta patientens säkerhet i fara. Hur långt man skall driva operationen med hänsyn till risken för komplikationer måste avgöras från fall till fall, men man skall vara medveten om att den primära kirurgiska insatsen är av stor betydelse för behandlingsresultatet. Om den preoperativa utredningen ger indikationer på att omfattande extraperitoneal kirurgi kan bli aktuell bör patienten primärt remitteras till klinik, där kompetens finns för denna typ av kirurgi. Buken bör öppnas med ett nedre medellinjesnitt, som ofta måste förlängas upp ovan naveln, för att erhålla tillräcklig åtkomst. Eventuell ascitesmängd mäts och prov sändes för cytologi om inte synlig tumörspridning i buken föreligger. Buken exploreras för att fastställa tumörstadium. Från metastasmisstänkta områden eller organ tas provexcisioner för PAD, alternativt finnålspunktion. 11

12 Vid fall av tidig ovarialcancer (FIGO stadium I-II) bör man skölja buken och sända prov för cytologi och vid behov göra utstryk för cytologi med förslagsvis "cytobrush" från subdiafragmala ytor. Provexcisioner från peritoneum i fossa vesico-uterina, över rektums framsida och från parakoliska rännorna bilateralt samt resektion av omentets infrakoliska del bör ingå i rutinen för att få en relevant kirurgisk stadieindelning i dessa tidiga fall. Vid staging-operation bör även pelvin och paraaortal node sampling unilateralt eller bilateralt ingå. Vid starka fertilitetsönskemål, där tumören är begränsad till ett ovarium (stadium IA), vid borderlinetumörer och icke-epiteliala tumörer, kan fertilitetsbevarande kirurgisk handläggning bli aktuell (se avsnittet fertilitetsbevarande handläggning av maligna ovarialtumörer). Bästa kirurgiska tillgängligheten fås med extraperitoneal teknik. Ligamentum rotundum delas varefter peritoneum öppnas längs bäckenväggen upp över ligamentum infundibulo-pelvicum, som frias från peritoneum och delas högt upp. Uretären identifieras sedan och lymfkörtlarna längs iliacakärlen blir tillgängliga. Uterus avlägsnas totalt med extraperitoneal teknik, varvid eventuellt tumörinfiltrerade peritoneala ytor över blåsa och rektum kan fridissekeras. Implantationer på tunntarm och tjocktarm är oftast ytliga och kan avlägsnas genom att man öppnar serosan. Om djupare infiltration i tarmvägg föreligger kan tarmresektion bli nödvändig, vilket dock anses motiverat endast om man härigenom kan åstadkomma en betydande tumörreduktion eller om tumören orsakar en kraftig striktur på tarmen. Omentektomi bör utföras och större implantationsmetastaser i mesenteriet och i parakoliska rännorna, samt patologiskt förstorade lymfkörtlar pelvint och paraaortalt bör också avlägsnas. I de fall där tumörkirurgin inte kan genomföras optimalt, bör ordentliga provexcisioner tas i form av resektat från omentum majus eller ett helt adnex för adekvat diagnos. 12

13 SEKUNDÄR KIRURGI Second-look laparotomi Det finns idag inget underlag för att rekommendera second-look laparotomi som rutinåtgärd vid uppföljning av ovarialcancerbehandling, utan ingreppet skall främst ses som ett instrument för att vetenskapligt följa effekten av given cytostatikaterapi. Om second-look laparotomi görs skall buken sköljas med fysiologisk koksaltlösning för cytologisk undersökning. Föreligger ingen makroskopisk tumör tas multipla provexcisioner från områden, där tumör tidigare funnits och rutinmässigt från peritoneala ytor i fossa Douglasi, över urinblåsan, på bäckenväggarna och i de parakoliska rännorna. Kvarvarande makroskopisk tumör liksom kvarlämnade organ, såsom uterus, adnexa, appendix och oment extirperas. Sekundär tumörreducerande kirurgi Värdet av sekundär tumörreducerande (intervall) kirurgi är kontroversiellt. Endast i fall där den primära kirurgin inte har varit optimal och i de fall där tumören visat tecken på god regress under inledande cytostatikabehandling, men ändå är påvisbar, kan sekundär kirurgi vara aktuell. Fördelarna med ytterligare tumörreduktion måste i varje enskilt fall vägas mot den tidsförlust som drabbar patienten i form av postoperativ konvalescens. I en randomiserad EORTC-studie hade utvalda patienter med suboptimal tumörreduktion vid primäroperationen, men som svarat på efterföljande kemoterapi, en förlängd överlevnad om de genomgick sekundär tumörreduktion jämfört med patienter som inte inte gjorde det. Fler konfirmerande studier krävs innan detta kan bli en rutinåtgärd. Palliativ kirurgi Kirurgisk palliation kan bli aktuell. Tarmobstruktion i sjukdomens slutskede kan ibland föranleda en avlastande kolostomi. Vid multipla tarmhinder kan det bli fråga om en ileostomi. Vid proximala tarmhinder kan en gastrostomi eller Witzel-fistel vara av stort värde. 13

14 Preparat för PAD och cytologi Tumörens makroskopiska utseende och utbredning skall beskrivas i remissen. Vid önskemål om DNA-analys med flödescytometri (borderlinetumörer) skall detta anges i remissen. Färskt prov är önskvärt för DNA-analys. CHECKLISTA VID OPERATION AV OVARIALCANCER Operationsberättelsen bör innefatta en beskrivning av tumörernas storlek och lokalisation vid operationens början och avslutas med en sammanfattning av kvarvarande tumörers storlek (makroskopisk tumörfrihet, resttumör 1 cm, resttumör 1-2 cm eller resttumör 2 cm) och lokalisation vid ingreppets avslutande. 14

15 FERTILITETSBEVARANDE HANDLÄGGNING AV OVARIALTUMÖRER FERTILA KVINNOR Endast ett fåtal patienter är lämpliga för fertilitetsbevarande kirurgi, då det är relativt sällan som vi träffar på patienter med ovarialcancer i yngre åldrar. Ofta ställs diagnosen överraskande vid operation. Det är därför lämpligt att primärt endast göra unilateral salpingo-ooforektomi, för att få definitivt PAD. Detta eftersom man vid t. ex. germinalcellstumörer kan uppnå bevarad fertilitet även vid tumörspridning utanför lilla bäckenet. Tumörtyper och situationer där fertilitetsbevarande kirurgi kan övervägas: Epitelial ovarialcancer Borderlinetumörer och invasiv cancer stadium IA (högt differentierade tumörer) Germinalcellstumörer Dysgerminom Endodermala sinustumörer Embryonala carcinom Omogna teratom Praktisk handläggning En förutsättning för konservativ handläggning är noggrann stadieindelning och histopatologisk diagnos. Fryssnitt är inte alltid tillförlitligt. Tvåstegsförfarande vid operation är att rekommendera Vid peroperativ misstanke om ovarialmalignitet hos en ung kvinna bör i första hand unilateral salpingo-ooforektomi eller endast resektion av den malignitetssuspekta förändringen göras. Multipla provexcisioner och prov från ascites eller buksköljvätska skall tas. Palpation av och ev. provexcisioner från pelvina och paraaortala lymfkörtlar. Om bilaterala ovarialtumörer föreligger görs ooforektomi på ena sidan och endast ovarialresektion på den andra. 15

16 Efter definitivt PAD skall fallet diskuteras med specialist i gynekologisk onkologi. Relaparotomi kan bli aktuell om stadieindelningen ej är adekvat, eller för att vid behov utföra radikal kirurgi. I framtiden kan man överväga att lämna kvar uterus vid ovarialcancer i stadium I- II för att möjliggöra graviditet genom äggdonation. Kontroller efter konservativ kirurgi Patienten skall noggrant följas med ultraljudsundersökningar och eventuellt prov för CA-125 eller annan markör efter överenskommelse med gyn onkolog i Örebro. Efter fullbordad familjebildning rekommenderas att hysterektomi med extirpation av kvarvarande adnex och omentresektion utförs. Säkert stöd i litteraturen för att denna åtgärd minskar risken för tumörrecidiv saknas dock. Handläggning av borderlinetumörer Borderlinetumörer skall stadieindelas och opereras som invasiv ovarialcancer. Flödescytometri för DNA-analys och eftergranskning av PAD i Örebro skall göras i samtliga fall av borderlinetumör. Kvinnor i fertil ålder med barnönskan kan opereras med fertilitetsbevarande teknik, med unilateral salpingo-ooforektomi, under förutsättning att adekvat stadieindelning utförts. Efter avslutat barnafödande bör kvarvarande ovarium tas bort enligt ovan. Postoperativ cytostatikabehandling är inte indicerad vid diploida tumörer i stadium I, dvs. när tumören inte är spridd i buken. Vid aneuploida tumörer och vid tecken till tumörspridning utanför ovarierna bör samma behandling ges som vid invasiv ovarialcancer. Handläggning efter icke optimal primärkirurgi Definition av optimal kirurgi För att den primärt utförda kirurgin skall kunna anses vara optimalt utförd krävs att en fullständig kirurgisk kartläggning är utförd enligt riktlinjerna i avsnittet primär kirurgi och stadieindelning. Största kvarvarande tumördiameter skall understiga 2 cm vid operationens avslutning. 16

17 Optimal kirurgi har ej utförts Relaparotomi kan övervägas för kompletterande kartläggning samt eventuellt ytterligare tumörreduktion. Denna skall i så fall utföras av kompetent tumörkirurg med erforderliga resurser. Relaparotomi bedöms olämplig I dessa fall skall patienten alltid erhålla kombinationskemoterapi om den initiala kirurgiska kartläggningen eller dokumentationen är ofullständig. Detta således även om tumören var till synes lokaliserad och radikalt avlägsnad initialt. I dessa fall bör även second-look kirurgi övervägas. Det är ansvarig gyn onkologs skyldighet att ta ställning till dessa frågor och vid behov rekommendera förnyad laparotomi. Laparoskopisk kirurgi vid tumörsjukdomar i ovariet Värdet av laparoskopisk teknik vid gynekologisk cancerkirurgi är fortfarande omtvistad och har ännu inte funnit sin definitiva plats vid denna typ av kirurgi. Tekniken är dock föremål för stort intresse internationellt och får ofta stort utrymme vid tumörkirurgiska möten och kongresser. Utvecklingen bör dock noggrant följas inom regionen och vid behov implementeras i den kirurgiska handläggningen. För närvarande används dock inte denna teknik i Örebroregionen. 17

18 CYTOSTATIKABEHANDLING Riktlinjer för behandlingsplanering och dokumentation Behandlingsresultaten är bättre, och ovarialcancerpatienten ges största möjliga chans till kuration, om cytostatikabehandlingen genomförs konsekvent i enlighet med vårdprogram eller studieprotokoll. Därför skall behandlingsplanering och genomförande följa vårdprogram och ske i nära samverkan med gyn onk kliniken i Örebro. Praktiskt sker detta genom att en initial bedömning av patienten och planering av behandlingen görs av specialist på gyn onk kliniken. I samband med detta bedöms även om patienten skall ingå i något studieprotokoll. Vid start av cytostatikabehandling är det av stor betydelse att ansvarig läkare: Noggrant beskriver utgångsstatus Lägger upp en entydig behandlingsplan Definierar syftet med behandlingen (kurativt/palliativt) Anger när och hur man avser att utvärdera behandlingens effekt Anger i förväg under vilka förhållanden behandlingen skall omprövas och eventuellt avbrytas Dokumenterar alla ställningstaganden i journalen under rubriken behandlingsplan Patienten skall informeras väl och ges möjlighet att ställa frågor och uttrycka synpunkter. Hennes önskemål skall beaktas vid behandlingsvalet. Beslutet om typ av behandling tas dock alltid av läkare. Berörd personal bör vara informerad och införstådd med behandlingsstrategin. Utvärdering av behandlingen skall göras med regelbundna intervall av 3-4 givna kurer. Vid kurativt syftande behandling skall objektiva mått användas i form av tumörstorlek. Vid palliativt syftande behandling är dock subjektiva mått, såsom symptomlindring, välbefinnande och livskvalitet viktiga. Biverkningar och komplikationer skall beaktas, graderas och registreras. Alla dessa variabler skall dokumenteras i journalen. Nya ställningstaganden skall också alltid dokumenteras i journalen, under rubriken bedömning och planering. 18

19 Primär kemoterapi (1-line) Primär postoperativ kemoterapi vid avancerad sjukdom Vid primärt avancerad ovarialcancer är syftet med kemoterapin följande: Potentiellt kurativt Livsförlängande Förlängning av tiden till tumörprogress Symtomlindring Adjuvant postoperativ kemoterapi vid lokaliserad sjukdom Syftet med kemoterapi efter radikal operation är att åstadkomma bestående kuration och att minska recidivrisken. Principer för val av cytostatika Primär kemoterapi skall ges med ett platinumpreparat (cisplatin, karboplatin) som singeldrog eller i kombination med en alkylerare, ett antracyklin eller en taxoid. Vid avancerad ovarialcancer (stadium III-IV) skall ett platinumpreparat ges i kombination med paclitaxel (Taxol ) i enlighet med internationella rekommendationer. Dessa baseras på två stora multicenterstudier (GOG 111, OV-10), som visat på bättre tumörsvar, förbättrad sjukdomsfri och total överlevnad för den grupp patienter som fick paclitaxelkombinationen, jämfört med de patienter som fick en kombination av en alkylerare (cyklofosfamid) och cisplatin. Det finns dock minst två andra stora randomiserade studier från USA och Europa (ICON-3), som inte kunnat påvisa denna skillnad. 19

20 Epitelial ovarialcancer Handläggning efter primär kirurgi Avancerad ovarialcancer FIGO stadium III-IV Behandling Kemoterapiregimer 1. Taxol - Paraplatin (TP) 8 kurer Taxol 175 mg/m 2 ges som 3-timmarsinfusion. Paraplatin, totaldos enligt Calverts formel med AUC = 6. Intervall: 3 veckor. 2. Alternativa regimer: CAP/CEP, 6-8 kurer med 4 veckors intervall Cisplatin 50 mg/m 2, Doxo/Epirubicin mg/m 2, Cyklofosfamid 500 mg/m 2 eller AP/EP, 6-8 kurer med 4 veckors intervall Cisplatin 50 mg/m 2, Doxo/Epirubicin mg/m 2 Behandlingsintervall 3 veckor för kombinationen Taxol-Paraplatin Första behandling bör om möjligt ges inom 4-6 veckor efter primär kirurgi. Tidsfaktorn är dock inte av avgörande betydelse för prognosen. Utvärdering av behandlingseffekt Prov för CA-125 tages när studieprotokoll så kräver (ej som rutin) Palpation i narkos (PIN) + vaginalt ultraljud vid kur 1, 5, och 8. Lung-rtg initialt + vid behov. Utföres vid gyn onk kliniken. Abdominellt ultraljud/ct, före kur 1 för stadieindelning, därefter vid behov. Vanlig gyn undersökning bör utföras vid varje cytostatikakur. 20

21 Sekundär tumörreducerande kirurgi kan övervägas I fall med god cytostatikarespons, men kvarvarande klinisk tumörbörda efter 3-5 kurer. Samråd med tumörkirurg. Individuell handläggning. I fall med långsamväxande, indolenta, men kemoresistenta tumörer. Second-look - diagnostisk laparotomi Ej rutinmässigt Kan ingå som del i kliniska studier, forskningsprojekt Ej indicerad om CA-125 är förhöjt eller om tumör påvisats på annat sätt Kan övervägas vid klinisk, markörmässig komplett remission i enstaka fall Tidig ovarialcancer FIGO stadium I-II Behandling (adjuvant) Kemoterapiregimer 1. Taxol - Paraplatin (TP) 4 kurer Taxol 175 mg/m 2 ges som 3-timmarsinfusion Paraplatin, totaldos enligt Calverts formel med AUC = 6 Behandlingsintervall: 3 veckor 2. Platinol - Cyklofosfamid (PC) 4 kurer Platinol 50 mg/m 2 ges som 2-timmarsinfusion Cyklofosfamid 500 mg/m 2 ges som i.v. bolusdos Behandlingsintervall: 4 veckor 3. Paraplatin 4 kurer Totaldos enligt Calvert med AUC = 7 (alternativt 400 mg/m 2 ) Behandlingsintervall: 3 veckor Utvärdering CA-125 vid varje kur när studieprotokoll så föreskriver Palpation i narkos (PIN) + vaginalt ultraljud, vid kur 1 och 4. Abdominellt ultraljud/ct före kur 1 vid särskild indikation, därefter vid behov Second-look kirurgi i utvalda fall, ej rutinmässigt 21

22 Lågrisk-grupp (Borderlinefall med diploid DNA-profil) Kirurgi är tillräcklig behandling, förutsatt att operationen är adekvat utförd. Viktigt med adekvat kartläggning (staging). Sekundär behandling vid recidiv eller terapisvikt Vid recidiv eller när den primära terapin av ovarialcancer sviktar, är prognosen på sikt alltid allvarlig och kuration är som regel inte möjlig, eftersom sjukdomen i denna situation är mer eller mindre terapiresistent. Tidsfaktorn vid start av förnyad behandling torde inte heller vara av kritisk betydelse. Kan vara viktig information till patienter och anhöriga. Målsättningen blir därför oftast palliativ, att i första hand försöka förskjuta en fortsatt tumörprogress framåt i tiden, samt att erbjuda symptomlindring. I denna situation får behandlingens biverkningar och egna effekter på välbefinnandet särskilt stor betydelse. All bedömning måste därför med nödvändighet utgå från patientens situation och önskemål. Generella riktlinjer är svåra att ge. Osäkerheten om behandlingens förväntade tumöreffekt försvårar ställningstagandet ytterligare. Har patienten fått paklitaxelinnehållande primärterapi finns idag begränsade kunskaper om möjligheterna med sekundär kemoterapi. Därför rekommenderas att sekundär kemoterapi ges inom ramen för studier till denna patientkategori. Gäller i synnerhet vid användande av nya och dyrbara cytostatika. Om patienten som primärterapi har fått en platinuminnehållande regim, men utan paclitaxel, finns dock en samlad erfarenhetsbas, som kan vara till ledning vid terapival. Man kan här särskilja några typsituationer, där möjligheterna för patienten att med ny behandling uppnå positiv effekt skiljer sig markant. 22

23 Utsikter till effekt vid ny behandling efter platinumterapi utan paklitaxel i primärterapin A. Relativt goda möjligheter till behandlingseffekt - 40% Recidiv hos patienter som inte tidigare fått denna typ av cytostatika Sena recidiv mer än 9-12 månader efter avslutad primär kemoterapi B. Måttliga möjligheter till behandlingseffekt - 30% Tidigt recidiv 3-9 månader efter primär kemoterapi med platinumpreparat Mindre kvarvarande resttumör, partiell remission efter primärterapi C. Små möjligheter till behandlingseffekt - 15% Tidig behandlingssvikt eller progress under pågående platinumterapi Tidigt recidiv inom 3 månader efter primär behandling Stor kvarvarande tumörbörda efter primär terapi Hos patienter tillhörande kategorierna B och C ovan brukar sjukdomen definieras som platinumresistent. Den är då med stor sannolikhet även resistent mot alkylerare och antracykliner i konventionella doser. Sekundär kemoterapi (second-line) A. Relativt goda möjligheter till terapieffekt, recidiv > 9 mån efter behandling Taxol mg/m 2 i kombination med Karboplatin enligt Calvert, AUC = 6 Karboplatin mg/m 2 eller enligt Calvert, AUC = 5-7 B. Måttliga möjligheter till terapieffekt, recidiv 3-9 mån efter behandling Taxol-Karboplatin 3 kurer, sedan utvärdering Taxol enbart. Max 8 kurer Strålbehandling - vid liten lokal resttumör eller palliativt Symptomlindring, palliativa åtgärder. Gestagener, tamoxifen 23

24 C. Små möjligheter till terapieffekt, primär svikt, recidiv < 3 mån efter behandling Taxol-Karboplatin 3 kurer, sedan utvärdering Taxol enbart. Max 6 kurer Palliativ strålbehandling Symptomlindring, palliativa åtgärder. Gestagener, tamoxifen Behandling med tillväxtfaktorer (G-CSF, GM-CSF) Behandling med G-CSF (Neupogen ) eller GM-CSF (Leucomax ) kan övervägas om leukopeni med neutrofiler 0,5 utlösts i föregående cytostatikakur, men skall inte ersätta dosreduktion. Tillväxtfaktor insättes i följande kur med start då neutrofiler sjunkit till < 1,0, dvs vanligen dag G-CSF (Neupogen ) ges i dosen 0,3 mg s.c. dagligen i 3-5 dagar. Nya blodvärden tas 3 dagar efter avslutad behandling. Tillväxtfaktor skall ges under de närmaste dagarna före ny kur, såvida inte neutrofiler < 0,5 eller feber föreligger. Vid leukopeni i detta skede skall cykelintervallet förlängas. Rekommendationer vid hjärt-kärlsjukdom Epirubicin (Farmorubicin ) skall ersätta doxorubicin (Adriamycin ) till patienter med behandlingskrävande hypertoni, tidigare mindre infarkt eller rytmrubbning, eller aktuella lättare EKG-förändringar. Vid aktuell angina, svikt eller mera påtagliga EKGförändringar skall hjärtspecialist konsulteras före behandlingsstart. Stigande vilopuls > 90 mellan pågående behandlingar kan signalera uppseglande svikt. Pulsen bör räknas före varje kur. EKG skall tas före var tredje kur, eller vid symtom, såsom pulsökning. Kumulativ maxdos: Epirubicin: 900 mg/m 2, doxorubicin: 550 mg/m 2. Rekommendationer vid nedsatt njurfunktion Cisplatin är nefrotoxiskt och kontraindicerat vid nedsatt njurfunktion. Om S-kreatinin före behandling är > 95 µmol/l, eller annan anledning finns att misstänka njurfunktionspåverkan skall iohexol-clearance utföras. Likaså bör clearance utföras 24

25 om S-kreatinin stiger > 25% under pågående behandling. Tidigare gällande krav att rutinmässigt utföra clearancebestämning före påbörjande av behandling kan dock slopas. GFR = glomerulär filtrationshastighet kan i normalfallet beräknas med "räknesticka" eller datorprogram på basis av S-kreatinin, ålder och kroppsyta. Dosering av Cisplatin på basis av beräknat / uppmätt GFR: GFR iohexolclearance Cisplatin Anmärkning ml/min > % Normalvärde % Nytt clearance om S-kreatinin stiger > 25% % Extra hydrering. Överväg Karboplatin < 55 0 % Karboplatin enligt Calverts formel Vid nedsatt njurfunktion blir effekten av Karboplatin på benmärgen kraftigt förstärkt. Idag rekommenderas därför dosering enligt Calverts formel. I annat fall kan grav benmärgsdepression och trombocytopeni uppstå vid nedsatt njurfunktion. Däremot är Carboplatin i sig självt inte lika nefrotoxiskt som Cisplatin. Calverts formel tar hänsyn till njurfunktionen. Calverts formel Karboplatin-dos (mg) = AUC x (GFR + 25) Observera att det är fråga om totaldos av Karboplatin! AUC är en konstant som beskriver plasmanivåerna (arean under kurvan). GFR är den glomerulära filtrationen = iohexol-clearance/minut. Olika värden för AUC användes beroende på patient och situation. AUC = 7 för tidigare obehandlade patienter, när Karboplatin ges som singeldrog. AUC = 5-6 för tidigare behandlade, strålade, eller i kombinationsbehandling. 25

26 Rekommendationer vid hörselnedsättning Audiogram skall vid höselnedsättning utföras före behandlingsstart och upprepas efter 3 kurer, eller enligt anvisning från audiolog. Om subjektiv hörselförsämring eller tinnitus uppträder under behandlingen skall likaså audiolog konsulteras. Om hörselnedsättning verifieras rekommenderas att Karboplatin ersätter Cisplatin. Rekommendationer vid neurologiska biverkningar Cisplatin är neurotoxiskt och ger ofta perifera neuropatier, som yttrar sig i parestesier i fingrar, tår och fotsulor, följda av domningar, subjektiv känselnedsättning, som kan försämra finmotoriken. I synnerhet förekommer kuddkänsla i fotsulor, som kan försvåra gång. Patienter bör initialt informeras om att dessa symtom kan uppträda. Därefter bör aktiv utfrågning ske under behandlingens gång. Vanligen dyker dessa symtom upp efter 4-7 kurer. Objektiva fynd är vaga, men nedsatt vibrationssinne är ett tidigt tecken. I gravare fall ses reflexbortfall och motorisk påverkan, som kan progrediera till uttalade pareser. Dessa besvär ger mycket uttalad försämring av patientens livskvalitet och skall därför så långt det är möjligt undvikas. När neurologiska biverkningar uppträder bör utsättande av Cisplatin övervägas. Byte till Karboplatin i första hand. Ge dessutom T. Emgesan 1 x 2 profylaktiskt. Dessutom kan ev. övervägas tillägg av Amifostin (Ethyol ). Utvärdering av pågående behandling CA-125 följes när försöksprotokoll så föreskriver Palpation i narkos före kur 1, 4, 7 samt vid avslutande av behandling. Vaginalt och/eller abdominellt ultraljud i samband med palpation. Lung-rtg preoperativt samt vid symtom. Datortomografi (CT) före behandlingsstart för kartläggning av framför allt lever och eventuella körtelmetastaser retroperitonealt. I de fall där patologiska förändringar påvisas initialt följs behandlingseffekten med upprepad undersökning av samma typ, och i övriga fall vid nytillkomna symtom. Kontrollera vad ev. försöksprotokoll kräver. 26

27 Magnetresonanstomografi (MRT) ger ofta bättre information om förhållandena i lilla bäckenet än datortomografi, dock inte vad gäller eventuella körtelmetastaser. Det finns idag inte underlag för rutinmässig användning av denna metod vid ovarialcancer. Second-look laparotomi skall ej göras rutinmässigt. Se kirurgiavsnittet. Kontrollrutiner efter avslutad behandling Ovarialcancer (alla maligna former) 1:a året kontrollbesök var 3:e månad 2:a 3:e året kontrollbesök var 4:e månad 4:e - 5:e året kontroll var 6:e månad 6:e - 10:e året kontroll årligen, alternativt år 7 och 10 I samband med återbesöken utförs förutom gynekologisk undersökning ultraljudsundersökning vaginalt och ev. abdominellt samt kontrolleras i vissa fall tumörmarkör CA-125 (när protokoll så föreskriver). I förkommande fall kontrolleras även andra tumörmarkör såsom CEA (vid mucinös ovarialcancer) eller HCG, AFP (vid teratom och dysgerminom). Borderlinetumörer 1:a året kontrollbesök var 3:e månad 2:a - 5:e året kontroll var 6:e månad Patienter med initialt spridd borderlinetumör och därmed större förväntad recidivrisk kontrolleras upp till 10 år efter avslutad behandling. Patienter opererade med fertilitetsbevarande kirurgi Förutom klinisk kontroll enligt ovan kan laparoskopi övervägas efter 6-12 månader. (Se konservativ handläggning av maligna ovarialtumörer hos fertila). 27

28 Kriterier för utvärdering av behandlingseffekten vid kemoterapi Vid kurativt syftande behandling måste behandlingseffekten mätas med så objektiva och reproducerbara mått som möjligt. WHO har fastställt vissa klart definierade kriterier för användning i kliniska behandlingsstudier. Dessa kriterier förutsätter, om de tillämpas strikt, att tumörsjukdomen före behandling är objektivt mätbar. Vid palliativ behandling bör även subjektiva mått användas. Objektiva responskriterier enligt WHO: CR - Komplett remission (Complete Response) Tumörfrihet. Ingen ascites eller pleuravätska. Måste verifieras efter 4 veckor. Subkategorier används ofta: ccr - klinisk komplett remission, pcr - patologisk komplett remission, verifierad med biopsier vid operation (second-look). PR - Partiell remission (Partial Response) Reduktion med 50% eller mer av totala tumörstorleken. Inga nytillkomna tumörer. Måste verifieras efter 4 veckor. Helst bör tumörerna mätas i två dimensioner och produkten av dessa uträknas. Vid flera tumörer beräknas summan av produkterna. OR - Objektiv respons (Objective Response) Summering av kategorierna CR och PR enligt ovan. SD - Stationär sjukdom (Stable Disease) Tumörstorleken har inte minskat med 50%, men inte heller ökat med 25% sedan föregående bedömning. PD - Progressiv sjukdom (Progressive Disease) Nytillkommen tumör, ascites eller pleuravätska, eller ökning av tumörstorleken med > 25 % sedan föregående bedömning. NE - Ej evaluerbart tumörstatus (Not Evaluable) Används när tumörstatus inte kan objektivt verifieras eller mätas. Gäller t. ex. ofta vid adjuvant behandling efter radikal primär operation av ovarialcancer. 28

29 Allmänt fysiskt funktionsstatus "Performance status" En viktig del av bedömningen är skattning av patientens allmäntillstånd och funktionsnedsättning till följd av cancersjukdom och behandling. Idag används oftast WHO-index (= Zubrod-ECOG-index) eller Karnofsky-index: WHO-index Karnofsky-index Status Normal aktivitet Besvär men fullt uppegående Besvär men i säng < 50% av dagen Sängbunden > 50% av dagen Ej svårt tagen Sängbunden svårt sjuk Livskvalitet Det så kallade QLQ-C30 - formuläret med 30 frågor till patienten är idag allmänt accepterat och används i många studier för mätning av livskvalitet. Dessutom finns flera mer detaljerade frågeformulär, anpassade till vissa diagnoser och behandlingstyper. Biverkningsregistrering För gradering av behandlingsrelaterade biverkningar och komplikationer finns ett detaljerat system utgivet av WHO. Biverkningarna graderas i detta från lätta till livshotande (grad 1-4). Kriterier för graderingen är noggrannt angivna. 29

30 Prognostiska faktorer Det kliniska stadiet, dvs tumörutbredningen är den vid ovarialcancer viktigaste prognostiska faktorn för långtidsöverlevnad och kuration. Flera andra viktiga av kliniskt stadium oberoende prognostiska faktorer har identifierats. Viktigast är storleken av kvarvarande tumörrester efter primär kirurgi, differentieringsgrad, ålder och allmäntillstånd. Vid lokaliserad sjukdom har tumörens DNA-profil och andelen celler i S-fas ett klart prognostiskt värde. DNA-analys rekommenderas därför i samtliga fall med lokaliserad tumör. Tas alltid vid borderlinetumörer. Det initiala svaret på kemoterapi, såsom det avspeglas i CA-125-nivåernas halveringstid, ger också viktig prognostisk information, till ledning för den fortsatta terapiplaneringen. Moderna prognostiska faktorer är t.ex. p53, bcl-2, bax, EGFR. Dessa är fortfarande under utvärdering i kliniska studier. 30

31 Icke epiteliala maligna ovarialtumörer Postoperativ handläggning Germinalcellstumörer Samtliga patienter med germinalcellstumörer av typen dysgerminom, embryonalt carcinom, endodermal sinustumör eller immaturt (omoget) teratom skall efter primär kirurgi remitteras till klin för gyn onkologi i Örebro för central bedömning och eventuell terapi. I samtliga av dessa fall skall eftergranskning och demonstration av de histologiska preparaten ske i Örebro vid patologrond. Eftersom detta kan innebära en omständlig och tidskrävande procedur är det väsentligt att ansvarig gynekolog remitterar patienten till Örebro snarast när det står klart att det är fråga om en ovarialtumör av ovanlig histologi. Invänta inte kompletterande färgningar eller utlåtanden av lokal patolog. Framför allt bör inte preparaten skickas för "second-opinion" av patolog på annan ort utan att först ha passerat Örebro och ansvarig gyn onkolog där. Detta för att undvika dröjsmål av administrativa skäl. Grundregeln är att samtliga patienter med högmaligna germinalcellstumörer är i behov av kompletterande postoperativ kemoterapi. Denna ges med en kombination av Cisplatin, Etoposid (Vepesid ) samt Bleomycin enligt ett särskilt schema (BEPprotokollet). Ofta ersätts Cisplatin av Karboplatin (BEC-protokollet). Vid rena dysgerminom kan Bleomycin ibland undvikas. Patienter med germinalcellstumörer skall följas med upprepade blodprov för analys av tumörmarkörerna ß-HCG, AFP, LD samt CA-125. Med konservativ primär kirurgi och postoperativ kemoterapi enligt ovan kan idag unga patienter med dessa högmaligna tumörer ofta framgångsrikt behandlas med bibehållen fertilitet. 31

32 Granulosacellstumör och andra stromacellstumörer Till denna grupp hör en del ovanliga varianter, t.ex. Sertoli-Leydigcellstumörer. Tumörerna i denna grupp är inte sällan hormonproducerande. Granulosacellstumörer bedöms som oftast lågmaligna. Upp till 30% recidiverar dock inom 20 år efter enbart kirurgisk behandling enligt gammal erfarenhet. Idag, med förbättrad kirurgisk teknik, är sannolikt denna siffra dock för hög. Vissa lägre differentierade former kan dock ha ett mycket malignt förlopp. Detta gäller t.ex. vissa fall av den s.k. "juvenila granulosacellstumören". Viss hjälp i malignitetsgraderingen kan man ha av DNA-analys. Fertila kvinnor med små granulosacellstumörer, utan spridning eller särskilda histologiska malignitetstecken, kan som regel opereras konservativt. Peri-eller postmenopausala kvinnor, samt de med större tumörer, spridning eller andra malignitetskriterier bör dock radikalopereras. Denna kategori bör även erhålla postoperativ strålbehandling mot bäckenvolymen. Granulosacellstumörer är mycket strålkänsliga. Däremot har kemoterapi inte visats ha något större värde. Remiss till Örebro rekommenderas i samtliga fall. Mesodermala (Müllerska) blandtumörer och sarkom Dessa ovanliga tumörer är vanligen högmaligna och mycket svårbehandlade med dålig prognos. Remiss till Örebro rekommenderas för att samla erfarenheter av en enhetlig behandling. Müllerska blandtumörer behandlas primärt som regel med CAPregimen som vid epitelial ovarialcancer. Ifosfamid (Holoxan ) ges i första hand till rena sarkom. Strålbehandling kan ges efter radikal operation av tumör begränsad till lilla bäckenet. 32

33 STRÅLBEHANDLING I den primära postoperativa kurativt syftande behandlingen av ovarialcancer har idag strålbehandling ersatts av kemoterapi. Strålbehandling mot enbart bäckenvolymen anses otillräcklig, då risken för recidiv utanför strålfältet är stor. Däremot har stråbehandling mot ett stort fält, som inkluderar hela buken, visats vara lika effektiv, eller bättre än kemoterapi given till patienter efter makroskopiskt radikal operation i amerikanska och kanadensiska studier. I en svensk-norsk multicenterstudie har strålbehandling givits mot hela buken som konsolidering till patienter, som var tumörfria efter initial kemoterapi av spridd ovarialcancer. Denna studie visade att konsoliderande strålbehandling var överlägsen kemoterapi (cisplatin-doxorubicin) eller ingen behandling. Fler biverkningar noterades dock i den strålbehandlade gruppen. Fortsatt osäkerhet råder angående den optimala konsoliderande terapin. Fortsatta studier krävs inom detta område. Strålbehandling har fortfarande en plats i behandlingen av ovarialcancer och bör övervägas i följande situationer: Vid positiva retroperitoneala lymfkörtlar som konsolidering efter kemoterapi i fall utan tumörspridning i buken. Kvarvarande lokaliserad tumörrest i bäckenet efter kemoterapi. Palliativt i fall med större kemoresistent bäckentumör utan ascites eller spridning i bukhålan ovan bäckeningången. Metastaser supraclavikulärt, i mediastinum eller i bukvägg eller thoraxvägg. Hjärnmetastaser eller lokaliserade skelettmetastaser. 33

34 Tumörmarkörer Ett stort antal olika antigener mer eller mindre associerade med epitelial ovarialcancer har identifierats genom åren. Endast ett fåtal av dessa har visat sig vara av praktiskt värde. I klinisk praxis rekommenderas användning enbart av tumörmarkören CA-125. Bara i enstaka fall kan bestämning av CEA eller annan markör vara av värde. CA-125 CA-125 är ett antigen i form av ett glykoprotein, som definieras av en monoklonal antikropp (OC-125), som känner igen multipla identiska epitoper i antigenet. Antigenet påvisas i tumörceller och serum i mer än 80% av alla fall med ickemucinös ovarialcancer, men förekommer inte i lika hög grad vid de mucinösa formerna. CA-125 kan även påvisas i små mängder i normal vävnad från foster och vuxna. Antigenet förekommer i celler som härstammar från det primitiva coelom-epitelet, dvs i epiteliala celler som utkläder peritoneum, pleura och pericardium, särskilt i områden med inflammation och adherenser. Dessutom påvisas CA-125 normalt i det Müllerska epitelet i tuba, endometrium och endocervix. Paradoxalt nog uttrycks inte CA-125 normalt i ovariets ytepitel, men däremot i inklusionscystor och benigna papillära excrescenser på ovariats yta. CA-125 antigenet anses vara ett differentieringsantigen som är karakteristiskt för coelom-epitelet och därifrån stammande organ och vävnad hos foster och vuxna. CA-125 påvisas lätt i serum med hjälp av radioimmunologisk eller enzymimmunologisk teknik. Ett flertal olika analys-kit finns kommersiellt tillgängliga. Dessa ger dock olika värden, och det är därför essentiellt att kliniskt baserade referensnivåer etableras med respektive metod, och att sedan fortsatta analyser sker enhetligt och konsekvent med samma metod. I bilaga 1 anges referensnivåer baseras på ett svenskt 10-årsmaterial samt internationella data. 34

35 LITTERATUR 1. Hoskins WJ, Perez CA, Young RC. Principles and Practice of Gynecologic Oncology. Second Edition. Chapters 32-34, pp Lippincott-Raven Publ. Philadelphia, New York, Berek JS, Hacker NF. Practical Gynecologic Oncology. Third Edition. Chapters 11-12, pp Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia, DiSaia PJ, Creasman WT. Clinical Gynecologic Oncology. Fifth Edition. Chapters 10-12, pp Mosby, St. Louis, Kavanagh JJ, Singletary SE, Einhorn N, DePetrillo AD. Cancer in Women. Chapters 29-34, pp Blackwell Science, Inc., Malden, Sorbe B, Frankendal B. Gynekologisk onkologi. Kapitel 15-16, sid Studentlitteratur, Lund, Lawton FG, Neijt JP, Swenerton KD. Epithelial Cancer of the Ovary. BMJ Publ. Group, London, Deppe G, Baker VV. Gynecologic Oncology Principles and practice of chemotherapy. Chapters 12-13, pp Arnold, London,

36 BILAGOR Bilaga 1. CA referensnivåer i serum Referensområde i serum: Friska kvinnor CA-125 < 35 U / ml Tillstånd med förhöjda CA-125-nivåer Frekvens ( % ) CA-125 (U/ml) Anmärkning Ovarialcancer Stadium I Ascites, cystruptur ger högsta värden Lokal sjukdom (stad I-IIA) Avancerad sjukdom (stad IIB-IV) > Mucinösa har lägre värden Icke mucinös typ > Mucinös typ Borderline-tumörer > 500 Övriga maligna ovarialtumörer > 500 Övrig gynekologisk cancer Endometriecancer (avancerad sjukd) > 500 Spridning högre värden Cervixcancer (adenocarcinom) > 500 Avancerad sjukdom Uterussarkom >

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Giltighetstid 2013-06-01 2014-12-31 Regionala arbetsgruppen för Gynekologisk

Läs mer

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439 Corpuscancer ca 1325 Ovarialcancer ca 785 Borderline 222 Cervixcancer ca 439 Vulvacancer ca 129 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 42 Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca

Läs mer

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Kirurgisk stadieindelning av ovarialcancer enligt FIGO (1988) A B C I IA IB IC A B C V Tumören är begränsad till

Läs mer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet

Epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet Epitelial ovarialcancer Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet Disposition 1 Epitelial ovarialcancer subtyper 2 Prognostiska faktorer 3 Icke- kirurgisk primärbehandling 4 Recidiv

Läs mer

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450 Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca

Läs mer

Onkologisk behandling av Cervixcancer

Onkologisk behandling av Cervixcancer Onkologisk behandling av Cervixcancer Föreläsning ST-kurs 2017-10-03 Catharina Beskow Överläkare, Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Utredning Välgrundad misstanke eller histologisk

Läs mer

Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016

Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer i världen Fjärde vanligaste kvinnliga cancern i världen Femte dödligaste cancern Ca 470000 fall 2008, 250000 dödsfall Globalt Sverige 1. Bröst 1.

Läs mer

Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad

Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen 2016-05-19 reviderad 2018-09-04 En pigmenterad förändring excideras med 2 mm klinisk marginal ned till ytliga subcutis

Läs mer

ENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN?

ENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN? Stadiefördelning 2015 Sverige INCA ENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN? 70 60 50 40 Caroline Lundgren Överläkare, Med dr Radiumhemmet 30 20 10 0 59 23 6 3 1 2 2 2 1 Stad IA Stad IB Stad II Stad

Läs mer

Icke epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Sektionen för gynekologisk onkologi och bröstcancer Radiumhemmet

Icke epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Sektionen för gynekologisk onkologi och bröstcancer Radiumhemmet Icke epitelial ovarialcancer Sektionen för gynekologisk onkologi och bröstcancer Radiumhemmet Disposition YST Epidemiologi Germinalcellstumörer GST Maligna könssträng- stromatumörer Ovanligare tumörer

Läs mer

Endometriecancer. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Utredning

Endometriecancer. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Utredning Regional medicinsk riktlinje Endometriecancer (kommer att) Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienr) giltigt till (2 år efter fastställandedatum) Utarbetad av vårdprocessgruppen för endometriecancer

Läs mer

Abstraheringformulär, Cahres-ovarial

Abstraheringformulär, Cahres-ovarial Abstraheringformulär, Cahres-ovarial Datum för abstrahering: Abstraherare:. Sjukhus:. Klinik: Abstraheringsläge: Komplett: Inkomplett; orsak: Uppgifter saknas, eftersöks i annat arkiv: Annan:.. 1. Personuppgifter

Läs mer

Peniscancer- ovanligt

Peniscancer- ovanligt Peniscancer- ovanligt 100 män per år får diagnosen invasiv peniscancer i Sverige. (+40 fall av carcinoma in situ). Över 9000 män får diagnosen prostatacancer. 21 män avlider i snitt varje år av peniscancer.

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Gynekologisk Cancer : Corpus Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)

Läs mer

Endometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Endometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Endometriecancer och uterussarkom Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Endometriecancer i Sverige - Flera stora förändringar de senaste 5 åren Kraftig ökning

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Disposition MRT Cervix DT Corpus PET/DT Vulva/Vagina Ultraljud Ovarier 2 MRT Fördelar Nackdelar Ingen joniserande

Läs mer

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Tillämpning av Nationellt vårdprogram Endometriecancer

Tillämpning av Nationellt vårdprogram Endometriecancer Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av Nationellt vårdprogram Endometriecancer Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienr) giltig tom 2020-06-26. Utarbetad av Regional vårdprocessgrupp

Läs mer

TNM-klassifikation och stadieindelning

TNM-klassifikation och stadieindelning 1.1.1. TNM-klassifikation och stadieindelning Grunden för en stadieindelning är den histopatologiska undersökningen av primärtumören samt klinisk undersökning och vid behov ytterligare undersökningar.

Läs mer

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat T11-förel reläsning 27 Januari 2009 Preben Kjølhede Docent, överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Linköping Innehåll Allmänt

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap

Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap Regional medicinsk riktlinje Epitelial Ovarialcancer/Äggstockscancer Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören 43-2014 giltigt till 2016-01-06 Utarbetad av vårdprocessgruppen för ovarialcancer Huvudbudskap

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Gynekologisk cancer. Validering av Corpus- och Ovarialkvalitetsregistren. Diagnosår: 2011 och 2013

Gynekologisk cancer. Validering av Corpus- och Ovarialkvalitetsregistren. Diagnosår: 2011 och 2013 Gynekologisk cancer av Corpus- och Ovarialkvalitetsregistren Diagnosår: 2011 och 2013 Beställningsadress alt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset SE-413 45 GÖTEBORG

Läs mer

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen OVARIALCANCER

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen OVARIALCANCER co OC NKOLOGISKT ENTRUM Västra sjukvårdsregionen OVARIALCANCER Regionalt vårdprogram 1999 Beställningsadress: Onkologiskt centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 GÖTEBORG Tfn 031-20 05 50 Fax

Läs mer

MDK-rutin för Urotelialcancer

MDK-rutin för Urotelialcancer MDK-rutin för Urotelialcancer Omfattning Denna rutin omfattar all vårdpersonal i norra sjukvårdsregionen som medverkar i regionala multidisciplinära konferenser för patienter med aktuella diagnoser. Kriterier

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI 1994 Örebro/Uppsalaregionen Innehållsförteckning Arbetsgruppen...3 I Bakgrund...4 Målsättning... 4 Epidemiologi... 4 Etiologi... 4 Prognos... 4 II Symptom och diagnostik...6

Läs mer

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrios Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrium utanför uterus. Lokalisation; främst i lilla bäckenet nära uterus

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Validering av kvalitetsregistret. Per Rosenberg

Validering av kvalitetsregistret. Per Rosenberg Validering av kvalitetsregistret Per Rosenberg Från hemmabygge till professionell produkt men kan man lita på registerdata? SFOG Per Rosenberg Validering: Att bestämma hur stor andel av en, eller flera

Läs mer

Tillämpning av Nationellt vårdprogram Epitelial Äggstockscancer

Tillämpning av Nationellt vårdprogram Epitelial Äggstockscancer Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av Nationellt vårdprogram Epitelial Äggstockscancer Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören 43-2014 2014-01-06, reviderad version giltigt till 2019-04-06 Reviderad

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Tillämpning av Nationellt vårdprogram Epitelial Äggstockscancer

Tillämpning av Nationellt vårdprogram Epitelial Äggstockscancer Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av Nationellt vårdprogram Epitelial Äggstockscancer Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören 43-2014-01-06, reviderad version giltigt till 2019-04-06 Utarbetad

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för äggstockscancer, norra regionen. Regional tillämpning till nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Behandlingsrekommendationer för äggstockscancer, norra regionen. Regional tillämpning till nationellt vårdprogram för äggstockscancer Behandlingsrekommendationer för äggstockscancer, norra regionen Regional tillämpning till nationellt vårdprogram för äggstockscancer Innehåll Förord... 2 1. Utredning av ovarialresistenser/cystor... 3

Läs mer

Tillämpning av Nationellt vårdprogram Icke-Epitelial Äggstockstumörer

Tillämpning av Nationellt vårdprogram Icke-Epitelial Äggstockstumörer Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av Nationellt vårdprogram Icke-Epitelial Äggstockstumörer Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 8-2015) giltigt till 2020-02-16 Utarbetad av Regional

Läs mer

Manual Nationella peniscancerregistret. Kemoterapi/radioterapi behandling

Manual Nationella peniscancerregistret. Kemoterapi/radioterapi behandling Manual Nationella peniscancerregistret Kemoterapi/radioterapi behandling Onkologisk behandling vid primärdiagnos, generaliserad sjukdom samt vid recidiv Gäller från 2016-01-01 Nationella Peniscancerregistret

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Fertilitet och gynekologisk cancer

Fertilitet och gynekologisk cancer Fertilitet och gynekologisk cancer Maligna ovarialtumörer rer hos unga och fertila Fertilitetsbevarande behandlingsalternativ Ovarialfunktionen efter kemoterapi Ovarialfunktionen efter strålbehandling

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Diana Zach

Diana Zach Vulvacancer 2017-10-03 Diana Zach Bitr överläkare Gynekologisk onkologi Karolinska Universitetssjukhus Vad är vulvacancer? Vanligast histologisk typ: Skivepitelcancer 80-90% Ytterligare histologiska typer:

Läs mer

Pnr: Namn: Svenska Kvalitetsregistret för Gynekologisk Cancer

Pnr: Namn: Svenska Kvalitetsregistret för Gynekologisk Cancer Svenska Kvalitetsregistret för Gynekologisk Cancer Ovarial-, tubar-, peritonealcancer och cancer abdominis (inkl borderlinetumörer Blankett 3 Avslutad primärbehandling Fylls i efter avslutad primärbehandling

Läs mer

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,

Läs mer

Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6

Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6 Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6 Innehållsansvarig: Aleksandar Pecanac, Specialistläkare, Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik läkare (alepe1) Giltig

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

SVF livmoderhalscancer, Checklista från första besöket

SVF livmoderhalscancer, Checklista från första besöket Vårddokument Checklista Sida 1 (5) SVF livmoderhalscancer, Checklista från första besöket Vid frågor, kontakta gynonkjouren SY i första hand, tel 71079 dagtid. Alt ring kontaktsjuksköterska (kssk) SY,

Läs mer

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna HUR GÖR G R VI? DIAGNOSTIK TERAPI DIAGNOSTIK Noninvasiv------>Invasiv Palpation Ultraljud CT-(PET) MR Punktionscytologi

Läs mer

Regionala tillämpningar för södra regionen av nationellt vårdprogram för ovarialcancer

Regionala tillämpningar för södra regionen av nationellt vårdprogram för ovarialcancer Regionala tillämpningar för södra regionen av nationellt vårdprogram för ovarialcancer Oktober 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-23 Slutlig version Tillämpningarna är utarbetade

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix

Gynekologisk Cancer: cervix Gynekologisk Cancer: cervix Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Team work Diagnostik Kirurgi Radioterapi

Läs mer

Standardiserade vårdförlopp

Standardiserade vårdförlopp Standardiserade vårdförlopp Förkortade versioner för öppenvårdsgynekologin 2017-10-31 Version: 2.0 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2017-02-13 Första kortversion av standardiserade vårdförlopp

Läs mer

Presentation av Nationellt Vårdprogram Äggstockscancer (Del 2)

Presentation av Nationellt Vårdprogram Äggstockscancer (Del 2) Presentation av Nationellt Vårdprogram Äggstockscancer (Del 2) Elisabeth Åvall Lundqvist, Överläkare, professor Onkologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Kapitel 14. Primär behandling Kirurgi Vid

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer,

Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer, Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer, 2017-11-01 Detaljerad indikatorbeskrivning Indikator 1: Mått: Andel bröstcancerpatienter som opererats inom 28 dagar från välgrundad misstanke om cancer.

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Gynekologiska tumörsjukdomar

Gynekologiska tumörsjukdomar REGIONALT VÅRDPROGRAM 2010 Gynekologiska tumörsjukdomar Ovarialcancer ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum Västra

Läs mer

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Behandling av SCLC Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Mediastinalt oat-cellsarkom Oat-cellcancer Småcellig anaplastisk cancer

Läs mer

CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)

CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) Varje år drabbas cirka 100 personer i Sverige av spottkörtelcancer. Den vanligaste lokalisationen är i öronspottkörteln, därefter i någon av de större spottkörtlarna

Läs mer

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p)

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p) , totalt 5 sidor (max 15p). Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i Z-stad. Till kirurgmottagningen kommer en 64-årig kvinna, Sara Molden, direkt från mammografiavdelningen. Hon har vid screeningmammografin

Läs mer

Remissförfarande gynekologisk tumörkirurgi

Remissförfarande gynekologisk tumörkirurgi Dok-nr 12312 Författare Version Evelyn Lundin, överläkare, Kvinnokliniken US 3 Godkänd av Giltigt fr o m Ninnie Borendal Wodlin, Verksamhetschef, Kvinnokliniken US 2018-11-07 Remissförfarande gynekologisk

Läs mer

Lungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer

Lungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer Lungcancer Figur och tabellverk för diagnosår 2012-2016 Uppsala-Örebroregionen December 2017 Lungcancer Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro SE-751 85 UPPSALA LUNGCANCER - FIGUR OCH TABELLVERK FÖR DIAGNOSÅR

Läs mer

Utvecklingskraft Cancer

Utvecklingskraft Cancer Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste

Läs mer

Tentamen Onkologi, Läkarlinjen, T11. Namn: Kod: Lycka Till!

Tentamen Onkologi, Läkarlinjen, T11. Namn: Kod: Lycka Till! 1 Tentamen 2007-10-15 Onkologi, Läkarlinjen, T11 Namn: Kod: Lycka Till! 2 Tentamen 2007-10-15 Onkologi, Läkarlinjen, T11 Skrivtid: 13.00-14.00 Kod: Max: 30p Godkänt: 20p 3 1. Klockan fyra på eftermiddagen

Läs mer

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi 080303 KURSPLAN Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi Kursledare: Päivi Kannisto, docent, överläkare,

Läs mer

Tumörregistret Återrapport Operationsdatum 2013-01-01 till och med 2014-12-31

Tumörregistret Återrapport Operationsdatum 2013-01-01 till och med 2014-12-31 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM GYNEKOLOGISK KIRURGI Tumörregistret Återrapport Operationsdatum 2013-01-01 till och med 2014-12-31 Christer Borgfeldt Docent, överläkare och delregisteransvarig för tumörregistret

Läs mer

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p) Du arbetar som underläkarvikarie på kirurgkliniken i Y-köping. Du träffar en 63-årig kvinna på mottagningen som känt en knöl i vänster bröst sedan ett par veckor. Hon är frisk i övrigt och tar inga mediciner.

Läs mer

Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden

Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden Page 1 of 5 Startsidan 2007-04-22 Esofaguscanceri faktorer som påverkar överlevnaden Ioannis Rouvelas, specialistläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, försvarade nyligen framgångsrikt sin

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom

Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom Södra- och Sydöstra sjukvårsdregionen 2010 Vårdprogrammets giltighetstid: 2010 01 01 2012 12 31 www.ocsyd.se ISBN 91-85738-86-7 (pdf) Onkologiskt

Läs mer

Utvärdering av onkologisk behandling. Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset

Utvärdering av onkologisk behandling. Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Utvärdering av onkologisk behandling Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Bakgrund Kunskap om monitorering av onkologisk behandling är viktig eftersom:

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Germinalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Germinalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset Germinalcellstumörer Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset Bakgrund GCT = stor varia3on De flesta är benigna teratom 20% är maligna =3% av all barncancer Incidens

Läs mer

VULVAKURSEN Noor, Knivsta. Cancer i vulva. Överläkare Olle Frankman (em) Konsult vid Ålands Centralsjukhus och Octaviakliniken

VULVAKURSEN Noor, Knivsta. Cancer i vulva. Överläkare Olle Frankman (em) Konsult vid Ålands Centralsjukhus och Octaviakliniken VULVAKURSEN Noor, Knivsta. Cancer i vulva. Överläkare Olle Frankman (em) Konsult vid Ålands Centralsjukhus och Octaviakliniken Vulvacancer, historik. Stockholmsmetoden:elkoagulation från 1920 fram till

Läs mer

Pankreas- och Periampullär cancer, kurativt syftande kirurgisk behandling specifikt LAPC

Pankreas- och Periampullär cancer, kurativt syftande kirurgisk behandling specifikt LAPC 2016-05-26 SVN 2016-10 Gunilla Gunnarsson, ordf RCC i samverkan Sveriges kommuner och landsting Avd för vård och omsorg 118 82 Stockholm Sydöstra sjukvårdsregionens remissvar avseende nationell och regional

Läs mer

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 Manual Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av Urinblåsecancer Cystektomikomplikationsregistrering...

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer

Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA

Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA Endometriebiopsi/skrap Benignt Hyperplasi Cancer DNA DNA-analys Inför OP endometriecancer Cancer av: Lågrisk- eller högrisktyp? Djupväxt > ½ myometriet? Avvikande DNA-innehåll? Diploid normal Non-diploid

Läs mer

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309 CRF för SAMS 2.1.1 CRF vid inklusion Version 140309 1a) Inklusion SAMS-ObsQoL Används vid ett tillfälle, när patienten inkluderas. Efter inklusion ska även CRF2 fyllas i. 1b) Inklusion SAMS-FU med randomisering

Läs mer

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?

Läs mer

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus 2018-09-01 David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus Lymfom är cancersjukdom som utgår från celler/vävnader/organ som är involverade i kroppens immunförsvar. Vanligast är det lymfkörtlar, mjälte och

Läs mer

Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom

Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom Camilla Thellenberg Karlsson Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Kalmar 2017-02-09 Kliniskt besvärligt sjukdomspanorama relativ banal sjukdom som ofta recidiverar

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING Senaste uppdatering 2015-06-01 (Skapad den 2007-11-28) Ansvarigt Regionalt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

MANUAL NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR ANALCANCER

MANUAL NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR ANALCANCER MANUAL NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR ANALCANCER 2017 Regionalt cancercentrum norr 2017-01-20 Manualen är utarbetad av Nationella analcancerregistrets stödteam, RCC Norr Regionalt cancercentrum norr

Läs mer

Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017

Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017 Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017 Enligt Socialstyrelsens generella modell finns alla koder tillgängliga för alla vårdförlopp och därmed även i NCS Cross. Det är dock kodningsvägledningarna

Läs mer

Ovarialcancer. Pernilla Dahm Kähler. Överläkare, Med.Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ovarialcancer. Pernilla Dahm Kähler. Överläkare, Med.Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ovarialcancer Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med.Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientfall 62 år Tidigare frisk 2-para Appendektomerad Hypertoni 4 månader

Läs mer