Åsiktsdokument För Stockholms universitets studentkår Verksamhetsåret 2007/2008 Antagen på fullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åsiktsdokument För Stockholms universitets studentkår Verksamhetsåret 2007/2008 Antagen på fullmäktige 2007-09-06"

Transkript

1 Åsiktsdokument För Stockholms universitets studentkår Verksamhetsåret 2007/2008 Antagen på fullmäktige

2 Studentkårens åsiktsdokument Innehållsförteckning Inledning... 3 Akademisk frihet... 3 Jämlikhet... 4 Jämställdhet... 4 Studentinflytande... 5 Satellitcampus... 5 Studentrepresentation... 5 Kursutvärderingar... 6 Studenternas rättssäkerhet... 7 Kvalitetsfrågor... 7 Utbildningens kvalitet... 7 Avgiftsfri utbildning... 8 Ekonomiska resurser... 8 Pedagogisk kompetens... 9 Tvärvetenskap Forskningsanknytning Vetenskaplig grundkurs Introduktionskurs för doktorander Deltidsstudier Sommarkurser Distansutbildning Introduktion Examination Rättsäkerhet vid examination Uppsatser/Examensarbeten Handledning av forskarutbildning Samverkan med det omgivande samhället Uppdragsutbildning Arbetsmarknad och praktik Regional samverkan Dimensionering Behörighet Urval Forskarutbildningen Studiesociala frågor Det sociala skyddsnätet Bostäder och bostadsbidrag Reserabatter Studenthälsovård Ekonomiska villkor vid sjukdom och vård av nära anhörig Rehabilitering vid sjukdom Föräldraförsäkring Arbetslöshetsersättning Skydd på arbetsmarknaden...20 Kommunalt försörjningsstöd (f d socialbidrag) De forskarstuderandes villkor Pensioner Studiemedel Det nya studiemedelssystemet... 21

3 Totalbeloppet Studenter med barn Lån/Bidrag Inkomstprövning/Fribelopp Meritprövning terminsregeln Forskarutbildningen Skuldavskrivning vid sjukdom Återbetalningen Skuldökningen Räntesubventionen Påminnelseavgifter Utlandsstudier Språkstudier under sommarmånaderna Pension CSN Samråd Överklagan Arbetsmiljö God studiemiljö Diskrimineringar och kränkningar Lokalbrist och scheman Stress Ett levande universitet Engagemang förutsätter medverkan Institutionstjänstgöring Miljö och hållbar utveckling Universitetet och hållbar utveckling Studentkåren i Nationalstadsparken Kårhusprojektet Studentkårens bolag Internationalisering Utbildning Utbytesverksamheten Ekvivalering och akademiskt erkännande Uttalanden i internationella frågor Utvecklingssamarbete I följande dokument avses Stockholms universitets studentkår vid samtliga tillfällen då kåren eller studentkåren omnämns. Vidare avses Stockholms universitet vid samtliga tillfällen då universitetet omnämns. Inledning Utbildning är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Högskolan måste vara en reell möjlighet för alla. Den högre utbildningen bidrar till ett kritiskt tänkande i samhället och möjliggör för individen att utvecklas och bilda sig själv. Studentkåren anser att universitetets grundutbildning skall ge en god förberedelse för yrkeslivet, men också möta behoven hos dem som söker sig till högre studier av rent bildningsintresse. Universitet och högskolor har en avgörande roll i samhället och skall avspegla dess mångfald, kunskap och forskning för samhället framåt. Akademisk frihet Akademisk frihet är en grundförutsättning för utbildning och forskning av god kvalitet. Forskaren måste ha möjlighet att fritt välja ämne och metod. Forskaren skall själv äga rätten till sitt forskningsresultat. Forskningsresultat måste fritt få publiceras. Universitetets verksamhet skall stå fri från särintressen och präglas av en öppenhet som stimulerar till en samhällelig debatt. Universitetets integritet

4 och oberoende måste skyddas samtidigt som den högre utbildningen inte får isolera sig från det övriga samhället utan måste utvecklas i samspel med detta. Den akademiska friheten skall även gälla för doktorander och studenter. Det ligger i varje students intresse att skapa sig en meningsfull utbildning. En rik variation av utbildningskombinationer berikar såväl samhället som den enskilde individen. Den högre utbildningen bör därför organiseras så att den ger största möjliga frihet för den enskilde studenten att bestämma utbildningens innehåll. Studentkåren skall värna om de fristående kurserna i samma utsträckning som programmen. Att studenter fritt har möjlighet att välja sin utbildning och ta del av universitetets mångfald är en viktig kvalitetsaspekt. En gundförutsättning för detta är att studenterna ha tillgång till en god studievägledning. Jämlikhet Den sociala snedrekryteringen på svenska högskolor är ett problem. Människor som kommer från hem utan akademisk tradition, vilket ofta sammanfaller med vissa etniska grupper, eller som har ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder är underrepresenterade bland studenter, forskare, och anställda. Även personer över 30 år och personer som har ansvar för hem och barn studerar i mindre utsträckning än andra. Även på studentkåren förekommer denna snedrekrytering och ansvaret för snedrekrytering ligger inte på dem som utestängs från den akademiska världen. Universitetet har ett stort ansvar i att motverka sådan snedrekrytering genom att öppna upp och förändra sin verksamhet. Det nuvarande utbildningssystemets struktur innebär en negativ särbehandling, då de ovan nämnda grupperna på många sätt missgynnas av det. Arbetet med mångfald bör därför inriktas på att kartlägga och förändra de strukturella och individuella hinder som skapar snedrekrytering till samt diskriminering inom högskolan. Jämlikhet är främst en fråga om rättvisa och demokrati eftersom samhällets gemensamma resurser inom högskolan bör vara öppna för alla medborgare. Eftersom högskoleutbildningen är en viktig del i en individs intellektuella och senare yrkesmässiga utveckling bör den vara tillgänglig för alla. Högskoleutbildning spelar en viktig roll som ett instrument för att främja jämlikhet. Universitetet har även ett behov av att få in ett brett spektrum av impulser, idéer, perspektiv och erfarenheter. Kvaliteten i verksamheten höjs när allas begåvning, kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara. Universitetet har en central roll som debattforum för samhällsfrågor i vid mening, där det är viktigt att så många utgångspunkter och åsikter som möjligt blir representerade. Därför bör jämlikhet och mångfald även prägla forskningen vid universitetet. Universitetet är ett viktigt forum för diskussion kring samhällets normer och utveckling. Individer som pga. Funktionshinder etnisk- eller social bakgrund hindras att komma i kontakt med, påverka och forma universitetet berövas en grundläggande demokratisk rättighet. Även bland de studenter som redan antagits till universitetet är jämlikhetsarbetet viktigt t.ex. i form av antidiskrimineringsarbete. Därför skall undervisning vid universitetet innehålla jämlikhetsperspektiv, och kritisk reflektion utifrån etnicitet och klass för ett ökat mångfaldstänkande. Jämställdhet Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter och möjligheter. Det är även viktigt att ett arbete för homo-, bi- och transsexuellas lika rättigheter och möjligheter integreras i arbetet för jämställdhet. Detta gäller i högsta grad studier, där kvinnors och mäns erfarenheter skall värderas lika och varje studerande oavsett kön och sexualitet, skall ha lika stor möjlighet att påverka sin utbildning. Det är även mycket viktigt att all undervisning vid universitetet innehåller både ett genus- och ett HBTperspektiv. Jämställdhetsarbetet måste bedrivas på både lång och kort sikt. På lång sikt innebär jämställdhetsarbetet att jobba för att män och kvinnor inte tillskrivs specifika roller på grund av kön. Det är därför viktigt att både studenter, kårfunktionärer och universitetets och kårens anställda kontinuerligt utbildas i frågor som rör genus och HBT. På kort sikt innebär det att verka för jämställdhet i en ojämställd struktur, det vill säga att försöka få till stånd en jämn könsfördelning inom alla områden: vid grund- avancerad- och forskarnivå, inom lärarkåren, inom studentkårens fullmäktige och styrelse samt inom styrande organ vid universitetet. Det är viktigt att poängtera att en jämn könsfördelning på exempelvis en utbildning inte nödvändigtvis innebär att utbildningen är jämställd.

5 Grundläggande på universitetet är hög kunskaps- och kompetensnivå i kunskapsförmedling och kursinnehåll. Enkönade strukturer har en hämmande effekt på det underrepresenterade könet, och är således inte överensstämmande med en kreativ forskningsmiljö. Jämställdhet är främst en fråga om rättvisa och demokrati. Organisationer som inte begränsar människor efter könstillhörighet har större möjligheter att få rätt personer på rätt plats. Vad gäller tjänstetillsättning stadgas i grundlagen att vid tillsättningar av statliga tjänster skall avseende fästas vid sakliga grunder. För att kunna avgöra innebörden av saklig grund bör jämställdhetsaspekten räknas in. Studentinflytande Satellitcampus Vissa av studentkårens medlemmar studerar på andra geografiska områden än Frescati och övriga campus på norra Djurgården. Dessa studenter har rätt till en fullvärdig studiebevakning och studentservice. I de fall då SUS inte kan tillgodose detta, skall alternativa lösningar tillämpas. Studentkåren anser att universitetets studenter i Kista ska ges rätt att bilda en systemvetenskaplig studentkår. Studentrepresentation Ett väl fungerande studentinflytande är en tillgång för universitetet och ligger i allas intresse eftersom det främjar den demokratiska tanken, och därigenom tillför ytterligare en kvalitetsaspekt. Då studenter berörs av i stort sett alla beslut som fattas på universitetet så är ett naturligt krav att det skall finnas ett välfungerande studentinflytande i alla beslutande och beredande organ på universitetet. Förutsättningen för detta är dock att universitetet tar aktivt ansvar för att detta skall fungera tillfredsställande. Det är vanligt att beslutanderätten delegeras till en tjänsteman. Rektor och prefekten är exempel på tjänstemän som har en mängd frågor att besluta över Tjänstemannen har skyldighet och ansvar att i god tid före beslut informera och samråda med studenterna i frågor som har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Studentkåren kräver att studenterna ges möjlighet att vara representerade i alla beslutande och beredande organ på är universitetet, med gällande lag som ett minkrav. Det mesta av studentinflytandet över utbildningen utövas av studeranderepresentanter på institutions- och fakultetsnivå. Därför är det viktigt att det finns fungerande ämnes- och doktorandråd på alla institutioner, något som kräver universitetets aktiva stöd. För att få ett fungerande inflytande är det viktigt att föreläsningstid avsätts för val av studentrepresentanter samt information från ämnesråden. Det informella studentinflytandet kan vara väl så viktigt som det formella. Ett bra sätt att öka förutsättningarna för att det informella studentinflytandet skall fungera är att ämnes- och doktorandråd ges ett rum på institutionen. Ett minimikrav är att alla ämnes- och doktorandråd har postfack och e-postadress på institutionen, samt ingår i institutionens intranät. Institutionen skall utse en kontaktperson, som regelbundet har kontakt med råden. Råden skall dessutom inbjudas till personalkonferenser och liknande. På fakultetsnivå sker inflytandet genom fakultetsråden. Det är viktigt att fakultetskanslierna aktivt stödjer dessa i samma utsträckning som råden ovan. Studentkåren anser att det är av stor vikt att råden får aktivt stöd från institutionerna och fakultetskanslierna och att dessa engagerar sig i och känner ansvar för att studentinflytandet fungerar. Studentföreträdarna i universitetets olika organ hamnar ofta i underläge på grund av bristen på kontinuitet. Detta medför att studenterna har svårare att föra fram sina perspektiv och åsikter. Studentkåren kräver därför att studenterna alltid skall företrädas av minst tre representanter i relevanta organ. En riktlinje är att minst en tredjedel av alla representanter skall utgöras av studenter inklusive doktorander. För att

6 studentinflytandet alltid skall garanteras är det också viktigt att suppleanter alltid har rätt att närvara på mötena. För att studentrepresentanterna skall kunna utöva sitt inflytande på ett bra sätt krävs ett aktivt stöd från universitetet genom exempelvis förberedande möten där studentrepresentanterna sätts in i ärendena. Studentkåren kräver att det i beslutande och beredande organ finns minst tre studentrepresentanter eller att dessa organ, när de är större, består till en tredjedel av studenter. Studentkåren kräver att universitetet bistår med relevant information och utbildning till studentrepresentanterna inför möten. Studenter som lägger ner tid på att engagera sig studentfackligt måste få kompensation från institutionerna såväl som CSN, så att deras engagemang inte går ut över studierna. Ett stort hinder för ett välfungerande och aktivt studentinflytande är mötes- och beslutskulturen på universitetet. Mötes- och beslutskulturen kännetecknas ofta av informalitet och en mötesordning som motverkar studentinflytandet. Studentkåren har som uppgift att verka för formaliserade beslutsstrukturer: För att studentkåren skall bli trovärdig i sin kamp för ett universitet präglat av jämlikhet och jämställdhet måste även studentkåren eftersträva en jämnare könsfördelning och en större social och etnisk bredd vad det gäller studentrepresentanterna. Vid val av studentrepresentanter skall studentkåren därför iakttaga såväl jämställdhets som jämlikhetsaspekter. Angående studentrepresentation skall studentkåren eftersträva att studentrepresentationen i universitetets och studentkårens rådgivande och beslutande organ består av minst 40% och max 60% av vardera könet. Studentkåren skall verka för att man tar hänsyn till jämlikhets- och jämställdhetsaspekter gällande studentrepresentanter Kursutvärderingar För att garantera utbildningens kvalitet skall samtliga utbildningsmoment (även kurserna inom forskarutbildningen) innehålla en utvärdering. Detta är samtidigt ett viktigt sätt för studenterna att utöva inflytande över sin utbildning. För att en utvärdering skall kunna genomföras måste tydliga syften och mål för utbildningen finnas angivna i kursplanerna. Kursutvärderingar bör även användas för att undersöka hur studenter upplever att rådande normer reproduceras eller utmanas inom respektive kurs. Det är ett utmärkt tillfälle att fråga om och i vilken utsträckning och på vilket sätt kritiska perspektiv som genus-, HBT-, etnicitet- och klassperspektiv genomsyrar utbildningen. En god kvalitet i utbildningen ligger i universitetets intresse och det är därför viktigt att man tar ett gemensamt ansvar för kursutvärderingar. Ansvaret för att utvärderingar genomförs på ett tillfredsställande sätt åligger dock universitetet. Resultaten av utvärderingarna skall sammanställas och sparas för att användas som beslutsunderlag för förändringar i kursutbud och innehåll. Utöver kursutvärderingar vid terminens slut skall all utbildningsverksamhet vid universitetet kontinuerligt utvärderas så att studenternas möjlighet till en bättre undervisning tillvaratas. Resultatet av dessa utvärderingar samt redovisning av åtgärder bör också återrapporteras regelbundet till studentrepresentanterna. Studentkåren kräver att det vid varje kurs genomförs kursutvärderingar och att resultatet av dessa beaktas. Studentkåren förutsätter att de riktlinjer för kursutvärderingar som har tagits fram centralt på universitetet efterlevs.

7 Studenternas rättssäkerhet 1993 års högskoleförordning innebar att många detaljregler i den tidigare förordningen, som syftat till att garantera studenternas rättssäkerhet, försvann. Studenternas ställning förbättrades däremot med införandet av det stärkta studentinflytandet år 2000, vilken reviderades Verket för högskoleservice bör ha juridisk service till universitet och högskolor och servicen bör även användas i syfte att förbättra den förvaltningsrättsliga standarden vid lärosätena. Denna serviceskyldighet bör även omfatta studentkårerna. Studentkåren anser att centrala statliga regelverk för att garantera studenternas rättsäkerhet måste tas fram. Alla studenter, oavsett utbildning eller utbildningsort, skall garanteras en utbildning med hög kvalitet. Studentkåren kräver att det centralt fastställs mål och minimikriterier för utbildningen för att garantera en likvärdig utbildning. För en genomsnittstudent skall det inte krävas en större arbetsinsats än 40 timmar per vecka för att få högsta betyg. Dessa 40 timmar skall innefatta samtliga studiemoment. Detta får inte ske genom att kraven för godkänt sänks ytterligare. Studentkåren kräver att studentens arbetsvecka inte skall överstiga 40 arbetstimmar, för att erhålla högsta betyg. Disciplinnämnden är den nämnd vid universitetet som främst hanterar de studenter som misstänks för fusk i samband med examination. Då disciplinnämnden är en dömande instans vid universitetet är det viktigt att man arbetar utifrån klar och tydlig praxis. Studentkåren kräver att studenterna informeras om tentamensreglerna på ett fullgott sätt. Kvalitetsfrågor Utbildningens kvalitet Att utbildningen håller hög kvalitet är av stor vikt. Detta kräver att lärartätheten är hög, och att det finns ett aktivt pedagogiskt utvecklingsarbete vid universitetet. Det är också viktigt att undervisningen håller en god vetenskaplig nivå. Av stor vikt för utbildningens kvalitet är också formen av undervisning. Varje utbildning skall ha inslag av seminarier där reflektion och vetenskaplig diskussion ges utrymme. Studentkåren kräver att universitetet redovisar lärartätheten, forskartäthet och antal undervisningstimmar för varje student inom de olika utbildningarna. För att kunna genomföra dessa reformer krävs även att studenten ges materiella möjligheter att kunna studera heltid och delta vid undervisningstillfällen. När studentern inte hinner med sina heltidsstudier på grund av extraarbete påverkar detta inte bara studentens resultat negativt utan även utbildningens kvalitet genom sänkta krav. Studentkåren kräver att studenter ges materiella möjligheter att kunna utöva sin rätt till heltidsstudier. Det är av yttersta vikt för utbildningens kvalitet att genus-, mångfalds- och jämlikhetsperspektiv/aspekter beaktas samt att utbildningen internationaliseras och tar upp utvecklingsfrågor ur ett hållbart utvecklingsperspektiv.

8 Studentkåren skall verka för att genus-, HBT- och mångfaldsperspektiv integreras i den ordinarie undervisningen på alla nivåer. Studentkåren skall verka för att ett multikulturellt perspektiv används i större utsträckning i universitetets utbildningar. Studentkåren skall verka för att integrera ett hållbarhetsperspektiv i all utbildning. Kvaliteten i verksamheten höjs när allas begåvning, kompetens, resurser och erfarenheter oavsett bakgrund tas tillvara. I universitetets mångfaldsplaner, jämställdhetsplaner och jämlikhetsplaner skall mål för rekrytering av lärare och personal finnas som skapar en jämnare könsfördelning samt ökar den sociala och etniska mångfalden. Studentkåren anser att vid lika meriter skall sökande från underrepresenterade grupper ges företräde vid anställning. Högskoleverkets arbete med att utvärdera högskolornas kvalitetsarbete bör fortsätta. Det bör kombineras med ren kvalitetsgranskning område för område. I det lokala kvalitetsarbetet bör institutionerna i större utsträckning engagera sina studenter. Varje student är expert på sin egen utbildning, något som måste tas tillvara. Avgiftsfri utbildning Avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna i det svenska utbildningssystemet och en förutsättning för breddad rekrytering. Studentkåren anser att det är en grundläggande rättighet för studenter att högre utbildning skall vara avgiftsfri, med undantag för uppdragsutbildning. Avgiftsfri utbildning skall även gälla för utbytesstudenterna. Ekonomiska resurser Universitetets resurstilldelning i förhållande till antalet studenter har minskat kraftigt sedan 1993/94. Det är därför synnerligen angeläget att studentkåren gör allt för att förmå statsmakten att höja anslagen till den högre utbildningen. Studentkåren skall verka för att riksdagen återställer resurstilldelningen till 1993/94 års nivå. Den högre utbildningen är viktig för hela landet, inte bara för dem som ägnar sig åt den. Ökade satsningar på högre utbildning är därför motiverade för att den skall kunna bedrivas på en god nivå. Undervisningen vid universitetet skall vara avgiftsfri. På sikt skall utbildningen vara ospärrad och öppen för alla behöriga sökande. Studentkåren anser att högre utbildning skall vara öppen för alla. Studentkåren ser brister i den ekonomiska styrning riksdagen tillämpar i dag. Resurstilldelningen beräknas på en kombination av förväntade helårsprestationer (HÅP) och helårsstudenter (HÅS). Den borde utgå mer från verkliga behov och studenternas efterfrågan. Regering och riksdag anger målen och lämnar åt högskolorna att själva finna det bästa sättet att uppnå dem. I varje högskolas regleringsbrev anges ett antal kvalitetsindikatorer som också skall uppfyllas, t ex antal magister- och masterexamina. Studentkåren anser att riksdagens ekonomiska styrning bör ses över. Idag sätter statsmakterna målen på en högre nivå än de anslagna resurserna räcker till. Reformer förväntas genomföras utan att anslagen ökas. Risken är stor att den bristande finansieringen tvingar fram nedskärningar som drabbar studenterna. Det kan innebära att man sänker kraven för att få igenom fler studenter. För att minimera risken för att orealistiska mål fastställs bör målen utformas i nära samspråk med den berörda högskolan. Studentkåren anser att utbildningsmålen måste sättas i nära dialog med universitetet.

9 Vid Stockholms universitet används vid den interna fördelningen av statsanslagen idag helårsprestationer (HÅP) och helårsstudenter (HÅS). Fakulteterna har dock friheten att välja att endast tillämpa (HÅP) när de sedan fördelar pengar till institutionerna. Institutionerna får då bidrag utifrån sina prestationer, vilket kan medföra att utbildningen blir väldigt resultatinriktad och nivån på kraven kan ibland sänkas. Studentkåren menar att en kombination av HÅP- och HÅS-system vid fördelningen av anslagen i mindre utsträckning hotar utbildningens kvalitet. Studentkåren kräver att även fakulteterna använder sig av både HÅS- och HÅP-system vid den interna fördelningen av universitets resurser. Anslagen till studieplatserna inom övriga vetenskapsområden är större än anslagen till samhällsvetenskap, juridik och humaniora. Vid Stockholms universitet erhåller dessutom det naturvetenskapliga området resurser från samhällsvetenskap, juridik och humaniora. Den stora skillnaden är inte sakligt motiverad. Pedagogisk utveckling med problembaserad inlärning, seminarier, gruppundervisning, en mer utvecklad informationsteknik och språklaboratorier bidrar till att göra de tidigare väldigt stora föreläsningarna mer kostnadskrävande. De fattiga vetenskapsområdena har dessutom drabbats av nedskärningar som har lett till att det inte längre är möjligt att hålla undervisningen på en acceptabel nivå. Detta är också en jämställdhetsfråga då det idag är ämnen med en majoritet kvinnliga studenter som har de lägsta anslagen. Studentkåren kräver att statsmakterna ökar resurstilldelningen till vetenskapsområdena samhällsvetenskap, juridik och humaniora. Studentkåren kräver att universitetet skall upphöra med att omfördela resurser från vetenskapsområdena samhällsvetenskap, juridik och humaniora. Studentkåren anser att man vid resurstilldelningen måste ta hänsyn till att genomströmningen är sämre på kvällskurser och att efterfrågan på kvällskurser är större i storstadsregioner. Även sommarkurser förutsätter särskilda resurser. Studentkåren kräver att särskilda medel avsättes för kvälls- och sommarkurserna, dock utan att avkall görs på ordinarie kurser. Stockholms universitet hyr de flesta av sina lokaler av Akademiska Hus som är ett statligt bolag tillhörande finansdepartementet. Akademiska Hus har på grund av det vinstkrav man har på sig från staten valt att ta ut oskäliga hyror för sina lokaler. Universitetet får dock inte hyra lokaler av andra hyresvärdar och skall verksamheten ligga kvar ute på campus i Frescati finns inte några alternativa hyresvärdar. Detta medför att av Stockholms universitets statliga anslag går en stor del tillbaka till staten något som drabbar studenterna i form av mindre resurser till undervisning. Studentkåren kräver att Akademiska Hus hyror enbart skall vara kostnadsbaserade. För att uppnå ett jämlikt och jämställt universitet präglat av mångfald krävs att universitetet erhåller extra resurser för jämlikhetsbefrämjande åtgärder. Studentkåren skall verka för att riksdagen avsätter särskilda medel till jämlikhetsbefrämjande åtgärder inom universitet och högskola. Pedagogisk kompetens Undervisningen vid universitetet måste vara stimulerande och genomföras med bra pedagogisk kompetens. Detta ger en högre kvalitet på utbildningen och kunskap kan tillgodogöras på ett bra sätt. Detta innebär att lärarrollen måste förändras och undervisningens status höjas. Mångfaldsarbetet aktualiserar ytterligare behovet av pedagogisk utbildning för högskolans lärare. Perspektiv som belyser och utmanar rådande normer får inte åsidosättas utan skall integreras i den pedagogiska utbildningen. Det är

10 viktigt att diskussionen förs med utgångspunkt i normbildande föreställningar, inte med betoningen på icke normgivande grupper. Målet är att alla lärare kritiskt skall granska litteratur och det egna förhållningssättet i undervisningen och därigenom tillsammans med studenterna arbeta för att förändra normerna i positiv riktning.. Den högskolepedagogiska utbildningen måste ständigt utvecklas och bör för doktoranderna ingå i forskarutbildningen som en poänggivande kurs. Institutionerna bör föra en kontinuerlig diskussion kring pedagogiska frågor till exempel i ett pedagogiskt seminarium. Det är av stor vikt att det sker ett aktivt pedagogiskt utvecklingsarbete. En central pedagogisk enhet är av central betydelse för detta och skall fungera som ett starkt stöd för lärarna. Vidare måste möjligheterna till pedagogisk fortbildning för redan aktiva lärare utökas. Studentkåren kräver att universitetet har ett aktivt centralt pedagogiskt arbete och att den pedagogiska enheten får resurser för att kunna genomföra detta. Studentkåren anser också att det är av stor vikt att pedagogisk kompetens värdesätts vid professors- och lektorsutnämningar. Tvärvetenskap Tvärvetenskap ökar förståelsen för ett holistiskt synsätt. Universitetet bör sträva efter att utveckla tvärvetenskapliga kurser. Det är ofta i mötet mellan traditionella ämnen som nya rön kommer till. Studenterna skall ha goda möjligheter att läsa kurser vid flera fakulteter till sin examen. En tvärvetenskaplig ansats i exempelvis uppsatsarbetet bör stimuleras genom att erbjuda handledare från flera institutioner. Idag medför ofta institutions- och fakultetsgränser att genomförandet av tvärvetenskapliga kurser försvåras. Studentkåren anser att universitetet skall organiseras så att tvärvetenskapliga kurser är möjliga. Tvärvetenskap är särskilt lämpligt när det handlar om miljö och hållbar utveckling. En stor utmaning för att nå en hållbar utveckling ligger i att skapa kommunikation mellan starkt specialiserade vetenskapsområden. Universitetet skall därför sträva efter att utveckla tvärvetenskapliga studier inom ramen för detta område. Ett aktivt utbyte mellan studenter och doktorander från olika fakulteter bör stimuleras genom exempelvis tvärvetenskapliga fördjupningskurser eller projektarbeten om miljö och hållbar utveckling. Studentkåren skall särskilt verka för ett ökat utbud av tvärvetenskapliga kurser inom området miljö och hållbar utveckling. Forskningsanknytning All högskoleutbildning skall vara forskningsanknuten. Den stora majoriteten av lärarna skall vara disputerade och alla lärare skall ha möjlighet att ägna sig åt både forskning och undervisning. Professorer bör medverka i undervisningen i större utsträckning än idag. Varje institution bör aktivt satsa på att presentera institutionens egen forskning för studenterna i ett tidigt skede. Vetenskaplig grundkurs Så tidigt som möjligt i utbildningen bör studenterna skolas i vetenskapligt tänkande och tillägna sig ett kritiskt betraktelsesätt. Studenterna bör skolas i vetenskapligt skrivande och grundläggande metodkunskap. Av stor vikt för framgångsrika akademiska studier är att studenten skolas och uppmuntras ta ansvar för sin egen inlärning samt i didaktik. Även argumentationsanalys, pedagogiska kunskaper och vetenskaplig teori är av stor vikt för studentens akademiska färdigheter. Ett annat viktigt moment som kan ingå i den vetenskapliga grundkursen är information och diskussion om studentinflytande och högskolan som organ i samhället samt studentens eget ansvar över sin utbildning. En vetenskaplig grundkurs kan vara en bra ingång till universitetsstudierna. Naturligtvis välkomnar studentkåren även liknande kurser i ett senare stadium i utbildningen. Studentkåren verkar för införandet av en obligatorisk vetenskaplig grundkurs.

11 Introduktionskurs för doktorander Universitetet bör inrätta fakultetsövergripande introduktionskurser för nyantagna forskarstuderande. Dessa skall hållas minst en gång per år. Introduktionen skall göra doktoranden medveten om det allmänna regelverket liksom om rättigheter och frågor som rör medinflytande. Kurser på fakultetsövergripande nivå kan även underlätta ämnesövergripande ansatser. Därutöver bör varje institution ansvara för att deras doktorander får en relevant introduktion till sin nya arbetsplats på lokal nivå. Studentkåren kräver att introduktionskurser för forskarstudenter inrättas på de olika fakulteterna. Deltidsstudier Stockholms universitet måste erbjuda stora grupper möjlighet att studera på kvällstid/deltid. Detta är en viktig del av det livslånga lärandet. Utbudet av kvällskurser på vårt universitet har minskat de senaste åren, mycket beroende på att den här studerandegruppen har sämre genomströmning än heltidsstuderande. Sommarkurser Sommarkurser är ett bra komplement till de reguljära terminerna. Sommarkurser ger studenten ett utmärkt tillfälle att bredda, fördjupa eller helt enkelt snabba på den egna utbildningen. En ytterligare fördel är att kurserna är relativt billiga genom att de kan hållas i lokaler som annars skulle stå tomma. Det nya studiemedelssystemet beräknas på veckor och saknar dispensmöjligeter. Möjligheten att läsa delar av grundkurser och fördjupningskurser på sommaren bör öka. En tydligare sommartermin bör införas med ett tio veckors kursutbud. Studentkåren kräver ett brett och meningsfullt kursutbud på sommaren. Studentkåren kräver att ett treterminssystem införs. Distansutbildning Det livslånga lärandet är ett behov för såväl studenten som samhället och det är således viktigt att det finns goda möjligheter till fortsatta studier även efter examen. Distansutbildning är ett bra sätt att tillgodose detta behov. Den kan därutöver vara en möjlighet att stimulera sådana studenter som normalt sett inte söker sig till universitetet, att pröva på högre studier. Därmed kan distansutbildningen bli ett medel att minska den sociala snedrekryteringen. Informationsteknikens utveckling erbjuder helt nya möjligheter att ge utbildning på distans. Stockholms universitet borde utnyttja dessa möjligheter bättre. Det är angeläget att institutionerna med stöd av PUenheten och IT-ansvariga snabbt tar krafttag för att bygga ut vår distansutbildning, annars riskerar vi att hamna ohjälpligt på efterkälken jämfört med landets övriga högskolor. Det faktum att många av universitetets kurser är unika är ytterligare ett skäl att erbjuda distansutbildning. Vid distansutbildning bör möjligheterna till ett bra studentinflytande särskilt beaktas. Vidare kan en distansutbildning underlätta för exempelvis studenter med barn eller personer som bor långt från campus och därför kan ha svårt att alltid närvara fysiskt på seminarier osv. Studentkåren kräver att universitetet erbjuder fler distanskurser och utbildningar. Introduktion Aktuell forskning visar att erfarenheter från de första 10 studieveckorna på universitetet har stor betydelse för nybörjarnas fortsatta studieintresse och studieframgång. Det är därför viktigt att institutionerna genom olika åtgärder underlättar studiestarten. Detta kan betyda generösa öppettider på studentexpeditionen, tydlig information på hemsidan och informativa introduktionsföreläsningar.

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Dnr U 2013/509 Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-09-05 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Dnr U 2013/469 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet MITTUNIVERSITETET 2011-02-15 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet 1. Vad är en doktorand 1 kap 4 HF: Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor 2016

Handlingsplan för lika villkor 2016 Institutionen för musikvetenskap Uppsala universitet Handlingsplan för lika villkor 2016 Antagen i institutionsstyrelsen 2016-11-29 Gruppen för lika villkor: Per-Henning Olsson, ombud för lika villkor,

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

För doktorsexamen ska doktoranden

För doktorsexamen ska doktoranden Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-911-14 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i rättsvetenskap Syllabus for the PhD program

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Stockholms universitet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla studenter och anställda behandlas likvärdigt och på ett respektfullt sätt. Vårt förhållningssätt

Läs mer

Doktorandernas mål

Doktorandernas mål Rektor Fakultetsnämnder Sida 1/5 GUDK 2012-05-15 Doktorandernas mål 2012-2016 Inledning För att kunna föra fram doktorandernas åsikter och hålla en kontinuerlig dialog med universitetets ledning har Göteborgs

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Universitetsstyrelsen, beslut 2007-02-15 Fastställd antagningsordning för utbildning på forskarnivå tillämpas vid antagning av doktorander från och med 2007-07-01 2017-02-01

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

RIKTLINJER AVSEENDE UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 1 RIKTLINJER AVSEENDE UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fastställda av SHV FN 2008-06-05. Dessa riktlinjer ersätter riktlinjer för forskarutbildning fastställda av SHV FN 2000-04-27.

Läs mer

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet Regler för studentinflytande vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2015-12-22 Dnr: FS 1.1-1950-15 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor 2013-08-20 Typ av dokument: Beslutad av:

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2007-10-11 Dnr 512-1913-07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fastställande: Den allmänna studieplanen är fastställd

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap

Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-03-15 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen till doktorsexamen i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Studieplan för forskarutbildningen till doktorsexamen i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet Datum 2014-06-16 Dnr U 2014/465 1 Fakultetsstyrelsen Studieplan för forskarutbildningen till doktorsexamen i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå FÖRESKRIFTER 1 2013-06-15 Dnr LS 2012/719 Styrelsen Antagningsordning för utbildning på forskarnivå Fastställd av universitetsstyrelsen 2013-06-15, XX. Med stöd av 6 kap. 3 högskoleförordningen (1993:100)

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2014 Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Beslutad vid institutionsstyrelsens sammanträde 2013-05-17 2 Verksamhetsplan Verksamhetsplanen innehåller de prioriterade

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU)

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU) BESLUT 2006-12-14 UFV 2006/1972 Konsistoriet Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU) Med antagningsordning avses enligt 6 kap 3 högskoleförordningen (2006:1053),

Läs mer

Handlingsplan för likabehandling av studenter vid Stockholms universitet. Läsåret 2004/2005. R , dnr SU

Handlingsplan för likabehandling av studenter vid Stockholms universitet. Läsåret 2004/2005. R , dnr SU Handlingsplan för likabehandling av studenter vid Stockholms universitet. Läsåret 2004/2005. R 2004-07-01, dnr SU 40 0371-03 Inledning Lagen om likabehandling av studenter i högskolan (SFS 2001:1286) trädde

Läs mer

Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen

Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen Juridiska institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2014 Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen 2013-11-07. Juridiska

Läs mer

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen 2014 1 Utgångspunkter 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter Uppsala universitets jämställdhetsarbete tar sin utgångspunkt i diskrimineringslagen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/264 Allmän studieplan för doktorsexamen i historia Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 3 maj 2016 och ersätter

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola Allmän studieplan för forskarutbildning i Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 07-06-14 1. Ämnesbeskrivning Arbetslivsvetenskap avser det

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet KAROLINSKA INSTITUTET Dnr. 4808/03-200 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005 Beslutad av konsistoriet 2003-02-19 samt 2003-10-07 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i (ämne)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i (ämne) MALL ALLMÄN STUDIEPLAN (ÄMNE) 1 2014-11-27 2016-02-04 (korr.) 2018-10-08 (korr.) Dnr U 2014/720 Fakultetsstyrelsen Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i (ämne) Mall för allmän studieplan är

Läs mer

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/799 Allmän studieplan för licentiatexamen i litteraturvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 16 december 2015.

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

BESLUT Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Lunds universitet

BESLUT Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Lunds universitet BESLUT 1 2017-06-16 STYR 2017/409 Universitetsstyrelsen Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Lunds universitet Med stöd av 6 kap. 3 högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse från och

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR STYRDOKUMENT Dnr U 2016/113 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/819 Allmän studieplan för licentiatexamen i romanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 17 november 2016.

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i nationalekonomi till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Allmän studieplan för forskarutbildning i nationalekonomi till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet 2018-10-19 Dnr U 2018/644 Nationalekonomiska institutionen Allmän studieplan för forskarutbildning i nationalekonomi till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet Studieplanen är fastställd

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2007-10-15 Dnr 512-1914-07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik Fastställande: Den allmänna studieplanen är fastställd

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap (BoI)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2010-03-31 Dnr 512-1901-07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) Fastställande:

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLING Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet

HANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLING Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet HANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLING 2010-2011 Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet Den övergripande målsättningen med likabehandlingsarbetet vid institutionen för språk och litteraturer

Läs mer

BIOLOGIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG

BIOLOGIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-274/2005 Sida 1 (5) BIOLOGIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Biology, 120/160 points Utbildningsprogrammet inrättades den 7 juni 2001 av

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete Dnr HS2018/125 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete (Doctoral studies in Educational Work) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Dnr: U 2015/776 Allmän studieplan för licentiatexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen kompletteras med

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2011-09-26 Dnr Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi 1. Mål för utbildningen 1.1 Licentiatexamen För licentiatexamen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten Gäller from 1 juli 2013 ALLMÄN STUDIEPLAN 2013 06 05 Dnr 512 1030 13 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi 1. Mål för utbildningen

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MASKINTEKNIK Mechanical Engineering Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik den 20 juni 2007

Läs mer

Ett hållbart universitet

Ett hållbart universitet Åsiktsdokument 1 Ett hållbart universitet Medlemsmöte 141210 Sida 1 av 11 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16, 2019-06-11 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering:

Läs mer

Lika villkors- och jämställdhets-plan

Lika villkors- och jämställdhets-plan Lika villkors- och jämställdhets-plan 2015-2017 Institutionen för Psykologi Fastställd av institutionsstyrelsen 2016-02-26 2 Vad är lika villkor? Lika villkor är Uppsala universitets samlingsbegrepp för

Läs mer

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet 1(5) BESLUT 2009-05-14 Dnr SU 40-0492-08 Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet Inledning Stockholms universitets huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

Örebro studentkårs åsiktsdokument

Örebro studentkårs åsiktsdokument Dnr.1415.I.B.7.8 Örebro studentkårs åsiktsdokument 2015-2017 Förord Det här är Örebro studentkårs åsiktsdokument som redogör för Örebro studentkårs ståndpunkt i flertalet områden som rör både studier och

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap

Allmän studieplan för licentiatexamen i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap Allmän studieplan för licentiatexamen i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2 juni 2008. Studieplanen

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR STYRDOKUMENT Dnr U 2016/114 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Utbildningsplan Dnr /2006. Sida 1 (6)

Utbildningsplan Dnr /2006. Sida 1 (6) Utbildningsplan Dnr 52-179/2006 Sida 1 (6) PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsprogrammet är inrättat den

Läs mer

Utbildningsplan Dnr CF /2006

Utbildningsplan Dnr CF /2006 HUMANISTISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2006 Sida 1 (6) MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 180 HÖGSKOLEPOÄNG International Communications Programme,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i FÖRETAGSEKONOMI Business Administration Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för ekonomi, management och innovation den

Läs mer

Jämställdhet Skolan skall mot denna bakgrund särskilt beakta följande i arbetet med att skapa jämställdhet i arbetslivet:

Jämställdhet Skolan skall mot denna bakgrund särskilt beakta följande i arbetet med att skapa jämställdhet i arbetslivet: Likabehandlingsplan Bakgrund Ädelfors folkhögskola verkar för att alla som studerar och arbetar i verksamheten ska ha samma rättigheter och skyldigheter enligt Diskrimineringslagen SFS 2008:567, 1 : Denna

Läs mer

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan

Läs mer

SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 120 POÄNG

SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 120 POÄNG INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-535/2005 Sida 1 (5) SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 120 POÄNG Programme of Systems Analysis, 120 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Personalavdelningens PA-handbok Ledningsfilosofi Jämställdhetspolicy Jämställdhet Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Information och ständig

Läs mer

Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram

Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram Föreningen Uppsalaekonomernas Åsiktsprogram Reviderat den Christopher Lin, Vice ordförande med utbildningsansvar, 2019-02-22 Antaget den 2018-01-15 Syfte Syftet med detta dokument är att redogöra de åsikter

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/820 Allmän studieplan för doktorsexamen i romanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 17 november 2016.

Läs mer

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/795 Allmän studieplan för licentiatexamen i religionsvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 18 februari 2016.

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2018/777 Allmän studieplan för licentiatexamen i sinologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 18 december 2018. Studieplanen

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Högskolepoäng: 240 Ansvarig: Teknisk- naturvetenskaplig fakultetsnämnd Huvudområde: Matematikdidaktik Nivå: Forskarutbildning Fördjupning: Filosofie

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i litteraturvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i litteraturvetenskap Sid 1 (7) för utbildning på forskarnivå i litteraturvetenskap Syllabus for the PhD programme in Comparative Literature at third-cycle level Fastställande: Fastställd i 2008-12-01, reviderad. Ikraftträdande:

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN SID 1 (6) 2009-12-02 Bilaga till VP 2010 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 Box 4066, 163 04 SPÅNGA. Besöksadress Fagerstagatan 15 Telefon 508

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE STYRDOKUMENT Dnr U 2016/112 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Vad är ett universitet? Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi

Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi = Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 juni 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning HÖGSKOLAN I BORÅS REGLER Sid 1 (8) Regler vid doktorandanställning vid Högskolan i Borås Fastställd av rektor 2012-12-18, dnr 796-12-10 Innehållsförteckning 1 Värdegrund... 2 2 Inledning... 2 3 Antagning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. FFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. FFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE FFN-ordförande 2018-04-24 1 Ämnesområde Matematik och lärande innefattar studier av praktiker som rör undervisning, lärande och användning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP Media and Communication Studies Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och

Läs mer

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: 2015/800 Allmän studieplan för doktorsexamen i litteraturvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december 2015

Läs mer