SAMRÅDSDOKUMENT. Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMRÅDSDOKUMENT. Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter"

Transkript

1 SV SV SV

2 SAMRÅDSDOKUMENT Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter Enkätsvar Regeringskansliet (Sverige) 1. Inledning Gemenskapens nuvarande riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter 1 (nedan kallade undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna) skulle ursprungligen upphöra att gälla den 9 oktober Med hänsyn till den ekonomiska krisen och behovet av kontinuitet och rättslig förutsebarhet vid handläggningen av statligt stöd till företag i ekonomiska svårigheter beslutade kommissionen att fortsätta tillämpa de nuvarande riktlinjerna till den 9 oktober Dessutom har undsättning och omstrukturering av finansinstitut ända sedan finanskrisens början varit föremål för särskilda regler enligt artikel b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) på grund av krisens omfattning och behovet av snabba åtgärder mot marknadens förlorade förtroende för tillgångsvärdena i bankernas balansräkningar. Syftet har varit att slå vakt om den finansiella stabiliteten och upprätthålla en tillräcklig nivå på utlåningen till realekonomin 2. Kommissionen rådfrågade redan hösten 2007 medlemsstater och andra berörda parter om tillämpningen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter 3. Syftet med detta samråd är att få feedback från medlemsstater och berörda parter om deras aktuella erfarenheter av undsättning och omstrukturering av såväl industriföretag som finansinstitut, särskilt mot bakgrund av den ekonomiska krisen. Det aktuella samrådet är också ett led i den konsekvensanalys rörande framtiden för undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna som kommissionens avdelningar kommer att göra i enlighet med de tillämpliga riktlinjerna 4. Stöd till undsättning och omstrukturering är en mycket snedvridande form av statligt marknadsingripande, eftersom det håller kvar ineffektiva företag på marknaden och därmed sannolikt vältrar över ekonomiska och sociala nackdelar på andra, effektivare producenter och medlemsstater EUT C 244, , s. 2. Kommissionens meddelande om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (EUT C 195, , s. 9). Se kommissionens riktlinjer för konsekvensanalys: SV 1 SV

3 Det förefaller inte lämpligt att automatiskt förbjuda allt stöd till undsättning och omstrukturering i sig, men däremot måste sådant stöd förenas med stränga villkor. I detta syfte har Europeiska kommissionen utarbetat riktlinjer som innehåller exakta kriterier som medlemsstaterna ska följa när de beviljar stöd till undsättning och omstrukturering. Riktlinjerna grundar sig på artikel c i EUF-fördraget och antogs De garanterar att stöd till undsättning och omstrukturering förenas med stränga kriterier för stödberättigande och att omstruktureringsprocessen genomförs enligt regler som har till syfte att begränsa en snedvridning av marknaden. 2. Hur bidrar man till samrådet? Medlemsstater och andra berörda parter uppmanas att fylla i frågeformuläret. Frågorna kan besvaras på samtliga officiella EU-språk. Med tanke på eventuella dröjsmål vad gäller översättningen av synpunkter som lämnats på vissa språk ser kommissionen gärna att svaren finns färdigt översatta till något av kommissionens arbetsspråk (engelska, franska eller tyska). Vissa frågor riktar sig enbart till myndigheter eller specifika berörda aktörer, och därför behöver ni inte besvara alla frågor i detta frågeformulär. Om ni inte berörs av en viss fråga, svara med ej tillämpligt. Svaren ska skickas in senast Svaren ska skickas till Europeiska kommissionen, GD Konkurrens, registreringsenheten för statligt stöd, 1049 Bryssel, HT.1117, helst per e- post till Kommissionens avdelningar planerar att göra svaren på detta frågeformulär tillgängliga på sin webbplats. Därför ska de som inte vill att deras identitet eller delar av deras svar avslöjas ange detta tydligt och samtidigt lämna in en icke-konfidentiell version. Om inga konfidentiella uppgifter har angetts utgår kommissionens avdelningar från att svaret inte innehåller någonting som är konfidentiellt och att det kan offentliggöras i sin helhet. SV 2 SV

4 FRÅGEFORMULÄR ER PROFIL Regler om skydd av personuppgifter finns på webbplatsen EUROPA: Särskilda regler för personuppgiftsskyddet: Era svar och personuppgifter kommer att läggas ut på Internet, såvida ni inte motsätter er detta för att det skulle skada era legitima intressen. I så fall kan vi offentliggöra ert bidrag anonymt. Annars kommer bidraget inte att offentliggöras alls och synpunkterna kommer i princip inte heller att beaktas. Ange kontaktuppgifter nedan. Namn Magnus Lindbäck Organisation som företräds Regeringskansliet Ort (land) Stockholm (Sverige) E-postadress: Beskriv den huvudsakliga verksamhet som företaget/organisationen/sammanslutningen ni företräder bedriver. AVSNITT A: TILLÄMPNING AV RIKTLINJERNA FÖR UNDSÄTTNING OCH OMSTRUKTURERING, SÄRSKILT MOT BAKGRUND AV DEN AKTUELLA KRISEN A1 Stödets syfte De nuvarande undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna anger klart och tydligt att det allmänpolitiska målet är social- eller regionalpolitiska överväganden, behovet av att beakta de små och medelstora företagens positiva roll eller det önskvärda i att upprätthålla en konkurrenspräglad marknadsstruktur. Riktlinjerna kräver dock inte att det ska visas hur stödet bidrar till uppnåendet av ett sådant allmänpolitiskt mål jämfört med andra verktyg som gör det möjligt att nå samma mål eller jämfört med den situation som skulle råda om stödet inte beviljades (den kontrafaktiska situationen). Ange, på grundval av era erfarenheterna under den ekonomiska krisen, vilka allmänpolitiska mål av gemensamt intresse som stödet bör inriktas på och varför. Motivera. De åtgärder som vidtagits i Sverige under krisen för att rädda eller omstrukturera företag har i huvudsak avsett banker. Åtgärderna har föranletts av risken för att det finansiella systemet skulle hotas om stödet/möjligheten till stöd inte fanns. Den grundläggande orsaken till stödet är med andra ord att den potentiella skadan för samhällsekonomin av en konkurs är för stor för att kunna accepteras. Övriga åtgärder som vidtagits under den finansiella krisen, då främst avseende svensk fordonsindustri har föranletts av att marknadsmisslyckandet i samband med krisen (fördyringen/avsaknaden av lån och riskkapital) varit tillfälligt och att de potentiella stödmottagarnas sätt att bedriva sin verksamhet inte kunnat påverka/förebygga marknadsmisslyckandet (lånebubblan i USA, riskbenägna banker m.m.). Mot denna bakgrund har det tillfälliga regelverket tillämpats avseende garantier till SAAB, N 541/2009 och N SA.31896(N 520/2010) avseende Volvo PV. Regeringen införde under 2009 genom SV 3 SV

5 förordning (2009:19) om lån till företag i fordonsindustrin möjligheter att, inom ramen för Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter, bevilja undsättningslån på upp till 5 miljarder kronor till företag inom fordonsklustret som befann sig i ekonomiska svårigheter. Förordningen kom emellertid aldrig att utnyttjas, varför inga stöd anmäldes till kommissionen. I enlighet med det tidigare svaret från 2007 har ingen svensk regering från 80-talet till den finansiella krisen oavsett politisk färg sett ett behov av att stödja kommersiella företag i svårigheter annat än när det gäller banksektorn. De situationer där marknadsmässiga investeringar inte är möjliga riskerar att bli vanligare om staten skickar signalen att den räddar företag i svårigheter. Det finns en risk att en mer uttalad möjlighet skapar en efterfrågan från marknadens aktörer som då skulle efterfråga statlig intervention istället för att söka privata lösningar. Risken för en sådan utveckling var stor under den finansiella krisen vilket visar att de tillfälliga statsstödsreglerna snarast måste avskaffas för att visa att marknaderna är mogna att stå på egna ben och att konkurrenter inom EU inte ska behöva riskera att möta statsstödsdopad konkurrens. A2 Kriterier för stödberättigande: koppling till nationella lagar och förfaranden på konkurs- och insolvensområdet Lagstiftningen och förfarandena i fråga om konkurs och insolvens kan inverka på omstruktureringar då de avgör vilka alternativ som står till buds för företag i svårigheter. Anser ni att lagstiftning och förfaranden på konkurs- och insolvensområdet i ert land erbjuder ett alternativ till stöd för undsättning och omstrukturering som ett sätt att lösa ett företags ekonomiska svårigheter? Är lagstiftning och förfaranden på konkurs- och insolvensområdet i ert land tillräckliga för att garantera fortlevnaden av sådana företag, t.ex. i stället för stöd till undsättning? Bör endast företag som är föremål för konkurs- eller insolvensförfaranden vara berättigade till stöd för undsättning och omstrukturering? Förklara varför. Den generella lagstiftningen för företagsrekonstruktioner i Sverige kan inte fullt ut täcka de marknadsmisslyckanden som selektiva stödåtgärder skulle kunna behöva avse. Ett exempel på detta är den finansiella krisen. De svenska reglerna för konkurs-, insolvensförfaranden respektive möjligheten till företagsrekonstruktion genom ackord beskrivs nedan och dessa regler är i vanliga fall tillräckliga för att säkerställa det allmännas intressen. De kriterier som ställs upp för en företagsrekonstruktion är dock inte uppfyllda i alla fall då statligt stöd kan aktualiseras. Begreppen konkurs/insolvens och de regelverk dessa bygger på är inte heller harmoniserade vilket innebär att det kan finnas behov av kompletterande unionsrättsliga definitioner för att likställa förutsättningarna för statligt stöd för undsättning/omstrukturering av företag. Nedan följer en redogörelse för den svenska lagstiftningen avseende konkurs, likvidation och företagsrekonstruktioner.... Konkurs En konkurs innebär att gäldenärens verksamhet avvecklas, att samtliga tillgångar realiseras och att överskottet fördelas mellan borgenärerna. Att all gäldenärens egendom tas i anspråk på detta sätt för att tillgodose ett samlat borgenärskollektiv brukar kallas för generalexekution. En grundläggande princip i konkursrätten är den s.k. SV 4 SV

6 likabehandlingsprincipen. Principen innebär att borgenärerna ska tillgodoses proportionellt i förhållande till storleken på sina fordringar. Genom att ett flertal fordringsslag har förmånsrätt är dock likabehandlingsprincipen i praktiken av begränsad betydelse. Staten och kommuner i Sverige anses inte kunna bli föremål för konkurs, eftersom de har beskattningsrätt och därmed kan öka sina intäkter. Annars gäller konkurslagen generellt. Alla typer av företag, liksom fysiska personer kan försättas i konkurs. Om konkursgäldenären är en juridisk person, t.ex. ett aktiebolag medför en konkurs att bolaget i sig avvecklas och därmed likvideras. I Sverige är konkurs det enda generalexekutiva institutet. Bestämmelser om konkurs finns huvudsakligen i konkurslagen (1987:672), förkortad KonkL. I samband med en konkurs berörs dock även annan lagstiftning, inte minst förmånsrättslagen och lönegarantilagen. Konkursansökan och konkursbeslut Enligt 1 kap. 2 första stycket konkurslagen (KonkL) ska en gäldenär som är på obestånd försättas i konkurs om inte annat är föreskrivet. Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. En ansökan om konkurs kan göras av gäldenären själv eller av en borgenär. En gäldenärs konkursansökan ska i regel prövas genast av tingsrätten, medan en ansökan av en borgenär ska prövas vid en förhandling (2 kap. 14 och 16 KonkL). En uppgift av gäldenären att han eller hon är insolvent ska normalt godtas enligt 2 kap. 7 KonkL, vilket i praktiken innebär att ansökan bifalls samma dag som ansökningen kommer in eller senast dagen därpå. En borgenär däremot, måste dels styrka sin behörighet att begära gäldenären i konkurs, dels visa att gäldenären är på obestånd. Med behörighet avses i sammanhanget helt enkelt att borgenären verkligen är borgenär, dvs. har en fordran mot gäldenären. I 2 kap. 8 och 9 KonkL finns presumtionsregler som anger när en gäldenär ska anses vara på obestånd. Dessa presumtionsregler tillämpas i det stora flertalet fall när någon försätts i konkurs. Verkningar av konkurs När tingsrätten meddelar ett beslut om konkurs ska den genast kungöra konkursbeslutet samt snarast utse en förvaltare. Sedan ett beslut om konkurs har meddelats får gäldenären inte längre råda över sin egendom. Han eller hon får inte heller åta sig förbindelser som kan göras gällande i konkursen. Detta följer av 3 kap. 1 KonkL. Rådigheten utövas i stället av förvaltaren. Förvaltningen av boet står under tillsyn av Tillsynsmyndigheten i konkurs (TSM) som sorterar under Kronofogdemyndigheten. Den egendomsmassa som ingår i konkursen kallas konkursbo som är en juridisk person. Till konkursboet räknas, enligt 3 kap. 3 KonkL, all egendom som tillhörde gäldenären vid konkursbeslutet eller som tillfaller denne under konkursen. I vissa fall kan rättshandlingar som konkursgäldenären begått före konkursbeslutet bringas att återgå, s.k. återvinning. Bestämmelser om återvinning finns i 4 kap. KonkL. Även egendom som tillfaller boet efter återvinning hör till konkursboet. Förvaltarens huvudsakliga uppgift är att snabbt avveckla boet för att tillfredsställa borgenärskollektivets intressen. I 8 kap. 2 KonkL föreskrivs att förvaltaren för SV 5 SV

7 konkursboets räkning får fortsätta driften av konkursgäldenärens rörelse om det kan anses ändamålsenligt. Konkursens avslutande En konkurs avslutas genom att den avskrivs eller genom att rätten fastställer förvaltarens utdelningsförslag. I de många fall där det inte finns tillgångar som räcker till betalning av uppkomna och väntade konkurskostnader och andra skulder som boet har ådragit sig ska konkursen avskrivas. Om konkursen inte avskrivs ska ett utdelningsförfarande ske. Det åligger förvaltaren att upprätta ett utdelningsförslag. När rätten fastställer utdelningsförslaget är konkursen avslutad. Företagsrekonstruktion Syftet med företagsrekonstruktion är att ett företag som mer eller mindre tillfälligt har drabbats av betalningssvårigheter, men som långsiktigt bedöms ha överlevnadsförmåga, ska kunna rekonstrueras under ordnade former i stället för att försättas i konkurs. Till skillnad från konkursförfarandet behåller gäldenären i vart fall formellt rådigheten under rekonstruktionsförfarandet. Han eller hon kan alltså disponera över sin egendom och rättshandla på vanligt sätt. Tillsammans med en, av domstol utsedd, rekonstruktör ska gäldenären försöka förbättra rörelsens resultat samt eventuellt förhandla med sina borgenärer om en ekonomisk uppgörelse. Bestämmelser om företagsrekonstruktion finns i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, förkortad LFR. Lagen är i princip tillämplig på alla näringsidkare, såväl fysiska som juridiska personer. Dock undantas, förutom staten och kommuner, även banker, försäkringsbolag, värdepappersbolag m. fl. (1 kap. 3 LFR). Ett skäl för detta undantag är att sådana företag står under tillsyn av Finansinspektionen. Ansökan och beslut om företagsrekonstruktion En ansökan om företagsrekonstruktion får göras av gäldenären själv eller av en borgenär. Ansökan ska, enligt 2 kap. 1 LFR, ges in till den tingsrätt där gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Av 2 kap. 6 LFR följer att en förutsättning för att ett beslut om företagsrekonstruktion ska meddelas är att det kan antas att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder eller att sådan oförmåga inträder inom kort. Det räcker således med att det kan antas att gäldenären är illikvid eller att det föreligger risk för det för att ett förfarande ska kunna inledas. En gäldenärs ansökan ska i regel prövas genast, medan en ansökan av en borgenär ska prövas vid ett sammanträde. Detta framgår av 2 kap. 7 och 8 LFR. När rätten beslutar om företagsrekonstruktion ska den enligt 2 kap. 10 LFR samtidigt utse en rekonstruktör och bestämma tidpunkt för ett borgenärssammanträde inför rätten. Av 2 kap. 11 LFR följer att en rekonstruktör ska ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget. Rekonstruktionsförfarandet Rekonstruktören ska undersöka gäldenärens ekonomiska ställning och i samråd med denne upprätta en rekonstruktionsplan, 2 kap. 12 LFR. Inom en vecka från beslutet om företagsrekonstruktion ska rekonstruktören vidare enligt 2 kap. 13 LFR underrätta samtliga kända borgenärer om beslutet. SV 6 SV

8 Gäldenären är, enligt 2 kap. 14 LFR, skyldig att till rekonstruktören lämna alla upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som är av betydelse för rekonstruktionen av verksamheten. Han eller hon är också skyldig att följa rekonstruktörens anvisningar om hur verksamheten får bedrivas. Av 2 kap. 15 följer att gäldenären, utan rekonstruktörens samtycke, inte får vidta vissa rättshandlingar under förfarandet. Gäldenären får t.ex. inte betala skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller åta sig nya förpliktelser. Vid borgenärssammanträdet ska borgenärerna beredas tillfälle att uttala sig i frågan om företagsrekonstruktionen bör fortsätta. Under den tid en företagsrekonstruktion pågår får enligt, 2 kap. 17 LFR utmätning eller annan verkställighet enligt utsökningsbalken i princip inte äga rum mot gäldenären. I 2 kap. 10 a KonkL föreskrivs vidare att rätten på begäran av gäldenären ska vilandeförklara en borgenärs konkursansökan om en företagsrekonstruktion pågår. Ackord och avslutande av rekonstruktionsförfarandet I de fall där gäldenären och borgenärerna inte kan träffa en frivillig överenskommelse kan ett offentligt ackord komma till stånd enligt 3 kap. 1 LFR. Enligt bestämmelsen kan gäldenären tilltvinga sig en ekonomisk uppgörelse. En förutsättning för ett offentligt ackord är att borgenärerna får betalt med minst 25 procent av sina fordringsbelopp. Av 3 kap. 2 LFR följer vidare att ackordet ska ge likaberättigade borgenärer lika rätt. Ett fastställt ackord är bindande för alla borgenärer som omfattas av ackordet. Borgenärer som har en fordran med förmånsrätt deltar inte i ackordsförhandlingen, 3 kap. 3 LFR. För dem omfattar ackordet endast de belopp som inte kan tas ur egendomen som omfattas av förmånsrätten. Ett offentligt ackord fastsälls av tingsrätten. En företagsrekonstruktion ska upphöra om syftet med förfarandet kan anses uppnått. Den ska också upphöra om gäldenären begär det eller om syftet med förfarandet inte kan antas bli uppnått, 4 kap. 7 LFR. Vidare följer av 4 kap. 8 LFR att en företagsrekonstruktionen i regel ska upphöra tre månader efter beslutet om företagsrekonstruktion. Om det finns särskilda eller synnerliga skäl kan dock rätten besluta att företagsrekonstruktionen får pågå ytterligare högst tre eller sex månader. En företagsrekonstruktion upphör också om gäldenären försätts i konkurs. Under alla förhållanden får en företagsrekonstruktion inte pågå under längre tid en sammanlagt ett år om inte ackordsförfarande har beslutats. A3 Stödform undsättningsstöd De nuvarande riktlinjerna gör skillnad mellan stöd till undsättning och stöd till omstrukturering. Det förra omfattas av krav som gäller form, kostnader och varaktighet (i regel tillfälligt och reversibelt likviditetsstöd under en sexmånadersperiod till normala marknadsräntor). Det senare (i regel permanent stöd utan särskilda krav rörande form, varaktighet och kostnader) är endast tillåtet som en del av ett fullständigt omstruktureringskoncept och omfattas av stränga krav för att säkerställa att det nödlidande företaget blir lönsamt igen utan statligt stöd, att kostnaderna för omstrukturering fördelas på ett lämpligt sätt mellan staten, företaget och dess berörda parter och att åtgärder vidtas för att begränsa en snedvridning av konkurrensen och onödigt risktagande (moralisk risk). På grundval av erfarenheterna av den ekonomiska krisen, anser ni att en sådan distinktion fortfarande är lämplig? Om inte, varför? Om svaret är ja, vilka förbättringar skulle ni SV 7 SV

9 rekommendera och varför? Ange framför allt vilka ändringar av undsättningsstödet ni vill rekommendera. Ja. För det fall riktlinjer för andra sektorer än finansmarknaderna skulle anses nödvändiga är det rimligt att dessa utformas på samma sätt som idag. Riktlinjer kan dock inte vara ett verktyg för att reglera alla typer av händelser. Det som drabbat världens finansiella marknader de senaste åren hade inte kunnat förutsägas och just därför är riktlinjer knappast det bästa sättet att hantera nästa eventuella kris. För att säkerställa varaktig konkurrenskraft krävs effektiv konkurrens och en öppen inre marknad. Det är därför angeläget att säkerställa att EU:s medlemsstater inte snedvrider konkurrensen genom att hålla olönsamma företag under armarna. One-time-last-time principen och kraven i samband med en omstrukturering är nödvändiga krav för att hindra detta. Att inleda ett omstruktureringsförfarande med tillfälligt likviditetsstöd kan bidra till att hålla stödet till ett minimum alternativet ge stödmottagaren möjlighet att hitta privat kapital. Det är i princip aldrig rimligt att ge statligt stöd för att företag ska kunna hantera situationer som följer av konjunkturcykler eller andra förekommande inslag i marknadernas funktionssätt. Statligt stöd ska endast användas i den omfattning som behövs för att komma tillrätta med marknadsmisslyckanden. Att låta företag som misslyckats med att i konkurrens nå lönsamhet försöka igen, i värsta fall utan förändrad styrning/arbetssätt, är antagligen den mest skadliga formen av statligt stöd. Företag som kan bli livskraftiga bör därför bli det genom investeringar som inte snedvrider konkurrensen, dvs. investeringar på marknadsmässiga villkor. Företag som inte klarar detta bör avvecklas under ordnade former om Europa ska behålla sin internationella konkurrenskraft. Stöd i detta skede bör inriktas på att säkra arbetstagarnas omställningsmöjligheter. Det är svårt att förutse varje tänkbart scenario och därför är troligen en restriktiv bedömning i det enskilda fallet ett bättre alternativ än en reglering som omöjligt kan anpassas till alla tänkbara situationer. För det fall riktlinjer för räddning och omstrukturering anses behövas även fortsättningsvis bör dessa därför vara snävt utformade såsom alla undantag i EUFfördraget. A4 Omstruktureringsstöd: återställd lönsamhet När det gäller omstruktureringsstöd kräver de nuvarande undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna att det stödmottagande företaget lämnar in en omstruktureringsplan som visar att företaget inte kan återställa sin lönsamhet utan statligt stöd. På grundval av erfarenheterna av den ekonomiska krisen, anser ni att det kravet bör ändras? Om så är fallet, på vilket sätt? Motivera. Nej, se ovan. Stöd måste alltid begränsas till det minsta nödvändiga. A5 Omstruktureringsstöd: Eget bidrag/fördelning av bördan Enligt de nuvarande riktlinjerna måste det stödmottagande företaget bidra till en viss andel av omstruktureringskostnaderna antingen med egna medel eller med (privata) medel från tredje man, beroende på företagets storlek. På grundval av erfarenheterna av den ekonomiska krisen, anser ni att ett sådant krav bör ändras? Varför i så fall? Motivera. På grundval av erfarenheterna av omstruktureringen av banker, hur borde fördelningen av bördan utformas för icke-finansiella institut för att SV 8 SV

10 garantera att aktieägare och borgenärer deltar tillräckligt i omstruktureringskostnaderna och för att begränsa kostnaderna för skattebetalarna? Vore det lämpligt att fastställa principer för vinstutdelning och/eller räntebetalning och för kostnaderna för stödet? Nej, kravet är rimligt och adekvat för att hantera situationer då artikel b i EUFfördraget inte kan tillämpas. Det är svårt att jämföra omstruktureringsåtgärderna under krisen med normala omstruktureringsåtgärder. I typfallet är länken mellan bolagets eget agerande och svårigheterna klarare. Normalt är värdet av att sätta tak för vinstutdelning och räntebetalning för ett företag som genomgått omstrukturering begränsat. Åtgärden riskerar att begränsa/fördyra bolagets möjlighet att attrahera privat riskkapital eftersom kraven minskar värdet av det omstrukturerade företaget. Kraven på det stödmottagande företaget måste säkerställa att stödet inte blir större än nödvändigt redan i samband med omstruktureringen. Det är dock nödvändigt att genom incitament påskynda själva omstruktureringsfasen, stegvis dyrare lånevillkor eller liknande kan vara ett sätt att lösa detta problem. De positiva effekterna av möjligheten till att begränsa avkastning och vinstutdelning från ett företag är snarare kopplad till situationer då det inte är fråga om omstruktureringsstöd och företag i svårigheter. En rimligare lösning är att skattemedlen ger en rätt till del av framtida vinst, exempelvis genom röstlösa preferensaktier. Med hänsyn till att staten kanske normalt inte är den mest kvalificerade ägaren av företag kan alternativ som inte ger ett direkt inflytande över företagets beslutsfattande vara att föredra. Statens ägande eller rätt till vinst bör säljas så snart som möjligt efter att de förvärvats enligt procedurer som säkerställer marknadsmässig ersättning och minimerar skadan för skattebetalarna. A6 Omstruktureringsstöd åtgärder för att begränsa snedvridning av konkurrensen (kompenserande åtgärder) De nuvarande riktlinjerna kräver att det stödmottagande företaget ska förbinda sig att vidta åtgärder för att begränsa den snedvridning av konkurrensen som stödet orsakar. Ett sådant krav leder i allmänhet till att det nödlidande företaget antingen säljer eller lägger ner företagsenheter (som annars hade blivit tillgängliga för konkurrenter och för marknaden genom sådana ackords- eller konkursförfaranden). På grundval av erfarenheterna av den ekonomiska krisen, anser ni att det kravet bör ändras? Varför i så fall? Motivera. Bör snedvridning av konkurrensen definieras bättre? Hur? Skulle en bättre analys av den kontrafaktiska situationen vara till hjälp i detta avseende? På grundval av erfarenheterna av omstrukturering av banker, bör åtgärder för att rätta till en snedvridning av konkurrensen ha en direktare koppling till snedvridning av konkurrensen på själva kärnmarknaden å ena sidan och till stödbeloppet å andra sidan? Bör sådana åtgärder också ha en direktare koppling till delandet av kostnaderna för att omstrukturera företaget ( fördelning av bördan ) och i vilken utsträckning i så fall? Om svaret är ja, hur skulle det påverka utformandet av kompenserande åtgärder eller det egna bidraget? Kravet bör kvarstå i någon form även om valet av åtgärder bör ses över och analyseras. Dylika åtgärder är normalt sett motiverade vad gäller företag i behov av omstruktureringsstöd eftersom det är viktigt att det felaktiga agerandet som gett upphov till svårigheterna inte leder till att företaget ges konkurrensfördelar. Kommissionen bör dock vara medveten om att den typ av krav på avyttringar och liknande som förekommit under SV 9 SV

11 krisen kanske inte alltid är ändamålsenliga. Många gånger kan krav på avyttring av verksamhet utanför kärnverksamheten leda till värdeförstöring eller till begränsad konkurrens på andra marknader. Avyttring till nya aktörer riskerar också att skada de bolag som inte har hamnat i svårigheter eftersom även de möts av ökad konkurrens. Såsom påtalats ovan kan rätt till del i värdeutveckling/vinst/ägande för stödgivaren vara ett bättre incitament än krav på försäljning av delar av verksamheten eller begränsning av verksamhetens agerande då det senare får konsekvenser som kan vara svåra att överblicka och som kan förvärra situationen för oskyldiga konkurrenter. Samtidigt måste det beaktas att det kan vara svårt för att staten att kliva ur ett ägande när det väl blivit ett faktum. Sammantaget är detta en del av orsaken till att Sverige inte har använt sig av riktlinjerna för att betala ut stöd till företag i svårigheter. Vår bild är att reglering och kravställning normalt är ett sämre verktyg än fri konkurrens när det gäller att skapa väl fungerande marknader. Situationen är till viss del annorlunda i relation till en så exceptionell situation som den finansiella krisen då väldigt få europeiska marknadsaktörer utanför den finansiella sektorn kan lastas för den situation som uppstod på finansmarknaden. Kommissionens bruk av undantaget i artikel b i EUF-fördraget var därför motiverat under denna begränsade period. A7 Användning av andra instrument för att hjälpa företag i svårigheter Socioekonomiska problem i samband med konkurser blev ett extra tydligt fenomen under den senaste finanskrisen, då många banker och företag i realekonomin tvingades kämpa med allvarliga problem, som i sin tur föranledde staten att stödja dem med statliga medel. Som åtgärd mot dessa exceptionella omständigheter tillät kommissionen under en viss tid statliga stödåtgärder på grundval av artikel b i EUF-fördraget för att lindra företagens osedvanligt stora svårigheter att få tillgång till finansiering. Detta omfattade dock inte företag som var i svårigheter redan i juli Förklara hur myndigheterna i ert land hanterat företag i svårigheter under den tillfälliga ramens giltighetstid (juli 2008 december 2010) Har de beviljat stöd enligt undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna? Dokumentera detta. Har det undsättningsstöd som beviljats varit tillräckligt eller har det behövt följas upp med omstruktureringsstöd? Hur många av de företag som fått stöd enligt undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna under perioden i fråga har ansökt om ackords- eller konkursförfaranden? Carnegie är den enda aktör som fått undsättnings- eller räddningsstöd i Sverige under krisen. Efter ett försök att rädda Carnegie med statliga lån togs banken över varefter den såldes genom ett öppet anbudsförfarande. Se kommissionens beslut NN 64/2008 och NN 18/2010. Carnegie har inte ansökt om ackords- eller konkursförfaranden. Har myndigheter i ert land beviljat stöd till företag i svårigheter enligt den tillfälliga ramen? Har ert företag fått stöd enligt den tillfälliga ramen medan det varit i svårigheter? Om svaret är ja, kan ni ange de viktigaste åtgärderna som kommit ert företag till godo och vad som kännetecknat dem? Dokumentera detta. Har man uppnått målet att med hjälp av den tillfälliga ramen ge tillfälligt ekonomiskt stöd till de företagen eller till era företag? Hur många av de företag som har tagit emot stöd enligt den tillfälliga ramen har ansökt om ett ackords- eller konkursförfarande? Har ert företag ansökt om ett ackords- eller konkursförfarande efter att ha fått stöd enligt den tillfälliga ramen? Förklara varför. 5 SV 10 SV

12 Vår bedömning är att beviljade stöd har bidragit till att uppnå målen. Stöd enligt det tillfälliga ramverket har betalats ut genom statliga lån enligt det tillfälliga regelverket och garantier enligt garantimeddelandet. Målet förefaller ha uppnåtts eftersom inget av företagen som fått stöd enligt den tillfälliga ramen har ansökt om något ackords- eller konkursförfarande. Har myndigheterna i ert land använt andra instrument för att underlätta undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter medan krisen pågick? Dokumentera detta. Generella regler om konkurrens, likvidation och företagsrekonstruktioner har spelat en viktig roll. Ett exempel står att finna i en underleverantör i fordonssektorn Plastal som försattes i konkurs. Företagets konkursbo övertogs av Handelsbanken som även var största fordringsägare. Merparten av arbetstillfällena kunde räddas. Med anledning av den finansiella krisen under hösten 2008 infördes en möjlighet för arbetsgivare att få anstånd med betalning med avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för två redovisningsperioder under Syftet med lagen var att hjälpa sunda och livskraftiga företag över en tillfällig svår period med akut likviditetsbrist. Åtgärden var alltså generell och inte inriktad mot företag i svårigheter. På anståndsbeloppet debiterades marknadsmässig ränta. AVSNITT B: UNDSÄTTNING OCH OMSTRUKTURERING AV FINANSINSTITUT Banker har traditionellt omfattats av samma regler för undsättning och omstrukturering som industriföretag. På grundval av detta har man med framgång handlagt flera enskilda ärenden, t.ex. Crédit Lyonnais, Banco di Napoli och Bankgesellschaft Berlin. De nuvarande riktlinjerna innehåller dock särskilda bestämmelser som tillåter att uttryckligen banker beviljas andra typer av undsättningsstöd än lån och garantier. Sedan finanskrisens början har undsättning och omstrukturering av finansinstitut omfattats av särskilda regler enligt artikel b i EUFfördraget på grund av krisens omfattning och behovet av att reagera snabbt på marknadens förlorade förtroende för värdet på bankernas tillgångar. Syftet har varit att slå vakt om den finansiella stabiliteten och upprätthålla en tillräcklig nivå på utlåningen till realekonomin. Bankmeddelandet möjliggjorde införandet av stödordningar som grundar sig på strukturella åtgärder (t.ex. kapitaltillskott) till förmån för banker. Meddelandet om omstrukturering av banker angav i detalj vad som måste ingå i en omstruktureringsplan (eller en lönsamhetsplan) för att krisrelaterat statligt stöd ska få beviljas på grundval av artikel b i EUF-fördraget. De erfarenheter ni har haft av dessa regler under finanskrisen ger kommissionen värdefull information om hur reglerna för undsättning och omstrukturering av finansinstitut ska inriktas i normala tider. Framför allt måste man fråga sig om det kan vara befogat att ha kvar en del av reglerna för krisrelaterat stöd när man återgår till de regler för bedömning av undsättningsoch omstruktureringsärenden inom finanssektorn som tillämpades före krisen. Ja, eftersom bankerna uppfyller centrala funktioner när det gäller betalningsförmedling, kapitalförsörjning och riskhantering, samtliga av stor betydelse för ett fungerande ekonomiskt liv. Om dessa funktioner särskilt betalningsförmedlingen allvarligt skadas, skulle samhällsekonomin utsättas för stora påfrestningar och kostnader. Dessutom är finansmarknaderna så integrerade att det finns en stor risk för att en enskild kris kan få allvarliga spridningseffekter i det finansiella systemet. SV 11 SV

13 Eftersom tillämpningen av aktuella stödformer kan få stora konsekvenser för konkurrensförhållandena är det dock angeläget att tydligt definiera vilka mål som medlemsstaterna kan hänvisa till för att motivera sina stödinsatser. Statlig stödgivning måste ges ett litet och väldefinierat utrymme. Sverige har infört en ordning i form av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut (stödlagen) som innebär att stöd får lämnas till kreditinstitut om det behövs för att motverka en allvarlig risk för det finansiella systemet i Sverige. Det stöd som lämnas ska förenas med villkor i syfte att säkerställa att en sund incitamentsstruktur upprätthålls i vilken kreditinstitutets eget ansvar besvaras, att statens långsiktiga kostnader för stödet minimeras, att det i första hand är institutet och dess ägare som får stå för eventuella förluster, samt att statens som regel får ersättning eller annan kompensation för sitt risktagande. Anser ni att det behövs en särskild ny ram för undsättning och omstrukturering av finansinstitut därför att de har vissa särdrag eller bör det finnas en enda uppsättning undsättnings- och omstruktureringsriktlinjer, eventuellt kompletterade med ett fåtal specialregler för att beakta viss särdrag inom finanssektorn? Ingen uppfattning Om svaret är ja, exakt hur omfattande ska tillämpningsområdet för en sådan särskild ram vara (ska den t.ex. begränsas enbart till inlåningsinstitut eller även omfatta andra finansinstitut som t.ex. konglomerat, försäkringsgivare eller hedgefonder)? Det är kreditinstituten som har nyckelrollen i det finansiella systemet. Sveriges lagstiftning om stödåtgärder inom det finansiella systemet reglerar därför endast stöd till kreditinstitut. B2 Förfarandena vid undsättningsstöd Kräver finanssektorns särdrag andra förfaranden för undsättning av finansinstitut i svårigheter jämfört med företag i andra sektorer? Ja, i vart fall när det är fråga om systemviktiga institut vars kollaps utgör ett hot mot stabiliteten i det finansiella systemet. Har era myndigheter infört en avvecklingsordning (resolution scheme) eller andra särskilda rutiner för sådana ändamål eller planerar de att göra det? Om svaret är ja, kan ni beskriva ordningens viktigaste egenskaper? Hur har regler för statligt stöd integrerats i ordningen? Sverige har inte infört någon särskild avvecklingsordning för kreditinstitut, men enligt stödlagen har regeringen eller stödmyndigheten när situationen så kräver - möjlighet att med kort varsel lämna stöd i olika former till kreditinstitut. Sådant stöd kan lämnas för både rekonstruktion och avveckling i ordnade former. Stöd ska lämnas i den form som bedöms som mest ändamålsenlig och får bl.a. lämnas i form av garantier och kapitaltillskott. Huvudregeln är att stöd lämnas efter det att avtal om stöd ingåtts mellan staten och kreditinstitutet. Allt statligt stöd ska som utgångspunkt utformas på ett sätt som i möjligaste mån undviker att snedvrida konkurrensen gentemot de företag som inte får stöd. Ett övergripande krav är därför att ersättningen utformas affärsmässigt; ersättningen till staten för stödet ska så nära som möjligt avspegla ett marknadspris. Kostnaderna ska i första hand bäras av det institut som erhåller stödet. Staten ska tillförsäkras ersättning för sitt risktagande antingen genom en SV 12 SV

14 avgift eller en del i eventuell värdestegring om ett institut som erhållit stöd återfår sin lönsamhet. B3 Typ av undsättningsstöd (akuta krisinsatser) Fotnot 3 i de nuvarande undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna öppnar möjligheten att undsättningsstödet omfattar mer än likviditetsstöd i form av lånegarantier eller lån inom finanssektorn, men däremot utesluter den uttryckligen strukturella finansieringsåtgärder som är förknippade med finansinstitutets egna medel för att säkerställa att stödet förblir tillfälligt och inte går längre än att bevara status quo. Reglerna för krisrelaterat stöd tillåter rekapitalisering och åtgärder för övertagande av värdeminskade tillgångar redan under undsättningsfasen, mot lämplig ersättning. Anser ni att det system som ska gälla efter krisen bör tillåta andra strukturella åtgärder (t.ex. kapitaltillskott) redan i undsättningsfasen? Vilka strukturella åtgärder i så fall, och varför? Sverige förordar ett flexibelt ramverk som ger myndigheterna tillgång till en bred verktygslåda i de fall det finansiella systemet hotas, eftersom detta ökar myndigheternas möjligheter att i varje situation välja den för samhället mest kostnadseffektiva åtgärden. Om det är mest kostnadseffektivt att låta ett krisdrabbat institut leva vidare bör det därför vara möjligt att lämna kapitaltillskott och/eller garantier. Detta gäller oberoende av i vilken fas institutet befinner sig i; det avgörande är i stället om det är nödvändigt med ett statligt stöd för att motverka en risk för allvarlig störning av det finansiella systemet. Det är dock olämpligt att befintliga aktieägare gynnas av sådana statliga stödåtgärder. En framtida värdetillväxt i institutet bör därför tillfalla staten och inte tidigare aktieägare. Detta kan uppfyllas genom att staten ges möjlighet att överta aktierna i den krisdrabbade banken. En sådan hantering bidrar till att snabbt återställa förtroendet för institutet och till att banken inom kort åter kan tillhandahålla för samhället nödvändiga banktjänster. Vilka åtgärder anser ni bör införas för att undvika att undsättningsstöd leder till oåterkalleligt stöd även när det inte är nödvändigt? Genom ett flexibelt regelverk för de situationer som hotar det finansiella systemet kan undvikas att myndigheter lämnar oåterkalleligt stöd trots att detta inte är nödvändigt. I Sverige är ställda kreditgarantier oåterkalleliga, dvs. staten träder in om institutet inte själv kan fullgöra sina åtaganden enligt det garanterade lånet. För garantin ska institutet betala en avgift till en stabilitetsfond. Om ett garanterat lån/en garanti infrias ska utbetalningen av lånet finansieras via stabilitetsfonden. Enligt det svenska bankstödsregelverket finns dock möjlighet att lämna även andra former av stöd. B4 Bör man behålla vissa regler i meddelandet om omstrukturering av banker? Finns det några särskilda regler som under krisen infördes genom meddelandet om omstrukturering av banker som bör finnas med i den ordning för omstrukturering av banker som kommer efter krisen? Varför? Motivera. SV 13 SV

15 Reglerna om ansvarsfördelning. För att begränsa snedvridningarna av konkurrensen och hindra ett överdrivet risktagande (moral hazard) bör stöd begränsas till vad som är absolut nödvändigt och stödmottagaren bör lämna ett eget bidrag till omstruktureringskostnaderna. Banker som mottagit stöd och deras kapitalinnehavare ska ta ett skäligt ansvar för sitt tidigare beteende och så långt som möjligt med egna resurser bidra till bankens omstrukturering (p.22-24). En sådan reglering är nödvändig för att skapa lämpliga incitament för deras framtida beteende. Det är viktigt att staten erhåller lämplig ersättning för stödet (p.34). B5 Fördelning av bördan När det gäller att dela kostnaderna för omstrukturering av banker ( fördelning av bördan ), infördes genom meddelandet om omstrukturering av banker särskilda regler för banker som gällde kapitalägartillskott, jämfört med de nuvarande undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna. Har ni haft problem med att utforma och genomföra system för att fördela bördan i särskilda fall av finansiell omstrukturering? Med tanke på det system som kommer efter krisen, hur borde fördelningen av bördan utformas för att garantera att aktieägare och borgenärer deltar tillräckligt i omstruktureringskostnaderna och för att begränsa kostnaderna för skattebetalarna? Det stödsystem som införts i Sverige finansieras genom stabilitetsfonden. Stabilitetsfonden finansieras av kreditinstituten genom av dem erlagda avgifter. Avgiften beräknas av stödmyndigheten och är utformat så att avgifterna avspeglar den risk som olika kreditinstitut tar på sig. B6 Kompenserande åtgärder Vilka typer av snedvridning anser ni att kompenserande åtgärder för finansinstitut ska vara inriktade på? Utifrån era erfarenheter av kompenserande åtgärder eller konkurrensåtgärder under finanskrisen, vilka slag av kompenserande åtgärder anser ni vara lämpligast när det gäller att lösa konkurrensproblem? Vilka slags problem har ni haft när ni föreslagit eller genomfört kompenserande åtgärder? Har de kompenserande åtgärderna i enskilda fall visat sig vara tillräckliga för att undvika risken för snedvridning av konkurrensen? Vilka är era erfarenheter? Varför? Varför inte? Motivera. Se svar ovan under A6. Ett avgörande inslag i lagen om statligt stöd till kreditinstitut är att villkoren för stöd ska utformas så att institutets ägare i första hand ska stå för institutets förluster. Statliga garantier av värdet på det egna kapitalet ska därför inte kunna utfärdas. När stöd lämnas i form av kapitaltillskott eller på annat sätt ska det utformas så att staten får ersättning för sitt risktagande och så långt som möjligt får ersättning för sitt risktagande, företrädesvis genom att staten erhåller preferensaktier med stark rösträtt. B7 Övervakning När det gäller övervakningsfasen, vilka goda rutiner som tillämpades i samband med omstruktureringen av banker under finanskrisen bör tas med i de allmänna reglerna för omstrukturering? Har ni eventuellt några erfarenheter av att tillsätta en övervakande förvaltare? - SV 14 SV

16 AVSNITT C: ÖVRIGA FRÅGOR Har ni några andra kommentarer om tillämpningen av undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna eller några förslag till ändring av riktlinjerna på andra områden än de som behandlas i frågorna ovan eller i det frågeformulär som offentliggjordes den 30 september 2007? Inga andra synpunkter än de som framförts ovan. Vänligen bifoga kopior på dokument eller undersökningar som kan vara relevanta för denna översyn. Ange om kommissionens avdelningar vid behov får kontakta er för närmare detaljer om den information ni har lämnat. Ja TACK FÖR ATT NI HAR BESVARAT DETTA FRÅGEFORMULÄR. SV 15 SV

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie

Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie 2008-11-14 Dnr 2008/1780 Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie Mot bakgrund av att olika uppgifter framförts i medierna kring händelseförloppet i samband med att Riksgälden gick in som ägare av Carnegie

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 12.3.2014. om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens. (Text av betydelse för EES)

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 12.3.2014. om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens. (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2014 C(2014) 1500 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 12.3.2014 om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens (Text av betydelse för EES) {SWD(2014)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag; SFS 2015:210 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs?

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad innebär konkurs? Tingsrätten kan besluta att en juridisk eller fysisk person, nedan benämnd gäldenär, ska försättas i konkurs då gäldenären inte

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

EU:s regler om statligt stöd

EU:s regler om statligt stöd EU:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna för statligt stöd till företag 1 definieras i artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.* Fastän statliga

Läs mer

8. FÖRETAGSREKONSTRUKTION, KONKURS OCH UTMÄTNING 8.1 Introduktion De flesta golfklubbar anpassar verksamheten kontinuerligt och erbjuder golfspel

8. FÖRETAGSREKONSTRUKTION, KONKURS OCH UTMÄTNING 8.1 Introduktion De flesta golfklubbar anpassar verksamheten kontinuerligt och erbjuder golfspel 8. FÖRETAGSREKONSTRUKTION, KONKURS OCH UTMÄTNING 8.1 Introduktion De flesta golfklubbar anpassar verksamheten kontinuerligt och erbjuder golfspel utifrån regionala och lokala förutsättningar - och gör

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion

Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utlåning och garantier; SFS 2011:211 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Förordningens tillämpningsområde

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar:

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar: EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.01.2004 C(2004)261 Ärende: Statligt stöd N 269/2003 Finland Bidrag och lån till teknisk forskning och utveckling Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Lönegaranti. Lönegaranti. www.mol.fi. för arbetstagare och sjömän

Lönegaranti. Lönegaranti. www.mol.fi. för arbetstagare och sjömän Lönegaranti www.mol.fi Lönegaranti för arbetstagare och sjömän Om en arbetsgivare försätts i konkurs eller annars blir insolvent, tryggar lönegaranti betalningen av sådana fordringar som grundar sig på

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 ÅTERVINNING I KONKURS 1 ALLMÄNT Rättshandlingar som konkursgäldenären har vidtagit före konkursen och som kränker borgenärernas rättigheter

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta SV SV SV UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSION om en översyn av metoden för fastställande av referensränta 1. REFERS- OCH DISKONTERINGSRÄNTA Inom ramen för gemenskapens kontroll av statligt stöd

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag; SFS 2012:872 Utkom från trycket den 18 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Regeringen föreskriver

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

SÄRSKILT YTTRANDE. av experterna Marie Holmberg Lüning, Anne Wigart, Charlott Aston Brovall och Elisabeth Gustafsson Lövgren

SÄRSKILT YTTRANDE. av experterna Marie Holmberg Lüning, Anne Wigart, Charlott Aston Brovall och Elisabeth Gustafsson Lövgren SÄRSKILT YTTRANDE av experterna Marie Holmberg Lüning, Anne Wigart, Charlott Aston Brovall och Elisabeth Gustafsson Lövgren Sammanfattning Vi är positiva till regeringens uppdrag enligt kommittédirektiven

Läs mer

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 KLAGANDE InfiniCom AB under företagsrekonstruktion, 556448-8194, Karlaplan 2, 114 60 STOCKHOLM Ställföreträdare:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering Kapitel 25 673 25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering 14 Lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., indrivningslagen Lag (1993:892) om

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Handläggning i Vänersborg Aktbilaga 41 Mål nr Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Chefsrådmannen Niclas Johannisson samt rådmännen Anders Björk och Kristian Andersson FÖRARE

Läs mer

banker i kris (SOU 2014:52)

banker i kris (SOU 2014:52) Bolagsverket har valt att begränsa sitt yttrande till att i huvudsak avse de delar av kommitténs förslag som berör verkets roll som registre- YTTRANDE 851 81 Sundsvall 2014-10-28 0771-670 670 www.bolagsverket.se

Läs mer

28.12.2006 Europeiska unionens officiella tidning L 379/5

28.12.2006 Europeiska unionens officiella tidning L 379/5 28.12.2006 Europeiska unionens officiella tidning L 379/5 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse

Läs mer

Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD)

Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD) Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD) 1. Har något förändrats beträffande regler för statligt stöd tillämpliga på fiskerisektorn för perioden

Läs mer

FÖRDELNINGSFÖRSLAG AVSEENDE SAAB AUTOMOBILE-KONCERNENS GEMENSAMMA PENSIONSSTIFTELSE

FÖRDELNINGSFÖRSLAG AVSEENDE SAAB AUTOMOBILE-KONCERNENS GEMENSAMMA PENSIONSSTIFTELSE Trollhättan den 27 augusti 2012 FÖRDELNINGSFÖRSLAG AVSEENDE SAAB AUTOMOBILE-KONCERNENS GEMENSAMMA PENSIONSSTIFTELSE Om Du har fordran på pension eller annan rätt till ersättning ur pensionsstiftelsen är

Läs mer

INSOLVENS Vad gör du i en konkurssituation?

INSOLVENS Vad gör du i en konkurssituation? INSOLVENS Vad gör du i en konkurssituation? Hamilton Advokatbyrå ger vägledning om hur du hanterar obestånd och rekonstruktioner. ,, Sinne för affärer är A och O för lyckad konkursförvaltning. Hamilton

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. EUROPEAN EUROPEISKA COMMISSION KOMMISSIONEN Bryssel den 26.11.2013 C (2013) 3866 final OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

Läs mer

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan.

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB 1 Definitioner I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. bolaget avser Spiltan Fonder AB, org nr 556614-2906; teckningsoptionsinnehavare

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets remiss Resolution en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över Finansdepartementets remiss Resolution en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 743-11 KLAGANDE Siv Ing Benum AS Drammensveien 130 B12 NO-0277 Oslo Norge Ombud: Advokat LL MOTPART Kinovox-Benum AB

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

Rubrik: Konkurslag (1987:672)

Rubrik: Konkurslag (1987:672) Rubrik: Konkurslag (1987:672) Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. - SFS nr: 1987:672

Läs mer

Advokatsamfundets yttrande omfattar endast de frågeställningar som Regeringskansliet uttryckligen bett remissinstanserna svara på i Ju2010/774/L2.

Advokatsamfundets yttrande omfattar endast de frågeställningar som Regeringskansliet uttryckligen bett remissinstanserna svara på i Ju2010/774/L2. R-2010/1856 Stockholm den 1 mars 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/774/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 december 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över valda delar över betänkandet

Läs mer

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

KOMMISSIONENS MEDDELANDE SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.3.2010 KOM(2010) 100 slutlig KOMMISSIONENS MEDDELANDE om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17

ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17 PEAK PARTNERS Ersättningspolicy 2014 1 9 ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17 PEAK PARTNERS Ersättningspolicy 2012 2 9 1.

Läs mer

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I BILAGA II Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I ska tillhandahållas genom kommissionens fastställda IT-applikation enligt vad som föreskrivs i artikel 11 Stödreferens

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2013:455 Utkom från trycket den 12 juni 2013 utfärdad den 30 maj 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datum Diarienr 2011-10-05 466-2011 Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB Linköpingsvägen 55 602 36 Norrköping Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datainspektionens

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av säkerställda obligationer; SFS 2003:1223 Utkom från trycket den 14 januari 2004 utfärdad den 18 december 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7 Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20 Sida 1 av 7 1. Definitioner I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Anställda vars arbetsuppgifter

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Vägledning för finansiering, omstrukturering och privatisering av statligt ägda bolag som är förenlig med reglerna för statligt stöd INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Läs mer

EU:s regler om statligt stöd

EU:s regler om statligt stöd EU:s regler om statligt stöd Innehåll 1 Vad avses med statligt stöd? 1 Vad avses med statligt stöd?... 3 2 Kontrollen och godtagbarheten av statligt stöd... 5 Stöd enligt gruppundantagsförordningen är

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till kommersiell service; SFS 2000:284 Utkom från trycket den 23 maj 2000 utfärdad den 11 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

BESLUT. (org. nr 556746-6189) tillstånd att bedriva enskild verksamhet avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS.

BESLUT. (org. nr 556746-6189) tillstånd att bedriva enskild verksamhet avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS. '" 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-12-02 Avdelning mitt Gustav Grek gustav.grek@ivo.se BESLUT Dnr 8.7.3-33481/2014-1 1(6) Personlig Brukareassistans i Skandinavien AB Köpmangatan 7, 1 tr 702 10 Örebro

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22

Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm E-postadress JU.L1@justice.ministry.se Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22 Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna) har tagit del av Justitiedepartementets

Läs mer

PROTOKOLL 2015-03-11 Föredragning i Vänersborg

PROTOKOLL 2015-03-11 Föredragning i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Föredragning i Vänersborg Aktbilaga 70 Mål nr Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Chefsrådmannen Niclas Johannisson samt rådmännen Anders Björk och Kristian Andersson FÖREDRAGANDE

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer