03 Kommunstyrelsens ordförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "03 Kommunstyrelsens ordförande"

Transkript

1 03 Kommunstyrelsens ordförande AVSNITT 1 Det är på många sätt glädjande, och en styrkeuppvisning, att för 2003 kunna presentera en årsredovisning med ekonomiskt överskott. För landets kommuner har det rent allmänt varit ett besvärligt år med en svag utveckling. Åtskilliga tvingas presentera ett negativt resultat och har därmed ett underskott att bära med sig för kommande år. Genom god ekonomisk hushållning och en utbredd medvetenhet samt ansvarstagande bland alla medarbetare och förtroendevalda klarar Ängelholms kommun att gå emot strömmen. Året har präglats av budgetdisciplin och återhållsamhet. Speciellt glädjande är det att socialnämnden lyckats vända år av negativ utveckling till ett positivt resultat. Det handlar både om beslut som fattats under tidigare år, genomförda förändringar som nu börjar ge resultat, samt målmedvetet arbete under Alla som på olika sätt medverkat till detta förtjänar en eloge. Saneringspolitiken innebar också att beslut fattades om att avyttra det helkommunala fastighetsbolaget ÄSI och 2002 har kommunens räkenskaper belastats med att avskrivningar gjorts för detta bolag med sex respektive sju miljoner kronor. Genom en försäljning har en städning kunnat genomföras till nytta och glädje för kommande år då ÄSIs dåliga räkenskaper inte behöver dyka upp som en obehaglig överraskning. Trots en negativ ekonomisk påverkan har det ändå gått att hantera ÄSI-försäljningen inom ramen för Ett förhållandevis avkylt ekonomiskt klimat i landet resulterar i en alltför hög, och rent av växande, arbetslöshet. God sysselsättning är emellertid nyckel till så många av samhällets lås. En fungerande arbetsmarknad och bra företagsamhet leder till att människor upplever trygghet. Arbetet kan i sig uppfattas som identitetsskapande. En god produktion och tillväxt är dessutom förutsättningar för välfärd och välstånd. Speciellt alarmerande är det att yngre för närvarande tycks ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Senare delen av 2003 märktes allt tydligare också förlusten i och med F10s avveckling, en betydande arbetsplats hade gått förlorad med allt vad det innebär. Genom fortsatt kommunalt fokus på byggande, företagande, god utbildning samt stabil ekonomi kan Ängelholm på sitt sätt medverka till att bättre förutsättningar för landet som helhet skapas. För framgång behövs dock ännu fler krafter som drar i rätt riktning. Mellan partierna i Ängelholm finns en samtalston präglad av stor respekt. Det går att skilja på sak och person. Det förhållandet utmärker också relationerna mellan förvaltning och förtroendevalda å ena sidan och företag, föreningar och församlingar å den andra. Tillsammans finns en ambition att verka för ett bättre Ängelholm. Under 2003 lade Svenskt Näringsliv fram en mätning av det lokala näringslivsklimatet i landets 290 kommuner. Ängelholm utpekades som raketen, med ett avancemang från plats 48 till sjunde plats. Året kom också att utmärkas av en arbetsmarknadskonflikt inom det kommunala området. Ängelholmarna drabbades av en två veckor lång strejk. Till årets företag i kommunen utsågs Agda lön med en hedersutmärkelse som århundradets företag till Sparbanken Gripen som firade 150 år under Tillsammans med lokalt näringsliv bedrivs genom ÄNAB, Turistföreningen, Cityföreningen och andra intresseorganisationer en profilering av kommunen som bland annat bra bostads-, besöks-, handels- och företagsort. Under 2003 fortsatte den befolkningsökning som konstant pågått de senaste tre decennierna. Intresset för Ängelholm märks inte minst genom viljan att bygga. Glädjande nog i alla delar av kommunen. De senaste tillskotten utöver alla enskilda bostäder och villor är flerfamiljshus vid både Sockerbruksområdet i centrala Ängelholm samt i Munka Ljungby. Intresset för de kommunala villatomterna i området Kroneslätt har varit stort. En historiskt låg räntenivå kan framförallt ha kommit att locka yngre och barnfamiljer att våga ta steget att genomföra sitt livs största investering. För att ytterligare tillvarata kommunens förträffliga geografiska läge och därmed även fortsättningsvis medverka till tillväxt och utveckling i vår del av Öresundsregionen, har arbete kring frågor angående kommunikationer och infrastruktur prioriterats. Det handlar om återkommande kontakter med Luftfartsverket, Banverket, Vägverket och Skånetrafiken - både bland förtroendevalda och tjänstemän. Särskilt glädjande är det att ett omfattande arbete att få Ängelholms flygplats godkänd för internationell trafik även utanför Schengenområdet kröntes med framgång efter en bred uppvaktning av statsrådet Jan O Karlsson. Behovet av förbättrad tåg- samt busstrafik har återkommande understrukits. En del uppvaktningar har skett i samverkan med kolleger från Båstad, Örkelljunga, Höganäs och Helsingborg. Tyngdpunkten på investeringarna har i likhet med tidigare år legat på lokaler och fastigheter för barn, ungdomar, skola och utbildning. Särskilt glädjande var det att en i över 15 år efterlängtad handikappanpassad badbrygga vid Klitterhus stod färdig. Under 2003 användes också merparten av de pengar som budgeterats inom ramen för Handikapplanen. För Ängelholm har kulturell bredd alltid varit viktig. Så även i år. Biblioteken och biblioteksfilialerna är fantasins blinkande fyrtorn i alla delar av kommunen. Genom samverkan med kommunkansliet görs även försök med att använda biblioteken som lokala informationscentra. I förlängningen finns målet med en 24 timmarsmyndighet, möjligheten för medborgarna att i ökad utsträckning komma i kontakt med och få hjälp av kommunen innebar också att en uppskattad Jazzfestival genomfördes för första gången. Kommunen har med bidrag hjälpt till att stötta två viktiga projekt kring turism och upplevelse, dels Strövelstorps byalags arbete med att lyfta fram Örjabäcksleden samt i samarbete med

2 2 03 Kommunstyrelsens ordförande Örkelljunga, Båstad och Laholm försöket att presentera Hallandsås för en bredare publik. Det senare har 7 dessutom stöttats med ytterligare kronor från statliga Nutek. Musikskolans festival med bland annat lunchkonserter har som vanligt lockat en stor publik. Under 2003 har det lokala Brottsförebyggande rådet formerats. Kommunen har ett stadigt förbättrat och intensifierat samarbete med närpolisen, till nytta och gagn för alla parter. Narkotikan och drogmissbruket skördar offer och innebär att enskilda individer går under, familjer slås sönder och kommunen står inför stora vårdkostnader. Genom Projekt Insikt skall en kartläggning av ängelholmarnas attityder till droger genomföras så att rätt åtgärder för påverkan och opinionsbildning kan sättas in. Vid Rönneskolan genomförs sedan ett par år en årlig drogenkät. Utbytet med Ängelholms tyska vänort Kamen har varit omfattande. 25 år av vänortsförbindelser firades med att ett knappt dussin busslaster ängelholmare åkte ned till Tyskland. Under ett par dagar firades samarbetet med hjälp av tal, musik och olika framträdanden. Under 2003 genomfördes också ett stort möte med regionledningen där olika aspekter av utvecklingen i Ängelholm lyftes fram. Vid detta möte medverkade även företrädare för kommunens ungdomsråd. De gavs direkt möjligheter att till regionledningen framföra för dem viktiga synpunkter. Denna träff resulterade senare i ett möte mellan ungdomar och Skånetrafiken. Att lyfta fram ungdomarna samt deras tankar och idéer är prioriterat. Ungdomssamordnaren gör ett viktigt arbete. Arbetet med ett ungdomspolitiskt program fortgår. Ett fortsatt utvecklingsarbete pågår inom skolan. Under året har gjorda jämförelser visat att eleverna förbättrat betygsgenomsnittet och att fler lämnar skolan med fullständiga betyg. Förhoppningen är vidare att nå full behovstäckning inom barnomsorgen under Sammanfattningsvis kan det sägas att 2003 har varit ett mycket händelserikt år. Genom budgetdisciplin och ett litet överskott samt fortsatt arbete under 2004 kan en god ekonomisk grund läggas för framtiden. Bristen på underskott gör att en kommande konjunkturuppgång lättare kan tillvaratas då man inte behöver betala tillbaka tidigare års misstag. Kvalitet inom kommunens alla sektorer skola, det sociala området, kultur och fritid skall även fortsättningsvis prägla arbetet. För framtiden finns det dock anledning att varna för farorna med alltför låg tillväxt i landet, oförmågan att få ned arbetslösheten samt det hot som narkotikan utgör. För 2003 har Ängelholm med tydlighet inåt och utåt visat sig vara en kommun präglad av småstadscharm och storstadsutbud. Arbetet med att slå vakt om denna unika kombination fortsätter under de kommande åren. Magnarp i mars 2004

3 03 Förvaltningsberättelse AVSNITT 3 Förvaltningsberättelse Fortsatt osäkerhet i världsekonomin Fallande börskurser och Irakkriget skapade stor osäkerhet i världsekonomin i början av Oljepriserna steg kraftigt och många företag avvaktade med sina investeringar. Sedan i somras finns emellertid vissa tecken i USA och Japan på att konjunkturen börjat vända uppåt. I euroområdet har utvecklingen varit överraskande svag och tecken på en stundande återhämtning är fortsatt osäkra. Den svenska ekonomin har under 2003 präglats av sjunkande investeringar och svag exportutveckling samtidigt som den offentliga konsumtionen dämpats påtagligt. Hushållens konsumtion har däremot utvecklats i jämförelsevis god takt och är drivande i återhämtningen. Arbetsmarknaden har varit svag med vikande sysselsättning och stigande arbetslöshet. Kommunsektorns ekonomi Efter den samhällsekonomiska krisen under 1990-talets första hälft medförde den starka återhämtningen en förbättring för kommuner och landsting. Den stigande sysselsättningen, räknat i arbetade timmar, innebar en real tillväxt av den kommunala skattebasen samtidigt som statsbidragen höjdes när de offentliga finanserna förbättrades. Tack vare den reala resursförstärkningen för den kommunala ekonomin vändes ihållande underskott successivt till små men ändå positiva resultat för sektorn som helhet åren 2000 och Trots detta var det många kommuner och landsting som inte nådde ekonomisk balans dessa goda år. Både antalet kommuner och landsting som uppvisade underskott ökade därtill mellan 2001 och För kommunernas del väntas denna utveckling fortsätta. Underliggande obalanser är förklaringen till den höjning av skattesatsen som skedde 2003 i flera kommuner och landsting. Höjningen av den sammanlagda kommunalskattesatsen var den största på 25 år. Idag präglas kommunsektorn av lågkonjunktur. Mycket tyder på att mer än hälften av kommunerna kommer att uppvisa ett negativt resultat när boksluten för 2003 är klara. Även när konjunkturen vänder upp är det orealistiskt att förvänta sig en sysselsättningsökning i paritet med den i slutet av 1990-talet. Därför är det inte realistiskt att tro att en förbättrad konjunktur skulle eliminera dagens balansproblem. En av de viktigaste förklaringarna till att kostnaderna steg snabbare än intäkterna var en kraftig ökning av personalkostnaderna (6 procent). Ökningen beror på drygt fler anställda samt att lönerna för kommunanställda ökade något snabbare än för andra grupper på arbetsmarknaden. Försämringen av resultatet beror också på att kommunernas avgiftsintäkter de senaste åren beskurits genom maxtaxereformerna. Avgifterna utgör inte bara en finansieringskälla utan också styrinstrument som reformerna om maxtaxor har försvagat och som sannolikt har bidragit till kostnadsökningen. Mot bakgrund av att de ekonomiska problem som finns i sektorn till stor del är av strukturell karaktär duger inte besparingsprogram med endast kortvariga budgeteffekter. Snarare måste kommuner och landsting i större utsträckning än tidigare rätta munnen efter matsäcken. Arbetsmarknad Av länsarbetsnämndens statistik framgår att den öppna arbetslösheten i Ängelholm per december 2003 uppgick till 3,9 procent mot 3,8 procent ett år tidigare. Motsvarande siffror för Skåne och riket är 4,4 procent respektive 3,9, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med ett år tidigare. Vidare framgår av statistiken att Ängelholm per samma avläsningstillfälle hade 1,8 procent av befolkningen i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket är högre jämfört med året innan. För Skåne och riket uppgick andelen i åtgärder per december 2003 till 1,8 procent mot 2,2 procent respektive 1,6 procent mot 2,0 procent. Av detta kan alltså konstateras, att läget på arbetsmarknaden har försämrats något. För Ängelholm gäller att man i likhet med tidigare avläsningstillfällen uppvisar starkare siffror än genomsnittet för Skåne, men något svagare än riksgenomsnittet. Bostadsproduktion Årets bostadsproduktion har utgjorts av 40 enbostadshus och 103 lägenheter i flerbostadshus. Jämfört med året innan har bostadsproduktionen minskat när det gäller enbostadshus (2002:48 st.) medan det har ökat vad avser lägenheter i flerbostadshus (2002:24 st.). Kommunkoncern Även om kommunen och dess bolag inte utgör en koncern i aktiebolagsrättslig mening, används begreppet koncern för att beskriva och avgränsa den ekonomiska och politiska beslutsenhet, som kommunen och dess bolag tillsammans utgör. I kommunkoncernen ingår, förutom kommunen, sju direktägda och ett indirekt ägt bolag. Bland de direktägda är två bolag allmännyttiga bostadsbolag, tre bolag förvaltar industrifastigheter, ett bolag är verksamt inom energisektorn och ett bolag insamlar, transporterar och behandlar avfall. Det indirekt ägda bolaget (KraftAktörerna AB) är ett elhandelsbolag. AB Ängelholms Havsbad har tidigare förvaltat industrilokaler men utgör idag ett vilande bolag. Kommunfullmäktige har beslutat att bolaget ska likvideras under Kommunfullmäktige har också beslutat att avyttra aktierna i Ängelholms Småindustrifastigheter AB. Beslutet togs i februari månad 2004 och tillträdesdag för köparen var Kommunfullmäktige har också godkänt

4 4 03 Förvaltningsberättelse en avyttring av Ängelholms Energis aktier i KraftAktörerna 7 AB. Utvecklingen i bolagen kan genomgående betecknas som positiv och ekonomiskt stabil. Verksamhetsnivå Kommunstyrelsen, nämnderna och andra politiskt tillsatta organ har avlämnat verksamhetsberättelser för sina respektive ansvarsområden, innehållande uppgifter om viktigare händelser, ekonomiskt utfall, måluppfyllelse, framtidsbedömningar och gjorda investeringar. Berättelserna ingår i denna årsredovisning och redovisas under ett särskilt avsnitt längre fram, varför här endast skall kommenteras vissa förhållanden som särskilt bör uppmärksammas. Ett regelbundet återkommande tema i de personalintensiva verksamheternas berättelser är problemet med sjukfrånvaro. Det är därför med tillfredställelse vi nu kan konstatera att trenden med årligen ökande sjukfrånvaro har brutits under Personalkontoret arbetar intimt tillsammans med företrädesvis arbetsledare, företagshälsovården och försäkringskassan för att kunna erbjuda en god rehabilitering. Personalkontoret har även genomfört flera aktiviteter i förebyggande syfte såsom aktiveringsgrupper för långtidssjukskrivna, rökavvänjningskurser, stressförebyggande information och utbildning samt hälsoprofilbedömningar. Den 1 januari 2003 infördes allmän förskola för 4-5 åringar. Ytterligare en fristående skola, Fredbergs, har startat under höstterminen Fredbergs tillhör Vittra koncernen och driver verksamhet från förskoleklass till år 9. Kommunfullmäktige har även beviljat 20 fritidshemsplatser. Satsningar på hälsofrämjande skola har fortsatt under På Sockerbruksskolan finns också ett projekt Gå och cykla till skolan som till stor del finansieras av vägverket. Inom individ- och familjeomsorgen har arbetet med att på olika sätt förstärka öppenvårdsinsatserna i kommunen fortsatt. Projekt Insikt som ska arbeta med förebyggande insatser inom alkohol- och drogområdet påbörjades under hösten. Vidare har socialförvaltningen startat upp en ny öppenvårdsverksamhet i samarbetet med Freedom House. Syftet är att kunna erbjuda en alternativ vård till behandlingshemmen. Inom vård och omsorg har en ny organisation för biståndshandläggare och arbetsledare tagits i bruk. Vidare har arbetet påbörjats för att kartlägga hur bemanningen ser ut i förhållande till vårdtyngden vid våra särskilda boenden. Som exempel på uppmärksammade projekt inom samhällsplanering kan nämnas den kommunövergripande översiktsplanen samt den fördjupade översiktsplanen för Skälderviken, flygplatsen och Valhall Park. Vidare har kommunen arbetat med detaljplaner för t.ex. kvarteret Pepparroten i Munka Ljungby, Ärrarps Ängar samt Kroneslätt. Inom tillsynsområdet livsmedel har systemet med datorbaserade inspektioner påbörjats. Behövlig utrustning har införskaffats och utbildning och information till verksamhetsutövare om systemförändringen har startat. Kommunens telefonväxel flyttades organisatoriskt till kommunkansliet efter att under sex år ha ingått i räddningstjänstens organisation. Inom den tekniska verksamheten har avtal träffats med Båstads kommun om att gemensamt förvalta och ajourhålla båda kommunernas kartbaser. Dessa lagras i Ängelholm och nås från Båstad med en fast teleförbindelse. Under hösten 2003 har kommunkansliet genomfört en s.k. ROSA-analys (Rationell Organisering av Service Administration) tillsammans med representanter från samtliga förvaltningar samt extern konsult. Syftet har varit att definiera lämpliga tjänster för den kommande satsningen på 24-timmars kommun. Investeringsverksamheten Omslutning Investeringsverksamheten har omslutit netto 101,5 mnkr, varav 78.8 mnkr kan hänföras till den skattefinansierade verksamheten och 22,7 mnkr till va-verksamheten. Merparten av investeringarna inom den skattefinansierade verksamheten har avsett utbildningsområdet, som har ianspråktagit 59,2 mnkr. Härefter följer investeringarna i mark och bostäder med 5,7 mnkr samt fritid och kultur med 4,7 mnkr. Budgetavvikelse Nettoinvesteringarna har blivit 19,7 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen kan brytas ned i en budgetavvikelse på 14,1 mnkr för den skattefinansierade verksamheten och 5,6 mnkr för va-verksamheten. Avvikelserna förklaras av senareläggning av investeringar. Investeringsprojekt Investeringsredovisningen har omfattat 180 investeringsprojekt och på enbart sju av dessa har det under året bokförts utgifter på två mnkr eller mer. Dessa sju projekt är förvärv av fordonsskolan (23,5 mnkr), ombyggnad av vattenverk i Ängelholm (14,6 mnkr), ombyggnad av Toftaskolan (9,0 mnkr), exploatering av Kroneslätt område 1 (8,8 mnkr), ombyggnad av frisöravdelning på Rönneskolan (8,3 mnkr), ombyggnad av Tegelgården (3,9 mnkr) samt projektering Södra Utmarkens skola (2,4 mnkr). Ombyggnaden av Södra Utmarkens skola kommer att pågå även under 2004 medan övriga projekt har avslutats under året. Det kan också noteras, att av investeringsredovisningens samlade omslutning har mer än fyra femtedelar ansvarsmässigt hanterats av tekniska kontoret.

5 03 Förvaltningsberättelse AVSNITT 5 Driftverksamheten Omslutning Den skattefinansierade verksamhetens omslutning, inklusive interna poster och före ansvarsområde Finansiering har uppgått till 1 791,0 mnkr brutto och 1 198,5 mnkr netto. Av nettoomslutningen svarar barn- och utbildningsnämnden för 552,6 mnkr eller 46 procent och socialnämnden för 469,0 mnkr eller 39 procent. Nummer tre räknat efter nettomslutningen är tekniska nämnden med 40,8 mnkr eller 4 procent. Sammantaget ianspråktar dessa tre ansvarsområden nästan 90 procent av den skattefinasnierade verksamhetens resurser. Budgetavvikelser Den samlade budgetavvikelsen på verksamhetsnivå uppgår till 1,3 mnkr. Sett över den senaste femårsperioden är det första året verksamheterna sammantaget visar en positiv avvikelse mot budgeten. Den samlade avvikelsen består av en positiv avvikelse i den skattefinansierade verksamheten på 2,6 mnkr och en negativ i va-verksamheten på 1,3 mnkr. De i absoluta tal största positiva avvikelserna uppvisar socialnämnden (1,7 mnkr) och personalkontoret (1,6 mnkr), medan den största negativa avvikelsen finns hos barn- och utbildningsnämnden (-3,6 mnkr). Inom ansvarsområde Förvaltningsgemensamt har det uppstått en sammanlagd positiv avvikelse på 13,4 mnkr. Denna förklaras av realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar. Resultat och ställning Årets samlade verksamhet har resulterat i en ökning av det egna kapitalet med 6,2 mnkr, varav 4,3 mnkr avser den skattefinansierade verksamheten och 1,9 mnkr vaverksamheten. Det redovisade resultatet är 21,2 mnkr bättre än vad som budgeterats inklusive försäljningen av kommunens aktier i Ängelholms Småindustrifastigheter AB (ÄSI). Avvikelsen kan brytas ner i en positiv budgetavvikelse på 18,6 mnkr för den skattefinansierade verksamheten och på 2,5 mnkr för va-verksamheten. De under rubriken Avsättningar upptagna pensionsförpliktelserna på 26,7 mnkr avser huvudsakligen kvarvarande visstids- och garantipensioner samt löneskatt. Övriga pensionsförpliktelser, d.v.s. de som intjänats före 1998 och uppgår till 518,5 inklusive löneskatt, belastar inte balansräkningen, utan redovisas som en notering inom linjen. Försäljning av kommunens aktier i ÄSI Kommunen ägde samtliga aktier i Ängelholms Småindustrifastigheter AB. Ingående värde på dessa aktier uppgick till 9,0 mnkr. Kommunfullmäktige har beslutat att avyttra aktierna i bolaget för en köpeskilling om 2,5 mnkr samt att bevilja bolaget kapitaltäckning på 8,7 mnkr. Kommunen har i bokslutet 2003 därför bokfört kostnader relaterade till ÄSI på 15,2 mnkr. Totalt under de senaste tre åren har innehavet i ÄSI belastat kommunens resultat med 28,2 mnkr i form av nedskrivningar och aktieägartillskott. Personalförhållanden Trenden med årlig ökad sjukfrånvaro har brutits under Sjukfrånvaron har minskat med nästan 3 procent, från 38 sjukdagar per anställd år 2002 till 37 år Minskningen ligger till största delen på andra halvåret. Den största minskningen av sjukfrånvaron visar yrkeskategorierna fritidspersonal (-15 sjukdagar/anställd), dagbarnvårdare (-14 sjukdagar/anställd), arbetsledare inom bildning och fritid (-12 sjukdagar/anställd) samt administrativa handläggare (-8 sjukdagar/ anställd). Den största ökningen av sjukfrånvaron visar personalkategorierna bibliotekarier (20 sjukdagar/anställd), brandmän (12 sjukdagar/ anställd), socialsekreterare (12 sjukdagar/ anställd) samt personliga assistenter (9 sjukdagar/anställd). Dessa är dock grupper med relativt sett få anställda, varför enstaka sjukskrivningar får stort genomslag. Total sjukfrånvarotid i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden uppgår till 8,31 procent. På resultatnivån Verksamhetens nettokostnader har det uppstått en positiv avvikelse mot budget på 14,7 mnkr, vilken till stor del förklaras av realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar. Jämfört med tidigare års resultat är årets resultat mycket lägre. Det tyder på att marginalerna i verksamheten krymper. Med tanke på det samhällsekonomiska läget i landet samt kommunens försäljning av aktierna i ÄSI kan dock resultatet betraktas som tillfredsställande. Under 2003 genomfördes investeringar för 101,5 mnkr. Nya lån på netto 6,0 mnkr har upptagits för att finansiera investeringar inom va-verksamheten. Övrig finansiering har skett genom försäljning av tillgångar och genom rörelsekapitalet. Kostnaden för sjuklön till anställda uppgår till drygt 1 procent av den totala lönekostnaden eller 10,4 mnkr. I ett personalekonomiskt perspektiv är emellertid kostnaderna sannolikt mycket större. Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning finns i Personalredovisningen. Det totala antalet timmar som utgår i form av övertid och fyllnadstid uppgår till drygt timmar vilket är en minskning med hela 38 procent i förhållande till Omräknat uppgår minskningen till 20 helårsanställningar. Största delen av minskningen svarar socialförvaltningen för. En orsak till detta är etableringen av resursenheten inom vård- och omsorgsområdet som gett full årseffekt Denna utveckling är positiv och har inneburit att övertid och fyllnadstid omvandlats till anställningar.

6 6 03 Förvaltningsberättelse Antalet pensionsavgångar kommer att successivt 7 öka under perioden i takt med att de s.k. fyrtiotalisterna uppnår pensionsåldern. Antalet ålderspensioner under denna period beräknas till 700 stycken. Detta kommer att påverka kommunens ekonomi eftersom pensionsutbetalningarna ökar men innebär också att personalförsörjningsfrågorna kommer att alltmer hamna i fokus. Kommunens personalöversikt redovisas liksom tidigare år som ett särskilt dokument benämnt Personalredovisning och fastsälls av kommunstyrelsen tillsammans med årsredovisningen. Anledningen till detta är dels förändrade rekommendationer för hur kommunala årsredovisningar bör vara utformade, dels en önskvärd fokusering på angelägna personalförhållanden. Framtiden Den förbättring av ekonomin i kommunerna som ägde rum under de goda åren 2000 och 2001 upphörde Vad som händer i framtiden är inte möjligt att exakt förutse. En metod som ofta brukar användas i försöken att skåda in i framtiden är trendframskrivningar. Med reservation för denna metods brister kan konstateras, att prognoserna visar att den försämring av kommunernas ekonomi som inträffade 2002 kommer att fortsätta med stor styrka fram till nytt skatteutjämningssystem från nytt utjämningssystem för LSS. omställningsproblemen kommer att bli särskilt stora de närmaste åren på grund av demografin. I Ängelholms kommun minskar antalet elever i grundskolan. Resurser kommer att behöva omfördelas mellan olika verksamheter men också mellan olika delar av kommunen. pensionsutbetalningarna ökar, vilket innebär att åtgärder måste vidtas med syfte att minimera omfördelningen av resurser från verksamheterna till pensionskostnader. Kommunens ekonomi kommer således att påverkas av både den samhällsekonomiska utvecklingen och de prioriteringar som görs på lokal nivå. Vid sidan av dessa föreligger ett antal andra frågor, vars hantering har stor betydelse för hur kommunens framtid skall gestalta sig. Exempel på ett antal viktiga sådana är som följer. Hur skall F10-området utvecklas? Hur skall kommunikationen med medborgarna kunna bli bättre? I vilken riktning skall kommunens högre utbildningar utvecklas? Vilken roll skall kommunen spela i fråga om näringslivets utveckling? Frågorna lämnas obesvarade här, men de kommer att vara föremål för diskussion under kommande år. Att de ekonomiska förutsättningarna försämras framöver beror på: kostnadsökningar till följd av statliga reformer som inte finansieras fullt ut starkare expansion av verksamheterna som en följd av demografi högre kostnader för avtalsförsäkringar och avtalspensioner intäkter som inte följer kostnadsutvecklingen trots att skatteunderlaget växer normalt och skattesatsen höjts De tre närmaste åren förutspås bli svåra, trots en mer normal tillväxt av skatteunderlaget. Mot bakgrund av att de ekonomiska problem som finns i sektorn till stor del är av strukturell karaktär duger inte besparingsprogram med endast kortvariga budgeteffekter. I Sverige har vi 290 unika kommuner. Den allmänna beskrivningen av kommunsektorn gäller ändå praktiskt taget inte för någon kommun, vare sig det gäller situationen idag, den historiska utvecklingen eller de ekonomiska framtidsutsikterna. Variationerna är, har varit och lär förbli stora. Ängelholms kommun redovisade förra året ett plusresultat på 6,2 mnkr. En tredjedel av kommunerna och sektorn som helhet redovisar underskott. Hur Ängelholms kommuns ekonomi kommer att utvecklas i framtiden är svårt att förutse. Vi har goda förutsättningar. Vi har en gynnsam befolkningsutveckling och en relativt sett stark ekonomisk ställning. Det gäller dock att inte nonchalera riskerna framöver. Några aktuella frågor som kommer att påverka kommunens ekonomi under de närmaste åren är:

7 03 Förvaltningsberättelse AVSNITT 7 Kommunen/finansiell analys Föreliggande analys bygger på fyra aspekter, vilka är viktiga att beakta ur ett finansiellt perspektiv. Analysen görs utifrån följande: Resultat: Vilken balans har kommunen haft mellan kostnader och intäkter under året och över tiden? Finns det varningssignaler? Hur utvecklas investeringarna? Kapacitet: Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på lång sikt? Risk: Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Hur är kommunen exponerad finansiellt? Kontroll: Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Hur väl följs upprättade planer? En god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk hushållning. Avsikten med analysen är att försöka identifiera eventuella finansiella problem och att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. Resultat och kapacitet Bild 1 Årets resultat För 2003 redovisar kommunen ett positivt resultat på 6,2 mnkr. Årets resultat nollresultat. Huvudprincipen är att intäkterna skall överstiga kostnaderna. Realisationsvinster vid försäljningar av anläggningstillgångar ska inte ingå i resultatet vid avstämning mot balanskravet. Kapitaltäckning och nedskrivning av aktiekapital i samband med försäljningen av ÄSI undantas också. Det justerade resultat blir vid avstämningen 0,2 mnkr vilket innebär att balanskravet är uppfyllt. Avstämning mot kommunallagens balanskrav mnkr Årets resultat enligt RR 27,6 14,6 6,2 Justeringar - realisationsvinster -18,6-3,7-21,2 - kapitaltäckning ÄSI 8,7 - nedskrivning aktiekapital ÄSI 6,0 6,5 Justerat resultat 9,0 16,9 0,2 Bild 2 Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag % Verksamhetens nettokostnader 87,1 88,3 88,8 Pensioner 4,9 4,8 5,1 Avskrivningar 5,6 5,6 5,7 Finansnetto -0,2 0,0-0,1 Summa löpande kostnader 97,4 98,7 99,5 Ett kännetecken på en sund ekonomi är att det råder balans mellan intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa utvecklingen är att återge hur stor andel olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. Av bild 2 framgår att verksamheten tog i anspråk 99,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag under 2003, vilket innebär en stigande andel jämfört med tidigare år. Pensionernas andel är också stigande medan avskrivningarnas andel är densamma som föregående år. Intäkterna översteg kostnaderna med endast 0,5 procent. Tre faktorer har stor betydelse för resultatet 2003, nämligen det tillfälliga sysselsättningsstödet, skatteavräkningen och försäljningen av Ängelholms Småindustrifastigheter AB (ÄSI). Sysselsättningsstödet uppgår till 8 mnkr Den negativa skatteavräkningen för 2003 innebär en beräknad återbetalning av de preliminära skatteintäkterna med 10,9 mnkr. Beloppet har belastat resultatet för 2003 men det definitiva beloppet fastställs inte förrän 2004 års taxering är klar. Försäljningen av ÄSI innebär kostnader i form av kapitaltäckning på 8,7 mnkr och nedskrivning av aktiekapitalet med 6,5 mnkr. Bild 3 Investeringsvolym Kommunen investerade under 2003 för netto 101,5 mnkr. De största investeringarna gjordes inom den pedagogiska verksamheten med totalt 59,2 mnkr, varav köpet av Nybroskolan svarade för 23,5 mnkr och ombyggnaden av Toftaskolan för 10,9 mnkr. Övriga större investeringar avsåg va-verksamheten och uppgick till 22,7 mnkr. Investeringsvolymen är för tredje året i rad över 100 mnkr. Det från och med år 2000 gällande balanskravet innebär ett lagfäst krav på att kommunen minst skall redovisa ett

8 Kommunen/finansiell analys 8 03 Nettoinvesteringar 7 Bild 6 Ränte- och valutarisker mnkr Låneskuld 115,7 141,5 134,0 Kommunens låneskuld är placerad i lån med bunden ränta. Genomsnittsräntan uppgår till 4,71 procent (4,91) och räntebindningstiden varierar, men merparten av lånen kommer att räntejusteras inom en period av tre år. Av låneskulden har 21 mnkr en löptid fram till Inga lån är upptagna i utländsk valuta. Bild 7 Borgensåtaganden och koncernens resultat mnkr Borgensåtaganden 1 358, , ,3 Koncernens resultat 26,8 29,3 15,2 Kommunens resultat 30,1 14,6 6,2 Bild 4 Finansiering av investeringar och självfinansieringsgrad mnkr Kvarvarande skatteintäkter efter drift 75,2 73,5 53,6 Finansiering via försäljning av anläggningstillgångar 28,7 10,3 24,0 Finansiering via skuldsättning 0 40,0 6,0 Finansiering via rörelsekapital 1,8-23,4 17,9 Årets nettoinvesteringar 105,7 100,4 101,5 Självfinansieringsgrad (%) Investeringarna har till stor del finansierats med kvarvarande skatteintäkter efter drift. Exkluderas de kostnader, som inte är likvidpåverkande, dvs. avskrivningar, pensionsavsättningar etc., hade kommunen 53,6 mnkr kvar av skatteintäkterna när den löpande driften inklusive finansnettot betalats. Övrig finansiering har skett genom försäljning av tillgångar och genom rörelsekapitalet. Nyupplåningen avser va-verksamheten. Risk - kontroll Bild 5 Likviditet ur ett riskperspektiv Kassalikviditet (%) Likviditetsdagar (st.) Rörelsekapital (mnkr) -35,0-27,8-59,0 Kassalikviditeten är, trots en försämring jämfört med tidigare år, fortfarande god. Av de kortfristiga skulderna kan 69 procent betalas direkt utan behov av likviditetsförstärkningar. Förklaringen till försämringen är bl.a. att de tidigare fordringarna på de preliminära skatteintäkterna har blivit en skuld fr.o.m Vid årets utgång låg betalningsberedskapen på 18 likviditetsdagar, vilket innebär att kommunen skulle kunna fullgöra sina löpande utbetalningar i 18 dagar, även om några inbetalningar inte skulle inflyta. Borgensåtagandena uppgår till mnkr, vilket innebär ca kr per invånare. Detta är klart över genomsnittet i riket, vilket vid utgången av 2002 uppgick till ca kr. Förklaringen till det höga åtagandet är att kommunen ingår borgen för all upplåning som görs av bolagen i kommunkoncernen. Av de totala åtagandena är mnkr eller 93 procent hänförliga till bolagen och fördelas med mnkr på bostadsbolagen och med 163 mnkr på övriga företag. Någon större risk förknippad med borgensåtagandena för koncernbolagen bedöms för närvarande inte föreligga. Bild 8 Pensionsåtagande mnkr Pensioner som kortfristig skuld 18,4 22,1 22,6 Avsättning för pensioner 18,0 17,6 19,8 Pensioner äldre än ,0 401,8 417,3 Särskild löneskatt 106,2 107,2 117,2 Total pensionsskuld 538,6 548,7 576,9 Från och med 1998 redovisas den del av pensionsskulden som inarbetats före 1998 under rubriken Ansvarsförbindelser utanför balansräkningen, dvs. som en s.k. notering inom linjen. Den totala pensionsskulden uppgår till 576,9 mnkr, varav 518,5 mnkr ligger inom linjen. Det innebär att 90 procent av skulden ligger utanför balansräkningen. Värt att uppmärksamma är förändringen av pensionsskulden. På två år har skulden ökat med cirka 38 mnkr. Ökningen förklaras huvudsakligen av posten pensioner äldre än Tabell nedan visar utvecklingen av denna post under den kommande femårsperioden. Bild 9 Prognos Pensioner äldre än 1998 och totala pensionsutbetalningar inklusive löneskatt mnkr Pensionsskuld Pensionsutbetalningar På fem år kommer pensioner äldre än 1998 och därmed pensionsskulden, att öka med 56 mnkr. Detta är viktigt

9 03 Kommunen/finansiell analys AVSNITT 9 att beakta ur risksynpunkt, eftersom den kommer att påverka ekonomin framöver. Det förhållandet att skulden inte redovisas i balansräkningen, befriar inte kommunen från ansvar för densamma. En stigande pensionsskuld resulterar i ökade pensionsutbetalningar i takt med att kommunens anställda går i pension. Ökade utbetalningar innebär att utrymmet för verksamheterna blir mindre. Därför bör det snarast byggas upp finansiella reserver på balansräkningens aktivsida, som genererar en avkastning och därmed kan uppväga kostnadsökningen. Bild 10 Budgetföljsamhet och prognossäkerhet mnkr Budgetavvikelser - socialnämnd -23,6-21,5 1,7 - barn- och utbildningsnämnd 0,1-7,4-3,6 - resultatnivå Verksamhetens nettokostnader -22,4-32,0 14,7 En viktig förutsättning för att kunna uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning, är att avvikelserna mot budget inte blir för stora. Nivån Verksamhetens nettokostnader uppvisar för år 2003 en budgetavvikelse på 14,7 mnkr, varav nämnderna inklusive va-verksamhet svarar för +1,3 mnkr och avskrivningar för 1,3 mnkr. Övrig del av avvikelsen hänför sig till reavinster, pensionskostnader och förändring av semesterlöneskulden. Under året har socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden lämnat månatliga uppföljningsrapporter avseende det förväntade resultatet till kommunstyrelsen. Vid utgången av april, juli och oktober har bokslutsprognoser över det totala utfallet upprättats för samtliga nämnder och förvaltningar. Prognoserna över avvikelserna på nämndsnivå har varit 5,1, -0,2, -1,5 mnkr och sedan det slutliga utfallet på +1,3 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett slutligt negativt utfall gentemot budget på 3,6 mnkr. Prognoserna under året har växlat från att hålla budget till ett underskott på 2 mnkr. Socialnämndens prognoser under året visade på budgetavvikelser från 5 till 1,9 mnkr. Det slutliga utfallet blev ett överskott på 1,7 mnkr gentemot budget. Det pågår ständigt ett arbete med att utveckla och förbättra uppföljningen av budget och verksamhet. Under året som gick gjordes framsteg då budgetdisciplinen blev klart bättre jämfört med tidigare år. Ekonomikontorets avslutande kommentar Av analysen ovan framgår att kommunens finansiella ställning är relativt stark idag. Kommunen redovisar år 2003 ett positivt resultat och uppfyller därmed kommunallagens balanskrav. Investeringarna finansieras med egna medel, likviditeten är stark och låneportföljen innehåller inga stora ränterisker. Budgetföljsamheten har också väsentligt förbättras under Detta är onekligen en viktig förklaring till att kommunen klarat av balanskravet. Ekonomikontoret vill emellertid uppmärksamma två utvecklingstrender. Den första är det vikande resultatet. Det justerade resultatet uppgår till 0,2 mnkr. Det innebär att relativt sett små budgetavvikelser kan äventyra kommunens möjligheter att klara av balanskravet. Budgeten för 2004 innehåller inga marginaler. Tvärtom, tyder mycket på att kommunen kommer att ha svårt att redovisa ett positivt resultat. De obalanser som finns mellan budget och utfall inom barn- och utbildningsnämnden måste därför rättas till under 2004 samtidigt som budgetdisciplinen måste kvarstå bland övriga nämnder. Den andra är utvecklingen av pensionsskulden. Här gäller det att snarast bygga upp finansiella reserver på balansräkningens aktivsida, som kan uppväga denna skuld. Här kommer ekonomikontoret under 2004, på uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram alternativa lösningar. Med hänsyn till skuldens storlek torde det inte vara möjligt att på några få år åstadkomma en sådan balans, men det är angeläget att ett arbete i denna riktning påbörjas.

10 10 Miljöredovisning 03 Inledning 7 Detta är kommunens sjätte miljöredovisning. Tidsserien börjar nu bli så lång att man kan uttyda en del trender och se om resultatet för enskilt år är representativt eller av någon anledning avviker från övriga. En stor del av uppgifterna som redovisas i miljöbokslutet baserar sig på sammanställningar och beräkningar utifrån energiförbrukningen i kommunen. Energiförbrukningen består av el för olika ändamål, bensin och diesel för drift av fordon samt olja, fjärrvärme och naturgas för uppvärmning av lokaler. En stor del av uppgifterna om mängden avfall baserar sig på sammanställningar av sammanlagd kärlvolym som hämtas i kommunens alla olika verksamheter. Avfallsvolymen har därefter räknats om till mängd i ton med hjälp av statistiska omräkningsfaktorer. I princip är det alltså förändringar beträffande kärlvolym och hämtningsfrekvens som följs i miljöbokslutet. Metoden är en grov skattning av mängderna och mindre förändringar i verkligheten kan därför inte förväntas avspegla sig i miljöbokslutet. Utöver den lagstadgade miljötillsynen som Miljökontoret bedriver finns det inget ledningskoordinerat miljöarbete i kommunen som skulle kunna avläsas i resultatet. Därför skall resultatet endast ses som en presentation av hur kommunen och dess verksamheter i olika delar påverkar miljön och hushållningen med resurser. Miljöbokslutet följer alltså inte resultatet av ett målmedvetet miljöarbete i kommunen. De förändringar eller trender som man kan se är därför betingade av andra faktorer som variationer i temperatur under särskilt vinterhalvåret, snöröjningsbehov, omorganisationer, skatteeffekter, m.m. I miljöbokslutet redovisas endast den kommunala verksamhetens påverkan på miljön. Redovisningen omfattar inte kommunala bolag. Klimatpåverkande ämnen Användningen av fossila bränslen har lett till att halten av koldioxid konstant ökat i jordens atmosfär och därmed bidragit till en förstärkt växthuseffekt. Inledningen av 2003 var relativt kylig vilket avspeglade sig i något högre utsläpp av koldioxid jämfört med tidigare år. Andelen biobränsle ökade under 2003 vilket bidrog till att ökningen blev måttlig. Den övergripande trenden är minskande utsläpp av fossilt baserad koldioxid. Orsaken är att sex av kommunens fastigheter successivt under perioden gått från uppvärmning baserad på eldningsolja till fjärrvärme eller annat energislag. Försurning och övergödning Större delen av försurningen av våra marker och vatten sker genom utsläpp av kväveoxider (NOx) och svaveloxider (SOx) från fordon och energiproduktion. Utsläppen av kväveoxider bidrar också till övergödning. Utsläpp av NOx och SOx Utsläppen av NOx och SOx var totalt (9 815 kg). Ökningen 2003 är förknippad med att energiförbrukningen ökade detta år. Den totala trenden för NOx-utsläppen är svagt sjunkande. Då energiförbrukningen ökade under perioden kan man tycka att NOx-utsläppen också borde ha ökat. En trolig förklaring är att behovet av snöröjning under perioden har varit liten. Dieseldrivna fordon bidrar särskilt mycket till NOx-utsläpp. Marknära ozon Marknära ozon bildas i en blandning av lättflyktiga kolväten och kväveoxid under inverkan av solljus. Utsläpp av lätta kolväten (VOC) 100 kg/inv Utsläpp av klimatpåverkande ämnen (koldioxid) Utsläppen av koldioxid var totalt (2 651) ton. Utsläppen av lättflyktiga kolväten var totalt (5 674) kg Ozon är mycket skadligt för hälsa och miljö. Det är i första hand ofullständig förbränning som orsakar utsläpp av lättflyktiga kolväten. Den största delen av utsläppen kommer från fordonsparken. Värdena i hela serien har korrigerats sedan förra presentationen pga. förfinat beräkningsunderlag.

11 03 Miljöredovisning AVSNITT 11 Kretslopp Enligt kretsloppsprincipen i kommunens miljöpolicy skall de produkter som används eller alstras i kommunen kunna användas, återvinnas och omhändertas på ett uthålligt sätt. Vi skall sträva efter slutna materialflöden. 9,0 7,2 kg/inv Källsorterat material till återvinning 7,4 7,4 7,7 7,5 7,5 Mängden farligt avfall varierar kraftigt från år till år. Troligen för att flödet inte är konstant utan stötvis. Man sparar på sig material under en period för att sedan göra sig av med det farliga avfallet när man har för mycket. Energiförbrukning De flesta miljöproblem är kopplade till olika former av energiomvandlingar. Miljövinsterna är därför särskilt stora om man använder långsiktigt hållbara energikällor och genomför energieffektiviseringar. 5,4 5,7 Energiförbrukning 3,6 Den samlade mängden källsorterat avfall var 285 (284) ton. 1,8 0, Mängden källsorterat material är relativt konstant med endast små förändringar mellan åren. Enligt kommunens avfallsplan, som gäller för alla hushåll och företag i kommunen, är inriktningsmålet att avfallsmängderna skall minska och materialåtervinningen öka. Det är inte särskilt uppmuntrande att konstatera att den kommunala verksamheten inte kan leva upp till detta inriktningsmål. Osorterat avfall till deponi Mängden osorterat avfall var totalt 650 (630) ton. Energiförbrukningen ökade relativt mycket under 2003 till den högsta noteringen hittills under perioden med miljöbokslut. Det är energi för uppvärmning och drift av fastigheter och anläggningar som ökat medan energi för transporter minskat något. Förnyelsebar energi Med förnyelsebar energi avses i första hand sådan energi som primärt eller sekundärt är en del av det kortsiktiga soldrivna energiflödet. Det är normalt energi i form av biobränsle, sol-, vind- eller vattenkraft som avses. Förnyelsebar energi Totalt förbrukades (53 644) MWh Det osorterade avfallet som går för deponering eller annan behandling är konstant över åren. Farligt avfall Totalt användes (3 916) MWh förnyelsebar energi Ökningen av förnyelsebar energi under 2003 hänger samman med att fjärrvärmeverket använt en högre andel biobränsle i sin produktion under året, 28 procent (17). Mängden farligt avfall var totalt 7,31 (11,8) ton. Vattenförbrukning Rent dricksvatten är en ändlig resurs som kostar resurser att framställa. Uttaget innebär en inverkan på vattenflöden som direkt och indirekt leder till miljöpåverkan. Största delen av det förbrukade vattnet går vidare för rening

12 12 Miljöredovisning 03 i kommunens reningsverk. Onödig förbrukning leder 7 till utspädning av avloppsvattnet. Kostnaden för rening ökar med graden av utspädning. Vattenförbrukning Totalt förbrukades ( ) m 3. Summering Positivt är att: Trenden med kraftigt stigande förbrukning av kopieringspapper är bruten. Andelen förnyelsebar energi ökade under det gångna året. Utsläppen av klimatpåverkande ämnen tenderar att minska även om det var en liten ökning under Negativt är att: Energiförbrukningen har ökat och tendensen är sammantaget ökande över åren. Vattenförbrukningen visar en svagt ökande trend. Ökningen avspeglar relativt väl den expansion som skett av den kommunala verksamheten under perioden. Kopieringspapper Under 2003 bröts en kraftig utveckling med årligen ökande förbrukning av kopieringspapper. Orsakerna till minskningen är inte kända. Kommunens tryckeri hade en mindre volym på verksamheten under året. Men det tror man beror på att bl.a. gymnasieskolan har skaffat ett eget tryckeri. De trycker därför allt sitt material själva och i viss utsträckning till andra skolenheter. En troligare orsak till minskningen är att vi nu nått en mättnad på utskriftssidan. Under en period har allt fler skrivare installerats. När man fått tillgång till skrivare lokalt har det blivit lätt att skriva ut material som annars inte skulle ha skrivits ut. Volymen har därför ökat under denna expansionsperiod. Nu finns det skrivare på i stort sett alla enheter. Framtiden får utvisa om trendbrottet består. kg/inv 2,0 Kopieringspapper 1,79 1,6 1,53 1,45 1,2 0,8 0,80 0,94 Totalt förbrukades (68 623) kg. 0,4 0,

13 03 Verksamhetsberättelse AVSNITT 13 Förskola, skolbarnsomsorg, särskola och grundskola Driftredovisning Utfall 2003 (tkr) Kostnad Intäkt Netto Avvikelse Förskola Skolbarnsomsorg Särskola Grundskola Summa Måluppfyllelse Förskolans inriktningsmål är att ge alla barn, efter egna förutsättningar, möjlighet att utveckla den egna förmågan att lära i en stimulerande och inspirerande miljö så att de utvecklas till självständiga, vetgiriga, ansvarsfulla och harmoniska människor. Målet är delvis uppnått. Förskolan har under året fått minskade resurser vilket har lett till större barngrupper och minskad personaltäthet. Forskning visar att stora barngrupper inverkar negativt på barn i förskolan, i synnerhet barn med behov av särskilt stöd. Språkutveckling och barnens identitetsutveckling kan också ta skada. Inriktningsmålet för skolbarnsomsorgen och grundskolan är att utveckla barnets/elevens förmåga att lära genom att stimulera till sökande av kunskap och med ett arbetssätt där barnet/eleven tar ett ökat ansvar för sitt eget lärande och samtidigt stimuleras i sin sociala och språkliga kompetens för att kunna fungera i samhället. Målet är delvis uppnått gällande skolbarnsomsorg. Stora barngrupper har haft en negativ inverkan på den pedagogiska gruppverksamheten. Att eleven skall känna till och förstå grundläggande sammanhang i sin omvärld och öka sin förmåga att i det dagliga livet kompensera verkningar av en utvecklingsstörning är inriktningsmålet för särskolan. Målet för särskolan är uppfyllt. Inriktningsmålet för grundskolan anses uppfyllt under Fler elever har uppnått de nationella målen för år 5, 8 och 9 i engelska, matematik och svenska än tidigare år. Stadsbidraget för personalförstärkning har haft gynnsam effekt på måluppfyllelsen. Däremot har nerdragningen av elevassistentresursen inför höstterminen 2003 gjort att möjligheten att ge extra stödresurser har minskat. Detta har också lett till att de övriga barnen i klassrummet får mindre hjälp och det blir mer oroligt. Arbetet med att förbättra arbetsmiljön har pågått under året. Glädjande har sjuktalen för BUNs verksamheter som helhet minskat under det gångna året. Arbetet med en ny jämställdhetsplan har påbörjats under 2003 och en kartläggning av BUNs verksamheter pågår. Viktiga händelser Den 1 januari 2003 infördes allmän förskola för 4-5 åringar. Enligt skollagen skall alla barn erbjudas plats i förskolan från och med höstterminen det år de fyller fyra år. Allmän förskola är en frivillig verksamhet och skall omfatta minst 525 timmar om året. Verksamheten är frivillig för barnen men obligatorisk för kommunen att anordna. Barn- och utbildningsnämnden beslutade i juni månad att förskolan Vildanden ska minskas med sexton platser från och med och med ytterligare sexton platser från och med Vidare beslutades att, från och med , utöka platsantalet på Sandslottets enskilda förskola med sju platser och att omvandla tio fritidshemsplatser till fyra förskoleplatser samt utöka med en förskoleplats på Sagolundens enskilda förskola. Inom Villans rektorsområde startade i mars förskolan AKKA med 52 platser fördelat på tre avdelningar. Förskolan Tegelgården har renoverats och förskolan Maskrosen har flyttat från Storgatan till lokaler vid sidan om förskolan Tegelgården. Ytterligare en fristående skola, Fredbergs, har startat under höstterminen Den tillhör Vittra koncernen och driver verksamhet från förskoleklass till år 9. Kommunfullmäktige har även beviljat 20 fritidshemsplatser. Vittra har ansökt hos skolverket om att få driva gymnasieskola i Ängelholms kommun men fått avslag. Kommunfullmäktige har också beslutat att bevilja Sandskottets enskilda fritidshem en utökning med 15 fritidshemsplatser från och med Kommunfullmäktige beslutade att inför 2003 göra en indragning med två skolledarbefattningar på grundskolan. Detta har lett till en omorganisation. Inom nätverk norr, rektorsområdena Rebbelberga, Sockerbruket och Skälderviken, har en samordnade rektor utsetts. Särskolans förskoleklass till år 5 och särskolans fritidshem är lokalmässigt på Sockerbruksskolan men tillhör organisatoriskt

14 14 Verksamhetsberättelse 03 från och med halvårsskiftet Nyhems rektorsområde. 7 Dagbarnvårdargruppen Lergöken, tidigare tillhörande Sockerbrukets rektorsområde, tillhör organisatoriskt från och med 1 oktober Rebbelberga rektorsområde. Under året har nya skolledningar anställts på Rebbelberga rektorsområde, Södra Utmarkens rektorsområde och Tofta rektorsområde. Befattningen som rektor på Tofta rektorsområde kommer att tillträdas i januari På Toftaskolan har ombyggnaden satts igång och första etappen beräknas vara klar hösten Ny upphandling av skolskjutsar på fyra år har skett på huvudområdena 1, 2, 3 och 4. I budget 2003 minskades antalet elevassistentbefattningar motsvarande 1 mnkr från och med höstterminen Konsekvenserna av nerdragningen har visats sig under höstterminen då möjligheten att använda centrala resurser för extra stöd minskat. Detta har lett till fler fall av elevvårdsärenden, vilket i sin tur ger en ökad belastning på elevvården. Under läsåret 2002/2003 har statsbidrag för personalförstärkning med 8,5 mnkr utbetalats och under läsåret 2003/2004 kommer 12,9 mnkr att utbetalas till kommunen. Satsningar har gjorts på lärarbefattningar, specialpedagoger, skolsköterskor, kuratorer m.m. under läsåret med totalt 31,25 befattningar. Barn- och utbildningsnämnden har fått 13 mnkr i specialdestinerat statsbidrag för införandet av maxtaxan. Nämnden har också erhållit 1,9 mnkr i statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Satsningar på hälsofrämjande skola har fortsatt under På Sockerbruksskolan finns också ett projekt Gå och cykla till skolan som till stor del finansieras av vägverket. Ekonomiskt utfall Det har under året funnits en överetablering av förskoleplatser inom Magnarps rektorsområde. Förvaltningen föreslog att förskolan Saltkråkan skulle flytta till Vildandens lokaler i Kaltoplast. På så sätt hade det varit möjligt att avveckla lokalerna där Saltkråkan finns idag. Nämnden beslutade dock att Saltkråkan skulle vara kvar i sina lokaler och att verksamhet på Vildanden istället skulle avvecklas. Detta har inneburit att lokaler motsvarande en avdelning på Vildanden har stått tomma under hösten. Efterkontroll av barn- och skolbarnsomsorgsavgifter har genomförts för år Den budgeterade intäkten beräknades till 1,5 mnkr medan utfallet blev 1,1 mnkr. Den externa barn- och skolbarnsomsorgen ger ett överskott dels på grund av lägre antal barn än budgeterat, dels på grund av lägre hyreskostnader än kommunens genomsnittliga. Det har under året funnits stor efterfrågan på fritidshemsplatser. Kommunen skall enligt skollagen erbjuda plats inom skälig tid, vilket har inneburit att personalkostnaderna överstigit budget. Underskottet på verksamhet Särskola beror på färre elever från andra kommuner samt fler och ökade kostnader för egna elever i andra kommuner. Kommunfullmäktige beslutade om en indragning av 2 befattningar som skolledare i budget Budgetberedningen däremot hade föreslagit en indragning med 6 befattningar. De 4 skolledarebefattningarna skulle finansieras inom barn- och utbildningsnämndens ram. Dessa är finansierade på verksamhet Skolformsövergripande verksamhet genom vakanser. Framtiden En klar tendens inför de kommande åren är att elevantalen sjunker i de lägre årskurserna, medan efterfrågan på skolbarnsomsorg ökar. På grund av det minskande elevantalet har barn- och utbildningsnämnden föreslagit i budget 2004 att verksamheterna i Bassholma skola, från och med höstterminen 2004, och Sockerbruksskolan, från och med höstterminen 2005, ska flytta till andra skolor. En utredning om Bassholma skolas framtid har presenterats i februari En renovering och ombyggnad av Södra Utmarkens skola kommer att ske under Den förväntas vara helt klar sommaren Inom Skäldervikens rektorsområde finns det kö till förskoleplats. Därför kommer förskolan Sälen att utöka med en avdelning dvs. ytterligare 18 förskoleplatser från och med årsskiftet. Förskolan Sälen kommer också att renoveras. Renoveringen förväntas vara klar till halvårsskiftet Under renoveringen kommer eventuellt den nya avdelningen att vara i lokaler tillhörande förskolan Vildanden, för att senare flyttas till Sälen. I Hjärnarp kommer Karikan, enskild förskola, att starta med 21 platser. Under vårterminen kommer det att finnas brist på barnomsorgsplatser främst inom Hjärnarps-, Skäldervikens- och Strövelstorps rektorsområden. Redan till höstterminen 2004 beräknas det finnas full behovstäckning av barnomsorgsplatser men de lediga platserna kommer inte att finnas där det finns kö, utan dessa kommer att finnas i de centrala delarna av Ängelholm. Därför kommer en översyn av barnomsorgsplatserna att ske under vårterminen Nytt inför 2004 är att riksdagen har höjt taket för maxtaxan, vilket har lett till att kommunfullmäktige har beslutat att höja maxavgiften. Fullmäktige har också beslutat att ta bort den differentierade taxan på omsorg upp till 15 timmar. Detta innebär att taxan är den samma oavsett vistelsetid.

15 03 Verksamhetsberättelse AVSNITT 15 Prestationer och nyckeltal Utfall 2002 Budget 2003 Utfall 2003 Familjedaghem Nettokostnad/barn (tkr) Förskola Nettokostnad/barn (tkr) Barn/pedagogisk personal Fritidshem Nettokostnad/elev (tkr) Elever/pedagogisk personal Obligatorisk särskola Nettokostnad/elev (tkr) Elever/pedagogisk personal Gymnasiesärskola Nettokostnad/elev (tkr) Elever/pedagogisk personal Förskoleklass Nettokostnad/elev (tkr) Elever/pedagogisk personal Grundskola Nettokostnad/elev (tkr) Elever/pedagogisk personal

16 16 Verksamhetsberättelse 03 Gymnasieskola och vuxenutbildning 7 Driftredovisning Utfall 2003 (tkr) Kostnad Intäkt Netto Avvikelse Interkommunal ersättning gymnasieskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning Högskoleutbildning Summa Måluppfyllelse Inriktningsmålet för gymnasieskolan är att med olika medel göra flexibla lösningar såsom val av program/ inriktning, valbara kurser, individuella val och utökat/ reducerat program. Detta för att skapa stor valfrihet och göra den enskilde elevens studier personligt inriktade och individuellt anpassade. Gymnasieskolan skall också genomsyras av öppenhet mot omvärlden och mot människor och kulturer av olika slag, och strävan är att upprätthålla och skapa nya internationella kontakter. Att effektivisera medborgarnas möjligheter till utbildning och arbete är inriktningsmålet för vuxenutbildningen. Inriktningsmålen för både gymnasieskolan och vuxenutbildningen anses uppfyllda under Viktiga händelser Under året har Båstad öppnat sin nya gymnasieskola. För närvarande är det 117 elever som valt att gå i Båstad. På gymnasieskolan har lokalerna för frisörprogrammet och cafeterian renoverats. Ängelholms kommun har erhållit 1,3 mnkr i statsbidrag. Bidraget har använts till uppsökande verksamhet och investering i datorer med tillbehör. Kunskapslyftet avslutades och ersattes med Kunskapsbygget. Komvux har under året fått en ny rektor. KY-utbildningen i Ängelholms kommun har varit föremål för tillsyn av myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Myndighetens allmänna bedömning är att de studerande får en bred utbildning med bra sammansättning och innehåll. Inom vuxenutbildningen har flexkurser för flexibelt lärande tagits fram under hösten Studierna skall bedrivas som självstudier med handledning från en ansvarig lärare. Ekonomiskt utfall Det är svårt att förutsäga elevernas val av gymnasieskola. Fler elever än beräknat har gått på fristående gymnasieskolor och i andra kommuner. Under 2003 förvärvade kommunen fastigheten där gymnasieskolans fordonsprogram inryms. Förvärvet innebar att hyreskostnaden kunde sänkas. Under 2003 har vuxenutbildningen betalt tillbaka statsbidrag för Kunskapslyftet med 1,2 mnkr. Under 2002 producerades inte det antal poäng som motsvarade det erhållna statsbidraget. Framtiden Under de kommande åren ökar elevkullarna på gymnasiet. Allt fler fristående skolor etablerar sig och Båstad har startat en ny gymnasieskola. Dessa faktorer har stor betydelse för Ängelholms gymnasieskola. Därför är det fortfarande ovisst hur många elever som väljer gymnasieskolan i Ängelholm istället för Båstads gymnasieskola eller fristående skola. Planering för total ombyggnad av Rönneskolan i samband med den nya gymnasiereformen pågår. En omorganisation av ledningsfunktionen inom vuxenutbildningen kommer att ske under Nuvarande gymnasiechefen kommer att gå i pension under 2004 och rekrytering av en ny kommer att ske.

17 03 Verksamhetsberättelse AVSNITT 17 Prestationer och nyckeltal Utfall 2002 Budget 2003 Utfall 2003 Gymnasieskola Nettokostnad/elev (tkr) Elever/pedagogisk personal Grundläggande vuxenutbildning (GRUV) Nettokostnad/elev (tkr) Elever/pedagogisk personal Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning Nettokostnad/elev (tkr) Elever/pedagogisk personal Särvux Nettokostnad/elev (tkr) Elever/pedagogisk personal

18 18 Verksamhetsberättelse 03 Gemensamt utbildning 7 Driftredovisning Utfall 2003 (tkr) Kostnad Intäkt Netto Avvikelse Gemensam administration Skolformsövergripande verksamheter Summa Måluppfyllelse Inriktningsmålet för gemensam administration är att utifrån gällande bestämmelser och fattade beslut lämna ett sakligt och objektivt beslutunderlag till de förtroendevalda samt ge råd, stöd och information till verksamhetsansvariga och allmänhet. Att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och god hälsa hos varje barn/elev är inriktningsmålet för elevhälsan. Målet har uppfyllts. Viktiga händelser Elevhälsan har förstärkts under året. Föregående år fanns det ett antal vakanta befattningar som nu har tillsatts. Året inleddes med en ny mandatperiod och med en ny ordförande. I augusti avgick denne och den tidigare ordföranden återkom. Ny upphandling av skolläkaravtalet har skett under året. Ekonomiskt utfall Kostnad för indragen befattning som biträdande förvaltningschef belastade barn- och utbildningsnämnden under första delen av året. Kostnaden har delvis finansierats av medel för arbetsvårdsinsatser. Överskott på Skolformsövergripande verksamhet, beroende på vakant psykologbefattning, har möjliggjort finansiering av 4 skolledare. Framtiden Elevvården har länge haft problem med bristfälliga och små lokaler. Beslut har nu fattats att elevhälsans ledning och administration samt elevvården skall få tillgång till samtliga lokaler på Östergatan 26. Behovet av insatser som kräver de olika kompetenser som finns inom elevhälsan ökar och för att kunna möta det ökande behovet kommer kompetensutvecklingsfrågorna att ägnas stor uppmärksamhet under det kommande verksamhetsåret. Under 2003 ska en nerdragning av assistenter ske. Eftersom denna inte kan ske från årsskiftet på grund av uppsägningstider kommer befattningen som utvecklingsledare att hållas vakant. Prestationer och nyckeltal Utfall 2002 Budget 2003 Utfall 2003 Skolformsövergripande verksamhet Skolläkartimmar/elev 0,17 0,16 0,17 Elever/skolsköterska grundskola Elever/skolsköterska gymnasieskola

19 03 Verksamhetsberättelse AVSNITT 19 Individ- och familjeomsorg Driftredovisning Utfall 2003 (tkr) Kostnad Intäkt Netto Avvikelse Individ- och familjeomsorg Summa Måluppfyllelse När det gäller handläggningstiden har förvaltningen uppnått målsättningen på sju arbetsdagar för nybesök. Likaså har man uppnått att väntetiden för återbesök understigit 14 dagar. Genomsnittstiden för bidragsberoende har minskat men uppnår inte målsättningen på fyra månader enär det finns många som erhållit försörjningsstöd pga. avsaknad av t.ex. pension eller otillräcklig inkomst. När det gäller institutionsplaceringar har målsättningen på 90 dagar inte uppnåtts, beroende på att institutionerna inte anser sig uppnå en god behandlingsinsats på så kort tid. Beträffande utredningar enl. SoL kap 11, där lagstiftningen säger fyra månader, har detta till största delen kunnat uppfyllas. Viktiga händelser Inom individ- och familjeomsorgen har arbetet med att på olika sätt förstärka öppenvårdsinsatserna i kommunen fortsatt. Projekt Insikt som skall arbeta med förebyggande insatser inom alkohol- och drogområdet påbörjades under hösten. För detta arbete har 2,0 drogsamordnare anställts. Vidare har socialförvaltningen fr.o.m. oktober månad startat en ny öppenvårdsverksamhet i samarbete med Freedom House. Syftet är att kunna erbjuda en alternativ vård till behandlingshemmen. Verksamheten bedrivs i f.d. läkarvillan där Härbärget tidigare har vistats. Härbärget kommer under en övergångsperiod att finnas i Vejbystrand för att från halvårsskiftet 2004 flytta till Skörpinge f.d. skola. Ekonomiskt utfall För hela verksamhetsprogrammet Individ- och familjeomsorg redovisas ett budgetmässigt underskott uppgående till tkr. Underskottet kan härledas till institutionsplaceringar för barn och unga respektive missbrukare. Den totala kostnaden för institutionsplaceringar/ familjehemsvård för år 2003 uppgick till tkr. För år 2002 var motsvarande siffra tkr, dvs. trenden är minskade kostnader. Detta är resultatet av en medveten inriktning på öppenvårdsinsatser som kommer att fortsätta under år Underskotten för institutionsplaceringarna/familjehemsvården uppvägs till stor del av överskott på framförallt anslagen för försörjningsstöd samt flyktingverksamhet. Jämfört med 2002 har kostnaderna för försörjningsstöd inkl. flyktingar minskat med 2,8 mnkr. Framtiden Efterfrågan på ekonomiskt bistånd förväntas öka liksom längden på bidragsbehovet enär det skett förändringar i studiemedelssystemet liksom andra bidragsformer. Det har också aviserats förändringar från Arbetsmarknadsstyrelsen samt prognoser om en förhöjd arbetslöshet. Målet är fortfarande att förmå målgruppen bli självförsörjande. Antalet anmälningsärenden mot barn och ungdomar har ökat markant och behovet av socialtjänstens insatser förväntas öka. Inom missbruksområdet är det allt fler som söker socialtjänstens medverkan att få hjälp med att komma ifrån missbruket. Målsättningen är att kunna ge hjälpen i egen regi liksom att den uppsökande verksamheten skall kunna uppmärksamma missbrukare i ett tidigt skede. Beträffande Härbärget förväntas att verksamheten kan flytta in i nya lokaler som är mer centralt belägna än vad som kan erbjudas i Vejbystrand. Antalet avhysningar ökar drastiskt och socialtjänstens medverkan att anskaffa ny bostad till framförallt barnfamiljer kommer att bli en stor arbetsbörda. Prestationer och nyckeltal Utfall 2002 Budget 2003 Utfall 2003 Försörjningsstöd Försörjningsstöd exkl. flyktingar Antal hushåll Genomsnittstid månader 5,0 4,0 4,5 Extern omsorgsresurs Antal institutionsplaceringar Barn, antal vårddagar Vuxna, antal vårddagar

20 20 Verksamhetsberättelse 03 Vård och omsorg 7 Driftredovisning Utfall 2003 (tkr) Kostnad Intäkt Netto Avvikelse Hemvård Hälso- och sjukvård Psykiatriverksamhet Summa Måluppfyllelse Enligt antaget målstyrningsprogram skall den övergripande målsättningen för verksamheten vara en säker omsorg, rehabilitering, vård och service med god kvalitet. Socialförvaltningens bestämda uppfattning är att denna målsättning efterlevs och uppfylls till alla delar. Vid ansökan om en särskild boendeplats finns en målsättning att kunna uppfylla detta inom en tremånadersperiod. Förvaltningens nuvarande ambitionsnivå är att redan inom en fyraveckorsperiod kunna besluta om ett ev. bistånd. Ekonomiskt utfall För vård- och omsorgsverksamheten i sin helhet redovisas ett budgetmässigt överskott på tkr. Detta innebär ett trendbrott mot de senaste årens stora underskott inom denna verksamhet. Förklaringen finns framförallt i en betydande budgetförstärkning men också i ett medvetet arbete från alla hemvårdsområden. Vidare kan konstateras ett stort överskott på intäktssidan och då framförallt avseende kostavgifter och hyror. När det gäller kostavgifterna beror överskottet bl.a. på en ökning av antalet serverade måltider. Kostnadsmässigt har socialnämnden fastställt att Ängelholms kommuns kostnader för social hemtjänst enligt SCB statistik inte skall överstiga riksgenomsnittet. Trots kommunens förhållandevis höga kostnader pga. många särskilda boenden har denna målsättning i det närmaste uppnåtts. Slutligen kan konstateras att målsättningen, att servicetagare som bedöms vara utskrivningsklara maximalt skall vistas på sjukhus i fem dagar, i stort sett har kunnat uppfyllas. Viktiga händelser En ny organisation för biståndshandläggare och arbetsledare har tagits i bruk under året. Detta innebär en uppdelning på olika personer vad gäller biståndsbedömning kontra arbetsledning. Dock finns biståndsbedömning och arbetsledning kvar inom samma hemvårdsområde med samma chef och under samma budget. Det positiva resultatet inom verksamheten vård- och omsorg kan också härledas till minskade kostnader för utskrivningsklara patienter (+900 tkr) samt minskade vårddygnsersättningar till de privata entreprenörerna pga. färre platser än tidigare. Slutligen kan konstateras att hemsjukvården (avvikelse tkr) fortsätter att vara beroende av bemanningsföretagen. Underskottet inom denna verksamhet kan till stor del härledas till kostnader för dessa tjänster. För år 2004 har socialförvaltningen förstärkt denna budget vilket förbättrar förutsättningarna till en budget i balans. Framtiden Under år 2004 kommer närsjukvården att utformas, vilket ställer stora krav på nordvästra Skånes kommunala vårdverksamhet. De områden som är prioriterade i samverkansmodeller är palliativ vård, rehabilitering, folkhälsofrågor och närakutvård. Socialförvaltningen har under en längre tid efterlyst ett bra instrument för att kartlägga hur bemanningen ser ut i förhållande till vårdtyngden vid våra särskilda boenden. Viktiga frågeställningar är; vilken kvalitet skall hemvården ha? Vad skall innehållet i vården vara? Hur hög skall bemanningen vara? Under året har påbörjats en mätningsmodell kallad VIS, vårdtyngds- och tidmätningssystem, som tidigare är prövad i bl.a. Hässleholms kommun. Resultat och slutsatser kommer att presenteras för socialnämnden under våren Beslut har tagits om flyttning av det privata vårdboendet Tallhaga till södra sjukhusområdet i Ängelholm. Flyttning har skett i början av Under år 2004 sker en avveckling av det privata vårdboendet på Liljegatan. Samtidigt sker en upphandling av sex nya vårdboendeplatser vid södra sjukhusområdet. Förvaltningen fortsätter arbetet med personalviktningssystemet som visar en koppling mellan behovsbedömning och personalresurser. Vidare kommer under året en utvärdering och uppföljning av gällande målstyrningsprogram att göras vilket kommer att ligga till grund för utarbetande av nytt målstyrningsprogram för åren

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Årsredovisning Ängelholms kommun

Årsredovisning Ängelholms kommun 2005 Årsredovisning Ängelholms kommun Innehåll Kommunstyrelsens ordförande...1 Förvaltningsberättelse...3 Miljöredovisning...11 Verksamhetsberättelse... 14-42 Kommunstyrelsen...14 - kommunkansliet...14

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Årsredovisning Ängelholms kommun

Årsredovisning Ängelholms kommun 2008 Årsredovisning Ängelholms kommun Innehåll Kommunstyrelsens ordförande...1 Förvaltningsberättelse...2 Miljöredovisning...10 Verksamhetsberättelse... 13-49 Kommunstyrelsen...13 - kommunkansliet...14

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Ekonomiskt utfall och ställning i korthet

Ekonomiskt utfall och ställning i korthet Finansiell analys Ekonomiskt utfall och ställning i korthet I koncernen Karlstads kommun ingår förutom kommunen även de helägda bolagen inom Stadshuskoncernen samt delägda bolag, stiftelser och kommunalförbund

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Söderhamns kommun April 2009 Robert Heed Josefin Loqvist Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer