European Youth Heart Study EYHS/EYHS II
|
|
- Barbro Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Karolinska Institutet / Stockholms Universitet Institutionen för medicinsk näringslära Nutritionslinjen, åk 3 VT-05 Biokemisk och Toxikologisk Nutrition, 10 p Institutionen för biovetenskaper vid Novum Enheten för preventiv näringslära Novum, Huddinge Handledare: Patrick Bergman tel: European Youth Heart Study EYHS/EYHS II Analys av fettkonsumtion och totalkolesterol i serum Krisztina Vajda
2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund... 3 Riskfaktorer.. 3 Aterogen dyslipidemi.4 Den inflammatoriska processen och ateroskleros.4 Kostfaktorer...5 Riskfaktorer hos barn och ungdomar 6 Projektbeskrivning.7 Syfte...7 Material och metoder...7 Blodprov 7 Kostintervju...7 Övriga mätningar och metoder.8 Statisktisk analys...8 Resultat... 9 Diskussion.13 Konklusion 14 Referenser
3 Sammanfattning Hjärt-kärlsjukdomar är ett stort folkhälsoproblem och den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Den patologiska förändringen ateroskleros är den huvudsakliga orsaken bakom hjärt- och kärlsjukdomar. En av de mest kända riskfaktorerna är höga blodfetter, speciellt höga nivåer av LDL-kolesterol. Konsumtion av mättat fett ökar nivåerna av LDL-kolesterol, vilket betyder att kosten har stor betydelse för att minska risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Studier har visat att aterosklerotiska förändringar som traditionellt förknippas med hjärt-kärlsjukdom hos vuxna även förekommer hos barn och ungdomar. Det är viktigt med en medvetenhet om att riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar kan finnas hos barn och ungdomar, och det har observerats att en tidigt påbörjad prevention kan minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar senare i livet. European Youth Heart Study (EYHS) undersöker riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar hos barn och ungdomar. Resultat från studien kan utgöra en bakgrund för utvecklande av preventiva metoder som riktar sig till barn och ungdomar, där målet är att förhindra uppkomst av riskfaktorer som förknippas med hjärtkärlsjukdom. Viktiga delar av EYHS är analyser av blodprov och registrering av kostintag. I EYHS togs blodprov från studiedeltagarna för att analysera bland annat serumnivåer av totalkolesterol. Kostregistreringen resulterade i data där det bland annat finns information om intag av fett. Med hjälp av dessa variabler undersöktes om intaget av fett kan förklara variansen av totalkolesterol i serum. Resultaten indikerade att fettintag inte korrelerar till totalkolesterol i serum, och resultatet var oberoende av om fettintaget delades upp i mättat, enkelomättat och fleromättat fett. 3
4 Bakgrund Hjärt-kärlsjukdomar är ett av de största folkhälsoproblemen och vanligaste dödsorsaken i västvärlden [1]. Det är möjligt att minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar med tanke på att de mest kända riskfaktorerna är rökning, högt blodtryck och höga blodfetter [2]. Den patologiska förändringen ateroskleros är den huvudsakliga orsaken som ligger bakom hjärtoch kärlsjukdomar [2,3]. Riskfaktorer Bland de påverkbara riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar finns höga blodfetter. När fett transporteras i blodet är det i form av lipoproteiner. Dessa består av kolesterol, fosfolipider, proteiner, triglycerider, kolesterolestrar och estrar av fettlösliga vitaminer. Ett av de vanligaste lipoproteinerna är low density lipoprotein (LDL). Ett annat viktigt lipoprotein är high density lipoprotein (HDL). Största delen av kolesterolet som transporteras i blodet är i form av LDL. När blodfetthalten undersöks i ett blodprov mäts flera olika typer av partiklar, varav de viktigaste är LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider [4]. Aterogen dyslipidemi LDL är ett aterogent lipoprotein. Normala LDL-partiklar är inte skadliga utan det är modifierat LDL, exempelvis oxiderat LDL-kolesterol, som är aterogent. Aterogen dyslipidemi, det vill säga onormala nivåer av framför allt LDL-kolesterol som kan orsaka ateroskleros, definieras av: lindrig hyperkolesterolemi, lindrig till medelhög hypertriglyceridemi, höga nivåer av onormalt små och täta partiklar av LDL-kolesterol samt lågt HDL-kolesterol. Aterogen dyslipidemi orsakas generellt inte av en enda metabol defekt, utan det är ofta flera faktorer som spelar in. Dessa faktorer är framför allt fetma, en kost rik på kolesterolhöjande fettsyror (mättade fettsyror och transfettsyror), fysisk inaktivitet, åldrande och ärftlighet. Höga blodfetter kan leda till att LDL-kolesterol lagras in i blodkärlsväggen och framför allt modifierade LDL-partiklar såsom oxiderat LDL-kolesterol. Höga nivåer av HDL-kolesterol förknippas, till skillnad från höga nivåer av LDL-kolesterol, med minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Mekanismen bakom sambandet är inte helt klarlagd. En möjlig förklaring kan vara att HDL är nödvändig vid omvänd kolesteroltransport, det vill säga när kolesterol transporteras från vävnader (inklusive kärlväggen) till levern för att utsöndras. Även nivån av triglycerider har betydelse eftersom 4
5 höga nivåer av triglycerider är aterogent. Nivån av LDL-kolesterol kan beräknas matematiskt om totalkolesterol samt nivåerna av HDL-kolesterol och triglycerider är kända [4, 5]. Den inflammatoriska processen och ateroskleros Början på den inflammatoriska processen uppkommer när det inre lagret av endotelceller i ett blodkärl får en skada av något slag (som kan orsakas av till exempel rökning). Skadan i endotelcellagret gör att en mängd signaler aktiveras, bland annat en signal som gör att cytokiner utsöndras. Cytokiner rekryterar monocyter till det skadade området. Monocyterna kommer via blodet till kärlväggen där de fagocyterar det oxiderade LDL-kolesterolet samt utsöndrar tillväxtfaktorer. Tillväxtfaktorerna gör att det bildas glatt muskulatur, vilket bidrar till att förtjocka kärlväggen. När monocyterna har fagocyterat kolesterol kallas de för skumceller. Skumcellerna fortsätter att fagocytera kolesterol tills de går sönder, vilket leder till att skumcellernas innehåll av bland annat kolesterol, cytokiner och prokoagulanter läcker ut [6]. Den inflammatoriska och aterosklerotiska processen fortsätter och trasiga skumceller byggs in i kärlväggen där de ackumuleras tillsammans med bland annat kristalliserat kolesterol och kalcium. Blodkärlet blir stelt och skört, och till slut kan det gå sönder. Det skadade endotelet går från att vara antitrombotiskt till att vara protrombotiskt, vilket leder till ökad trombos. Trombos är det samma som blodproppsbildning och innebär att trombocyter klumpar ihop sig i ett fibrinnät och bildar fibrinkoagel tillsammans med erytrocyter [3,6]. Där fett- och kalkansamlingen byggts in i kärlet blir det trångt och blodet har mindre plats att passera på, vilket innebär att blodtrycket ökar och ett så kallat turbulent flöde uppstår. Normalt flyter blodet i ett så kallat laminärt flöde, det vill säga det flyter parallellt med kärlväggarna. Ateroskleros kan ge upphov till turbulent flöde, vilket innebär att blodet flyter i virvlar och inte jämnt. Det kan i sin tur öka risken för att en eventuell trombotisk tillväxt eller delar av den skadade förkalkade kärlväggen lossnar och så småningom fastnar i små blodkärl [6]. Kostfaktorer Kosten har stor betydelse för att minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Konsumtion av mättat fett ökar nivåerna av cirkulerande LDL-kolesterol, medan konsumtion av mindre mängder mättat fett leder till minskade nivåer av LDL-kolesterol i blodet [7,8]. 5
6 Den kolesterolhöjande effekten av mättat fett antas bero på ett svar från levern. När hepatocyterna kommer i kontakt med vissa mättade fettsyror, omvandlas leverns lager av kolesterol i form av kolesterolestrar till fritt kolesterol. Ökade nivåer av fritt kolesterol leder i sin tur till minskad aktivitet av LDL-receptor, vilket gör att cirkulerande LDL-kolesterol inte avlägsnas från blodet [4]. Kroppen kan inte bryta ned kolesterol utan fritt kolesterol i levern ingår i gallsyror, vilket innebär att kolesterol utsöndras via gallan. Den huvudsakliga metabolismen av LDLkolesterol sker i levern via LDL-receptorer. LDL-rceptorn binder LDL och avlägsnar LDLkolesterol från cirkulationen. När det finns få LDL-receptorer ackumuleras LDL-kolesterol i plasman och det ökar risken för ateroskleros och hjärt-kärlsjukdomar. Mängden receptorer påverkas av bland annat kostens sammansättning. Det mesta kolesterolet som finns i kroppen är syntetiserat av kroppen själv, men en del är dietärt kolesterol. Både dietärt kolesterol och mättat fett ökar nivåerna av LDL-kolesterol genom att minska aktiviteten av LDL-receptorer [4]. Riskfaktorer hos barn och ungdomar Studier har visat att aterosklerotiska förändringar som traditionellt förknippas med hjärtkärlsjukdom hos vuxna även förekommer hos barn och ungdomar [9,10]. Redan för drygt femtio år sedan observerades aterosklerotiska förändringar i blodkärl vid obduktion av unga soldater som avlidit i krig [11,12]. En studie observerade att aterosklerotiska förändringar i aorta och kranskärl hos barn och unga kan relateras till förekomst av de traditionella riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar [13]. Resultat från flera studier tyder på att risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar påverkas av hälsobeteendet i barndomen [14,15]. Man har även sett att tidiga hälsosamma vanor (fysisk aktivitet, rätt kost, inte röka och inte dricka för mycket alkohol) har en gynnsam inverkan på fett- och lipoproteinprofilerna senare i livet [16]. Det är viktigt med en medvetenhet om att riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar kan finnas hos barn och ungdomar, och mycket tyder på att en tidigt påbörjad prevention kan minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar senare i livet [9,10,13,16]. Det är nödvändigt med ytterligare forskning för att klargöra om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar finns hos svenska barn och ungdomar idag. European Youth Heart Study (EYHS) undersöker dessa riskfaktorer hos barn och ungdomar. Resultat från studien kan utgöra en bakgrund för 6
7 utvecklande av preventiva metoder som riktar sig till barn och ungdomar, där målet är att förhindra uppkomst av riskfaktorer som förknippas med hjärt-kärlsjukdom. Projektbeskrivning European Youth Heart Study II (EYHS II) är en uppföljningsstudie av den svenska delen i EYHS. Målsättningen med EYHS/EYHS II är att följa en population med ungdomar och kartlägga deras hälsosituation, livsstil och livssituation. I EYHS undersöktes olika faktorer hos barn och ungdomar som kan komma att påverka risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar i framtiden. Dessa faktorer är nivån av olika ämnen relaterade till hjärtkärlsjukdomar i blodet, fysisk aktivitet och kondition, antropometriska värden, livs- och hälsosituation samt kostvanor. I EYHS II undersöks samma studiepopulation som deltog i EYHS för sex år sedan. Deltagarna i EYHS var 9-10 år samt år och dessa är idag år samt år när de deltar i EYHS II. Syfte Syftet med detta arbete är att studera resultat från EYHS med fokus på om intaget av fett kan förklara variansen av totalkolesterol i serum. Material och metoder EYHS är en tvärsnittsstudie och studiepopulationen bestod av barn och ungdomar i åldrarna 9 respektive 15 år. Studiepopulationen valdes ut slumpmässigt från 37 olika skolor i Örebro och Stockholm. Drygt 50 % av de tillfrågade svarade, vilket resulterade i ett deltagarantal på 1137 personer. Blodprov I armvecket togs 20 ml blod per person uppdelat på fyra olika rör (Vacuette, Greiner Lab Technologies Inc). Det första röret innehöll några droppar citrat, det andra EDTA och i det tredje röret fanns Stabilyte. Dessa tre tillsatser förhindrar blodet från att koagulera. Det fjärde röret innehöll ingen tillsats. Efter att blodproverna tagits skulle de stå i minuter. Sedan centrifugerades rören i 10 minuter i 2500 G för att separera blodkroppar från plasma. Plasma är det som blir kvar om blodkroppar tas bort från blodet. Serum fås om man låter blodet koagulera och avskiljer blodkroppar och koagel. Blodet i de fyra rören delades upp och fördes över till 12 cryorör per person enligt ett schema. Exempelvis delades blodet i det första 7
8 röret innehållande citrat upp i två rör med 0.8 ml plasma per rör samt ett rör med drygt 2.5 ml blod innehållande cellgröt. Proverna frystes in för att sedan skickas till ett annat laboratorium där analyserna görs. Blodproven som erhålls under studieperioden för EYHS II ska analyseras under sommaren och hösten Bland annat ska serumnivåer av totalkolesterol, triglycerider och HDL-kolesterol analyseras. Kostintervju En kostintervju (24 h dietary recall) genomfördes med alla studiedeltagare [17]. Kostintervjun gick ut på att varje studiedeltagare intervjuades om sitt matintag från föregående dag, vilket avses vara från midnatt till midnatt (24 timmar). Under intervjun registrerades så mycket information som möjligt. Exempelvis om studiedeltagaren åt en smörgås, ställdes frågor om bland annat brödet (sort, antal, storlek, tjocklek), smör (sort och mängd) och pålägg (sort, antal, mängd). Som hjälpmedel användes bilder på olika mängder av vanliga livsmedel och maträtter, hushållsmått samt tallrikar och glas av olika storlekar. Efter intervjun registrerades matintaget med hjälp av databasen MATs, som baseras på Livsmedelsverkets databas, där olika typer av födoämnen och maträtter finns samlade. Informationen om matintaget (från studiedeltagaren) och näringsinnehållet (med hjälp av databasen) registrerades för att senare analyseras. Övriga mätningar och metoder Blodtryck: det systoliska och diastoliska viloblodtrycket mättes med studiedeltagaren sittande i avslappnad position. Antropometriska mätningar: längd, vikt, kalipermätning av hudveck, omkretsmätning av midja och stuss, bioimpedansmätning samt bedömning av biologisk mognad på 15-åringarna. Enkät: frågor om bland annat familjeförhållanden, kost-, motions-, alkohol- och rökvanor. Konditionstest: bestod av ett arbetsprov på cykelergometer där arbetsintensiteten stegrades och studiedeltagaren cyklade tills uttröttning uppstod. Aktivitetsregistrering: var en objektiv aktivitetsregistrering som pågick under sju dagar och utfördes med hjälp av accelerometer. Statistisk analys Det totala intaget av fett, mättat fett, enkelomättade fetter och fleromättade fetter delades in i tertiler före statistisk analys. För att undersöka om variationen i serumnivåer av totalkolesterol kunde förklaras av fettintaget gjordes en ANOVA (Analysis Of Variance). Post hoc tester 8
9 gjordes enligt Tukey. Signifikansnivån sattes till p = 0,05. Alla statistiska analyser gjordes i Statistical Package of Social Siences (SPSS). Resultat Figur 1 illustrerar intaget av fett i relation till serumnivåer av totalkolesterol. ANOVA visade att det fanns skillnad mellan tertilerna med avseende på samband mellan totalt fettintag och totalkolesterolnivå (p = 0,001). Post hoc visade att skillnaden fanns mellan högt fettintag i förhållande till lågt samt medel fettintag. Ingen signifikant skillnad fanns mellan lågt och medel fettintag. 9,00 total kolesterol 8,00 7,00 6,00 5, ,00 3,00 2,00 1,00 2,00 3,00 Totalt fettintag i tertiler Figur 1. Intaget av fett uppdelat i tertiler. Tertil 1 (lågt fettintag), tertil 2 (medel fettintag) och tertil 3 (högt fettintag). 9
10 Figur 2 visar intag av mättat fett i relation till serumnivåer av totalkolesterol. Vid jämförelse av lågt och högt intag av mättat fett observerades en signifikant skillnad (p = 0,027). 9,00 Total kolesterol 8,00 7,00 6,00 5, ,00 3,00 2,00 1,00 2,00 3,00 Mättat fett i tertiler Figur 2. Intaget av mättat fett uppdelat i tertiler. Tertil 1 (lågt fettintag), tertil 2 (medel fettintag) och tertil 3 (högt fettintag). 10
11 Figur 3 visar intag av enkelomättat fett i relation till serumnivåer av totalkolesterol. Med avseende på intag av enkelomättat fett observerades en signifikant skillnad vid jämförelse av lågt och högt intag (p < 0,0001). Mellan medel och högt intag av enkelomättat fett observerades viss signifikant skillnad (p = 0,043). 9,00 8, Total kolesterol 7,00 6,00 5, ,00 3,00 2,00 1,00 2,00 3,00 Enkelomättat fett i tertiler Figur 3. Intaget av enkelomättat fett uppdelat i tertiler. Tertil 1 (lågt fettintag), tertil 2 (medel fettintag) och tertil 3 (högt fettintag). 11
12 Figur 4 visar intag av fleromättat fett i relation till serumnivåer av totalkolesterol. Vid jämförelse av lågt och högt intag, uppdelat med avseende på intag av fleromättat fett, observerades en signifikant skillnad (p < 0,0001). Även mellan medel och högt intag av fleromättat fett observerades signifikant skillnad (p = 0,025). 9,00 total kolesterol 8,00 7,00 6,00 5, ,00 3,00 2,00 1,00 2,00 3,00 fleromättat fett i tertiler Figur 4. Intaget av fleromättat fett uppdelat i tertiler. Tertil 1 (lågt fettintag), tertil 2 (medel fettintag) och tertil 3 (högt fettintag). 12
13 Diskussion Resultaten som observerades efter analys av totalt fettintag respektive intag av mättat, enkeloch fleromättat fett i relation till serumkolesterol var oväntade. Vid analys av fettintag och kolesterolnivå delades studiedeltagarna in i tertiler (Figur 1). Den tredjedel av studiedeltagare som åt minst fett finns i den första tertilen, medan den tredjedel av studiedeltagare som åt mest fett ingick i den tredje tertilen. Övriga studiedeltagares fettintag klassades som medelhögt och ingick i den andra tertilen. Resultatet visar att den tredje tertilen, som motsvarar ett högt intag av fett, korrelerade till lägre nivåer av serumkolesterol jämfört den första och den andra tertilen. Sambandet undersöktes ytterligare genom att dela upp fettintaget i mättat, enkel- och fleromättat fett, och analysera intaget av respektive fett för sig (Figur 2, 3 och 4). Det tidigare sambandet kvarstod, eftersom den tredje tertilen korrelerade till lägre kolesterolnivå vid analys av alla tre fettgrupperna. Nivån av totalkolesterol i serum borde vara större vid högt intag av fett än vid lägre fettintag, och fettsyresammansättningen borde ha betydelse för kolesterol nivån [17]. Vid beräkning av studiedeltagarnas fettintag användes kostintervjumetoden 24 hour recall. En möjlig förklaring till det oväntade resultatet gällande kolesterolnivåerna i förhållande till fettintaget kan bero på svagheterna med kostregistreringsmetoden. Det är känt att både underoch överrapportering av matintag förekommer vid kostintervjuer [17]. Det är möjligt att de studiedeltagare som hamnade i tredje tertilen (högt fettintag) egentligen underrapporterade matintaget och därmed fettintaget. Det skulle kunna förklara det oväntade sambandet mellan fettintag och totalkolesterol. Intervjuerna utfördes hela arbetsveckan, det vill säga måndag till fredag. Det innebär att matintag från söndag till torsdag kunde registreras. En nackdel med att använda 24 hour recall som kostundersökningsmetod i EYHS är att matintag på fredagar och lördagar inte registrerades. Det kan ge en felaktig bild av matintaget, eftersom matmönstret kanske inte är likadant i veckoslut som under vardagar. En betydande orsak som troligtvis påverkar resultatet är att inga justeringar för potentiella bidragande faktorer har gjorts. Exempelvis är det viktigt att sätta den konsumerade mängden 13
14 fett i relation till exempelvis energiförbrukning. Studiedeltagare som har högt fettintag, men som även har hög energiförbrukning, kan trots det ha låga serumnivåer av totalkolesterol. För att få adekvata resultat borde justeringar göras för bland annat ålder, kön, vikt och längd, fysisk aktivitet och energiförbrukning. EYHS är en tvärsnittstudie och liknande resultat med avseende på sambandet mellan fettkonsumtion och kolesterolnivåer har observerats i andra studier [18,19]. Dessa tvärsnittstudier har inte visat att högt intag av fett skulle vara en markör för höga kolesterolnivåer, medan andra studier har observerat ett positivt samband mellan högt fettintag och höga totalkolesterolnivåer [20,21]. Konklusion Enligt resultaten kan inte fettintag förklara variansen av totalkolesterol i serum. Det hade ingen betydelse för resultatet om fettintaget delades upp i mättat, enkelomättat och fleromättat fett. 14
15 Referenser 1. Edwards C.R.W., Bouchier I.A.D., Haslett C., Chilvers E.R. (1995). Davidson s Principles and Practice of Medicine (17ed). Edinburgh: Churchill Livingstone 2. Rosén M. (2005). Folkhälsorapport avsnitt om hjärt-kärlsjukdomar. Stockholm: Socialstyrelsen 3. Lindskog B.I. (1997). Medicinsk Terminologi. Stockholm: Nordiska Bokhandelns Förlag 4. Shils M.E., Olson J.A., Shike M., Ross A.C. (1999). Modern Nutrition in Health and Disease (9ed). USA: Williams & Wilkins 5. Sauvage P.R., Defesche J.C., Buirma R.J., Hutten B.A., Lansberg P.J., Kastelein J.J. (2003). Prevalence and significance of cardiovascular risk factors in a large cohort of patients with familial hypercholesterolaemia. J Intern Med, 253(2), Berne R.M., Levy M.N. (1993). Physiology (3ed). USA: International Edition 7. Noakes M., Nestel P.J, Clifton P.M. (1996). Modifying the fatty acid profile of dairy products through feedlot technology lowers plasma cholesterol of humans consuming the products. Am J Clin Nutr, 163(1), Hickman T.B., Briefel R.R., Carroll M.D., Rifkind B.M., Cleeman J.I., Maurer K.R., Johnson C.L. (1998). Distributions and trends of serum lipid levels among United States children and adolescents ages 4-19 years: data from the Third National Health and Nutrition Examination Survey. Prev Med, 27(6), Mc Gill H.C. Jr, Herderick E.E., McMahan C.A., Zieske A.W., Malcolm G.T., Tracy R.E., Strong J.P. (2002). Atherosclerosis in youth. Minerva Pediatr, 54(5), Viikari J.S., Niinikoski H., Juonala M., Raitakari O.T., Lagstrom H., Kaitosaari T., Ronnemaa T., Simell O. (2004). Risk factors for coronary heart disease in children and young adults. Acta Paediatr Suppl, 93(446), Enos W.F., Holmes R.H., Beyer J. (1953). Coronary disease among United States soldiers killed in action in Korea; preliminary report. J Am Med Assoc, 152(12), Enos W.F., Holmes R.H., Beyer J. (1986). Landmark article, July 18, 1953: Coronary disease among United States soldiers killed in action in Korea. JAMA, 256(20), Berenson G.S., Srinivasan S.R., Bao W., Newman W.P. 3rd, Tracy R.E., Wattigney W.A. (1998). Association between multiple cardiovascular risk factors and atherosclerosis in children and young adults: the Bogalusa Heart Study. N Engl J Med, 338(23), Berenson G.S., Srinivasan S.R., Bao W. (1997). Precursors of cardiovascular risk in young adults from a biracial (black-white) population: the Bogalusa Heart Study. Ann N Y Acad Sci, 817,
16 15. Kashani I.A., Nader P.R. (1986). The role of the pediatrician in the prevention of coronary heart disease in childhood. Jpn Heart J, 27(6), Hubert H.B., Eaker E.D., Garrison R.J., Castelli W.P. (1987). Life-style correlates of risk factor change in young adults: an eight-year study of coronary heart disease risk factors in the Framingham offspring. Am J Epidemiol, 125(5), Abrahamsson L., Andersson I., Åberg K.A., Becker W., Göranzon H., Hagren B., Håglin L., Jonsson I., Jonsson L., Nilsson G. (1999). Näringslära för högskolan. Stockholm: Liber AB 18. Kelishadi R., Pour M.H., Zadegan N.S., Kahbazi M., Sadry G., Amani A., Ansari R., Alikhassy H., Bashardoust N. (2004). Dietary fat intake and lipid profiles of Iranian adolescents: Isfahan Healthy Heart Program-Heart Health Promotion from Childhood. Prev Med, 39(4), Suter E, Hawes MR. (1993). Relationship of physical activity, body fat, diet, and blood lipid profile in youths yr. Med Sci Sports Exerc, 25(6), Cheng HH, Wen YY, Chen C. (2003). Serum fatty acid composition in primary school children is associated with serum cholesterol levels and dietary fat intake. Eur J Clin Nutr, 57(12), Azizi F, Rahmani M, Emami H, Mirmiran P, Hajipour R, Madjid M, Ghanbili J, Ghanbarian A, Mehrabi Y, Saadat N, Salehi P, Mortazavi N, Heydarian P, Sarbazi N, Allahverdian S, Saadati N, Ainy E, Moeini S. (2002). Cardiovascular risk factors in an Iranian urban population: Tehran lipid and glucose study (phase 1). Soz Praventivmed, 47(6),
Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare
Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merGruppträff 1 Presentation och uppstart
Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merKOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL
KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL Vägen till att lyckas börjar med ett beslut om en förändring. Den här guiden är för dig som vill börja ta de första stegen. Hej och välkommen! Kroppen är fantastisk och vi har
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merÄr det nyttigt med fet mat?
Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merMalmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merBlodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare
Blodlipider Dags för nya tider? Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare torbjorn.akerfeldt@akademiska.se EQUALIS-möte 23 oktober, 2015 Inst för medicinska vetenskaper Uppsala
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merPå professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter
På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,
Läs merÖverviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3-3 Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva men har inte lägre energiförbrukning i jämförelse med normalviktiga kontroller Det är troligt att den ökande
Läs merÄr de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin
Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merLDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1
LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merFAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI
FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI En informationsbroschyr för vårdpersonal och patienter med hyperkolesterolemi Originalproduktion av Dr Leiv Ose, januari 2012 Uppdaterad av Dr Lennart Nilsson, juni 2015 Innehållsförteckning
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merMetabola effekter av mjölkens fettsyror. Annika Smedman Nutritionist och Med. Dr.
Metabola effekter av mjölkens fettsyror Annika Smedman Nutritionist och Med. Dr. Mat Livsstilsfaktor - en av de främsta Andra: motion, sömn, stress Mjölkens sammansättning Mjölkens fetter Mer än 400 olika
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merLev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.
Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst
Läs merA.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN)
A.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN) Riskfaktor för utveckling av atheroskleros - som kan ge upphov till hjärt-kärl-sjukdomar: - Myokardinfarkt - TIA - Angina - Hjärtsvikt - Stroke - Njursvikt - Claudicatio - Vaskulärt
Läs merKolesterol på gott & ont
Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror
Läs merlivsmedels effekt på LDL-kolesterol
2018-11-04 Utvalda livsmedels effekt på LDL-kolesterol ST-projekt projektplan Mikael Hellsten, ST-läkare, Handledare David Iggman, Distriktsläkare, Med Dr GRYCKSBO VÅRDCENTRAL, LANDSTINGET DALARNA Innehåll
Läs merNya tider, nya hälsoproblem
XXXXXX även för den som motionerar - vad kan vi göra? Nya tider, nya hälsoproblem Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merBehandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar
Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast
Läs merBestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet
Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Biomedicinsk vetenskap II för receptarier VT 2011 maria.liljeqvist@molbiol.umu.se sofie.ekestubbe@molbiol.umu.se christopher.andersson@molbiol.umu.se
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merEn guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Läs merBlodkärlsundersökning Arteriografi
Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka
Läs merBarn och ungdomars Vitamin D-status
Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3
Läs merKan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merSänka LDL-målet vid diabetes? Pro
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete
Läs merFamiljär Hyperkolesterolemi
Familjär Hyperkolesterolemi Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendation Erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläktingar
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merCarl von Linné, år 1733:
Carl von Linné, år 1733: Hwad är kiärare än lifwet, liufware än hälsan Kunglig macht och konst äro intet mot hälsan Skaparen har intet fehl, han har gifwit meniskian en kropp, som lefwa kan längre än något
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Ezetimib Stada 10 mg tablett 13.7.2016, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merHur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Läs merKolesterol. En skrift om blodfetter
Kolesterol En skrift om blodfetter Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merIntag av mättat fett och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom
Intag av mättat fett och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom En litteraturstudie Tobias Jonsson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 12: 2010 Hälsopedagogprogrammet: 2007-2010 Handledare:
Läs merDistriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!
Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merKOLESTEROL OCH BLODSOCKER
NATURLIG SÄNKNING AV KOLESTEROL OCH BLODSOCKER ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN TRIMB Inledning Hjärt- och kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för sjukdomar där hjärtat eller blodkärlen inte fungerar som
Läs merHälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:
Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform
Läs merAdiponektin inhiberar Angiotensin II inducerad Abdominal Aorta Aneurysm
Adiponektin inhiberar Angiotensin II inducerad Abdominal Aorta Aneurysm Emina Vorkapic, Doktorand Institution för Medicin och Hälsa Avdelningen för Läkemedelsforskning Linköpings Universitet Översikt Aortan
Läs merBlodkärlsundersökning Arteriografi
Blodkärlsundersökning Arteriografi Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker
Läs merKan vi förebygga ateroskleros?
Livsstil och gener? Motion? Alkohol?! Kan vi förebygga ateroskleros? - Arv har större betydelse än vi trott, även om rökning, stress och mat är viktiga faktorer. - Elittränande inte nödvändigt! 30 min
Läs merBehöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala
Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical
Läs merVälj Bregott framför Becel för kärl och hjärta
Göran Petersson Hälsodebatt Professor i Kemisk Miljövetenskap Januari 2006 Kemi- och Bioteknik, Chalmers 41296 Göteborg goranp@chalmers.se Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta - Myten att hjärt-kärlsjukdomar
Läs merScreening av förstagradsanhöriga till yngre kranskärlssjuka patienter
Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Screening av förstagradsanhöriga till yngre kranskärlssjuka patienter Elisabet Nerpin November 2007 C/D-uppsats Medicinsk vetenskap Medicinsk vetenskap
Läs merAmning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.
Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -
Läs merLivsstilsförändringar vid Hälsokontroller
Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller Författare: Ulrica Fridèn AB Previa Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, 2003-2005, Örebro Universitet
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan
Läs merDen parodontala sjukdomens betydelse för hjärt-kärlsjukdom
vetenskap & klinik kåre buhlin kåre buhlin st-tandläkare, odont dr, Avdelningen för parodontologi, Odontologiska institutionen, Karolinska institutet, Huddinge Kåre Buhlin Den parodontala sjukdomens betydelse
Läs merSkräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna
Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merFett, Dieter och Myter
Fett, Dieter och Myter Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom
Läs merHur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se
Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Åtta nationella målområden
Läs merforskning pågår Barn, fysisk aktivitet och hälsa Sammanfattning
forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Barn, fysisk aktivitet och hälsa AV: PATRICK BERGMAN OCH MARIA HAGSTRÖ MER Sammanfattning Kost och fysisk aktivitet hos barn och vuxna är högaktuella debattämnen
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merArbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige
Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning
Läs merNytt riskmönster för koronarsjukdom oroar
Nytt riskmönster för koronarsjukdom oroar Ökad kroppsvikt hotar den positiva trenden Hjärtinfarktincidens och mortalitet har minskat signifikant i Göteborg under de senaste 20 åren. En rapport från det
Läs merRiskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning
Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska
Läs merPCSK9-hämmare åt folket?
PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin
Läs merHälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo
Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hans Lingfors, MD, Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, 15-74 år(5-årsmv) 30 25 20
Läs merEfalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!
Efalex Mor & Barn Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Särskilt DHA behövs för att fostret ska utvecklas optimalt, bland annat när det gäller motorik, minnesfunktion och kognitiv
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merNytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna
Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department
Läs merVad beror skillnaden på?
Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Läs merKost och Ateroskleros
Göran Petersson mars 2007 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers 412 96 Göteborg Kost och Ateroskleros - omega-6 och socker hotar, men rätt omega-3 och antioxidanter skyddar Överintag
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merEnergiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering
Energiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering Att med noggrannhet mäta fysisk aktivitet och total energiförbrukning utanför laboratoriet
Läs merKapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB
Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7 Kapitel 4 Blodtryck Kapitel 4 Blodtryck Sida 2 av 7 Blodtryck Högt okontrollerat blodtryck ökar risken för diabetes, åderförfettning, stroke, hjärtinfarkt, hjärtförstoring,
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merKolesterol. En skrift om blodfetter
Kolesterol En skrift om blodfetter Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner
Läs merFysisk aktivitet vid blodfettsrubbningar
Fysisk aktivitet vid blodfettsrubbningar ICD-10-kod: Blodfettsrubbningar (hyperlipidemi) E78 Författare Lena Björck, medicine doktor, legitimerad sjuksköterska, universitetslektor, avdelningen för molekylär
Läs merVinsterna med fysisk aktivitet livsfarligt att sitta stilla!
Vinsterna med fysisk aktivitet livsfarligt att sitta stilla! Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merSå viktiga är blodfetterna
Så viktiga är blodfetterna Gunilla Olivecrona Professor i medicinsk kemi Institutionen för medicinsk biovetenskap Jag har fått i uppgift att tala om blodfetter, antagligen eftersom jag forskar om de mekanismer
Läs mer8/12/2015. Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus
Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus Hur bemöter vi patienter som står på olika dieter? Olika dieter! GI 5:2 Stenålderskost Atkins Ät efter din blodgrupp LCHF mfl Vad kännetecknar ofta
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merSkillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten
Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merProjektarbete Kolesterol och hjärt-kärlsjukdom
Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Avsnitt 4: Kroppens ämnesomsättning VT10 Projektarbete Kolesterol och hjärt-kärlsjukdom Reviderad 10 03 04 ÅRö (MBB)
Läs merHETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne
HETA HÄLSORÖN * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne * För mycket fleromättat fett i kosten är hälsofarligt * Karotenoider är viktiga
Läs merHJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska
HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 1982 HSL 1984 Hälsa för alla år 2000
Läs merLivmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund
Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,
Läs merMedelhavskost i Norden?
Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?
Läs mer