Skogsbruket. Planteringssäsongen börjar. Stubbarna ska behandlas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruket. Planteringssäsongen börjar. Stubbarna ska behandlas 4-2010"

Transkript

1 Skogsbruket Planteringssäsongen börjar Stubbarna ska behandlas

2 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr År g å n g 80 4 Korv-Göran trivs i egen skog Gö r a n Lillkåll g jo r d e k a r r i ä r s o m ko rv- o c h k e b a b h a n d l a r e. Numera kopplar han av med promenader i egen skog. 8 Åkerkanter och vägrenar kan vara energivedsrika Mä n g d e n energived k a n b l i v e r k l i g t s t o r o c h avverkningskostnaderna låga. 12 Nu ska stubbarna behandlas Nä r temperaturen stiger till +5 b ö r s t u b b e h a n d l i n g b l i en d e l av av v e r k n i n g s r u t i n e r n a Skogsvårdsskolan, d e l 4: Du k a n h j ä l pa d i n s k o g at t m å b r a Förberedelser i n f ö r r ö j n i n g s ä so n g e n In n a n d u g e r d i g u t m e d röjsågen ä r d e t b r a at t kolla u p p vissa saker. 24 Mossa kan ge extra inkomster Danska skogsägare tjänar pengar på att sälja vanlig mossa. 28 Villaväg är bra för skogsbruket En d r ö m h a r g å t t i uppfyllelse d å m a n f å t t b r o ö v e r To m s ä c k e n Omslagsbild: Holmen 2 Skogsbruket 4/2010

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 4/2010 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. En energisk framtid väntar skogsbruket En e r g i p r i s, i n m at n i n g s ta r i f fe r, e n e r g i b e s k at t n i n g, miljövänlighet, förnybarhet, importberoende, leveranstrygghet och många andra saker kring energi har diskuterats flitigt på den politiska arenan den senaste tiden. Energibranschen är stor och viktig för att samhället skall fungera. Det är lätt för konsumenterna att byta elproducent och inom Norden handlar energibolagen med sin elektricitet på en gemensam börs. Konkurrensutsättningen skall hålla energibolagens vinstmarginaler på en acceptabel nivå. Priset på energi bestäms ändå långt av produktionskostnaderna och de igen regleras genom politik. Genom straffskatter och handel med utsläppsrätter höjs priset på fossila bränslen så att andra energiformer blir konkurrenskraftiga. Inmatningstariffer garanterar att producenten får ett minimipris för sin energi och minskar investerarnas risker. Investeringsstöd kan sänka merkostnaden för en del energiformer, och så vidare. Länderna i Europeiska Unionen har gemensamt förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energi i energiproduktionen. Finland har ålagts att höja andelen förnybar energi till hela 38 % före För att nå det målet krävs stora omställningar i energibranschen. En av omställningarna är att hämta allt mer energi i våra skogar. I mitten av april presenterade näringsminister Mauri Pekkarinen sitt förslag till stödpaket för förnybar energi för regeringen. Hela paketet går på nästan en miljard euro under tio år och målet är att produktionen av förnybar energi skall öka med 30 TWh per år. En femtedel skall produceras med vindkraft, en liten del med biogas och resten med biomassa (= energived). Det betyder att användningen av energived på tio år skall fyrdubblas och växa till 17 miljoner kubikmeter. En av frågeställningarna är hur anskaffningen av energived skall stödas i framtiden. Idag kan skogsägaren få ett stöd om 7 euro per kubikmeter för energived som hämtas ut i samband med iståndsättning av ungskog. Att stödet är bundet till vård av ungskog är ingen god lösning. Det har styrt in oss på en väg där försummad plantskogsvård kompenseras med stöd för energived. Klena stammar är dyra att hantera oberoende av om de kommer att flisas för att bli cellulosa, värmeenergi eller biodiesel. Det är fel att betala ut stöd för att drivningskostnaderna blivit skyhöga på grund av tidigare försummelser! Genom att slopa begränsningen på att skogen inte får vara grövre än 16 cm och rikta stödet till virke från alla förstagallringar skulle vi vinna mycket. Intresset för att gallra skulle öka och betydelsen av god plantskogsvård skulle bli tydlig. Sammantaget skulle det ge ett lönsammare skogsbruk och bättre garantier för att vi också i framtiden har grovt virke för sågindustrin. m JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3

4 trivs i egen skog Gö r a n Lillkåll i Pedersöre g jo r d e k a r r i ä r s o m ko rv- o c h k e b a b h a n d l a r e o c h t i l lta l a s a l l m ä n t Ko r v- Gö r a n i h e m t r a k t e r na. Affärsverksamheten Jag vill inte skryta med mitt skogsinnehav, lika lite med mitt kunnande i skogsvård, säger Göran Lillkåll. Men det är trevligt att vara skogsägare och kunna ta julgran ur egen skog. Vad gäller skogsvården litar jag helt på skogsvårdsföreningens lokala fackman. Han vet vad som behöver göras och säger till när så sker. Göran Lillkåll föddes på Västerbacka i Purmo. Till det lilla jordbruk pappa Edgar drev hörde också lite skog, och när fadern dog 2006 övertog bröderna Göran och Kaj skogsskiftet på ca 26 hektar. Det är klart att man uppskattar skogen också för att det handlar om arvegods, påpekar Göran. Barkkniven sitter ännu bra i handen ä r n u m e r a såld, va r f ö r h a n k a n koppla av m e d p r o m e - n a d e r i egen s k o g. För honom innebär skogsskiftena nära Fagerbacka gamla fäbodställe också en hel del minnen. När skogsvårdsföreningen Norrskog för några år sedan ordnade skogsdag för skolelever och skogsägare Foto: Henning Saarenpää De gamla tagen sitter i för Göran Lillkåll. 4 Skogsbruket 4/2010

5 ställde Göran upp som puriljätkä och barkade en hel del props. Jag var stolt över att fortfarande kunna föra barkkniven och det väckte fina minnen till livs. Som åring fanns ingen annan möjlighet att tjäna lite pengar än barkning på våren. Det blev ett och annat beting vid Fagerbacka, cirka 4 kilometer hemifrån. Tvåhundra klabbar per dag var målsättningen för min bror och mig och det klarade vi också av. Vi fick 7 penni per klabb, lika mycket som en lakritsstång då kostade. Hårt arbete gav god nattsömn En dag blev pojkarna olyckliga när de hade sönder mammas kaffetermos. Airam-flaskan kostade pengar på den tiden, så med brodern beslöts att vi måste öka betinget den dagen för att reparera det skedda. Vi barkade och barkade och det hann till och med börja skymma. Pappa där hemma undrade om det hänt någon olycka då pojkarna inte kommit hem. Han kom cyklande ut till Fagerbacka och vi sa att det nog inträffat en olycka. Inte tog vi skada av det hårda arbetet och vi sov gott på nätterna. Under pappas tid var skogen en viktig ekonomisk resurs. Vad helst som behövdes på gården måste tas ur skogen, så pappa högg virke varje vinter. Vi pojkar fick ty oss till barkning för att få en extra slant. Den franska potatisen var från Purmo När Göran Lillkåll sökte sig ut i det riktiga arbetslivet och bildade familj kom han på idén att öppna korvgrill i Jakobstad. Han hittade ett mellanrum mellan två hus på Kanalesplanaden där han lyckades klämma in en grill. Det var den 6 april 1973 vi öppnade grillen. Namnet Skogsbruket 4/2010 Mini-Grillen gav sig självt då yttre bredden var endast 2,8 meter. Hustrun Kerstin ställde också upp till hundra procent. Vi sålde mest hamburgare, smakbitar och fransk potatis. Den sistnämnda var inte mera fransk än att vi fick den från Purmo och skalade, strimlade och förkokade den hemma i köket. Den första kebabrullen Efter tio år i Mini-Grillen flyttade företaget över gatan och blev Korv-Göran liksom innehavaren. I mitten av 1980-talet kom också kebab med på produktlistan, inte heller detta utan besvär och motgångar. Jakobstad hade färjförbindelse med Sverige och svenska kunder frågade efter kebab. Vi visste knappt vad detta var, men efter studiebesök i Västerbotten och i Finland började vi experimentera Foto: Henning Saarenpää Jag var stolt över att fortfarande kunna föra barkkniven och det väckte fina minnen till livs. Som åring fanns ingen annan möjlighet att tjäna lite pengar än barkning på våren. Göran Lillkåll blev till och med filmad för lokala TV-kanalen när han agerade puriljätkä under en skogsdag vid Fagerbacka I Purmo. Skoleleverna blev något förvånade men också imponerade när de såg Korv-Göran barka props vid en skogsdag i Purmo. i köket. Det första försöket till försäljning misslyckades då hela rullen sprack och ramlade i golvet. Men Göran och Kerstin lärde sig tillverka kebab och efterfrågan sköt fart efter några Foto: Bertel Widjeskog veckor. En industrihall inköptes, Göran konstruerade maskiner för att grilla och strimla kebab som såldes långt utöver stadens gränser. Partiaffärer kopplades in och snart blev kebabtillverkningen en egen rörelse. Nu ställer Göran också upp som konsult när de nuvarande ägarna försöker utvidga marknaden ytterligare. Krigsveteranerna ligger Göran varmt om hjärtat Framgångarna förklarar Göran Lillkåll med hårt arbete och lite speciella grepp i marknadsföringen. Vi fick bra start eftersom vi själva var i samma ålder som den huvudsakliga kundkretsen och vi lyckades skapa oss ett namn. Till och med en egen läskedryck sålde bra då etiketten var originellt utformad. Vi var måna om att själva stå i grillen så mycket som möjligt. Det blev naturligtvis tungt med allt resande och nu känns det gott att kunna ägna sig åt helt andra saker. För att hedra sin far och alla andra frontmän har Göran Lillkåll nu bland annat ägnat sig åt krigsveteranernas sak. m Te x t: Bertel Widjeskog 5

6 Hittar du dina råmärken? Äldre skogsägare tror sig veta var rårna mellan skogsfastigheterna g å r o c h va r r å m ä r k e n f i n n s. Sa n n i n g e n ä r d o c k at t m å n g a i n t e v e t, d e ba r a t r o r sig v e ta. Fa r fa r h a r k a n s k e b e r ä t tat at t en stig g å r l ä n g s r å n, men stigen kan ha bytt sträckning till följd av nedfalln a t r ä d eller m a r k b e r e d n i n g. Om b å d a fastigheterna h a r k a l av v e r k at l ä n g s d e n g e m e n s a m m a r å n, k a n stigen försvinna på några år. Det lönar sig att hålla rårna öppna och inte låta dem växa igen. Fastighetsbildningslagen (554/1995) säger att om det finns oklarheter som gäller råns sträckning el- ler råmärken så måste man hålla en officiell rågång. Det kostar en hel del pengar och i många fall är det helt onödigt. Det är bättre att hålla rårna öppna så länge som de kan urskiljas i terrängen. När får jag själv öppna en rå? Den bästa årstiden att hitta ett försvunnet röse är vår. Det här fyrkantiga röset var en liten upphöjning under humustäcket. År 2005 stadgade riksdagen mycket klokt: Ägare till registerenheter på skogsmark utanför detaljplaneområden får hugga upp en rå mellan sina enheter, om rån har huggits upp tidigare i samband med en lantmäteriförrättning och dess sträckning inte är oklar eller stridig. Rån skall huggas upp så att rålinjen går mitt i den upphuggna rågatan och tydligt kan urskiljas. Rågatan får huggas upp högst en och en halv meter bred, om inte ägarna avtalar något annat. Om avtal inte nås om upphuggning av rån, får ägaren till en registerenhet hugga upp rån utan rågrannens samtycke efter att ha underrättat rågrannen om detta. De träd som fällts inom råområdet tillkommer ägaren till den registerenhet på vars sida av rån träden har fällts. Den som äger träden skall se till att de tas till vara. För kostnaderna för upphuggningen av rån svarar den som hugger upp rån, om inte ägarna till registerenheterna avtalar om något annat. Kort och gott: den som vet exakt var rån går i terrängen får hålla den öppen. Grannen får kanske ett påskkort och hälsningar: jag ska öppna rån efter påsken. Men då måste man verkligen veta var rån går. En märklig sak är att den ovannämnda stadgan inte finns i fastighetsbildningslagen (1995) eller förordningen (1996). Den hör till lagen angående vissa grannelagsförhållanden (1920). Olika råmärken För att hitta alla sina rår och råmärken behöver en ny skogsägare köpa en lämplig karta från den närmaste lantmäteribyrån. Vi har 12 lantmäteribyråer i landet. Deras adresser hittar du på webbadressen > Lantmäteribyråer. En fastighetskarta med alla råmärken och deras nummer utsatta är bäst. Om du har en GPS-mottagare, kan du också köpa koordinater för råmärken. Med koordinaternas hjälp kan du hitta det ungefärliga läget för ett råmärke i skogen. För att kunna hitta något, måste du veta vad du ska leta efter. Om det är fråga om gamla, försvunna råmärken, borde man hitta ett stenröse. På mineraljordar byggdes ofta stora fyrkantiga rösen av sten. För cirka 60 år sedan stadgades att ett fyrkantigt röse byggs av stenar. Röset ska vara minst 100 cm långt, 100 cm brett och minst 40 cm högt. I rösets mitt i råpunkten ska resas en minst 60 cm hög centersten som är minst 20 cm i diameter. En variant är ett femstenaröse. Det byggdes på följande sätt: i råpunkten restes en centersten av samma storlek som i ett fyrkantigt röse och som hörnstenar utplacerades fyra stenar lika långt från varandra och på omkring 80 cm avstånd från centerstenen. Hörnstenarna skulle vara minst 40 cm i diameter. Om det var knappt om stenar, restes ett enstenaröse. Det byggdes på följande sätt: i råpunkten restes en minst 80 centimeter hög sten som skulle vara minst 20 cm i diameter. 6 Skogsbruket 4/2010

7 Man accepterade också en jordfast sten eller ett bergröse. Det stipulerades att en jordfast sten eller en punkt på ett berg kan utmärkas som röse. Det fanns två alternativ. Man kunde fästa en järnbult eller ett järnrör som var minst 2 cm i diameter stadigt i råpunkten och kravet var att det skulle nå 5 cm över stenens eller bergets yta. Det andra alternativet var att i råpunkten hugga in en cirkel med en diameter på omkring 15 cm med en råvinkel inne i cirkeln. Inhuggningen skulle vara minst 1 cm djup och bred. På lösa och sanka marker byggdes ett fyrkantigt röse på en trälave. Hörnen stöddes med träpålar som var nedsänkta i mossen. Gamla rösen på trälavar är svåra att upptäcka efter årtionden, då de sjunker in i mossen. Förr gällde anvisningen att om ett röse byggt på en trälave skulle kunna sjunka in i mossen eller myren, borde det Ordet rå heter i pluralis rår. Den bestämda formen är rårna. Det böjs med andra ord på samma sätt som ordet tå. Enligt GPS-mottagaren finns ett röse i närheten. byggas ett röse av fem pålar. I råpunkten skulle en påle föras ner djupt i marken. På ungefär 80 cm avstånd från råpunkten och på lika långt avstånd från varandra skulle det finnas fyra pålar av hållbart virke, som var barkade, hade en diameter på minst 10 cm och som höjde sig minst 80 cm över markytan. Anvisningen var att det i röset skulle inhuggas eller inskäras dess nummer till minst 0,5 cm djup. För att urskilja numren på gamla rösen behövs det en liten stålborste för att putsa bort lavar. En rå måste öppnas Sedan du hittat råmärken kan du öppna rån. Om du hittar några vettare i rålinjen, kan de vara till hjälp i arbetet. Tyvärr restes inte vettare (till exempel tre bredvid varandra i råns riktning placerade stenar) på 200 meters avstånd såsom lagen angav och många vettare har förstörts vid avverkningar. Allt arbete har sina mödor! m Te x t o c h f o t o : Matti kärkkäinen Skogsbruket 4/2010 När två mindre granar har huggits bort och den fallna centerstenen har lyfts upp, syns röset. Ofta kan siffrorna vara upp och ner. 7

8 Bioenergi Åkerkanter och vägrenar kan vara energivedsrika Det b l i r dy r a r e at t ta u t energived f r å n u n g s k o g a r ä n at t ta u t g r o t o c h b ry ta s t u b b a r. Det p å v e r k a r d e t p r i s s o m skogsägaren f å r f ö r energiveden. Med s m å f ö r b ä t t r i n g a r h ä r o c h va r i k e d j a n f r å n skogen till v ä r m e pa n na n, u p p n å s vinster s o m alla pa r t e r i kedjan drar nytta av. Foto: Perttu Suonperä I takt med att efterfrågan på energived ökar, blir både röjnings- och gallringsskogar intressantare som skogsbränsleobjekt. Energived finns på många platser I både äldre plantskogar och i unga gallringsskogar finns det energived att ta ut. Ibland är det mest lönande att även ta ut det virke som fyller kraven för massaved som energived. Prisskillnaden mellan massaved och energived och den mängd massaved som tas bort vid gallringen avgör vilket alternativ som är mest lönande ur skogsägarens synvinkel. Energived växer också längs åkerkanter, diken och vägrenar. Mängden kan bli verkligt stor och dessutom blir avverkningskostnaderna låga. Albestånd, som bl.a. finns längs våra kuster, är virkesrika. Virkesvolymer på upp till 100 m 3 /hektar är inget ovanligt. Virket duger sällan till något annat än som bränsle. När det på vintern snöar och turvis är plus- och minusgrader kan en otäckt trave bli en isklump. Då är det omöjligt att flisa virket. Liten eller stor panna? Det är bra att i förväg ta reda på i hurdan panna skogsbränslet sannolikt kommer att brännas och var flisningen sker. Mindre värmepannor som används i egnahemshus och på jordbruksfastigheter ska ha flis av bra kvalitet. Fukthalten ska vara under 25 procent. Stammar som tas ut som energived från röjningsoch gallringsskogar ska därför kvistas. Medelstora värmeverk, upp till kw, klarar av att bränna flis som är gjord av okvisade stammar och av grot. Fukthalten ska vara under 40 procent. Stora värmeverk, över kw, klarar av all slags energived, men ju torrare flisen är och ju bättre kvaliteten den har, desto färre blir driftstoppen och desto mer energi får man ut av flisen. Vad innebär dålig flis? Dålig flis är dålig för alla och det blir dyrt att elda med den. Fuktig flis har en hög vattenhalt och den energi som man får ut av flisen blir lägre. Vid längre lagring börjar fuktig flis brytas ned och i extrema fall kan flisstacken antändas. Den börjar också mögla och blir en hälsorisk. Fuktig flis fryser vid lagring under bar himmel vintertid. Det ger problem på transportörerna. Ju fuktigare flis desto mera aska blir det. En jämn flisfraktion med lite stickor ger mindre driftstopp. Flisfraktionen bör vara anpassad till pannan. m I Skogsbruket inleder vi en serie om uttag av energived från gallringsskogar. I dessa skogar finns en stor potential. Med små förbättringar i produktionskedjan från skogen till värmepannan, uppnås vinster som alla parter har nytta av. Texterna kommer att basera sig på Laatuhakkeen tuotanto -opas som är skriven av energivedsexpert Tanja Lepistö på Södra Österbottens skogscentral. 8 Skogsbruket 4/2010

9 Bioenergi Nya spelregler för mätning av energived En e r g i v e d eller s t u b b a r, g r o t o c h k l e n v i r k e f r å n u n g s k o g s g a l l r i n g a r ä r d e t virkessortiment s o m d e t ä r störst efterfrågan på i d a g. Det s o m n u k r ä v s ä r at t fa s t k u b i k m e t e r b l i r d e n m å t t e n h e t s o m a n- v ä n d s i h a n d e l n m e d energived. Då b l i r d e t l ä t- ta r e f ö r skogsägaren at t j ä m f ö r a priser. Foto: Christer Backlund Vägning av energived ökar i popularitet, då de flesta skogstraktorer börjar ha kranvåg som standardutrustning. Med omräkningstal kan vikten omvandlas till fastkubikmeter. Konkret innebär det att energiveden vägs när den lastas på skogstraktorn. Omräkningstalen är olika beroende på om energiveden är färsk eller har torkat över sommaren 980 kg färska stubbar motsvarar 1 fast-m 3. Omräkningstal som gör det möjligt att omvandla vikt till fastkubikmeter. Skogsägare ska inte behöva vänta 2 år på betalningen Ett pris som är angivet i euro/ m 3 är lättare att anamma än ett pris som är angivet i euro/ MWh. En annan fördel med vägning är att virkesmängden klarnar så snart energiveden är utkörd. Fortsättningsvis är det mycket vanligt att skogsägarna får vänta 1 2 år på virkeslikviden när de säljer grot och klenvirke. Sådan är situationen när betalningen sker enligt antal flliskubikmeter, då energiveden ska torka 1 2 år innan den flisas eller krossas. Skogsbruket 4/2010 Vägning ger exakt resultat Vägning ger ett mycket exaktare resultat både för uttag av grot och av klenvirke från gallringsskogar, säger skogsenergiexpert Juha Koronen på Metsäliitto i en intervju i 900 kg nyavverkad energived från ungskogar motsvarar 1 fast-m 3. tidningen Metsäliiton Viesti. Ofta uppskattas fortsättningsvis mängden grot utgående från den mängd virke som av- 9

10 Bioenergi verkas på förnyelseytan. Vägning ger ett exakt resultat och då vi nu har omräkningstal även för stubbar, blir handeln med energived mycket konkretare. Christer Nilsson på Mecanil, ett företag som säljer bland annat kranvågar, uppger att försäljningen av kranvågar ökade i höstas med nästan 100 procent. En kranvåg kostar färdig monterad på griplastaren omkring euro utan moms. Reviret överväger att också börja väga stubbar Södra skogsreviret är en stor energivedsanskaffare och har specialtraktorer som kör ut största delen av groten och energiveden från gallringsskogarna. De här skogstraktorerna har kranvåg. De väger all energived som de kör ut. Ur skogsägarens synvinkel betyder det här att skogsägaren får betalt för energiveden så snart den är utkörd, säger virkeschef Johan Engström på Södra skogsreviret. De här skogstraktorerna har större lastutrymme. Det betyder att två olika skogstraktorer kommer till samma förnyelseytan, men det är inte lönsamt att låta en stor skogstraktor med lastutrymme anpassat för utkörning av tunga timmerlass att köra ut skrymmande, men lätt energived. Energiveden får oftast torka på avverkningsytan några veckor. Då bli också lagerplatsen ledig för energivedstravarna då massaveden och timret har hunnit bli bortkört. För stubbarnas del har reviret inte ännu fattat beslut om vi även här ska övergå till vägning. Ännu beräknar vi mängden energived från stubbrytning utgående från förnyelseytans areal. UPM kräver kranvåg Travar sjunker ihop Enligt energivedsexpert Christer Backlund på UPM, kräver bolaget numera att skogsmaskinentreprenörer som kör ut energived ska skaffa kranvågar. Många har kranvåg redan, säger Christer Backlund. Av groten vägs ungefär en tredjedel och av energiveden från gallringsskogar ännu mera. För skogsägaren betyder det här att han får virkeslikviden så snart virket är utkört. Skogsmaskinentreprenören får också betalt enligt samma system. Nu börjar vi också väga stubbar, då det finns omräkningstal även för dem. m Vikten ger fast-m 3 Omräkningstalen är olika för energived från gallringar, grot och stubbar. Inom resp. sortiment finns det olika omräkningstal beroende på om virket är färskt eller om det har hunnit torka innan det vägs. Exempel på några omräkningstal: Färska stubbar 980 kg/m 3 Färsk grot kg/m 3 Färsk energived från gallringar 900 kg/m 3 En trave med energived som består av okvistade klena träd sjunker ihop mycket under lagringen. Om höjden på traven mäts när virket körs ut och på nytt efter några månader har den blivit tio procent lägre. Det här resultatet ger en undersökning i Kuortane. Den första veckan sjunker traven mest ihop. En trave som är 5 meter hög blir 20 centimeter lägre på en vecka. På fyra månader har den sjunkit ihop 50 centimeter eller tio procent. Direktiven för mätning av energived anger kranvågsmätning som den bästa metoden. Om säljaren och köparen trots allt kommer överens om att använda travmätning, är det skäl att beakta att traven kan ha sjunkit ihop. m Källa: Bioenergia 1/2010 Alternativ handbok för skogsbruk Skogsvården har utvecklats med stormsteg under de senaste 15 åren. Skogsägarna har fått tillgång till många nya sätt att sköta sin skog och de här nya metoderna kan i bästa fall öka skogarnas produktivitet med flera tiotal procent, säger skogsserviceföretaget Innofor Oy i sin nyutgivna handbok. Handboken "Silmät auki metsässä: mistä metsänhoidossa kannattaa maksaa?", (ungefär Med öppna ögon i skogen: vad lönar det sig att betala för inom skogsvården ) har författats av bolagets styrelseordförande Marcus Walsh, skogsrådgivare Erno Lehto och bolagets verkställande direktör Marko Mäkinen. Broschyren som är på finska omfattar 25 sidor med illustrationer i form av färgfoton och källhänvisningar i elektronisk form. Den riktar sig speciellt till nya skogsägare och skogsägare som anlitar ombud för skötseln av sin skogsegendom. Broschyren kan fritt laddas ned från nätet på adressen: for.fi/silmat_auki_metsassa/ Intressant läsning för alla som vill hålla koll på vilka argument kontinuitets- och blädningsskogsbrukets förespråkare lägger fram. Metoder som presenteras är bl. a. krongallring och låggallring. Innehållet representerar bolagets syn på skogsbruk och är inte några officiella rekommendationer. Handboken innehåller också några intressanta kostnadskalkyler. m Värmen i juli i fjol bestämmer toppskottets längd Temperaturen i juli i fjol och trädets ålder är de två faktorer som avgör hur långa tallens toppskott blir i år. Temperaturen har större betydelse än trädets ålder. En bra längdtillväxt, dvs. långa toppskott, betyder samtidigt att barren växer bra. För tall och även för gran pågår längdtillväxten, skottsträckningen, under cirka sex veckor med början i månadsskiftet maj juni. m 10 Skogsbruket 4/2010

11 Sk o g s v å r d Nu är det vår plantering ger motion Den bästa tiden för plant e r i n g ä r d e allra första v e c ko r na efter at t tjälen g å t t u r m a r k e n. Om d u s k a plantera b å d e t ä c k- r o t s - o c h ba r r ot s p l a n- t o r, s k a d u b ö r ja m e d ba r- r ot s p l a n to r na. Klä dig rätt och använd rätta arbetsredskap Hantering före plantering Behandla plantorna varsamt. Barrotsplantor levereras i säckar. Var noga med att inte slänga säckarna och stapla dem inte på varandra. Barrotsplantor är känsliga för torka. Täckrotsplantor levereras i pappkartonger. Många plantor har under vintern förvarats i frys- eller kyllager och har ibland inte hunnit tina upp vid leverans. Då är det viktigt att du låter plantorna tina långsamt. Överskatta inte din kapacitet Plantera så snart som möjligt efter leverans och ta inte hem fler plantor än du klarar av att plantera. Om du trots allt inte hinner med allt och måste förvara plantorna några dagar, försök hålla dem fuktiga. När du kramar täckrotsplantans torvklump lätt ska det rinna vatten mellan fingrarna. Om inte, vattnar du försiktigt pantorna. Förvara dem i skugga. Barrotsplantor kan du sänka i en balja. Kemiskt behandlade plantor får du inte sätta i vattendrag. Väl ute på planteringsytan ska plantsäckarna snabbt in i skuggan. De får Skogsbruket 4/2010 Hatt eller skärmmössa Vårsolen är förrädisk även när den gömmer sig bakom molnen. En hatt eller skärmmössa skyddar dig från solsting och brännskador under en lång dag på kalytan. Långa ärmar Långärmat skyddar mot plantornas stickiga barr. Extra viktigt när plantorna är kemiskt behandlade. Tall- och granplantor är behandlade mot angrepp av snytbagge. Handskar Använd alltid handskar när du arbetar med kemiskt behandlade plantor. inte ligga och svettas på släpvagnen hela dagen, inte ens på en täckt släpvagn. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Plantkorg Det finns plantkorgar av olika slag både med och utan axel- och midjerem. De bärs på höften. En plantkorg kostar omkring 70 euro inkl. moms. Rätt redskap Till täckrotsplantor används planteringsrör av typen Pottiputki. Dimension ska väljas efter plantstorlek. Det finns reservdelar. Om du köper ett eget rör har du det alltid till hands. Då riskerar du inte heller att få ett trasigt utlåningsrör. Ett planteringsrör kostar omkring 160 euro inkl. moms. 11

12 Nu ska stub Sk o g s v å r d Foto: Anders Esselin Rotrötan förstör veden inne i granstammar. Den växer från rötterna uppåt i stammen. 12 Skogsbruket 4/2010

13 barna behandlas Nä r temperaturen på v å r e n stiger till +5 g r a d e r, b ö r s t u b b e h a n d l i n g b l i en d e l av av v e r k n i n g s r u t i n e r n a. Rekommendationerna h a r va r i t at t b e h a n d l a s t u b- barna med urea eller Rotstop i alla avverkningar mel - l a n m o r s d a g o c h f a r s d a g, m e n f o r s k a r na säger n u at t svampsporerna är aktiva redan vid några plusgrader. Det är en vanlig uppfattning att det inte är nödvändigt att stubbehandla i friska skogar. Men det är i själva verket allra viktigast att stubbehandla de bestånd, unga som gamla, där rotrötan inte ännu finns. Då hindrar du som skogsägare rotrötan från att komma in i friska tall- och granskogar. Även 2 cm stubbar sprider rotröta Även mycket små granstubbar sprider rotröta till träd i sin närhet. Det visar en undersökning vid SLU i Sverige. Undersökningen visar entydigt att granstubbar av alla diametrar och åldrar sprider rotröta vidare till träd i närheten via rotkontakter. Till och med granstubbar som inte är mer än två centimeter i diameter sprider rotröta. Enligt Anna Gunulf som deltar i undersökningen har skogsbruket inte hittills brytt sig om klenare stubbar eftersom man trott att de inte ka sprida rötan vidare i beståndet. Resultaten från den här undersökningen stöder alltså inte detta synsätt och resulatet kan förändra nuvarande rekommendationer för skogsskötsel. m Skogsbruket 4/2010 Osynlig fiende I bestånd som redan har rotröta hindrar stubbehandlingen rotrötesvampen från att sprida sig ytterligare till friska träd. Rotrötesvampen är mycket långlivad. När den finns i ett bestånd sprider den sporer år. Sporerna är lätta och kan föras med vinden flera kilometer. Det är sällan vi ser svampens fruktkroppar som sprider sporerna. De kan vara upp till 25 centimeter i diameter, är gräddvita och sitter tätt tryckta mot undersidan av rötterna. I rotvältor till omkullblåsta träd har vi största chansen att se dem. Från stubben via rötter till friska träd Sporerna sätter sig på färska stubbar och i färska sår på rötter och stammar. Från infektionsstället växer svampen upp i stammen och ut i rotsystemet. Träden står i förbindelse med varandra genom rotkontakter och därför sprids rötan från träd till träd och från stubbe till träd genom dessa. Rötan växer snabbt i stammar och rötter. När sporerna sätter sig på en frisk stubbe sprider sig rötan med en hastighet av 15 centimeter per år ner i de ännu friska rötterna. Stubbehandlingen är gratis Som skogsägare behöver du i praktiken inte betala något för stubbehandlingen. Det här gäller både vid slutavverkningar och gallringar i granoch tallskogar. Undantaget är tallskogar som ligger norr om Vasa eftersom det inte är klarlagt att tallens rotröta har hunnit sprida sig hit. Kostnaderna för bekämpningsmedlet ersätts helt av staten. Kostnaderna för spridningen ersätts till hälften, men det är sällan som den som utför avverkningen kräver in den andra hälften av kostnaderna. Avverkningsmaskinerna har idag som standardutrustning aggregat för stubbehandling. Stubbehandling vid avverkning med motorsåg Självverksamma skogsägare har i praktiken hittills inte kunnat behandla stubbarna efter en gallring. Det har inte funnits medel i så små förpackningar. Nu har JL-Tuotteet, som säljer det ureabaserade medlet PS-kantosuoja, 10 liters förpackningar i handeln. Medlet är egentligen urin som fått en blå färgtillsats så att det syns vilka stubbar som är behandlade. Det är helt ofarligt för människor och djur. En ryggspruta är det enklaste redskapet för att behandla stubbarna manuellt. Även en handpumpad trycksprayflaska är fullt användbar. Den kostar euro. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku TVÅ PROCENTS RÄNTA OCKSÅ PÅ DIN DEPOSITION Kontorens kontaktuppgifter på adressen Ser en människa i varje kund. Depositionstid 12 mån. Ett avgiftsfritt uttag efter 3 mån. Minimideposition Mera information på Aktia Banks kontor. 13

14 Sk o g s v å r d Plantbrist på Åland i vår Om k r i n g skogsplantor s k a n e r i d e n å l ä n d s k a jo r d e n i v å r l i k a m å n g a s o m i f jo l. Men i å r ä r andelen g r a n p l a n t o r o va n l i g t h ö g, v i m å s t e till o c h m e d k ö pa g r a n p l a n t o r f r å n Sv e r i g e o c h Finland för att klara behovet, säger Torbjörn Björkm a n, verksamhetsledare v i d Ål a n d s skogsvårdsfören i n g. Planteringssäsongen på Åland brukar börja i mitten av april, i år tror Torbjörn Björkman på en något senare start. Vi hoppas på månadsskiftet april-maj. Det har inte varit någon tjäle i år men mycket snö och markerna måste torka upp ordentligt innan vi kan köra igång, säger han. Skogsvårdsföreningen handhar all plantering på Åland enligt två modeller. Hälften av våra skogsägare planterar själva och då bistår vi med plantor och redskap medan den andra hälften anlitar oss för att göra allt. Föreningen har ett par anställda skogsarbetare som deltar i planteringen men under planteringssäsongen, som brukar sträcka sig in i början av juni, behövs extra folk. Totalt behövs personer och vi har en liten stab av personer som gärna tar ett tillfälligt jobb, bland dem några studerande och abiturienter. Det brukar ordna sig på något sätt att få ihop tillräckligt många. Konstant mängd I år har föreningen beställt plantor. Mängden har hållit sig rätt konstant under de senaste åren. Vi brukar ha hälften tall, hälften gran men i år är fördelningen en annan. Vi har ovanligt mycket granplantor, cirka 65 procent av totalmängden, säger Torbjörn Björkman. Även andra trädslag planteras, till exempel björk, lärk och klibbal, men mängderna är så små att de knappt märks i statistiken. Skogsvårdsföreningens anställda bestämmer i Avslutad offertrunda På Åland finns det privata företaget Rosenbacken som driver upp tall- och granplantor. Normala år köper skogsvårdsföreningen alla plantor som behövs från just det företaget men i år måste man komplettera med granplantor både från Sverige och från Finland. Vi köper också lite större granplantor från Sverige. De behöver vi för att komplettera fjolårets planteringar och ersätta plantor som förstörts av till exempel snytbaggen eller rådjur. Ålands skogsvårdsförening har inför de kommande fem åren begärt in offerter på gran- och tallplantor På lite större ytor brukar vi också försöka blanda gran och tall. samråd med skogsägarna vilket trädslag som ska planteras på den aktuella ytan. Björkman har inget entydigt svar på varför det blir ovanligt mycket granplantor i vår. Möjligen har man avverkat mer på bördiga marker, normalt planteras nämligen gran på medelgoda och bördiga marker medan tall planteras på torra. Men det är ingen given automatik i följden att gran ska följas av gran och att tall ska följas av tall. Ibland kan avverkad tallskog ha vuxit på väl bördiga marker och då byter man till gran. På lite större ytor brukar vi också försöka blanda gran och tall, säger Björkman. och beslutat att även i fortsättningen anlita Rosenbacken. Företaget har konkurrenskraftiga priser och plantor av bra kvalitet. Det är också en fördel för oss att det finns på hemmaplan, det underlättar logistiken och om eventuella problem ska redas ut, säger Torbjörn Björkman. Plantor av udda trädslag måste dock även i fortsättningen köpas från plantskolor utanför Åland, de tillhandahåller inte Rosenbacken som enbart har gran och tall i sitt sortiment. m Te x t: Helena Forsgård Tapeter blir på modet igen Tapeten blir igen popul ä r. Ju s t n u ä r d e t s ta r- ka färger, stora möns - ter o c h fibertapet s o m gäller. Nat u r e n ä r m e d i många tapetkollektion e r. Vä r l d e n s största t i l lv e r k a r e av ta p e t pa p- per finns i Finland. Med en fondvägg kan man vara modig, men slippa att vara våghalsig. Dagens stora färggranna tapetmönster passar dessutom utmärkt att sätta upp på bara en vägg. Att tapetsera hela rummet med stora mönster känns fortfarande främmande, men det kommer mer och mer. På årsnivå säljs omkring 700 miljoner tapetrullar per år. M-reals fabrik i Kyröskoski, som ligger mellan Parkano och Tammerfors, är världens största tillverkare av papper som görs till tapeter. Var femte tapetrulle som säljs i världen och varannan som säljs i Finland är tryckt på papper som är tillverkat i Kyröskoski. Kyröskoski har tillverkat tapetpapper sedan 1950-talet. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku 14 Skogsbruket 4/2010

15 Skogsvårdsskolan 4 Du kan hjälpa din skog att må bra Tr ä d e n ä r u n d e r hela sin livstid utsatta f ö r en m ä n g d o l i k a h o t. So m s k o g s ä g a r e h a r d u flera möjligheter at t m i n s k a r i s k e n f ö r skogsskador o c h få m e r u t av d i n s k o g. Det b ä s ta sättet ä r at t s k ö ta o m skogen o c h avverka rätt. Det ä r viktigt at t d u k ä n n e r till d e v i k t i g a s t e s k a d e- görarna, så att du kan förebygga eller åtgärda eventuella skador i tid. Skador i plantskogar Frost Frostskador uppstår oftast på låglänta marker och i svackor där kall luft lägger sig. Särskilt gran är känslig för frostskador. Vid svår frost kan späda skott gulna och dö relativt snabbt. De döda hängande skotten med bruna barr sitter kvar resten av sommaren, men nästa vår skjuter granen nya skott. Tall är mindre utsatt för frostskador. Också vid svår frost begränsas ofta skadorna till en missfärgning av skottspetsarna och lätt böjda skott. Förebyggande åtgärder: På frostkänsliga ställen lönar det sig att förnya skogen under skärmträd. Var noga med att välja plantor av rätt trädslag och rätt ursprung. Plantor av frön från sydligare trakter är känsligare för frost. Snytbagge Snytbaggen är den allvarligaste skadegö- raren i unga plantskogar. Färska stubbar och hyggesrester lockar snytbaggar till förnyelseytan. Skalbaggarna gnager barken på unga tall- och granplantor och ibland även björk. Större plantor tål mer gnag utan att dö. Plantorna behandlas med bekämpningsmedel på plantskolorna. Förebyggande åtgärder: Du kan minska risken för skador genom att plantera minst 20 cm in på markberedd mineraljord och använda stora plantor. Sork Under sorkstammarnas toppår, ungefär med 3 4 års mellanrum, orsakar sorkarna omfattande skador i plantskogar. I fjol var det ett toppår både för åkersorken och för skogssorken. Då fanns det upp till 300 åkersorkar per hektar och skadorna på små plantor var omfattande. Foto: Gunnar Salingre Döda hängande skott med bruna barr är tecken på frostskada. Nu har sorkstammarna rasat men en ny topp är att vänta vintern Förebyggande åtgärder: För att förebygga sorkskador ska du låta markbereda förnyelseytan. Värdefullare plantor kan du förse med rörformade skydd eller skyddsnät eller bespruta dem med illaluktande medel. Samma medel Skogsbruket 4/

16 Skogsvårdsskolan som fungerar mot älgbetning fungerar också mot skogssork. Mot åkersorken fungerar bekämpningsmedlet Klerat som också biter på vattensork. Du kan också minska skadorna genom olika åtgärder efter planteringen. På hösten innan snön faller, lönar det sig att trampa högt gräs runt plantorna. På vintern kan du packa snön runt plantorna. Om du har en snöskoter kan du försiktigt köra mellan plantorna. Då packas det lösa snöskikt där åkersorkarna håller till under vintern. Knäckesjuka Knäckesjuka på tall är allmän där tallplantor och aspsly förekommer tillsammans. Knäckesjukan dödar toppskotten på tallplantor och orsakar flertoppighet. Om sjukdomen finns flera år i följd kan den allvarligt störa plantskogens utveckling. Svampen som orsakar knäcksjuka sprider sig till plantorna från aspsly. Förebyggande åtgärder: Du kan bekämpa knäckesjukan på förhand genom att hindra uppkomsten av aspsly. Den billigaste metoden är ringbarkning eller fickning av asparna några år före förnyelseavverkningen. Foto: Gerd Mattsson Turku Älg Älgen betar gärna i plantskogar. På vintern äter älgen ungefär tio kilo kvistar per dygn och på sommaren det dubbla. Den viktigaste foderväxten är på sommaren björk och på vintern tall. Älgen äter gärna också vide, rönn och asp. De största skadorna uppstår i tallplantskogar. Plantorna är utsatta för älgbetning ända till att de uppnår en höjd på fem meter. Risken ökar om slyröjningen blir försenad. Tallplantor som beskuggas av lövträd blir smakligare för älgen eftersom de producerar mindre illasmakande försvarsämnen. Plantbestånd av björk är utsatta ända tills plantorna har uppnått en höjd på sju meter. Då du anlägger ett björkbestånd i ett älgområde måste du vara beredd på skyddsåtgärder. Älgarna orsakar sällan skador i plantbestånd av gran. Vad göra? Svampen som orsakar knäckesjuka ger på tallskotten sår, som försvagar skottaxeln. Den böjs, bryts och kan till och med knäckas och därav namnet knäckesjuka. Foto: Gerd Mattsson Turku Tomma mjölkförpackningar duger som skydd mot älgbetning, men kom ihåg att ta bort dem på våren innan trädens längdtillväxt börjar. Älgen äter gärna toppar och grenar av större tallar och björkar. I älgens övervintringsområden ska du helst avverka under vinterhalvåret. När träden fälls under vinterhalvåret behåller topparna sin näringshalt. Avverkningsmaskinen kan lyfta upp topparna mot stenar och stubbar eller i högar som älgen lätt kommer åt. Älgen hittar lätt till de avverkningar som gjorts i början av vintern, eftersom den fortfarande rör sig mycket den tiden på året. Salt fungerar bra som lockbete. Det innehåller natrium som älgen behöver. Man kan servera saltet i olika former och exempelvis slickstenarna innehåller flera olika spårämnen. Salt kan också spridas som lösning med spruta. Om man till exempel saltar buskagen på utfordringsplatserna äter älgen mera där. Man kan öka utbudet av foder för älgen genom att grunda permanenta utfordringsplatser. Placera utfordringsplatserna på lätt åtkomliga ställen eftersom de kräver ständigt underhåll och påfyllning. Placera inte utfordringsställena i närheten av plantbestånd och livligt trafikerade vägar. Det finns också mekaniska skydd och illaluktande medel. Skogsägaren kan i beskattningen dra av kostnaderna för skyddsåtgärderna. Viltstängsel är den dyraste lösningen. De lämpar sig endast där man vill odla trädslag som är synnerligen attraktiva för älgen. Tratt- och spiralformade skydd samt skyddsnät kan träs på toppskottet på plantorna. Toppskydden måste lyftas uppåt varje år efterhand som plantorna växer. Illaluktande avskräckningsmedel kan också sprutas på toppskotten. När besprutningen görs i oktober, räcker skyddet hela vintern. Läs bruksanvisningarna noggrant, då lövträd är speciellt känsliga under den period de har löv. 16 Skogsbruket 4/2010

17 Skogsvårdsskolan Skador i äldre skogar Snö Snöskador kan uppstå då tung, våt snö, s.k. upplega, eller underkylt regn fäster sig i trädkronorna. Brotten skadar träden och skapar inkörsportar för insekter och svampar. Mest känsliga är tallbestånd som växt alltför tätt och nyligen har gallrats. Förebyggande åtgärder: Gallra i tid. Det är särskilt viktigt att du utför första gallringen i tid så att skogen inte blir för tät och träden för klena. Storm Gallringsskogar är mest utsatta för stormskador genast efter gallringen. På några år anpassar sig trädens rötter till den nya situationen och skaderisken normaliseras. Rotröta Granens rotröta är den allvarligaste skadegöraren i våra skogar. Tallens rotröta som tidigare varit rätt anonym håller på att breda ut sig. Den angriper främst tal- lar som den dödar snabbt. En till synes frisk tall kan vara död efter bara ett år. Det lönar sig alltså att med alla medel bekämpa spridningen av rotrötan. Rotrötan infekterar barrträdsstubbar via färska snittytor. Svampen sprider sig vidare från de infekterade stubbarna till närväxande träd genom rotkontakt. Rotrötan sprider sig också till friska träd genom körskador på träden. Vad göra? Vi kan inte utrota rotrötan. När den en gång kommit in i ett bestånd finns den där i år. Men vi kan hindra den från att sprida sig, både inom beståndet och till friska skogar. Avverkningar i barrträdsskogar borde göras vintertid, när svampen är i vila. Gallra granskog två gånger, inte flera. Gallra inte förnyelsemogen skog. Kräv att stubbarna behandlas med pergamentsvamp eller urealösning i alla avverkningar mellan morsdag och farsdag. Om alla stubbar täcks till 85 procent ger detta en bekämpningseffekt på 90 procent. Röd tallstekel Den röda tallstekeln har de två senaste somrarna orsakat omfattande skador på tallar, främst i Österbotten och på Kimitoön. Angreppen ser ut att fortsätta åtminstone ännu i sommar. Skador är att vänta i samma trakter som de två senaste åren, men enligt Skogsforskningsinstitutet håller steklarna på att minska. De grågröna larverna av röd tallstekel sitter i klungor på grenarna och äter huvudsakligen fjolårsbarren men lämnar årsskotten i fred. Vid svåra angrepp glesas tallkronorna ut kraftigt. Endast årsbarren blir kvar som tofsar på de i övrigt nakna träden. Träden dör sällan men svåra angrepp medför tillväxtförluster. Angreppen ökar risken för att träden utsätts för andra skadegörare som till exempel märgborrar. Staten stöder naturskada Foto: Gerd Mattsson Turku Om din plantskog, trots försöken att bekämpa skador, är i hopplöst skick är de enda återstående alternativen hjälpplantering eller att förnya plantskogen. Staten ger stöd för hjälpplanteringen eller förnyelsearbetet åt privata skogsägare som drabbats av naturskador i sina plantskogar. Plantmaterialet stöds till 100 procent och arbetskostnaderna för lönearbete till 20 procent på Sydkusten och till 35 procent i Österbotten. Skogsbruket 4/2010 Vid avgränsningen av förnyelseytor ska man se till att det bildas så lite kantskogar av gran som möjligt eftersom de är känslig för storm. 17

18 Skogsvårdsskolan Vad göra? Skjut upp avverkningen i bestånd som är angripna. Annars finns det risk för att tallsteklarna gör ännu större skada på de träd som lämnas kvar. Om en avverkning trots allt är nödvändig i år ska den inte göras under sommaren, utan tidigast i oktober när den nya stekelgenerationen lagt sina ägg i barren. Då förstörs äggen som ska övervintra och samtidigt minskar stekelstammen. Så svåra och omfattande angrepp av röd tallstekel som vi haft de två senaste åren återkommer med års mellanrum. Märgborrar Märgborrarna orsakar främst tillväxtförluster hos tallar. På försommaren angriper märgborrarna döda eller försvagade tallar. De borrar sig in under den färska barken på vindfällen, lagrat virke och hyggesrester där de förökar sig. I juli lämnar de nykläckta märgborrarna virket och flyger till växande tallar där de borrar sig in i skotten som torkar och faller av. Massangrepp kan leda till omfattande tillväxtförluster. Dessutom förstör märgborrarna lagrat virke genom att Vid svåra angrepp av röd tallstekel blir endast årsbarren blir kvar som tofsar på de i övrigt nakna träden. De grågröna larverna sitter tillsammans i klungor om tjugo till fyrtio individer på grenarna. Foto: Gunnar Salingre Aktuellt från naturen Geléklumpar i diken I april hittar vi grodägg i diken. De flyter omkring i vattnet som geléklumpar. Gelén gör att äggen är svåra för andra djur att äta upp. En groda kan lägga upp till ägg samtidigt, men av dem blir det bara mellan fem och tio grodor som når vuxen ålder. Äggen kläcks efter 2 3 veckor och då ser vi de små grodynglen simma omkring i vattnet med hjälp av sin svans. De äter gröna slemmiga alger som växer på stenar och växter i vattnet. Småningom växer benen ut och sedan börjar svansen sakta försvinna. Det tar omkring 70 dagar för ett ägg att utvecklas till färdig groda. Vintern tillbringarna grodorna genom att de gräver ner sig i botten på ett dike eller annat grunt vattendrag. Under hela vintern sover de djupt ända tills det blir varmt igen på våren. Under dvalan andas de mycket långsamt och hjärtat slår sakta. m sprida en blånadssvamp som fungerar som näring för larverna. Förebyggande åtgärder: Lagrat tallvirke som avverkats under vintern och våren ska enligt lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog transporteras bort från skogen före den första juli. n Gunnar Salingre och Annikka Selander 18 Skogsbruket 4/2010

19 Skogsskador? Försäkringen kanske ersätter Den snörika vintern har på sina håll ställt till med skador i skogarna. Det är framförallt i unga och nygallrade skogar som tyngden av snö och is har böjt och knäckt trädstammar. I vissa väderhållanden bildas stora mängder rimfrost på kvistarna och sedan byggs rimfrosten på med snö i senare snöfall. De helt snötäckta träden på vackra vinterbilder från Lappland visar resultatet av fenomenet. I södra Finland brukar värmen i solljuset räcka till för att snön rätt snabbt smälter och rasar ner ur träden, men i vintras blev snön kvar i träden i så gott som hela landet. När det blir blidväder och tung blötsnö lägger sig ovanpå kan den totala snövikten bli väldigt stor och i kombination med vinden är det lätt hänt att träden knäcks. det inte får överstiga knappa eruo/ha. Förlusterna i virke och produktion är skogsägarens risk. Ett sätt att minska den ekonomiska förlusten i samband med skogsskador är att försäkra skogen. Ungefär en tredjedel av skogarna i Finland har någon form av försäkring. Efter större stormar och skogsbränder ökar intresset för försäkringarna för att sedan avta tills nästa stora naturskada inträffar. Försäkringsvillkoren varierar lite mellan olika bolag, men som regel ersätter försäkringen de förluster som uppstått av skadan. Skogsförsäkringarna är uppbyggda i olika försäkringsnivåer. Den enklaste försäkringen täcker enbart skogsbrand. I följande nivå, som är den vanligaste, omfattas också storm och snöskador. På den högsta nivån utökas försäkringsskyddet till att omfatta också andra skador som stöld och skadegörelse, översvämningar, svampangrepp, insektangrepp och skador orsakade av djur. Minns skadeanmälan Om du har en försäkring och upptäcker en skada finns några grundläggande regler. Den första är att förhindra att skadan förvärras. Den andra är att göra en skadeanmälan till försäkringsbolaget och be om en skadevärdering. Först när försäkringsbolaget gett grönt ljus är det dags att ta itu med avverkningen av be- ståndet. Det är försäkringsbolaget som utför eller beställer skadegranskningen och om skadan redan är undanröjd är den svår att värdera. Vid värderingen jämförs situationen före och efter skadan. Skogsägaren får ersättning för förluster i virkets värde. I unga bestånd ersätts också ett förväntningsvärde för skogen om den inte längre är utvecklingsduglig. Det får ses som en ersättning för den kommande värdestegring som skulle ha skett när massaved övergår till stock och som skogsägaren aldrig fick uppleva. m Te x t o c h f o t o : Johnny Sved Ut och granska Nu när snön smultit undan är det säkert på sin plats att göra en skogsvandring och inspektera ägorna. Samtidigt som man spanar efter snöskador kan man ju också se efter att dikessystemen fungerar och kolla om hjortdjur eller sorkar haft kalas i plantskogarna. Om skogen blivit så förstörd av en naturskada att den inte längre är utvecklingsduglig kan skogsägaren få statsstöd för en skogsföryngring. Staten står för plantor och en del av arbetet. Ett randkrav är att rotintäkterna från områ- Framförallt i unga skogar kan snöbelastningen bli för stor för de klena stammarna. Skogsbruket 4/

20 Te k n i k Förberedelser inför röjningssäsongen Vå r e n ä r i a n t å g a n d e trots snömassorna o c h s n a r t ä r d e t d a g s at t d r a i startsnöret på röjsågen. In n a n d u g e r d i g i v ä g u t ä r d e t b r a at t kolla u p p vissa saker på sågen. Sko g s b r u k e t h a r ta l at m e d en expert på o m r å d e t. Tuomas Kuivamäki är produktspecialist för skogsprod u k t e r v i d Hu s q va r n a o c h h ä r k o m m e r h a n s r å d i n f ö r säsongstarten. Börja med att tömma bränsletanken. Det här är speciellt viktigt om du kör med normalt mätarbränsle. Under vintern har en del av bränslet förångats och tillsatsämnena i bränslet fungerar inte längre som de ska. Skaffa färskt bränsle till sågen, det är ingen idé att fylla på med annan gammal bensin från en halvfylld plastburk ur förrådet. När snön släpper greppet är det dags att starta röjsågen och befria plantskogen från slyet. Kuivamäki talar varmt också för småmaskinsbränslet. Det finns både för fyrtakts och tvåtaktsmaskiner och är mer skonsamt både för maskinen och för föraren. Småmaskinsbränslet är framställt genom destillering och innehåller mindre tillsatsämnen än vanligt bränsle. Det är också skonsammare för maskinens plastdelar. Småmaskinsbränslet tål också förvaring bättre, det förgasas inte på samma sätt som vanligt mätarbränsle. Tömningen av tanken på gammalt bränsle görs enklast genom att svänga röjsågens tankningshål mot en tratt. Tratten kan lämpligen tillverkas genom att skära av en plastflaska. Kuivamäki påminner om att det gamla bränslet ska föras till återvinning. Spillolja och gammalt bränsle tas emot på bensinstationernas mottagningsplatser för problemavfall och på sopstationerna. Putsa och serva När bränslet är utbytt är det skäl att ta sig en titt på filtren. Bränslefiltret blir grönt under användningen, men när färgen börjar skifta i brunt är det dags att byta. Också utvändigt är det skäl att putsa mynningen kring tanken. För att få upp bränslefiltret kan det vara ett bra knep att böja en krok av en järntråd för att nå filtret i bottnen av tanken. På en del modeller går det att få ut filtret med bara fingrarna. Luftfiltret som kan bestå av ett nylonnät eller av superlon rekommenderar Kuivamäki att du tvättar med traditionellt handdiskmedel och vatten. Nylonnätet kan dessutom behöva skuras en omgång med en gammal tandborste. Superlonfiltret får bada i handdiskmedelslösningen och pressas sedan torrt för hand. Proceduren avslutas med att superlonfiltret får en omgång luftfilterolja som hjälper till att binda dammet i filtret. Det är skäl att konsultera maskinens manual för noggrannare anvisningar om vad som rekommenderas för filtren på olika sågmodeller. Men använd absolut inte I förgrunden ett använt bränslefilter som skiftar i grönt, i bakgrunden ett oanvänt som är vitt. Byte ska ske årligen eller när filtret skiftar i brunt. bensin till att putsa filtren, varnar experten. Bensinen torkar ut filtret och gör det skört. Det här medför att de går sönder mycket fort. Trasiga filter ska alltid bytas ut vid servicen. Smuts hindrar kylning av motorn Samtidigt som motorn blottas kan det vara skäl att kolla att förgasaren är ren. Motorn kan du tvätta med tryckluft och också vatten, bara du ser till att skydda förgasarmynningen ordentligt så att det inte kommer in vatten eller skräp i den. Tumregeln är, gör din sågservice ofta så behöver du reparera sällan. Det lönar sig att sköta servicen, det är billiga små ingrepp. Om motorn däremot skär fast på grund av att kylningen fungerat dåligt på grund av skräp i filtren eller kring motorn kan det bli en dyr reparation. 20 Skogsbruket 4/2010

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Bli proffs på plantering

Bli proffs på plantering FOTO: MICHAEL ENGMAN PLANTERINGSINTRUKTION Bli proffs på plantering Att plantera är egentligen inte särskilt svårt, men instruktionerna kan ibland vara lite knepiga att förstå sig på. Vad är egentligen

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK Biobränslen Finland har lovat öka användningen av biobränslen och minska användning av olja och stenkol. Skogsbränslen eller toppar, kvistar och stubbar är viktiga

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande

Läs mer

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden... INNEHÅLL Skogsföryngring vid ledningsområden.................. 5 Plantskogsskötsel vid ledningsområden................. 6 Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden..... 6 Gallring av vuxen skog

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1.

FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden 1 01370 Vanda FÖRESKRIFT Nr 2/2013 Datum 18.12.2013 Dnr 498/62/2013 Giltighetstid 1.1.2014 tills vidare Behörighetsbestämmelser Lag om mätning av virke (414/2013)

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

hlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3

hlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3 MATEMATIKUPPGIFTER I INTRÄDESFÖRHÖRET 2000 Uppgift 1 En långtradarchaufför skall frakta virke från olika lager till fabriken (se nedanstående bild). Hur lönar det sig för chauffören att frakta virket,

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

METOD 1. Lennart Bosrup

METOD 1. Lennart Bosrup SJU SÄTT ATT ODLA EK Lennart Bosrup Text och foto När jag fick veta att Ekfrämjandet planerade att lägga en besökspunkt för exkursion 2014 i vår skog blev jag glatt överraskad och började genast fundera

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS SKÖRDARAGGREGAT SKGSTEKNLGISK TTALKMPETENS 1 SKÖRDARAGGREGAT 16RH 16RHS 18RH 18RHS SKÖRDAR TEKNLGISK AUKTRITET ÖVERLÄGSEN SLITSTYRKA CH UTRUSTNING Keslas långa erfarenhet av skogsteknologi har gett företaget

Läs mer

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE Ofrivillig expert sprider kunskap om hybridasp... s 37 Prisbelönta Emma inspirerar Europas skogsbrukare....... s 46 Virkesmätning på distans så funkar det...... s 42 SKOGEN når fler. 2016 ökade läsarskaran

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Ved Veden skall vara torr

Ved Veden skall vara torr Sidan B1. 1 B1. Bränslehantering Beroende på i vilket skick man får bränslet fordras sålunda mer eller mindre bearbetning och hantering av den. Man kanske får restvirke efter avverkning, röjning eller

Läs mer

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Granbarkborre Biologi och bekämpning Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Prislista Södras plantor 2017

Prislista Södras plantor 2017 Prislista Södras plantor 2017 Prislista 2017 Inom Södra har vi femtio års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna erbjuda dig som skogsägare

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Hur påverkar träd och skugga våra greener? Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Slamtömning. i Linköpings kommun

Slamtömning. i Linköpings kommun Slamtömning i Linköpings kommun 1 Tömning av enskilda avloppsanläggningar Tömning av enskilda avloppsanläggningar sker löpande under året enligt schemalagda turer. Slamavskiljare, slutna tankar och minireningsverk

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 1/2017. Datum Dnr 3512/ /2017. Giltighetstid tills vidare

FÖRESKRIFT Nr 1/2017. Datum Dnr 3512/ /2017. Giltighetstid tills vidare FÖRESKRIFT Nr 1/2017 Datum 21.12.2017 Dnr 3512/13 04 00 00 02/2017 Giltighetstid 1.1.2018 tills vidare Behörighetsbestämmelser Lag om mätning av virke (414/2013, ändr. 566/2014 och 725/2016) 14 3 mom.

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Bilagor Siktanalys, Baskarpsand Sammanfattning: År 1930

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Jätteloka (jättefloka)

Jätteloka (jättefloka) Jätteloka (jättefloka) Identifiering Jättelokans fröplantor påminner om lönnblad. Kuva: ELY-keskus En 2-3-årig planta har stora, flikiga blad med grov- eller vasstandad kant. Stjälkarna är nedtill rödfläckiga

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Upptining och förvaring av plantor före plantering Din plantleverans Din plantleverans 3 Upptining och förvaring av plantor före plantering Håller du denna broschyr i handen har du förmodligen fått plantor levererade av Södra Skogsplantor. Vi hoppas att

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Åldersbestämning av träd

Åldersbestämning av träd Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera

Läs mer