INSÄNDARBLOGG. - frågor som engagerar årets kursdeltagare på linjen De ungas rätt. Kulturell mångfald i Sverige, men vad kan du om samer?

Transkript

1 INSÄNDARBLOGG - frågor som engagerar årets kursdeltagare på linjen De ungas rätt Kulturell mångfald i Sverige, men vad kan du om samer? Visste du att buaregh betyder hej på sydsamiska? Att det i Sverige finns tre stora samespråk; syd-, Lule-, och nordsamiska? Eller att ca av svenska samer pratar dessa språk? I skolan läser vi tidigt om inkakulturen, fascineras av mayafolket och förundras över aboriginerna. Dessa otroligt spännande ursprungsfolk och kulturer. Bekymrat läser vi hur illa de bemötts under historiens gång i sina länder, och tänker att så skulle det aldrig kunna vara här. Men vad vi ofta missar, eller glömmer bort, är att vi har ett eget ursprungsfolk att värna om. Just det, samerna. Och hur har vi behandlat dem genom tiderna? Och hur mycket vet vi om dem, vi som inte känner någon personligen? Inte särskilt mycket. För tyvärr är det inte ofta som vi läser om samer, inte ens när vi läser historia i grundskolan. Inte heller pratar vi så mycket om samisk kultur eller samiskt språk. Det är dags att vi börjar ta hand om vår mångfald, att ta reda på mer om platsen där vi bor och de olika kulturerna runt omkring oss. Att öppna ögonen för vad vi har bredvid oss istället för att stint stirra på landet på andra sidan Atlanten. Det är dags att vi börjar erkänna att samerna är berättigade en större plats i våra historieböcker och mer utrymme i skolorna. För vi vill väl inte att ännu en kultur ska gå förlorad? Att ännu ett språk ska försvinna? /Janna Just i det här ögonblicket, på ett torg långt bort på andra sidan jordklotet, sitter en 9-årig pojke och putsar en äldre herres skor. Folket som går förbi ser honom, men kan inte göra någonting. De styrande i pojkens land ser honom och kan göra någonting, men de gör motsatsen, ingenting. I Bolivia, Sydamerikas fattigaste land, arbetar upp emot barn och ungdomar. Det har gått så långt att barnarbete har blivit ett socialt accepterat fenomen i samhället. Barnen arbetar med allt från gruvarbete till skoputsning, både i det gömda och där de blir till ett dagligt inslag i människors vardag. De arbetande barnen i Bolivia lever i en utsatt miljö där de ofta blir offer för både psykiskt och fysiskt våld. Barnen arbetar för att kunna försörja sina familjer och sig själva, för att ha råd med allt skolmaterial som man måste köpa utöver den kostnadsfria grundskolan eller bara för att kunna unna sig något extra, en tröja för att inte frysa om natten.

2 I artikel 28 i FN:s barnkonvention omnämns det att alla barn har rätt till gratis utbildning. Så är även fallet i Bolivia, skillnaden är dock att barnen själva tvingas betala för allt skolmaterial och även sina skoluniformer. Detta blir svårt för barn som kommer från svåra levnadsförhållanden i familjer där åtta barn inte är ovanligt. Barnen tvingas då arbeta för att överhuvudtaget kunna gå i skolan, för utan det lämpliga skolmaterialet är de inte välkomna till klassrummet. Är det fel att köpa en tjänst av ett barn? I Sverige skulle nog majoriteten av befolkningen svara att det beror på vilken typ av arbete barnet utför. Att barn arbetar i Sverige förekommer sällan, med undantag för småtjänster där till exempel en 12-åring hjälper sin pappa att klippa gräsmattan för att få lite fickpengar under sommarlovet. I Sverige behöver inte barn arbeta. Fattigdom existerar inte på samma sätt som på andra sidan jordklotet och svenska barn behöver aldrig gå med en klump i magen till skolan för att de inte har en penna att skriva med. Trots att människorna i Bolivia stöter på arbetande barn på gatan så fort de går ut genom dörren, är de oförmögna att faktiskt göra någonting. Som det bolivianska samhället ser ut idag, med all dess fattigdom, är de beroende av barn som arbetar. Föräldrarna vet att deras barn egentligen inte bör arbeta, men kan inte sätta stopp för detta då det gäller hela familjens överlevnad. Politikerna kan göra någonting, men problemet är alltid resurser. I Bolivia finns det många organisationer som stöttar och hjälper just arbetande barn, men väldigt få av dem är statliga eller drivs av sociala myndigheter. Jag tror att man måste få den styrande makten att uppmärksamma detta utbredda problem i högre grad än vad de gör idag. Detta kan dock vara svårt i Bolivia som under många år har varit ett land med ständig politisk instabilitet. För att istället få barnen från gatan och ge dem en chans att gå i skolan, föreslår jag fler att engagera sig i någon av de åtskilliga organisationer som arbetar för dessa barn. Organisationen Ñanta i staden Sucre i Bolivia är ett exempel på en bra verksamhet för arbetande barn och ungdomar. Där får de möjlighet till läxhjälp och bjuds på en enklare måltid varje dag. Man arrangerar även musiklektioner, utflykter och andra roliga saker som de här barnen aldrig kan göra annars. Ñantas aktiviteter i sig kanske inte kan få alla Sucres arbetande barn och ungdomar från gatan, men med deras engagemang är jag säker på att många barn kan få en skäligare levnadsstandard och framförallt en möjlighet till att få vara det dem faktiskt är, nämligen barn. Den 9-åriga pojken på andra sidan jordklotet som just nu har putsat klart en äldre herres skor, tar emot en slant motsvarande 1 svensk krona. Han ler, inte för att han just fått en del av sitt dagliga levebröd, utan för att han nu ska gå vidare till Ñantas center för att träffa sina vänner och få hjälp med läxan. Om du är intresserad av Organisationen Ñantas arbete, besök gärna deras hemsida där du kan läsa mer om deras arbete och på vilka sätt man kan stötta organisationen. /Jenny

3 Ta kvinnans rättigheter ut från skuggan in i solen Ett av livets avgöranden tas långt innan du har mött solljus. Du drar en lott, snurrar ett hjul och sedan är beslutet fattat. Du blev kvinna. Att kvinnor i världen lever i skuggan av männen och rikedomen är ett faktum. Vi, kvinnor, blir dubbelt diskriminerade på grund av kön och ålder och lever i bottenskiktet av något vackert samhälle där ute. I teorin har flickor samma rättigheter som pojkar, men i praktiken har man i många delar av världen ingen möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda. Det är något som bör förändras. Kvinnan som bär det tunga ansvaret för familjelivet arbetar även för att kunna försörja denna och överför på så sätt fattigdomen till nästkommande generation. En trappa som inte går att ta sig upp för utan utbildning. Statistiken visar på att det finns ett samband mellan kvinnors utbildningsnivå och antalet dödsfall hos barn under fem år, vilket bevisar vad kunskap och utveckling gör med människan och kvinnan. Att underifrån arbeta upp ett utbildningssamhälle kan ta många år men för att lyckas med en hållbar utveckling är detta nödvändigt. För en bättre framtid måste Vi tillsammans ta kvinnans rättigheter ut från skuggan in i solen, in i praktiken! /Julia Kvinnovåld i Bolivia, mer regel än undantag Efter en två månaders resa i Bolivia och ett fördjupningsarbete om förtryck av kvinnor och flickor kan jag bara reagera med stor förtvivlan. I dagens Bolivia är det tyvärr mer regel än undantag att kvinnor och barn blir misshandlade i sina hem och aldrig har fått en grundläggande trygghet. Man säger att det finns tre olika sorters våld mot kvinnor, det fysiska, psykiska och det sexuella. Man tror att ungefär sju av tio kvinnor i Bolivia i dag blir utsatta för detta våld. Det grundar sig till stor del i machismon (som är ett aggressivt manligt ideal med snäva könsroller). Ett annat stort problem och en bidragande orsak till detta utbredda våld är okunskapen som finns, många kvinnor är tyvärr uppvuxna med detta, har föräldrar som blivit misshandlade och har aldrig fått information om att det inte är lagligt att misshandla eller på annat sätt kränka sin flickvän, dotter eller fru. Nu känner jag att det är dags att reagera på dessa svindlande siffror som innebär att det som borde vara totalt oacceptabelt, är helt normalt! Organisationen Svalorna Latinamerika har länge arbetat i Bolivia och genomfört mycket som förändrat livssituationen för många kvinnor. De informerar kvinnor om deras rättigheter och hjälper många att ta sig ur destruktiva relationer. Just nu bedriver de en kampanj som heter "rätten till din egen kropp" som arbetar för kvinnors rätt att själva bestämma över sina kroppar. Det är dags att göra något och sanningen är att du kan vara med att påverka situationen för dessa kvinnor nu! /Kerstin

4 Är det fel att köpa en tjänst av ett barn? I Sverige är det inte vanligt att se barn arbeta på gatorna. Men i många andra länder är det vardag, något som är socialt accepterat i samhället. När man går på gatorna ser man barn som säljer diverse produkter, som guidar turister eller som putsar kontorsfolkets skor. I Bolivia är det mer än barn som arbetar på gator och i fabriker. När en 8-årigt barn kommer fram och ber om att få putsa ens skor knyter det sig i magen. Det känns moraliskt fel, men är det mer rätt att inte stödja pojken? I Sverige går vi och handlar kläder i butiker som vi vet har fabriker i länder där barnarbete förekommer. Tröjan du just nu har på dig kanske har ett barns avtryck på sig. Jeansen du bär kan vara färgade i en fabrik som stödjer barnarbete och skorna du går i kan vara tillverkade av ett barn. Ändå känns det mer fel att låta pojken putsa ens skor. Många barn tvingas i väldigt tidig ålder arbeta för att hjälpa till i försörjningen av familjen eller sig själva. De tvingas att arbeta för att få mat för dagen eller för att ha råd att gå i skolan. Utbildningen i Bolivia är gratis, men det är ändå inte alla familjer som har råd att ha sina barn i skolan just för att de tillkommer extra avgifter som kläder och böcker. Det finns många andra sätt att bekämpa och arbeta mot barnarbete i världen. Att inte stödja barnen gör inte att barnarbete försvinner, det kan istället göra att barnen inte får mat för dagen eller kan fortsätta sin skolgång. Uppenbarligen är det ingen enkel fråga, men en fråga man behöver vara medveten om. Skulle du kunna köpa en tjänst av ett barn? /Linda Blixt Kunskap för livet Runtom i världen finns det tusentals, ja, miljontals barn som inte går i skolan. Och många av de som faktiskt går i skolan tvingas att sluta i förtid eftersom de inte har råd att gå i skolan eller måste hjälpa till att försörja familjen. Därför måste vi alla hjälpa till för att se till så att alla barn får gå i skolan och får gå klart för att ge dem, och världen, en bättre framtid då kunskap är nyckeln till utveckling. Rätten till att genomföra grundskola för alla barn står med som ett av de åtta milleniemålen, och kunskap utrotar fattigdom. Dessutom står rätten till utbildning med både i deklarationen om de mänskliga rättigheterna och i barnkonventionen. Många menar att det finns mycket annat som är viktigare att prioritera än utbildning för att uppnå en gynnsam samhällsutveckling. Men barnen är ju framtiden och om vi inte ger dem redskapen att förbättra vår värld; vem ska då göra det? Att satsa på utbildning är att satsa på en långsiktig samhällsutveckling som alla vinner på. Så låt oss därför uppmärksamma detta och ge dem och vår värld en bättre framtidsutsikter. Utbildning ger kunskap och kunskap är makt makten att förändra och förbättra för oss alla; framförallt för barnen. Att inge dessa barn hopp och ge dem kunskap och tron på att en bättre framtid är möjlig, är att ge morgondagens samhälle något att hoppas på.

5 Skulle du vilja vara född i Bolivia? Föreställ dig att du är medlem i en fattig familj i Bolivia. Du är flicka och du måste arbeta för att hjälpa till med familjens försörjning. Du måste även hjälpa till att ta hand om dina yngre syskon. Dina föräldrar har inte råd att ha alla barnen i skolan, så de prioriterar din yngre bror, för han är kille och har större chanser i arbetslivet. Din pappa är alkoholist och slår din mamma när han är full. Sannolikheten att du blir gravid vid års ålder är stor. Du kommer att hamna i beroende ställning till din man och risken att du blir slagen är stor. Hur tror du det hade varit att växa upp under dessa förhållanden? Situationen för många unga kvinnor ser ut såhär i Bolivia. Det börjar redan i tidig ålder, fattigdomen gör att de flesta hamnar i samma situation som sina föräldrar. Det är sedan svårt att ta sig ur situationen om man inte har tillgång till utbildning. När jag var i Bolivia fick jag se hur fattiga barn bor, vilka hemförhållanden de har. Det var otroligt jobbigt att se att 9 personer bor i ett hus på 2x3 meter, att de inte har tillgång till rent vatten, el och att alla i familjen delar på två sängar. Jag önskar att människor ville engagera sig mer i varandras livssituationer runt om i världen och hjälpa varandra. Att göra något litet som att skänka en 100 lapp i månaden är alltid något, det är en bra början. Så gå ut och gör vad ni kan! Det hjälper! /Sara K Skolan Skolsystemet i Bolivia ser ut på så sätt att alla barn går i grundskolan i åtta år, för att fortsätta till ett fyra-årigt gymnasium. Enligt statistiken går de flesta går ut grundskolan, men det beror på hur man räknar. Till exempel kan många barn inte läsa när de går ut femte klass och då kan man fråga sig: hur bra fungerar skolan egentligen? Bolivia, ett land jag har studerat i snart ett år, rest och arbetat två månader i. Där har jag även studerat skolsystemet, både teoretiskt och praktiskt, på ett läxhjälpcenter. Jag har stött på flera problem och det jag vill belysa idag är skolsystemet, som behöver förändras. I den nya grundlagen som antogs 2010 har man inkorporerat en del skolreformer. Det står bland annat att alla barn ska få lektioner på sitt modersmål, vilket vi också har i Sverige. Problemet är att det finns 36 olika ursprungsfolkgrupper i Bolivia och alla har var sitt språk. Om man sedan lägger till att de flesta lärare som utexamineras enbart kan Spanska och att skolorna har alldeles för lite lektionstid och resurser, så ni kan tänka er själva att detta är en nästan omöjlig uppgift. I den femåriga lärarutbildningen ingår det att lära sig ett av dessa 36 språk, men många lärare är dock oengagerade i ursprungsfolken och vill eller har inte intresse för att lära sig ett nytt, som de tycker, onödigt språk. Lärarnas intresse ökar nog inte när de måste jobba flera år efter examen på landet med en reducerad lön, en straffkommendering enligt de lärare som har

6 intervjuats. På landet bor det nästan uteslutande ursprungsfolk. De har ofta långt till skolan, vilket gör att de går ännu kortare dagar än vad man normalt gör. För det är så att i Bolivia går man halvdagar, alltså en grupp barn på förmiddagen och en på eftermiddagen, totalt ungefär tre timmar per dag och ännu mindre på landet. De går halvdagar i skolan för att det finns för många elever per lärare. Normalt i en klass skulle jag vilja säga är runt eller över 40 elever. Ni kan förstå att enbart hålla en lektion är nästan omöjligt. Om man dessutom ska hålla den på ett språk som man inte kan så bra, medan barn bråkar, leker och stökar - det fungerar inte. Det fungerar inte heller att ge barn läxor som de inte förstår, för att de inte kan läsa eller har inte förstått vad som sades på lektionen. Läxorna bedöms ofta på hur de är grafiskt framställda och inte innehållet. Skolsystemet behöver inte bara reformeras utan framförallt få mer pengar. Pengar är Bolivias största problem, för det är Syd Amerikas fattigaste land. Jag vill inte säga att pengar är lösningen till allt, men i detta fall är pengar lösningen. För då kan man anställa fler lärare, köpa in skolmaterial till eleverna så de inte behöver köpa det själva, genomföra de skolreformer som regeringen har stiftat och få ett fungerande skolsystem. /Simon Frihetens vikt 100 miljoner barn lever på gatan runt om i världen. 40 miljoner i Latinamerika. De lever i en våldsam och osäker miljö där de ständigt utsätts för hot eller övergrepp. De ses som samhällets smuts. Ett störande fenomen som människor vänder bort blicken från. Polisstyrkor kallar ibland in före detta soldater för att uträtta gaturensningar. Som att rensa bort ogräset från rabatten rycktes 5611 liv bort i Brasilien pistolskott i deras huvuden. Vissa barn var inte mer än 5 år. De sover i träden eller till och med i tomma gravar, av rädsla att bli upptäckta av polisen. Som tjänar pengar på dem. Våldtäkt eller misshandel är en vanlig bestraffningsmetod om de vägrar att sälja lim eller råna åt dem. Jag såg dem i La Paz, en av Bolivias huvudstäder. Jag såg hur de dränkte sina garnnystan i lim som de sedan andades in och jag såg hur deras ögon blev blanka. Tomma. Rödsprängda. De flyr till sin egen värld, eftersom de inte är välkomnade i den riktiga. Trots dessa levnadsförhållanden föredrar många gatubarn livet på gatan framför barnhem. Varför? Frihet. 60 % av Bolivias gatubarn rymde hemifrån på grund av fysisk misshandel i hemmet. De är livrädda för att bli inlåsta igen.

7 Hellre förnedrad på gatan än i hemmet. Men många statliga organisationer låser ändå in barnen. För ett barn som levt på gatan blir dessa barnhem givetvis ångestladdade och avskräckande. Man måste respektera gatubarns frihetsbehov och trycka hårt på den prioriteringen! Man blir som man förväntas. Att bli misstrodd reflekteras. Med tillit kommer trygghet, och först då kan de våga hoppas, tro och försöka. /Stina