ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Årsredovisning 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Årsredovisning 2009"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING 2009 Årsredovisning 2009

2 2 Förvaltningsberättelse

3 Årsredovisning 2009 Antagen av landstingsfullmäktige 28 april 2010 Örebro läns landsting, Ledningskansliet, 2010 Producerad av Örebro läns landsting, Lednings- och verksamhetsstöd, Område Information och Dokumentation, april 2010 Idé och grafisk form L Köhlström Foto Weine Ahlstrand, Kristin Lundström, Magnus Westerborn Trio Tryck AB, Örebro, 2010 Papper inlaga 100 g Multidesign original natural Papper omslag 200 g Multidesign original natural Typsnitt Frutiger och Adobe Garamond 3

4 Innehåll Förord 6 Landstingets vision 9 Landstingets uppdrag 10 Landstingets organisation roller och ansvar 11 Uppföljning och utvärdering 13 Rapportering, mål och måluppfyllelse 15 God ekonomisk hushållning 16 Folkhälsa 19 God vård 25 Forskning och högskoleutbildning 35 Regional tillväxt, kultur och bildning 37 Insyn och demokrati 39 Miljö 40 Personal och kompetens 42 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 47 Ekonomisk analys 51 Omvärldsanalys 53 Resultatanalys 55 Finansiell ställning 60 Resultaträkning 63 Driftredovisning 64 Investeringsredovisning 65 Sammanställd redovisning 66 4 Förvaltningsberättelse

5 Sammanfattande bedömningar och framtida utmaningar 71 Bilagor 75 Resultaträkning 76 Kassaflödesanalys 77 Balansräkning 78 Noter till resultaträkning 79 Noter till kassaflödesanalys 81 Noter till balansräkning 82 Landstinget i siffror 86 Redovisningsprinciper 87 Begreppsförklaringar 90 Sammanställd resultaträkning 91 Sammanställd balansräkning 92 Antal medarbetare 94 Deltid 98 Sjukfrånvaro 99 Övertid/visstid 99 Timanställda 100 Revisionsberättelse 103 5

6 Händelserikt år med goda resultat År 2009 var på flera sätt ett händelserikt år för Örebro läns landsting där vår organisation, våra medarbetare och vår förmåga prövades ordentligt. De ekonomiska förutsättningarna för verksamheten försämrades kraftigt under året. Skatteintäkterna år 2009 understiger budget med 200 miljoner kronor som följd av den ekonomiska krisen. Trots detta kan vi redovisa ett positivt resultat på 120 miljoner kronor vilket är sjätte året i rad där landstingets ekonomi är i balans. Samtidigt har tillgängligheten till vården förbättrats för medborgarna i vårt län. Ingen kunde heller ana att världen under året skulle drabbas av en influensapandemi. Under några månader under hösten vaccinerades drygt länsbor i en vaccinationskampanj utan motstycke i landstingets historia. Vår förmåga att snabbt kunna ställa om vår verksamhet för att klara en svår uppgift prövades och var framgångsrik. Trygghet, tillgänglighet, kvalitet och långsiktigt arbete det har varit viktiga utgångspunkter för landstingets verksamheter under En jämlik, tillgänglig vård med hög kvalitet för alla länsbor det ger trygghet. En stark fokusering på att öka tillgängligheten präglade verksamheten under året. Det gäller såväl slutenvård som primärvård, psykiatri, habilitering och tandvård. Landstinget satsade extra pengar bland annat för att uppfylla vårdgarantin och för att utveckla barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Vi kan konstatera att arbetet har varit resultatrikt vilket också gett extra statsbidrag för arbetet med vårdgaranti, rehabiliteringsgaranti och sjukskrivningsprocessen. 90 procent av patienterna som väntar på besök eller behandling på sjukhus får det inom vårdgarantins ram, 90 dagar. Inom primärvården har fler patienter med lättare eller medelsvåra psykiska besvär eller långvarig smärta, fått hjälp inom rehabiliteringsgarantins ram. Också arbetet med att förbättra sjukskrivningsprocessen har varit framgångsrikt. Inom Folktandvården tas nya patienter om hand inom tre månader vid samtliga kliniker. Samarbete inom landstinget och länet, och samverkan med andra län är viktiga framgångsfaktorer för Örebro läns landsting. Nya länsgemensamma samverkansgrupper mellan specialiteter på de tre sjukhusen har vuxit fram under året och bidragit till att tillgängligheten har förbättrats. Att länets patienter är allas ansvar är en självklarhet. Arbetet inom detta område intensifierades under året och måste fortsätta. Vår samverkan med andra landsting har en lång tradition omkring den högspecialiserade vården, men också omkring den regionala utvecklingen. 6 Förvaltningsberättelse

7 Under året har diskussioner förts med omkringliggande län om bildandet av en regionkommun. Diskussioner har förts med landsting i vår hälsooch sjukvårdsregion. Vi har också inbjudits och tagit beslut att ingå i samverkan med Stockholms läns landsting och landstingen i Västmanland och Sörmland. En samverkan som bygger på de enskilda landstingens vilja till landstingsövergripande samverkan för medborgarna och patienterna i respektive läns bästa. Trots att vi kan se tillbaka på ett resultatrikt år, ligger en rad utmaningar framför oss. Därför är det med stor tillfredsställelse som vi kan konstatera att vi är ett landsting som uppfyllt alla våra mål för god ekonomisk hushållning. Finansieringen av vår verksamhet är dock en av framtidens stora utmaningar. Vi ser en fortsatt svag utveckling av skatteintäkterna de närmast kommande åren och det finns en oklarhet om statsbidragen för En stor utmaning är också den ojämlika hälsan som vi kan se såväl i hela landet som i Örebro län. Landstingen är en viktig aktör i arbetet med att främja hälsan, men inte den enda. Orsaker till skillnaderna i hälsa är utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. Inte minst är det viktigt att främja goda livsvillkor och levnadsvanor hos ungdomar där alkohol, tobak och fysisk aktivitet är områden som kräver insatser från många håll. Kunskap och kompetens är en viktig utmaning som vi vill lyfta fram. Det är bara tack vare utvecklingsinriktade och kompetenta medarbetare som landstinget utvecklas vidare och kan erbjuda patienter en god och säker vård. Arbetet med att rekrytera och behålla kompetent personal har en fortsatt hög prioritet i vårt landsting. De gjorda erfarenheterna, och de goda resultaten från 2009, tar vi nu med oss som en stabil grund att stå på inför kommande utmaningar. Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Bo Anderson Landstingsdirektör 7

8 8 Förvaltningsberättelse "Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling."

9 Örebro läns landsting Årsredovisning 2009 Vision Landstingets vision "Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling" antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006 och är grunden i all vår verksamhet. Tillsammans med värdegrunden anvisar den landstingets inriktning, men också hur medarbetarna ska förhålla sig till varandra och medborgarna. Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öpp na, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. 9

10 Landstingets uppdrag Landstingets främsta uppgift är att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Genom särskilda avtal erbjuder Universitetssjukhuset Örebro högspecialiserad vård till personer från andra län. Dessutom ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånare i östra Värmland. Landstinget bedriver forskning och utbildning tillsammans med Örebro universitet. Landstinget verkar också för en god regional tillväxt genom kultur och bildning tillsammans med Regionförbundet Örebro och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Landstinget äger och driver två folkhögskolor, samt skapar förutsättningar för ett gott liv, en god service och livskraft för länsinvånarna genom ekonomiskt stöd till studieförbund och organisationer. I direktiven för planeringsperioden pekas fyra fokusområden ut för landstingets långsiktiga verksamhet: God ekonomisk hushållning. Hög tillgänglighet. Gott bemötande. God kvalitet och patientsäkerhet. 1 Direktiv för planeringsperioden , Örebro läns landsting, antaget av fullmäktige 20 juni Förvaltningsberättelse

11 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Landstingets organisation roller och ansvar Örebro läns landstings Örebro politiska läns landstings organisation från 2007 politiska organisation Valberedning Plan- och org kommitté Demokratigrupp Genusis Vilt- o naturv kommitté Patientnämnd Hälso- och sjukvårdsnämnd Länsberedning Norr Länsberedning Väster Länsberedning Söder Länsberedning Örebro/Lekeberg Tandvårdsberedning Beredning för funktionshinder Forskningsnämnd * Inter- och intraregionala frågor ** Gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner * Inter- och intraregionala frågor ** Gemensam nämnd med Örebro kommun LANDSTINGSFULLMÄKTIGE LANDSTINGSSTYRELSE Programgrupp Programgrupp Programgrupp Landstingets revisorer Personalpolitiska utskottet Ekonomi- och investeringsutskottet Miljöberedning Produktionsberedning Beredning för tillväxt och bildning* Etiskt råd Barn- och ungdomsråd Länshandikappråd Pensionärsråd Gemensam nämnd för samverkan ang företagshälsovård och tolkförmedling** Antagen av landstingsfullmäktige 25 april 2006 Inför mandatperioden gjordes en revidering och fördjupning av medborgarmodellen. Den sätter fokus på länsinvånarnas behov och hälsa, på vad som ska göras och effekten av det som görs. Politikerna företräder medborgarna och ställer krav på verksamheten. Verksamheten drivs av ledare och medarbetare med utgångspunkt i landstingets övergripande verksamhetsplan med budget. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Fullmäktige innehar finansiärens roll och fördelar medel mellan landstingets olika nämnder och förvaltningar. Landstingsstyrelsen är landstingets verkställande organ och har rollen som ägar- och produktionsföreträdare tillsammans med sina två utskott och tre beredningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden med sina sex beredningar, respektive forskningsnämnden, har en beställarroll. De tecknar årliga överenskommelser om vad som ska göras av landstingets egna förvaltningar och landstingsfinansierade entreprenörer. Till detta kommer en gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Patientnämnden och revisorerna är direkt underställda landstingsfullmäktige. Till landstingsstyrelsen finns också åtta rådgivande organ knutna, vart och ett med sitt sakområde; planering och organisation, demokrati, etik, jämställdhet, vilt- och naturvård, barn och ungdom, handikapp samt pensionärsråd. De ska bevaka sina respektive sakområden och ta tillvara brukarnas intressen. Under mandatperioden är mandatfördelningen i landstingsfullmäktige denna: S = 31 C = 5 MP = 3 M = 13 FP = 5 SD = 3 KD = 6 V = 5 = 71 11

12 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Landstingsdirektören är landstingets högste tjänsteman och ledningskansliet utgör också landstingsstyrelsens kansli. Till hälso- och sjukvårdsnämnden är hälsokansliet knutet, liksom kansliet för forskning och utbildning är knutet till forskningsnämnden. Örebro läns landstings Örebro läns landstings verksamhetsorganisation verksamhetsorganisation Läkemedelskommitté LANDSTINGSDIREKTÖR Under landstingsdirektören finns fem förvaltningar för hälso- och sjukvård samt tandvård. Därutöver finns en förvaltning för Lednings- och verksamhetsstöd samt två folkhögskolor och Landstingshälsan. Även patientnämndens kansli och Centrum för utvärdering av medicinsk metodik, CAMTÖ, rapporterar till landstingsdirektören. Hälsokansliet Samhällsmedicin Ledningskansliet Folkhögskolor CAMTÖ Patientnämndens kansli Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Primärvård, psykiatri och habilitering Folktandvården Landstinget har ett helägt förvaltningsbolag med dotterbolagen Länsgården Fastigheter AB och Länsteatern i Örebro AB. Forskningskansliet Lednings- och verksamhetsstöd Landstingshälsan LTS-info 24 april Förvaltningsberättelse

13 Uppföljning och utvärdering Under 2009 har verksamhetsplanen med budget följts upp och utvärderats utifrån organisationens olika roller. Hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans med hälsokansliet följt upp de överenskommelser som nämnden träffat med respektive förvaltning. På samma sätt har forskningsnämnden och dess kansli följt upp överenskommelser om forskning. Landstingsstyrelsen har tillsammans med ledningskansliet följt upp samtliga kanslier och förvaltningar. Det har skett genom skriftliga delårsrapporter två gånger under året och verksamhetsberättelser. Till detta kommer sammanlagt åtta periodbokslut som redovisats för landstingsstyrelsen. Ledningskansliet har muntligt följt upp hälso- och sjukvårdsförvaltningarna vid sex tillfällen och kanslierna vid två tillfällen under året. Under våren hölls en hearing mellan landstingsstyrelsen och dess produktionsberedning, samt företrädare för hälso- och sjukvården, om verksamheternas situation och utmaningar inför framtiden. Den låg sedan till grund för den fortsatta planeringsprocessen inför

14 14 Förvaltningsberättelse

15 Rapportering, mål och måluppfyllelse God ekonomisk hushållning Folkhälsa God vård Forskning och högskoleutbildning Regional tillväxt, kultur och bildning Insyn och demokrati Miljö Personal och kompetens Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 15

16 Rapportering, mål och måluppfyllelse Rapportering, mål och måluppfyllelse kopplas till de åtta strategiska målområden som återfinns i verksamhetsplan med budget för 2009 God ekonomisk hushållning, Folkhälsa, God vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional tillväxt, kultur och bildning, Insyn och demokrati, Miljö, Personal och kompetens samt Finansiella mål och god ekonomisk hushållning. Samtliga dessa målområden med sina mål och uppdrag anknyter till den långsiktiga inriktningen som presenterats i direktiven för mandatperioden God ekonomisk hushållning Grundtanken med god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära sina kostnader för den service som de själva beslutar om och drar nytta av samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. En annan avsikt med god ekonomisk hushållning är att skapa förtroende för landstingets förmåga att fullgöra sina ekonomiska åtaganden utan att statsmakterna behöver ingripa. I verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning ska finnas ett samband mellan resurser, prestationer och effekter. Det innebär att, med utgångspunkt i landstingets vision och värdegrund, ska verksamheten bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, samt på ett etiskt försvarbart sätt. Landstingsfullmäktige har i budget 2009 formulerat mål och uppdrag som syftar till god ekonomisk hushållning. Målen och uppdragen kan indelas i såväl verksamhetsmål som finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Vissa målområden är särskilt viktiga för att uppnå god ekonomisk hushållning med landstingets resurser. Detta gäller framför allt Folkhälsa, God vård, Miljö, Personal och kompetens samt Finansiella mål. Viktiga händelser under 2009 Verksamhetsåret 2009 har för Örebro läns landsting i allt väsentligt bedrivits så att mål och uppdrag uppfyllts under året. Några större händelser, och områden som varit föremål för ett omfattande arbete, kan lyftas fram. Tillgängligheten Arbetet med att uppfylla vårdgarantin, samt att få del av regeringens så kallade kömiljard, har bedrivits med stor framgång. Landstinget satsade 22 miljoner kronor för extra insatser inom ortopedi, kirurgi, primärvård och psykiatri. Vid slutet av året kunde 90 procent av dem som väntade på ett mottagnings- 16 Förvaltningsberättelse

17 besök eller behandling i Örebro läns landsting erbjudas detta inom vårdgarantin. Arbetet gav landstinget ett statsbidrag på 30 miljoner kronor. Även primärvården, psykiatrin, habiliteringen och Folktandvården har under året förbättrat tillgängligheten. Arbetet med att erbjuda rehabilitering enligt den nya rehabiliteringsgarantin har också varit framgångsrikt och gett extra statsbidrag. Garantin inriktas mot patienter med de diagnoser som är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Sjukskrivningsprocessen har också varit föremål för ett intensivt arbete för att påskynda och kvalitetssäkra hela processen. Också detta arbete har varit framgångsrikt och gett extra statsbidrag. Tillgängligheten till rådgivning har också förbättrats genom att landstinget under året anslutit sig till den nationella sjukvårdsrådgivningen, 1177, för rådgivning. Den finns både per telefon och webbplats. Inom Folktandvården infördes abonnemangstandvård som ger länsborna möjlighet att till fast pris få tillgång till tandvård. Beslut om att införa Vårdval/Hälsoval togs under året, liksom en kravspecifikation som anger förutsättningarna för att få bedriva primärvård i Örebro län. Under året togs första spadtaget för en ny vård- och hälsocentral i Örebro, Hälsans hus, på Ladugårdsängen. Den nya vårdcentralen väntas avlasta andra vårdcentraler i området och på så sätt öka tillgängligheten. I Hälsans hus kommer också Örebro kommun att bedriva verksamhet genom en familjecentral och ett äldreboende. Utvecklingsfrågor Ett kompetenscentrum för psykiatrins nationella kvalitetsregister förlades under året till Örebro. Uppdraget kommer från Sveriges Kommuner och Landsting och bedrivs i samarbete med Landstinget i Uppsala län. Kvalitetsregister ska byggas upp för att utveckla den psykiatriska vården. Örebro läns landsting är först i landet med att pröva nationell patientöversikt (NPÖ). Det innebär att landstinget gör den medicinska informationen tillgänglig för kommunal hälso- och sjukvårdspersonal. Projektet är nationellt men drivs från Örebro och planeras på sikt bli infört i hela landet. Allmän vaccination mot den nya influensan A(H1N1) Under hösten genomfördes en stor insats genom den allmänna vaccineringen mot den nya influensan A(H1N1). Vaccin köptes in till landstinget och beslut togs om att ingen patientavgift skulle tas ut. Statsbidrag ges till delar av kostnaderna. Under några månader vaccinerades drygt länsbor i en framgångsrik vaccinationskampanj utan motstycke i landstingets historia. Vaccineringen bedöms ha minskat antal insjuknade och döda i den nya influensan. 17

18 Samverkan med andra landsting Landstinget har under året arbetet intensivt med samverkansfrågor både vad gäller länsdels- och högspecialiserad vård. Från Karlskoga lasarett köper Landstinget i Värmland vård för befolkningen i östra Värmland. Landstinget har också träffat ett nytt avtal med Landstinget i Värmland omkring den högspecialiserade vården vid Universitetssjukhuset Örebro. Avtalet sträcker sig över fyra år och ligger på ungefär samma volym som tidigare. Universitetssjukhuset Örebro har under året också arbetat intensivt med Landstinget Västmanlands och Landstinget Sörmlands upphandling av högspecialiserad vård. Frågan om en ny regionkommunbildning har också inneburit såväl samverkan som intensiva diskussioner under året med flera parter. Landstingen Gävleborg, Dalarna och Uppsala lämnade tillsammans in en ansökan till Kammarkollegiet om att bilda en ny region där också Örebro läns landsting skulle ha en plats. Ansökan avslogs, men landstinget deltar fortfarande i diskussioner med de tre landstingen. Örebro läns landsting bjöds också in att delta i ett Mälardalssamarbete med Stockholms läns landsting samt Landstinget Västmanland och Landstinget Sörmland. Områdena som berörs är utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvård, forskning, utbildning, kultur och upphandling. 18 Förvaltningsberättelse

19 Folkhälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden har under året fortsatt analysera förändringen i hälsoläget utifrån befolkningsundersökningarna om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Undersökningarna Liv och hälsa ung åren 2005 och 2007 har analyserats med fokus på hörselskadade ungdomar. En ny undersökning av Liv och hälsa ung genomfördes under våren Redovisningar har även skett av resultat från Liv & hälsa Fördjupade analyser av de stora sjukdomsgrupperna och hälsans sociala fördelning har genomförts. Med hjälp av samhällsmedicinska enheten har resultat från befolkningsundersökningarna Liv & hälsa och Liv och hälsa ung förmedlats till alla kommuner i länet. Nämndens länsberedningar har haft möten med kommunerna för avstämning av avtalen om lokalt folkhälsoarbete. Resultat ur enkätstudier av tandvård och tandhälsa, hos dels 30- och 40-åringar i Örebro län 2008, dels 65- och 75-åringar i Örebro län, har redovisats för hälso- och sjukvårdsnämnden. Nämnden har under året genomfört hearings om ångest och depression, om diabetes och om demens och startat ett programarbete om ångest och depression. Under året har också en rapport tagits fram, Underlag för Behovsanalys 2009, som ger ett aktuellt kortfattat kunskapsunderlag om folkhälsan i länet och om ett antal viktiga behovs- och sjukdomsgrupper som påverkar hälsan i befolkningen. Beskrivningarna kan utgöra basen i olika former av behovsanalyser. Mot bakgrund av analyser, rapporter och annan information har hälso- och sjukvårdsnämnden tecknat överenskommelser med hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och tandvårdsförvaltningen för Överenskommelserna fastställer att hälso- och sjukvården ska bedrivas enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård och med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Överenskommelserna innehåller bland annat nämndens krav på förvaltningarnas arbete inom områdena kunskapsbaserad vård, samverkan, kvalitet, patientsäkerhet och hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Genom uppföljning av överenskommelserna, och förvaltningarnas redovisning för målrelaterad ersättning, får hälsooch sjukvårdsnämnden årlig återkoppling på vilka resultat varje förvaltning uppnått. Hälsa och levnadsvanor i Örebro län Hälsan är i dag inte jämlikt fördelad i befolkningen. Skillnader i hälsa har snarare ökat än minskat de senaste åren. Orsaker till skillnaderna är utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. I Örebro län finns också skillnader mellan länsdelarna om hur man upplever sitt hälsotillstånd. Medellivslängden i Örebro län är 82 år för kvinnor och 78 år för män. Den högsta medellivslängden är för kvinnor 84 år i Laxå kommun, och den lägsta, 80 år, i Hallsbergs kommun. Männens högsta medellivs- 19

20 längd är 80 år i Lekebergs kommun, och den lägsta, 76 år, i Ljusnarsbergs kommun. Undersökningen Liv och hälsa ung 2009 visar att den tidigare trenden med ökande andelar elever i skolår 9 som aldrig rökt ser ut att ha brutits. Andelen elever som inte druckit alkohol har ökat konstant över tid. Bland elever i skolår 7 och 9, samt i gymnasiets år 2, ses en tendens till ökning av andelen med övervikt och fetma mellan åren 2005 och Data från barnavårdscentralerna i länet visar att ökningen av övervikt och fetma bland 4-åringarna i länet förefaller ha avstannat. Det är genomgående en högre andel pojkar än flickor som anger att de mår bra eller mycket bra. En högre andel flickor än pojkar har ofta känt sig nedstämda eller ängsliga/oroliga. Jämfört med ungdomar med normal hörsel är ungdomar med hörselskada en högriskgrupp när det gäller användning av alkohol, tobak och narkotika. De är mer utsatta för mobbning, kränkning och stress och upplever även hälsan som sämre än ungdomar med normal hörsel. Undersökningen Liv & hälsa 2008 visar att andelen dagligrökare, och andelen fysiskt inaktiva på fritiden i åldern år, fortsatt att minska i länet mellan åren 2000 och Andelen personer med riskabla alkoholvanor är lägre i Örebro län än genomsnittet för riket. Andelen personer med övervikt och fetma ökar konstant. Män bedömer generellt sin hälsa som något bättre än kvinnorna. Andelen män som bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra har ökat mellan åren 2004 och 2008, medan andelen bland kvinnor har minskat. Andelen män med långvarig sjukdom eller annat långvarigt hälsoproblem har minskat, medan andelen bland kvinnor är densamma båda åren. Det är nära dubbelt så vanligt bland kvinnor än bland män att ha lågt psykiskt välbefinnande. Det finns tecken på att barn och ungdomars tandhälsa inte förbättras i samma utsträckning som tidigare. Den genomsnittliga kariesfrekvensen hos barn och ungdomar i Örebro län ligger i nivå med riksgenomsnittet. Kariesbilden varierar stort mellan olika delar av länet. Bland vuxna uppger nästan tre fjärdedelar av de svarande i Liv & Hälsa 2008 att de har en bra eller mycket bra tandhälsa. Andelen med bra tandhälsa minskar med högre ålder. Tandhälsan hos vuxna har förbättrats något sedan år Stora sjukdomsgrupper i Örebro län Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande de sjukdomar som ger mest ohälsa i befolkningen. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken även om dödlighet och sjuklighet minskar. Akut hjärtinfarkt är vanligare hos män än hos kvinnor. Cirka 90 procent av orsakerna till hjärtinfarkt kan förklaras av levnadsvanor, psykosocial påverkan och biologiska riskmarkörer (övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning, diabetes). Människor med låg socioekonomisk status löper störst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. 20 Förvaltningsberättelse

21 I Örebro län uppskattas cirka personer per år insjukna i hjärtinfarkt. Örebro län har ett sämre läge i flera avseenden vad gäller hjärt-kärlsjuklighet jämfört med många övriga delar av Sverige. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder i vuxen ålder och den tredje vanligaste dödsorsaken. Det är något fler kvinnor än män som insjuknar i stroke. Personer med stroke har 2 4 gånger ökad risk att drabbas av höftfraktur och fall. Med utgångspunkt från nationella beräkningar insjuknar personer i stroke varje år i Örebro län. År 2008 var drygt personer med diagnosen stroke aktuella inom primärvården i Örebro län. Risken att insjukna i stroke är hög för den som fått en TIA (övergående cirkulationsstörning). TIA drabbar ungefär 250 personer per år i Örebro län. Cirka tio procent av dem som har en TIA får en stroke inom två dagar. Ungefär fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes. Diabetes är vanligare med stigande ålder. En bedömning är att antalet personer med diabetes kommer att öka med tio procent inom de närmaste åren. Andelen överviktiga, och graden av fysisk aktivitet i befolkningen, är faktorer som också påverkar antalet som insjuknar i diabetes. I Örebro län uppskattas antalet personer med diabetes till Enligt nationella uppskattningar insjuknar cirka personer i diabetes varje år i Örebro län. År 2008 var drygt personer med diagnosen diabetes aktuella inom primärvården i Örebro län. Drygt nya fall av cancer upptäcks varje år i Örebro län. Något fler än hälften av alla personer som får en cancersjukdom botas helt och hållet. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor. År 2008 insjuknade 202 kvinnor i Örebro län i bröstcancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. År 2008 fick 264 män i Örebro län diagnosen prostatacancer. År 2008 insjuknade 103 personer i tjocktarmscancer och 75 personer i ändtarmscancer i Örebro län. I Örebro län insjuknade 117 personer i lungcancer år Det är en klar tendens att andelen kvinnor med lungcancer ökar. Av alla lungcancerfall orsakas procent av rökning. Insjuknandet i respektive cancerform varierar från år till år. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett samlingsbegrepp för kroniska lungsjukdomar som ger ständig luftvägsobstruktion. KOL förekommer företrädesvis hos äldre personer, cirka 4 6 procent av den vuxna befolkningen har KOL. Uppskattningsvis finns det personer i Örebro län som har KOL. KOL som dödsorsak har ökat sedan 1990-talet och mycket talar för en fortsatt ökning särskilt bland kvinnor beroende på tidigare rökvanor. Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, till exempel hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Ett ökat antal äldre i befolkningen medför att antalet individer med flera samtidiga sjukdomar, multisjuka, ökar och därmed ökar också behovet av insatser från hälso- och sjuk- 21

22 vården. Antalet multisjuka i Örebro län uppskattas till drygt personer. Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. Hos äldre personer står olycksfallen för omkring 75 procent av samtliga dödsfall till följd av skadehändelser. De flesta skadorna är skador på höft och lår. Den psykosociala hälsan varierar i länet. Det uppskattas att omkring procent av primärvårdens besökare har en social/psykisk del i sin problematik. Metabola syndromet är en sjukdomsbild som kännetecknas av ett antal riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorerna kan sammanfattas med dåligt sockerläge, bukfetma, förhöjt blodtryck och kombinerad blodfettsrubbning. Det metabola syndromet ökar risken för insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även vanliga cancerformer. Livsstilförändringar är grunden i att förebygga eller behandla det metabola syndromet. Behandlingen syftar till att minska den framtida risken för sjukdom genom att reducera olika riskfaktorer. (GRÖN markering 3nedan anger att målet är uppfyllt eller uppdraget genomfört. RÖD markering X anger att målet inte är uppfyllt eller att uppdraget inte är genomfört. GUL markering anger att arbete pågår med att uppfylla mål eller genomföra uppdraget.) Mål 1: Landstinget har fått en fördjupad kunskap om folkhälsans utveckling inom de stora folksjukdomarna. Särskilt fokus läggs på hälsans fördelning när det gäller kön, etnicitet och social bakgrund. Kunskapen använder hälso- och sjukvårdsnämnden i sin uppdragsgivning i överenskommelser och avtal med länets sjukvård under kommande år. Måluppfyllelse: Fortsatt analys av data i befolkningsundersökningarna Liv & hälsa, genomförda utredningar, medborgardialoger och sjukvårdsdata har bidragit till fördjupad kunskap om hälsoläget. Mål 2: Hälso- och sjukvårdsnämnden tydliggör i överenskommelser och avtal med sjukvården att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ingår som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna rökvanor, kostvanor, alkoholvanor samt fysisk aktivitet. Måluppfyllelse: Följt upp att uppdragen i överenskommelser och avtal genomförts på föreskrivet sätt. Levnadsvanor ingår i den målrelaterade ersättningen. Mål 3: Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer. Folkhälsoavtalen med länets kommuner har medfört en ökad samverkan mellan landstinget och länets kommuner inom folkhälsoområdet. Måluppfyllelse: Hälso- och sjukvårdsnämndens länsberedningar har dialogmöten för regelbundna avstämningar med kommunerna. Uppföljning av avtalen för 2008 ägde rum i hälso- och sjukvårdsnämnden i januari På uppdrag av nämnden samarbetar folkhälsopedagogerna i respektive länsdel i stor utsträckning med skolorna. 22 Förvaltningsberättelse

ÖREBRO LÄNS LANDSTING 2010 Årsredovisning 2010 2 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2010 Antagen av landstingsfullmäktige 26 april 2011 Örebro läns landsting, Ledningskansliet, 2011 Producerad av Örebro

Läs mer

Kopia för kännedom: Samtliga ersättare Landstingets revisorer Landstingsdirektören Förvaltningschefer m.fl. inom ÖLL Landshövdingen

Kopia för kännedom: Samtliga ersättare Landstingets revisorer Landstingsdirektören Förvaltningschefer m.fl. inom ÖLL Landshövdingen TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE Ledningskansliet, Magnus Persson DATUM BETECKNING 2010-04-13 10OLL1095 Till Landstingsfullmäktiges ledamöter Kopia för kännedom: Samtliga ersättare Landstingets revisorer Landstingsdirektören

Läs mer

Årsredovisning 2010 Antagen av landstingsfullmäktige 26 april 2011 Örebro läns landsting, Ledningskansliet, 2011 Producerad av Örebro läns landsting, Lednings- och verksamhetsstöd, Område Information och

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Bilaga 39 Årsredovisning 2012 1

Bilaga 39 Årsredovisning 2012 1 Årsredovisning 2012 1 2 Örebro läns landsting Årsredovisning 2012 Beslutad av landstingsfullmäktige den 25 april 2013 3 Innehåll Förord 6 Sammanfattande resultat av 2012 och framtida utmaningar 8 Mål 2012

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Årsredovisning 2010

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Årsredovisning 2010 ÖREBRO LÄNS LANDSTING 2010 Årsredovisning 2010 2 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2010 Antagen av landstingsfullmäktige 26 april 2011 Örebro läns landsting, Ledningskansliet, 2011 Producerad av Örebro

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Resursfördelning Region Östergötland

Resursfördelning Region Östergötland Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet-ekonomi, ia 2012 02 17 VERKSAMHETERNAS RESULTAT 2011 Årets resultat Balansering av Balanserat eget Ackumulerat eget Avrundn 2011 årets resultat kapital 2010 12 31

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014 1 Verksamhet 1.1 Ändamål Samordningsförbundet SOFINT, i Norra Örebro län, bildades med syfte att främja samverkan mellan samhälleliga organisationer

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Ingela Jönsson Dnr:RS/282/2016 Samordningskansliet

Ingela Jönsson Dnr:RS/282/2016 Samordningskansliet Årsplanering 2016 utskottet för Version: 2 Beslutsinstans: Utskottet för hälso och sjukvård Revidering juni 20126 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2016-04-06 Nyutgåva 2. 2016-06-07

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer