ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Årsredovisning 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Årsredovisning 2009"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING 2009 Årsredovisning 2009

2 2 Förvaltningsberättelse

3 Årsredovisning 2009 Antagen av landstingsfullmäktige 28 april 2010 Örebro läns landsting, Ledningskansliet, 2010 Producerad av Örebro läns landsting, Lednings- och verksamhetsstöd, Område Information och Dokumentation, april 2010 Idé och grafisk form L Köhlström Foto Weine Ahlstrand, Kristin Lundström, Magnus Westerborn Trio Tryck AB, Örebro, 2010 Papper inlaga 100 g Multidesign original natural Papper omslag 200 g Multidesign original natural Typsnitt Frutiger och Adobe Garamond 3

4 Innehåll Förord 6 Landstingets vision 9 Landstingets uppdrag 10 Landstingets organisation roller och ansvar 11 Uppföljning och utvärdering 13 Rapportering, mål och måluppfyllelse 15 God ekonomisk hushållning 16 Folkhälsa 19 God vård 25 Forskning och högskoleutbildning 35 Regional tillväxt, kultur och bildning 37 Insyn och demokrati 39 Miljö 40 Personal och kompetens 42 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 47 Ekonomisk analys 51 Omvärldsanalys 53 Resultatanalys 55 Finansiell ställning 60 Resultaträkning 63 Driftredovisning 64 Investeringsredovisning 65 Sammanställd redovisning 66 4 Förvaltningsberättelse

5 Sammanfattande bedömningar och framtida utmaningar 71 Bilagor 75 Resultaträkning 76 Kassaflödesanalys 77 Balansräkning 78 Noter till resultaträkning 79 Noter till kassaflödesanalys 81 Noter till balansräkning 82 Landstinget i siffror 86 Redovisningsprinciper 87 Begreppsförklaringar 90 Sammanställd resultaträkning 91 Sammanställd balansräkning 92 Antal medarbetare 94 Deltid 98 Sjukfrånvaro 99 Övertid/visstid 99 Timanställda 100 Revisionsberättelse 103 5

6 Händelserikt år med goda resultat År 2009 var på flera sätt ett händelserikt år för Örebro läns landsting där vår organisation, våra medarbetare och vår förmåga prövades ordentligt. De ekonomiska förutsättningarna för verksamheten försämrades kraftigt under året. Skatteintäkterna år 2009 understiger budget med 200 miljoner kronor som följd av den ekonomiska krisen. Trots detta kan vi redovisa ett positivt resultat på 120 miljoner kronor vilket är sjätte året i rad där landstingets ekonomi är i balans. Samtidigt har tillgängligheten till vården förbättrats för medborgarna i vårt län. Ingen kunde heller ana att världen under året skulle drabbas av en influensapandemi. Under några månader under hösten vaccinerades drygt länsbor i en vaccinationskampanj utan motstycke i landstingets historia. Vår förmåga att snabbt kunna ställa om vår verksamhet för att klara en svår uppgift prövades och var framgångsrik. Trygghet, tillgänglighet, kvalitet och långsiktigt arbete det har varit viktiga utgångspunkter för landstingets verksamheter under En jämlik, tillgänglig vård med hög kvalitet för alla länsbor det ger trygghet. En stark fokusering på att öka tillgängligheten präglade verksamheten under året. Det gäller såväl slutenvård som primärvård, psykiatri, habilitering och tandvård. Landstinget satsade extra pengar bland annat för att uppfylla vårdgarantin och för att utveckla barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Vi kan konstatera att arbetet har varit resultatrikt vilket också gett extra statsbidrag för arbetet med vårdgaranti, rehabiliteringsgaranti och sjukskrivningsprocessen. 90 procent av patienterna som väntar på besök eller behandling på sjukhus får det inom vårdgarantins ram, 90 dagar. Inom primärvården har fler patienter med lättare eller medelsvåra psykiska besvär eller långvarig smärta, fått hjälp inom rehabiliteringsgarantins ram. Också arbetet med att förbättra sjukskrivningsprocessen har varit framgångsrikt. Inom Folktandvården tas nya patienter om hand inom tre månader vid samtliga kliniker. Samarbete inom landstinget och länet, och samverkan med andra län är viktiga framgångsfaktorer för Örebro läns landsting. Nya länsgemensamma samverkansgrupper mellan specialiteter på de tre sjukhusen har vuxit fram under året och bidragit till att tillgängligheten har förbättrats. Att länets patienter är allas ansvar är en självklarhet. Arbetet inom detta område intensifierades under året och måste fortsätta. Vår samverkan med andra landsting har en lång tradition omkring den högspecialiserade vården, men också omkring den regionala utvecklingen. 6 Förvaltningsberättelse

7 Under året har diskussioner förts med omkringliggande län om bildandet av en regionkommun. Diskussioner har förts med landsting i vår hälsooch sjukvårdsregion. Vi har också inbjudits och tagit beslut att ingå i samverkan med Stockholms läns landsting och landstingen i Västmanland och Sörmland. En samverkan som bygger på de enskilda landstingens vilja till landstingsövergripande samverkan för medborgarna och patienterna i respektive läns bästa. Trots att vi kan se tillbaka på ett resultatrikt år, ligger en rad utmaningar framför oss. Därför är det med stor tillfredsställelse som vi kan konstatera att vi är ett landsting som uppfyllt alla våra mål för god ekonomisk hushållning. Finansieringen av vår verksamhet är dock en av framtidens stora utmaningar. Vi ser en fortsatt svag utveckling av skatteintäkterna de närmast kommande åren och det finns en oklarhet om statsbidragen för En stor utmaning är också den ojämlika hälsan som vi kan se såväl i hela landet som i Örebro län. Landstingen är en viktig aktör i arbetet med att främja hälsan, men inte den enda. Orsaker till skillnaderna i hälsa är utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. Inte minst är det viktigt att främja goda livsvillkor och levnadsvanor hos ungdomar där alkohol, tobak och fysisk aktivitet är områden som kräver insatser från många håll. Kunskap och kompetens är en viktig utmaning som vi vill lyfta fram. Det är bara tack vare utvecklingsinriktade och kompetenta medarbetare som landstinget utvecklas vidare och kan erbjuda patienter en god och säker vård. Arbetet med att rekrytera och behålla kompetent personal har en fortsatt hög prioritet i vårt landsting. De gjorda erfarenheterna, och de goda resultaten från 2009, tar vi nu med oss som en stabil grund att stå på inför kommande utmaningar. Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Bo Anderson Landstingsdirektör 7

8 8 Förvaltningsberättelse "Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling."

9 Örebro läns landsting Årsredovisning 2009 Vision Landstingets vision "Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling" antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006 och är grunden i all vår verksamhet. Tillsammans med värdegrunden anvisar den landstingets inriktning, men också hur medarbetarna ska förhålla sig till varandra och medborgarna. Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öpp na, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. 9

10 Landstingets uppdrag Landstingets främsta uppgift är att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Genom särskilda avtal erbjuder Universitetssjukhuset Örebro högspecialiserad vård till personer från andra län. Dessutom ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånare i östra Värmland. Landstinget bedriver forskning och utbildning tillsammans med Örebro universitet. Landstinget verkar också för en god regional tillväxt genom kultur och bildning tillsammans med Regionförbundet Örebro och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Landstinget äger och driver två folkhögskolor, samt skapar förutsättningar för ett gott liv, en god service och livskraft för länsinvånarna genom ekonomiskt stöd till studieförbund och organisationer. I direktiven för planeringsperioden pekas fyra fokusområden ut för landstingets långsiktiga verksamhet: God ekonomisk hushållning. Hög tillgänglighet. Gott bemötande. God kvalitet och patientsäkerhet. 1 Direktiv för planeringsperioden , Örebro läns landsting, antaget av fullmäktige 20 juni Förvaltningsberättelse

11 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Landstingets organisation roller och ansvar Örebro läns landstings Örebro politiska läns landstings organisation från 2007 politiska organisation Valberedning Plan- och org kommitté Demokratigrupp Genusis Vilt- o naturv kommitté Patientnämnd Hälso- och sjukvårdsnämnd Länsberedning Norr Länsberedning Väster Länsberedning Söder Länsberedning Örebro/Lekeberg Tandvårdsberedning Beredning för funktionshinder Forskningsnämnd * Inter- och intraregionala frågor ** Gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner * Inter- och intraregionala frågor ** Gemensam nämnd med Örebro kommun LANDSTINGSFULLMÄKTIGE LANDSTINGSSTYRELSE Programgrupp Programgrupp Programgrupp Landstingets revisorer Personalpolitiska utskottet Ekonomi- och investeringsutskottet Miljöberedning Produktionsberedning Beredning för tillväxt och bildning* Etiskt råd Barn- och ungdomsråd Länshandikappråd Pensionärsråd Gemensam nämnd för samverkan ang företagshälsovård och tolkförmedling** Antagen av landstingsfullmäktige 25 april 2006 Inför mandatperioden gjordes en revidering och fördjupning av medborgarmodellen. Den sätter fokus på länsinvånarnas behov och hälsa, på vad som ska göras och effekten av det som görs. Politikerna företräder medborgarna och ställer krav på verksamheten. Verksamheten drivs av ledare och medarbetare med utgångspunkt i landstingets övergripande verksamhetsplan med budget. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Fullmäktige innehar finansiärens roll och fördelar medel mellan landstingets olika nämnder och förvaltningar. Landstingsstyrelsen är landstingets verkställande organ och har rollen som ägar- och produktionsföreträdare tillsammans med sina två utskott och tre beredningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden med sina sex beredningar, respektive forskningsnämnden, har en beställarroll. De tecknar årliga överenskommelser om vad som ska göras av landstingets egna förvaltningar och landstingsfinansierade entreprenörer. Till detta kommer en gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Patientnämnden och revisorerna är direkt underställda landstingsfullmäktige. Till landstingsstyrelsen finns också åtta rådgivande organ knutna, vart och ett med sitt sakområde; planering och organisation, demokrati, etik, jämställdhet, vilt- och naturvård, barn och ungdom, handikapp samt pensionärsråd. De ska bevaka sina respektive sakområden och ta tillvara brukarnas intressen. Under mandatperioden är mandatfördelningen i landstingsfullmäktige denna: S = 31 C = 5 MP = 3 M = 13 FP = 5 SD = 3 KD = 6 V = 5 = 71 11

12 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Landstingsdirektören är landstingets högste tjänsteman och ledningskansliet utgör också landstingsstyrelsens kansli. Till hälso- och sjukvårdsnämnden är hälsokansliet knutet, liksom kansliet för forskning och utbildning är knutet till forskningsnämnden. Örebro läns landstings Örebro läns landstings verksamhetsorganisation verksamhetsorganisation Läkemedelskommitté LANDSTINGSDIREKTÖR Under landstingsdirektören finns fem förvaltningar för hälso- och sjukvård samt tandvård. Därutöver finns en förvaltning för Lednings- och verksamhetsstöd samt två folkhögskolor och Landstingshälsan. Även patientnämndens kansli och Centrum för utvärdering av medicinsk metodik, CAMTÖ, rapporterar till landstingsdirektören. Hälsokansliet Samhällsmedicin Ledningskansliet Folkhögskolor CAMTÖ Patientnämndens kansli Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Primärvård, psykiatri och habilitering Folktandvården Landstinget har ett helägt förvaltningsbolag med dotterbolagen Länsgården Fastigheter AB och Länsteatern i Örebro AB. Forskningskansliet Lednings- och verksamhetsstöd Landstingshälsan LTS-info 24 april Förvaltningsberättelse

13 Uppföljning och utvärdering Under 2009 har verksamhetsplanen med budget följts upp och utvärderats utifrån organisationens olika roller. Hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans med hälsokansliet följt upp de överenskommelser som nämnden träffat med respektive förvaltning. På samma sätt har forskningsnämnden och dess kansli följt upp överenskommelser om forskning. Landstingsstyrelsen har tillsammans med ledningskansliet följt upp samtliga kanslier och förvaltningar. Det har skett genom skriftliga delårsrapporter två gånger under året och verksamhetsberättelser. Till detta kommer sammanlagt åtta periodbokslut som redovisats för landstingsstyrelsen. Ledningskansliet har muntligt följt upp hälso- och sjukvårdsförvaltningarna vid sex tillfällen och kanslierna vid två tillfällen under året. Under våren hölls en hearing mellan landstingsstyrelsen och dess produktionsberedning, samt företrädare för hälso- och sjukvården, om verksamheternas situation och utmaningar inför framtiden. Den låg sedan till grund för den fortsatta planeringsprocessen inför

14 14 Förvaltningsberättelse

15 Rapportering, mål och måluppfyllelse God ekonomisk hushållning Folkhälsa God vård Forskning och högskoleutbildning Regional tillväxt, kultur och bildning Insyn och demokrati Miljö Personal och kompetens Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 15

16 Rapportering, mål och måluppfyllelse Rapportering, mål och måluppfyllelse kopplas till de åtta strategiska målområden som återfinns i verksamhetsplan med budget för 2009 God ekonomisk hushållning, Folkhälsa, God vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional tillväxt, kultur och bildning, Insyn och demokrati, Miljö, Personal och kompetens samt Finansiella mål och god ekonomisk hushållning. Samtliga dessa målområden med sina mål och uppdrag anknyter till den långsiktiga inriktningen som presenterats i direktiven för mandatperioden God ekonomisk hushållning Grundtanken med god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära sina kostnader för den service som de själva beslutar om och drar nytta av samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. En annan avsikt med god ekonomisk hushållning är att skapa förtroende för landstingets förmåga att fullgöra sina ekonomiska åtaganden utan att statsmakterna behöver ingripa. I verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning ska finnas ett samband mellan resurser, prestationer och effekter. Det innebär att, med utgångspunkt i landstingets vision och värdegrund, ska verksamheten bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, samt på ett etiskt försvarbart sätt. Landstingsfullmäktige har i budget 2009 formulerat mål och uppdrag som syftar till god ekonomisk hushållning. Målen och uppdragen kan indelas i såväl verksamhetsmål som finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Vissa målområden är särskilt viktiga för att uppnå god ekonomisk hushållning med landstingets resurser. Detta gäller framför allt Folkhälsa, God vård, Miljö, Personal och kompetens samt Finansiella mål. Viktiga händelser under 2009 Verksamhetsåret 2009 har för Örebro läns landsting i allt väsentligt bedrivits så att mål och uppdrag uppfyllts under året. Några större händelser, och områden som varit föremål för ett omfattande arbete, kan lyftas fram. Tillgängligheten Arbetet med att uppfylla vårdgarantin, samt att få del av regeringens så kallade kömiljard, har bedrivits med stor framgång. Landstinget satsade 22 miljoner kronor för extra insatser inom ortopedi, kirurgi, primärvård och psykiatri. Vid slutet av året kunde 90 procent av dem som väntade på ett mottagnings- 16 Förvaltningsberättelse

17 besök eller behandling i Örebro läns landsting erbjudas detta inom vårdgarantin. Arbetet gav landstinget ett statsbidrag på 30 miljoner kronor. Även primärvården, psykiatrin, habiliteringen och Folktandvården har under året förbättrat tillgängligheten. Arbetet med att erbjuda rehabilitering enligt den nya rehabiliteringsgarantin har också varit framgångsrikt och gett extra statsbidrag. Garantin inriktas mot patienter med de diagnoser som är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Sjukskrivningsprocessen har också varit föremål för ett intensivt arbete för att påskynda och kvalitetssäkra hela processen. Också detta arbete har varit framgångsrikt och gett extra statsbidrag. Tillgängligheten till rådgivning har också förbättrats genom att landstinget under året anslutit sig till den nationella sjukvårdsrådgivningen, 1177, för rådgivning. Den finns både per telefon och webbplats. Inom Folktandvården infördes abonnemangstandvård som ger länsborna möjlighet att till fast pris få tillgång till tandvård. Beslut om att införa Vårdval/Hälsoval togs under året, liksom en kravspecifikation som anger förutsättningarna för att få bedriva primärvård i Örebro län. Under året togs första spadtaget för en ny vård- och hälsocentral i Örebro, Hälsans hus, på Ladugårdsängen. Den nya vårdcentralen väntas avlasta andra vårdcentraler i området och på så sätt öka tillgängligheten. I Hälsans hus kommer också Örebro kommun att bedriva verksamhet genom en familjecentral och ett äldreboende. Utvecklingsfrågor Ett kompetenscentrum för psykiatrins nationella kvalitetsregister förlades under året till Örebro. Uppdraget kommer från Sveriges Kommuner och Landsting och bedrivs i samarbete med Landstinget i Uppsala län. Kvalitetsregister ska byggas upp för att utveckla den psykiatriska vården. Örebro läns landsting är först i landet med att pröva nationell patientöversikt (NPÖ). Det innebär att landstinget gör den medicinska informationen tillgänglig för kommunal hälso- och sjukvårdspersonal. Projektet är nationellt men drivs från Örebro och planeras på sikt bli infört i hela landet. Allmän vaccination mot den nya influensan A(H1N1) Under hösten genomfördes en stor insats genom den allmänna vaccineringen mot den nya influensan A(H1N1). Vaccin köptes in till landstinget och beslut togs om att ingen patientavgift skulle tas ut. Statsbidrag ges till delar av kostnaderna. Under några månader vaccinerades drygt länsbor i en framgångsrik vaccinationskampanj utan motstycke i landstingets historia. Vaccineringen bedöms ha minskat antal insjuknade och döda i den nya influensan. 17

18 Samverkan med andra landsting Landstinget har under året arbetet intensivt med samverkansfrågor både vad gäller länsdels- och högspecialiserad vård. Från Karlskoga lasarett köper Landstinget i Värmland vård för befolkningen i östra Värmland. Landstinget har också träffat ett nytt avtal med Landstinget i Värmland omkring den högspecialiserade vården vid Universitetssjukhuset Örebro. Avtalet sträcker sig över fyra år och ligger på ungefär samma volym som tidigare. Universitetssjukhuset Örebro har under året också arbetat intensivt med Landstinget Västmanlands och Landstinget Sörmlands upphandling av högspecialiserad vård. Frågan om en ny regionkommunbildning har också inneburit såväl samverkan som intensiva diskussioner under året med flera parter. Landstingen Gävleborg, Dalarna och Uppsala lämnade tillsammans in en ansökan till Kammarkollegiet om att bilda en ny region där också Örebro läns landsting skulle ha en plats. Ansökan avslogs, men landstinget deltar fortfarande i diskussioner med de tre landstingen. Örebro läns landsting bjöds också in att delta i ett Mälardalssamarbete med Stockholms läns landsting samt Landstinget Västmanland och Landstinget Sörmland. Områdena som berörs är utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvård, forskning, utbildning, kultur och upphandling. 18 Förvaltningsberättelse

19 Folkhälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden har under året fortsatt analysera förändringen i hälsoläget utifrån befolkningsundersökningarna om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Undersökningarna Liv och hälsa ung åren 2005 och 2007 har analyserats med fokus på hörselskadade ungdomar. En ny undersökning av Liv och hälsa ung genomfördes under våren Redovisningar har även skett av resultat från Liv & hälsa Fördjupade analyser av de stora sjukdomsgrupperna och hälsans sociala fördelning har genomförts. Med hjälp av samhällsmedicinska enheten har resultat från befolkningsundersökningarna Liv & hälsa och Liv och hälsa ung förmedlats till alla kommuner i länet. Nämndens länsberedningar har haft möten med kommunerna för avstämning av avtalen om lokalt folkhälsoarbete. Resultat ur enkätstudier av tandvård och tandhälsa, hos dels 30- och 40-åringar i Örebro län 2008, dels 65- och 75-åringar i Örebro län, har redovisats för hälso- och sjukvårdsnämnden. Nämnden har under året genomfört hearings om ångest och depression, om diabetes och om demens och startat ett programarbete om ångest och depression. Under året har också en rapport tagits fram, Underlag för Behovsanalys 2009, som ger ett aktuellt kortfattat kunskapsunderlag om folkhälsan i länet och om ett antal viktiga behovs- och sjukdomsgrupper som påverkar hälsan i befolkningen. Beskrivningarna kan utgöra basen i olika former av behovsanalyser. Mot bakgrund av analyser, rapporter och annan information har hälso- och sjukvårdsnämnden tecknat överenskommelser med hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och tandvårdsförvaltningen för Överenskommelserna fastställer att hälso- och sjukvården ska bedrivas enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård och med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Överenskommelserna innehåller bland annat nämndens krav på förvaltningarnas arbete inom områdena kunskapsbaserad vård, samverkan, kvalitet, patientsäkerhet och hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Genom uppföljning av överenskommelserna, och förvaltningarnas redovisning för målrelaterad ersättning, får hälsooch sjukvårdsnämnden årlig återkoppling på vilka resultat varje förvaltning uppnått. Hälsa och levnadsvanor i Örebro län Hälsan är i dag inte jämlikt fördelad i befolkningen. Skillnader i hälsa har snarare ökat än minskat de senaste åren. Orsaker till skillnaderna är utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. I Örebro län finns också skillnader mellan länsdelarna om hur man upplever sitt hälsotillstånd. Medellivslängden i Örebro län är 82 år för kvinnor och 78 år för män. Den högsta medellivslängden är för kvinnor 84 år i Laxå kommun, och den lägsta, 80 år, i Hallsbergs kommun. Männens högsta medellivs- 19

20 längd är 80 år i Lekebergs kommun, och den lägsta, 76 år, i Ljusnarsbergs kommun. Undersökningen Liv och hälsa ung 2009 visar att den tidigare trenden med ökande andelar elever i skolår 9 som aldrig rökt ser ut att ha brutits. Andelen elever som inte druckit alkohol har ökat konstant över tid. Bland elever i skolår 7 och 9, samt i gymnasiets år 2, ses en tendens till ökning av andelen med övervikt och fetma mellan åren 2005 och Data från barnavårdscentralerna i länet visar att ökningen av övervikt och fetma bland 4-åringarna i länet förefaller ha avstannat. Det är genomgående en högre andel pojkar än flickor som anger att de mår bra eller mycket bra. En högre andel flickor än pojkar har ofta känt sig nedstämda eller ängsliga/oroliga. Jämfört med ungdomar med normal hörsel är ungdomar med hörselskada en högriskgrupp när det gäller användning av alkohol, tobak och narkotika. De är mer utsatta för mobbning, kränkning och stress och upplever även hälsan som sämre än ungdomar med normal hörsel. Undersökningen Liv & hälsa 2008 visar att andelen dagligrökare, och andelen fysiskt inaktiva på fritiden i åldern år, fortsatt att minska i länet mellan åren 2000 och Andelen personer med riskabla alkoholvanor är lägre i Örebro län än genomsnittet för riket. Andelen personer med övervikt och fetma ökar konstant. Män bedömer generellt sin hälsa som något bättre än kvinnorna. Andelen män som bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra har ökat mellan åren 2004 och 2008, medan andelen bland kvinnor har minskat. Andelen män med långvarig sjukdom eller annat långvarigt hälsoproblem har minskat, medan andelen bland kvinnor är densamma båda åren. Det är nära dubbelt så vanligt bland kvinnor än bland män att ha lågt psykiskt välbefinnande. Det finns tecken på att barn och ungdomars tandhälsa inte förbättras i samma utsträckning som tidigare. Den genomsnittliga kariesfrekvensen hos barn och ungdomar i Örebro län ligger i nivå med riksgenomsnittet. Kariesbilden varierar stort mellan olika delar av länet. Bland vuxna uppger nästan tre fjärdedelar av de svarande i Liv & Hälsa 2008 att de har en bra eller mycket bra tandhälsa. Andelen med bra tandhälsa minskar med högre ålder. Tandhälsan hos vuxna har förbättrats något sedan år Stora sjukdomsgrupper i Örebro län Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande de sjukdomar som ger mest ohälsa i befolkningen. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken även om dödlighet och sjuklighet minskar. Akut hjärtinfarkt är vanligare hos män än hos kvinnor. Cirka 90 procent av orsakerna till hjärtinfarkt kan förklaras av levnadsvanor, psykosocial påverkan och biologiska riskmarkörer (övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning, diabetes). Människor med låg socioekonomisk status löper störst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. 20 Förvaltningsberättelse

21 I Örebro län uppskattas cirka personer per år insjukna i hjärtinfarkt. Örebro län har ett sämre läge i flera avseenden vad gäller hjärt-kärlsjuklighet jämfört med många övriga delar av Sverige. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder i vuxen ålder och den tredje vanligaste dödsorsaken. Det är något fler kvinnor än män som insjuknar i stroke. Personer med stroke har 2 4 gånger ökad risk att drabbas av höftfraktur och fall. Med utgångspunkt från nationella beräkningar insjuknar personer i stroke varje år i Örebro län. År 2008 var drygt personer med diagnosen stroke aktuella inom primärvården i Örebro län. Risken att insjukna i stroke är hög för den som fått en TIA (övergående cirkulationsstörning). TIA drabbar ungefär 250 personer per år i Örebro län. Cirka tio procent av dem som har en TIA får en stroke inom två dagar. Ungefär fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes. Diabetes är vanligare med stigande ålder. En bedömning är att antalet personer med diabetes kommer att öka med tio procent inom de närmaste åren. Andelen överviktiga, och graden av fysisk aktivitet i befolkningen, är faktorer som också påverkar antalet som insjuknar i diabetes. I Örebro län uppskattas antalet personer med diabetes till Enligt nationella uppskattningar insjuknar cirka personer i diabetes varje år i Örebro län. År 2008 var drygt personer med diagnosen diabetes aktuella inom primärvården i Örebro län. Drygt nya fall av cancer upptäcks varje år i Örebro län. Något fler än hälften av alla personer som får en cancersjukdom botas helt och hållet. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor. År 2008 insjuknade 202 kvinnor i Örebro län i bröstcancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. År 2008 fick 264 män i Örebro län diagnosen prostatacancer. År 2008 insjuknade 103 personer i tjocktarmscancer och 75 personer i ändtarmscancer i Örebro län. I Örebro län insjuknade 117 personer i lungcancer år Det är en klar tendens att andelen kvinnor med lungcancer ökar. Av alla lungcancerfall orsakas procent av rökning. Insjuknandet i respektive cancerform varierar från år till år. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett samlingsbegrepp för kroniska lungsjukdomar som ger ständig luftvägsobstruktion. KOL förekommer företrädesvis hos äldre personer, cirka 4 6 procent av den vuxna befolkningen har KOL. Uppskattningsvis finns det personer i Örebro län som har KOL. KOL som dödsorsak har ökat sedan 1990-talet och mycket talar för en fortsatt ökning särskilt bland kvinnor beroende på tidigare rökvanor. Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, till exempel hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Ett ökat antal äldre i befolkningen medför att antalet individer med flera samtidiga sjukdomar, multisjuka, ökar och därmed ökar också behovet av insatser från hälso- och sjuk- 21

22 vården. Antalet multisjuka i Örebro län uppskattas till drygt personer. Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. Hos äldre personer står olycksfallen för omkring 75 procent av samtliga dödsfall till följd av skadehändelser. De flesta skadorna är skador på höft och lår. Den psykosociala hälsan varierar i länet. Det uppskattas att omkring procent av primärvårdens besökare har en social/psykisk del i sin problematik. Metabola syndromet är en sjukdomsbild som kännetecknas av ett antal riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorerna kan sammanfattas med dåligt sockerläge, bukfetma, förhöjt blodtryck och kombinerad blodfettsrubbning. Det metabola syndromet ökar risken för insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även vanliga cancerformer. Livsstilförändringar är grunden i att förebygga eller behandla det metabola syndromet. Behandlingen syftar till att minska den framtida risken för sjukdom genom att reducera olika riskfaktorer. (GRÖN markering 3nedan anger att målet är uppfyllt eller uppdraget genomfört. RÖD markering X anger att målet inte är uppfyllt eller att uppdraget inte är genomfört. GUL markering anger att arbete pågår med att uppfylla mål eller genomföra uppdraget.) Mål 1: Landstinget har fått en fördjupad kunskap om folkhälsans utveckling inom de stora folksjukdomarna. Särskilt fokus läggs på hälsans fördelning när det gäller kön, etnicitet och social bakgrund. Kunskapen använder hälso- och sjukvårdsnämnden i sin uppdragsgivning i överenskommelser och avtal med länets sjukvård under kommande år. Måluppfyllelse: Fortsatt analys av data i befolkningsundersökningarna Liv & hälsa, genomförda utredningar, medborgardialoger och sjukvårdsdata har bidragit till fördjupad kunskap om hälsoläget. Mål 2: Hälso- och sjukvårdsnämnden tydliggör i överenskommelser och avtal med sjukvården att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ingår som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna rökvanor, kostvanor, alkoholvanor samt fysisk aktivitet. Måluppfyllelse: Följt upp att uppdragen i överenskommelser och avtal genomförts på föreskrivet sätt. Levnadsvanor ingår i den målrelaterade ersättningen. Mål 3: Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer. Folkhälsoavtalen med länets kommuner har medfört en ökad samverkan mellan landstinget och länets kommuner inom folkhälsoområdet. Måluppfyllelse: Hälso- och sjukvårdsnämndens länsberedningar har dialogmöten för regelbundna avstämningar med kommunerna. Uppföljning av avtalen för 2008 ägde rum i hälso- och sjukvårdsnämnden i januari På uppdrag av nämnden samarbetar folkhälsopedagogerna i respektive länsdel i stor utsträckning med skolorna. 22 Förvaltningsberättelse

Årsredovisning 2010 Antagen av landstingsfullmäktige 26 april 2011 Örebro läns landsting, Ledningskansliet, 2011 Producerad av Örebro läns landsting, Lednings- och verksamhetsstöd, Område Information och

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Kompletterande handlingar till landstingsfullmäktiges sammanträde den 25 april 2013 i sessionssalen, Rådhuset i Örebro

Kompletterande handlingar till landstingsfullmäktiges sammanträde den 25 april 2013 i sessionssalen, Rådhuset i Örebro TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Monica Fyrhammar 2013-04-25 Till Fullmäktiges ledamöter och ersättare m.fl. Kompletterande handlingar till landstingsfullmäktiges sammanträde

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Verksamhetsplan med budget 2011 och planeringsförutsättningar för 2012 och 2013 Förslag (s), (v) och (mp)

Verksamhetsplan med budget 2011 och planeringsförutsättningar för 2012 och 2013 Förslag (s), (v) och (mp) Verksamhetsplan med budget 2011 och planeringsförutsättningar för 2012 och 2013 Förslag (s), (v) och (mp) 1 (1) Förord till landstingets budget för år 2011: En tillgänglig vård som ges efter behov Örebro

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning Dnr: LS 189/2009 och FK 22967-2010 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning 2010-01-01 2010-12-31 Förutsättning Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform DATUM DIARIENR 2004-02-23 LKD04124 15 Återkallande av uppdragen för de förtroendevalda i landstingsstyrelsen och övriga nämnder Bakgrund Sedan valet 2002 har socialdemokraterna och vänsterpartiet bedrivit

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

ARVODESBESTÄMMELSER M M. för förtroendevalda inom Örebro läns landsting. mandatperioden 2007-2010

ARVODESBESTÄMMELSER M M. för förtroendevalda inom Örebro läns landsting. mandatperioden 2007-2010 ARVODESBESTÄMMELSER M M för förtroendevalda inom Örebro läns landsting mandatperioden 2007-2010 Fastställda av landstingsfullmäktige 21 22 november 2006 Reviderade enligt beslut av landstingets revisorer

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer