Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning"

Transkript

1 Dnr 2009/417 MZ 2009:7 Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning En redovisning till regeringen i samverkan mellan Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Arbetsförmedlingen.

2 2

3 Denna rapport utgör redovisning av ett uppdrag i regleringsbreven för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Arbetsförmedlingen. Rapporten är framtagen i samverkan mellan IAF och Arbetsförmedlingen. Huvudskribent är Bo Lundgren, IAF. I arbetet med rapporten har även Jessica Idbrant IAF samt Fredrik Jansson-Dahlén och Rolf Adolfsson, Arbetsförmedlingen medverkat. Rapporten godkänd för publicering Katrineholm den 31 mars 2009 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör IAF Stockholm den 31 mars 2009 Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: 3

4 4

5 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund Uppdraget Regeringens utgångspunkter för uppdraget IAF: Effekter av regelförändringar Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutsikter Pågående förändringar av gruppen arbetslösa Arbetsmarknadspolitiska program Arbetslösa eller arbetssökande Inledande diskussion och frågeställningar Sammansättning av arbetssökande Medlemsantalet i arbetslöshetskassorna Grund- eller inkomstersättning Ersättningsrätt och utbetald ersättning Förändrade försäkringsregler Arbetsmarknadspolitiska program Påverkan från andra bidragssystem Frågeställningar Dataunderlag för rapporten Data från Arbetsförmedlingen och IAF Data ur arbetskraftsundersökningen Data ur sökandeundersökningen Analys Arbetssökande med arbetslöshetsersättning Arbetslös, deltidsarbetslös och timanställd Nya arbetssökande Ålder Kvinnor och män Födelseland Boendelän Utbildningsnivå Inskrivningstid En avgränsad grupp arbetsssökande Arbetskraftsundersökningen Förutsättningar för analysen Jämförelse mellan AKU och registerdata Sökandeundersökningen Andel med arbetslöshetsersättning Andra inkomstkällor Klarar de arbetssökande sina utgiftsbehov? Vad får arbetssökande avstå från? Sammanfattande kommentar Bilaga 1 Statistik från SCB Bilaga 2 Frågor i sökandeundersökningen Bilaga 3 Underlag till diagram och tabeller

6 6

7 1 Sammanfattning Redovisningen i denna rapport utgår från ett uppdrag som IAF och Arbetsförmedlingen har i sina respektive regleringsbrev för Redovisningen bygger på uppgifter för åren om registrerade arbetssökande ur Arbetsförmedlingens datalager och om personer som fått arbetslöshetsersättning ur IAF:s databas. Vidare har använts uppgifter ur SCB:s arbetskraftsundersökning samt Arbetsförmedlingens sökandeundersökning. Analysen av registerdata från Arbetsförmedlingen och IAF visar att andelen av de arbetssökande som har arbetslöshetsersättning under åren låg tämligen stabilt på cirka 70 procent. Efter 2004 har andelen med ersättning sjunkit kraftigt och uppgick 2008 till 55 procent. Bland helt arbetslösa 2008 hade 51 procent arbetslöshetsersättning. Motsvarande andel bland tillfälligt timanställda var 58 procent och bland deltidsarbetslösa 63 procent. Andelen som har arbetslöshetsersättning har minskat i alla observerade delgrupper av arbetssökande/arbetslösa. Minskningen är emellertid störst och andelen som har ersättning lägst bland unga arbetssökande och bland arbetssökande med födelseland utanför Norden. Andelen som har arbetslöshetsersättning varierar kraftigt med ålder var det 22 procent av de arbetssökande under 25 år som hade arbetslöshetsersättning. Bland arbetssökande mellan 25 och 34 var andelen cirka 50 procent och i åldergruppen var den 75 procent. Andelen med arbetslöshetsersättning bland kvinnor och män låg i stort sett på samma nivå men efter 2004 är andelen några procentenheter högre bland kvinnor. Andelen med arbetslöshetsersättning bland arbetssökande födda utanför Norden har under större delen av den studerade perioden legat procentenheter lägre än för arbetssökande födda i Norden. Under senare delen av perioden ökade denna differens och uppgick 2008 till 19 procentenheter. Andelen av samtliga arbetslösa som har ett utomnordiskt födelseland har under den studerade perioden ökat från 15 till 30 procent. 7

8 Andelen av de arbetslösa med arbetslöshetsersättning som fick s.k. grundersättning steg mellan 2000 och 2006 från cirka sju till tretton procent. Därefter sjönk andelen kraftigt 2007 och 2008, främst till följd av att det s.k. studerandevillkoret avskaffades. Av de ungdomar under 25 år som fick arbetslöshetsersättning var det dock 2008 fortfarande cirka en tredjedel som hade s.k. grundersättning. Den sjunkande andelen av de arbetssökande som har arbetslöshetsersättning bedöms huvudsakligen bero på tre faktorer. Den successivt förbättrade arbetskraftsefterfrågan under framförallt slutet av den studerade perioden, har inneburit att sammansättningen av dem som är arbetssökande har förändrats i flera avseenden. Andelen nytillträdande på arbetsmarknaden har kommit att utgöra en ökande andel av de arbetssökande, i synnerhet bland de arbetslösa. En bidragande orsak är även att antalet högskolestuderande mellan 2004 och 2007 minskade med eller med cirka åtta procent 1 Bland helt nyanmälda arbetslösa hade 2008 endast drygt 30 procent arbetslöshetsersättning. Även sökande födda i land utanför Norden har kommit att utgöra en allt större andel av de arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Eftersom andelen av dessa som har arbetslöshetsersättning är väsentligt lägre har det medverkat till den sjunkande andelen med ersättning bland alla arbetssökande, En andra central orsak till att en allt mindre andel av de arbetssökande har arbetslöshetsersättning är att resurserna för arbetsmarknadspolitiska program i ökad omfattning kommit att användas för personer som haft arbetslöshetsersättning men vars ersättningsperiod tagit slut. Fram till 2006 gällde det programmet aktivitetsgarantin och från 2007 jobb- och utvecklingsgarantin. Möjligheten att erbjuda arbetsmarknadsprogram för dem som saknar arbetslöshetsersättning har därmed minskat. Det har i sin tur bidragit till att de som kvarstår, i första hand som arbetslösa till allt större del består av nya arbetssökande och tidigare inskrivna arbetssökande som saknar arbetslöshetsersättning. Med den nämnda inriktningen för ovanstående aktiveringsprogram har den arbetsmarknadspolitiska programverksamheten i ökande omfattning kommit att utgöra en förlängning av den in- 1 Källa Högskoleverket: Statistiks analys /4. Enligt HSV Statistisk analys , Analys nr 2008/9 pekar lärosätenas prognos för antalet studerande på en ökning med en procent från 2007 till

9 komsttrygghet som arbetslöshetsförsäkringen utgör. Det finns behov av att närmare analysera hur detta påverkat möjligheterna till insatser för den ökande andel av de arbetssökande som inte har arbetslöshetsersättning. En sådan analys ligger emellertid utanför ramen för denna rapport. En tredje medverkande faktor är förändringar av regelsystemet för arbetslöshetsförsäkringen. Under första delen av perioden dämpades effekten av ovan nämnda faktor av möjligheten att bevilja en förlängning av ersättningsperioden. Denna möjlighet som tillkom 2001 avskaffades 2007, vilket innebär att alla arbetssökande som får slut på sina 300 ersättningsdagar ska anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Även avskaffandet av det s.k. studerandevillkoret och möjligheten att få arbetslöshetsersättning mellan studieterminer har medverkat till att andelen bland arbetssökande ungdomar som har arbetslöshetsersättning minskat. Minskningen av antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna under 2007 och 2008 har ingen direkt betydelse för den andel av de arbetssökande som har arbetslöshetsersättning. Däremot skulle det ha kunnat medföra att sökande i större omfattning endast har rätt till försäkringens grundersättning. Analysen visar tom 2008 ingen sådan utveckling vad gäller hela gruppen kvarstående arbetssökande vid månadens slut. Däremot ökade andelen med grundersättning bland nya sökande under Det kan vara en första effekt av medlemsminskningen i arbetslöshetskassorna. Rapporten visar att arbetskraftsundersökningens arbetslöshetsbegrepp inte medger några direkta jämförelser med registerstatistiken över antal personer som har arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetsbegreppet enligt AKU omfattar inte deltidsarbetslösa och timanställda, grupper som utgör en avsevärd andel av dem som har arbetslöshetsersättning. Arbetslösa enligt AKU omfattar däremot heltidsstuderande som sökt arbete, en grupp som normalt inte kan ha arbetslöshetsersättning. Inte heller förutsätter AKU-måttet på arbetslösa att personen är anmäld vid arbetsförmedlingen vilket är ett grundläggande krav för att kunna ha arbetslöshetsersättning. Genom att göra korrigeringar på ovanstående punkter kan vi emellertid utifrån AKU:s arbetslöshetsstatistik beräkna en andel som har arbetslöshetsersättningen. Uppgifterna överensstämmer väl med analysen av registerdata i denna rapport gjort. Även svaren på den direkta fråga som ställs i AKU 9

10 om man har arbetslöshetsersättning bekräftar att den analys vi gör i denna rapport är rimlig. Redovisningen omfattar slutligen svar på ett antal tilläggsfrågor i Arbetsförmedlingens sökandeundersökning som ger en bild av arbetslösas alternativa eller kompletterande inkomster och frågor om hur den enskildes försörjning i övrigt påverkas under tiden som arbetslös. Enkätsvaren visar även att deltagande i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd för många utgör ett komplement till den ekonomiska trygghet i samband med arbetslöshet, som arbetslöshetsförsäkringen avser att ge. 10

11 2 Bakgrund 2.1 Uppdraget Regleringsbreven för 2009 ger IAF och Arbetsförmedlingen följande uppdrag: IAF ska tillsammans med Arbetsförmedlingen beskriva de faktorer som förklarar utvecklingen av andelen individer som uppbär arbetslöshetsersättning av den totala gruppen inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen och mot bakgrund av den senaste tidens minskning av denna andel analysera varför andelen varierar över tid. Även förhållandet mellan andelen ersättningstagare och antalet arbetslösa enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU), ska belysas. IAF och Arbetsförmedlingen ska också analysera vilken ekonomisk försörjning denna grupp uppbär i stället för arbetslöshetsersättning. IAF ska ansvara för att uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 april IAF tog i januari 2009 kontakt med Arbetsförmedlingen för att diskutera ovanstående uppdrags utformning och fastställa vilka data som behövdes för att besvara ovanstående frågor. I fortsatta kontakter med Arbetsförmedlingen gjordes en överenskommelse om att införa extra frågor i Arbetsförmedlingens sökandeundersökning i februari Svaren på dessa frågor avsåg att utgöra underlag för att besvara frågan om vilken ekonomisk försörjning arbetssökande har vid sidan av eller i stället för arbetslöshetsersättning. Kartläggningen och analysen har genomförts med förhållandevis snäva tidsramar och det finns i flera avseenden anledning att utvidga och fördjupa analysen. Det som framkommer i rapporten har relevans för frågan om i vilken utsträckning arbetslöshetsförsäkringen bidrar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. I första hand med avseende på i vilken utsträckning den kan medverka till att påskynda och förbättra omställningsprocessen på arbetsmarknaden. 11

12 2.2 Regeringens utgångspunkter för uppdraget En uttrycklig utgångspunkt för regeringsuppdraget är att andelen inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen som har arbetslöshetsersättning varierar över tid. Vidare att denna andel har minskat under den senaste tiden. I denna rapport har vi även använt begreppet täckningsgrad eller arbetslöshetsförsäkringens täckningsgrad för att beskriva andelen av de inskrivna vid arbetsförmedlingen som har arbetslöshetsersättning. 2.3 IAF: Effekter av regelförändringar I en återrapportering till regeringen hösten konstaterade IAF att Försäkringens täckningsgrad minskar och framförallt minskar täckningsgraden för ungdomar som söker arbete efter avslutade studier. I den rapporten jämförde IAF antalet ersättningstagare med antalet registrerade arbetssökande (arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda) kvarstående i slutet av varje vecka. I rapporten konstaterar IAF vidare att: Täckningsgraden påverkas av konjunkturläget och vilka krav som ställs för att få försörjningsstöd samt av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. Att den uppmätta täckningsgraden har minskat från år 2005 till år 2006 kan inte förklaras av förändringarna i regelverket utan beror troligen på att personer som uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning har bättre meriter och förankring på arbetsmarknaden och lättare får jobb när arbetsmarknadsläget förbättras än personer som inte är ersättningsberättigade. Ökade krav på arbetslösa med försörjningsstöd kan även ha påverkat täckningsgradens utveckling negativt. Den uppmätta täckningsgraden har även minskat under loppet av första halvåret Regeländringarnas effekt på den uppmätta täckningsgraden är inte enkel att uppskatta framförallt för att det är svårt att ta fram värden som inte är påverkade av konjunkturen. Den uppmätta täckningsgraden ovan avser personer som är nya arbetssökande och har fått sin ersättningsrätt prövad enligt det nya regelverket men även personer som har varit arbetslösa under längre tid och vars ersättningsrätt är bestämd utifrån tidigare regelverk. (sid 40) 2 Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Rapport 2007:24,

13 2.4 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutsikter Ovanstående utgångspunkt för uppdraget vidimeras även av Arbetsförmedlingens senaste arbetsmarknadsutsikter 3 : Andelen försäkrade 4 bland de arbetslösa har minskat markant sedan år 2000 och nedgången har varit särskilt kraftig sedan Det beror på flera saker, ett ökat inslag av ungdomar och utrikesfödda men också förändringar av reglerna där borttagandet av studievillkoret påverkat utvecklingen. Till detta kommer att det har skett ett stort utträde ur arbetslöshetsförsäkringen och att färre anslutit sig till försäkringen när de kommit ut på arbetsmarknaden. År 2000 var andelen A-kasseförsäkrade bland de inskrivna arbetslösa 77 procent och därtill kommer 8,6 procent som fick ersättning från Alfa-kassan. Det innebar att andelen av de arbetslösa som hade någon form av arbetslöshetsersättning uppgick till drygt 86 procent och att närmare 14 procent inte fick någon ersättning alls. Andelen med ersättning från A-kassan har sedan sjunkit till knappt 57 procent 2008 medan andelen med ersättning från Alfa-kassan utgjorde 11,5 procent, vilket betyder att drygt 68 procent fick arbetslöshetsersättning. Andelen utan ersättning uppgick därmed till nästan 32 procent. Denna utveckling ger samma resultat för ungdomar som för vuxna i åldern år, och som genomsnitt för 2008 hade hälften av de arbetslösa unga i åldern ingen arbetslöshetsersättning mot 24 procent för åldrarna år. Denna utveckling leder till att kostnaden för arbetslösheten kommer att bli större för kommunerna vid denna lågkonjunktur än vid föregående. (sid 110) Arbetsförmedlingen har för ovanstående slutsatser utgått från uppgiften om arbetslöshetskassa i Arbetsförmedlingens sökanderegister (AIS). Man har vidare utgått från att samtliga personer med kassakod har rätt till och får arbetslöshetsersättning. IAF har tidigare gjort en försöksvis analys 5 av detta avseende perioden januari juni Av den framgår att en relativt många arbetssökande som har en kassakod registrerad, inte har arbetslöshetsersättning. Uppgifterna i Arbetsmarknadsut- 3 Citat i detta kapitel är hämtade ur Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010, Ura 2008:4, ISSN I texten för arbetsmarknadsutsikterna står här oförsäkrade vilket emellertid är ett rent skrivfel. 5 Den metod som då användes för att fastställa antal med ersättning var inte lika exakt som i denna rapport. 13

14 sikterna ger stöd för slutsatsen att andelen oförsäkrade (d.v.s. arbetslösa om saknar arbetslöshetsersättning) har ökat. Det mer precisa sättet att mäta som använts i denna rapport visar på samma utveckling men på en lägre andel som har arbetslöshetsersättning. Diagram 1: Andel som hade arbetslöshetsersättning bland arbetslösa, deltidsarbetslös och timanställda. Fördelade på angiven kod för arbetslöshetskassa i arbetsförmedlingens sökanderegister. Januari 2005-juni % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Saknar kassakod Alfakassan Övriga kassor Källa: Baserad på tidigare framtagen statistik från Arbetsförmedlingen och IAF Diagram visar att förekomsten av kassakod i arbetsförmedlingens sökanderegister inte är liktydig med att personen har arbetslöshetsersättning. Att andelen som har arbetslöshetsersättning är så låg bland dem som har koden för Alfakassan angiven, beror sannolikt på hur Arbetsförmedlingen informerar (och bör informera) arbetssökande som uppger att man inte är medlem i någon arbetslöshetskassa. Dessa uppmanas att vända sig till Alfakassan för att få sin ersättningsrätt prövad. Det ligger inte i Arbetsförmedlingens uppdrag att avgöra huruvida personer uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning. Det är respektive arbetslöshetskassa som prövar om villkoren för arbetslöshetsersättning är uppfyllda. Inte minst Alfakassan har angivit att en relativt stor andel av inkomna ansökningar leder till avslagsbeslut. I föreliggande rapport utgår vi enbart från registerdata som visar om en person faktiskt har fått arbetslöshetsersättning utbetald eller påbörjat karensdagar inom arbets- 14

15 löshetsförsäkringen. En påbörjad karensperiod är en tillräcklig uppgift för att fastställa att personen uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning. 2.5 Pågående förändringar av gruppen arbetslösa I Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutsikter redovisas uppgifter som även har central betydelse för hur andelen arbetssökande med arbetslöshetsersättning kan komma att utvecklas under 2009 och i viss mån 2010: Den svenska ekonomin har försvagats påtagligt och BNP minskade - om än svagt -- under både andra och tredje kvartalet (2008) i säsongrensade siffror och jämfört med kvartalet närmast innan. Det betyder att konjunkturnedgången i praktiken övergått till en recession. Alla framåtriktade indikatorer pekar på en fortsatt försämring under fjärde kvartalet och ett stycke in på år (Sid 4) Vad gäller utvecklingen av arbetslösheten konstateras: Arbetslösheten upphörde att minska under första halvåret 2008 och sedan sensommaren har en ökning iakttagits i åldrarna år... Det är inflödet i arbetslöshet som svarar för hela ökningen och denna drabbar ny- och återinträdande på arbetsmarknaden. Procentuellt har ungdomsarbetslösheten ökat mest jämfört med den i övriga åldrar och även arbetslösheten för utomnordiskt födda har ökat.... De många varslen inom framför allt industrin indikerar att skillnaden mellan mäns och kvinnors arbetslöshet kommer att fortsätta växa. (Sid 9) Vidare konstateras följande vad gäller den kommande sammansättningen av de arbetslösa: Antalet arbetslösa med långa tider kommer att öka markant i ett brett fält av arbetslöshetsgrupper. Det finns begränsade resurser inom arbetsmarknadspolitiken för att korta arbetslöshetstiderna innan personerna är kvalificerade för jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Anledningen till att antalet med långa tider ökar är att många nya med svårlösta problem tillkommer och att de som redan är arbetslösa med en svag ställning på arbetsmarknaden kommer allt längre bak i arbetslöshetskön. Arbetslöshetstiderna ökar också genom att huvuddelen av resurserna kommer att gå till nämnda garantier. Tillflödet av nya i dessa garantier kan förväntas stiga under åren 2009 och 2010, men särskilt 15

16 kraftigt från och med andra halvåret 2009 och framåt. Följande grupper bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete: Ungdomar under 25 år Utomeuropeiskt födda Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år Personer med högst förgymnasial utbildning Det kommer att ske en kraftig ökning av arbetslösheten inom alla ovan nämnda grupper. (sid 10) 2.6 Arbetsmarknadspolitiska program I Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutsikter konstateras att: Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kom-mer år 2008 att uppgå till i genomsnitt personer per månad eller 1,9 procent av arbetskraften. Det är något färre än under år För år 2009 har Regeringen beviljat medel för personer vilket motsvarar 2,3 procent av arbetskraften. År 2010 har Regeringen budgeterat för personer, eller 2,5 procent (sid 9) Under den här studerade perioden har Arbetsförmedlingens resurser för programverksamhet, särskilt aktivitetsstödet, i ökande omfattning kommit att riktas till personer som haft arbetslöshetsersättning och får slut på sin ersättningsperiod. Såväl aktivitetsgarantin som jobb- och utvecklingsgarantin har utgjort garantier mot utförsäkring och har successivt kommit att öka sin andel av de totala resurserna för arbetsmarknadsprogram. Detta har medfört att utrymmet för att erbjuda programdeltagande för personer med kort inskrivningstid och för dem som saknar arbetslöshetsersättning har minskat. Att resurserna för aktivitetsstöd i ökande omfattning kommit att riktas till personer som får slut på sin ersättningsperiod, kan ha medverkat till att de som kvarstår som arbetslösa i ökande omfattning utgörs av personer som inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning. En närmare studie av denna effekt ligger emellertid utanför ramen för denna rapport. 16

17 2.7 Arbetslösa eller arbetssökande Regeringen ställer i uppdraget frågan om andelen individer som uppbär arbetslöshetsersättning av den totala gruppen inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. IAF och Arbetsförmedlingen konstaterar att en avsevärd andel av dem som har arbetslöshetsersättning är inskrivna vid arbetsförmedlingen som deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda. 6 Diagram 2: Procentuell fördelning av arbetssökande vid månadens slut med arbetslöshetsersättning. Årsgenomsnitt av antalet kvarstående vid månadens slut Timanställda Deltidsarbetslösa Arbetslösa Personer kan dessutom växla mellan dessa sökandekategorier utan att det påverkar deras ersättningsrätt. Frågan om andelen ersättningstagare bland dem som är inskrivna som deltidsarbetslösa och timanställda har därtill ett tydligt könsperspektiv eftersom kvinnor är utgör flertalet i dessa kategorier. I det material över ersättningstagare som utgör underlag för denna rapport utgör kvinnorna 45 procent bland de arbetslösa, 67 procent bland de tillfälligt timanställda och 80 procent bland de deltidsarbetslösa 7. Vikten att belysa försäkringens täckningsgrad för dessa sökandegrupper förstärks av den s.k. deltids- 6 Indelningen i arbetslösa, deltidsarbetslösa och tillfälligt tillanställda utgår helt från en s.k. sökandekategori som registreras för alla personer som skrivs in vid arbetsförmedlingen. 7 Angivna procenttal är ett genomsnitt för hela perioden Variationen mellan de olika åren är emellertid i detta avseende mycket liten. 17

18 begränsningen som infördes i april Regelförändringen hade som uttryckligt syfte att minska antalet deltidsarbetande/deltidsarbetslösa som får arbetslöshetsersättning. Föreliggande rapport kompletterar svaret på regeringens fråga med en redovisning som även omfattar deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda. Vad gäller sammansättningen av de arbetssökande i detta avseende konstaterar arbetsförmedlingen: Av de undersysselsatta och behovsanställda är fortfarande ganska många inskrivna på Arbetsförmedlingen. Under de första tio månaderna 2008 var sålunda i genomsnitt deltidsarbetslösa och tim anställda registrerade där, vilket dock innebär en nedgång på ett år med respektive personer. (sid 61) Av siffror som redovisas i arbetsmarknadsutsikterna (sid 62) framgår att antalet sökande med tillfällig timanställning under början av 2000-talet uppgick till cirka Antalet steg därefter till närmare åren för att därefter sjunka till cirka i slutet av Antalet deltidsarbetslösa arbetssökande som i början av 2000-talet låg på har fortlöpande sjunkit under den senaste åtta åren och uppgick i slutet av 2008 till Det har ofta antagits att andelen ersättningsberättigade bland deltidsarbetslösa skulle vara högre än bland helt arbetslösa. Skälet skulle vara att personer som arbetar deltid men saknar rätt till ersättning inte skulle ha samma påtagliga motiv att anmäla sig till arbetsförmedlingen som helt arbetslösa har. Denna rapport kommer även att belysa denna fråga. 18

19 3 Inledande diskussion och frågeställningar I detta avsnitt diskuteras övergripande ett antal faktorer som kan förklara variationer i andelen arbetssökande som har arbetslöshetsersättning. Detta avsnitt innehåller ingen närmare beskrivning av de olika faktorernas omfattning eller relativa betydelse utan utgör närmast hypoteser om vad som kan påverka täckningsgraden. 3.1 Sammansättning av arbetssökande I denna rapport använder vi begreppet arbetssökande för personer som är anmälda vid arbetsförmedlingen och där registrerade i en av de sökandekategorier 8 som innebär att man kan ha arbetslöshetsersättning: arbetslös, deltidsarbetslös och tillfälligt timanställd. Antalet har förändrats kraftigt under den senaste 10-årsperioden. Diagram 3: Antal kvarstående arbetssökande vid månadens slut fördelade på sökandekategori. Årsgenomsnitt av antalet kvarstående vid månadens slut Arbetslösa Deltidsarbetslösa Timanställda Vad gäller fördelningen av sökande på helt arbetslösa, deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda så leder oss det tidigare redovisade antagandet till hypotesen att en minskande andel deltidsarbetslösa bidrar till att andelen sökande med arbetslöshetsersättning minskar. Detta antagande analyseras närmare i rapporten. 8 Sökandekategori avser en kod i Arbetsförmedlingens sökanderegister som anger dem aktuella situationen för den arbetssökande. 19

20 En annan aspekt på sammansättningen av gruppen arbetssökande som har betydelse för andelen som får arbetslöshetsersättning är fördelningen på undergrupper med olika grad av förankring på arbetsmarknaden. Om grupper av arbetssökande som har en svagare anknytning till arbetsmarknaden ökar sin andel av de arbetssökande så medför det att andelen som har arbetslöshetsersättning minskar i hela gruppen arbetssökande. Det rör sig i första hand om demografiskt avgränsade grupper såsom ungdomar, personer med födelseland utanför Norden, i övrigt nytillträdande på arbetsmarknaden samt personer med funktionshinder. Även med en analys som tar hänsyn till sammansättningen av de arbetssökande enligt ovan, finns en återstående förklaringsfaktor som har att göra med att det även inom varje delgrupp av sökande kan ha skett en förskjutning mot en större andel sökande som har en svagare förankring på arbetsmarknaden och därmed i minskande omfattning uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning. Indikatorer på förändringar inom grupperna kan vara inskrivningstidens längd. I rapporten analyseras andelen ersättningstagare i flera av dessa avseenden. 3.2 Medlemsantalet i arbetslöshetskassorna Reglerna för arbetslöshetsersättning innebär att personer som saknar medlemskap i arbetslöshetskassa eller som inte varit medlem tillräckligt länge, kan beviljas ersättning med s.k. grundbelopp. Förutsättningen är att man uppfyller det s.k. arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen. Detta arbetsvillkor är detsamma vare sig en person är medlem i arbetslöshetskassa eller inte. IAF och Arbetsförmedlingen gör utifrån detta bedömningen att den kraftiga medlemsminskningen för arbetslöshetskassorna från hösten 2006 till hösten 2008 inte kan utgöra någon förklaring de senaste två årens minskning av den totala andel av de arbetssökande som har arbetslöshetsersättning. Däremot har frågan om medlemskapet betydelse för om arbetssökande kommer att vara berättigade till inkomstrelaterad ersättning eller grundersättning. Effekten av detta har även att göra med i vilken utsträckning de som utträtt ur arbetslöshetskassa eller avstått från att bli medlem, tillhör dem som blir arbetslösa. 20

21 3.3 Grund- eller inkomstersättning Som framgår av föregående avsnitt kan personer som uppfyller arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillkor men inte hade varit medlemmar tilläckligt länge, beviljas grundersättning. Fram till och med 2006 fanns utöver detta även en möjlighet att med stöd av studerandevillkoret beviljas arbetslöshetsersättning med grundbelopp. Cirka tre fjärdedelar av dem med grundersättning enligt studerandevillkoret utgjordes av ungdomar under 25 år. Av samtliga med grundersättning utgjordes cirka 45 procent ungdomar under 25 år och ytterligare 30 procent av personer mellan 25 och 34 år. Diagram 4: Ersättningstagare med inkomstrelaterad respektive grundersättning bland kvarstående arbetssökande. Årsgenomsnitt baserat på månadsdata. Grundbelopp Inkomstrelaterad För att få ersättning baserad på studerandevillkoret skulle en arbetssökande genomgå en kvalifikationstid på tre månader. I det datamaterial som ligger till grund för denna rapport har utsökningen av om man varit berättigad till ersättning inte tagit hänsyn till detta förhållande. Uppgiften om huruvida man har arbetslöshetsersättning avser personer som fått arbetslöshetsersättning (eller genomgått karens) i anslutning till den aktuella mätmånaden. Det innebär att en del av dem som enligt våra data inte har ersättning, senare kan komma att få ersättning enligt studerandevillkoret. Med den utgångspunkt som denna rapport har vi bedömt att det inte är rimligt att beteckna en sådan person som ersättningstagare 1-3 månader innan personen kan få ersättning. Denna problematik som enbart berör tiden till 2006, påverkar därmed inte alls redovisningen i denna rapport. 21

Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning

Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning 2009-03-31 Dnr 2009/417 MZ 2009:7 Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning En redovisning till regeringen i samverkan mellan Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Arbetsförmedlingen.

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Johan Eklöf Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 Konjunkturen i Stockholms län är fortsatt stark och gynnar många på arbetsmarknaden.

Läs mer

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning Fakta PM 4:2006 Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning Effekten vid en höjning av arbetsvillkoret i försäkringen från 70 till 80 timmar i månaden De förändringar som regeringen har

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 Stockholms arbetsmarknad är i slutet av året fortfarande stark. Arbetslösheten har

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag Sida: 1 av 5 Dnr: Datum: 2010-09-13 Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag 1 863 fick jobb Under augusti påbörjade 1 863 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetslöshetsersättning som grundar sig på studerandevillkoret

Arbetslöshetsersättning som grundar sig på studerandevillkoret FAKTA-PM 3:2005 Arbetslöshetsersättning som grundar sig på studerandevillkoret Möjligheterna att hitta arbete för den som är nytillträdande på arbetsmarknaden, t.ex. nyexaminerade, försämras i regel mer

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, juli månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län juli 2014 9 285 (5,5

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län juli månad 2015 Fått arbete 995 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015 Fått arbete 1 936 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser I januari 2013 uppgick de nyanmälda platserna till närmare 1 700, vilket är cirka

Läs mer

Pressmeddelande. Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars Efterfrågan på arbetskraft

Pressmeddelande. Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars Efterfrågan på arbetskraft Pressmeddelande Sida: 1 av 5 Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2010 Efterfrågan på arbetskraft Stockholms län står för en betydande del av den förbättring som syns på arbetsmarknaden.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2013 2013-05-15 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2013 Ökning av omsättning till arbete i april Under april påbörjade drygt 1 900 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Utförsäkrade arbetssökande

Utförsäkrade arbetssökande 2006-07-14 Dnr 2005/9 2006:14 Utförsäkrade arbetssökande för vilka ersättningsperioden tagit slut 2 Denna rapport har utarbetats inom IAF av Jonas Eriksson och Mona Karlsson. Ansvarig chef är Anita Larsson.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av september 2013 2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av september 2013 Omsättning till arbete i fortfarande på en högre nivå än i riket Under september påbörjade 1 526 personer av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län september 2013 5 130 (8,1 %) 2 335 kvinnor (7,7 %) 2

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 april 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län mars 2014 61 839 (10,3 %) 27 276 kvinnor (9,4 %) 34 563 män (11,1 %) 13 014 unga

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

Jobbchansens utveckling. WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman

Jobbchansens utveckling. WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman Jobbchansens utveckling WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman Innehåll 1 Inledning... 2 2 Jobbchansens utveckling... 3 3 Arbetsmarknadsläget som förklaring... 5 4 Jämförelse med AKU... 6 5 En ny arbetsmarknadspolitik...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015 Fått arbete Under oktober påbörjade 1 343 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 Fått arbete Under mars påbörjade 1 396 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2013 Falun 8 november 2013 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län oktober 2013 9 945 (7,5 %) 4 468 kvinnor (7,1 %) 5 477 män (7,8 %) 2 484 unga 18-24 år (16,2 %) (Andel

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma

Läs mer

(8,3 %) Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av augusti 2013

(8,3 %) Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av augusti 2013 Luleå september 2013 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Norrbottens län augusti 2013 10 258 (8,3 %) 4 796 kvinnor (3,9 %) 5 462 män (4,4 %) 2 850 unga 18-24 år (17,6 %) (Andel

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2016 Fått arbete 1 352 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 1 300 personer fick arbete i januari Under januari månad erhöll 1 284 personer

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Eurofutures har med Stadsledningskontoret om sammanställande av statistikrapporter.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Arbetssökande 2013 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Strategy har

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 Färre har fått ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västmanlands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Västmanlands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Marcus Löwing Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västmanlands län februari månad 2016 Arbetslösa som fått arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015 Under juli fortsatte arbetslösheten i Stockholms län att vara lägre än samma månad föregående

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län augusti 2015 Under augusti fortsatte arbetslösheten i Stockholms län att ligga på en lägre nivå

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2016 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 985 personer fick arbete Under december påbörjade 985 av alla som var inskrivna

Läs mer

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av mars 2014

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av mars 2014 2014-03-11 Luleå mars 2014 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Norrbottens län mars 2014 10 367 (8,3 %) 4 282 kvinnor (7,3 %) 6 085 män (9,1 %) 2 886 unga 18-24 år (17,0 %)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm september 2013 Therese Landerholm Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2013 10 805 (6,4 %) 5 023 kvinnor (6,2 %) 5 782 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län oktober månad 2016 Fått arbete Under 2016 har antalet övergångar till arbete trendmässigt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Salomonsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län januari månad 2014 De till arbete minskade I slutet av januari 2015 påbörjade drygt 650 av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka i mellersta Halland Kungsbacka har fortfarande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, juli 2016 Fler utrikesfödda får arbete Antalet personer som fått arbete har varit en svagt

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning?

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Fakta om arbetslöshetsförsäkringen 2012:1 Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning? Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2011/876 Vilka personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 Färre övergångar till arbete I januari 2016 påbörjade 916 personer av samtliga som var

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

DS 2009:46, A2009/2824/AE

DS 2009:46, A2009/2824/AE 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: 2009/1421 M1 Remissvar avseende regeringens pm Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen temporära förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, december månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län december 2013 8 751 (11,7 %) 3 867 kvinnor (11 %) 4 884 män (12,3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 Fler övergångar till arbete I april 2016 påbörjade 1 198 personer av samtliga som var

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 Färre övergångar till arbete vid årets början I januari 2015 påbörjade nästan 860

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 Arbetslösheten fortsätter att minska Arbetsmarknadsläget i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 Aktiviteteten på Stockholms arbetsmarknad avtog under juli månad. Flödena in och ut ur

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 18 december 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län november 2013 9 326 (8,2 %) 4 225 kvinnor (7,8 %) 5 101 män (8,5 %)

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden November 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Oktober 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt 1 (10) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Kvartalsrapport 2, 2007

Kvartalsrapport 2, 2007 2007-05-22 Dnr 2007/418 2007: 6 Kvartalsrapport 2, 2007 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt m.m. 2 I regleringsbrevet för 2007 ger regeringen IAF i uppgift att kvartalsvis redovisa: a) antalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län november månad 2014 Arbetsmarknaden i Stockholms län fortsatte att förstärkas under november månad.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 Arbetslösheten minskade med 1000 personer under 2014 Arbetsmarknadsläget

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se 3 (44) Förord Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Strategy har med Stadsledningskontoret

Läs mer