Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning"

Transkript

1 Dnr 2009/417 MZ 2009:7 Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning En redovisning till regeringen i samverkan mellan Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Arbetsförmedlingen.

2 2

3 Denna rapport utgör redovisning av ett uppdrag i regleringsbreven för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Arbetsförmedlingen. Rapporten är framtagen i samverkan mellan IAF och Arbetsförmedlingen. Huvudskribent är Bo Lundgren, IAF. I arbetet med rapporten har även Jessica Idbrant IAF samt Fredrik Jansson-Dahlén och Rolf Adolfsson, Arbetsförmedlingen medverkat. Rapporten godkänd för publicering Katrineholm den 31 mars 2009 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör IAF Stockholm den 31 mars 2009 Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: 3

4 4

5 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund Uppdraget Regeringens utgångspunkter för uppdraget IAF: Effekter av regelförändringar Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutsikter Pågående förändringar av gruppen arbetslösa Arbetsmarknadspolitiska program Arbetslösa eller arbetssökande Inledande diskussion och frågeställningar Sammansättning av arbetssökande Medlemsantalet i arbetslöshetskassorna Grund- eller inkomstersättning Ersättningsrätt och utbetald ersättning Förändrade försäkringsregler Arbetsmarknadspolitiska program Påverkan från andra bidragssystem Frågeställningar Dataunderlag för rapporten Data från Arbetsförmedlingen och IAF Data ur arbetskraftsundersökningen Data ur sökandeundersökningen Analys Arbetssökande med arbetslöshetsersättning Arbetslös, deltidsarbetslös och timanställd Nya arbetssökande Ålder Kvinnor och män Födelseland Boendelän Utbildningsnivå Inskrivningstid En avgränsad grupp arbetsssökande Arbetskraftsundersökningen Förutsättningar för analysen Jämförelse mellan AKU och registerdata Sökandeundersökningen Andel med arbetslöshetsersättning Andra inkomstkällor Klarar de arbetssökande sina utgiftsbehov? Vad får arbetssökande avstå från? Sammanfattande kommentar Bilaga 1 Statistik från SCB Bilaga 2 Frågor i sökandeundersökningen Bilaga 3 Underlag till diagram och tabeller

6 6

7 1 Sammanfattning Redovisningen i denna rapport utgår från ett uppdrag som IAF och Arbetsförmedlingen har i sina respektive regleringsbrev för Redovisningen bygger på uppgifter för åren om registrerade arbetssökande ur Arbetsförmedlingens datalager och om personer som fått arbetslöshetsersättning ur IAF:s databas. Vidare har använts uppgifter ur SCB:s arbetskraftsundersökning samt Arbetsförmedlingens sökandeundersökning. Analysen av registerdata från Arbetsförmedlingen och IAF visar att andelen av de arbetssökande som har arbetslöshetsersättning under åren låg tämligen stabilt på cirka 70 procent. Efter 2004 har andelen med ersättning sjunkit kraftigt och uppgick 2008 till 55 procent. Bland helt arbetslösa 2008 hade 51 procent arbetslöshetsersättning. Motsvarande andel bland tillfälligt timanställda var 58 procent och bland deltidsarbetslösa 63 procent. Andelen som har arbetslöshetsersättning har minskat i alla observerade delgrupper av arbetssökande/arbetslösa. Minskningen är emellertid störst och andelen som har ersättning lägst bland unga arbetssökande och bland arbetssökande med födelseland utanför Norden. Andelen som har arbetslöshetsersättning varierar kraftigt med ålder var det 22 procent av de arbetssökande under 25 år som hade arbetslöshetsersättning. Bland arbetssökande mellan 25 och 34 var andelen cirka 50 procent och i åldergruppen var den 75 procent. Andelen med arbetslöshetsersättning bland kvinnor och män låg i stort sett på samma nivå men efter 2004 är andelen några procentenheter högre bland kvinnor. Andelen med arbetslöshetsersättning bland arbetssökande födda utanför Norden har under större delen av den studerade perioden legat procentenheter lägre än för arbetssökande födda i Norden. Under senare delen av perioden ökade denna differens och uppgick 2008 till 19 procentenheter. Andelen av samtliga arbetslösa som har ett utomnordiskt födelseland har under den studerade perioden ökat från 15 till 30 procent. 7

8 Andelen av de arbetslösa med arbetslöshetsersättning som fick s.k. grundersättning steg mellan 2000 och 2006 från cirka sju till tretton procent. Därefter sjönk andelen kraftigt 2007 och 2008, främst till följd av att det s.k. studerandevillkoret avskaffades. Av de ungdomar under 25 år som fick arbetslöshetsersättning var det dock 2008 fortfarande cirka en tredjedel som hade s.k. grundersättning. Den sjunkande andelen av de arbetssökande som har arbetslöshetsersättning bedöms huvudsakligen bero på tre faktorer. Den successivt förbättrade arbetskraftsefterfrågan under framförallt slutet av den studerade perioden, har inneburit att sammansättningen av dem som är arbetssökande har förändrats i flera avseenden. Andelen nytillträdande på arbetsmarknaden har kommit att utgöra en ökande andel av de arbetssökande, i synnerhet bland de arbetslösa. En bidragande orsak är även att antalet högskolestuderande mellan 2004 och 2007 minskade med eller med cirka åtta procent 1 Bland helt nyanmälda arbetslösa hade 2008 endast drygt 30 procent arbetslöshetsersättning. Även sökande födda i land utanför Norden har kommit att utgöra en allt större andel av de arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Eftersom andelen av dessa som har arbetslöshetsersättning är väsentligt lägre har det medverkat till den sjunkande andelen med ersättning bland alla arbetssökande, En andra central orsak till att en allt mindre andel av de arbetssökande har arbetslöshetsersättning är att resurserna för arbetsmarknadspolitiska program i ökad omfattning kommit att användas för personer som haft arbetslöshetsersättning men vars ersättningsperiod tagit slut. Fram till 2006 gällde det programmet aktivitetsgarantin och från 2007 jobb- och utvecklingsgarantin. Möjligheten att erbjuda arbetsmarknadsprogram för dem som saknar arbetslöshetsersättning har därmed minskat. Det har i sin tur bidragit till att de som kvarstår, i första hand som arbetslösa till allt större del består av nya arbetssökande och tidigare inskrivna arbetssökande som saknar arbetslöshetsersättning. Med den nämnda inriktningen för ovanstående aktiveringsprogram har den arbetsmarknadspolitiska programverksamheten i ökande omfattning kommit att utgöra en förlängning av den in- 1 Källa Högskoleverket: Statistiks analys /4. Enligt HSV Statistisk analys , Analys nr 2008/9 pekar lärosätenas prognos för antalet studerande på en ökning med en procent från 2007 till

9 komsttrygghet som arbetslöshetsförsäkringen utgör. Det finns behov av att närmare analysera hur detta påverkat möjligheterna till insatser för den ökande andel av de arbetssökande som inte har arbetslöshetsersättning. En sådan analys ligger emellertid utanför ramen för denna rapport. En tredje medverkande faktor är förändringar av regelsystemet för arbetslöshetsförsäkringen. Under första delen av perioden dämpades effekten av ovan nämnda faktor av möjligheten att bevilja en förlängning av ersättningsperioden. Denna möjlighet som tillkom 2001 avskaffades 2007, vilket innebär att alla arbetssökande som får slut på sina 300 ersättningsdagar ska anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Även avskaffandet av det s.k. studerandevillkoret och möjligheten att få arbetslöshetsersättning mellan studieterminer har medverkat till att andelen bland arbetssökande ungdomar som har arbetslöshetsersättning minskat. Minskningen av antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna under 2007 och 2008 har ingen direkt betydelse för den andel av de arbetssökande som har arbetslöshetsersättning. Däremot skulle det ha kunnat medföra att sökande i större omfattning endast har rätt till försäkringens grundersättning. Analysen visar tom 2008 ingen sådan utveckling vad gäller hela gruppen kvarstående arbetssökande vid månadens slut. Däremot ökade andelen med grundersättning bland nya sökande under Det kan vara en första effekt av medlemsminskningen i arbetslöshetskassorna. Rapporten visar att arbetskraftsundersökningens arbetslöshetsbegrepp inte medger några direkta jämförelser med registerstatistiken över antal personer som har arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetsbegreppet enligt AKU omfattar inte deltidsarbetslösa och timanställda, grupper som utgör en avsevärd andel av dem som har arbetslöshetsersättning. Arbetslösa enligt AKU omfattar däremot heltidsstuderande som sökt arbete, en grupp som normalt inte kan ha arbetslöshetsersättning. Inte heller förutsätter AKU-måttet på arbetslösa att personen är anmäld vid arbetsförmedlingen vilket är ett grundläggande krav för att kunna ha arbetslöshetsersättning. Genom att göra korrigeringar på ovanstående punkter kan vi emellertid utifrån AKU:s arbetslöshetsstatistik beräkna en andel som har arbetslöshetsersättningen. Uppgifterna överensstämmer väl med analysen av registerdata i denna rapport gjort. Även svaren på den direkta fråga som ställs i AKU 9

10 om man har arbetslöshetsersättning bekräftar att den analys vi gör i denna rapport är rimlig. Redovisningen omfattar slutligen svar på ett antal tilläggsfrågor i Arbetsförmedlingens sökandeundersökning som ger en bild av arbetslösas alternativa eller kompletterande inkomster och frågor om hur den enskildes försörjning i övrigt påverkas under tiden som arbetslös. Enkätsvaren visar även att deltagande i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd för många utgör ett komplement till den ekonomiska trygghet i samband med arbetslöshet, som arbetslöshetsförsäkringen avser att ge. 10

11 2 Bakgrund 2.1 Uppdraget Regleringsbreven för 2009 ger IAF och Arbetsförmedlingen följande uppdrag: IAF ska tillsammans med Arbetsförmedlingen beskriva de faktorer som förklarar utvecklingen av andelen individer som uppbär arbetslöshetsersättning av den totala gruppen inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen och mot bakgrund av den senaste tidens minskning av denna andel analysera varför andelen varierar över tid. Även förhållandet mellan andelen ersättningstagare och antalet arbetslösa enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU), ska belysas. IAF och Arbetsförmedlingen ska också analysera vilken ekonomisk försörjning denna grupp uppbär i stället för arbetslöshetsersättning. IAF ska ansvara för att uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 april IAF tog i januari 2009 kontakt med Arbetsförmedlingen för att diskutera ovanstående uppdrags utformning och fastställa vilka data som behövdes för att besvara ovanstående frågor. I fortsatta kontakter med Arbetsförmedlingen gjordes en överenskommelse om att införa extra frågor i Arbetsförmedlingens sökandeundersökning i februari Svaren på dessa frågor avsåg att utgöra underlag för att besvara frågan om vilken ekonomisk försörjning arbetssökande har vid sidan av eller i stället för arbetslöshetsersättning. Kartläggningen och analysen har genomförts med förhållandevis snäva tidsramar och det finns i flera avseenden anledning att utvidga och fördjupa analysen. Det som framkommer i rapporten har relevans för frågan om i vilken utsträckning arbetslöshetsförsäkringen bidrar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. I första hand med avseende på i vilken utsträckning den kan medverka till att påskynda och förbättra omställningsprocessen på arbetsmarknaden. 11

12 2.2 Regeringens utgångspunkter för uppdraget En uttrycklig utgångspunkt för regeringsuppdraget är att andelen inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen som har arbetslöshetsersättning varierar över tid. Vidare att denna andel har minskat under den senaste tiden. I denna rapport har vi även använt begreppet täckningsgrad eller arbetslöshetsförsäkringens täckningsgrad för att beskriva andelen av de inskrivna vid arbetsförmedlingen som har arbetslöshetsersättning. 2.3 IAF: Effekter av regelförändringar I en återrapportering till regeringen hösten konstaterade IAF att Försäkringens täckningsgrad minskar och framförallt minskar täckningsgraden för ungdomar som söker arbete efter avslutade studier. I den rapporten jämförde IAF antalet ersättningstagare med antalet registrerade arbetssökande (arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda) kvarstående i slutet av varje vecka. I rapporten konstaterar IAF vidare att: Täckningsgraden påverkas av konjunkturläget och vilka krav som ställs för att få försörjningsstöd samt av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. Att den uppmätta täckningsgraden har minskat från år 2005 till år 2006 kan inte förklaras av förändringarna i regelverket utan beror troligen på att personer som uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning har bättre meriter och förankring på arbetsmarknaden och lättare får jobb när arbetsmarknadsläget förbättras än personer som inte är ersättningsberättigade. Ökade krav på arbetslösa med försörjningsstöd kan även ha påverkat täckningsgradens utveckling negativt. Den uppmätta täckningsgraden har även minskat under loppet av första halvåret Regeländringarnas effekt på den uppmätta täckningsgraden är inte enkel att uppskatta framförallt för att det är svårt att ta fram värden som inte är påverkade av konjunkturen. Den uppmätta täckningsgraden ovan avser personer som är nya arbetssökande och har fått sin ersättningsrätt prövad enligt det nya regelverket men även personer som har varit arbetslösa under längre tid och vars ersättningsrätt är bestämd utifrån tidigare regelverk. (sid 40) 2 Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Rapport 2007:24,

13 2.4 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutsikter Ovanstående utgångspunkt för uppdraget vidimeras även av Arbetsförmedlingens senaste arbetsmarknadsutsikter 3 : Andelen försäkrade 4 bland de arbetslösa har minskat markant sedan år 2000 och nedgången har varit särskilt kraftig sedan Det beror på flera saker, ett ökat inslag av ungdomar och utrikesfödda men också förändringar av reglerna där borttagandet av studievillkoret påverkat utvecklingen. Till detta kommer att det har skett ett stort utträde ur arbetslöshetsförsäkringen och att färre anslutit sig till försäkringen när de kommit ut på arbetsmarknaden. År 2000 var andelen A-kasseförsäkrade bland de inskrivna arbetslösa 77 procent och därtill kommer 8,6 procent som fick ersättning från Alfa-kassan. Det innebar att andelen av de arbetslösa som hade någon form av arbetslöshetsersättning uppgick till drygt 86 procent och att närmare 14 procent inte fick någon ersättning alls. Andelen med ersättning från A-kassan har sedan sjunkit till knappt 57 procent 2008 medan andelen med ersättning från Alfa-kassan utgjorde 11,5 procent, vilket betyder att drygt 68 procent fick arbetslöshetsersättning. Andelen utan ersättning uppgick därmed till nästan 32 procent. Denna utveckling ger samma resultat för ungdomar som för vuxna i åldern år, och som genomsnitt för 2008 hade hälften av de arbetslösa unga i åldern ingen arbetslöshetsersättning mot 24 procent för åldrarna år. Denna utveckling leder till att kostnaden för arbetslösheten kommer att bli större för kommunerna vid denna lågkonjunktur än vid föregående. (sid 110) Arbetsförmedlingen har för ovanstående slutsatser utgått från uppgiften om arbetslöshetskassa i Arbetsförmedlingens sökanderegister (AIS). Man har vidare utgått från att samtliga personer med kassakod har rätt till och får arbetslöshetsersättning. IAF har tidigare gjort en försöksvis analys 5 av detta avseende perioden januari juni Av den framgår att en relativt många arbetssökande som har en kassakod registrerad, inte har arbetslöshetsersättning. Uppgifterna i Arbetsmarknadsut- 3 Citat i detta kapitel är hämtade ur Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010, Ura 2008:4, ISSN I texten för arbetsmarknadsutsikterna står här oförsäkrade vilket emellertid är ett rent skrivfel. 5 Den metod som då användes för att fastställa antal med ersättning var inte lika exakt som i denna rapport. 13

14 sikterna ger stöd för slutsatsen att andelen oförsäkrade (d.v.s. arbetslösa om saknar arbetslöshetsersättning) har ökat. Det mer precisa sättet att mäta som använts i denna rapport visar på samma utveckling men på en lägre andel som har arbetslöshetsersättning. Diagram 1: Andel som hade arbetslöshetsersättning bland arbetslösa, deltidsarbetslös och timanställda. Fördelade på angiven kod för arbetslöshetskassa i arbetsförmedlingens sökanderegister. Januari 2005-juni % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Saknar kassakod Alfakassan Övriga kassor Källa: Baserad på tidigare framtagen statistik från Arbetsförmedlingen och IAF Diagram visar att förekomsten av kassakod i arbetsförmedlingens sökanderegister inte är liktydig med att personen har arbetslöshetsersättning. Att andelen som har arbetslöshetsersättning är så låg bland dem som har koden för Alfakassan angiven, beror sannolikt på hur Arbetsförmedlingen informerar (och bör informera) arbetssökande som uppger att man inte är medlem i någon arbetslöshetskassa. Dessa uppmanas att vända sig till Alfakassan för att få sin ersättningsrätt prövad. Det ligger inte i Arbetsförmedlingens uppdrag att avgöra huruvida personer uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning. Det är respektive arbetslöshetskassa som prövar om villkoren för arbetslöshetsersättning är uppfyllda. Inte minst Alfakassan har angivit att en relativt stor andel av inkomna ansökningar leder till avslagsbeslut. I föreliggande rapport utgår vi enbart från registerdata som visar om en person faktiskt har fått arbetslöshetsersättning utbetald eller påbörjat karensdagar inom arbets- 14

15 löshetsförsäkringen. En påbörjad karensperiod är en tillräcklig uppgift för att fastställa att personen uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning. 2.5 Pågående förändringar av gruppen arbetslösa I Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutsikter redovisas uppgifter som även har central betydelse för hur andelen arbetssökande med arbetslöshetsersättning kan komma att utvecklas under 2009 och i viss mån 2010: Den svenska ekonomin har försvagats påtagligt och BNP minskade - om än svagt -- under både andra och tredje kvartalet (2008) i säsongrensade siffror och jämfört med kvartalet närmast innan. Det betyder att konjunkturnedgången i praktiken övergått till en recession. Alla framåtriktade indikatorer pekar på en fortsatt försämring under fjärde kvartalet och ett stycke in på år (Sid 4) Vad gäller utvecklingen av arbetslösheten konstateras: Arbetslösheten upphörde att minska under första halvåret 2008 och sedan sensommaren har en ökning iakttagits i åldrarna år... Det är inflödet i arbetslöshet som svarar för hela ökningen och denna drabbar ny- och återinträdande på arbetsmarknaden. Procentuellt har ungdomsarbetslösheten ökat mest jämfört med den i övriga åldrar och även arbetslösheten för utomnordiskt födda har ökat.... De många varslen inom framför allt industrin indikerar att skillnaden mellan mäns och kvinnors arbetslöshet kommer att fortsätta växa. (Sid 9) Vidare konstateras följande vad gäller den kommande sammansättningen av de arbetslösa: Antalet arbetslösa med långa tider kommer att öka markant i ett brett fält av arbetslöshetsgrupper. Det finns begränsade resurser inom arbetsmarknadspolitiken för att korta arbetslöshetstiderna innan personerna är kvalificerade för jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Anledningen till att antalet med långa tider ökar är att många nya med svårlösta problem tillkommer och att de som redan är arbetslösa med en svag ställning på arbetsmarknaden kommer allt längre bak i arbetslöshetskön. Arbetslöshetstiderna ökar också genom att huvuddelen av resurserna kommer att gå till nämnda garantier. Tillflödet av nya i dessa garantier kan förväntas stiga under åren 2009 och 2010, men särskilt 15

16 kraftigt från och med andra halvåret 2009 och framåt. Följande grupper bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete: Ungdomar under 25 år Utomeuropeiskt födda Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år Personer med högst förgymnasial utbildning Det kommer att ske en kraftig ökning av arbetslösheten inom alla ovan nämnda grupper. (sid 10) 2.6 Arbetsmarknadspolitiska program I Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutsikter konstateras att: Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kom-mer år 2008 att uppgå till i genomsnitt personer per månad eller 1,9 procent av arbetskraften. Det är något färre än under år För år 2009 har Regeringen beviljat medel för personer vilket motsvarar 2,3 procent av arbetskraften. År 2010 har Regeringen budgeterat för personer, eller 2,5 procent (sid 9) Under den här studerade perioden har Arbetsförmedlingens resurser för programverksamhet, särskilt aktivitetsstödet, i ökande omfattning kommit att riktas till personer som haft arbetslöshetsersättning och får slut på sin ersättningsperiod. Såväl aktivitetsgarantin som jobb- och utvecklingsgarantin har utgjort garantier mot utförsäkring och har successivt kommit att öka sin andel av de totala resurserna för arbetsmarknadsprogram. Detta har medfört att utrymmet för att erbjuda programdeltagande för personer med kort inskrivningstid och för dem som saknar arbetslöshetsersättning har minskat. Att resurserna för aktivitetsstöd i ökande omfattning kommit att riktas till personer som får slut på sin ersättningsperiod, kan ha medverkat till att de som kvarstår som arbetslösa i ökande omfattning utgörs av personer som inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning. En närmare studie av denna effekt ligger emellertid utanför ramen för denna rapport. 16

17 2.7 Arbetslösa eller arbetssökande Regeringen ställer i uppdraget frågan om andelen individer som uppbär arbetslöshetsersättning av den totala gruppen inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. IAF och Arbetsförmedlingen konstaterar att en avsevärd andel av dem som har arbetslöshetsersättning är inskrivna vid arbetsförmedlingen som deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda. 6 Diagram 2: Procentuell fördelning av arbetssökande vid månadens slut med arbetslöshetsersättning. Årsgenomsnitt av antalet kvarstående vid månadens slut Timanställda Deltidsarbetslösa Arbetslösa Personer kan dessutom växla mellan dessa sökandekategorier utan att det påverkar deras ersättningsrätt. Frågan om andelen ersättningstagare bland dem som är inskrivna som deltidsarbetslösa och timanställda har därtill ett tydligt könsperspektiv eftersom kvinnor är utgör flertalet i dessa kategorier. I det material över ersättningstagare som utgör underlag för denna rapport utgör kvinnorna 45 procent bland de arbetslösa, 67 procent bland de tillfälligt timanställda och 80 procent bland de deltidsarbetslösa 7. Vikten att belysa försäkringens täckningsgrad för dessa sökandegrupper förstärks av den s.k. deltids- 6 Indelningen i arbetslösa, deltidsarbetslösa och tillfälligt tillanställda utgår helt från en s.k. sökandekategori som registreras för alla personer som skrivs in vid arbetsförmedlingen. 7 Angivna procenttal är ett genomsnitt för hela perioden Variationen mellan de olika åren är emellertid i detta avseende mycket liten. 17

18 begränsningen som infördes i april Regelförändringen hade som uttryckligt syfte att minska antalet deltidsarbetande/deltidsarbetslösa som får arbetslöshetsersättning. Föreliggande rapport kompletterar svaret på regeringens fråga med en redovisning som även omfattar deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda. Vad gäller sammansättningen av de arbetssökande i detta avseende konstaterar arbetsförmedlingen: Av de undersysselsatta och behovsanställda är fortfarande ganska många inskrivna på Arbetsförmedlingen. Under de första tio månaderna 2008 var sålunda i genomsnitt deltidsarbetslösa och tim anställda registrerade där, vilket dock innebär en nedgång på ett år med respektive personer. (sid 61) Av siffror som redovisas i arbetsmarknadsutsikterna (sid 62) framgår att antalet sökande med tillfällig timanställning under början av 2000-talet uppgick till cirka Antalet steg därefter till närmare åren för att därefter sjunka till cirka i slutet av Antalet deltidsarbetslösa arbetssökande som i början av 2000-talet låg på har fortlöpande sjunkit under den senaste åtta åren och uppgick i slutet av 2008 till Det har ofta antagits att andelen ersättningsberättigade bland deltidsarbetslösa skulle vara högre än bland helt arbetslösa. Skälet skulle vara att personer som arbetar deltid men saknar rätt till ersättning inte skulle ha samma påtagliga motiv att anmäla sig till arbetsförmedlingen som helt arbetslösa har. Denna rapport kommer även att belysa denna fråga. 18

19 3 Inledande diskussion och frågeställningar I detta avsnitt diskuteras övergripande ett antal faktorer som kan förklara variationer i andelen arbetssökande som har arbetslöshetsersättning. Detta avsnitt innehåller ingen närmare beskrivning av de olika faktorernas omfattning eller relativa betydelse utan utgör närmast hypoteser om vad som kan påverka täckningsgraden. 3.1 Sammansättning av arbetssökande I denna rapport använder vi begreppet arbetssökande för personer som är anmälda vid arbetsförmedlingen och där registrerade i en av de sökandekategorier 8 som innebär att man kan ha arbetslöshetsersättning: arbetslös, deltidsarbetslös och tillfälligt timanställd. Antalet har förändrats kraftigt under den senaste 10-årsperioden. Diagram 3: Antal kvarstående arbetssökande vid månadens slut fördelade på sökandekategori. Årsgenomsnitt av antalet kvarstående vid månadens slut Arbetslösa Deltidsarbetslösa Timanställda Vad gäller fördelningen av sökande på helt arbetslösa, deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda så leder oss det tidigare redovisade antagandet till hypotesen att en minskande andel deltidsarbetslösa bidrar till att andelen sökande med arbetslöshetsersättning minskar. Detta antagande analyseras närmare i rapporten. 8 Sökandekategori avser en kod i Arbetsförmedlingens sökanderegister som anger dem aktuella situationen för den arbetssökande. 19

20 En annan aspekt på sammansättningen av gruppen arbetssökande som har betydelse för andelen som får arbetslöshetsersättning är fördelningen på undergrupper med olika grad av förankring på arbetsmarknaden. Om grupper av arbetssökande som har en svagare anknytning till arbetsmarknaden ökar sin andel av de arbetssökande så medför det att andelen som har arbetslöshetsersättning minskar i hela gruppen arbetssökande. Det rör sig i första hand om demografiskt avgränsade grupper såsom ungdomar, personer med födelseland utanför Norden, i övrigt nytillträdande på arbetsmarknaden samt personer med funktionshinder. Även med en analys som tar hänsyn till sammansättningen av de arbetssökande enligt ovan, finns en återstående förklaringsfaktor som har att göra med att det även inom varje delgrupp av sökande kan ha skett en förskjutning mot en större andel sökande som har en svagare förankring på arbetsmarknaden och därmed i minskande omfattning uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning. Indikatorer på förändringar inom grupperna kan vara inskrivningstidens längd. I rapporten analyseras andelen ersättningstagare i flera av dessa avseenden. 3.2 Medlemsantalet i arbetslöshetskassorna Reglerna för arbetslöshetsersättning innebär att personer som saknar medlemskap i arbetslöshetskassa eller som inte varit medlem tillräckligt länge, kan beviljas ersättning med s.k. grundbelopp. Förutsättningen är att man uppfyller det s.k. arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen. Detta arbetsvillkor är detsamma vare sig en person är medlem i arbetslöshetskassa eller inte. IAF och Arbetsförmedlingen gör utifrån detta bedömningen att den kraftiga medlemsminskningen för arbetslöshetskassorna från hösten 2006 till hösten 2008 inte kan utgöra någon förklaring de senaste två årens minskning av den totala andel av de arbetssökande som har arbetslöshetsersättning. Däremot har frågan om medlemskapet betydelse för om arbetssökande kommer att vara berättigade till inkomstrelaterad ersättning eller grundersättning. Effekten av detta har även att göra med i vilken utsträckning de som utträtt ur arbetslöshetskassa eller avstått från att bli medlem, tillhör dem som blir arbetslösa. 20

21 3.3 Grund- eller inkomstersättning Som framgår av föregående avsnitt kan personer som uppfyller arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillkor men inte hade varit medlemmar tilläckligt länge, beviljas grundersättning. Fram till och med 2006 fanns utöver detta även en möjlighet att med stöd av studerandevillkoret beviljas arbetslöshetsersättning med grundbelopp. Cirka tre fjärdedelar av dem med grundersättning enligt studerandevillkoret utgjordes av ungdomar under 25 år. Av samtliga med grundersättning utgjordes cirka 45 procent ungdomar under 25 år och ytterligare 30 procent av personer mellan 25 och 34 år. Diagram 4: Ersättningstagare med inkomstrelaterad respektive grundersättning bland kvarstående arbetssökande. Årsgenomsnitt baserat på månadsdata. Grundbelopp Inkomstrelaterad För att få ersättning baserad på studerandevillkoret skulle en arbetssökande genomgå en kvalifikationstid på tre månader. I det datamaterial som ligger till grund för denna rapport har utsökningen av om man varit berättigad till ersättning inte tagit hänsyn till detta förhållande. Uppgiften om huruvida man har arbetslöshetsersättning avser personer som fått arbetslöshetsersättning (eller genomgått karens) i anslutning till den aktuella mätmånaden. Det innebär att en del av dem som enligt våra data inte har ersättning, senare kan komma att få ersättning enligt studerandevillkoret. Med den utgångspunkt som denna rapport har vi bedömt att det inte är rimligt att beteckna en sådan person som ersättningstagare 1-3 månader innan personen kan få ersättning. Denna problematik som enbart berör tiden till 2006, påverkar därmed inte alls redovisningen i denna rapport. 21

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Jobbchansens utveckling. WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman

Jobbchansens utveckling. WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman Jobbchansens utveckling WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman Innehåll 1 Inledning... 2 2 Jobbchansens utveckling... 3 3 Arbetsmarknadsläget som förklaring... 5 4 Jämförelse med AKU... 6 5 En ny arbetsmarknadspolitik...

Läs mer

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt 1 (10) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Eurofutures har med Stadsledningskontoret om sammanställande av statistikrapporter.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Rapport 2

Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Rapport 2 2007-10-31 Dnr 2007/832 MO 2007:24 Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Rapport 2 2 I regleringsbrevet för 2007 gav regeringen IAF i uppgift att redovisa effekterna av förändringarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se 3 (44) Förord Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Strategy har med Stadsledningskontoret

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Fakta PM 3:2006 Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Utgångspunkten för denna PM är att drygt 96 000 personer, det vill säga drygt 15 procent, endast erhöll arbetslöshetsersättning

Läs mer

Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014

Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014 2015:14 Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning inom Europa 2011 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/720 Arbetssökande med svensk arbetslöshetsersättning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2012

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2012 Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 1 Arbetssökande 1 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Eurofutures har med Stadsledningskontoret om sammanställande

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2014:30 Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/253 4.1 Kommunalarbetarnas

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden September 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid arbetslöshet Information om arbetslöshetsförsäkringen 1 2 ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Vad är arbetslöshetsförsäkringen? Arbetslöshetsförsäkringen ger dig som är arbetssökande ekonomisk ersättning

Läs mer

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen 2013:2 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/770 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa 2013:16 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/190

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa 2014:29 Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/362 4.1

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 1 of 5 08/03/2010 14:01 SFS 1997:835 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1997-11-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1599 Förordning

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 5: 2011 Perspektiv Helsingborg ARBETSLÖSHETEN I HELSINGBORG HAR MINS- KAT SEDAN OKTOBER 2010 Antalet öppet arbetslösa i åldern 18-64 år uppgår till närmare

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:12 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/476

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa 2013:36 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/446 4.1 Arbetslöshetskassan Alfa

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

3. I arbetsmarknadsprogram utan aktivitetsstöd

3. I arbetsmarknadsprogram utan aktivitetsstöd 3. I arbetsmarknadsprogram utan aktivitetsstöd - Familjer och kommuner i Stockholms län får täcka upp för arbetslöshetsförsäkringens brister Februari 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Jobb- och utvecklingsgarantins

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation 2013:12 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/343

Läs mer

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm

Läs mer

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2014 Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET Du som är medlem i Finansförbundet har genom ett samarbete mellan Finansförbundet och Bliwa möjlighet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se Trygghetsutsikter Nummer 3-juli 2004 Eva Adolphson är Länsförsäkringars expert på social- och avtalsförsäkringar eva.adolphson@lansforsakringar.se Telefon 08-588 408 31, 073-96 408 31 Orimligt stora skillnader

Läs mer

En försäkring i fritt fall

En försäkring i fritt fall A-kassan En försäkring i fritt fall En fungerande arbetslöshetsförsäkring utgör en av grundpelarna i den svenska modellen. Frågan är om någonsin en så viktig försäkring försämrats så snabbt med så svåra

Läs mer

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 2014-06-02 1 (8) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring IAF föreslår

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen

Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen 2010-10-29 Dnr 2010/301 2010:25 Tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen utifrån förändringar i sjukförsäkringen En uppföljning med redovisning till regeringen enligt regleringsbrevet för IAF

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll 1 Medlemsantal... 3 1.1 Regelverk om medlemsantal... 3 2 Finansieringsavgifter... 4 2.1 Regelverk om finansieringsavgiften...

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

Byggnads inkomstförsäkring

Byggnads inkomstförsäkring Byggnads inkomstförsäkring www.byggnads.se ditt skyddsnät när det gäller Från den 1 juli 2008 har alla medlemmar, som även är med i a-kassan och har en ersättningsgrundande inkomst* mellan 18 700 kr och

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring

Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2015 Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET I förköpsinformationen framgår den information som Bliwa enligt lag ska lämna innan

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Alfa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Alfa 2015:11 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Alfa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/478 Arbetslöshetskassan

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller 3 Arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa 2014:17 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/663 4.1 Sveriges

Läs mer

DOM. 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm. Ombud: Förbundsjurist Unionen, Juridiska och fårsäkringssektionen l 05 32 Stockholm

DOM. 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm. Ombud: Förbundsjurist Unionen, Juridiska och fårsäkringssektionen l 05 32 Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 03 DOM 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm Sida l (7) Mål nr 3538-13 f A F /Inspektion"" fdlr arbets! Os hl!ttfl.!t>i! k r l ng en KLAGANDE Ink 2014-07- O 1 Dn r Ombud: Förbundsjurist

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbetsförmedlingens uppgifter i matchning, anvisning och kontroll av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsförmedlingens uppgifter i matchning, anvisning och kontroll av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen 2009-03-06 Dnr: 2008:1569 2009:3 Arbetsförmedlingens uppgifter i matchning, anvisning och kontroll av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

2008-05-12 Dnr 2006/1758 2008:3. Aktivt arbetssökande

2008-05-12 Dnr 2006/1758 2008:3. Aktivt arbetssökande 2008-05-12 Dnr 2006/1758 2008:3 Aktivt arbetssökande En kartläggning som belyser frågor som uppkommer vid arbetsförmedlingarnas och arbetslöshetskassornas tolkning och tillämpning av begreppet 2 IAF är

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Fakta PM 11:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer