Insatsprogram energi och klimat

Transkript

1 Insatsprogram energi och klimat

2 > Det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland RUP 2030 är en samlad strategi för regionens utvecklingsarbete. Programmet ska vara vägledande för kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och det civila samhället. Programmet antogs av Regionförbundet Östsams fullmäktige den 3 maj Insatsprogram för Energi och klimat är ett förtydligande och en konkretisering av RUP gällande energi- och klimatfrågor. Insatsprogrammet är framtaget av Regionförbundet Östsam i sin roll som regionalt utvecklingsansvarigt organ och antaget vid Regionförbundets fullmäktige 8 maj Från 1 jan 2015 förväntas det regionala utvecklingsansvaret övergå till Region Östergötland då detta bildas genom sammanslagning av Regionförbundet Östsam och Landstinget i Östergötland.

3 Principerna för hållbar utveckling ligger till grund för det regionala utvecklingsprogrammets tre mål, som utgår från var och en av de tre hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk, miljömässig och social utveckling. En långsiktig ambition är att Östergötland ska uppfattas som en attraktiv, värdeskapande region en region som skapar goda livsbetingelser och hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande och en öppen och inbjudande attityd. De mål som formulerats i programmet är: Goda livsvillkor för regionens invånare Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning Hållbart nyttjande av naturens resurser

4 De åtta strategierna är kärnan i det regionala utvecklingsprogrammet. De anger handlingsinriktning utifrån de tre målen, utifrån kunskap om hur samhället fungerar och utifrån en analys av regionens förutsättningar. STRATEGI 1 handlar om att förstärka den samlade handlingsförmågan bland aktörer i regionen för att bättre tillvarata regionens förutsättningar. STRATEGI 2 fokuserar på att nyttja, bidra till och inta en aktiv roll i de storregionala sambanden samt i de nationella och internationella sammanhang, där Östergötland ingår. STRATEGI 3 handlar om att för regionens utveckling dra fördel av den relativt stora befolkning inom regionen som kan utgöra underlag för olika marknader som arbetsmarknad, bostadsmarknad, utbildningsmarknad och tjänstemarknad. STRATEGI STRATEGI STRATEGI STRATEGI STRATEGI I strategi 4 diskuteras insatser för de geografiskt stora, glest befolkade delarna av regionen som endast i begränsad omfattning har fördel av möjligheterna i regionens centrala delar. handlar om att främja östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig utveckling I strategi 6 behandlas riktade inatsaser som det offentliga kan erbjuda för att stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat. Kärnan i strategi 7 handlar om att ställa om regionens utveckling i en riktning som är ekologiskt hållbar ur ett lokalt och ett globalt perspektiv. Särskild vikt läggs att öka regionens robusthet mot högre energipriser och minska användningen av naturresurser. är sammansatt av flera faktorer som påverkar invånares och besökares upplevelse av regionen och därmed bidrar till den samlade attraktiviteten. Strategi 7 är den centrala för insatsprogrammet energi och klimat, men programmet berör även utvecklingsstrategierna: Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland (strategi 1) Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion (strategi 3) Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar (strategi 4) Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland (strategi 6) Till strategierna finns ett antal rekommendationer kopplade till strategin. Rekommendationer som behandlas i insatsprogrammet presenteras i anslutning till de insatsområden där de är relevanta.

5 Innehåll Sida Insatsprogrammets funktion och genomförande 6 De globala energi- och klimatutmaningarna 7 Spelplanen internationella, nationella och regionala energi- och klimatmål 11 Regionens målsättningar 13 Insatser 15 1 Samla handlingsförmågan för energiomställningen 15 2 Ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta 16 3 Arbeta för resurs- och koldioxidsnåla byggnader 18 4 Stärka utvecklingen av energieffektivare 20 och koldioxidsnålare industriföretag 5 Använda offentlig upphandling för koldioxidsnål utveckling 21 6 Integrera energifrågan i den rumsliga planeringen 21 7 Främja en grön strukturomvandling av näringslivet 23 8 Påverka invånarna till hållbara konsumtionsmönster 24 Aktörerna och deras roller 26 Verktygen 29 Uppföljning av insatsprogrammet 32 Utgångsläge och utmaningar för Östergötland 35 BILDREFERENSER Framsida Framsida: 1 Regionförbundet Östsam, 2 Regionförbundet Östsam, 3 Regionförbundet Östsam 4 Åke Eson Lidman, 5 Energikontoret Östra Götaland, 6 Anita Kjellberg (Redax AB) Sida 9, 10, 14, 19, 20, 25, 31, 33, 41, 42 Regionförbundet Östsam Sida 28, 34 Klas Reklam

6 6 Insatsprogram energi och klimat RUP 2030 För att konkretisera det regionala utvecklingsprogrammet tas insatsprogram fram. I det här programmet behandlas insatsområdet Energi och Klimat. Området var i det förra regionala utvecklingsprogrammet ett horisontellt perspektiv som integrerades i övriga insatsområden. Att ett särskilt insatsprogram för energi- och klimatfrågor tas fram signalerar en ambitionshöjning. Regionen måste kraftsamla under de närmaste åren för att långsiktiga energi- och klimatpolitiska mål ska kunna nås. Insatsprogrammets funktion och genomförande Insatsprogrammets syfte är att precisera regionens ambitioner för energi- och klimatfrågor så som de uttrycks i det regionala utvecklingsprogrammet. De insatsområden som pekas ut ska initiera konkret handling. För att skapa handling kopplas valda insatsområden till regionens befintliga aktörer och processer. Bra projekt ska leva vidare i löpande verksamhet och lärdomar tas tillvara. Programmet ska vara styrande för Regionförbundet Östsams (Region Östergötlands) arbete, vägledande för övriga offentliga regionala aktörer och kommunerna, samt inspirera och visa på samarbetsmöjligheter för regionens näringsliv, nationella myndigheter och andra organisationer. Det kan handla om löpande verksamhetsplanering eller val av vilka särskilda utvecklingsprojekt man väljer att engagera sig i. Regionförbundet Östsam har i enlighet med förordning SFS 2007:113 om regionalt tillväxtarbete det regionala utvecklingsansvaret som avser insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. I det regionala utvecklingsansvaret ingår att samordning för energiomställningen ska eftersträvas. (Detta uppdrag förväntas från 1 januari 2015 övertas av Region Östergötland) För en hållbar regional tillväxt är kopplingen till energianvändning och dess klimatpåverkan särskilt relevant, eftersom det historiskt funnits en tydlig koppling mellan utveckling/tillväxt och användning av energi. Utifrån regeringsuppdraget med de regionala miljömålen tar Länsstyrelsen Östergötland fram ett åtgärdsprogram för samtliga miljömål, däribland Begränsad klimatpåverkan. Det är två olika uppdrag som angränsar till varandra. Regionförbundet och Länsstyrelsen har drivit programprocessen tillsammans. Länsstyrelsens åtgärdsförslag har införlivats i insatsprogrammet. Regionförbundets (Region Östergötlands) roll i genomförandet Insatsprogrammet avser vara en ledstjärna för alla aktörer i regionen, inte Regionförbundet Östsams (Region Östergötlands) interna program. Regionförbundets (Region Östergötlands) roll inom energi- och klimatområdet är huvudsakligen inte operativ. Energikontoret Östra Götaland är Regionförbundet Östsams (Region Östergötlands) operativa organ för insatser som handlar om energieffektivisering och förnyelsebar energi. Regionförbundets (Region Östergötlands) eget engagemang inom energi- och miljöfrågor är integrerat i olika verksamheter. Utöver att integrera energi- och klimatinsatser i befintliga arbeten är rollen för att bidra till insatsprogrammets genomförande att: Samordna och utveckla samverkan för att förstärka handlingsförmågan. Ta fram kunskapsunderlag och vara kunskapsbärare Initiera och medverka i aktiviteter utifrån beskrivna insatsområden där det finns samverkansvinster mellan exempelvis infrastrukturplanering, näringslivsutveckling och energieffektivisering/förnyelsebar energi. Fungera som en mötesplats och arena

7 Insatsprogram energi och klimat RUP De globala energi- och klimatutmaningarna Ett skenande klimatsystem I början av 1900-talet inleddes en kraftig uppvärmning av jordens klimat. Medeltemperaturen började stiga snabbare än den har gjort sedan istiden slutade för mer än tiotusen år sedan. Hittills har temperaturen ökat med drygt 0,7 grader jämfört med förindustriell tid, så att den globala medeltemperaturen idag är högre än på över tusen år. Denna utveckling har skett samtidigt som användningen av kol, olja och naturgas successivt ökat och resulterat i en högre koncentration av växthusgaser i atmosfären. Det råder vetenskaplig konsensus om att de av människan orsakade utsläppen av växthusgaser och förändringar i markanvändning har haft en tydlig inverkan på det globala klimatsystemet. Sedan 1970 har utsläppen av koldioxid globalt ökat med 80 procent. Ännu finns inget trendbrott i sikte. Med nuvarande utveckling kommer den globala medeltemperaturen att ha stigit med ca 4 C vid början av nästa århundrade, även om världens länder fullföljer sina nuvarande åtaganden om utsläppsminskningar. Extrema väderförhållanden kommer att bli allt vanligare och slå särskilt hårt mot världens fattigare länder. En sådan klimatförändring skulle dramatiskt förändra de mänskliga levnadsförhållandena och måste undvikas. Klimatförändringarna är inte en linjär, förutsägbar process, utan innehåller självförstärkande samband som utlöses vid olika tippningspunkter. Exempel på en tippningspunkt är att Grönlands istäcke förväntas smälta oåterkalleligt vid 1,5 grads temperaturhöjning, vilket skulle ge en dramatisk höjning av havsnivåerna. På samma sätt riskerar stora delar av Amazonas regnskogar att dö ut, på grund av att ekosystemet inte hinner anpassa sig till temperaturförändringen, och frigöra koldioxid som finns bunden i växter och träd. Klimatsystemets icke-linjära natur innebär att utsläppsminskningar måste ske här och nu, innan tippningspunkterna nås. För att undvika de värsta effekterna har det politiska världssamfundet enats om målsättningen att medeltemperaturen inte får öka med mer än två grader. Målet kan fortfarande nås men fönstret håller på att stängas. Efterfrågan på energi ökar globalt Den globala energitillförseln har fördubblats under de senaste 40 åren, och ökningen har skett i en allt snabbare takt. Det är framförallt användningen av fossila bränslen - kol, olja och naturgas - som har ökat. Den ökade efterfrågan drivs både av en snabb befolkningstillväxt och en allt högre materiell och energikrävande levnadsstandard. Utvecklingen har skett trots att mindre och mindre energi används per producerad BNP-enhet Kol/torv Vattenkraft Olja Naturgas Biobränslen och avfall Kärnkraft Övriga* Figur 1. Utveckling av tillförd primärenergi globalt, fördelat efter energikälla. Källa: International Energy Agency

8 8 Insatsprogram energi och klimat RUP 2030 Den billiga oljans tid är förbi Globaliseringen, uttryckt som den ökade ekonomiska integreringen genom handel med varor och tjänster, har varit möjlig tack vare att energi- och transportkostnadernas andel av produktionspriset varit låg. Tillgången till billig olja är därför en kritisk faktor för funktionaliteten i världsekonomin. Det globala oljepriset har under de senaste åren nått rekordhöga prisnivåer, högre än under oljekrisen i början av 80-talet. Priset drivs upp av en ökad efterfrågan som uppkommer genom den ekonomiska utvecklingen i kombination med ett begynnande utbudsproblem; oljeindustrin klarar inte längre av att producera ökade volymer råolja till samma låga produktionskostnader som tidigare. För varje nytt fat olja som upptäcks förbrukas tre till fyra fat. Det mesta tyder på att oljepriset på kort sikt kommer ligga kvar på dagens höga nivåer, för att på lång sikt fortsätta stiga. Världsmarknadspris råolja Världsmarknadspris råolja Figur 2. Utveckling av det globala priset på råolja, givet i 2011 års priser. Källa: BP Statistical review of world energy 2013 I Sverige har de reala energipriserna för hushållen stigit kontinuerligt sedan mitten av 90-talet. Hushållens priser för el, olja och naturgas har fördubblats, medan priserna på fjärrvärme har stigit med 50 procent Även industrins energikostnader för el, kol och naturgas har fördubblats under samma tidsperiod. Bensin- och dieselpriserna har också stigit, men i en långsammare takt, vilket beror på att den största andelen av priserna utgörs av skatt och moms. Det finns emellertid en tydlig samvariation mellan världsmarknadspris på råolja och de svenska bensinoch dieselpriserna. Prisutvecklingen talar för en förbättrad ekonomisk konkurrenssituation för förnyelsebara alternativ samt för energieffektiviseringsåtgärder framöver.

9 Insatsprogram energi och klimat RUP Att ställa om är en lönsam affär Omställningen till ett hållbart energisystem är samhällsekonomiskt en lönsam affär. Den före detta Världsbankschefen sir Nicholas Stern presenterar i Stern-rapporten en genomgripande analys av klimatförändringens ekonomi. Rapportens huvudbudskap är att det är mer ekonomiskt lönsamt att sätta in fortlöpande och långsiktiga åtgärder nu jämfört med de ekonomiska riskerna av att inte agera eller vänta tills senare. Om åtgärder mot klimatförändringarna dröjer innebär det både mer klimatförändringar och, i slutändan, högre kostnader för själva åtgärderna. Resonemanget kan appliceras på global såväl som på regional och lokal nivå. Det ekonomiska lönsamhetsperspektivet klarlägger den betydande affärspotential som finns att ta tillvara för nationer och regioner som går före. Med tanke på frågans tyngd kommer produkter och tjänster som minskar klimatpåverkan och användningen av naturresurser med största sannolikhet vara en betydande tillväxtfaktor framöver.

10 10 Insatsprogram energi och klimat RUP 2030 Det komplexa energisystemet Hur mycket energi som tillförs i energisystemet styrs av hur stor efterfrågan är. Efterfrågan varierar mellan olika år, under årens olika månader och dygnets timmar. I Sverige ökar efterfrågan under vintermånaderna och under kalla dygn. Under ett dygn är efterfrågan lägst under natten och som högst under morgon/förmiddag. Sverige är en del av en gemensam nordisk elmarknad och utbytet är stort mellan de nordiska länderna. Det nordiska elsystemet integreras också alltmer med det europeiska, även om utbytet ännu så länge är relativt begränsat. För el är det därför mest relevant att prata om det nordiska eller europeiska elsystemet, inte det svenska isolerat. Det nordiska elsystemet är uppbyggt av baskraft, reglerkraft och icke-reglerbar kraft. Det kan förenklat sägas att de anläggningar som är billigast i drift är de som används först. Det sista energislag som kommer in i energimixen är det första att stängas av vid minskad efterfrågan. Under ett genomsnittligt år utgörs driftsmarginalen i stor utsträckning av kolkondens. På lång sikt är det troligt att marginalelen kommer ha ett stort inslag av naturgas. Det är marginalproduktionen av el som är prissättande på elmarknaden. Det finns i olika sammanhang ett behov av att värdera miljöeffekterna av elanvändning och elproduktion. Vid miljövärdering av el bör man skilja på konsekvensanalyser (= utvärdering av förändrad elanvändning) och bokföring, där utsläpp ska fördelas mellan olika aktörer baserat på deras elanvändning. IVL Svenska miljöinstitutet rekommenderar att ett marginalelsperspektiv bör användas för analys av förändrad elanvändning, medan ett elmixperspektiv är lämpligast då fördelning av ansvar för utsläpp ska göras. Det råder dock ingen konsensus om detta och olika aktörer använder ofta det perspektiv som bäst passar respektive intresse. Även när perspektiv är valt kvarstår osäkerheter. Det handlar bland annat om vilka systemgränser som sätts. Ser man exempelvis till den nordiska elmixen får el ett relativt lågt CO2e-värde (ca 70 g/kwh) medan den europeiska elmixen får ett relativt högt CO2e-värde (400g/kWh). Det är alltså mycket svårt att med säkerhet bedöma energins och i synnerhet elenergins miljöpåverkan ur ett systemperspektiv. Med säkerhet kan dock sägas att det alltid är bra att använda mindre energi, eftersom det sparar naturresurser, minskar de miljöpåverkande utsläppen och ger ekonomiska fördelar.

11 Insatsprogram energi och klimat RUP Spelplanen internationella, nationella och regionala energi- och klimatmål För att inte riskera en farlig påverkan på klimatsystemet har EU:s medlemsstater enats om målsättningen att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 2 grader jämfört med förindustriell nivå. För att nå denna temperaturbegränsning bör den sammanlagda halten i atmosfären av växthusgaser på lång sikt inte överskrida 400 miljondelar (ppm). Halten räknas som koldioxidekvivalenter. Ska koncentrationsmålet nås bör utsläppen år 2050 som ett genomsnitt för alla industrialiserade länder ha minskat till ungefär 2 ton per capita för att därefter minska ytterligare. Vid vårtoppmötet 2007 enades EU:s stats- och regeringschefer om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 30 procent till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar. I avvaktan på en global uppgörelse åtar sig EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent. Samtidigt antogs två bindande mål om förnybar energi: 20 procent av EU:s energikonsumtion ska komma från förnybara källor år 2020 och andelen biodrivmedel ska samma år vara minst 10 procent. Dessutom ska EU nå ett mål om 20 procents energieffektivisering till år Kommissionen har under 2014 lagt fram förslag till nya mål med sikte på år 2030 och förhandlingar pågår. Sveriges riksdag har antagit visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik sätts delmål för Sverige till år 2020 som utgår från EU:s mål: 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser jämfört med 1990 års nivå. Målet avser den icke handlande sektorn. Två tredjedelar av dessa minskningar sker i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer (exempelvis investeringar i andra länder) 50 procent förnybar energi 10 procent förnybar energi i transportsektorn 20 procent effektivare energianvändning

12

13 Insatsprogram energi och klimat RUP Regionens målsättningar Insatsprogrammet ska på ett betydande sätt bidra till att de regionala delmålen för Begränsad klimatpåverkan till år 2020 uppnås. Målen har arbetats fram av Länsstyrelsen i Östergötland och är en konkretisering av den regionala energi- och klimatstrategin Ett vinnande klimat. Det långsiktiga, övergripande nationella målet är att Sverige år 2050 ska ha nollnettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, vilket innebär att även Östergötlands läns utsläpp ska vara nära noll. De regionala delmål som insatsprogrammet ska bidra till att uppnå är: Minskade utsläpp av växthusgaser År 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med minst 27 procent jämfört med Målet gäller de verksamheter som inte omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter, och mäter inte utsläpp utanför länsgränserna orsakade av elanvändning eller annan konsumtion. Energieffektivisering i bostäder och lokaler År 2020 ska den totala energianvändningen i bostäder och lokaler ha minskat med minst 15 procent jämfört med Målet avser den sammantagna minskningen inom hushåll, offentlig sektor, service och gröna näringar. Energiåtgärder i industrin År 2020 ska industrins arbete med energieffektivisering och förnybar energi ha intensifierats så att användningen av fossila bränslen har minskat med minst 25 procent jämfört med Hållbara godstransporter År 2020 ska godstransporterna ha förändrats så att utsläppen av växthusgaser från lastbilar har minskat med minst 10 procent jämfört med Ökad produktion av biodrivmedel År 2020 ska den årliga produktionen av biodrivmedel uppgå till minst GWh, varav biogas utgör minst 350 GWh. Ökad produktion av förnybar el År 2020 ska den årliga produktionen av förnybar el uppgå till minst GWh Hållbart resande År 2020 ska persontransporterna ha förändrats så att utsläppen av växthusgaser från östgötska personbilar har minskat med minst 20 procent jämfört med 2008.

14

15 Insatsprogram energi och klimat RUP Insatser Val av insatser En tydlig signal från aktörer som involverats i insatsprogrammets process (Linköpings Universitet, Energikontoret Östra Götaland, energi-/klimatstrateger i kommuner, Länsstyrelsen Östergötland, Cleantech Östergötland, Landstinget i Östergötland, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket m.fl.) har varit att valda insatser inte bör ha ett för smalt perspektiv, utan paketeras kring områden som regionen vill kraftsamla kring. Åtta insatsområden föreslås. Insatsområde 1 är övergripande och handlar om hur olika aktörer effektivare kan samverka för att ambitionerna i övriga insatsområden ska förverkligas. Insatsområde 2-4 är sektorsvisa och har en direkt koppling till utpekade angelägna områden i den regionala energi- och klimatstrategin och de regionala miljömålen. Insatsområde 5-8 är tvärgående över sektorsgränserna. Beskrivningarna i varje insatsområde anger den inriktning som insatser bör ha. Inom varje insatsområde beskrivs även ett antal exempel på aktiviteter som har bedömts vara väsentliga och som ska konkretisera innebörden. Till aktiviteterna kopplas en eller flera ansvariga aktörer för att ge en större tydlighet och bli lättare för parterna att ta till sig. Både exemplen på aktiviteter och de aktörer som beskrivs är just exempel; vid genomförandet kan inriktningen bli något annorlunda och fler/andra aktörer involveras. Diskussioner och workshops med deltagande aktörer har varit ett viktigt inslag i programmets utformande, tillsammans med genomförd analys av Östergötlands utgångsläge och utmaningar (se s.35 och framåt). Insatsområden 1 Samla handlingsförmågan för energiomställningen Insatsområdet behandlar RUP:s rekommendationer: Rek. # 1:1 Regional samverkan Rek. # 1:3 Kommunicera regionens mål och strategier Rek: # 7:1 Utvecklad dialog kring de regionala strategierna Insatsprogrammet energi och klimat utgör tillsammans med åtgärdsprogrammet för de regionala miljömålen en ledstjärna för vad som behöver göras för att nå satta mål. Vägen framåt ligger i förbättrad samordning och samverkan, på olika nivåer. Koordinationen och samverkan mellan regionens aktörer kan förbättras. En bra koordination och samverkan är en grundförutsättning för att insatser som föreslås i programmet ska kunna förverkligas. En ambition är att i ökad utsträckning gå från samordning i form av informationsutbyte mellan aktörer till samverkan genom överenskommelser om gemensam handling. I en effektiv samverkan kan man tänka sig att parter gör bindande åtaganden som förutsätter och förstärker varandra. En samlad handlingsförmåga ska skapa en långsiktighet i offentliga aktörers energi- och klimatarbete. Projekt och andra insatser bör i större utsträckning än i nuläget ses som en del av långsiktiga processer. Energi- och klimatfrågan är genom sin tydligt sektorsövergripande karaktär ett komplext område att arbeta med. Det handlar dels om insatser för energieffektivisering och förnybar energi, dels om att integrera energi- och klimatperspektivet i andra sammanhang, exempelvis infrastruktur,

16 16 Insatsprogram energi och klimat RUP 2030 fysisk planering, upphandling och näringslivsutveckling. Att insatser sker integrerat med övrig verksamhet är en nödvändighet, vilket ytterligare förstärker behovet av en utvecklad samordning och samverkan. Regionförbundet Östsam (Region Östergötland), Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings Universitet avser inleda ett arbete för att finna i vilka former en vidareutveckling av den samlade handlingsförmågan kan ske. En gemensam plattform som samlar regionens aktörer och leder till effektivare, mer komplementärt och långsiktigt arbete är en möjlig väg att gå. En gemensam plattform kan utgå från de grupperingar som redan finns mellan kommuner, mellan regionala aktörer och mellan näringsliv och offentliga aktörer. Ett gemensamt arbete kan ha som utgångspunkt att samordna och utveckla samverkan mellan regionala aktörer och mellan regionala aktörer och kommunerna, men hela tiden med insikt om hur lokala och regionala aktörer kan samverka med näringsliv, akademi och ideella sektorn. I förlängningen är samverkan mellan det offentliga och näringslivet särskilt viktig. Offentlig sektor bör kunna ge näringslivet och den ideella sektorn tydliga erbjudanden om vad det offentliga kan erbjuda. Fokus för en samlad handlingsförmåga bör sättas på problemlösning snarare än på organisation och styrning som självändamål. Erfarenheter av organisationsbyggen har visat på att när fokus läggs på vem som ska göra insatserna istället för vilka insatser som krävs så riskerar det att leda till ett revirtänkande. Med en samlad handlingsförmåga kan regionala aktörer dessutom gå samman för att påverka utformningen av nationella styrmedel och skapa förutsättningar för energiomställning på lokal och regional nivå. På flera områden är förändrade ekonomiska incitament och regelverk en förutsättning för att insatserna i programmet ska ta fart på allvar. Exempel på aktiviteter Genomföra en nulägesanalys över vilka förutsättningarna är hos de offentliga aktörerna gällande resurser (personella, finansiella och uppdrag) Anordna gemensamma workshops kring vilka insatser som ska prioriteras Flera av länets kommuner efterfrågar ett samlande varumärke för att Östergötland ska vässa sin profil och samla goda exempel under. Ett varumärke kan bli en katalysator för att genomföra programmets insatsområden. Viktigt är att ett varumärke är fyllt med trovärdigt innehåll. En samlad handlingsförmåga är en förutsättning för att ett varumärke ska få legitimitet. Utveckla det regionala stödet med omvärldsbevakning till kommunerna Avlasta kommuner med flera med administrativa bördor i projektverksamhet Regionala aktörer bör vara ute och kommunicera olika strategidokuments innehåll med bäring på energi och klimat. 2 Ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta Insatsområdet behandlar RUP:s rekommendationer: Rek: #3:11 Utveckla möjligheten att kombinera cykel- och kollektivtrafikresor Rek. # 7:5 Främja kollektivt resande framför privat bil till arbetet Rek. #7:6 Intensifiera arbetet för regionalt utbyggd biogasproduktion och distribution Det nationella målet om en fossiloberoende fordonsflotta senast år 2030 kräver stora insatser på såväl nationell som regional nivå. Regeringen har nyligen låtit genomföra utredningen Fossilfrihet på väg som bland annat identifierar åtgärder för att reducera transportsektorns beroende av fossila bränslen. Östergötland bör initiera en långsiktig process för att bidra till målet. Det kan ske i form av ett gemensamt handlingsprogram som utarbetas i bred samverkan eller i andra former. Det centrala är att ett helhetsgrepp tas för ett mer hållbart transportsystem. Planeringen av den regionala infrastrukturen bör diskuteras i samklang med distributionskedjor för icke-fossila drivmedel. Som exempel har Västra Götalandsregionen genomfört en strategisk studie där utbyggnaden av laddmöjligheter för elbilar bygger på en systematisk genomgång av trafikströmmar, pendlarbeteenden och framtida marknadsbedömningar. Samordning bör sökas med angränsande län, exempelvis inom ramen för samarbetet inom Östra Mellansverige. Det går inte idag att säga vilket bränsle som kommer att vara det dominerande i framtiden. Olika drivmedelssystem måste

17 Insatsprogram energi och klimat RUP tillåtas att samexistera och utvecklas dynamiskt på marknaden. Insatser för att ställa om till icke-fossila drivmedel inriktas mot fordonsgas, eldrivna fordon och biodiesel, men samtidigt ska öppenhet finnas för ännu icke existerande alternativ. Etanol är även fortsättningsvis ett viktigt inslag i en fossiloberoende fordonsflotta, men utgör redan i dagsläget en mogen marknad som utvecklas utan regionala insatser. Insatser för fossiloberoende fordonsflotta behöver bryta det dödläge som finns mellan liten efterfrågan på icke-fossila drivmedel och avsaknaden av tankställen. Osäkerheten kan botas med en initialt måttlig utbyggnad av infrastruktur där marknadspotentialen är stor. Den regionala kollektivtrafiken och kommunala fordon kan utgöra en grundefterfrågan. Samverkan bör sökas med det lokala näringslivet för att ytterligare säkra avsättningen. Östergötlands framstående position inom biogas bör stärkas ytterligare. I länet finns i dagsläget snarare en utbudsbrist vad gäller biogas än brist på efterfrågan. Kedjan produktion distribution efterfrågan för icke-fossila drivmedel måste hänga ihop. I nuläget är lönsamheten för biogasproduktion begränsad, biogasmarknaderna alltför lokala och fragmenterade vilket skapar osäkerhet för avsättning, samt att distributionssystemen inte är utbyggda. Den stora biogaspotential som finns från gödsel bör tillvaratas. Ett problem med gårdsbaserad biogas är att lämpliga platser för produktionsanläggningar ofta ligger långt ifrån biogasmarknaden, som framförallt finns i städerna, samtidigt som utvecklad infrastruktur för gasdistribution saknas. Goda exempel finns emellertid på hur flera lantbrukare samäger en rötningsanläggning och med rörledningar transporterar gasen till ett tankställe. Investeringar i infrastrukturen har stor påverkan på transporternas klimatpåverkan eftersom tidsvinster och tillgänglighet påverkar mängden resor och val av färdsätt. Regionförbundet Östsam (Region Östergötland) har som planupprättare av Östergötlands länstransportplan ansvaret för investeringar i regional transportinfrastruktur. Som ett led i omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta behöver andelen medel till åtgärder som minskar privatbilismens marknads-andel successivt öka. Det innebär i sak färre stora väginvesteringar, en ökad medelstilldelning till åtgärder för kollektivtrafik-, gång-, cykel- och beteendepåverkansåtgärder. Formerna för samordning mellan tillgänglighetsåtgärder och kollektivtrafikstrafikering behöver utvecklas, så att fysiska investeringar möts upp av ökad turtäthet och nya linjer där det behövs. Enligt den statliga utredningen har minskad efterfrågan och ökad transporteffektivitet en stor potential för att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år Det handlar i stor utsträckning om samhällsplanering, men detta kan understödjas av påverkansåtgärder. Landstinget, Energikontoret och flera kommuner arbetar redan aktivt med att påverka anställda (för arbetsresor) och privatpersoner (avseende fritidsresor) till att ändra sitt resebeteende. Beteendepåverkansprojekt med inriktning att minska bilresandet behöver drivas i större skala och mer systematiskt än i dagsläget. Insatsområdet ska bidra till att målen Hållbart resande, Hållbara godstransporter och Ökad produktion av biodrivmedel nås. Exempel på aktiviteter Affärsmodeller för att få lönsamhet i biogasproduktion till fordonsgas behöver utvecklas och implementeras. Lärdomar från projekt som Biogas i Östergötland bör tas tillvara och skalas upp. Ett ansvar för regionala aktörer i samverkan med biogasbranschen, i samverkan med lant- och skogsbruksföretag, LRF med flera. Samverkan mellan kommunerna och det lokala näringslivet behövs för att etablera en säkrad efterfrågan på ickefossila drivmedel. Den regionala kollektivtrafiken kan användas som språngbräda för att etablera tankställen för biodrivmedel i mindre till medelstora tätorter. Ansvaret ligger främst hos Kollektivtrafiksmyndigheten. Den rumsliga prioritetsordningen kring utbyggnad av snabbladdare för elfordon behöver kartläggas och utvecklas. Regionala offentliga aktörer ansvarar, i samverkan med kommunerna, energibolag och företag som utvecklar laddinfrastrukturprodukter Tunga elfordon för bruk till exempelvis citylogistik är för närvarande under introduktion. Eldriften minskar citylogistikens klimatpåverkan. Genom att samordna logistiken till omlastningscentraler minskas den totala körsträckan och utsläppen ytterligare. En uppgift främst för logistikföretag och varumottagare, som kan stödjas av kommunerna och offentliga regionala aktörer. Verka för energieffektivare godstransporter och effektiv citylogistik. Särskild hänsyn bör tas vid ruttoptimering av farligt gods. Utbilda förare i sparsam körning, öka fyllnadsgraden i fordon samt utnyttja den fysiska planeringen som ett verktyg. (Åtgärd från Länsstyrelsen Östergötlands åtgärdsprogram för regionala miljömål)

18 18 Insatsprogram energi och klimat RUP Arbeta för resurs- och koldioxidsnåla byggnader År 2021 gäller krav på att alla nya byggnader ska vara så kallade nära nollenergibyggnader. Redan år 2013 ska energiprestanda vid större ombyggnader motsvara nybyggnadskrav. Potentialerna är stora att energieffektivisera befintliga byggnader och att ställa om nyproduktion mot byggnader med mycket låg energianvändning. Vi befinner oss i en period där de stora bestånden bostäder som byggdes under åren ska renoveras och rustas. ROT-renoveringar som genomförs består under en lång tid och det är därför viktigt att renoveringar genomförs med högt ställda energi- och miljökrav samtidigt som investerings- och driftskostnaderna hålls nere så att inte hyresgäster trängs bort. Nya kostnadseffektiva lösningar måste utvecklas samtidigt som de personer som är inblandade i byggprocessen behöver kompetensutvecklas för att kunna implementera nya resursoch koldioxidsnåla metoder att bygga och renovera. Fjärr- och kraftvärme är väl utbyggd i Östergötland och utgör en bra förutsättning för resurseffektiva och koldioxidsnåla byggnader i tätorterna. Nya lågenergibyggnader och förändrad marknad ställer emellertid andra krav på fjärrvärmen i framtiden. Former för att öppna fjärrvärmenäten för fler mindre värmeproducenter att kunna leverera restvärme är en viktig utmaning. Solcellsmarknaden är under stark utveckling och priserna på solceller har sjunkit betydligt under de senaste åren. Lokala initiativ har visat att solel är en lönsam investering även ur ett relativt kort tidsperspektiv. Kartläggningar för solceller på takmark i Linköping visar på en betydande potential el motsvarande hälften av all elanvändning i Linköping, inklusive industrin, skulle kunna produceras. Goda potentialer för solenergi finns även på landsbygden, både på tak och på markytor. Kommunerna har genom stödet för energieffektivisering fått medel för att bland annat energieffektivisera kommunalt ägda lokaler och bostäder. Förutom minskade utsläpp och resursanvändning utgör energieffektiviseringsåtgärderna betydande kostnadsbesparingar för driften. Insatsområdet ska bidra till att målen Energieffektivisering i bostäder och lokaler samt Ökad produktion av förnybar el nås. Exempel på aktiviteter Hantverkare, installatörer och fastighetsskötare kan kompetensutvecklas om energieffektivisering och installation av förnybar energi. Kommunerna och Energikontoret är initiativtagare och genomförs i samverkan med kommunala och privata fastighetsbolag och byggmästare. Energieffektiviseringsåtgärder i idrottsanläggningar kan genomföras. Kommunerna har ansvaret och insatser kan understödjas av Energikontoret Offentliga aktörer uppmanas gå före och installera solceller på sina byggnader. Handelsetableringar kan utvecklas till områden där koldioxidsnål teknik kan demonstreras, exempelvis genom åtgärder för energisnål drift, installation av solenergianläggningar och green roofs.

19

20 20 Insatsprogram energi och klimat RUP Stärka utvecklingen av energieffektivare och koldioxidsnålare industriföretag Svenska energipriser har i ett europeiskt perspektiv varit låga och därför har våra industrier och företag en förhållandevis hög energianvändning, speciellt användning av el, vilket gör att deras konkurrensförmåga blir sämre vid stigande energipriser. Industrin svarar för ungefär 40 procent av energianvändningen i länet, vilket visar på vikten av att energieffektivisera. Branscher där energikostnaden är relativt hög i förhållande till omsättningen är viktiga målgrupper liksom företag och branscher med fossil energianvändning, som framförallt finns inom tillverkande företag. Det finns fortfarande behov av att medvetandegöra potentialen och affärsmöjligheterna med energieffektivisering. Den största utmaningen ligger i att få företagen att starta och genomföra processen att identifiera energiåtgärder, och sedan genomföra dessa. Insatser som vänder sig till industriföretag bör vara riktade och inte av generell karaktär för att vara effektiva. Vidare bör insatser rikta sig till industriföretag med en stor egen drivkraft; där energikostnaden utgör en stor andel av produktionskostnaden. Insatsområdet ska bidra till att det regionala delmålet energiåtgärder i industrin nås. Exempel på aktiviteter Tillämpning av affärsmodeller, metoder och verktyg behövs för att få företag att identifiera och genomföra energieffektiviseringsåtgärder och åtgärder för införande av förnybar energi Implementering av affärsmodeller, metoder och verktyg behövs för att stimulera företag att upphandla energieffektiva produkter och tjänster Erfarenhetsutbyte och lärande om energieffektivisering mellan företag i olika branscher eller i samma bransch behöver främjas. Länsstyrelsen uppmanas fortsätta utveckla arbetet med energi i miljötillsynen Fortsätt kartlägga energianvändningen i industrins byggnader och processer, samt arbeta för minskad energiåtgång och ökad energieffektivitet bland annat genom utvecklad energitillsyn och utbildningsinsatser. (Åtgärd från Länsstyrelsen Östergötlands åtgärdsprogram för regionala miljömål)

21 Insatsprogram energi och klimat RUP Använda offentlig upphandling för koldioxidsnål utveckling Insatsområdet behandlar RUP:s rekommendationer: Rek. #4:4: Näringslivsutveckling på landsbygden Den offentliga upphandlingen är ett av den offentliga sektorns viktigaste instrument för energiomställning. Den offentliga sektorn i Sverige upphandlar årligen för ca miljarder kronor. Lagen om offentlig upphandling har i många fall upplevts som ett hinder för kommuner och landsting att ställa såväl miljökrav som sociala krav. Utrymme finns dock för att ställa långtgående krav, om de formuleras rätt av beställaren. Offentliga aktörer bör lyfta statusen för offentlig upphandling som verktyg. Upphandlingen berör själva kärnan i den offentliga verksamheten. Problemen kring upphandlingen är flera: I synnerhet finns ofta kunskapsbrister om energikrav från beställarna samt att de krav som ställs i upphandlingen sällan följs upp; statistik för att utvärdera och analysera upphandlingen är ofta Exempel på aktiviteter Genom upphandling uppmanas offentliga aktörer använda den offentliga köpkraften till att stimulera tekniksprång som minskar utsläpp och energianvändning. Ett ansvar främst för kommunerna och Landstinget (Region Östergötland). Kunskapen hos offentliga aktörer om att välja tydliga kvalitetsparametrar i kravställandet och följa upp hur kraven efterlevs behöver utvecklas. Insatser som kompetensutvecklar nyckelpersoner inom offentlig sektor bör genomföras. Ett gemensamt ansvar för kommunerna, Landstinget (Region Östergötland) och regionala aktörer. Upphandling av fordon som går på icke-fossila drivmedel behövs för att etablera tankställen i länets kommuner. Ett ansvar för respektive organisation, som kan understödjas undermålig eller saknas. Dessutom kommer kvalitetsfrågor som sociala aspekter och miljömässig hänsyn ofta i kläm till förmån för lägsta pris, Det finns ofta även en rädsla bland upphandlare för att göra fel. Fokuseringen på lägsta möjliga pris behöver skiftas mot lägsta möjliga totalkostnad. Det innebär en högre grad av livscykeltänkande där kostnaden under hela produktens livslängd vägs in. Den avslutade statliga utredningen om offentlig upphandling slår fast att offentlig upphandling generellt är ett effektivt styrmedel för att minska klimatpåverkande utsläpp. Utredningen menar att det är möjligt och ställa mer långtgående krav än vad som anges i EUdirektiv. av Energikontoret, Regionförbundet (Region Östergötland) och Länsstyrelsen. De resultat som framkommit genom projekt som Rätt och Slätt kan användas för att öka upphandlingen av närproducerade livsmedel. Deltagande organisationer i projektet (Hushållningssällskapet, LRF, Regionförbundet Östsam, Länsstyrelsen m.fl.) har ett ansvar för att sprida resultaten. Arbeta genom medveten upphandling för exempelvis minskade utsläpp av miljögifter, luftföroreningar och växthusgaser. Miljö- och energikrav på produkter, leverantörer och transporter kan ingå. Inriktningen bör även vara att i möjligaste mån minska transportbehovet. (Åtgärd från Länsstyrelsen Östergötlands åtgärdsprogram för regionala miljömål) 6 Integrera energifrågan i den rumsliga planeringen Insatsområdet behandlar RUP:s rekommendationer: Rek. #3:1 Regional strukturplan Rek. #3:4 Bebyggelseutveckling utefter kommunikationsstråken Rek. #3:6 Främja koncentrerad bebyggelse Rek. #3:7 Planera för bilfira arbetsresor Rek# 3:10 Effektiva omstigningspunkter Rumslig planering har ur ett medellångt till långt tidsperspektiv en betydande roll för en resurs- och koldioxidsnål region. Rumslig planering innebär att bostads- och trafikplanering i tätorter integreras till en sammanhängande helhet. En förstärkt integrering av energifrågan krävs i såväl regional planering som i översiktsplanering, detaljplanering och bygglovsärenden. Hur offentlig service som skolor, kulturverksamhet och sjukvård lokaliseras påverkar i stor utsträckning om mer transporter genereras eller fungerar som incitament för att minska transportarbetet. Samma logik gäller för privat service som exempelvis handelsetableringar och för lokalisering av nya bostäder. Transportinfrastrukturen kan vara styrande för vart bostäder, offentlig och privat service lokaliseras men blir ofta även

22 22 Insatsprogram energi och klimat RUP 2030 styrd utifrån hur nya orter växer fram och befintliga orter expanderar. En klok, integrerad planering kan förändra fysiska strukturer och ge incitament till de som delvis eller helt vill ändra sitt levnadssätt, men av olika anledningar finner det svårt eller omöjligt. Beslutet om byggandet av Ostlänken innebär den enskilt största infrastruktursatsningen i Östergötland på mycket länge. Det är ett bra exempel på ett planeringstillfälle som bör utnyttjas för att genom integrerad planering mellan transportinfrastruktur, service och bostäder bidra till att minska energianvändningen. Även i byggnadsskedet finns troligen stora möjligheter att minimera energianvändning och klimatpåverkande utsläpp. Enligt rekommendation i det regionala utvecklingsprogrammet kommer en regional strukturbild att utformas. Strukturbilden, som kan liknas vid en regional fysisk plan, ska utveckla sambanden mellan kommunal och regional planering för frågor med en regional rumslig funktion. Exempel på frågor som särskilt rör energiomställningen och som kan komma att hanteras inom ramen för programmet är tekniska system, infrastruktur, dagligt resande, godstrafik, energiförsörjning samt mark- och vattenanvändning. Det kommer bli en viktig uppgift att prioritera de mest relevanta frågorna för energiomställningen, samt att integrera energi- och klimatfrågor i strukturbilden som helhet. Den rumsliga planeringen bör ske på ett sätt som gynnar och prioriterar gång- & cykeltrafik, men utan att i gaturummet försvåra kollektivtrafikens framkomlighet. Utifrån uppdraget med länstransportplanen kommer en regional cykelstrategi med principer för prioriteringar av utbyggnad av gång- och cykelvägar att tas fram. Den rumsliga planeringen kan även skapa förutsättningar för implementering av resurs- och koldioxidsnål teknik. I allt fler sammanhang talas det om vikten av att skapa hållbara regionala strukturer och stadsstrukturer för att energieffektivisera uppvärmningen av bostäder och möjliggöra för användningen av förnybar energi. Fjärroch kraftvärme är ett resurssnålt system som gör det möjligt att förse många byggnader med energi från förnybara energikällor. För att det ska vara ekonomiskt lönsamt att dra fjärrvärme måste värmetätheten vara tillräckligt hög. I de områden där det inte är lönsamt att dra fjärrvärmeledningar är närvärme ett bra alternativ. Planeringen behöver ske så att ett tillräckligt värmeunderlag kan skapas. Det är även viktigt att planering av fastigheter utformas så att förutsättningar för solceller och solpaneler kan tillvaratas. Länsstyrelsen och Regionförbundet har kartlagt lokaliseringen för givna bygglov i relation till transportinfrastruktur och befintliga fjärrvärmenät. Länsstyrelsen, Motala kommun och Linköpings universitet har tagit fram en checklista för koldioxidsnål fysisk planering. Båda dessa arbeten kan tas tillvara och utvecklas. Exempel på aktiviteter Förutsättningarna för att kombinera resor med cykel och privat bil med kollektivtrafiksresor behöver utvecklas. Ett gemensamt ansvar för Kollektivtrafikmyndigheten, kommunerna och Regionförbundet (Region Östergötland). I detaljplaner uppmanas kommuner upprätta planbestämmelser som gör att fastigheter försörjs med förnybar värme/el och val av produkter och system med hög energiprestanda. Länets större kommuner bör gå före. När nybyggnation på landsbygden sker uppmanas kommunerna planera för närvärmeanläggningar genom att nya bostäder och service koncentreras till befintlig bebyggelse. Kommunerna har ansvaret. Redan i planeringsfasen vid nybyggnation behöver förutsättningar för solenergianläggningar integreras. Planeringsunderlag som visar potentialen för produktion av solel i länet behöver tas fram, exempelvis i form av en solkarta. Initiativ kan tas i samverkan mellan regionala offentliga aktörer och kommunerna och genomföras tillsammans med exempelvis fastighets-, energi- och lantbruksföretag. Effektiva omstigningspunkter för byte från bil till kollektivtrafik behöver utvecklas. En gemensam uppgift för kommunerna, Trafikverket, Regionförbundet (Region Östergötland) och Kollektivtrafikmyndigheten. Arbeta med den fysiska planeringen vid nybyggnation och för befintlig bebyggelse, så att översikts- och detaljplaner bidrar till minskat totalt transportbehov och ökad andel resande med kollektivtrafik och cykel. (Åtgärd från Länsstyrelsen Östergötlands åtgärdsprogram för regionala miljömål). Öka resandet med kollektivtrafik, exempelvis bussfiler, ökad turtäthet och justerade hastighetsbegränsningar. Kollektivtrafikmyndigheten och kommunerna ansvarar (åtgärd från Länsstyrelsen Östergötlands åtgärdsprogram för regionala miljömål)

23 Insatsprogram energi och klimat RUP Främja en grön strukturomvandling av näringslivet Insatsområdet behandlar RUP:s rekommendationer: Rek. # 6:9: Strategisk inriktning mot miljötekniksektorn Med grön strukturomvandling avses en utveckling i länets företags- och branschsammansättning som går mot lägre miljöpåverkan. Den kostnad som miljöproblem innebär är ofta extern för ett enskilt företag, eftersom användningen av många ekosystemtjänster inte är prissatt. Det innebär att politiken har en annorlunda roll för att driva på den gröna strukturomvandlingen jämfört med andra näringslivsomställningar, där prismekanismen varit en drivande faktor. Den regionala innovationsstrategin pekar på en stark innovationskultur, fruktbara innovativa miljöer, fokuserat innovationsarbete samt effektiva offentliga insatser som viktiga områden för en hållbar tillväxt. Komplexa klimat- och miljöfrågor är en av de viktiga utmaningar som regionens innovationsarbete ska bidra till att lösa. Offentliga aktörer behöver mer effektivt och kraftfullt tillsätta resurser för konkurrenskraft så att de kompletterar och samverkar med de kommersiella krafter som verkar inom området. Genom smart specialisering ska uppslutning bakom de starkaste och/eller de mest lovande områdena skapas. I East Sweden Business Region kraftsamlar alla Östergötlands aktörer inom tillväxt för att åstadkomma mer effektiv samordning, stärka kommunernas basservice inom tillväxt och näringsliv samt att öka tillgängligheten till befintliga stöd/resurser för företagare och innovatörer. Satsningen är relevant även för energi- och klimatområdet. Miljöteknik har länge pekats ut som ett profilområde i Östergötland. Möjligen behöver bilden revideras något efter Vinnovas branschanalys som tyder på att regionen inte har någon högre specialisering mot miljöteknik än exempelvis Västra Götaland eller Stockholm. Det betyder inte att miljöteknik inte är ett prioriterat område, men fördjupade diskussioner och analyser om vad som är det regionalt unika för Östergötlands miljötekniksektor kan behövas. Affärsarenor för miljöteknik behöver fortsätta utvecklas där olika parter kan mötas, knyta kontakter och utveckla sina kunskaper. Flera ur klimat- och resurssynpunkt effektiva tekniska lösningar kräver stora investeringar eller är ännu inte lönsamma i traditionella affärsmodeller. Linköpings Universitet har i samverkan med företag under flera år utvecklat en stor forskarkompetens kring en arbetsmodell för miljödriven produktutveckling (MDPU) som spänner över olika branscher. Det finns därmed läge för en strukturerad satsning och implementering av miljödriven produktutveckling i större skala. En grön strukturomvandling i Östergötland innebär även en utveckling av de gröna näringarna; jord- och skogsbruket. Hållbart nyttjande av naturens resurser är ett av de prioriterade områdena i det regionala insatsprogrammet för landsbygdsutveckling. Det är viktigt att stimulera fler företag att utveckla förnyelsebar energiproduktion och uppmuntra till samverkan i företagsnätverk. Att bli självförsörjande på förnyelsebar energi är ett viktigt mål för många lantbruk, vilket bör stimuleras. Lantbrukare har varit drivande i utvecklingen av solenergimarknaden och fortsatta potentialer finns på såväl byggnader som för installation på mark. Exempel på aktiviteter Klusterbildningar för miljöteknik och de gröna näringarna bör stärkas och vid behov kan ytterligare initiativ till samarbeten och nätverk som katalyserar en grön strukturomvandling understödjas. Ett eget behov bör finnas hos företagare i sektorerna, vilket kan understödjas av kommuner, regionala aktörer och universitetet. Arenor och testbäddar behöver skapas där marknadsmogen ny teknik kan testas inför bredare marknadsintroduktion. En gemensam uppgift för det offentliga, näringslivet och universitet. Vägledande kriterier för miljömässig hållbarhet behöver skapas för aktiviteter som Regionförbundet (Region Östergötland) engagerar sig i. Befintlig teknik kan användas på nya sätt för att minska energianvändningen. Exempel på detta är grön IT och visualisering. En uppgift för såväl kommunala och regionala aktörer, universitetet och näringslivet