Framtidens goda boende för äldre

Transkript

1 Framtidens goda boende för äldre Rapport för remiss /cb 1

2 SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UPPDRAG...4 HUR BOR DE ÄLDRE IDAG?...5 MORGONDAGENS ÄLDRE STÄLLER HÖGRE KRAV...5 NATIONELL POLITIK FÖR BOENDE FÖR ÄLDRE...7 ÄLDREBOENDEDELEGATIONEN...7 INVESTERINGSSTÖD TILL SÄRSKILT BOENDE...7 ENKELT AVHJÄLPTA HINDER...7 KVARBOENDEPRINCIPEN...8 FRAMTIDENS BOENDE FÖR ÄLDRE...9 BYGGNADSREGLER...9 ORDINÄRT BOENDE - KVARBOENDE...10 SENIORBOENDE...11 MELLANBOENDE, TRYGGHETSBOENDE, GEMENSKAPSBOENDE...12 SÄRSKILT BOENDE...12 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVARBOENDE...14 KOSTNADER FÖR ANPASSNING I BOSTADEN...16 KATRINEHOLM IDAG OCH I FRAMTIDEN...18 BEFOLKNINGSSTRUKTUR...18 BOENDEN FÖR ÄLDRE I KATRINEHOLM...20 SÄRSKILT BOENDE...20 SENIORBOENDE...22 KVARBOENDE MED HEMTJÄNST...22 BOSTADSANPASSNING...22 TILLGÄNGLIGHETSINVENTERING...24 FLERBOSTADSHUS...24 KRANSORTERNA...25 SMÅHUS...26 NYBYGGANDE...26 SLUTSATSER...27 BILAGOR

3 SAMMANFATTNING Antalet äldre över 65 år kommer de närmaste 30 åren att öka betydligt i hela landet. En viktig uppgift för kommunerna är att ta hand om de äldre invånarna på bästa sätt. En tillgänglig lägenhet, d v s en lägenhet som är anpassad för människor med funktionsnedsättningar bidrar till ökad livskvalitet för den äldre och till minskade kostnader för samhället. I Katrineholms kommun minskar antalet äldre över 80 år (SCB 2007) fram till år 2020 med i reella tal knappt 100 personer. Under samma period ökar antalet äldre mellan år i reella tal med cirka 1500 personer. Efter år 2020 beräknas gruppen över 80 år öka kraftigt. Antalet tillgängliga bostäder i flerbostadshus, d v s bostäder som antingen har hiss eller ligger i markplanet är i tätorten Katrineholm 1589 stycken (2007) plus 75 stycken lägenheter i kransorterna plus de småhus, framförallt byggda efter 1988, som också är tillgängliga. I särskilda boenden finns 354 lägenheter, vilket kan anses överensstämma med aktuell efterfrågan (2007). Rapportens viktigaste slutsatser är följande. Det gäller att matcha de befintliga tillgängliga lägenheterna med de invånare som bäst behöver dem. Nybyggande är viktigt och bör på alla sätt understödjas uppmuntras men är, i förhållande till befintliga lägenheter, marginella tillskott. Det gäller därför att utnyttja det befintliga beståndet på ett klokt sätt. Fastighetsägarna är en nyckelgrupp som kommunen bör föra dialog med angående följande förslag. 1. Äldre som grupp har vissa speciella krav på sin bostadsmiljö, enkla åtgärder som kan underlätta vardagslivet betydligt för en äldre hyresgäst. Det kan handla om t ex att inrätta ett rollatorförråd i närheten av entrén, installera bra belysning i trapphuset eller en automatisk dörröppnare. 2. Omflyttningar inom fastigheten, att få möjligheten att flytta ner till bottenvåningen kan innebära att en hyresgäst kan bo kvar. En fastighetsägare i Katrineholm erbjuder redan denna möjlighet, fler bör följa efter. 3. Flera större kommuner informerar på sin hemsida om bostadsalternativ för seniorer. Katrineholms kommun bör i samarbete med fastighetsägarna lägga ut information på hemsidan om var det finns tillgängligt boende och hur medborgare kan nå en företrädare för hyresvärden för information. Andra åtgärder som föreslås i rapporten är: Hög mark- och planberedskap för nybyggande. Varje ny lägenhet innebär en mänsklig och en samhällsekonomisk vinst. Återanvändning av gjord bostadsanpassning. Kanske kan den gjorda anpassningen också passa en annan hyresgäst. Inled processen med ett nytt boende med inriktning på äldre i kv Hjorten. Samlad information om utbudet av aktiviteter för äldre för ökad trygghet och social gemenskap. 3

4 INLEDNING Att ta hand om de äldre invånarna på bästa sätt är en av kommunens viktigaste uppgifter. Antalet äldre varierar över tiden och därmed behovet av kommunala insatser. Befolkningen i Sverige lever allt längre bl a som ett resultat av sundare livsstil och bättre hälsovård. Redan nu och inom de närmaste åren ökar antalet yngre äldre betydligt när de stora årskullarna födda på 1940-talet går i pension. Efter år 2020 blir dessa stora grupper över 80 år och många kommer förmodligen behöva vård och omsorg. Andelen äldre, över 65 år, beräknas också öka väsentligt i förhållande till den totala befolkningen från att utgöra 17,3 procent, år 2005, ökar andelen till 22,9 procent av befolkningen, år I genomsnitt går ca 20 procent av kommunernas totala kostnader till äldreomsorgen (2005). Sveriges kommuner och landsting, SKL, har uppskattat att det totala skatteuttaget behöver höjas till mellen 60 och 70 procent fram till år 2050 för att klara behoven. Kommunerna står således inför mycket svåra beslut, för att skattepengarna ska räcka till. Det finns ingen enkel lösning på detta nationella problem, utan många olika åtgärder måste vidtas. Statliga, kommunala och enskilda beslut måste samverka på bästa sätt för att hålla nere kostnaderna utan att ge avkall på de äldres livskvalitet. Äldreomsorgen kanske kan bli effektivare och finansieras på delvis nytt sätt. Att kraven från de äldre kommer att öka samtidigt som individen kommer att få bekosta mer själv är mycket troligt. Kommunen måste i tid agera så att framtidens boende för äldre blir så samstämt med invånarnas önskemål och krav som möjligt. De äldres förväntningar på kommunen är viktiga faktorer och informationen till de äldre invånarna om vad kommunen kan erbjuda för service är väsentlig så att förväntningar och möjlig service stämmer överens så långt som möjligt. De allra flesta människor vill klara sig själva så länge de bara kan. Det ger livet mening och kvalitet. Få vill utnyttja kommunens tjänster i förtid utan att behöva det. Den kommunala äldreomsorgen rymmer många nivåer på insatser. Från enklare hemtjänstinsatser som städning och inköp till omfattande vård- och omsorgsinsatser hos äldre i särskilda boenden. Samhällets kostnader är också i hög grad beroende på de äldres boendesituation. Av dessa anledningar är framtidens boende för äldre en nyckelfråga både vad gäller samhällsekonomi och äldres livskvalitet. Uppdrag För att få kunskap om bostadsbeståndets förutsättningar att rymma en äldre befolkning i Katrineholm har kommunen beslutat att genomföra utredning Framtidens boende för äldre i Katrineholm. Beslutet togs i KS den 29 nov Utredningens uppdrag var att lämna förslag till hur bättre bostäder och miljöer att bo och vistas i för äldre och funktionshindrade ska åstadkommas samt att göra en bedömning av behovet av boende i olika former för äldre och funktionshindrade. Uppdraget har utvecklats och förändrats under utredningstidens gång i samförstånd med referensgruppen. En aktiv referensgrupp har bestått av Erik Hellqvist kommunchef, Roger 4

5 Andersson förvaltningen för tillväxt och näringsliv, Lars T Eriksson vd KFAB, Kerstin Therus äldreomsorgschef vård- och omsorgsförvaltningen, Kristina Ekstrand f d förvaltningschef vård- och omsorgsförvaltningen och Gunnar Berglund lokalsamordnare kommunledningsförvaltningen. Stadsarkitekt Ingalis Morfeldt har deltagit vid vissa möten samt kontinuerligt följt arbetet. Rapporten bygger till stor del på gruppens gemensamma arbete. Två öppna möten har hållits i kulturhuset Ängeln, i okt 07 samt jan -08. Varje möte samlade ca 60 personer som lyssnade på föredragningar och arbetade med olika frågor. Anteckningar från mötena finns bilagda denna rapport. Bilaga 1 Hur bor de äldre idag? År 2006 kunde boendesituationen i Sverige beskrivas med följande statistik. (Socialstyrelsen 2007) 1 miljon svenskar var över 65 år. Drygt äldre, som bodde i ordinärt boende, var beviljade hemtjänst den 1 oktober Antalet äldre med hemtjänst hade ökat med ca 16 % eller nära personer jämfört med förhållandena år Hela ökningen fanns i åldersgruppen 80 år och äldre. Sett i förhållande till antalet invånare i olika åldrar hade ca 3 % av personer mellan 65 och 79 år hemtjänst och bland personer 80 år och äldre ca 21 %. Jämfört med år 2000 innebar det att andelen med hemtjänst ökat med ca 3 procentenheter i åldersgruppen 80 år och äldre samt med ca 1 procentenhet i hela gruppen 65 år och äldre. Bland personer år hade andelen med hemtjänst minskat något. Av samtliga personer 65 år och äldre som var beviljade hemtjänst fick 11 % hemtjänst som i huvudsak utfördes i enskild regi. År 2000 var motsvarande andel ca 7 %. Ungefär äldre bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 oktober Antalet hade minskat med ca personer eller ca 17 % jämfört med år Av dessa var ca 70 % kvinnor och ca 81 % var 80 år och äldre. Av samtliga permanent boende i särskilda boendeformer bodde ca 14 % i bostäder som drevs i enskild regi. Motsvarande andel år 2000 var ca 11 %. Trenden har under ett antal åt gått mot att allt fler äldre får hemtjänst och/eller hemsjukvård i ordinärt boende och allt färre bor på särskilt boenden. Morgondagens äldre ställer högre krav Medellivslängden i Sverige är 82 år för kvinnor och 77 år för män (2004 Socialstyrelsen) vilket är en dramatisk ökning sett på hundra års sikt. För inte så länge sedan var det många som inte uppnådde pensionsåldern. Nu förväntar sig de flesta att en lång fin period börjar med livet som pensionär. Yngre äldre, mellan 65 och 80 år, är en åldersgrupp som är ekonomiskt attraktiv för en kommun. Statistiskt sett håller sig många av dessa friska länge, arbetar länge och bidrar till 5

6 kommunens och andra näringsidkares inkomster. De innebär i princip bara inkomster och inga utgifter för kommunen under en lång period. Att gå i pension är idag ett flytande begrepp, många väljer att fortsätta arbeta på deltid eller som vikarie. Yngre pensionärer startar egen firma och fortsätter i egen takt som konsult ofta åt sin gamla arbetsgivare. Många förutspår att 40-talisterna inte kommer att stå med mössan i hand när de går i pension och tacka för det som kommunen erbjuder, utan att de kraftfullt kommer att kräva stora insatser som äldre både beträffande sjukvård och friskvård. En enda lösning för alla kommer troligen inte att fungera. De individuella lösningarna kommer att bli fler och nödvändiga. Idag är vårt samhälle inriktat på det ungdomliga. Reklam och annan marknadsföring vänder sig till ungdomar. En ungdomlig livsstil är marknadens ledstjärna. Samtidigt har ungdomarna inte alls de ekonomiska resurserna som de äldre som grupp har. Därför kan kanske en vändning av marknadens fokus vara på gång. Den generation som nu är på väg in i den senare fasen av livet har generellt sett en mycket god ekonomi. De har en hög pension, mycket högre än vad deras föräldrar hade, och sannolikt bättre än vad deras barn kommer att få. Seniorlån är ett nytt sätt för dem som äger en bostad att få möjlighet att sätta guldkant på tillvaron. Bostaden belånas och lånen ska inte betalas tillbaka utan lånen är rena konsumtionslån. Många har också en vana vid att resa, äta gott, bo bra mm. Gruppen äldre borde bli en attraktiv målgrupp för marknadsföring av boende, kläder, underhållning eller tjänster i många olika former. Det är svårt att föreställa sig hur man kommer att reagera som äldre. Att intervjua yngre människor för att få reda på hur de vill ha det som äldre är svårt. Man har helt enkelt svårt att föreställa sig själv som gammal och vid sämre fysisk vigör. Gränser och önskningar ändras med ändrade förhållanden. Gjorda undersökningar visar dock vad 40-talisterna idag tror om sin framtid som äldre. 85% ser livet efter 65 som något positivt 50% tänker spendera alla pengar på sig själv, leva loppan och sedan dö 75% tänker resa mer utomlands 25% vill flytta till varmare land 25% vill jobba så länge som möjligt 25% ser sig som evig tonåring 44% lyssnar mest på rockmusik (Aftonbladet och Kairos Future 2007) Nya familjekonstellationer Anhöriga är en viktig resurs i äldreomsorgen. Idag vårdar ofta kvinnan sin man i hemmet. I framtiden kommer dagens ändrade familjeförhållanden som sambo, särbo osv troligen innebära att anhörigvården minskar i framtiden. Kvinnan, som det oftast handlar om, kanske inte vill ägna sina år på äldre dagar åt att vårda en man hon levt ihop med ett par år. 6

7 NATIONELL POLITIK FÖR BOENDE FÖR ÄLDRE Äldreboendedelegationen Regeringen beslutade 2006 att utse en Äldreboendedelegation ledd av Barbro Westerholm. Uppdraget föreskrev att behoven av och utvecklingen av bostäder och boende för äldre personer ska följas och analyseras av särskild delegation. Delegationen skall lämna förslag till åtgärder som kan stimulera utvecklingen av bostäder och boendemiljöer anpassade till äldres behov både inom den ordinarie bostadsmarknaden och inom särskilda boendeformer. Delegationen skall redovisa alternativa bedömningar och förslag till hur fler äldre personer skall få tillgång till bostad i s.k. mellanboendeformer eller trygghetsboende. Arbetet skall slutredovisas senast den 31 december Ett delbetänkande lämnades i december Där konstaterades bl a följande; Det är alltså angeläget att olika former av bostäder, det ordinarie bostadsutbudet inklusive seniorbostäder, trygghetsbostäder och det särskilda boendet utvecklas för att tillgodose behoven hos de äldre. Seniorbostäder och trygghetsbostäder ger äldre människor möjligheter att utveckla sina sociala nätverk. Starka sociala nätverk och bostäder med god tillgänglighet ger den enskilde bättre förutsättningar att leva ett aktivt och självständigt liv och kan bidra till att skjuta upp behov av vård och omsorg i institutionsliknande former. I samband med slutbetänkandet december 2008 återkommer delegationen med sina förslag om hur en sådan utveckling kan stimuleras. Man föreslår vidare att det ska finnas fyra nivåer i boendet; ordinärt boende, seniorboende, gemenskapsboende och särskilt boende. Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson framförde på en kongress 2007 att: Den äldre måste få vara sig själv. Den äldre ska inte anpassa sig till ett boende utan boendet ska anpassas efter den äldre. Detta är en inställning som nu får genomslagskraft i hela landet. Kvarboende ska det vara till en viss punkt när brukare upplever otrygghet i boendet. Trygghet i boendet är alltså ett viktigt tema. Även om brukaren inte har fysiska men, måste känslan av trygghet öka. En ökad trygghet kan åstadkommas på olika sätt, antingen kan det lösas med olika arrangemang i hemmet, eller att brukaren flyttar till ett annat boende. Är det tekniska lösningar eller personal som behövs för att öka tryggheten är en central fråga i varje enskild boendesituation. Investeringsstöd till särskilt boende För att stimulera byggandet av nya särskilda boenden lämnar staten ett bidrag till nya lägenheter. En lägenhet för en person kan få kr i bidrag, en lägenhet för två personer kan erhålla kr om alla villkor uppfylls. Arbetsmiljöverkets krav måste givetvis uppfyllas. Enkelt avhjälpta hinder Enligt ett regeringsbeslut 2003 ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas till 2010 vad gäller publika lokaler och platser dit allmänheten har tillträde. Det kan handla om nivåskillnader, 7

8 dörrslagningar, kontrastmarkeringar eller skyltning. Syftet är att öka tillgängligheten i samhället för alla medborgare, t ex möjligheten attkomma in i affärer, i konsertlokaler mm. Lagstiftningen är dock oklar angående vad som verkligen gäller. Boverket har därför föreslagit att regeringen ska förtydliga lagen. Kvarboendeprincipen En hörnsten inom svensk äldrevårdspolitik är att underlätta för äldre personer att leva ett självständigt liv. Kvarboendeprincipen har länge varit policy. Kvarboende innebär att de äldre bor kvar i sin vanliga bostad så länge det är möjligt och önskvärt. En viktig förutsättning för kvarboende är att bostaden är tillgänglig för personer med nedsatt rörelseförmåga. Detta gäller dels möjligheten att komma till och från bostaden och dels framkomligheten inne i lägenheten med rollator eller rullstol. Hemtjänstpersonal och vårdpersonal måste också ha en acceptabel arbetsmiljö i hemmet. Samhällets insatser för att underlätta kvarboende handlar framförallt om att ge hjälp i hemmet genom hemtjänst och hemsjukvård. Vardagen kan också underlättas genom bostadsanpassning för att öka tillgängligheten och genom individuellt anpassade hjälpmedel. Även dessa åtgärder är ett kommunalt ansvar. Att stödja anhöriga som ger vård och omsorg är också viktigt och samhällsekonomiskt lönsamt. Den hjälp anhöriga ger beräknas idag vara 2-3 gånger större än samhällets officiella hjälp. 8

9 FRAMTIDENS BOENDE FÖR ÄLDRE Denna rapport beskriver fyra typer av boende för äldre: Ordinärt boende, seniorboende, mellanboende och särskilt boende. I framtiden kommer givetvis nyproduktion för äldre av alla dessa typer av boenden att förverkligas. De stora grupperna av äldre kommer dock i framtiden att till absolut övervägande delen bo i de bostäder som redan är byggda. Därför kommer det att vara helt avgörande hur vi utnyttjar och anpassar dessa befintliga bostäder på bästa sätt för att ge äldre invånare förutsättningar för en god livskvalitet. Byggnadsregler Alla bostäder som byggs idag uppfyller grundläggande krav på tillgänglighet enligt gällande lagar och förordningar. Det som är angeläget är att, utöver dessa grundläggande krav, bygga så att man verkligen underlättar för den som flyttar in att bo kvar med kvalitet och att planera så att vård- och omsorgspersonal kan arbeta i hemmet. Högre krav ställs på särskilt boende, bland annat för att uppfylla krav på arbetsmiljöns utformning för vårdpersonalen. Det grundläggande tillgänglighetskravet formuleras i BVF 12: Byggnader, som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde, skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att bostäderna och lokalerna är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver dock inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en- och tvåbostadshus.. I den utsträckning som behövs med hänsyn till kravet på tillgänglighet skall byggnader vara försedda med hiss eller annan lyftanordning. Kravet att bostäder skall vara tillgängliga genom hiss eller annan lyftanordning gäller inte byggnader som har färre än tre våningsplan. Om sådana byggnader innehåller bostäder som inte nås från marken, skall de dock vara projekterade och utförda på sådant sätt att hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad skall därvid räknas som våningsplan. Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för att Plan- och bygglagens krav uppfylls i dessa avseenden. I Katrineholm har stadsarkitektkontoret denna uppgift. Alla byggnadsärenden passerar stadsarkitektkontoret och kommunens möjlighet att informera och påverka byggarna finns här. Bygglovet omfattar två huvudskeden. I första skedet behandlas bygglovet. I det andra skedet, efter byggherrens bygganmälan, kallar stadsarkitektkontoret till byggsamråd. Det är i detta skede som byggherren ska redovisa hur bland annat tillgängligheten tillgodoses. Det är byggherrens ansvar att regelverket följs. Vid ombyggnad gäller i princip samma krav, men med hänsyn till kravet på varsamhet. Myndighetshanteringen är densamma som vid nybyggnad. Det finns vissa undantag från kraven på tillgänglighet vid ombyggnad enligt Boverket. Viss bebyggelse får undantas från tillgänglighetskraven av kulturhistoriska, tekniska eller ekonomiska skäl. 9

10 Bygglovet omfattar yttre gestaltning och tillgängligheten fram till byggnad. Flerbostadshus måste vara tillgängliga fram till huset. Småhus behöver inte vara tillgängliga fram till entrén men bottenvåningen måste rymma alla funktioner, sovrum, tillgängligt badrum, kök osv. Vid byggsamrådet går deltagarna igenom de nio tekniska egenskapskrav på byggnationen som ska uppfyllas. Tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga är det tekniska egenskapskrav som är viktigast för de äldres boende, eftersom nästan alla med stigande ålder till sist får nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Framför allt vid småhusbyggande kan de sökande ibland anse att samrådsmötet är onödigt men när det väl genomförts har många fått nya insikter om sitt byggande, en miniutbildning. Många gånger leder samrådet till att byggherren förbättrar tillgängligheten, utöver de föreskrivna grundkraven. Detta är en samhällsekonomiskt viktig aspekt. Ordinärt boende - kvarboende Nybyggda bostäder är tillgängliga enligt gällande lagar och förordningar men de allra flesta äldre kommer i framtiden att bo i bostäder som redan är byggda enligt den tidens byggregler. Därför är det mycket angeläget att ha kunskap om hur dagens bostadsbestånd ser ut med avseende på tillgänglighet mm. De allra flesta av framtidens äldre kommer, liksom dagens äldre, att bo kvar i sina bostäder så länge det går, med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård. Kvarboende innebär många fördelar i fråga om livskvalitet men också nackdelar. Ligger bostaden inte tillgängligt kan isolering och ensamhet vara svårt. Den äldre blir fången i sitt hem och får ett större hjälpbehov. Många människor söker sig därför själva till en tillgänglig bostad när de blir äldre. Många småhus, framför allt de som är byggda före 1970-talet, har dålig tillgänglighet. Äldre småhus med källare har vanligen en trappa till entrén och ofta trånga mått i badrum. Småhus i flera våningar har mycket sällan tillfredställande tillgänglighet för kvarboende. Önskemålet vore naturligtvis att de flesta befintliga flerbostadshus skulle byggas om och att hiss skulle sättas in för att öka tillgängligheten. Med dagens system för finansiering och hyressättning är det få ägare av hyresfastigheter som utför hissinstallationer i redan befintliga hus. Det är inte fastighetsekonomiskt lönsamt, även om det skulle vara lönsamt samhällekonomiskt. I bostadsrättsfastigheter kan hissinstallationer möjligen bli vanligare i framtiden. Om styrelsen består av äldre människor som önskar bo kvar och vill/kan satsa eget kapital på att installera en hiss kan de rösta igenom ett sådant förslag. Detta gäller attraktiva områden där bostaden genom hissen får ett högre värde. Man kan dock konstatera att i större områden av flerbostadshus är det önskvärt att hiss kan installeras i åtminstone ett par hus eller trapphus för att äldre och funktionshindrade ska kunna få tillgång till dessa lägenheter och kunna bo kvar i sitt invanda område. Lägenheterna bör också göras tillgängliga för att passa olika behov. Blir vårdbehovet stort kan man överväga att ordna lokal för personal vissa tider på dygnet för att öka tryggheten. Detta har skett i flera kommuner. I Malmö t ex har man anpassat vissa trapphus och hyresgäster över +55 år erbjuds dessa för att öka samhörigheten och tryggheten i området. 10

11 Att den enskilda bostaden är tillgänglig är viktigt men också bostadens omgivningar. Följande parametrar är väsentliga: Ute: Läge i staden, närhet till service och buss Utemiljön vägen till bostaden Entréens utformning Trapphusets utformning och hissens Rollatorförråd Tvättstugans tillgänglighet Sophusets placering I lägenheten: Dörröppningar och passager Sovrummets mått runt sängen Badrummets mått Balkong är en viktig kvalitet Förutom tillgängligheten är det många andra faktorer som påverkar den äldres situation och därmed också efterfrågan på vård och omsorg. Den privata ekonomin, livsstilen, om man är ensamstående eller lever i parförhållande, bostadsstandarden och sociala nätverk är mycket viktiga frågor. Erfarenheter visar att män som bor i småhus och blir ensamstående ofta bor kvar i sitt hus. Kvinnor som bor i eget hus flyttar gärna om de blir ensamma. De är ofta mindre vana att sköta hus och betala räkningar. Kvinnor är generellt mer flyttningsbenägna än män. Socialt stöd och sociala nätverk betyder mycket för människors överlevnad och förmåga att motstå sjukdom. Det är därför av största vikt, både för den äldres livskvalitet och för samhällsekonomin att stödja friskvården. En utmaning är att fundera på hur man når ensamma äldre i deras hem med sociala aktiviteter och kulturarrangemang. Ideella krafter, föreningsliv och kommun måste samarbeta för att på bästa sätt organisera och informera om aktiviteter. Seniorboende Ett seniorboende består av ordinära, självständiga lägenheter. En lägsta åldersgräns finns för boendet t ex +55 år eller +65 år. De boende har ibland tillgång till gemensamma ytor och det kan finnas gemensamma aktiviteter och olika typer av tjänster och service. Upplåtelseformen kan variera och bestå av hyresrätt eller bostadsrätt. Bostäderna kan finnas i flerbostadshus, men kan också bestå av en grupp marklägenheter. Seniorbostäder byggs med precis samma krav på tillgänglighet som övriga bostäder. Ibland är bostäderna utformade med bättre tillgänglighet än grundkraven. Detta gäller speciellt seniorboenden i form av småhus och med bostadsrättsupplåtelse, där de boende varit beredda att betala något mer för att få denna standard. Fördelar med seniorboende Social gemenskap minskad ensamhet Yngre äldre hjälper äldre äldre (+80 år) 11

12 Hemtjänsten får nära till många Minskade kostnader för kommunen Ökad trygghet - grannarna ser om tidningen inte hämtas in Gemensamma ytor kan användas för t ex fotvård, frisör, massage, sjukgymnastik. Många äldre hyresgäster efterfrågar gemensamhetsanläggningar t ex lokal att äta tillsammans i eller gästrum för anhörig. Kostnaderna för de gemensamma ytorna läggs ut på lägenhetsinnehavarna. Gemensamma ytor ska underhållas och städas. Rent generellt kan sägas att hyresgästerna vanligen inte är beredda att betala vad dessa ytor kostar. Mellanboende, trygghetsboende, gemenskapsboende Idag diskuteras olika former av mellanboenden dvs boenden som är något mitt emellan ordinärt boende och särskilt boende, både på nationell nivå och bland pensionärsgrupper. Äldreboendedelegationen som på regeringens uppdrag arbetar med att ta fram förslag till mellanboenden definierar ett mellanboende med att bostaden ska uppfylla vissa krav på tillgänglighet och en gemensamhetslokal ska finnas till förfogande med möjligheter för de boende att äta tillsammans. Delegationen förordar (delrapport 2007) att det särskilda bostadstillägget höjs för att alla äldre ska kunna efterfråga mellanboende. Naturligtvis finns det fördelar med ett sådant tänkande med service i form av gemensam matsal, hobbyrum mm. Svårigheterna är dock betydande. Fler nivåer i boendet gör att den äldre måste flytta fler gånger. Så fungerar det inte i verkligheten eftersom samhället har kvarboende som princip. Ju äldre man är desto svårare har man för en omställning. Att flytta flera gånger när man blir äldre kan vara mycket upprivande. Hyran för ett mellanboende blir högre än för ett ordinärt boende eftersom de gemensamma ytorna ska bekostas av ökad hyresintäkter. Redan idag upplever många äldre att hyresnivån för en nybyggd lägenhet är hög. Frågan är hur mycket en äldre är beredd att betala för ett mellanboende? Mellanboendet utgår också ifrån att de äldre som bor där ska vara relativt pigga. Men vem ska bestämma när en boende inte får bo kvar längre? Om den boende är för krasslig för mellanboende och för frisk för särskilt boende hur blir det då? En möjlig utveckling är att om ett mellanboende inrättas kan det på sikt omvandlas till att i praktiken bli ett särskilt boende. Ett alternativ är att låta mellanboendet alternera mellan att vara ett mellanboende med relativt friska pensionärer till att bli ett mellanboende för äldreäldre (+80 år) som behöver stora omvårdnads och omsorgsinsatser. När dessa avlider eller flyttar till särskilt boende så flyttar troligen yngre äldre in och så kan fastigheten återgå till att vara mellanboende med fler yngreäldre personer. En viss andel av de äldre i boendet behöver dock vara yngreäldre för att gemenskapen och gemensam administration skall fungera. Om gruppen boende i fastigheten utvecklas till att bestå av många äldreäldre som har behov av vård och omsorg så kan en lösning vara att under sådana perioder stationera omvårdnadspersonal i huset, dagtid eller dygnet runt. En lokal i huset kan vara utgångspunkt för personal som arbetar i huset och i närliggande bostadsområden. Flertalet av de boende kan troligen bo kvar i sin bostad till livets slut medan ett fåtal kan ha behov av att flytta till ett särskilt boende. Särskilt boende För att få en bostad i ett särskilt boende krävs en biståndsbedömning som görs av en kommunal tjänsteman. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Det handlar inte om man är sjuk 12

13 eller inte, utan hur man klarar vardagen bodde var fjärde invånare över 85 år permanent på ett särskilt boende. En bostad i ett särskilt boende uppfyller arbetsmiljölagens krav fullt ut. Den genomsnittliga boendetiden på ett särskilt boende är 2 4 år. Många äldre som flyttar till särskilt boende är i stort behov av vård och omsorg och klarar inte omställningen. 12 procent av avlider inom 3 månader, 26 procent avlider inom ett år. Framtidens äldre i särskilda boenden kommer troligen liksom idag vara i stort behov av vård och omsorg. Vi kan bara resonera runt vilka krav morgondagens äldre på särskilda boenden kommer att ställa. Människor förändras fysiskt när de åldras och gränserna för vad som är acceptabelt förändras också med ändrad livssituation. Bör då de särskilda boendena profileras för att matcha brukarnas olika personlighet och intressen? Eller är den äldre så sjuk när det blir aktuellt med ett särskilt boende att de behov som finns är mer generella? Man kan trots allt konstatera att det är den enskilda som själv väljer att flytta till ett särskilt boende. Även om den äldre är sjuk och skör så måste boendet skapa en hemkänsla. Mycket talar för att man i framtiden också på äldre dagar kommer att kräva högre kvalitet i vården och omsorgen. Hittills har många äldre varit tacksamma för det man får av samhället. Aktiviteter och fokusering på det friska kommer sannolikt att bli ett krav. Den personliga omvårdnaden med kläder, hårvård, massage mm kommer att bli viktig. Att bo i ett särskilt boende betyder att mycket av den egna förmågan och beslutskraften överförs på personalen eftersom de egna krafterna är försvagade. Det finns olika sätt att förhålla sig till de äldre. Utgångspunkten kan och bör vara att det är den äldres bostad/egna hem och att den äldre beslutar efter förmåga över sitt vardagsliv. Medvetenhet och viljeinriktning hos ledning och personal avgör om det blir så. Idag är omvårdnaden i hög utsträckning fokuserad på medicinska aspekter. Många äldre äter många mediciner som tillsammans ger oväntade biverkningar som leder till läkarbesök som kan leda till inläggningar på sjukhus som kostar pengar. 20 procent av alla akuta inläggningar på sjukhus beräknas bero på biverkningar av läkemedel. För att använda resurserna på ett klokt sätt behövs alltså åtgärder på flera områden. Synen på den äldre Peter Westlund, expert på äldrefrågor, beskriver två olika synsätt på den äldre; Sjukdomsorienterad praktik innebär att man ställer diagnos och sätter in adekvat behandling för att bota sjukdom. Fokus läggs på primär omvårdnad, hygien, mat mm. Tillvaron struktureras av måltider, upp- och sänggående. Hel och ren och mätt i väntan på ingenting annat än nästa måltid. Situationsorienterad praktik innebär en orientering mot symtomlindring och omvårdnad när bot inte är möjlig. Varje människa anses bestå mer eller mindre av ohälsa. Fokus läggs på det som är friskt. Omsorgen sker i samarbete mellan givare och tagare av omsorg. (Ur Antonovsky inte Maslow - För en salutogen omsorg och vård, Peter Westerlund o Arne Sjöberg) Begreppet salutogen kan beskrivas med att tonvikten läggs på att förstärka det friska hos patienten. 13

14 Trivsel på särskilt boende En undersökning från Jönköping visar tydligt att trivseln i boendet beror på många olika faktorer inte bara på hur boendet utformas och vilka aktiviteter som erbjuds. Människors upplevelser av verkligheten är individuella och resultatet av ett långt liv. Författaren intervjuade ett antal personer som bodde i särskilt boende i liknande lägenheter i Jönköping. Trots att de yttre faktorerna var lika upplevde intervjupersonerna sitt boende och sin situation helt olika. 26 procent av de intervjuade upplevde sitt nya boende som positivt, 43 procent ansåg att de varit tvungna att flytta men anpassat sig medan 31 procent av de boende vantrivdes och kände sig orättvist behandlade. Slutsatsen av detta kan vara att kommunen måste sträva efter att åstadkomma så goda lösningar som möjligt för att skapa förutsättningar för trivsel, men många andra mänskliga faktorer har också betydelse. (Att leva och bo i särskilt boende som det upplevs av de äldre, Marianne Hjortsjö Norberg) Myndighetskrav Flera olika myndigheter ställer olika krav på särskilda boenden. Krav från Livsmedelsverket på kök i bl a särskilda boenden Krav från Arbetsmiljöverket på att bostaden ska fungera som arbetsplats Krav från Boverket på utformning Krav från Ädelreformen med eget rum Kraven från myndigheterna är inte alltid samordnade. T ex finns krav på att ett pentry måste finnas men att det ska kopplas bort om en demenssjuk bor där. Idén är att lägenheten är ett eget boende, men de som bor där är ofta så dåliga att de inte orkar laga mat. Lagar och förordningar tillkomna med bästa ambitioner att öka äldres säkerhet i olika frågor riskerar att skrubba bort en del av det goda inom äldreomsorgen. Ett exempel är att lägenheterna förvandlas till stora våtrum och små vistelserum av arbetsmiljöskäl. Ett annat är att hygienkrav från Livsmedelsverket som gör att de äldre inte längre får hjälpa till att baka bullar. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVARBOENDE Även om olika typer av äldreboenden kommer att byggas i framtiden så kommer de allra flesta, som vi sett, ändå att bo kvar i sina ordinära bostäder. Detta gäller oavsett om framtidens äldre bor i flerbostadshus eller småhus. Äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt kommer inte heller att ha en avgörande betydelse i detta avseende. Kombinationen äganderätt och småhus på orter med låga fastighetspriser gör dock de äldre ännu mindre benägna att flytta. De lämnar inte gärna ett rymligt billigt boende i en avbetald villa och flyttar till ett betydligt mindre och dyrare boende i flerbostadshus. Eftersom kvarboende är samhällsekonomiskt lönsamt kommer detta att vara huvudinriktningen på politiken för de äldres boende under avsevärd tid framöver. Vad behöver då göras för att öka möjligheterna för äldre att bo kvar längre? En av huvuduppgifterna för samhället kommer att bli att på olika sätt förbättra tillgängligheten i det 14

15 äldre bostadsbeståndet. En stor del av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning. Nedsättning av funktionsförmågan är en naturlig del av åldrandet. Det blir vanligare ju äldre man blir men börjar vanligen redan i 45- års åldern. Nedan följer en kort beskrivning av de vanligaste funktionsnedsättningarna hos äldre och de viktigaste behoven av anpassningar för bättre tillgänglighet i miljön. Anpassningar för olika behov Har man Gångsvårigheter är det viktigt med: Kort avstånd mellan entré och bilplats Fast underlag på gångväg (1,3 m breda, lutning högst 1:12) Ledstänger på utsatta ställen Bort med trösklar (kan ersättas av gummitrösklar) Dörrar med automatik eller som är lätta att öppna Höga sittmöbler och toalettstolar Eluttag på högre höjd Dusch istället för badkar Stödhandtag monterade på strategiska ställen Har man nedsatt syn är det bra med: Planlösning som är lätt att minnas Bra belysning (bländfri och nedåtriktad) Bra färgsättning Tydlig markering avhinder pågångvägar, när trappor kommer osv Ljudsignal i hiss Inga hinder i gångvägar som lyktstolpar o dyl. Har man nedsatt hörsel är det bra med: Bra ljudisolering för att dämpa ljud utifrån Brandvarnare med ljussignal Ringklocka och telefon med ljussignal För vårdpersonal i hemmet bör: Sängen kunna stå rakt ut från väggen så att vårdare kan vara på bägge sidor WC-stolen på toaletten bör placeras så vårdare kan vara på bägge sidor Enkla åtgärder som ökar tillgängligheten Låga trottoarkanter, asfalterade gångvägar Bättre belysning på gården och vid entréer Sittplatser vid entré Automatiska dörröppnare på entréport och hiss Förråd för rollator och rullstol i markplan Ramper Ledstänger vid entré Breddade dörröppningar minimått för rullstol cm Borttagande av trösklar Höjda eluttag 15

16 Installation av tidstimer vid spisen Installation av termostat och engreppsblandare Mer greppvänliga kranar i köket Dusch istället för bad Högre toalettsits Trygghetslarm Minskad nivåskillnad vid balkong/uteplats Ny teknik Den tekniska utvecklingen inom äldrevården har en enorm potential. En uppsjö av nya tekniska hjälpmedel introduceras. Det handlar om hjälp i boendet, trygghet i boendet, om vård och omsorg i hemmet och kommunikation med omvärlden. Den nya tekniken kan vara en möjlighet för äldre att känna ökad trygghet i hemmet t ex med webbkamera. Den kan också vara ett sätt att upprätthålla de viktiga sociala nätverken. Den nya tekniken ställer också etiska frågor. Man kan inte driva tekniken så långt att det kränker integriteten. Exempel på olika områden där tekniken kan användas; Kognitiv förmåga aktivt teknikstöd Yttre miljön, infrastruktur tekniken som hjälp typ GPS Den inre miljön för ökat boendestöd Teknik för dementa kan ha fördelar som: Öka självständighet, trygghet i dagliga livet Enklare att bo kvar hemma Stödja närstående i vardagen samt vård- och omsorgspersonalen Framtidens enkla åtgärder Röststyrning för att tända belysning, slå av TV:n mm Bortalås, när ytterdörren låses stängs spis mm av automatiskt Bildmottagare, en anhörig kan skicka bilder som mottagaren kan se i sin TV Godnattknapp, genom att trycka på knapp vid sängen stäng spis av, ytterdörr låses mm Kostnader för anpassning i bostaden Exempel på kostnader för vanliga anpassningar. Alla kostnader är ungefärliga och beror på den enskilda fastighetens förutsättningar. Siffrorna har ett par år på nacken men kan ses som inbördes relationer. Indexuppräkning från 2004 till 2008 är cirka 25 procent Trycket på byggmarknaden mm påverkar kostnadsnivån. (Kostanderna utgår från Räkna med kvarboende en handledning, SABO, kostnadsläge 2004 och är med hjälp av KFAB uppräknade med cirka 25 procent till kostnadsläge 2008) Installation av hiss Installera dörröppnare ytterdörr ca kr kr 16

17 Sänka tröskel entrédörr Kontrastmarkering måla trappsteg Installera dörröppnare i hiss Rullstolstrapplift Utomhushiss vertikal Förlängning av ledstång Flyttbar aluminiumramp Bredda en öppning inomhus Sänka eller ta bort tröskel Ny bredare dörr Hänga om dörr Ny bredare dörr till badrum Flytta toalettstol Flytta handfat kr 200 kr/steg kr kr kr kr kr kr 800 kr kr kr kr kr kr Som synes är den stora kostnaden att installera hiss/trapphiss för att komma till bostaden. Åtgärder inne i bostaden är betydligt mindre kostnadskrävande. 17

18 KATRINEHOLM IDAG OCH I FRAMTIDEN De övergripande förutsättningarna för de äldre och deras framtida boende är desamma i Katrineholm som i riket. Katrineholms specifika befolkningsstruktur, ålder och sammansättning av bostadsbeståndet, samt den förda äldrepolitiken ger dock speciella förutsättningar, som måste tas hänsyn till. Befolkningsstruktur Att befolkningen blir äldre och äldre de senaste hundra åren är väl känt. Det vi står inför nu är att de ovanligt stora åldersgrupperna födda under 1940-talet är på väg in i livet som yngre äldre och inom en års period i livet som äldre äldre. Tabellen nedan visar SCB:s prognos för den troliga befolkningsutvecklingen för Katrineholms kommun. Valla och Lerbo ingår i Sköldinge. Bie ingår i Floda. (SCB 2007) Antalet äldre över 80 år - År Totalt Sköldinge Julita Björkvik Floda

19 Antalet äldre år År Totalt Sköldinge Julita Björkvik Floda Antalet äldre över 80 år Under 12 år fram till 2020 minskar gruppen med knappt 100 personer. Efter 2020 ökar gruppen betydligt, med 900 personer. Antalet äldre år Under 12 år fram till 2020 ökar gruppen betydligt, med 1500 personer. Efter 2020 bibehålls antalet på ungefär samma nivå. Samma förväntade utveckling kan ses i kransorterna. Av statistiken framgår att Katrineholm i stort följer utvecklingen i riket. Den pekar alltså på att en allt större grupp kommer att bli äldre äldre efter 2020 och troligen behöva omsorg och vård. Framförallt kommer denna grupp att behöva tillgängliga bostäder för att ha ett liv med hög kvalitet. Hur ser då tillgången på bostäder för framtidens äldre ut i Katrineholms kommun? 19

20 BOENDEN FÖR ÄLDRE I KATRINEHOLM Särskilt boende När det gäller särskilda boenden kan inte den äldre själv välja när man vill flytta till ett särskilt boende utan det krävs en biståndsbedömning från kommunen för att få en bostad. De flesta boende har ett omfattande vårdbehov. Den äldre bor i genomsnitt mellan 1 2 år på ett vårdboende. Man får inte en bostad förrän det verkligen finns behov av det. I Katrineholm så flyttar man inte brukare mellan olika boenden. Har man kommit in någonstans så är det ens hem. En plats på ett särskilt boende i Katrineholm kostar ca kr/år. (2007) Igelkotten har ett serviceboende med lägenheter. Det skulle kunna rymmas i kategorin mellanboende. De boende kan ta del av den gemensamma servicen t ex matsal, hobbylokaler mm. För att få hyra en lägenhet på Igelkotten krävs dock, enligt ett beslut i Vård- och omsorgsnämnden, ett biståndsbeslut. Servicehus, Igelkotten i tätorten 79 boende Servicehus, Pantern i tätorten 26 boende Vårdboende i tätort 154 boende i kransorter 76 boende Demensboende i tätort 81 boende i kransorter 15 boende Korttidsboende Summa: (2008 enlig Vof) 49 boende 480 boende Efterfrågan på särskilt boende Antalet platser på särskilt boende kan anses överensstämma med efterfrågan i Katrineholm. Kommunen har skyldighet att rapportera till länsstyrelsen hur många personer som är biståndsbedömda och väntar på ett erbjudande om en lägenhet på särskilt boende. Under de senaste åren har bara enstaka fall rapporterats som inte fått ett erbjudande inom tre månader och då har det rört sig om människor som velat ha en lägenhet på ett speciellt boende av olika skäl. Fler lägenheter för dementa kan dock behövas redan idag. De flesta människor borde kunna bo kvar hemma hela livet. Samhällets insatser som kan sättas in i hemmet för att underlätta för den boende är omfattande och allt mer sjukvård ges i hemmet. Men tryggheten i hemmet måste förbättras. Demens är en viktig orsak till att äldre inte kan bo kvar hemma. Anhöriga kanske inte orkar sköta maken/makan längre. Därför är det viktigt att kunna erbjuda avlastning. Korttidsboende är då en lösning. Det innebär t ex att brukaren är 2 veckor hemma och 2 veckor på särskilt boende så att den anhöriga kan vila upp sig. 20

21 Det finns kriterier i Katrineholm för när en äldre bedöms ha behov av ett bostad på ett särskilt boende. Varje fall är dock individuellt. Generellt kan dock sägas att en bostad på särskilt boende behövs för följande grupper: Dementa Palliativ vård i livets slutskede Personer med regelbundna oförutsägbara händelser (t ex epilepsi) Deprimerade personer Det är alltid den enskilda brukaren som fattar beslut om att flytta till ett särskilt boende. Många anhöriga vill bestämma åt sina äldre och många anhöriga vill att kommunen ska ordna något. Den enskilde vill eller kan ibland inte medverka. Mest hjälp behöver de invånare i Katrineholm som är över 85 år. Av alla invånare över 80 år behöver 32 procent äldreomsorg, över 85 år behöver 50 procent äldreomsorg. Det är stor skillnad mellan män och kvinnor. Inte många män flyttar till äldreboende. De vårdas hemma av sina kvinnor. Om en kvinna blir sjuk ställer omgivningen, barn och närstående upp och hjälper till för att stötta mannen i vården av kvinnan. Men om en man blir sjuk förutsätts kvinnan ofta klara av att sköta honom själv. Kunskapen om vikten av sociala kontakter och aktiviteter är stor på de särskilda boendena. Varje brukare har en kontaktperson som tillägnar sig god kännedom om brukarens behov och intressen och försöker tillfredsställa dessa. Varje boendeenhet ordnar olika aktiviteter. Ideella krafter är knutna till varje äldreboende och sätter guldkant på tillvaron, t ex Pantertanterna. Ombyggnad av särskilda boendet på Lövåsen Det särskilda boendet för äldre på Lövåsen är av det gamla slaget, med bl a dubbelrum, och boendet uppfyller inte moderna krav varken på en modern äldrebostad eller en bra arbetsmiljö för vårdpersonalen. Det ska byggas om och Vård- och omsorgsnämnden har stora ambitioner att skapa ett särskilt boende med kvaliteter, både i den fysiska utformningen och i omsorgen om de boende. Peter Westlund som är en expert på äldrefrågor kommer att medverka som konsult i planeringen. Han betonar vikten att skrota institutionskänslan och istället skapa hemkänsla och öppna upp mot samhället. Eftersom det i ett särskilt boende ofta finns behov av ett flertal hjälpmedel, säng med grindar, rullstol, taklyft mm, för den äldre så är det en grannlaga uppgift att skapa en hemkänsla i boendet. Det är oerhört viktigt med innehåll och kvalitet i boendet. Jämför vad man gör i ett hem och hur man disponerar olika rum med ett vårdboende. Att ha ett hem är viktigt. Här bor jag! Goda förebilder finns bl a i äldreboendet Vigs Ängar. Det är ett nybyggt äldreboende där stor vikt har lagts vid utformningen av korridorer och vid fönstersättningen. Lägenheterna är omsorgsfullt utformade med fönster i hörn osv. Badrummet är placerat så att det inte upplevs från rummet. Sängen är vänd mot fönstret. Varje lägenhet har en fönsterdörr ut mot trädgården. De anställda är förutom vårdpersonal, massös, musiklärare och socialterapeuter. 21

22 Seniorboende I Katrineholm finns idag seniorboenden i KFABs regi på Köpmangatan och Kerstinbodagatan. Kravet är att man ska vara minst +55 år för att få flytta in. Till lägenheterna hör gemensamma utrymmen. Andra bostäder i flerbostadshus med fler än två våningar och byggda efter 1988 har en tillgänglighetsstandard som väl uppfyller förutsättningarna för ett seniorboende men har inte en lägsta åldergräns för hyresgästerna och betraktas därför inte som ett seniorboende. Kvarboende med hemtjänst Hemtjänstpersonalen hjälper och stödjer brukaren i hemmet. De sköter allt från städning till att göra mycket stora insatser. Inhandling, tvätt, personlig omvårdnad, viss sjukvård, rehabilitering, mm. Hemtjänsten kostar i genomsnitt ca kr/brukare (2007) plus eventuell bostadsanpassning. Detta innebär att det är samhällsekonomiskt lönsamt att bevilja ganska mycket hemtjänst innan den blir dyrare än ett särskilt boende. Bara ett fåtal brukare vill ha mer hjälp än de bedöms behöva. De flesta vill själva sköta sina vardagsbestyr själva så länge det är möjligt det är livskvalitet. Hemtjänsten i Katrineholm hjälper totalt 610 brukare (2008). Den äldres hem blir också hemtjänstpersonalens arbetsplats. Arbetsmiljöverket kan ha synpunkter på arbetsmiljön och huvudskyddsombudet kan stoppa arbetet i hemmet om arbetsförhållandena inte är tillräckligt bra, t ex att lägenhetens utformning gör att det är alltför tungt att sköta den äldre. Fixar-Malte är en relativt nyinrättad tjänst. Malte byter glödlampor, sätter upp gardiner och går upp med grejor på vinden. Han sköter enkla fysiska sysslor där risken för fallskador är stor. Hans hjälp medför att invånare kan bo kvar längre i sitt hem. Boendestandarden i hemmet påverkar omvårdnadsbehovet. Hemtjänst behövs när den äldre inte kan komma ner i källaren själv för att tvätta, inte kan gå nerför trappor för att handla osv. Det är väldigt viktigt att det finns tillgängliga lägenheter inom närområdet. Många äldre vill bo kvar i sin invanda stadsdel även om de måste byta bostad. Framförallt på Öster finns många äldre, varav 150 personer med hemtjänst som bor i lägenheter som saknar hiss. Bostadsanpassning Bostadsanpassning är ett sätt för en äldre eller funktionshindrad att kunna bo kvar i sin bostad. Bostaden förbättrar tillgängligheten med hjälp av bostadsanpassningsbidrag. Dessa beviljas av kommunen. Anpassningarna beror på att många äldre inte bor i tillgängliga lägenheter. Åtgärderna innebär ofta att ta bort ett par trösklar och sätta upp handtag på strategiska ställen. 428 brukare fick sin lägenhet bostadsanpassad i Katrineholm år Medelkostnaden för en anpassning var ca kr. (Bilaga 2) Varje invånare har ett eget ansvar för att skaffa sig ett boende som är tillgängligt. Men om man kan bevisa att det inte går att få tag i en lämplig bostad kan man få bostadsanpassningsbidrag. Det är skillnad på att bo kvar mot att flytta. Kommunen har skyldighet att anpassa en bostad som en individ redan bor i till vad som krävs för att den boende ska klara av ett 22

23 uppkommet handikapp. Sedan den 1 juli 2000 gäller att det inte längre krävs särskilda skäl för valet av bostad vid köp eller byte vid anpassningar som inte är kostnadskrävande. Är åtgärderna däremot att betrakta som kostnadskrävande krävs det fortfarande särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpassning. En bostadsanpassning börjar med att en arbetsterapeut skriver ett utlåtande om vilket behov som brukaren har. Ansvaret för att få fram en offert ligger på brukaren. Vanligaste anpassningen är att man tar bort badkar och installerar dusch. Kostnaden för en sådan åtgärd är kr. En enkel vanlig åtgärd är att handtag sätts upp på strategiska ställen. Installation av en trapphiss är betydligt mer kostsam. Anordningar för bostadsanpassning ägs av brukarna. Men de brukar lämna tillbaka utrustningen. Hissar återanvänds delvis. Det finns en gråzon mellan kommunen och fastighetsägaren när det gäller installation och underhåll av bostadsanpassningsåtgärder. Fastighetsägaren tenderar att försöka skjuta över kostnader på kommunen. Var anpassningarna finns gjorda är dokumenterat i akter och i databaser. Anpassningarna återanvänds inte idag. Tvärtom en ny yngre hyresgäst vill ofta inte ha kvar lägenheten i anpassat skick. Det betyder att den måste byggas om igen för en ny hyresgäst. Detta är ekonomiskt ingen bra lösning vare sig för kommunen eller för bostadsbolaget. I Boverkets handbok om bostadsanpassningsbidrag står; Om kommunen inte kan anvisa lägenheten till någon annan med funktionshinder så ska återställningsbidrag lämnas om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. 23