Karam har. funnit sin plats sidan 7. Yrkesutbildning som. bygger broar. Dansk modell. Inspirerar

Transkript

1 ETT SAMARBETE MELLAN SKÅNE NORDOST NORDPLUS VOKSEN HÄSSLEHOLMS KOMMUN OCH TEC Karam har funnit sin plats sidan 7 Yrkesutbildning som bygger broar SIDAN 4 Dansk modell Inspirerar SIDAN 2

2 SVENSK UTBILDNING INsPIRERAS AV DANSK I Hässleholm ska nya jobb skapas åt unga med hjälp av inspiration från dansk lärlingsutbildning. Docent Lars Pettersson i Lund välkomnar initiativet, men understryker att den danska modellen inte kan kopieras rakt av. Han menar att det är mer övergripande element i den danska modellen som bör härmas, inte minst traditionen av ständig, men gradvis anpassning och förändring. Här passar Hässleholmsmodellen väl in. Många svenska ungdomar lever inte upp till näringslivets krav på utbildad arbetskraft. Gapet har ökat under senare år, vilket lett till hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad. I Hässleholms kommun har man hämtat inspiration från Danmark och startat ett projekt inom vuxenutbildningen, där unga över 20 år får möjlighet att byta inriktning för att finna en väg in på arbetsmarknaden. Olika ungdomsprogram Skärpningen av det kommunala uppföljningsansvaret för tre år sedan ledde till olika typer av ungdomsprogram. Unga vuxna slussas in på en bana som ska leda till jobb via utbildning och praktik. Det har även skapats lärlingsliknande utbildningar på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Några eldsjälar inom skolförvaltningen i Hässleholm såg möjligheterna i Danmark och skapade projektet Lärling över Sundet tillsammans med Hässleholms Hantverks- och industriförening och med inspiration från det danska lärlingssystemet dansk vekseluddannelse. Utbildningen varar i veckor med ungefär åtta veckors orienteringskurs och resten praktik. Hittills har det mest handlat om VVS. Lärlingen får ingen lön, men är berättigad till studiestöd. Mindre företag kan få ersättning för att ta emot eleverna. Arbetet bedrivs i samarbete med några närliggande kommuner och den tekniska skolan TEC i Danmark, där de nordskånska VVS-eleverna genomfört en del kursmoment. Viss försiktighet Lars Pettersson, docent vid ekonomisk-historiska institutionen i Lund, manar dock till viss försiktighet i det framtida arbetet, eftersom det inte är säkert att en klassisk lärlingsutbildning skulle fungera på samma sätt som i Danmark. Danskt näringsliv präglas fortfarande av lokala nätverk och förmåga till politisk kompromiss. Storskalighetens och blockpolitikens Sverige har varit en sämre grogrund för lärlingsutbildning. De experiment som genomförts sedan 1950-talet har i allmänhet misslyckats. Överhuvudtaget har den svenska yrkesutbildningen vid flera tillfällen utsatts för omfattande reformer. Förändrad rollfördelning mellan stat, kommun, arbetsgivare och fack har sannolikt försämrat förtroendet mellan aktörerna, säger Lars Pettersson. Mycket att lära Danmark har varit bättre än Sverige på att sätta sina unga i arbete. Det gäller även under perioder av hög allmän arbetslöshet. Och enligt Lars Pettersson finns det mycket att lära av den danska modellen, där arbetsmarknadens parter i stort sett bestämmer upplägget för lärlingsutbildningen. Att tidigare lärlingsexperiment i Sverige gått i graven kan bero på att de administrerats av en skolbyråkrati som inte alltid förstått utbildningens villkor och som dessutom prioriterat gymnasiet. Lars Pettersson ger också danskarna plus i kanten för de speciella lärlingsavtal som förhandlats fram och som gett lärlingarna en självklar plats på arbetsmarknaden, till skillnad från svenska ungdomar med gymnasial yrkesutbildning. Ett informationsproblem Obalansen på den svenska arbetsmarkanden är delvis ett informationsproblem, menar Lars Pettersson. Om en stor andel av ett lands ungdomar genomgår lärlingsutbildning vet de vad som förväntas av dem, samtidigt som arbetsgivarna vet vad de får. Ofta kan danska lärlingar, under senare delen av sin utbildning, fungera som fullgod arbetskraft. Sannolikt har man genom de relativt låga lärlingslönerna räddat vissa lågproduktiva segment i ekonomin och det har gynnat ungdomarnas arbetsmarknad. Fortsatt experiment Lars Pettersson tycker att det finns all anledning att fortsätta experimentera med inslag i den danska modellen. Även om projektet i Hässleholm inte är lärlingsutbildning i klassisk mening, så finns det beröringspunkter och det viktiga är att hitta en modell som fungerar här. Det är mer övergripande element i den danska modellen som vi bör härma, som traditionen av ständig men gradvis anpassning och förändring. Här passar Hässleholmsmodellen väl in. - sid 2 -

3 Granskning visar på stora likheter och små skillnader I projektet Lärling över sundet gjordes en jämförande studie av lärlingsutbildningen samt synen på lärlingsutbildning i Sverige och Danmark. Det mest iögonfallande är det teoretiska fokus som finns i den svenska utbildningen till skillnad från det mer praktiska och hantverksmässiga inslaget i den danska. Studien gjordes kring dansk och svensk VVS-utbildning. Ingen lärling kan antas eller påbörja sin utbildning i Danmark förrän utbildningen blivit godkänd av Industriens uddannelseinstitut. Det finns på motsvarande sätt ett godkännande för den svenska VVS-utbildningen av yrkesnämnden för VVS-branschen. I båda fallen är utbildningarna starkt reglerade till innehåll och omfattning. Det går inte att anta fler elever eller lärlingar än vad branschen godkänt. Mästarna påverkar Styrningen inom dansk lärlingsutbildning är också beroende av mästarna som handleder lärlingarna på företagen. Kravet på effektivitet och anpassning av utbildningen är stenhård. Det går inte att bryta mönstret genom en extra utbildningsdag som till exempel ett studiebesök. Ett sådant avbrott skapar problem för utbildningsanordnaren om det inte godkänts av mästarna. Den danska lärlingen har betalt av mästaren, men när lärlingen är i skolförlagd utbildning ersätts mästarna från en nationell ersättningsfond. Det innebär att företaget har lärlingen i arbetsförlagd tid med möjlighet till intäkt för de arbeten som lärlingen kan utföra. Erfarenheten visar att lärlingen under den första tiden inte genererar några intäkter. Men efterhand kan lärlingen få allt mer självständiga uppdrag. I en analys av lärlingens bidrag till företaget visar det sig att denna tjänar in tre gånger sin egen lön under hela utbildningstiden som motsvarar tre och ett halvt år för en VVS-montör. Studielån i Sverige I Sverige har VVS-montören under sin yrkesvux utbildning ingen ersättning av företaget, utan får ta studielån eller finansiera sin utbildning på annat sätt. Efter att lärlingen fått yrkesvux-examen kan han eller hon få en plats som avtalslärling. En avtalslärling får avtalsenlig lön under en cirka tvåårig lärlingsutbildning som leder till ett yrkesbevis. Yrkesbeviset legitimerar VVS-montören att utföra självständiga arbeten. I Sverige skiljer man mellan dem som går en lärlingsutbildning på gymnasiet och är under 20 år och dem som går en yrkesvux utbildning och är över 20 år. Den nya lärlingsutbildning som genomförs på prov med start 2008 gäller dem som är under 20 år. Det finns en förändring i gymnasieutredningen där det poängteras att ungdoms- och vuxenutbildningen bör samverka. I Danmark finns inga åldersintervaller. En lärling kan vara som yngst 16 år, uppåt finns ingen åldersgräns. Stora ekonomiska skillnader I samband med ett utbyte, där VVS-lärlingarna vid Skåne Nordosts yrkesvux utbildning gjorde laborationsövningar i TECs lokaler i Gladsaxe, konstaterade en av de danska lärarna att de svenska lärlingarna hade en kunskap som motsvarade deras tredjeårs elever. Det tyder på att det inte finns några större skillnader kunskapsmässigt mellan dansk och svensk VVS utbildning. Formerna för utbildningen innebär dock stora skillnader för den enskilde ekonomiskt. Det förekommer att svenskar går sin utbildning i Danmark eftersom möjligheten finns och motsvarande utbildning saknas i Sverige. Projektledaren har ordet Den här tidningen är ett resultat av Nordplus Voksen-projektet Lärling över sundet i samverkan med Hässleholms kommun/skåne Nordost och Teknisk Erhvervsskole Center (TEC) i Danmark. Vi ville lära oss av varandras olika vägar för att arbeta med och bygga upp en modern lärlingsutbildning. I Danmark slåss TEC och branscherna för att behålla sin lärlingsutbildning (vekseluddannelse), medan man i Sverige försöker bygga upp en utbildning, där lärlingen har sin utbildningsbas på arbetsplatsen. Vi som har varit involverade i projektet vill med den här tidningen på ett enkelt sätt redovisa hur de som medverkat upplever och ser på lärlingsutbildning, samt spegla mötet mellan kulturerna på båda sidor sundet. Tidningen har tonvikt på svenska lärlingar. Projektets syfte var att förena svensk nybyggaranda med dansk tradition och erfarenhet. Jag tror att bilden vi ger av svensk utveckling stärker den svenska läsaren, medan den danska läsaren får en inblick i en verksamhet som skapar förutsättningar för nya möten. Skåne och Själland som gemensam arbetsmarknadsregion ställer krav på att det finns utbildningar som ger alla samma möjligheter till anställning. Jag hoppas att tidningen ska väcka tankar och reflektioner kring detta och jag ser erfarenheterna som vi fått i projektet Lärlings över sundet som en början till en samordnad yrkesutbildning. Arvid Gisby Projektledare Lärling över sundet - sid 3 -

4 SKÅNENORDOST OCH EN FÖRLORAD YRKESUTBILDNINGSTRADITION Under det senaste året har diskussionen tagit fart om att Sverige behöver yrkesutbildningar. Traditionen med lärlingsutbildning och riktade yrkesutbildningar försvann i samband med gymnasiereformen i början av 70-talet. Utvecklingen av komvux under senare delen av 1970-talet, och även satsningen på kunskapslyftet under 1990-talet, skulle stärka den enskildes teoretiska kunskaper samt förbereda för fortsatta studier på universitet och högskola. Det är ett problem vi står inför hur vi återskapar yrkesutbildningstraditionen i Sverige, menar Curt-Erik Karlsson som är förvaltningschef för Arbetsmarknad & Kompetensutveckling vid Hässleholms kommun. Dansk yrkesutbildningstradition Danmark har kvar den yrkesutbildningstradition som tidigare fanns i Sverige. Deras finansiering och starka koppling till branschorganisationer finns kvar. Vi funderade över om vi skulle kunna få stöd för att utveckla yrkesutbildningen i Skåne Nordost, genom att samarbeta med en dansk yrkesutbildningsinstitution, och fick kontakt med Teknisk Ehrvervsskole Center i Fredriksberg. Nu har ett ömsesidigt förtroende etablerats där vi lär oss av deras traditioner och erfarenheter, säger Curt-Erik. Svenskar har i dag möjlighet att åka till Danmark och Fredriksberg, för att utbilda sig till VVSmontör, elektriker eller något annat hantverksyrke. Utbildningen är kostnadsfri och man kan få betalt under utbildningstiden. Motsvarande möjlighet finns inte för en dansk yrkesintresserad och det finns ingen utbildningsinstitution att vända sig till, säger Curt-Erik. Gemensam europeisk arbetsmarknad I framtiden ser Curt-Erik en gemensam europeisk arbetsmarknad för yrkesutbildningar på samma sätt som man idag diskuterar för dem som är högskoleutbildade. Då måste vi börja med att utveckla en samverkan med våra närmaste grannar. Det utbyte vi har fått genom detta projekt kommer att bestå och blir ett underlag för att gå vidare, slutar Curt-Erik. över gränsen Yrkesutbildning Gemensamma projekt bygger broar för gemensam utveckling. Det menar Karin Køhler och Tonny Munnecke vid Teknisk Erhvervsskole Center, TEC, i Danmark. Kunskap om hur ni utvecklar era kurser hjälper oss att se vår verksamhet i ett nytt ljus, säger de. TEC har ett direktiv som innebär att utbildningarna ska ha en internationell inriktning. Det som kom fram i diskussionerna inför projektet var att alla aktiviteter ska leda till att stärka rekryteringen. Enligt Tonny Munnecke, som är ansvarig för inskolning på TEC, handlade genomförandet om att finna en ny marknad för att stärka rekryteringen och därmed finansieringen. Gemensamma utbildningar Samtidigt ville vi se om vi kunde utveckla gemensamma utbildningar med specialinriktning för en gemensam arbetsmarknad, säger han. Projektet har i de samtal som förts tydliggjort bilden av den egna verksamheten. Utbildningarna måste i större utsträckning anpassas till individen. Det är skillnad på storstadskillarna och de andra. När vi nu för samman VVS:arna från Skåne Nordost med våra lärlingar från storstaden blir det två helt olika kulturer som möts, konstaterar Tonny. Vår bild av Skåne som en arbetsmarknadsregion i framtiden har blivit tydligare, menar Karin Køhler som är vägledare på TEC. TEC ser utbytet som viktigt att lära inom vissa områden där de ser våra metoder och möjlighet att utveckla personalen. Det svåra är att finna elever som är intresserade av att åka till Hässleholm, menar Tonny. Då krävs det en specialistutbildning som man inte kan få i Danmark. Man måste hitta det unika och det som attraherar. Det är lättare att få svenskar att ta sig till Köpenhamn. Utgångspunkten i detta projekt är att Skåne Nordost ska hitta yrkesutbildningstraditionerna. Breddad företagsbas På sikt hoppas jag att TEC kan bredda företagsbasen och utveckla gemensamma specialistutbildningar som kan locka både svenska och danska lärlingar, säger Tonny och fortsätter: Det viktiga med vår samverkan har varit att se hur ni bygger upp lärlingsutbildningen i Skåne Nordost. Kunskapen om hur ni ser på lärlings- och yrkesutbildning är en grund för mig att se hur vi kan lära av varandra. - sid 4 -

5 Företaget Krister Karlsson på Rörmontering Kristianstad AB valde att ta in en lärling i företaget. Varför tog du emot en lärling i NordPlus-projektet? Det är väldigt viktigt att få in lärlingar i verksamheten, speciellt i den situation som råder nu när fler montörer går i pension än vad det kommer in nya. Det krävs också lång inlärningstid för yrket, eftersom det dyker upp nya problem dagligen och då är det inte bara att plocka in någon från gatan. fler montörer går i pension än vad det kommer in nya En avgörande faktor för om det ska bli ett lyckat utbyte är att den sökande är motiverad och intresserad. Att bara söka för sökandets skull blir sällan lyckat i slutändan. NordPlus-projektet var bra eftersom vi fick in en lite äldre lärling (Tord Bengtsson) som var väldigt motiverad och visste vad han ville. Nackdelen för Tord själv är att vi ibland tror att han ska klara sig själv, eftersom han har stor initiativförmåga och är några år äldre än vad lärlingar brukar vara. En lärling kan mycket väl tillföra en arbetsgrupp nya kunskaper. Det tvingar också arbetsledaren att vara up-to-date i de olika arbetsmomenten, så att lärlingen får rätt handledning, vilket är positivt för företaget. Ser du någon vinst i att vi i Sverige tar efter danskarna vad det gäller lärlingsutbildning? Jag tror bara det är bra att börja tidigt och prova på de olika momenten i en mer långsiktig praktik. I det här yrket är det också viktigt att kunna hantera olika sociala situationer, vilket man inte alltid tänker på. Det är stor skillnad mellan att arbeta på en byggarbetsplats och att komma hem till Fru Svensson vars värmepump krånglar, eller om det är arbete som ska utföras på till exempel ett sjukhus. Då gäller det att visa hänsyn och respektera frågor som kan komma från allmänheten. Det här är viktigt och något som man lär sig efterhand. Lärlingen Tord Bengtsson, 37 år, är svetsaren som utbildade sig till reparatör och nu deltar i utbildningen för att bli VVS-montör. Jag arbetade som reparatör på Nolato i tio år och efter det ytterligare några år på Dynamite AB, säger Tord. Jag ville tidigare bli VVS-montör men då fanns det ingen sådan utbildning för vuxna. Det var en ren slump att jag fick information om den här utbildningen. Jag ringde Stenforsaskolan i rätt tid, precis när det här projektet skulle dras igång. en ren slump att jag fick information om den här utbildningen Det märks att Tord har bestämda åsikter. Till exempel tycker han att det är fel att man måste läsa religionskunskap för att bli VVS:are. Men han har också en stark motivation vad det gäller sin egen framtid. Han lämnade tryggheten i sin fasta anställning som reparatör för att gå vidare och utbilda sig till VVS-montör. Ekonomiskt är det tufft, speciellt eftersom rekryteringsbidraget slopades vid årsskiftet, vilket innebär att jag får ta högre studielån. På Rörmontering i Kristianstad trivs han och får sannolikt fortsätta där som lärling efter sina 50 veckor. Som helhet tycker Tord att utbildningen och framförallt lärarna varit bra. De har varit kunniga och uppdaterade kring vad som gäller i branschen, säger han. Det Tord upplever som negativt är att riktlinjerna för vad som gäller inte alltid varit klara, men att det efterhand blivit bättre. Även inom ett arbetslag råder det en speciell jargong och den är viktig att lära sig. Det är inte alltid så lätt när man kommer som ny till en arbetsplats. - sid 5-

6 Skola och praktik Knyts ihop med modern teknik Med hjälp av foto och filmer ska VVS-elevernas arbete ute hos kunder dokumenteras. Och de ska göra det själva. På så sätt ökar delaktigheten och dessutom effektiviteten i utbildningen. Materialet läggs nämligen ut på en gemensam webbplats där alla elever och lärare kan ta del av det. Vi måste tänka nytt inom hantverksutbildningen och även där använda ny teknik. Eleverna själva är mycket positiva, säger läraren Eva Harlenbäck på Flexvux i Hässleholm. Hon berättar med smittande entusiasm om sina tankar och idéer kring arbetet som är en del i projektet Lärling över sundet. Vårt mål är att få eleverna att reflektera kring sina egna arbeten. De får själva klippa ihop sina arbetsbeskrivningar med hjälp av fotografier och filmer. Det tvingar dem att tänka igenom arbetsprocessen och gör dem mer delaktiga. Via webbplattformen kan de även ta del av kompisarnas arbeten och på så sätt se att det kan finnas olika lösningar på ett problem. Webbplatsen är endast tillgänglig för behöriga detta främst för att den enbart ska användas i utbildningssammanhang. För att skydda kunderna får eleverna endast ta bilder som skildrar själva momenten i arbetet, kundernas hem ska inte gå att identifiera. UNDERLAG för LÄRARNA Lärarna studerar filmerna och kan då bedöma vilka kursmål eleven har klarat av, säger Eva Harlenbäck. Filmerna är i första hand tänkta att användas under praktiktiden, men de kan även sparas i elevernas eportfolio. En annan fördel med dokumentationen är att det tack vare den finns underlag om tvister skulle uppstå i efterhand. Av samma anledning kan kunderna ha glädje av dokumentationen. Eva Harlenbäck berättar att eleverna är ute på praktik fyra dagar i veckan och således endast träffar sina lärare en dag i veckan. Vi funderade mycket kring hur vi skulle hålla kontakt med praktikanterna som ofta är spridda inom ett stort område. Många av dem har mobilen tillgänglig och genom den kan de överföra sina bilder och filmer direkt till läraren. Detta är således ett sätt att knyta samman den skolförlagda tiden med den arbetsförlagda, förklarar hon. SVÅRT MED TEKNIKEN Det har dock inte varit helt enkelt att överföra bilder via mobiler. Även fast sakkunniga varit inblandade har tekniken inte fungerat fullt ut. Eleverna har istället fått sända i efterhand när de fått tillgång till dator. Danska lärlingar specialtränas i Markaryd Hur kan man förena modern teknik med traditionell praktik? Artikeln ovan är ett exempel, ett annat är att danska blivande tekniker specialtränas på olika typer av värmepumpar. Som ett led i projektet Lärling över sundet inkvarterades eleverna på konferenshotell i Markaryd inför specialutbildningen. Den teoretiska delen av utbildningen ägde rum i Köpenhamn. Idag genomförs utbildningen på traditionellt sätt, men ansvariga för utbildningen menar att man i samverkan över sundet skulle kunna kombinera modern teknik med praktiskt övning. Efter en teoretisk genomgång fick teknikerna laborera i Nibes anläggning för olika typer av värmepumpar. Det var uppskattade övningar och gav en fördjupning till utbildningen, säger Kim R. Thomsen, som är ansvarig lärare för utbildningen vid TEC. På detta sätt fick de studerande kunskap om ny teknik som idag varken går att få vid TEC eller på lärlingsplatserna. - sid 6 -

7 KOORDINATOR HOPPAS PÅ EN FORTSÄTTNING Joacim Tydén arbetar på Bengt Dahlgren AB och är koordinator för den svenska lärlingsutbildningen i VVS. Vad tycker du om försöket med en svensk lärlingsutbildning? Det utgör en bra bas för deltagarna som får lära sig att det finns vissa spelregler att följa för att få vissa certifikat. Sedan är det otroligt motiverade elever, de vill verkligen lära. Finns det underlag för en fortsättning? Ja, det gör det och vi har redan nu hittat flera förbättringsåtgärder. Berätta om upplägget för utbildningsdelen. En dag i veckan har deltagarna kommit till Sibbhult, norr om Kristianstad, för teoretisk genomgång med viss praktisk övning. Utbildningen har varit indelad i olika block: VVS-teknik, reglerteknik, kyl- och värmepumpsteknik, sanitet, avlopp samt ritningsteknik. Studiematerialet som används är godkänt för branschen. Inom el och svets kan deltagarna få viss behörighet genom att genomgå prov för så kallade heta arbeten. Får du någon feedback från deltagarna? Ja, de är väldigt direkta om de inte förstår något och drar sig inte för att fråga eller ifrågasätta. Sedan ser jag också om de förstått teorin när det kommer till de praktiska momenten. Uppgiften Villa Rosa som delades ut under en tvådagarsvistelse i Åhus var intressant. Det gällde för eleverna att dimensionera och ta fram en komplett vattenburen lösning för en villa som hittills värmts upp med direktverkande el. Här handlar det om att skissa upp samt räkna ut effekter och dimensioner. När vi träffas nästa gång kommer vi att gå igenom och gemensamt diskutera de olika lösningarna. Den här uppgiften har engagerat samtliga och det ska bli spännande att se vad de kommit fram till. Jag tror också att det blir spännande diskussioner kring detta. Hur har det fungerat under de här två dagarna på TEC? Tyvärr har det inte gått helt planenligt och vårt upplägg har ändrats något. Viss språkförbistring gjorde att eleverna inte förstod och riggarna fungerade inte fullt ut. Men som helhet ger ett sådant här utbyte ändå positiv effekt på färdigheter och olika moment. Vi blev väldigt inspirerade av danskarnas riggkonstruktioner och planerar att ta fram skisser där man på en liten yta kan konstruera liknande riggsystem motsvarande en hel villa. Hur ser resterande projekttid ut? Tiden kommer att läggas på redovisning av projekt Villa Rosa samt studiebesök där vi bedömer arbeten på plats och även granskar arbetsmiljön, till exempel skaderisker. - sid 7 - Karam Karam Joumaa, 21 år, bor i Hässleholm och har deltagit i NordPlus-projektet. Vi träffas på IVAB (Infjärdens Värme AB) i Hässleholm där Karam fått sin grundutbildning som rörläggare. Karam kom in i försöket med lärlingsutbildning via Arbetsförmedlingen. Till en början var han väldigt osäker och bekymrad över hur han skulle klara utbildningen. Han hade bara läst Sfi (Svenska för invandrare) i två månader och trodde att det skulle bli svårt att förstå såväl lärarna som arbetskamraterna. Tidigare bodde Karam i Irak där han hjälpte till i familjens videobutik och på olivodlingar. Han hade ingen tidigare erfarenhet från VVS-branschen och var rädd för att kollegorna på praktikplatsen skulle titta snett på honom. Först tänkte jag att jag ger det en månad, sedan får jag se, säger Karam. Det visade sig dock snabbt att han inte behövde oroa sig. Karam kände sig väl mottagen på arbetsplatsen och har kommit bra in i arbetslaget. För honom blev det den första riktiga kontakten med svenskar. Han är också positiv till utbildningsdelen, speciellt svetsutbildningen, och tycker att gruppen fungerat bra. Både arbetsgivare och skola har hjälpt till när det uppstått problem. Hur ser framtiden ut, NU när utbildningen närmar sig slutet? IVAB har erbjudit mig en lärlingsplats och troligen får jag jobb här sedan. Hur har du finansierat den här utbildningen? Jag bor hemma hos min familj och har därför kunnat klara mig på enbart studiebidraget som ligger på 2500 kronor i månaden. Litteratur och arbetskläder har ingått i utbildningen.

8 Portal ger lättare tillgång till yrkesutbildning Nu finns det en informationsportal som gör det lättare att hitta rätt i det danska yrkesutbildningssystemet. Utbildningsportalen Öresund förklarar hur danska lärlingsutbildningar fungerar och visar väg till drömutbildningen på andra sidan sundet! Utbildningsportalen Öresund är utvecklad av Øresunddirekt i samarbete med en rad svenska och danska myndigheter, däribland Hässleholms Kommun. Läs mer på Eva Eilstrup på Øresunddirekt arbetar med utbildningsportalen En arbetsmarknadsregion kräver en gemensam yrkesutbildning En tidig vårmorgon i Fredriksberg möttes Leif Bille, direktör för den tekniska skolan TEC, och Arvid Gisby, projektledare för Lärling över sundet, för att diskutera hur man bäst tillvaratar erfarenheterna från projektet. Allt pekar på att det kommer att vara en gemensam arbetsmarknadsregion för Skåne och Själland i framtiden. Detta kommer att ställa krav på att yrkesutbildningar samordnas i regionen och att de regionala förutsättningarna tas tillvara. I projektet fanns målsättningen att skapa en gemensam kurs, men steget dit visade sig vara långt eftersom det var alltför stora skillnaden mellan de olika utbildningssystemen. Utbytet mellan svenska och danska lärlingar genomfördes dock med stor framgång. Detta ökade förståelsen för - och förhoppningen om - ett framtida samarbete. Lämplig utbildning Optikerutbildningen är ett exempel på en utbildning som vid projektets start sågs som lämplig för samarbete. Under flera år har svenskar utbildats till optiker vid TEC med lärlingskontrakt från svenska företag. Vid projektets start lades emellertid utbildningssystemet om och blev en Bachelors examen. Kopplingen till en svensk optikerutbildning med TEC, gick därmed inte att genomföra. På TEC kvarstår dock den viktiga erfarenheten att kunna skriva lärlingskontrakt med företag i Sverige. Pågående förändringar De förändringar som sker inom svensk yrkesutbildning i och med gymnasiereformen, öppnar för en inriktning mot lärlingsutbildningen. Där talas det om en ökad samverkan med vuxenutbildning, vilket Leif Bille ser som intressant. Han menar att den nya myndigheten för yrkesutbildning, som den svenska Regeringens företrädare föreslår gälla från 2009, skapar möjligheter. Det öppnar för nya lösningar. Olika styrning Det skiljer sig åt mellan länderna när det gäller styrningen av utbildningar och i vilken utsträckning kommunerna kan utveckla sina kurser. I Danmark har Industriens uddannelseinstitutt stort inflytande på kursinnehåll och det innebär att förändringar måste godkännas av mäster på det företag där lärlingen är anställd. I Sverige styrs kursinnehållet av staten via Skolverket. Utbildningens upplägg, samt vad som kan tillgodoräknas för yrkesbevis, fastställs av yrkesnämnderna och branschföreträdare i Sverige. Kommunerna kan i Sverige styra över sina resurser och ett negativt beslut från yrkesnämnden innebär inte att kommunen förlorar ersättningen från staten. Det är däremot konsekvensen i Danmark om TEC inte följer fastställda kursplaner. Ökad samverkan krävs Skåne Nordost bedriver kurser för VVS- och målarlärlingar. I dessa kurser finns en struktur som överensstämmer med den danska vekkseluddannelsen. Branschernas och utbildningsanordnarna behöver öka sin samverkan för utveckingen av en gemensam yrkes- och lärlingsutbildning i Skåne och Själland. På så sätt kan man möta kraven på en gemensam arbetsmarknadsregion. Lärling över sundet har gett värdefulla erfarenheter och lagt en god grund för denna utveckling, enligt Leif Bille. Mer om utbildningen: Kontakta vägledare på Teknisk Erhvervsskole Center (TEC), lärcentra eller vägledare i din hemkommun. Du kan även gå in på Projektledare: Arvid Gisby, Diacent, arvid.gisby@diacent.se, Produktion: ZIP Kommunikation/Øresund Texter: Lina Holmberg, Arvid Gisby och Kajsa Jacobsson Foto: Lina Holmberg. Sid 6, överst: Johan Persson Formgivning: Curt Design Tryckeri: AM-Tryck & Reklam AB, Hässleholm