Scandinavian Aquasystems. Inledning. Rapport klimatanpassning
|
|
- Anita Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Scandinavian Aquasystems Rapport klimatanpassning Inledning Globalt sett så är vattenbruk den i särklass snabbast växande sektorn inom livsmedelsproduktion och har varit det de senaste decennierna. I Sverige har vattenbruket minskat under de senaste åren, samtidigt hörs krisrapporter om Östersjön och Hanöbukten om döda bottnar och sårskador på fisk. Att fortsätta belasta haven så som människan har gjort är inte hållbart. De senaste rapporterna om rödlistade arter visar tydligt på detta. De senaste åren har också många nyheter angående nedläggning av svensk grisproduktion och lantbruk visat att det kommer krävas en ny typ av affärsverksamhet på landsbygden om Sverige ska ha en levande landsbygd och inhemsk matproduktion. Företaget bygger och driver integrerade system som baseras på att en inomhusfiskodling placerad i gamla gris- och kostallarna kombineras med det konventionella lantbruket eller växthusodlingar. Figur 1, Framtida vattenbrukslokaler? Genom att nyttja det näringsberikade vattnet och sedimentet från fiskodlingarna på åkrarna eller växthusen kan man reducera miljöbelastningen från både lantbruket och fiskodlingen till nära noll, samtidigt som jordbruket får en källa till naturligt fosfor och kväve. De integrerade odlingarna är mycket flexibel och kommer att etableras i en lokal på landsbygden i Skåne. Som ett första steg i att förändra dagens lantbruk har vi förvärvat ett äldre lantbruk med tidigare gris, ko och mjölkproduktion, letat finansiering och skapat ett projekt för att bygga om fastigheten till Sveriges
2 mest hållbara fiskodling. Inom projektets tidsramar kommer en integrerad odlingsenhet att byggas och utvärderas, detta för att visa potentialen med att etablera integrerade odlingar på landsbygden. Odlingsenheten som etableras kommer att vara att den första kommersiella odlingen av sitt slag. För att klara av att skapa en hållbar fiskproduktion av denna typ krävs gränsöverskridande kompetenser med allt från biologi till teknologi, miljö och hantverk. Grundarna av företaget har kompletterande kunskaper inom biologi, teknik, miljö och tillståndsärende och har i flera år byggt och renoverat fastigheter och boende. Projektet är i full gång och väntas börja produktionen i mitten på sommaren Summering Utifrån förväntade klimat- och väderförändringar har ett antal händelser identifierats som särskilt viktiga att undersöka både utifrån ett riskperspektiv och ett möjlighetsperspektiv. Då företagets affärsidé i stort baseras på de klimatförändringar som sker och de miljö- och hälsohot som dagligen upplevs är de största riskerna som verksamheterna mycket lika för de som redan upplevs och de som troligen kommer upplevas. De risker som identifierats som betydande eller hög risk finns inom följande områden. Ökad nederbörd Ökad näringsbelastning i vattendrag p.g.a. ökad nederbörd Ökad stormintensitet och frekvens För att göra företaget mer robust inför nuvarande och framtida klimathändelser har åtgärder för att mildra dessa risker undersökts. Åtgärder som: Ökad avsättning för investeringar av nytt och utökat grundvattenreningssystem. Nuvarande system är överdimensionerat Alternativ för omhändertagande av ej infiltrerat spillvatten måste undersökas. Systemet utvecklas så att de högsta kraven alltid uppfylls. Ökade investeringar i reningsanläggningar Reservelverk installeras för att hantera korta driftstopp.
3 Beskrivning av företaget Företaget Scandinavian Aquasystems AB grundades 2013 och har startat sin verksamhet genom att förvärva ett mindre lantbruk i Kristianstads kommun som är under ombyggnation till ett integrerat vattenbruk. Företaget syftar till att öka året runt sysselsättningen på landsbygden genom en ny hållbar näringsverksamhet som kan integreras i nya eller befintliga lantbruksverksamheter. Företaget kommer även att bidra till att skapa tillväxt och verksamhetsutveckling på landsbygden med stark miljöprägel, vilket ökar affärsmöjligheterna för lantbrukare och andra intressenter på landsbygden. Företaget drivs av Johan Ljungquist och Mikael Olenmark. Johan Ljungquist har bakgrund som marinbiolog (Lunds Universitet, SLU Alnarp) med inriktning mot vattenbruk och har skrivit två examensarbeten inom ämnet recirkulerande odlingssystem och vertikal odling av högvärdesväxter. Mikael Olenmark har en gedigen civilingenjörsutbildning från LTH med inriktning på byggnation, teknisk vattenresurshantering och förnyelsebara energisystem. Företagets grundidé med att utveckla landbygden i Skåne har grundats i oändliga observationer av förfallna och nedgånga lantbrukslokaler på den skånska landsbygden bestämde vi oss för att vi skulle leda utvecklingen av det skånska vattenbruket i integrerade system. Affärsidé Producera högkvalitativa livsmedel inom vatten- och jordbruksnäringen. Svenska flodkräftor, fisk och högvärdesväxter (exklusivare sallat och örter etc.) kommer att produceras i ett innovativt integrerat odlingssystem avsett svenska förhållanden med minimal miljö- och hälsopåverkan.
4 Riskbedömning Utifrån verksamhetens krav och förutsättningar har en riskbedömning av företaget utförts med hänsyn till klimat och väderförändringar. Risker har identifierats genom följande process: Riskidentifiering Riskbedömningsmatris Åtgärdsplan för nuvarande risk, se kapitel nedan Åtgärdsplan framtida risk, se kapitel nedan Nivåerna av konsekvens och sannolikhet för vårt företag har definierats nedan. Konsekvens Definition Extrem Ekonomisk förlust mer än kr / Internationell uppmärksamhet i media / Inblandning på regeringsnivå eller av aktieägare / Dödsfall Hög Ekonomisk förlust mellan kr och kr / Nationell uppmärksamhet i media / Inblandning av myndigheter på lokal eller regional nivå / Negativa konsekvenser för kunder / Skador med kvarstående men Medel Ekonomisk förlust mellan kr och kr / Lokal uppmärksamhet i media / Ett flertal klagomål från kunder / Övergående skador Låg Ekonomisk förlust mindre än < kr / Enstaka klagomål från kunder Sannolikhet Definition Nästan säkert Inträffar ofta / En gång per år Sannolikt Inträffar regelbundet / En gång per 10 år Möjligt Inträffar då och då / En gång per 100 år Osannolikt Har aldrig inträffat / En gång per 1000 år
5 Riskidentifiering p.g.a. nuvarande väder och klimat Utifrån nuvarande väder- och klimathändelser har vi definierat hur dessa kan och har påverkat företagets verksamhet och viktiga leveranser. Klimat och väder 1. Vind och nederbörd Konsekvens Fastighet 1. Mindre fastighetsskador 2. Stora fastighetskador Produktionsprocesser 3. Produktionsstörning strömavbrott, stormskador, vattensjukmark (framkomlighet), snö (framkomlighet) 4. Foderpriser och tillgång, beroende på leverans av olika basprodukter som påverkas av väderförhållande 5. Energipris, baserat på mängden nederbörd, vindförhållande m.m. 6. Vattenkvalitet 7. Vattenförsörjning pga strömavbrott < 3 dagar 8. Vattenförsörjning pga strömavbrott > 3 dagar Leveranser 9. Foder, yngeltillgång och pris 10. Ökade drivmedelspriser Finans, försäkring och styrmedel 11. Strömavbrott, produktionsbortfall - > försäkring djur 2. Torka Produktionsprocess 1. Minskad tillgång på grundvatten 2. Minskad fodertillgång 3. Dyrare elpris 3. Näringläckage- /utsläpp och förorenat vatten Finans, försäkring och styrmedel 1. Försämrande vattenkvalitet - > problem att erhålla tillstånd för produktionsanläggningar
6 Riskbedömning av nuvarande väderförhållande och klimat De identifierade händelserna ovan har bedömts i en riskmatris för att identifiera de risker som är av betydande storlek. För de risker som identifierats som hög risk (rött) har en handlings tagits fram, se nedan. Sannolikhet Konsekvens Nästan säkert 4 Sannolikt 3 Möjligt 2 Osannolikt 1 Låg 1 1.1, 1.5, 1.7, 1.6, 1.10, 2.3 Medel Hög 3 1.3, , 1.8, 1.4, , Extrem Låg Medel Hög Extrem Framtida risker och möjligheter av ändrat klimat och väder Likt identifieringen utifrån nuvarande väder- och klimathändelser har motsvarande identifiering av händelser baserat på troliga framtida klimat- och väderförändringar gjort. Utöver att endast titta på den negativa konsekvensen på grund av förändrat klimat har även händelserna relaterats till möjligheter för företaget. Då företagets affärsidé i stort baseras på de klimatförändringar som sker och de miljö- och hälsohot som dagligen uppvisas är just möjligheterna av stor vikt för vårt företag. Förändring Konsekvens Möjlighet 1. Ökad nederbörd Fastighet Produktionsprocess 1. Skador på fastighet, Produktionsprocesser Ökad tillgång till grundvatten Billiga fastigheter Marknad 2. Förorenat grundvatten, ökad infiltration av näringsämne m.m. 3. Minskade infiltrationsmöjligheter (minskat behov av bevattning) Leveranser Hög flexibilitet, anpassningsbar produktionsanläggning till givna förutsättning. 4. Översvämningar, försenade leveranser till och från produktionsanläggning
7 2. Ökad Försäkring, finans och styrmedel näringsbelastning 1. Svårare att få tillstånd för i vattendrag pga miljöfarligverksamhet ökad avrinning/infiltrer ing Produktutveckling Sämre fiskbestånd ger utrymme för fler odlade arter Försäkring, finans och styrmedel Våra höga krav på reningsprocesser av vatten, ger större möjligheter för tillstånd Marknad Krävs stor kunskap om rening och kretsloppsteknik för att uppnå miljökrav 3. Ökad stormintensitet och - frekvens Fastighet Marknad 1. Skador på fastighet 2. Strömavbrott Produktionsprocess 3. Minskad framkomlighet, resursbortfall Försäkring, finans och styrmedel Leveranser 4. Leveransförseningar 4. Varmare somrar, Torka Produktionsprocess 1. Minskad tillgång på grundvatten 2. Minskad fodertillgång Bättre förutsättningar för gynnsamma försäkringar pga högre robusthet Produktionsprocess Inomhusodling skapar robustare produktionssystem, konkurrensfördelar mot övriga utomhusproducenter Långsamma processer (hög buffertförmåga) påverkas mindre av snabba temperatursvägningar. Varmvattenlevande arter gynnas Reningsprocesser effektiviseras Ökat behov av bevattning och lagring av vatten
8 5. Ökade medel- temperaturer Produktionsprocesser Bättre verkningsgrad på värmepumpar Marknad 6. Mildare vintrar med ökad nederbörd (ej snö) Produktionsprocesser 7. Övriga förändringar Sämre odlingsförhållande för utomhusodlingar, minskad syreupptagning etc Leveranser Verkningsgrad på värmepumpar ökar, minskat elbehov Ökad framkomlighet, minskad resursbortfall Mer grundvatten, pga av minskad tjäle Marknad 1. Ökade drivmedelspriser 2. Ökade elpriser Ökad kunskap och medvetenhet hos allmänheten gynnar våra typer av system Riskbedömning av framtida väderförhållande och klimat De identifierade händelserna ovan har bedömts i en riskmatris för att identifiera de risker som är av betydande storlek. De risker som har en hög risk (rött) har en handlingsplan tagits fram, se nedan. Sannolikhet Konsekvens Låg Medel Hög Extrem Nästan säkert 4 1.4, 3.1, 3.4 Sannolikt 3 4.2, 7.1, 7.2 Möjligt 2 Osannolikt 1 Låg 1.2, 2.1, Medel Hög Extrem
9 Affärsutveckling baserat på möjligheter av framtida väderförhållande och klimat Ändrat klimat och väder kommer kunna ge förutsättningar för företaget inom följande områden: Ny marknad befintlig produkt Sälja system och tjänster till andra aktörer som får högre krav på miljö och robusthet Urbana system för extremt närproducerade livsmedel Sälja system till omvärld där vattenbrist blir ett större problem Ny produkt tjänst befintlig marknad Hög spårbarhet ställer krav på full kontroll på kedjan vilket ger marknadsutrymme för egna kläckerier Ökade temperaturer ger utrymme för fler arter, minskad energianvändning till varmvattenarter Försäljning av konsulttjänster inom våra typer av system då högre krav på robusthet och miljö kan ställas. Ny marknad och ny produkt Försäkring av odlingssystem och djur Föreläsningar inom hållbarhetsarbete för intressenter Handlingsplan De riskerna som identifierats som betydande/höga ovan för nuvarande och framtida händelser har valts ut för att hanteras i en handlingsplan med åtgärder för respektive händelse/risk. Nuvarande risker Förändring 1. Vind och nederbörd Åtgärd Risk Produktionsprocesser 1. Produktionsstörning strömavbrott, stormskador, vattensjukmark (framkomlighet), snö (framkomlighet) 8. Vattenförsörjning pga strömavbrott > 3 dagar Finans, försäkring och styrmedel Reservelverk kommer installeras för att hantera kortare driftsstopp. 11. Strömavbrott, produktionsbortfall - > försäkring djur Ovan åtgärder höjer robustheten i systemet och förenklar försäkringsprocessen. Styrning installeras för att prioritera el till de mest väsentliga livsuppehållande systemen Vattenreservoarer finns nedgrävda, samt en vattenförsörjningsplan finns framtagen för extrem fall.
10 3. Näringläckage- /utsläpp och förorenat vatten Finans, försäkring och styrmedel 1. Försämrande vattenkvalitet - > problem att erhålla tillstånd för produktionsanläggningar Systemet utvecklas så att de högsta kraven alltid uppfylls. Framtida risker Förändring Åtgärd Risk 1. Ökad nederbörd Produktionsprocesser Kostnader för nytt och utökat grundvattenreningssystem måste 2. Förorenat grundvatten, ökad avsättas. Nuvarande system är infiltration av näringsämne m.m överdimensionerat 3. Minskade Alternativ för omhändertagande av infiltrationsmöjligheter spillvatten måste undersökas. 2. Ökad Försäkring, finans och styrmedel näringsbelastning 1. Svårare att få tillstånd för i vattendrag pga miljöfarligverksamhet ökad nederbörd Systemet har utvecklas så att de högsta kraven alltid uppfylls. 3. Ökad stormintensitet och - frekvens Fastighet 1. Strömavbrott Reservelverk installeras för att hantera korta driftstopp Produktionsprocess 2. Minskad framkomlighet, resursbortfall Ökade investeringar i reningsanläggningar A changing climate for business är ett projekt som drivs av Krinova Incubator and Science Park och kommer att pågå Syftet med projektet är att ta fram en metod för att beräkna ekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för företag. Projektet finansieras av Region Skånes miljövårdsfond, Länsstyrelsen i Skåne län, Utvecklingsstiftelsen Sparbanken 1826 och Tyréns AB samt ett pilotprojekt finansierat av Jordbruksverket och EU.
Slutkonferens 141008. Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl
Slutkonferens 141008 Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl 1 Projektgrupp Karl-Erik Grevendahl, Krinova Maria Larsson, INDEA Susanna Bruzell, Mistra-SWECIA Ola Gustafsson/Gerd Lundquist, Länsstyrelsen
Läs merFramgångsrika företag i ett förändrat klimat en metodbeskrivning
Framgångsrika företag i ett förändrat klimat en metodbeskrivning Bakgrund Den här metoden syftar till att stötta företag som vill se över sina risker och möjligheter förknippade med ett förändrat klimat.
Läs merFrån ett brinnande miljöintresse till en av världens mest hållbara fiskuppfödningar
Från ett brinnande miljöintresse till en av världens mest hållbara fiskuppfödningar Johan Ljungquist är en av grundarna och utvecklarna till Gårdsfisk med en vision om världens mest hållbara fisk, uppfödd
Läs merAnteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Läs merINNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret
Läs merFindus Grönsaker rapport klimatanpassning
Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Introduktion Den 27 september 2013 kom FN:s klimatpanel med sin rapport som slår fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merRent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012
Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merFörändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat
Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merSveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.
Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten
Läs merMiljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området
Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1 Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige
Läs merSamtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:
Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om
Läs merMatsvinn. Åsa Odell, Vice ordförande LRF. Lantbrukarnas Riksförbund
Matsvinn Åsa Odell, Vice ordförande LRF Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Grisar som en del i ett kretslopp Vi odlar korn och vete som används som foder tillsammans
Läs merVad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson
Välkomna till Framtidsseminarium skånskt jordbruk 2035 13.00 Välkomna! Bengt Holgersson, ordförande i Hushållningssällskapet Malmöhus 13.05 Innovation och tradition: Var står vi? Vart går vi? Universitetslektor
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merInformation från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merKlimatförändring och försäkring
Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning
Läs merUppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin
e Regeringen Regeringsbeslut 2017-02-09 N2017/01029/SUN IV3 Näringsdepartementet Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin Regeringens beslut
Läs merEffektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE
Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE Development of NOvel, high-quality MArine aquaculture in Sweden - with focus on environmental and economic sustainability
Läs merHandlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18
Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...
Läs merMiljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs merVatten-för värdefullt för att bara användas en gång
Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det
Läs merÄt fisk med gott samvete. Urban hållbar produktion av fisk med industriella restflöden.
Ät fisk med gott samvete Urban hållbar produktion av fisk med industriella restflöden. Sluten landbaserat RAS-odling Industriell symbios. Inget läckage av näringsämnen till havet och minskad påverkan på
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del
Läs merNationell strategi för klimatanpassning
Nationell strategi för klimatanpassning Vad innehåller strategin? Hur ska arbetet organiseras? Viktoria Ingman, gruppchef Klimatenheten Miljö- och energidepartementet 1 Vad innehåller strategin? Nationell
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merAtt vända motgångar till möjligheter
Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,
Läs merLandbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO
Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Det nya vattenbruket? Det är inte nytt Över 8000 år sedan odlade man ål i Australien
Läs merBjörn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet
Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk
Läs merRamdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Läs merLivsmedelscentrum Oskarshamn Där logistik, energi- och cirkulär livsmedelproduktion sker i samverkan för ett mer hållbart samhälle.
Livsmedelscentrum Oskarshamn Där logistik, energi- och cirkulär livsmedelproduktion sker i samverkan för ett mer hållbart samhälle. Livsmedelscentrum Oskarshamn Mark Fisk Energi Grödor Finansiärer Arbetskraft
Läs merHandlingsplan Mälaren
Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.
Läs merLokalt ledd utveckling genom leadermetoden
Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden ÖK havs- och fiskeriprogrammet 5 oktober 2015 Leadermetoden Ta fram gemensam färdplan lokal utvecklingsstrategi Trepartnerskap i praktiken Nytänkande Delaktighet,
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition
Läs merVattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Läs merVATTEN- OCH MILJÖTEKNIK
VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK Vatten är människans viktigaste livsmedel. Produktion och rening av vatten är livsviktigt både lokalt och globalt. Ämnet vatten- och miljöteknik behandlar drift, underhåll och service
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merSLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14
Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska
Läs merFramtidens livsmedel - Hållbara kretslopp
Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker
Läs merFördjupad uppföljning av investeringsstöd till jordbruk, trädgård och rennäring för ökad konkurrenskraft
Fördjupad uppföljning av investeringsstöd till jordbruk, trädgård och rennäring för ökad konkurrenskraft Webbinarium Lena Callisen 2018-12-05 Bakgrund och syfte I nuvarande landsbygdsprogram finns investeringsstöd
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merEnergikollen Modul 21C
kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000
Läs merKlimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson
Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson Program Klimatkrisen och dess effekter Konsumtionsbaserade utsläpp Bikupa hur ser ditt klimatkonto ut? Hur tänkte jag? Tankar kring tågresan till
Läs merGlobala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Läs merFood Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN
Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter
Läs merVindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!
Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -
Läs merSammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/ Innehåll
Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/3-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för besöksnäringen med anledning av ett förändrat klimat?... 2 Vilka
Läs merKlimat- och sårbarhetsanalys
1(6) Klimat- och sårbarhetsanalys Ärendet Efter remissbehandling av ärendet om klimat- och sårbarhetsanalys har synpunkter från nämnderna arbetats in i analysen. Det har totalt inkommit åtta yttranden,
Läs merÅlands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning.
Ålands Vatten Ab Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning. Ann Nedergård Projektledare Åland Vatten Ab
Läs merRegional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2
Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 30 mars 2015 I workshop 1 fann vi 36 betydelsefulla trender till 2025 Betydelsen av bilaterala avtal ökar Bönder uppmärksammas
Läs merResiliens inom livsmedelsförsörjningen
Resiliens inom livsmedelsförsörjningen Resiliens Varför arbetar vi med resiliens? Varför resiliens inom livsmedelsförsörjningen? Hur har processen sett ut? Vilka är resultaten? Vilka är erfarenheterna
Läs merVA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merGuide till uppstart av landbaserat vattenbruk
Guide till uppstart av landbaserat vattenbruk Första funderingarna för blivande vattenbruksföretagare Idé och drivkraft, vad vill man uppnå? Vilken typ av verksamhet ser man framför sig? Förkunskaper om
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merVilka stöd finns att söka?
För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merAQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB
AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: 1) visa att vattenbruk
Läs merDetta är Jordbruksverket
www.jordbruksverket.se Detta är Jordbruksverket Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och ansvarar för
Läs merUtlysning av projektmedel
Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs mer20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
Läs merGenomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen
DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per
Läs merKlimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
Läs merKurser vid Yrkeshögskoleutbildningen
Kurser vid Yrkeshögskoleutbildningen Driftledare lantbruk, 300 Yh-poäng Termin 1 Lantbruket som företag, näring och arbetsplats, 15 p Lantbruksdjurens biologi och närmiljö, 25 p Odlingens biologi och teknik,
Läs merRegeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1
1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merVälkommen till Seminarium F: Dags att konkretisera arbetet med hållbar mat. #livsmedelsforum
Välkommen till Seminarium F: Dags att konkretisera arbetet med hållbar mat #livsmedelsforum Seminarium F: Dags att konkretisera arbetet med hållbar mat Kristina Fermskog Projektledare lokal Karin Ingelhag
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merUndersökning. - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning?
Undersökning - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning? Emma Hansson Rådgivare miljö Livsmedelsverket Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merHur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg
Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker: Högre temperaturer Ökad nederbörd Förhöjd havsyta Mer extremt
Läs merStrategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning
Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning Exempel från Eskilstuna kommun My Sellberg, Stockholm Resilience Centre Med utgångspunkt i Planetens gränser Ett säkert handlingsutrymme
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merBehovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp
Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv
Läs merLokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Läs merSamverkan i Västerhavets vattendistrikt Katarina Vartia
Gör om med bilder i stället Krister Skoog Samverkan i Västerhavets vattendistrikt Katarina Vartia Staffan Arvegård /N Detta är samverkan ett fortlöpande samarbete med andra aktörer utanför den egna organisationen
Läs merVägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro Planering för dricksvattenförsörjning är livsviktig Klimat- och
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merGjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Att förebygga skador i samarbete Vattnet i den hållbara staden, Göteborg 141113 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar Publik 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker
Läs merBiogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd
Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad
Läs merfiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014
Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merMatproducenter erbjuds hjälp att växa på sin lokala marknad
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID PRESSMEDDELANDE 2018-12-05 Matproducenter erbjuds hjälp att växa på sin lokala marknad Intresset för lokalproducerad mat innebär spännande affärsmöjligheter för entreprenörer.
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket
Läs merMöjligheter och utmaningar för en trygg livsmedelsförsörjning i Eskilstuna
Möjligheter och utmaningar för en trygg livsmedelsförsörjning i Eskilstuna Sammanfattning av Rapport över Resiliensanalys av Eskilstuna kommuns livsmedelsförsörjning Eskilstuna kommuns arbete har letts
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs mer