Gravarna vid Bäckaskogs kloster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gravarna vid Bäckaskogs kloster"

Transkript

1 2006:60 Gravarna vid Bäckaskogs kloster Arkeologisk förundersökning, Jan Kockum & Helene Wilhelmson Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2

3 Rapport 2006:60 Gravarna vid Bäckaskogs kloster Arkeologisk förundersökning, RAÄ 34 Kiaby socken, 1074 Kristianstad kommun Skåne län Jan Kockum & Helene Wilhelmson

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:60 ISSN Omslagsfoto: Detalj grav 1 och 2 (foto Jan Kockum). Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Innehåll Inledning 5 Läge och topografi 5 Historik och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 7 Schakt I 7 Schakt II 8 Schakt III 9 Osteologisk analys av gravarna 14 Individ I 14 Individ II 17 Individ III 22 Sammanfattning och slutdiskussion 23 Referenser 26 Administrativa och tekniska uppgifter 29 Lista över tillvaratagna fynd 30 Bilaga 1 31 Bilaga 2 33

6 Fig. 1. Bäckaskogs slott i Kristianstads kommun, Skåne. Fig. 2. Undersökningsområdet med ledningsschakten schematiskt inlagda som röda linjer. Utdrag ur fastighetskartan, bladet 3E 3b.

7 Inledning I samband med installation av jordvärme för Bäckaskogs slott gjordes vid schaktning för markslingor och ledningar omfattande markingrepp. Då området sammanfaller med Bäckaskogs slotts- och klosterområde, registrerat som fornlämning 34 i Kiaby socken, beslutade länsstyrelsen i Skåne län att en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning skulle företas. Undersökningen utfördes av Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne under perioden För undersökningen svarade antikvarie Jan Kockum samt antikvarie Helene Wilhelmson, som gjort den osteologiska analysen. Undersökningen hade föregåtts av en förundersökning inför nedläggning av kollektorslang i hagen söder om det nu aktuella undersökningsområdet. Vid denna undersökning påträffades ett dike, eller snarare en kanal, med träskoning. Funktionen är okänd och likaså den exakta dateringen. Sannolikt var anläggningen inte äldre än från 1600-talet. Kanalen kan troligen sättas i samband med ett dikessystem som avspeglas i kartmaterialet från 1667 och framåt (Kockum 2005). Resultatet föranledde inga ytterligare antikvariska insatser och anläggningen är numera söndergrävd för markvärmekollektorer. Läge och topografi Bäckaskogs slott med omgivningar ligger på en landtunga mellan Oppmannasjön och Ivösjön i Kiaby socken, Kristianstad kommun. Trakten är kuperad och slottet omges, förutom av de båda sjöarna, av omväxlande öppen jordbruksmark och skog. Nivåmässigt ligger den undersökta ytan strax under 10 m ö. h. Historik och fornlämningsmiljö Under 1160-talet etablerades ett premonstratenserkloster i Vä, men efter en förödande eldsvåda i början av 1200-talet flyttades verksamheten successivt över till Bäckaskog, där det år 1241 nämns en abbot. Omkring år 1280 bör kyrkan och tillhörande flyglar i all väsentlighet ha varit färdigställda. Till skillnad från till exempel cisterciensernas statuter innehöll premonstratensernas inga föreskrifter rörande klostrens uppförande och disposition, varför Bäckaskogs ursprungliga grundplan till stora delar är okänd. Idag återstår, förutom kyrkan, endast västra längans yttermurar (Jönsson 1987, Mannerståle 1989). Sedan åtminstone 1951 har emellertid ett flertal arkeologiska undersökningar eller iakttagelser gjorts på Bäckaskog, varav den mest omfattande genomfördes 1961 (Björk & Dahlén 1999). Tack vare dessa undersökningar känner vi således ändå till en del av den ursprungliga klosteranläggningens utseende, bland annat den östra längans anslutning till kyrkan. Från kyrkan kom man in i ett avlångt rum, som torde ha varit sakristian, och utanför den- 5

8 Fig. 3. Situationsplan med schakt I-III blåmarkerade. Schaktens bredd är ej proportionerligt återgivna. na mot klostergården bör korsgången ha legat. Den östra längans södra del samt den södra flygeln är däremot inte närmare kända. Kraftiga murgrunder och en källarnedgång antyder dock att dessa rivits i samband med uppförandet av Henrik Ramel d ä:s herrgård kring Till den medeltida anläggningen bör även den nu igenfyllda kanalen mellan Ivö- och Oppmannasjön räknas. På andra sidan kanalen ligger ytterligare en medeltida byggnad, det så kallade härbärget, vars ursprungliga funktion är okänd. År 1537, efter reformationen, förlänades Gert Ulfstand klostret och 1539 Jens Axelsen Brahe. Det var dock först när Henrik Ramel d ä erhöll klostret år 1584 som de stora förändringarna började göras och dagens slott tar form. Bland annat skall stallbyggnaden vara från 1600-talet. År 1680 konfiskerade kronan Bäckaskog och i och med ombyggnationer efter 1782 får slottet sitt definitiva utseende (Mannerstråle 1989). För utförligare beskrivning av Bäckaskogs historia hänvisas till Saltus Sanctæ Mariæ (Kockum 2006). 6

9 Fig. 4. Till vänster utdrag ur en karta från 1667 och till höger utdrag ur en karta från På båda kartor markeras kvarnbyggnaderna med en röd pil. Undersökningsresultat Vid schaktningsövervakningen följdes tre schaktsträckor. Den första schaktsträckan, här kallad schakt I, löpte mellan den så kallade möllan och den söder om liggande hagen. Den andra schaktsträckan, här kallad schakt II schaktades, med utgångspunkt i den mellersta delen av hagen, norrut och i en 90 vinkel in mot slottets västlänga och under dagens kök. Den tredje schaktsträckan, här kallad schakt III, grävdes från köksdelen och norrut parallellt med slottets västlänga. Vid kyrktornet vek schaktet av i 90 och löpte sedan parallellt med kyrkan och kostallet. Vid dessa byggnader gjordes två stickschakt, stick I och II. Nedan följer en redovisning av vad som framkom i schakten. Sträckan utgjordes av cirka 85 löpmeter schakt med en bredd om cirka 1,6 m och ett djup om cirka 1,1 m. Schaktet utgick från den så kallade möllan, en sentida byggnad utan någon anknytning till namnet annat än att den delvis ligger på platsen för en, eller två, äldre kvarnbyggnader. Denna, eller dessa, finns avbildade på en karta från 1667 och en från 1773 (se fig. 4). I den nordligaste delen av schakt I framkom i schaktmassorna Schakt I Foto 1. Den norra delen av schakt I sedd från söder. Till vänster i bild syns den så kallade möllan (foto Jan Kockum). ett blandat material delvis bestående av sentida byggmaterial såsom lättbetong och delvis bestående av äldre storstenstegel. Denna del av schaktet tycks till stör- 7

10 Foto 2. Schakt II. Den öst-västliga delen in mot dagens kök sedd från öster. I höjd med skyffeln framkom en formtegelsten. På fotot framgår hur den naturliga sanden kommer i dagen mellan nedgrävningarna (foto Jan Kockum). re del ha sammanfallit med den moderna byggnadens frischakt. I de lösa schaktmassorna påträffades även skärvor av kärl i yngre rödgods av tals typ. Det äldre teglet och keramiken kan möjligen knytas till kvarnbyggnaderna. Det skall dock påpekas att en kvarnbyggnad i sig inte krävde några tegelmurar. Inga fasta anläggningar eller byggnadsrester påträffades. I mellanpartiet av schaktet var det tämligen tomt, men i den sydligaste delen av schaktet, där detta skulle korsa en grusgång, framkom en stor mängd sten, tegel och dylikt, uppblandat med byggskrot från modern tid. Detta tolkades som dumpmaterial som använts för att fylla upp det dike som löpte parallellt med gången. Schakt II Foto 3. Schakt II. Den nord-sydliga delen av schaktet sett norrifrån. Det närmaste partiet går genom den igenfyllda kanalen (foto Jan Kockum). Schaktet uppgick till cirka 120 löpmeter med en bredd som uppgick till cirka 2 meter och ett djup om cirka 1 m. Schaktet knöt samman hagen och dess markslingor med slottsanläggningen. I likhet med schakt I fanns det i schakt II en uppfyllning i den södra delen, invid grusgången, bestående av dumpmaterial. 8

11 Den mellersta delen av schaktet karaktäriserades av en upp till 0,5 meter tjock trädgårdsmylla, det vill säga de humösa växthorisonterna. I denna mylla fanns ett väldigt litet inslag av fynd. Inalles påträffades två rörhandtag från trefotsgrytor av typen yngre rödgods (ej tillvaratagna). Trädgårdsmyllan tjocknade i den mellersta delen av schaktet, framförallt i höjd med den torrlagda kanalen där det även tillkom vattenavsatta lager. Efter kanalen böjde schaktet av i 90º in mot slottets västra flygel. Även här var det tjockt med matjord, här uppblandad med tegel, kalkbruk och andra rivningsmassor. I detta område fanns även Foto 4. Stenläggningen vid västlängan (foto Jan Kockum). en del större nedgrävningar. Sammantaget resulterade detta i att den naturliga undergrunden i form av sjösand endast ställvis kom i dagen. Bland teglet i rivningsmassorna påträffades en formtegelsten (fnr 3), troligen från en valvribba, samt ett bryne (fnr 1). Massorna härrör sannolikt från 1600-talet, då man rev och byggde till. Schakt III Schaktets längd uppgick till cirka 120 meter, bredden varierade mellan 0,6-1,2 meter och djupet mellan 0,6-0,9 meter. I den södra delen av schaktet påträffades en stenläggning som fragmenterats redan i historisk tid (se fig 3 och foto 4). Detta framgick av att sättsanden fortsatte utanför själva stenläggningen. Inget direkt daterande material framkom i förbindelse med den stenlagda ytan. Nivån i förhållande till slottets västlänga samt innehållet i byggmassorna ovan gör det emellertid troligt med en terminus ante quem-datering till 1600-talet. Sannolikt har den aktuella stenläggningen samband med den som påträffades i samma område vid undersökningar Stenläggningen fick ligga kvar in situ och täckets med en fiberduk innan ledningarna lades ner. 9

12 Foto 5. Gropen med felbränt tegel. Här synlig både i sektion och i plan (foto Jan Kockum). Drygt 10 meter norr om stenläggningen framkom en nedgrävning, som i schaktets sektion hade en längd om cirka 3 m och ett djup om ca 0,4 m (se fig. 3 samt foto 5 och 6). Gropen var delvis nedgrävd i den naturliga sjösanden och påträffade cirka 0,6 m under dagens marknivå. Fyllningen bestod av en stor mängd felbränt storstenstegel. Felbränt tegel användes ofta som fyllning i skalmurskonstruktioner, men i detta fallet har det helt sonika grävts ner på platsen. Fyllmaterialet i gropen kan indirekt visa på en tegelbränningsugn i den omedelbara närheten. Cirka 9 meter söder om kyrkans torn, på 0,6 meters djup påträffades två gravar, vilka båda skadades av schaktningen. Båda var orienterade i öst-västlig riktning med huvudändan i väst. I den södra graven, grav 1, låg en spenslig man. Gravnedgrävningen var 2,1 meter lång och 0,7 meter bred. Det fanns inga spår efter kista eller svepning. Inga daterande fynd framkom. Foto 6. Exempel på felbränt tegel (foto Jan Kockum). Fig. 5. Översikt över gravarna på slottets västra sida. 10

13 Foto 7 (ovan). Grav 2 (detalj). Lägg märke till den patologiska förändringen i den vänstra höften (foto Jan Kockum). Foto 8 (till höger). Osteologen Helene Wilhelmson rensar fram barnet i grav 3 (foto Jan Kockum). Mannens armställning, händerna över bröstet (typ D), ger emellertid en terminus post quem-datering till cirka 1400 (Arcini 1999, s 20). En halvmeter norr om grav 1 framkom grav 2. Även i detta fall var det fråga om en gravlagd man med armställning typ D, således även han med en terminus post quem-datering till cirka Gravnedgrävningen var 2 meter lång, dock gick inte bredden att avgöra då nedgrävningens sidor inte längre var urskiljbara. I nedgrävningen, intill mannens högra ben, påträffades en spik (fnr 6) och under mannen ett tegelfragment (fnr 5). Spiken kan möjligen komma från en kista, det skulle dock vara anmärkningsvärt att en, men inga fler skulle ha bevarats till idag. I det här läget gjordes den antikvariska bedömningen att sträva efter att skona ytterligare eventuella gravar från att bli förstörda. För att kunna bedöma antalet gravar, inför en diskussion med exploatören, schaktades det ner till en nivå då gravnedgrävningarna blev synliga. Inom de följand fyra metrarna norr om grav 1 och 2 påträffades ytterligare fyra eller fem gravar. Sedan följde ett område om cirka 13 meter där gravnedgrävningarna skar in i varandra efter flera varv av begravningar, något som också framgick av ett stort inslag av redeponerat gravmaterial i massorna ovan. I dessa massor, mittför västlängans nordligaste del, framkom även ett golvtegel med ritsad dekor (fnr 4), samt i området för grav 1 och 2 ett fragment av en slipsten (fnr 2). Det exakta antalet gravar i området gick inte att avgöra, men med tanke på hur tätt de låg var bedömningen att det rörde sig om mellan stycken. Efter denna ansamling var schaktet emellertid tomt på gravar i cirka 11 meter, sedan kom ytterligare tre gravformade nedgrävningar. Alla gravar framkom på en nivå som varierade mellan 0,5 och 0,6 meter under dagens marknivå. I samråd mellan exploatören, länsstyrelsen och Regionmuseet bestämdes att man skulle lägga rö- 11

14 ren ytligare för att skona gravarna. Det ytligaste man kunde lägga rören var emellertid på ett bottendjup av 0,6 meter, det vill säga 0,2 meter grundare än den ursprungliga planen, varför de gravar som endast låg 0,5 meter ner skulle förstöras. Således skulle ytterligare två berörda gravar komma att behöva grävas ut och dokumenteras. Den ena, grav 3, visade sig innehålla lämningarna efter ett barn på cirka 2 år. Själva gravnedgrävningen var cirka 1 meter lång och 0,5 meter bred. Inga daterande fynd framkom i nedgrävningen. Armställningen ger inte heller den en bra ledning då högerarmen låg i C-ställning (vanlig under 1200-talet och framåt, ibid), medan vänster arm låg i D-ställning. Det är dock mest sannolikt att det har rört sig om en armställning typ D, där högerarmen glidit ner vid förmultningsprocessen. Den andra gravliknande nedgrävningen hade dimensionerna 0,9 x 0,7 m. Denna visade sig dock vara tom. I fyllningen framkom en liten skärva planglas från modern tid. Troligen har det inte varit fråga om en grav. I området framkom ytterligare två gravnedgrävningar. Dessa berördes inte av rörnedläggningen och behövdes således inte grävas bort. I den ena syntes delar av skallen och det kunde konstateras att den gravlagde även i detta fall var ett barn. I den andra stack tåbenen fram. Av dessa kunde man sluta sig till att det var fråga om ett barnskelett. I den gravtomma ytan mellan de båda gravansamlingarna var det tomt på anläggningar så när som på en större nedgrävning fylld med rivningsmassor. Norr om barngravarna, där schaktet gjorde en 90º sväng, var en stor mängd stenblock nedgrävda. Dessa hade samma dimensioner och bar spår av samma sprängteknik som de block som ingår i muren mellan orangeriet och kyrkans torn. Stenblocken har tolkats som överskottsmaterial vid uppförandet av muren under 1800-talet. Norr om kyrkan fortsatte schaktet parallellt med kyrkans norra mur. Här ökade åter schaktdjupet. I höjd med kyrkans västparti och torn kom ytterligare tre gravar. Dessa låg på cirka 0,9 meters djup och kunde således skonas. I den östra delen av schaktet övergick den naturliga undergrunden från sand till lera. I denna del av schaktet påträffades varken gravar eller andra anläggningar. Alla gravar som skonats täcktes med fiberduk innan de ledningsschakten fylldes igen. Utifrån den öst-västligt orienterade delen av schakt III utgick två schaktstick in mot slottsanläggningen. Stick I gick in mot kyrkans västparti. Djupet var som mest 0,8 meter och bredden cirka 0,8 meter. Inga gravar syntes på det aktuella djupet. De övre 0,6-0,8 metrarna bestod av trädgårdsmylla med stora inslag av rivningsmassor. Inslaget ökade ju närmare kyrkan det schaktades. I rivningsmaterialet märktes bland annat fragment av munk-/nunnepannor. Inga anläggningar 12

15 eller konstruktioner påträffades i stick I. Närmast kyrkomuren fanns det sedan tidigare ett längsgående schakt med ett betongrör. Det andra schaktsticket, stick II, avslutade schakt III och gick in till det så kallade kostallet. Här framkom direkt under grässvålen en illa lagd stenläggning som sträckte sig från stallet ut till huvudschaktet, det vill säga drygt 17 meter ut. Denna torde vara lagd i sen modern tid då den överlagrade ett ca 0,2 meter tjockt lager med rivningsmassor bland annat innehållande tegel från modern tid. Cirka 0,3 meter under nuvarande marknivå påträffades ytterligare en stenläggning. Denna var omsorgsfullt lagd och hade samma utsträckning som den yngre stenläggningen. I norr avslutades med en kantmarkering av något större stenar. Stenläggningen är troligen jämngammal med kostallet, som har sitt ursprung i ramelskt 1600-tal (Lindhagen 1972). Under stenläggningen framkom inget ytterligare av antikvariskt intresse. Det skall emellertid nämnas att det betongrör som påträffades närmast intill muren vid kyrkan även hade sin fortsättning vid kostallet. I schaktet för röret påträffades fragment av två kranier. Dessa var redeponerade, men visar att man vid nedläggandet av rören schaktat igenom gravar. Dessa kan naturligtvis ha legat var som helst längs med ledningssträckan. Det ligger emellertid närmast till hands att anta att gravarna låg i närheten av den plats där gravmaterialet återbegravdes. Det redeponerade materialet kan således indikera att det funnits gravar i området framför kostallet. Eventuellt kvarvarande gravar kan förmodas ligga djupare än den aktuella ledningsdragningen. 13

16 Foto 9 (vänster). Grav 1 till vänster innehållande individ I, grav 2 till höger innehållande individ II (foto Jan Kockum). Foto 10 (höger). Grav 3 innehållande individ III (foto Jan Kockum). 14 Osteologisk analys av gravarna De tre undersökta gravarna var väl bevarade och ostörda av senare markarbeten eller gravar. Skeletten hade en brungul färg och var vid framrensning och upptagning sköra, då de liksom den omgivande sanden var fuktiga, men blev fullt hanterliga och avsevärt mindre sköra då de torkat långsamt och tvättats med pensel utan vatten. Benen får i nuläget sägas vara i mycket gott skick vad gäller bevaringsgrad även om mindre fragmentering uppstod vid schaktning, utgrävning och torkning/rengöring. De tre skeletten var nästintill kompletta även om individ I var lite sämre bevarad än övriga och vissa element fragmenterades vid framrensningen. Resultatet av de osteologiska bedömningarna av de tre individerna kommer att presenteras separat för var individ nedan. De osteologiska metoderna för bedömning av kön, ålder och kroppslängd som använts i detta arbete presenteras i tabellform separat från nedanstående text (i bilaga 1) vilket främst avser att underlätta eventuella framtida studier av gravplatsen samt jämförelser med andra osteologiska material. Individ I Skelettet efter individ I (foto 9) var som tidigare nämnts något sämre bevarat än de övriga vilket inverkade på val av osteologiska metoder för bedömning av främst ålder och kroppslängd. Individen bedömdes vara man, något som grundas på bäckenets tydligt manliga karaktär då kraniet gav en mer ambivalent bild med flertalet mindre utvecklade (och därmed kvinnliga) muskelfästen. De karaktärer

17 Foto 11.Individ I s under- och överkäke. På underkäken (till vänster) syns spåren av tandförlust, kariesangreppet i en rotrest på vänster sida och på överkäkens vänstra del (till höger) tandbensförlusten och tandstenen (foto Helene Wilhelmson). på bäckenet som vanligen används för åldersbedömning var skadade eller saknades helt. Mannens ålder då han dog bedömdes därför genom tandslitage till år, troligen med en svag förskjutning åt den övre delen av intervallet sett till skelettets övriga beskaffenhet. Mannen var cirka 170 centimeter lång dvs. bara två centimeter kortare än medellängden för män enligt samtida kyrkogårdar från Lund (Arcini 1999:70f). Trots sin unga ålder visar mannen spår av flera sjukdomar och patologier i skelettet. Man kan av detta lätt bli lurad att tro att mannen hade en svag hälsa, vilket kanske inte alls var fallet eftersom han inte dukade under för sjukdomarna och påfrestningarna direkt utan överlevde länge nog för dem att sätta sina spår på skelettet. Bland de mindre förändringarna som observerats i skelettet kan nämnas förändringar i muskelfästen (entesopatier) i axeln där benet ombildats och små hål framträder genom ytan. Förändringarna är något tydligare på höger än vänster axel men även vänster nyckelben och höger strålben uppvisar mindre förändringar av samma art. Hur allvarliga dessa var är svårt att precisera då entesopatier i senare forskning visats vara starkare relaterat till ålder än specifik eller överdriven fysisk ansträngning (t.ex. Weiss 2003) och dessa förändringar är ganska svagt utvecklade. Då individen var så pass ung är förändringarna dock intressanta att notera, då de knappast kan knytas till hög ålder. Även på ryggraden finns spår av påfrestningar, då nytt ben (osteofyter) pålagrats på kotkropparna på främst bröstkotorna, men också ländkotorna som även visar förbeningar av ligamenten mellan kotbågarna (ligamenta flava). Osteofytbildning på kotkropparna är inte vanligt förekommande, i samtida jämförbara material från Lund, i denna åldersgrupp då endast 17,4% av männen mellan år drabbades. Denna form av förändring verkar generellt bli vanlig med högre ålder då materialet från Lund visar att ungefär hälften av männen över 40 år hade dessa ombildningar (Arcini 1999:175f). Kotorna visar alltså att mannen har spår av påfrestningar i ryggen som inte är att förvänta vid den låga åldern. 15

18 Foto 12 (ovan). Benförändringen på vänstra sidan snett ovanför örat på individs I s skalle sedd bakifrån (till vänster) samt från sidan (till höger) (foto Helene Wilhelmson). Foto 13 (höger). Benförändringen (cirka 8 mm diameter) på skallens insida snett ovanför vänstra ögonhålan (foto Helene Wilhelmson). Mannens tandhälsa är generellt dålig för en ung individ med tandsten, tandbensförlust och förlorade tänder (foto 11). Tandbenet har reducerats över större delen av överkäken och även i underkäken och då extra mycket på två ställen. Det ena stället är i alveolen runt första kindtanden (M1) på vänstersidan, där endast en till större delen demineraliserad rotstump återstod av tanden. Det andra stället är i alveolen kring tanden framför (P2) på motsatt sida där alveolen är nästintill fullständigt sluten och ingen tand påträffades. Detta skulle kunna betyda att hela tanden gått förlorad eller att den satt mycket löst medan mannen var i livet. Orsaken till att mannen förlorat tänder i så ung ålder skulle kunna vara att han led av svåra kariesinfektioner i dessa tänder, möjligen på grund av tandbensförlusten. Karies angriper gärna precis i övergången mellan krona och rot på tanden om denna blir åtkomlig vid tandbensförlust (t.ex. Hillson 1996: 261) och små karieskaviteter i övergången mellan emalj och rot påträffades i båda tänderna (M2, M3) bakom den kindtanden där bara en rotstump fanns kvar. I överkäken verkar ingen tand ha gått förlorad även om tandben försvunnit utmed hela käken samt att rotspetsarna till de två första kindtänderna dessutom brutit igenom det tunna tandbenet. Det förekommer stora mängder tandsten på främst de bakre tänderna på vänster sida av käken. Tandstenen förekommer dessutom på tändernas utsida mot kinden. Att bara ena sidan har så pass mycket tandsten och att den 16

19 förekommer på utsidan kan möjligen tyda på att mannen haft svårt att tugga på denna sida. På skallen har mannen en förändring av skalltakets yttre struktur en bit bakom vänster öra med en pålagring av annat material, troligen trä från kistan (foto 12). Det är bara den yttre delen av skalltaket som påverkats och precis i sömmen mellan två skallben (occipitale, parietale). Insidan av benet ser helt normalt ut och förändringen är mycket mild och ger främst ett smält uttryck. Möjligen skulle detta kunna vara tecken på en ytlig skada i huden som inte gått så djupt att skallbenet skadats i ytan men ändå blivit infekterat vilket lett till dessa mindre förändringar i benets ytstruktur. Ytterligare en benförändring finns på skallen men på insidan av skalltaket (foto 13). I pannan över vänstra ögonhålan (frontale) finns en mindre fördjupning med ojämn tillväxt av nytt ben. En möjlig orsak skulle kunna vara en blödning som tryckt undan och omformat skalltaket och bildat en såkallad arachnoid granulation. Dessa brukar dock främst förknippas med äldre individer och då ofta i flertal av mindre storlek och med spridning även över andra skallben (parietale, occipitale). En tumör kan också vara en möjlig orsak till denna form av benförändring (tex. Kuroiwa et al 2001, Rosenberg et al 2003). Den egentliga orsaken till förändringen får dock sägas vara okänd, då det rör sig om en ung individ. Möjligen skulle förändringen kunna diagnosticeras närmare av neurologisk expertis inom sjukvården, vilket denna rapport tyvärr inte ger utrymme för. Individ II Skelettet i denna grav var mycket komplett, ytterst få ben saknades och bevaringen var bättre än för individ I (foto 9). Individen bedömdes vara man då karaktärerna på både bäcken och skalle var klart manliga. Åldern bedömdes dels genom bäckenet och dels genom tandslitage. Höger och vänster sida av bäckenet gav något olika åldersbedömning som sammanfattas i intervallet års ålder. Slitaget på kindtänderna ger en liknande ålder, år. Mannen var cirka 183 centimeter lång, alltså hela tolv centimeter längre än genomsnittet vid denna tid (Arcini 1999:70f) även om kroppslängden är särskilt vansklig att uppskatta i hans fall då han led av en sjuklig förändring i skelettet som påverkat benens längd. Väljer man att se en längre kroppslängd som en indikation på god hälsa och förmånlig social situation sätter det individ II i en stark position även om det är mycket svårt att ta ställning till i enskilda fall med tanke på individuell variation. Mannen har under sin livstid säkerligen råkat ut för många åkommor och sjukdomar, varav några liksom för individ I lämnat spår i skelettet. Individ II verkar vid sin död dock ha haft en betydligt bättre tandhälsa än individ I. Endast en tand har drabbats av karies, tandlossningen är mindre omfattande och inga tänder har gått förlorade i livet. Tanden som drabbats av karies, en kindtand på höger sida i överkäken (M2) har desto större kavitet (foto 14). Tandlossningen är i både 17

20 Foto 14. Den stora karieskaviteten i andra kindtanden (M2) på höger sida i överkäken sedd underifrån (till vänster) och från insidan (till höger) (foto Helene Wilhelmson). över- och underkäken något mer framskriden längre bak i munnen än fram. Det är speciellt i underkäken som tandsten lagrats runt de främre tänderna på höger sida. Då tänderna i vänster käkhalva generellt är mer slitna skulle det möjligen kunna höra ihop med tandstensförekomsten. Individ II s rygg visar tecken på slitage såväl på hals-, bröst- som ländkotor som är mer omfattande än förändringarna hos den yngre individ I. På halskotorna uppvisar lederna mot andra kotor förändringar. Sådana syns också på bröstkotornas leder mot revbenen, i form av perforeringar och osteofyter, som indikerar början till ledförslitning. Individ II hade även såsom Individ I nybildat ben (ostefyter) runt kotkropparna på främst länd- och bröstkotor. Flera bröstkotor och några ländkotor har även gropar i kotkroppen, Schmorl s noder, som bildas då brosket mellan kotkropparna trycks in, vilket brukar kopplas till påfrestningar på kotpelaren. På foton från framrensningen (foto 9) förefaller nackställningen anatomiskt onaturlig, vilket förmodligen är ett resultat av kroppens nedbrytning då kotorna inte uppvisar några brott, kompressioner, skador eller abnormaliteter av någon art. En sjukdom som mannen led av som skulle kunna ha bidragit till ökad belastning på ryggen är en skevhet i placeringen av vänstra lårbenets höftkula och medföljande förkortning av hela benet (foto 7, 15). Mannen haltade troligen redan i tonåren, då det vänstra lårbenshuvudet försköts ned utmed lårbenshalsen som då blivit kortare än den högra. Lårbenshuvudet har också blivit mer utdraget och lite plattare jämfört med det högra. Förändringarna i vänstra lårbenshuvudet motsvarar sjukdomen SCFE (slipped capital femoral epiphysis). Orsaken till SCFE tros vara upprepad normal påfrestning på en försvagad epifys, akut trauma på normal eller tidigare försvagad epifys (Perron et al 2002) eller en påfrestningsfraktur (Ortner 2003:347). Även ärftlighet har pekats ut som en möjlig bidragande orsak såväl som hormonell obalans liksom försenad skelettutveckling (Weinstein & Carney 1997; Ortner 2003:346f). 18

21 Foto 15. Övre delen av Individ II s båda lårben (det vänstra till vänster, högra till höger) där glidningen av vänstra ledkulan kortat lårbenshalsen och ändrat ledkulans form något i jämförelse med den högra (foto Helene Wilhelmson). Sjukdomen är ovanlig med moderna mått mätt, nu drabbar den i genomsnitt 1-3 individer på och då främst pojkar i tonåren (Weinstein & Carney 1997; Scheuer & Black 2000:390; Perron et al 2002). I den senaste forskningen kopplas åkomman dessutom mycket ofta samman med stark övervikt (tex. Weinstein & Carney 1997; Perron et al 2002; Jingushi & Suenaga 2004). Arkeologiskt har SCFE tidigare hittats på t.ex. de samtida kyrkogårdarna i Lund hos 3 av 1276 undersökta individer (Arcini 1999:109). Detta ger en bild av att sjukdomen var vanligare under medeltid men man bör dels ta hänsyn till det stora tidsspann på hundratals år som begravningarna omfattar och dels möjligheten att de begravts där just kan ha att göra med just detta tillstånd. De tecken på artros (ny benbildning, perforeringar eller blank yta) som förknippas med sjukdomen var knappt utvecklade hos individ II vilket antyder att förändringen varit mild och inte orsakat de allvarliga ledproblem som är vanliga även hos unga individer med denna åkomma. I jämförelse med de tre individerna med SCFE i materialet från Lund är förändringarna förknippade med ledförslitning något mindre utvecklade, även om förskjutningen av ledkulan är i liknande omfattning. Individens anpassning till en funktionshämmande skelettförändring är alltid svår att bedöma eftersom människor upplever och hanterar dem mycket olika. Men när ledkulan vuxit fast i lårbenet (vanligen i sena tonåren) upplevde mannen förmodligen inte något större obehag förutom att han haltade för att vänstra benet var kortare. Mannens högra handled bär, till skillnad från vänstra höften, spår av en sjukdom som han ådrog sig som vuxen. Handledens ben är deformerade som ett resultat av långt gången Kienböck s sjukdom, även kallad lunatomalacia (foto 16). Sjukdomen innebär att månbenet (lunatum) kollapsar och dör då det har för liten blodgenomströmmning. I individ II s fall har även flera övriga handlovsben samt den undre ledänden på strålbenet radikalt ändrad form. Ett så pass långt framskridet stadium av sjukdomen som individ II uppvisar skulle förmodligen bedömas som fas 3-4 (men troligen fas 3B i Stahl- Lichtmans system) enligt moderna 19

22 Foto 16. Kienböcks sjukdom i Individ II s högra handled. Benförändringarna omfattade hela handleden vilket syns i fotot av strålbenets undre led och större delen av handlovsbenen (längst till vänster). Högra månbenet (lunatum) har förändrat form radikalt vilket blir speciellt tydligt i jämförelse med det friska vänstra (längst till höger i bild) (foto Helene Wilhelmson). definitioner av röntgenbilder (se t.ex. Garcia- Elias & Vidal 1997; Keith et al 2004). Anledningen till den försämrade blodtillförseln (och därmed sjukdomen) benämns ännu som okänd även om flera teorier finns. De dominerande teorierna kan sammanfattas med predisposition (variationer i anatomisk uppbyggnad av blodkärl och ben), trauma (t.ex. fraktur vid fall), och repetitivt trauma (upprepade mindre frakturer t.ex. vid snickararbete). Sjukdomen verkar även ha ett progressivt förlopp vilket manifesteras i den gradvisa försämringen av handledens och senare även hela armens funktion (Irisarri 2004; Keith et al 2004). Det är ofta den dominerande handen (dvs. höger för högerhänta) som drabbas men det förekommer även att båda handlederna påverkas (Garcia- Elias & Vidal 1997; Keith et al 2004). Arkeologiskt är Kienböcks sjukdom inte helt ovanlig (t.ex. Nakai et al 2002) även om diagnosen är mycket svår att göra i de fall där sjukdomen är i de tidigaste faserna. Utan röntgen kan det över huvud taget vara svårt att upptäcka de tidiga försämringarna i benets inre struktur när man bara har skelettet. Kienböcks sjukdom drabbar främst vuxna män även om unga som gamla och även kvinnor kan utveckla den. Flertalet studier visar att det är en större del fysiskt hårt arbetande män i års ålder som utvecklar sjukdomen, även om sambandet visat sig vara mindre starkt än man trodde från början (Ortner 2003:351; Irisarri 2004). Detta blir speciellt relevant för individ II som ju var en man i års ålder. Då hårt fysiskt arbete och även repetitivt trauma har kopplats samman med sjukdomen leder detta till den spännande tanken att individ II kan ha varit en lekbroder som arbetade på klostret med tyngre hantverkssysslor. Mindre benförändringar framträder också i mannens axlar, närmare bestämt i övre överarmsbenet (tuberculum minor) och i det högra strålbenet (radius) vilket kan ha koppling till förändringen i handleden genom Kienböcks sjukdom. Mannen levde förmodligen i flera år med sin sjukdoms eskalerande symptom. I slutet led han troligen av den kroniska smärta, stelhet, svaghet och begränsade 20

23 Foto 17. Den stora blåsstenen av karbonatapatit (dahllit) som påträffades i individ II s bäcken (foto Helene Wilhelmson). rörlighet i hela armen som är vanlig för patienter i denna fas. Sjukdomen befann sig vid tiden för mannens död precis före sista utvecklingsstadiet men var sannolikt inte orsak till hans död. En sten påträffades vid framrensningen av graven liggandes ovanpå korsbenet (sacrum) i mannens bäcken. Stenen är cirka 5 cm lång, väger 54,6 gram och äggformad med en svagt gul färg och i det yttre skalet melerad i enstaka mörkare blodkärlsliknande skuggor (foto 17). Innanför det yttre sköra äggskalslika skiktet är strukturen mer som fint träspån på en hårdare träliknande yta. Stenen analyserades med IR-spektrometri med avseende på sammansättning dels i det yttersta skiktet och dels 2-3 mm in i stenen (bilaga 2). De innersta delarna undersöktes alltså inte kemiskt då risken att förstöra stenen var för stor i förhållande till den information man skulle kunna utvinna (se t.ex. D Alessio et al 2005). De analyserade delarna av stenen bestod endast av karbonatapatiten dahllit. Denna sammansättning förekom också i blåsstenar från två gravar ifrån ett medeltida kloster i Åhus (Arcini 2003:141, Arcini muntl.). Oftast har urinstenar även arkeologiskt en annan kemisk sammansättning än denna med olika former av kalciumoxalater (Steinbock 1989; Anderson 2001; Hesse et al 2002). Karbonatapatiter står i genomsnitt för en mycket liten del, cirka 5%, av stenarna i modern tid, dock med vissa variationer mellan olika populationer och geografiska områden (t.ex. Sperrin & Rogers 1998; Hesse et al 2002). Generellt kopplas stenar av karbonatapatit till urinvägsinfektioner (t.ex. Bichler et al 2002; Hesse et al 2002). Mannen led alltså av urinvägsinfektion under slutet av och möjligen hela stenens bildning. Den stora tunga stenen bör ha blockerat urinledaren åtminstone tidvis vilket resulterat i problem med att tömma blåsan och förmodligen svåra smärtor. Den stillastående urinen i blåsan skulle i sin tur ha befrämjat fortsatt eller ny urinvägsinfektion utan hopp om permanent tillfrisknande. Den vård som ett kloster skulle kunna ha erbjudit vid denna tid var i form av örtkurer, badkurer, åderlåtning, 21

24 massage eller möjligen en högriskoperation (t.ex. Anderson 2001) kunde inte hjälpa mannen då stenen växt sig så pass stor. Klosterbröderna i Bäckaskog hade förmodligen inte kunnat bota mannen ens med den enda verksamma behandlingen- en operation med mycket liten utsikt för överlevnad. Eftersom stenen låg kvar i graven som om den låg i blåsan opererades mannen troligen inte heller eller överlevde inte ens själva operationen. Stenen skulle alltså förr eller senare ha orsakat mannens död då han inte kunnat tömma blåsan och de därav följande urinvägsinfektionerna gjorde att stenen fortsatte växa. Individ III Den sista individen som togs upp vid schaktningsövervakningarna 2005 visade sig vara ett barn (foto 8, 10). I närheten av graven låg två andra barngravar, dock inte inom exploateringsytan, där enstaka benelement (kranie, falanger) kom i dagen vid framrensningen av individ III s grav. Individ III hade armarna i en halv D-ställning där den vänstra armen halkat ned mot midjan, troligen tidigt i föruttnelseprocessen då armen och handen tycktes ligga anatomiskt korrekt. För övrigt saknades få element och de ännu ej fastvuxna ledändarna (epifyserna) påträffades för de flesta större rörben och även mindre element. Genom tändernas frambrott i käkarna bedömdes barnets ålder till cirka 2 år. Skelettets utveckling i övrigt stämde väl med tandutvecklingen. Benförändringar som är vanligt förekommande på medeltida barnskelett är avvikelser i emaljens yta, så kallade emaljhypoplasier, och porositet i ögonhåla eller skallben (cribra orbitalia/cranii, porotisk hyperostosis). Dessa förändringar används ofta i diskussioner om hälsa och levnadsförhållanden då de anses indikera perioder av sjukdomar och/eller näringsbrist även om förändringarnas orsaker är omdebatterade och inte helt klarlagda. Individ III saknade helt dessa förändringar. Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att barnet hade god hälsa vid sin död. Istället är det lika troligt att barnet dog innan de omständigheter som orsakar dessa typer av spår hunnit göra avtryck i skelettet. Alexandersen och Iregren (2002:215) kom till exempel fram till att det var just i 2½- 4 års åldern som barnen i det högmedeltida Westerhus- materialet utvecklade de störningar i emaljen som inte manifesterats hos individ III. Iregren et al (2002:193) befäster även tidpunkten för avvänjning från amning, vilket kan beskrivas som en stor förändring i förutsättningarna för barnets allmänna hälsotillstånd, till 2 års ålder genom kemiska spårämnesanalyser. Orsaken till individ III s död är dock långt från klarlagd och skulle kunna bero på flertalet faktorer som inte heller lämnar spår i skelettet såsom t.ex. akuta infektioner eller virussjukdomar. En sjuklig förändring som är mindre vanlig förekommer däremot hos individ III. Förbeningar av vävnad i en muskel- eller seninfästning mot benet, myositis ossificans, finns på både höger och vänster överarmsben och är speciellt tydligt på höger sida (foto 18). Denna typ av benförändring brukar sättas i direkt samband 22

25 Foto 18. Benutväxterna på Individ III s bägge överarmsben (humerus) sk. myositis ossificans. Det högra benet (till höger) hade en något större utväxt än det vänstra (till vänster i fotona) vars utväxt var något sämre bevarad (foto Helene Wilhelmson). med trauma, ett benbrott eller en skada inuti en muskel (Buikstra & Ubelaker 1994:119, Ortner 2003:157ff), speciellt när det rör sig om unga individer (Ortner 2003:134). Det som gör åkomman intressant i en diskussion om individ III s hälsa är alltså att det antyder att barnet drabbats av trauma i en späd ålder. Dessutom verkar traumat ha påverkat båda armarna samtidigt. Arkeologiskt finns få fall av denna åkomma rapporterade för små barn även om det förekommer och då emellanåt just på överarmarna (Arcini muntl.). Inte heller i modern tid verkar denna benförändring förekomma på så sätt att den kan sättas i samband med visst beteende eller typ av trauma för så unga individer. Sammanfattning och slutdiskussion I samband med installation av jordvärme för Bäckaskogs slott gjordes omfattande markingrepp vid schaktning för markslingor och ledningar. Bland annat berördes ytorna framför slottets västlänga och den gamla kyrkan, det vill säga de enda kvarvarande partierna av klostret i Bäckaskog. Vidare schaktades den igenlagda kanalen, som en gång i tiden band samman Oppmannasjön och Ivösjön, igenom. Slutligen berördes ett område kring mölleplatsen vid den igenlagda kanalen. Vid platsen för möllan, möjligen flera generationers möllor, påträffades inga fasta lämningar eller anläggningar som kunde knytas till någon kvarnaktivitet. Däremot framkom en del äldre storstenstegel samt keramik av typen yngre rödgods från tiden då kvarnen i bruk. Således kan materialet sannolikt knytas till kvarnen. Vid västlängan, utanför det som idag inhyser köket, schaktades delar av en stenläggning fram. Denna har troligen en terminus ante quem-datering till 1600-talet och kan sannolikt sättas i samband med den stenläggning som påträffades strax västerut, Även på den norra sidan av slottsanläggningen, närmare bestämt utanför kostallet, framkom stenläggningar. En yngre stenläggning låg precis under dagens grässvål och var av sämre kvalitet. Ytterligare ett par decimeter ner 23

26 påträffades ännu en stenläggning. Denna var lagd med betydligt mera omsorg och var troligen samtida med kostallet. Vid schaktningarna påträffades ett flertal gravar. Flest antal framkom väster om västlängan. En anledning till detta torde vara att gravarna här låg så grunt att de berördes av ledningsdragningen. Mellan en knapp halvmeter och en knapp meter under dagens marknivå gick här ett naturligt stråk med sand under vilket sedan blåleran tog vid. Här har man således utnyttjat sanden som man av naturliga orsaker har föredragit framför blåleran. Även norr om kyrkan har man begravt sina döda, men liksom det naturliga sandstråket låg dessa på ett större djup än på den västra sidan. Endast på ett ställe, där schaktningen gick något djupare än planerat, återfanns således gravar. Så långt söderut som framför kostallet påträffades dessutom redeponerat gravmaterial. Området mellan barngravarna och övriga gravar på den västra sidan om västlängan är intressant. Vad har förhindrat begravningar här? Här kan man tänka sig att klosterträdgårdens utformning och disposition fått bestämma var man har gravlagt sina döda. En annan möjlighet är att här har legat en byggnad. Då inga fysiska lämningar återfanns får man i sådant fall emellertid tänka sig en lättare konstruktion av typen korsvirke. Vad som än har varit orsaken så har resultatet blivit en rumslig uppdelning mellan gravarna i söder och gravarna i norr, ett gravområde som möjligen varit reserverat för barn. Något som skulle vara högst anmärkningsvärt. De tre gravar som undersöktes i samband med markarbetena gav en ovanligt djup inblick i tre olika människoöden. Det barn som begravts omgivet av minst två andra barn (vars gravar låg strax utanför det egentliga exploateringsområdet) dog redan vid 2 års ålder. Denna ålder kan på många sätt ses som en speciellt känslig tid i barnets utveckling men barnet hade inte de spår i skelettet som ofta förknippas med dålig hälsa. Det kan dock betyda att barnet inte var livskraftigt nog att överleva påfrestningar länge nog för dem att sätta spår i skelettet utan dukade under snabbt. De två vuxna individerna som undersöktes vid markarbetena var två mycket olika män. Den yngre mannen som dog i 20-årsåldern var av medellängd. Han hade mycket dåliga tänder med omfattande tandlossning trots sin unga ålder och han hade redan förlorat minst en tand. Kariesinfektionerna han led av var dessutom troligen tidvis mycket smärtsamma och tandstenen gjorde hans andedräkt illaluktande. Ryggen var sliten på ett sätt som inte var vanligt för en så ung man och även muskelinfästningarna på överkroppen hade förändrats. Den äldre mannen, som var i årsåldern vid sin död, var betydligt längre än medellängd men hade flertalet allvarliga åkommor. Jämfört med den yngre mannen hade han dock bättre tänder. Redan i tonåren började mannen få allvarliga problem med hälsan då hans höftled växte fel så att han kom att halta 24

27 resten av livet, något som kan tänkas ha påverkat hans sociala ställning och försörjningsmöjligheter till det sämre. Det är genom mannens av sjukdom deformerade högra handled som vi får en ledtråd till hans möjliga yrkesval, som hantverkare eller kanske lekbroder i klostret, då denna typ av skada brukar kopplas till hårt fysiskt arbete med upprepning såsom i tyngre hantverkssysslor. Handleden försämrades gradvis till dess att inte bara handleden hade begränsad rörlighet utan även hela armens funktion var nedsatt. Den sista tiden i livet levde mannen förmodligen med kronisk smärta och kan ha behövt hjälp med de mest vardagliga sysslor såsom att klä sig. Det värsta måste ändå ha varit de svåra urinvägsproblem med smärtsamma infektioner och svårigheter att tömma blåsan som manifesterades i en av de största urinblåsstenar som hittats i arkeologiska sammanhang i Norden. Ett möjligt scenario, om mannen inte redan levde inom klosters murar, är att han på grund av sina smärtor sökte sig dit för vård. Premonstratensermunkarnas ansträngningar hade inte kunnat besegra mannens öde, blåsstenen, som följde honom i graven invid Bäckaskogs klostermurar. Kristianstad Jan Kockum & Helene Wilhelmson 25

28 Referenser Anderson, T A recently discovered mediaeval bladder stone from Norwich, with a review of British archaeological bladder stones and documentary evidence for their treatment. BJU International 88 (4): Alexandersen, V & Iregren, E Westerhus- Børnenes tænder. Hikuin (2000) 27: Arcini, C Health and Disease in Early Lund. Osteo-Pathologic Studies of 3,305 Individuals Buried in the First Cemetery Area of Lund Archaeologica Lundensia. Investigationes de antiqvitatibus urbis Lundae. Lund. Arcini, C Åderförkalkning och portvinstår- välfärdssjukdomar i medeltidens Åhus. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter 48. Lund. Bichler, K-H, Eipper, E, Naber, K, Braun, V, Zimmermann, R, Lahme S Urinary infection stones. Int. J. Antimicrobial Agents 19: Björk, T. & Dahlén, J Bäckaskogs kloster. En första sammanställning av arkeologiska fakta. Arkivrapport dnr: K D Alessio, A, Bramanti, E, Piperno, M, Naccarato, G, Vergamni, P, Fornaciari, G An 8500-year old bladder stone from Uzzo Cave (Trapani): Fourier transform- infrared spectroscopy analysis. Archaeometry 47 (1): Hesse, A, Tiselius H-G, Jahnen, A (eds).2002 Urinary Stones. Basel Hillson, S Dental Anthropology. Cambridge. Garcia- Elias, M,Vidal AM Kienböck s disease. Current Orthopedics 11: Iregren, E, Jungner, H, Räisänen, J, Alexandersen V Dieten hos barn och vuxna i Westerhus. Hikuin (2000) 27: Irisarri, C Aetiology of Kienböck s Disease. J Hand Surgery 29B(3):

29 Jingushi, S, Suenaga, E Slipped capital femoral epiphysis: etiology and treatment. J Orthop Sci 9: Jönsson, L Premonstratenserklostren i Norden. En komparativ analys av deras grundplaner. Uppsats i medeltidsarkeologi, AK 200 vid Lunds universitet framlagd ht Keith, PPA, Nuttall, D, Trail, I Long- Term Outcome of Nonsurgically Managed Kienböck s Disease. J Hand Surg 29A: Kockum, J Hagen vid Bäckaskog. Arkeologisk förundersökning, Rapport/Regionmuseet, Landsantikvarien i Skåne 2005:47. Kristianstad. Kockum, J Salus Sanctæ Mariæ. Bäckaskogs kloster arkeologiska undersökningar under ett halvt sekel. Rapport/Regionmuseet, Landsantikvarien i Skåne 2006:42. Kristianstad. Kuroiwa, T.; Takeuchi, E. & Tsutsumi, A Ectopic arachnoid granulomatosis: a case report. Surgical Neurolgy 55 (3): Lindhagen, M Rapport till Riksantikvarieämbetet angående antikvarisk kontroll av ekonomibyggnaderna vid Bäckaskogs slott. Beredskapsarbete i domänverkets regi. Kristianstad. Lindhagen, M Rapport till Riksantikvarieämbetet angående antikvarisk kontroll av ekonomibyggnaderna vid Bäckaskogs slott. Beredskapsarbete i domänverkets regi. Kristianstad. Mannerstråle, C-F Bäckaskog. Klosterrester för gäster. Skånska kloster. Skånes hembygdsförbund. Årsbok 1987/88. Lund/Kristianstad. Nakai, M, Inoue, K, Hukuda, S First Paleopathological Example of Kienböck s Disease from Early Modern Sakhalin Ainu. Int. J. Osteoarchaeol. 12: Ortner, D.J Identification of Pathological Conditions in Human Skeletal Remains. San Diego. Perron, A D, Miller, MD, Brady, WJ Orthopedic Pitfalls in the ED: Slipped Capital Femoral Epiphysis. Am J Emerg Med 20:

30 Rosenberg AE, O Connell JX, Ojemann RG, Plata MJ & Palmer WE Giant cystic arachnoid granulations: a rare cause of lytic skull lesions. Human Pathology 24(4): Scheuer, L & Black, S Developmental Juvenile Osteology. Bath, Somerset. Sjøvold, T Estimation of stature from long bones utilizing the line organic correlation. Human Evolution 5(5): Sperrin, MW, Rogers, K The architecture and composition of uroliths. Brit J. Urol 82: Steinbock, RT Studies in ancient calcified soft tissues and organic concretions, II: urolithiasis (renal and urinary bladder stone disease). J Paleopathol 3(1): Weinstein, SL, Carney, BT Slipped capital femoral epiphysis. Current Orthopaedics 11: Weiss, E Understanding Muscle Markers: Aggregation and Construct Validity. Am J Phys Anthropology 120: White, T.D. & Folkens, P.A Human Osteology. Second edition. UO: Muntliga uppgifter: Caroline Arcini, osteolog vid Riksantikvarieämbetet UVsyd

31 Administrativa och tekniska uppgifter Socken/sockennr: Kiaby/1074 Kommun: Kristianstad Ekonomisk karta: 3E 3b RAÄ nr: 34 Lst dnr: Regionmuseet dnr: K Typ av undersökning: FU/SÖ Fälttid: 94 h Kostnadsansvarig: Statens Fastighetsverk Kostnad exkl. moms: kr Personal: Jan Kockum, Helene Wilhelmson Rapportansvarig: Jan Kockum Dokumentationsmaterial: 150 st digitalfoton, 6 st A3 fältritningar, 2 st A3 situationsplaner Dokumentationsmaterialet förvaras på Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Fynden förvaras på Lunds universitets historiska museum under Luhm nr

Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka

Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka 2007:5 Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka Arkeologisk besiktning 2004 och arkeologisk förundersökning 2006 Jan Kockum Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:5 Tegelgolv i Bäckaskogs

Läs mer

Heliga Trefaldighetskyrkan

Heliga Trefaldighetskyrkan Rapport 2014:12 Heliga Trefaldighetskyrkan Arkeologisk förundersökning 2014 Fredrik Grehn Rapport 2014:12 Heliga Trefaldighetskyrkan Arkeologisk förundersökning 2014 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 93 Kristianstad

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Rapport 2014:6. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:6. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:6 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:6 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 8 Landskrona stad

Läs mer

Nytt golv i Östraby kyrka

Nytt golv i Östraby kyrka Rapport 2011:2 Nytt golv i Östraby kyrka Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Rapport 2011:2 Nytt golv i Östraby kyrka Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Fornlämningsnr: 99 Östraby 23:1,

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Fiberkabel vid Västerås slott

Fiberkabel vid Västerås slott Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:8 Fiberkabel vid Västerås slott Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1 Kv. Olympia Västerås stadsförsamling Västerås

Läs mer

Rapport 2014:6. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn

Rapport 2014:6. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn Rapport 2014:6 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:6 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 8 Landskrona stad

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1 UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Bromma kyrka. Schaktkontroll vid. Arkeologisk förundersökning, schaktkontroll vid Bromma kyrka, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland

Bromma kyrka. Schaktkontroll vid. Arkeologisk förundersökning, schaktkontroll vid Bromma kyrka, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland Schaktkontroll vid Bromma kyrka Arkeologisk förundersökning, schaktkontroll vid Bromma kyrka, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland Rapport 2012:41 Tove Stjärna Schaktkontroll vid Bromma kyrka Arkeologisk

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING. Kungsgatan i Örebro

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING. Kungsgatan i Örebro ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Kungsgatan i Örebro Mellan Stortorget och Engelbrektsgatan Närke, Örebro socken, Örebro kommun, RAÄ Örebro 83 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB,

Läs mer

Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping

Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping Rapport 2011:34 Arkeologisk förundersökning Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping RAÄ 153 Innerstaden 1:23 Linköpings stad Linköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 95 Fosie 165:16, Fosie socken Malmö kommun

Läs mer

Rapport 2017:7. Vanås 3:12. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg

Rapport 2017:7. Vanås 3:12. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg Rapport 2017:7 Vanås 3:12 Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg Rapport 2017:7 Vanås 3:12 Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg Fornlämningsnr: 109 Gryts socken Östra Göinge kommun

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1,

Läs mer

Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4 Kristianstad stad, Kristianstad kommun.

Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4 Kristianstad stad, Kristianstad kommun. Rapport 2014:4 Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4 Kristianstad stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:4 Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4 Kristianstad

Läs mer

Ledningsdragning vid Gammalkils kyrka

Ledningsdragning vid Gammalkils kyrka RAPPORT 2015:89 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Ledningsdragning vid Gammalkils kyrka Östergötland Linköpings kommun Gammalkils socken SHMM dnr 5.1.1-01029-2015 Rikard Hedvall

Läs mer

Kv Minerva 24 i Helsingborg

Kv Minerva 24 i Helsingborg Rapport 2011:13 Kv Minerva 24 i Helsingborg Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Rapport 2011:13 Kv Minerva 24 i Helsingborg Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Fornlämningsnr: 42 KV Minerva

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Stora Mellösa kyrka. Bergvärmeledning Närke, Stora Mellösa socken, Stora Mellösa kyrka 3:1 och 4:1 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:3

Stora Mellösa kyrka. Bergvärmeledning Närke, Stora Mellösa socken, Stora Mellösa kyrka 3:1 och 4:1 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:3 UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Stora Mellösa kyrka Bergvärmeledning Närke, Stora Mellösa socken, Stora Mellösa kyrka 3:1 och 4:1 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK

Läs mer

P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL

P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL Schaktningsarbete längs Ultunaallén Ultuna 2:1, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-12850-4 Av Per Falkenström & Helena Hulth SAU Rapport 2005:23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Hus i gatan Akut vattenläcka

Hus i gatan Akut vattenläcka Rapport 2012:60 Arkeologisk förundersökning Hus i gatan Akut vattenläcka RAÄ 5 och 16 Järntorgsgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M

Läs mer

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Skogs-Ekeby, Tungelsta Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:15 Skogs-Ekeby, Tungelsta Avgränsning av gravfältet Västerhaninge 82:1 Arkeologisk förundersökning RAÄ 82:1 Skogs-Ekeby 6:116 Västerhaninge sn Haninge kommun Södermanland

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Mynttorget och Kanslikajen

Mynttorget och Kanslikajen Mynttorget och Kanslikajen GAMLA STAN, STOCKHOLMS STAD Arkeologisk förundersökning 2013 Kerstin Söderlund och Anders Vikström SR 623 Omslagsbild: Vy över Mynttorget från Helgeandsholmen. Del av färglitografi

Läs mer

Rapport 2015:7. Norra Vallvägen 32. Kristianstads stad, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson

Rapport 2015:7. Norra Vallvägen 32. Kristianstads stad, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson Rapport 2015:7 Norra Vallvägen 32 Kristianstads stad, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2015 Ing-Marie Nilsson 1 Rapport 2015:7 Norra Vallvägen 32 Kristianstads stad, Kristianstads kommun

Läs mer

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun. Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013-2014 Therese Ohlsson Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk

Läs mer

Gång- och cykelväg i Simris

Gång- och cykelväg i Simris UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet

Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom RAÄ nr 50, inför ny järnvägsgata och rondell inom Tändsticksområdet, Jönköpings stad och kommun,

Läs mer

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2014:09A KN-SLM14-170 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2014-11-27 ang. förenklad rapport rörande arkeologisk

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Spruthuset Falun 7:7 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016

Spruthuset Falun 7:7 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016 Arkeologisk schaktningsövervakning Spruthuset Falun 7:7 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr 82/16 Jimmy Axelsson Karlqvist

Läs mer

Renovering och dränering av Uppåkra kyrka 2009 2010

Renovering och dränering av Uppåkra kyrka 2009 2010 Rapport 2010:15 Renovering och dränering av Uppåkra kyrka 2009 2010 Jan Kockum Rapport 2010:15 Renovering och dränering av Uppåkra kyrka 2009 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 5 Uppåkra kyrka, Uppåkra socken

Läs mer

Fastigheten Kristianstad 4:4

Fastigheten Kristianstad 4:4 Rapport 2012:1 Fastigheten Kristianstad 4:4 Arkeologisk förundersökning 2012 Christer Carlsson Rapport 2012:1 Fastigheten Kristianstad 4:4 Arkeologisk förundersökning 2012 Christer Carlsson Fornlämningsnr:

Läs mer

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1 UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Finakorset Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson Finakorset 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden

Läs mer

Rapport 2014:25. Gamla Staden 8:1. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad.

Rapport 2014:25. Gamla Staden 8:1. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad. Rapport 2014:25 Gamla Staden 8:1 Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad Thomas Linderoth Rapport 2014:25 Gamla Staden 8:1 Arkeologisk förundersökning,

Läs mer

KYRKAN 1 vid schaktning för läckande vattenledning Orsa socken och kommun, Dalarna 2014

KYRKAN 1 vid schaktning för läckande vattenledning Orsa socken och kommun, Dalarna 2014 Arkeologisk schaktningsövervakning KYRKAN 1 vid schaktning för läckande vattenledning Orsa socken och kommun, Dalarna 2014 Arkivrapport dnr 138/13 Greger Bennström 1 Lantmäteriet i2012/1270 Dalarnas museum,

Läs mer

Råvattenledning i norra Åhus

Råvattenledning i norra Åhus Rapport 2014:8 Råvattenledning i norra Åhus Arkeologisk förundersökning 2013-2014 Fredrik Grehn Rapport 2014:8 Råvattenledning i norra Åhus Arkeologisk förundersökning 2013-2014 Fredrik Grehn Åhus socken

Läs mer

Lilla Råby 18:38 m. fl.

Lilla Råby 18:38 m. fl. UV SYD RAPPORT 2006:3 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Lilla Råby 18:38 m. fl. Neolitiska lämningar Skåne, Lunds stad, Lilla Råby 18:38 m. fl. utbyggnadsområde 07 Jöns Petter Borg, RAÄ 61:2, Lunds kommun Anna

Läs mer

Edebo kyrka, vattenavledning

Edebo kyrka, vattenavledning ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:78 ARKEOLOGISK KONTROLL Edebo kyrka, vattenavledning Edebo kyrka, Edebo socken, Norrtälje kommun, Uppland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:78 ARKEOLOGISK KONTROLL

Läs mer

Kristianstad 4:4, Hästtorget

Kristianstad 4:4, Hästtorget Rapport 2017:2 Kristianstad 4:4, Hästtorget Kristianstad socken och kommun Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Larsson Rapport 2017:2 Kristianstad 4:4, Hästtorget Kristianstad socken

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

PM utredning i Fullerö

PM utredning i Fullerö PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -

Läs mer

Kompletterande jobb utefter väg 250

Kompletterande jobb utefter väg 250 Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning

Läs mer

ANTIKVARISK KONTROLL

ANTIKVARISK KONTROLL P 4057 ANTIKVARISK KONTROLL med anledning av schaktningsarbete för åtgärd i samband med avlopp Invid hus C4:115 och C4:117 i Ultuna, Fastighet: Ultuna 2:23 Bondkyrko socken, Uppland Av Helena Hulth & Jens

Läs mer

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 1 (3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Ann Luthander 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Lars Norberg datum. 2015-10-28 ang. förenklad

Läs mer

Schakt vid Ny Varberg Lindhovs Gård

Schakt vid Ny Varberg Lindhovs Gård UV VÄST RAPPORT 2000:25 ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid Ny Varberg Lindhovs Gård Halland, Varbergs kommun, Lindbergs sn, RAÄ 40 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2000:25 ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid

Läs mer

Kvarteret mercurius 12 Hus 2, Stockholms socken och kommun, Stockholms län

Kvarteret mercurius 12 Hus 2, Stockholms socken och kommun, Stockholms län PM ANG. ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING INOM RAÄ STOCKHOLM 103:1 Kvarteret mercurius 12 Hus 2, Stockholms socken och kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2819

Läs mer

P 4061 ANTIKVARISK KONTROLL

P 4061 ANTIKVARISK KONTROLL P 4061 ANTIKVARISK KONTROLL Schaktningsarbete: nedläggning av bredbandskabel vid Stiftelsen Ultuna studentbostäder Ultuna 1:17 och 2:3 Bondkyrko socken, Uppsala Lst dnr: 220-5596-02 Av Helena Hulth & Jens

Läs mer

Schaktkontroll Spånga

Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.

Läs mer

Ny dagvattendamm i Vaksala

Ny dagvattendamm i Vaksala Arkeologisk förundersökning Ny dagvattendamm i Vaksala I anslutning till Österledens nya sträckning Fornlämning 113 Vaksala 1:1 Vaksala socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson 2 Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5

Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5 uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk förundersökning Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5 Västmanland; Arboga stad; Riksföreståndaren 5; Arboga 34:1 Helmut Bergold uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk

Läs mer

Nya träd i Hamnparken och Rådhusparken

Nya träd i Hamnparken och Rådhusparken Nya träd i Hamnparken och Rådhusparken Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning vid trädplantering i Hamnparken och Rådhusparken, inom RAÄ nr 50:1 och 137:1 i Jönköpings stad och kommun,

Läs mer

Röks skola. Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks skola Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr

Röks skola. Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks skola Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr uv öst rapport 2009:16 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-2275-2007 Karin Sundberg uv

Läs mer

Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme

Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme Rapport 2017:11 Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg Rapport 2017:11 Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme Arkeologisk förundersökning år 2016

Läs mer

Ledningsdragning vid Askeby kloster

Ledningsdragning vid Askeby kloster RAPPORT 2015:76 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Ledningsdragning vid Askeby kloster Östergötland Linköpings kommun Askeby socken Fastigheterna Askeby 1:6 och 1:8 Inom och invid

Läs mer

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & 2008. Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & 2008. Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland Schakt i Uppsala Nedläggning av optokabel 2007 & 2008 RAÄ 88 Uppsala Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseets rapporter 2009:15 Schakt i Uppsala Nedläggning av optokabel 2007 & 2008 RAÄ 88 Uppsala Uppland Bent

Läs mer

Tortuna kyrka II. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland.

Tortuna kyrka II. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:56 Tortuna kyrka II Arkeologisk antikvarisk kontroll Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland Ulf Alström Innehåll Inledning...

Läs mer

Schakt vid Rudbeckianska skolan

Schakt vid Rudbeckianska skolan Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:36 Schakt vid Rudbeckianska skolan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Kv Domkyrkan 2 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland Kristina

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun

Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun Sammanfattning I samband med anläggandet av en fontän

Läs mer

Grevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg

Grevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg Grevagården Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg Bakgrund I samband med schaktarbeten för ledningar till ny utomhusbelysning på

Läs mer

Geschwornern 8. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014

Geschwornern 8. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014 Arkeologisk schaktningsövervakning Geschwornern 8 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014 Arkivrapport dnr 59/14 Greger Bennström 1 Lantmäteriet i2014/00618

Läs mer

SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED SCHAKTNING FÖR FJÄRRVÄRME I MJÖLBY

SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED SCHAKTNING FÖR FJÄRRVÄRME I MJÖLBY RAPPORT 2017:27 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED SCHAKTNING FÖR FJÄRRVÄRME I MJÖLBY INVID RAÄ 286 OCH 287 MJÖLBY 40:7 MJÖLBY SOCKEN MJÖLBY

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:13 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 RAÄ 30:1, Riseberga kloster 1:3, Edsbergs socken, Lekebergs kommun,

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Ny belysning, Gamla staden 8:1 i Helsingborg

Ny belysning, Gamla staden 8:1 i Helsingborg Rapport 2011:3 Ny belysning, Gamla staden 8:1 i Helsingborg Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:3 Ny belysning, Gamla staden 8:1 i Helsingborg Arkeologisk förundersökning 2010 Jan

Läs mer

Skepptuna RAPPORT 2015:14. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 207:1, Skepptuna socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Skepptuna RAPPORT 2015:14. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 207:1, Skepptuna socken, Sigtuna kommun, Uppland. RAPPORT 2015:14 PDF: www.stockholmslansmuseum.se Skepptuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 207:1, Skepptuna socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Stockholms läns museum

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Schaktövervakning intill RAÄ 419

Schaktövervakning intill RAÄ 419 Rapport 2013:74 Arkeologisk förundersökning Schaktövervakning intill RAÄ 419 Intill RAÄ 419 Vasastaden 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Bytomten Sund. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning.

Bytomten Sund. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:42 Bytomten Sund Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Fornlämning Österlövsta 866 och 847 Sund 1:26 m.fl. Österlövsta socken Tierps kommun

Läs mer

En gravkammare i Ytterenhörna kyrka

En gravkammare i Ytterenhörna kyrka Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:56 En gravkammare i Ytterenhörna kyrka Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Ytterenhörna 218 Ytterenhörna kyrka Ytterenhörna socken

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala

Läs mer

Ny bergvärmeanläggning till Villa Viking

Ny bergvärmeanläggning till Villa Viking Rapport 2013:52 Arkeologisk förundersökning Ny bergvärmeanläggning till Villa Viking RAÄ 14 Söderköping 2:43, Kanalgatan 8 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L

Läs mer

arkivrapport Rapport 2016:15

arkivrapport Rapport 2016:15 Rapport 2016:15 arkivrapport Fornlämningarna Torshälla 8:1, 7:1 & 7:2. Roxnäs 3:169, 3:179 & 3:178, Torshälla socken, Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning.

Läs mer

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola UV RAPPORT 2014:82 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsdragning vid s gamla skola Södermanlands län; Södermanland; Gnesta kommun; s socken; s-sörby 1:6, 1:11 och 1:26; 21:1,

Läs mer

Alvastra 5:3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:117. Arkeologisk förundersökning

Alvastra 5:3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:117. Arkeologisk förundersökning Rapport 2007:117 Arkeologisk förundersökning Alvastra 5:3 Invid RAÄ 1 Alvastra 5:3 Västra Tollstad socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson & Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

En kabelförläggning vid Årke, Uppland

En kabelförläggning vid Årke, Uppland Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:4 En kabelförläggning vid Årke, Uppland Arkeologisk kontroll Fornlämning Gryta 135:1 Årke 1:4 Gryta socken Enköpings kommun Uppland Jan Ählström En kabelförläggning

Läs mer

Tillberga Prästgård ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:4 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING

Tillberga Prästgård ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:4 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:4 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Tillberga Prästgård Västmanland, Västerås kommun, Tillberga socken, Tillberga Prästgård 1:5 Annica Ramström

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Hellmanska gården Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland Förundersökning i form av schaktningsövervakning Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2442 Michél Carlsson Allmänt kartmaterial:

Läs mer

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg Kvarteret Bikten Arkeologisk förundersökning av stadslager från efterreformatorisk tid inom RAÄ 50, Jönköpings stad inför fjärrvärmedragning, Kristina församling i Jönköpings stad och kommun Jönköpings

Läs mer

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 Arkeologisk förundersökning 2014 Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 HUSBYGGE Källstorps socken, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:12 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014

Läs mer

Värmekulvert och dränering inom Bollerups säteri

Värmekulvert och dränering inom Bollerups säteri Rapport 2010:21 Värmekulvert och dränering inom Bollerups säteri Arkeologisk förundersökning 2009 2010 Jan Kockum Rapport 2010:21 Värmekulvert och dränering inom Bollerups säteri Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80

Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018 Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80 SKATEBOARDBANA Glumslövs socken, Landskrona kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2018:35 Per Sarnäs

Läs mer