HATHA YOGA. Memorandum

Transkript

1 1 HATHA YOGA Memrandum Av Basile Catméris Hatha Yga (Yga Sadhana) är det legitima barnet till Ashtanga Yga, den åttafaldiga vägen. Liksm Mantra Yga, Laya Yga ch Raja Yga har den sina rötter i Maha Yga den ursprungliga frmen av Yga. Hatha Yga är ingen religin, spekulativ filsfi eller alternativ medicin (även m Yga-metder är kända för att stärka immunförsvaret). Utan institutinaliserad struktur har den överlevt tidsväxlingar, illusriska terier ch existentiella mdenycker. Hatha Yga, men för vem? Ursprungligen riktade sig Hatha Yga till friska ch välbalanserade människr sm var beredda att ge upp sina bekväma liv, lämna familj ch vänner, ch utsätta sig för lika typer av uppffringar i ett liv i ensamhet. I Indien var, ch är alltjämt dessa ygis samhällets elit. De är sällsynta själar, ett slags aristkrater, ädla laglösa sm är beredda att göra allt för att förverkliga sina andliga ideal. Än idag inspirerar dessa andliga sökare människr över hela världen. Hatha Yga framställs alltför fta sm ett alternativ till gymnastik, kmpletterat med regler m kst, fasta ch vissa reningsövningar i syfte att förbättra avslappnings- ch kncentratinsförmågan ch vinna ett allmänt välbefinnande. Ett sådant mål äger naturligtvis sitt värde, men man bör inte glömma att Hatha Yga ingår i en traditin med högre mål än så. En seriös tillämpning av Yga förutsätter de regler sm ingår i Yama ch Niyama. Dessa två regelverk består av fysiska, intellektuella ch etiska regler. De är väsentliga för de elever vars ambitiner inte enbart är begränsade till fysiska resultat. Den första regeln är:

2 2 Ahingsha (icke-våld), vilket innebär att inte skada någn fysiskt, med rd eller ens i tankarna. Övningen förtjänar en särskild uppmärksamhet eftersm den faktiskt är avgörande för att människan ska kunna uppnå en verklig ch varaktig inre frid ch för en fred i samhället i strt. Mahatma Gandhi visade världen ett annrlunda vapen, när han tillämpade ahingsha i sin kamp för ett självständigt Indien. Ygis brukar säga att när ahingsha praktiseras regelbundet ch hängivet, så ändras dess negativitet sm uttrycks i begynnelsebkstaven a- (= icke) till en psitiv faktr. Ahingsha utvecklas från icke-våld till en neutral känsla, tlerans, medlidande ch empati. Till slut leder den till en universal kärlek, en högre känsla sm innefattar allt levande. En sann ch äkta känsla sm aldrig kan påtvingas av yttre mständigheter. Sedan följer: Satya (sanningsregeln) anmanar att alltid tala sanning ch att agera på ett sanningsenligt sätt. Asteya (icke själa) innebär i den vidaste bemärkelsen att t ex även avstå från att själa andras idéer. Bramacharya (sexuell kntrll) är en regel sm när den är helt under kntrll gäller såväl handlingar sm tal ch tankar inm både den medvetna ch icke-medvetna aspekten av vårt liv. Aparigraha (avhållsamhet från överflöd) är att avstå från allt sm faller utanför våra grundläggande behv. Shucha (renhet) mfattar både det yttre ch inre av krppen. Denna regel inkluderar anvisningar m diet ch fasta. Santsha (att vara tillfreds med sig själv). Att frammana en psitiv

3 3 känsla till livet, en känsla sm är intimt förknippad med människans innersta väsen. Tapasya (askes); Inm Hatha Yga handlar det i första hand m övningar där viljestyrkan tänjs över ch brtm vanliga psykfysiska gränser. För nybörjare finns dck en mildare frm av tapas. Tapas innebär ckså en mental övning där verbal tystnad spelar en viktig rll. Svadhyaya mfattar studier av heliga skrifter ch upprepande av ett persnligt mantra, med eller utan andning. Ishvara Pranidhana (Gudshängivenhet i kncentratin). En viktig faktr i denna övning är ett gradvis överlämnande av sitt eg till Gud. Efter dessa ti regler tillkmmer: Asana psykfysiska övningar för kntrll av hela muskulaturen med syfte att utveckla en harmnisk ch symmetrisk krpp. Detta sker med hjälp av statiska ch dynamiska övningar sm ger krppen flexibilitet, styrka ch uthållighet. Pranayama består främst av lika andningsövningar, med eller utan hjälp av mantra. Pratthyara den avslutande förberedande övningen inför den mentala kncentratinen. Övningen innebär ett tillbakadragande av sinnena från yttre bjekt. Dharana, Dhyana, Samhadi utgör kncentratinsövningens tre nivåer. De kmmer sm en sista etapp på den åttafaldiga vägen, ch har föregåtts av övningar sm traditinellt anses vara till str hjälp, eller helt enkelt nödvändiga. Inte bara för ygin själv, utan även för andra

4 4 människr vars ambitin är inriktad mt kunskapen m Självet en kunskap sm innebär en full kntrll över sinnena ch det mentala. Mdern Yga Dagens sadhaks (Yga-elever) väljer fta en medelväg (se illustratinen nedan) ch följer då en kmprmiss sm harmniskt kmbinerar andliga ambitiner ch vardagsliv. Många väljer fullkmligheten sm sitt livsideal, traditinellt kallat deva dehe.

5 5 Guru den sm skingrar mörkret Enligt Yga-traditinen är en guru nödvändig för vägledning när man vill utveckla sitt andliga liv. I Indien nämns lika typer av gurus. Kularnava Tantra talar m sex typer vilka alla förutsätter vissa egenskaper hs gurun: Osjälviskhet Kmpetens ch erfarenhet Frigörelse från materiella ting Inre frid ch mental balans Inspirerad av sin kunskap ch erfarenhet, hyser en guru str respekt för

6 6 den ärvda ygiska traditinen ch är trgen sin egen gurus lära. Han ska sedan på lämpligt sätt överföra sina kunskaper ch erfarenheter till villiga ch seriösa sadhaks. För att målen ska uppnås krävs å andra sidan vissa egenskaper hs eleven: Hängivenhet Renhet i hjärtat Osjälviskhet Beslutsamhet Regelbundenhet ch självdiciplin i övningarna Inte alltför bunden till materiella ting Den värsta fienden i Yga Sadhana är rutinen ch att utföra övningarna på ett mekaniskt sätt, en anda sm tyder på tröghetens dminans (tamas). Varje övning bör göras sm m det vre den första gången man fick möjlighet att utföra den eller den sista! Bästa resultatet får den sm har en psitiv inställning ch gör övningen med stark inlevelse. De första tecknen på väg mt idealet deva dehe Känsla av styrka, inre lugn ch glädje Naturlig ch regelbunden tarmtömning Sund sömn Tungan ttalt fri från beläggning Ingen dålig andedräkt ch behaglig krppslukt Samadhi Det slutliga föverkligandet av Yga sadhana leder lärjungen till samadhi, sm på högsta nivån blir asamprajnata samadhi. Tekniskt sett innebär detta:

7 7 Den högsta frmen av kntrll (sangyama) Det djupaste uttrycket för mental kncentratin (samadhi) Den perfekta föreningen (sanyga) Sex ch andlighet Alla andliga vägar ch religiner har erkänt den sexuella kraftens erhörda betydelse i människans liv. Indiska skrifter (shastras) har definierat tre viktiga mål i livet (purushartas el trivarga): Artha förvärv av rikedm, knst ch vetenskap Dharma följande av individuella ch gemensamma regler för att bibehålla rätt rdning i livet Kâma att tillgdse sina önskemål; njutning Ett fjärde mål är mksha befrielsen från återfödelsens kretslpp. Det berr huvudsakligen på hur de tre förstnämnda målen har uppnåtts. I Rig Veda är Kâma den sexuella kraften, sm egentligen är sinnets första frö, källan till all kreativitet. För alla människr, inklusive avancerade sadhaks, utgör kntrllen över den sexuella kraften en erhörd utmaning. Kntrllens ygiska förutsättningar är sexuell vigör hs eleven, uppbackad av en stark krppsbyggnad. Om andligheten är befintlig kan dessa faktrer leda till ett missbruk av den sexuella kraften. På ett högre stadium inm Hatha Yga medför en avancerad sexuell kntrll i praktiken ett direkt överbryggande till Raja Yga den s k kungliga vägen till frigörelse.