Plan- och genomförandebeskrivning ANTAGANDEHANDLING december Detaljplan för Haggården. Mariestad

Transkript

1 Plan- och genomförandebeskrivning ANTAGANDEHANDLING december 2013 Detaljplan för Haggården Mariestad

2 Innehåll Del 1 - Bakgrund 3 Handlingar 3 Syfte och huvuddrag 3 Läge och areal 3 Markägoförhållanden 3 Detaljplaner inom området 3 Del 2 - örutsättningar 4 Kommunalt/regionalt 4 Nationellt 5 Del 3 - Befintlig struktur 9 Områdets struktur och historia 9 Natur- och kulturvärden 11 Geotekniska förhållanden 12 Teknisk försörjning 12 Kommunikationer 14 Del 5 - Risker 20 Trafikstörningar och buller 20 Skred, erosion och underminiering 20 Klimatförändringar 20 Transport av farligt gods 22 Del 6 - Miljökonsekvenser 22 Behovsbedömning 22 Del 7 - Genomförande 23 Organisatoriska frågor 23 astighetsrättsliga frågor 24 Ekonomiska frågor 24 Tekniska frågor 25 Samråd 25 Medverkande tjänstemän 25 Tillgänglighet och trygghet 15 Del 4 - öreslagen utveckling 15 öreslagen ny struktur 15 öreslagen gestaltning 18 Krav vid grundläggning 19

3 Del 1 - Bakgrund Handlingar Planen omfattar denna plan- och genomförandebeskrivning, plankarta med bestämmelser, grundkarta och fastighetsförteckning. Sp139 Dp442 Sp139 Syfte och huvuddrag Aktuellt ersättande av gällande planer (Sp168, Dp363, 377, 381, 387, 442 och 461 samt del av planerna Sp139 och ÄDp329) grundar sig i att de äldre planerna innebär begränsningar för utbyggnad och nyetablering. I dag är stadsbyggnadsidealen annorlunda och allt färre företag bedriver ren produktion. De flesta verksamheter i området inriktar sig på försäljning av varor och/eller tjänster vilket yttrar sig i en annan form av markanvändning än tidigare. ÄDp329 Dp363 Den nya planen visar även möjlighet till en strandpromenad längs Tidans västra sida och en koppling till det tänkta industri- och verksamhetsområdet Sund på andra sidan Tidan. Att lösa dagvattenprobelmatiken öster om Tidan samtidigt som en naturstig längs Tidan skapas är viktigt. Dp461 Sp168 Dp387 Läge och areal Planområdet omfattar Haggårdens verksamhetsområde på cirka 85 ha som ligger mellan Göteborgsvägen och Tidan i stadens södra delar. Dp381 Dp377 Markägoförhållanden Planområdet omfattar ett flertal fastigheter, se fastighetsförteckningen. Huvuddelen av marken i planområdet ägs av de lokaliserade företagen och en mindre del av Mariestads kommun. Detaljplaner inom området samt den nya detaljplanens utbredning. Detaljplaner inom området Detta förslag till detaljplan bygger på det detaljplaneprogram som antogs Kartan intill visar nuvarande detaljplaner med rött och den nya plangränsen redovisas som en svart streckad linje (se karta intill). Denna detaljplan ersätter helt: - stadsplan detaljplanerna 363, 377, 381, 387, 442 och 461 Denna detaljplan ersätter delvis: - stadsplan 139 (fler delar finns utanför kartutsnittet) - detaljplan ÄDp 329 3

4 Del 2 - örutsättningar Kommunalt/regionalt Vision 2030 Kommunfullmäktige beslutade i december 2010 om en ny vision för Mariestads kommun. Visionen uttrycker en önskan om hur Mariestad skulle kunna se ut år Visionens ska vara ledande i både stora och små beslut gällande vad kommunen ska lägga tid, pengar och andra resurser på. Den är därför viktig i kommunens interna målstyrning men förhoppningen är att visionen även ska inspirera andra att vara med och skapa framtidens Mariestad, såväl enskilda medborgare som företag, grupper och organisationer. Visionens fem byggstenar är: Den stolta sjöstaden Centrum för trädgårdens hantverk Ledande inom hantverkets akademi Internationellt modellområde En naturlig mötesplats Översiktsplan 2003 Planområdet ingår i Översiktsplan för Mariestads kommun (2003). Det övergripande syftet med översiktsplanen är att skapa en gemensam syn på hur kommunen ska utvecklas, framförallt för att fler människor ska vilja bo och verka i Mariestads kommun. En viktig målsättning i detta utvecklingsarbete är att kunna erbjuda attraktiv utveckling av handel, verksamheter och lättare industri. I ÖP finns inte Haggården med specifikt men det framgår att kommunen ska kunna erbjuda verksamhetsområden i attraktiva lägen med goda utvecklingsmöjligheter och bra kommunikationer. Allt detta kan Haggården erbjuda som verksamhetsområde snarare än industriområde. ördjupad översiktsplan för Mariestad I juli 2013 vann den fördjupade översiktsplanen för Mariestad, där Haggården ingår, laga kraft. Den fördjupade översiktsplanen pekar ut förslag till de långsiktiga och strategiska aktiviteterna för stadens utveckling och syftar till att nå upp till Vision I dem fördjupade översiktsplanen föreslås att Haggården förtätas och på sikt omvandlas till ett handels- och verksamhetsområde. Grönprogram I oktober 2009 antogs ett grönprogram för kommunen. I grönprogrammet tas fasta vid att Mariestads kommun vill värna om och utveckla parker och grönområden. Grönprogrammet är ett komplement till översiktsplanen och underlag i arbetet med kommande planer. ör kommunen har det varit ett sätt att samla och konkretisera tankar, idéer och visioner så att arbetet med det gröna i kommunen strävar åt samma håll. Mariestad har goda förutsättningar att utveckla ett grönt nät vilket innebär att koppla samman allt det gröna i staden genom att hitta eller bevara kopplingar mellan parker/naturområden, alléer, gång- och cykelvägar och så vidare. Ett finmaskigt nät av grönt genom bebyggelsen är en förutsättning för alternativ infrastruktur och rekreation. Detta är även en god grund för folkhälsa och hjälper också till att upprätthålla ekologiska sammanhang. I grönprogrammet redovisas en idé om en stadsdelspark i stadens södra delar. Denna park innefattar delar av planområdet. Tanken är att det ska finnas plats för rekreation i naturmiljö samt att gröna korridorer hålls levande längs Göteborgsvägen och in i Haggården. Ljussättningsprogram I oktober 2009 antogs ett ljussättningsprogram för Mariestads kommun. Syftet med programmet är att skapa en enhetlig, lämplig och attraktiv ljussättning i kommunen och samtidigt ta till vara på all den nya kunskap som nu vuxit sig stor inom området. Viktiga parametrar i arbetet är att ljussättningen kan skapa tillgänglighet för alla medborgare, säkra miljöer samt en upplevelse av trygghet, identitet och estetiskt tilltalande miljöer. Bra ljussättning kan vara en del i arbetet med att skapa en attraktiv och intressant kommun. Parkeringsnorm En parkeringsnorm innehåller regler för hur många bilplatser som fastighetsägare ska ställa i ordning vid nybyggnad samt vid större om- och tillbyggnad. Gällande parkeringsnorm för Mariestad är från november 1989 och inte aktuell. 4

5 När den fördjupade översiktsplanen för Sjöstaden antogs reviderade man normen inom själva planområdet till nedanstående antal parkeringsplatser. Siffrorna är framtagna med utgångspunkt i den tidigare normen och i jämförelse med liknande situationer i andra svenska städer: Kontor - 14 parkeringar/1000 m². Verksamheter/handel - 23 parkeringar/1000 m². Café/restaurang - 35 parkeringar/1000 m². En ny parkeringsnorm för Mariestad är under framtagande (2013). Detaljplaneprogram Haggårdens verksamhetsområde togs ett detaljplaneprogram fram för Haggårdens verksamhetsområde. Detta ligger till grund för den här detaljplanen. Energieffektiviseringsstrategin - Ett grönt och skönt MTG Strategin för energieffektivisering omfattar Mariestads Töreboda och Gullspångs kommun (MTG), Mariehus, Törebodabostäder (TBAB), Gullspångsbostäder (GBAB) och Vänerenergi (tidigare MTEAB). Strategin innehåller mål som aktörerna avser att uppnå till och med år 2014 och 2020 jämfört med 2009 för sina egna byggnader och persontransporter. Utöver målen redovisas även en analys av ekonomiska besparingsmöjligheter i samband med energieffektiviseringsarbete. Biosfärsområde Vänerskärgården med Kinnekulle Vänerskärgården med Kinnekulle utsågs till biosfärområde av Unesco 2010 och är ett samarbete mellan Mariestad, Götene och Lidköping. Biosfärområden ska vara föregångare och modellområden när det gäller forskning, utveckling och initiativ i syfte att stärka långsiktig hållbarhet. Biosfärområdet ska verka för att: rämja en långsiktig utveckling, baserad på områdets natur- och kulturmiljökvaliteter, som kan ge nya inkomstmöjligheter för areella näringar, besöksnäring, lokala aktörer och många fler. örstärka områdets natur-, kultur- och rekreationsvärden. Öka tillgången för närboende och besökare till goda natur-, kultur- och rekreationsmiljöer både på land och i vatten. rämja hållbar utveckling av areella näringar och näringsliv kopplat till nyttjande av biologisk mångfald och kulturmiljö. Skapa en större samverkan mellan lokal kunskap, forskning, utbildning och näringsliv. Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg Skaraborgs kommunalförbund har i samverkan med bland annat Västtrafik, Västra Götalandsregionen och samtliga kommuner i Skaraborg tagit fram dokumentet Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg. Målbilden utgår från att resorna med kollektivtrafiken ska öka med 50 % fram till år ör att uppnå detta mål bör samhällsplanering i kommunerna ske utifrån kollektivtrafikens förutsättningar, där infrastruktur och bebyggelse gör det enklare för resenärerna att välja kollektivtrafik än bil. Nationellt Riksintressen Kommunikationer Kinnekullebanan, E20 och väg 26 hävdas som riksintressen för trafiken. Vägkorridor för ny sträckning av E20 kommer också att betraktas som riksintresse av kommunen i samband med prövning av olika typer av exploateringar. Detta innebär att kommunen kommer att ha en restriktiv inställning till åtgärder som kan försvåra utbyggnad av ny sträckning. riluftsliv Inom planområdet omfattas den norra delen av Tidan som riksintresse för rörligt friluftsliv. I översiktsplan 2003 nämns en målsättning i att öka tillgängligheten för allmänheten utmed Tidans strand för rekreation, friluftsliv och sportfiske. Detta förslag till detaljplan bedöms inte stå i konflikt med dessa riksintressen eller på ett påtagligt sätt påverka dem negativt. Men för att ytterligare skydda Tidan och de hotade fiskarterna är det viktigt att inga utsläpp sker direkt ut i vattendraget. Miljökvalitetsnormer (MKN) Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som är inskrivet i miljöbalken 5 kapitlet med syfte att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa 5

6 utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer för utomhusluft, buller och vattenkvalitet. MKN kan anges som en halt eller ett värde (högsta tilllåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. I rapporten Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång finns årligen utförliga mätningar och värden för utomhusluft, vattenförekomster och buller. Tidan hyser en öringstam vilket gör att vattendraget omfattas av miljökvalitetsnormerna. Tidan har i dag måttlig ekologisk status. Anledningen är dels förekomst av vandringshinder, dels för höga fosforhalter. Vattenförekomsten har god kemisk ytvattenstatus. öreslagna åtgärder för att ta hand om och rena dagvatten bör kunna bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormen, även en översyn av kommunala ledningar. Skyddande träd längs strandkanten kan även bidra till en viss fördröjning av ytligt rinnande vatten vid plötsliga skyfall. Risken är att detta vatten för med sig växtnäringsämnen från den tidigare åkermarken. Miljömål Det finns 16 nationella miljömål i Sverige varav 15 är aktuella för Västra Götaland. Dessa har sikte på år 2020 och är till för att leda miljöarbetet till ett hållbart samhälle. Mariestads kommun har tolkat och formulerat dem så att de är tillämpbara i det lokala miljömålsarbetet. En sammanställning av dessa finns på kommunens hemsida. Dessa mål sammanfattas även kort nedan och kommenteras med planförslagets relation till respektive mål. 1. Begränsad klimatpåverkan I Mariestad har det tagits fram ett flertal egna mål som gäller ökad effektivitet vid uppvärmning och byggnation, lokalt producerad energi, minskade utsläpp, minskat transportbehov och successiva bulleråtgärder. Staden ska främja kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik samt sjöfart på Vänern. De föreslagna förändringarna inom planområdet innebär en förbättring av gång- och cykelnätet. Detta kan leda till minskat utsläpp och transportbehov. ler verksamheter i området och en ökad externhandel leder dock till ökade transporter. Eftersom det gäller sällanköpshandel som ofta kräver stora ytor och lager finns inte möjligheten att placera detta inne i centrum. 2. risk luft Det regionala målet säger att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Luften i Mariestad är i dag bättre än tidigare och det är viktigt att den positiva utvecklingen av luftkvaliteten fortsätter genom fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och mindre utsläpp av luftföroreningar. örbättrade förutsättningar för gående och cyklister gör det lättare att färdas miljövänligt. 3. Bara naturlig försurning Inga specifika mål finns i Mariestads kommun, utan det är regionala mål som gäller. De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Vänern har god motståndskraft mot försurning på grund av omgivande jordarter. Inte heller Tidan är påverkad av försurning. Markvattnet har däremot lågt ph och dålig buffringsförmåga. Risk finns för att målet för andelen skogsmark med för hög surhetsgrad inte klaras. Tidan får ökat skydd genom föreslagna dagvattendammar. 4. Giftfri miljö Miljögifter och tungmetaller tenderar att ansamlas i ekosystem och de kan lagras i sediment under lång tid. I höga halter kan de medföra hälsoskador på såväl djur som människor. Inom planområdet kan det finnas föroreningar på grund av utfyllnadsarbeten samt tidigare användning som industriområde. Grävning och exploatering kan i sig kan komma att kräva saneringsarbeten vilket i sin tur leder till förbättring. Läs mer under avsnittet örorenad mark och vatten sid Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Varken tidigare, nuvarande eller planerade verksamheter i Mariestad orsakar stora utsläpp av ämnen som påverkar ozonskiktet. 6

7 6. Säker strålmiljö Människan har alltid utsatts för strålning, till exempel UV-strålning och naturligt förekommande radon i mark och vatten. I Mariestads tätort finns inga verksamheter förknippade med strålande ämnen. 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, biologisk mångfald eller allsidig användning av mark och vatten. Läckage av växtnäringsämnen förekommer inte inom planområdet eftersom inget aktivt åkerbruk bedrivs men växtzonen utmed ån kan ändå fördelaktigt förstärkas för att skydda Tidan från dagvatten vid kraftiga nedfall samt berika landskapet och den biologiska mångfalden. 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Vattenkvaliteten i Vänern är betydligt bättre än i Tidan där tillförseln av näringsämnen är för hög. Åtgärder som kan vidtas inom eller i anslutning till planområdet är en översyn av kommunala ledningar samt att bygga dammar som skyddar Tidan. Risker för punktutsläpp bör förebyggas. Allmänhetens tillgänglighet till Vänern och Tidan bör förbättras för ett rörligt friluftsliv ihop med möjligheterna till sportfiske. En vandringsled längs Tidan- och Vänerstranden i tätorten bör ordnas genom en strandpromenad. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Dagvatten bör i största möjliga utsträckning tas om hand lokalt och renas i naturliga system. En lokal hantering av dagvatten ger såväl ekonomiska som ekologiska och utseendemässiga vinster. Dagvattnets innehåll av växtnäringsämnen och föroreningar kan till exempel fångas upp i öppna diken, dammar eller våtmarker. Tillgången på grundvatten i området är god och målet om att bevara grundvattenytans nivå klaras troligtvis. Det finns en dagvattenpolicy i kommunen som har använts som underlag för de översiktliga förslag till fördröjningsdammar som redovisas i planen. Utförligare studier krävs dock för att få svar över exakta lägen och utformning av dessa dammar. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård ör att slå vakt om de kvaliteter som besöksnäringen efterfrågar ska värdefulla delar av Mariestadssjön bevaras i huvudsak opåverkade av bebyggelse och störande verksamheter. Byggnader och anläggningar för friluftslivets eller turismens behov får dock uppföras. Haggården kan bidra till ett ökat friluftsliv genom att erbjuda en strandpromenad med möjlighet att ta sig hela vägen till Vänern och vidare ut i skärgården. 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska behållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Planområdet innefattar ingen våtmark. 12. Levande skogar Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Målet är inte relevant inom planområdet men strax utanför ligger rekreationsområdet Leksberg. Det är viktigt att skogen där bevaras, både för naturlivet och friluftslivet. 13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde förbiologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. I norra delen av planområdet betas marken av får. Detta kommer även ske i fortsättningen och området kan med fördel utvidgas ner mot Tidans strandbank. 14. Storslagen fjällmiljö Målet är inte relevant i Mariestad. 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden 7

8 skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt för att främja god hushållning med mark, vatten och andra resurser. En naturlig kontakt bör skapas mellan bostadsområden och friluftsområden. rågor om ökad användning av förnyelsebara energikällor samt ökad ekoeffektivitet i kommunens tekniska system ska få en ökad vikt i samhällsplaneringen. En ökad ekoeffektivitet innebär mindre avfall och att restprodukter i största möjliga utsträckning nyttiggörs genom återbruk, material- eller energiutvinning. örbättrade möjligheter för gående och cyklister föreslås inom planområdet. Strandpromenaden längs Tidan förbättrar friluftslivet inom området och ökar möjligheten att ta sig hit utan bil. Området kan i dag inte försörjas med fjärrvärme men med eventuell utbyggnad av fjärrvärmeverket kan detta bli möjligt på sikt. Använding av gemensamma värmeanläggningar med värmeväxlare uppmuntras i samband med nybyggnation. Avloppseffektiviteten kan öka genom att man inom planområdet ser över ledningar i syfte att minska inläckage av grundvatten och dagvatten. Återbruk av byggnadsmaterial och liknande kan tilllämpas vid utfyllnader för att förbättra materialhushållningen. 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras för framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Områden med höga natur-, kultur- eller rekreationsvärden eller hotade arter skall användas på ett sådant sätt att värdena består och arternas livsbetingelser förbättras. Då planområdet är högt exploaterat är växt- och djurlivet begränsat, i vattnet och längs strandkanten lever dock många arter. Att förbättra vattenmiljön i Tidan är viktigt för deras fortsatta levnad och utveckling. Strandskydd Strandskyddet återinföres ej då detta ärende påbörjades innan 1 juli 2009 och därmed följer tidigare PBL. Haggården sett från luften visar variation i exploateringsgrad samt stora hårdgjorda ytor på flera ställen. lygfoto från

9 Del 3 - Befintlig struktur Områdets struktur och historia År 1967 utvidgades stadsplanen för Mariefors i Mariestad, och området som går under namnet Haggårdens verksamhetsområde fick de planbestämmelser som gäller i dag. Motivet var att bereda plats för ytterligare industribebyggelse i utkanten av tätorten. rån mitten av 1960-talet präglades planarbetet av kraftig separering mellan olika funktioner i samhället. Industrierna flyttades från innerstaden till ofta perifert belägna områden och skiljdes från annan bebyggelse av stora trafikleder och skyddszoner. Idealen var att minimera all form av konflikter mellan olika intressen, vilket syns i Haggården där de flesta tomter har stora tomma ytor runt själva byggnaderna. Den äldre stadsplanen har inneburit en hel del begränsningar för nyetableringar och utbyggnad av befintliga verksamheter varför ett flertal nya detaljplaner har tagits fram på delområden. I dag är stadsbyggnadsidealen något annorlunda, samt att allt färre företag innefattas av ren produktion. Många verksamheter i området inriktar sig på försäljning av varor och/eller tjänster, vilket också yttrar sig i en annan form av markanvändning. Området är ursprungligen planlagt endast för industri och kommunikationer, men inhyser numera även en stor del handel. Ofta sker handel, kontor och industri i kombinerad form. Dessa lösningar har krävt en hel del tillfälliga bygglov och undantag från gällande detaljplaner. När gamla industriområden inte längre utnyttjas till fullo är det vanligt att de på sikt övergår till mer renodlade handels- och verksamhetsområden. Detta är även fallet i Haggården. Oftast är det då volymhandel som etablerar sig och orsakerna är till största del den billiga hyran, tillgången till stora lokaler samt att det är lättillgängligt för biltrafikanter. Haggården har den fördelen att området Bra exempel på byggnader i Haggården/Horn som utformats med en estetisk tanke. Stora gl artier och detaljer i trä är vanligt förekommande. 9

10 uppfyller alla dessa krav samt att det ligger bra till ur en handelssynpunkt. Relativt nära centrum och i anslutning till de mest trafikerade stråken, E20 och väg 26. Bebyggelsestruktur Området består i huvudsak av industribebyggelse i varierande ålder och skick. En del bilhallar och möbelvarhus finns även i området. Exploateringsgraden för de olika fastigheterna skiljer sig kraftigt (ca 5-50%). En stor del av områdets öppna ytor består av hårdgjord mark. Gestaltning I området har de flesta byggnader utformats som industrilokaler utan någon tanke på estetisk upplevelse. Några undantag finns dock, se exempel på föregående sida. Längs Göteborgsvägen och ut mot E20 är det viktigt att byggnaderna håller hög standard. Detta eftersom det är det första många ser när de anländer till Mariestad eller passerar på E20. Att höja upplevelsen av Haggården längs lokalgatorna är även viktigt för verksamma inom området då det kan bidra till fler kunder. Omgivning På andra sidan Tidan finns i dag åkermark samt industriområdet Västeräng. Åkermarken är tänkt att på sikt bli ett nytt industri- och verksamhetsområde kallat Sund. På andra sidan Göteborgsvägen ligger handelsområdet Horn. Tanken är dock att Horn och Haggården ska få ett gemensamt namn och knytas samman bättre för att på så sätt uppfattas som ett område. Söder om Horn finns i dag åkermark som är avsatt för fortsatt utvidgning av handel och verksamheter, området kallas Hindsberg. På andra sidan E20 fortsätter åkermarken och i dag finns inga planer på förändring. E20 planeras dock att utvidgas och mark kan komma att tas i anspråk för detta. Trafikstruktur Haggårdens industriområde servas av två sammankopplade gator som är dimensionerade för trafik förenat med industriverksamhet. I dagsläget är den tillåtna hastigheten 50 km/h. Det är dock känt att man använder området för bla dragracing, en tävling där den som kör snabbast vinner. Man har även mätt upp höga hastigheter hos den vardagliga trafiken i området. Gatornas överdimensionerade bredd, raka sträckning och det faktum att få oskyddade trafikanter rör sig i området är troligen orsaken. örrådsgatan och Hammarsmedsgatan sträcker sig i riktning syd - nord, parallellt med Göteborgsvägen. örrådsgatan utgör huvudgata i området. Infart till området sker i söder via den nya rondellen och i norr mot Marieforsleden. De existerande trottoarerna är så gott som obefintliga. Tung trafik, personbilar (ofta i otillåtet höga hastighe- Bred gata utan trottoar ger möjlighet till otillåtet höga hastigheter i Haggården. 10

11 ter) samt cyklister och fotgängare samsas i nuläget om samma utrymme. I planområdets nordvästra del passerar järnvägen Kinnekullebanan som är ett utpekat riksintresse. Grönstruktur/Blåstruktur Tidan avgränsar området åt öster, mellan Tidan och Haggården är det i dag åkermark. I norra delen av planområdet finns betesmark för djur. Längs delar av gatorna finns planterade träd eller buskar men dessa saknar ett enhetligt intryck. Natur- och kulturvärden Kulturhistoria Området är till största del uppbyggd av industrilokaler från talet och framåt. Ingen av dessa utmärker sig som kulturhistoriskt intressanta i dagsläget. öljande objekt som visas på kartan intill bör dock uppmärksammas: A. ornlämning i form av minnesmärke i kalksten från 1771 B. Äldre trävilla med en kvarstående flygel C. Ett antal värdefulla stora lindar som härstammar från en tidigare allé samt ett antal äldre ekar D. ornlämning i form av runristning på runsten Rekreation Det har länge funnits en önskan att invånarna i Mariestad ska kunna röra sig längs Tidan inom tätorten. Detta är enbart möjligt längs få och korta sträckor i dag. Både i Översiktsplan 2003 och Grönprogrammet nämns en målsättning att öka tillgängligheten för allmänheten utmed Tidans strand för rekreation, friluftsliv och sportfiske. Genom att anlägga öppna dagvattendammar och gångstråk som knyter an till Haggården kan detta bli verklighet. Kulturhistoriskt intressanta objekt. öring vandrande fiskar med lekplatser i Tidan. Övriga intressanta djur är bland annat kungsfiskare och utter. ör mer information se Länsstyrelsens rapport 2009:17 Tidan en utredning om naturvärden och vattenkraft. Tidan Mariestads kommun har tillsammans med Länsstyrelsen bedömt Tidan som ett nationellt särskilt viktigt vattendrag för fiske, naturvård och kulturmiljövård. Detta pga tillgången på strömsträckor nära Vänern och forssträckor samt inslag av värdefull svämlövskog. Ån hyser en rik fiskfauna med över 20 stationära arter såsom asp, öring, vimma, mfl. Av dessa är bl.a. asp och 11

12 Geotekniska förhållanden Alla nivåer som anges nedan har översatts till Sveriges nationella höjdsystem, RH2000. Markförhållanden Marken är relativt plan inom större delen av området och sluttar endast svagt ner mot Tidan. I norra delen av området ligger dock ett högre parti där berg i dagen förekommer. Inom huvuddelen av området består jorden av lera med en mäktighet uppemot 25 meter. Leran har överst fast torrskorpebildning, delvis med inslag av mo, och är därunder lös till halvfast lera. Lerans odränerade skjuvhållfasthet har utvärderats till 7 kpa (ökande mot djupet). Definitiva värden får avgöras i varje enskilt fall efter detaljundersökning. Marken tål ingen belastningsökning (utom i de norra delarna). Alla byggnader bör grundläggas med stödpålar eller likvärdig teknik. Ingen uppfyllnad bör ske närmare Tidan än m. ör mer information se undersökningen Haggårdens industriområde, Mariestads kommun, Översiktlig geoteknisk undersökning, 6 oktober Observera att ovanstående undersökning är översiktlig och ska kompletteras för varje planerad byggnation. Geohydrologiska förhållanden Grundvattennivån inom området bedöms till stora delar påverkas av Tidans vattenföring. Mariestad/Haggården ligger inom en zon där årsmedelnederbörden är ca 550 mm. Bara Lurö skärgård har mindre nederbörd inom Vänerområdet. Tidans vattenflöde har stor variation. Det kan variera mellan ca 5 och 180 m 3 /s. Höga grundvattennivåer har uppmäts i hela området. I de öppna provtagningshålen påträffades den fria vattenytan på en nivå mellan +53,1 och +53,9 i RH2000 (motsvarande 0,6 till 1,2 m under befintlig markyta). Tidans vattenyta uppmättes vid undersökningstillfället till nivån +52,7 i RH2000. ör mer information se den översiktliga geotekniska undersökningen. (Observera att Mariestads kommun har ändrat höjdsystem från MH24 till RH2000 sen dess och att siffrorna i detta dokument därför är omräknade.) ör mer information se undersökningen Haggårdens industriområde, Mariestads kommun, Översiktlig geoteknisk undersökning, 6 oktober Läs mer under avsnittet Risker sid 20. Risk för höga vattenstånd, erosion och skred Tidan svämmar ibland över och marken mellan Haggården och ån inte är särskilt stabil. Att bygga närmare Tidan är därför inte tänkbart. Läs mer under avsnittet Risker sid 20. örorenad mark och vatten I den översiktliga geotekniska undersökningen uppvisade jordproverna inga tecken på att några föroreningar av lättflyktiga kolväten förekommer. Området finns inte upptaget i miljökontorets inventering av förorenade markområden. Detta innebär att man för närvarande inte känner till misstänka markföroreningar inom området men det utesluter inte att sådana kan förekomma. På grund av områdets användningsändamål som industri är det inte uteslutet att sådana kan påträffas i samband med schaktarbeten. I området finns enligt Länsstyrelsens EBH-stöd ett antal objekt som finns klassade som potentiellt förorenade områden. Det innebär att det finns en risk att förorenad mark kan påträffas vid grävning och exploatering av området. Kompletterande geotekniska undersökningar på misstänkta fastigheter bör därför även innefatta markmiljöteknisk undersökning som klarlägger huruvida marken innehåller föroreningar och hur dessa i så fall ska hanteras. astighetsägaren ansvarar för utredning och sanering av aktuellt markområde. Radon Marken inom planområdet utgörs generellt av så kalllat normal- lågriskområde för radon, vilket innebär att markstrålningen ska beaktas vid grundläggningen. På normalriskområden kan enklare åtgärder vidtas. Rekommendationer för grundläggning Vid varje planerad ny byggnation måste en detaljerad geoteknisk undersökning tas fram. Läs mer på sidan 20. Teknisk försörjning Utrymmen för ledningar (va, data, tele, kabel tv, fjärrvärme, el inklusive transformatorstation med mera) redovisas och skyddas med u-område och ledningsrätt. Hänsyn till befintliga ledningar måste tas under omoch tillbyggnad. 12

13 Alla ledningar inom området ska så långt det är möjligt samlas för att minimera antalet ledningsstråk och utbredningen av dessa. Vatten och avlopp Ny bebyggelse kan anslutas till befintligt ledningsnät. Dagvatten I enlighet med kommunens dagvattenpolicy (Kf 2005) ska dagvattnet, där den geotekniska undersökningen visar att så är möjligt, omhändertas lokalt. I andra hand ska dagvattnet fördröjas och avledas trögt till kommunens anläggning. Maxflöde vid förbindelsepunkt anges av huvudmannen. Vid behov ska dagvattnet från till exempel parkeringsytor och andra nedsmutsade hårdgjorda ytor renas innan det släpps ut i kommunens anläggning. ör att minska uppkomsten av dagvatten ska eftersträvas att så små ytor som möjligt hårdgörs. I ett område som Haggården kan man inte undvika stora hårdgjorda ytor men man kan förbättra de befintliga och se till att nya ytor blir bra. Genom att exempelvis plantera träd på större parkeringsytor kan vatten ledas ner till dem istället för direkt ut i ledningsnätet. ör att uppnå en mer hållbar hantering, där dagvattnet nyttjas som en resurs istället för att bli ett problem, ska allt dagvatten som uppkommer inom planområdet hanteras enligt kommunens dagvattenpolicy. I detta fall innebär det att allt dagvatten från nya byggnader och parkeringsytor ska renas innan det släpps ut i kommunala avloppssystemet. Dagvattensystemet måste även anpassas med hänsyn till höga vattennivåer i Vänern. I dag rinner mycket av Haggårdens dagvatten direkt ut i Tidan, för att förhindra detta föreslås dammar för fördröjning och rening av dagvatten längs Tidan på det som i dag är åkermark. Genom fördröjning av dagvatten på egna fastigheten, kan fastighetsägare få reducerad dagvattenavgift. Tas både dagvatten och dräneringsvatten omhand på egna tomten utgår ingen dagvattenavgift. El och värme En energi- och klimatplan för Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner antogs 2009 med tidshorisonten All byggnation ska eftersträva de rekommendationer som anges i denna. Det finns för närvarande inte några planer att utvidga fjärrvärmenätet till planområdet. Lämplig uppvärmning kan ske genom en gemensam uppvärmningsanläggning med närvärme som utnyttjar frånluften från interna processer genom en värmeväxlare. Det rekommenderas dock att vattenburna system används då det möjliggör en påkoppling till eventuell framtida utbyggnad av fjärrvärmenätet. Den fysiska planeringen har en viktig roll att spela när det gäller transporter och uppvärmning. Byggnader behöver anpassas efter de lokala förhållandena för att undvika onödig energiförbrukning. Detta innebär bland annat att utformning, teknik och material behöver väljas så att energieffektivitet främjas. Det behövs ett långsiktigt tänkande där inledande investeringskostnader ställs mot kostnader under byggnadernas livscykel. Tele- och datakommunikationer Exploatören ska ta kontakt med respektive leverantör för tele- och datakommunikationer i samband med projektering. Haggården har mycket bra förutsättningar att ansluta till fibernätet Stadsnätet och åtskilliga fastigheter i Haggården är redan anslutna. Avfall Vid nybyggnation eftersträvas gemensamhetslösningar för insamlingspunkt av avfall enligt kommunens renhållningsordning. Detta utgör ett led i att minska miljöpåverkan av transporter och öka trafiksäkerheten. Ett sophus kan också erbjuda fastighetsägare större möjligheter till enkel sortering av sitt avfall. Exploatören ska ta kontakt med kommunens tekniska förvaltning angående avfallsfrågan i samband med projektering. 13

14 örutsättningar för hämtning av avfall Sopbilar är i normalfallet upp till cirka 10 meter långa och dryga 3 meter breda. Höjden är cirka 3,6-4 meter. Vikten på en vanlig sopbil ligger oftast på omkring ton med full last. Krav på körväg Körvägen ska utformas för minst belastningsklass 2 (BK2). Den bör vara minst 5,5 meter bred där körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts måste vägen vara bredare. Om vägen är mötesfri och det inte finns parkerade fordon kan vägen vara smalare men den ska vara minst 3,5 meter. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på vägbredden. Gaturummet ska ha en fri höjd av 4,7 meter. Träd och växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden. Återvändsgata ska ha vändmöjlighet för hämtningsfordon. Vändplan för en normal sopbil ska ha en diameter av minst 15, helst 18 meter, med en hinderfri remsa på ytterligare 1,5 meter runt om. Alternativ till detta kan vara en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning. Körvägen ska i övrigt ha fri sikt och god framkomlighet, vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden. Återvinningsstation Närmsta återvinningsstation för privatpersoner är under uppbyggnad vid COOP på andra sidan Göteborgsvägen. Verksamhetsutövare ordnar själva sitt omhändertagande av återvinning. Räddningstjänstens behov Räddningstjänstens behov av framkomlighet till angreppsvägar ska beaktas i samband med markprojektering (även höjdfordon för brandsläckning i fastigheter som inte kan nås på annat sätt). Vid eventuella behov av brandposter och släckvatten ska dessa följa anvisningarna i VAV P83 och VAV P76. Livräddningsredskap ska i övrigt placeras ut i anslutning till öppet vatten. Kommunikationer Mariestads kommun har ingen aktuell trafikplan. Den senaste är från 1971 med tidshorisont fram till gjordes en trafikutredning för Mariestads centrum, men även den kan anses vara inaktuell. Arbetet med en ny trafikplan skall påbörjas och beräknas vara klar inom de närmsta åren. Biltrafik De breda gatorna inom området bjuder in till höga hastigheter. Hastighetsdämpande åtgärder såsom smalare gator och cirkulationsplatser skulle förbättra situationen avsevärt. Transporter och farligt gods lera fastigheter längs Hammarsmedsgatan kan inte ta emot transporter på den egna tomten utan måste lasta och lossa på gatan. Objekt A-byggnad Byggnad där människor vanligen vistas, till exempel bostad, hotell, sjukhus, kontor, butik, restaurang, gatukök, bibliotek, museum, skolbyggnader, kyrkor och andra byggnader med samlingslokal och liknande. B-byggnad Byggnad, i vilken det vanligen inte vistas andra människor än sådana som kan förutsättas känna till förekommande hantering av brandfarliga gaser eller vätskor, till exempel industribyggnader, hantverksbyggnader, parti- eller postorderlager, pumphus, bensinstationer, garagebyggnader, laboratoriebyggnader och liknande. C-byggnad Byggnad där människor vanligtvis inte vistas, till exempel friliggande magasin, förråd, garage eller byggnad med låg brandbelastning. C-byggnad med brandfarlig vara Båtplatser Miljöstation Parkeringsplatser Skyddsavs 25m 12m 9m 12m 25m 12m 6m Starkt trafikerad gata eller väg 3m Tabell med riktvärden för avstånd mellan bensinstation och omrkringliggande objekt. 14

15 Tankfordonstransporter Inom området finns tankmöjligheter på tre fastigheter, varav en med fordonsgas. ör denna gäller ett skyddsavstånd mellan cistern och omkringliggande byggnader på 25 m. Tabellen nedan visar riktvärden för skyddsavstånd mellan olika objekt och utrustning vid hantering av brandfarliga vätskor klass 1 på en bensinstation. Särskilda omständigheter kan motivera avvikelser från riktvärdena. Avstånden i tabellen får minskas om betryggande säkerhet kan uppnås på annat sätt. Parkering astigheterna löser parkering på den egna tomten. Detta kommer även gälla fortsättningsvis. ör att öka både områdets och de egna fastigheternas värde föreslås att fastighetsägarna gestaltar sina parkeringar på ett tilltalande sätt. Gång- och cykeltrafik Skillnader i hälsa kan minska om samhället byggs för att främja fysisk aktivitet. Särskilt viktigt är det att satsa mer på gång- och cykeltrafik och skapa utomhusmiljöer där barn vill vistas. Den byggda miljön har stor betydelse för om vi rör oss eller inte. Närhet till platser för fysisk aktivitet, motion och rekreation har visat sig viktigt för att skapa förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. En ökad fysisk aktivitet är en av de åtgärder som har störst positiv effekt på folkhälsan. Investeringar i säker gång- och cykeltrafik är en central åtgärd för ett samhälle i rörelse. Kollektivtrafik Längs Göteborgsvägen vid cirkulationsplatsen Ovadellen finns i dag hållplatser för bussar mot Skövde, Götene, Lugnås och Låstad. Tidigare stannade dessa bussar även vid den norra infarten till Horn. Mark sparas för eventuell framtida hållplats i det här läget då det kan bli aktuellt igen. Stadstrafikens linje 2 går även till västra Haggården (Horn). Tillgänglighet och trygghet Att människor med olika typer av funktionsnedsättningar och i alla åldrar kan bli fullt delaktiga i samhällslivet, ska alltid beaktas fullt ut vid nybyggnation. Alla ytor ska göras tillgängliga, trygga och användbara för alla grupper av människor så långt det är möjligt. Detta gäller både fysisk och psykisk tillgänglighet - allt från den faktiska framkomligheten till val av växter som kan orsaka allergier som gör det svårt för vissa människor att vistas i miljön eller sådant som kan orsaka känslan av otrygghet, till exempel bristande belysning eller skötsel. Terrängen i planområdet är flack och nivåskillnader på gator samt gång- och cykelvägar utjämnas. Några stora problem för funktionshindrade bedöms därför inte uppstå. Val av rätt beläggning för gångnät med mera är dock viktigt. Området och byggnaderna ska i övrigt utformas så att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Handikapparkeringsplatser i anslutning till området ska till exempel finnas i lämplig omfattning. En trygg plats är: överblickbar i kontakt med omgivningen befolkad orienterbar välskött har blandade kommunikationsstråk och bebyggelse Haggården saknar i dag allt detta. Orienteringen inom området kan sägas vara det enda som uppfylls. Detta eftersom gatunätet är tydligt, det saknas dock bra orienteringsskyltar/kartor över området. Del 4 - öreslagen utveckling öreslagen ny struktur Bebyggelsestruktur Ändring av områdets huvudsyfte från industri till verksamhet och handel. Ökad byggnation på förgårdsmark, endast 10 meter bebyggelsefri zon krävs mellan gata och byggnad. Istället för dagens meters zon. 15

16 Byggnadsarean per fastigheten begränsas till max 45% samt genom att verksamheterna ska kunna redovisa att de klarar sin logistik och parkering på den egna fastigheten, enligt parkeringsnormen. Undantag för de fastigheter längs Hammarsmedsgatan som måste ta emot transport på gatan. Utmed fastighetsgränsen mot Hammarsmeds- och örrådsgatan bör minst 4-5 meter utgöras av någon form av växtlighet alternativt stensättning. astighetsägaren har skyldigheten att utreda de geotekniska förhållandena på sin fastighet före byggnation. Verksamheternas in-/utfarter bör om möjligt begränsas till två stycken per fastighet för att nå en tydligare och säkrare trafiksituation på lokalgatorna. Trafikstruktur ör att öka tillgängligheten till Haggården, samt för att lösa den befintliga trafikproblematiken i den norra korsningen mot Horn, föreslås en ny trafikplats utmed Göteborgsvägen, se illustration intill. En fastighetsreglering bör komma till stånd för det sydöstra hörnet av fastigheten Brickan 2 (enligt gällande detaljplan), för att möjliggöra en mindre cirkulationsplats även på örrådsgatan. Sund kommer redogöra för den exakta placeringen av bron. Järnvägen Kinnekullebanan går genom nordvästra delen av planområdet och är ett utpekat riksintresse. Planens genomförande bedöms inte ha några konsekvenser för järnvägen. Parkering Parkeringsnormen för Haggården sätts till samma som för Sjöstaden vilket är följande: Kontor - 14 parkeringar/1000 m². Verksamheter/handel - 23 parkeringar/1000 m². Restaurang - 35 parkeringar/1000 m². RONDELL och INART Goda potentialer finns att knyta samman Haggården genom cykelvägar in till centrum. Detta bör mer eller mindre ses som ett kriterium för ett modernt arbets- och handelsområde. Då även många ungdomar färdas genom området för att ta sig till restaurangkedjan McDonalds i södra delen av Haggården är anläggningen av en gångoch cykelväg viktig. En gc-väg längs med örrådsgatan med koppling över Göteborgsvägen är första prioritet. Att göra örrådsgatan smalare är även viktigt för trafiksäkerheten. Genom att skapa en markerad gc-väg längs gatan kan detta enkelt göras. Varje fastighet får även begränsade infartsmöjligheter i den nya planen. Detta för att öka trafiksäkerheten på gatorna samt ge området ett mer ordnat intryck. Göteborgsvägen Storegårdsvägen GÅNG- och CYKELVÄG örrådsgatan Hammarsmedsgatan När Sunds industriområde bebyggs innefattar det även en bro över Tidan. Dess exakta läge är ännu ej fastlagt men som förslaget ser ut just nu ansluter den i Haggården mitt på Hammarsmedsgatan genom den parkmark som finns där i dag. I plankartan redovisas området endast med en illustrationslinje eftersom projektet Sund ännu ej är detaljstuderat. Kommande detaljplan över E20 Illustration över föreslagen ny trafikplats samt gång- och cykelväg inom området. 16

17 Genom bestämmelse för grönytor på parkeringsplatser undviks stora öppna och hårdgjorda ytor. Det ska finnas gröna inslag alternativt planteringar som bryter upp hårdgjorda parkeringsytor. Grön- och blåstruktur ördelarna med växtlighet i staden är många. Den fungerar till exempel som luftrenare, ger skugga, vindskydd, förutsättningar för biologisk mångfald, samt upphov till trivsel, rumsbildning och mötesplatser. Enligt Grönprogrammet ska upplevelsen av att Vänern alltid är närvarande samt att Mariestad genomvävs av gröna stråk prioriteras. Ytan mellan Haggården och Tidan har även pekats ut som utvecklingsområde för friluftsliv. Tidan Haggården ligger intill Tidan och dess speciella landskap, genom att knyta an till detta kan området få ökade värden. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) är viktigt inom ett område med stora hårdgjorda ytor. Öppna dammar för fördröjning och rening av dagvatten föreslås ligga längs Tidan och utformas på ett sätt som är anpassat efter platsen och ger detta ett ökat värde. Utrymme för gångstråk skall finnas i anslutning till dammarna. Tidanmiljön ska hållas intakt och kan på vissa ställen förbättras med fler träd för att skydda mot erosion samtidigt som det skuggar vattnet och på så sätt sänker temperaturen. Tidan är utpekat som eventuellt framtida naturreservat från Vänern till E20. Delen inom planområdet berör dock inte av några direkta åtgärder men Tidan måste som sagt skyddas från dagvatten och även eventuella olyckor på E20. Zonen närmast vattnet är viktigt att spara eller utveckla med hänsyn till ekologisk funktionalitet snarare än att tillgängliggöras för friluftslivet. Övrigt Haggården och Horn bör få ett gemensamt namn. Namn bör tas fram i samarbete med verksamma i området. Genom ett gemensamt namn som innefattar både Haggården och Horn förtydligas området. Placering av nya skyltar föreslås. Två områdesskyltar längs Göteborgsvägen samt ett antal mindre hänvisningsskyltar inom området. Vid en framtida utveckling av Hindsberg (söder om Horn) bör även det området ingå. Exempelbild tegelfasad. oto: ITEGEL Exempelbilden visar om- och tillbyggnad med stora glasytor. Lokal för tillverkning och kontor i Jönköping. Exempelbild på fasadmaterial, sträckmetall som sätts utanpå byggnaden. oto på parkeringsgarage i Göteborg. Exempel på hur en fasad kan lättas upp med trädetaljer. oto från Stallsiken i Skövde. 17

18 öreslagen gestaltning Genom att skapa en identitet för området ges ett sammanhållet intryck vilket ger många fördelar. ör att få en fungerande helhet krävs att området får en avvägd blandning av enhetlighet och variation. Långsiktig framgång nås genom en gemensam grund för utformning vilket är skälet till detta avsnitt. Bilderna är till för inspiration. Bebyggelse Skyltläget längs Göteborgsvägen och ut mot E20 medför krav på gestaltningen, detta gäller även mot Tidan då det har god synlighet från E20. Byggnader bör gestaltas så att fasader får ett tilltalande utseende med hög arkitektonisk kvalitet. Detta gäller generellt inom hela området men i första hand längs E20, Göteborgsvägen och baksidan av området som vätter mot Tidan och i andra hand mot områdets invändiga gatunät. ör att bryta ner skalan bör långa fasader delas i mindre tydligt urskiljbara enheter. asader bör även varieras med hjälp av fönster, utskjutande partier, mönster eller liknande för att minska känslan av ensartade och slutna fasader. Bilderna på sidan innan visar goda exempel på fasadutformning där materialval och gestaltning har medfört att de upplevs som estetiskt tilltalande. örgårdsmark Åtgärder för att enkelt uppnå en medveten och representativ gestaltning av förgårdarna i området: Upplag av emballage, lastpallar eller dylikt bör inte förkomma på förgården. Stängsel bör i möjligaste mån inte uppföras utmed gatan. Om detta inte är möjligt, på grund av inbrottsrisk eller liknande, bör upplevelsen av stängslet dämpas med hjälp av exempelvis växtlighet mellan staketet och gata. Välskötta gräsmattor, planterade träd samt medveten belysning ger ett representativt intryck. Staket och andra detaljer bör gestaltas på ett genomtänkt sätt som hör samman med övrig arkitektur. Växtlighet Där E20 möter Tidan växer en dunge med träd som skyddas i och med denna detaljplan. Haggården har gröna kvaliteter i och med de många uppväxta träd som finns i området. ör en sammanhängande upplevelse rekommenderas därför samma arter vid nyplantering. Idag återfinns främst arterna lönn, oxel, rönn, lind och poppel. Belysning Målet är att åstadkomma en ljussättning som skapar säkerhet, trygghet, som gör det lätt att orientera sig samt skapar atmosfär. I området används i dag främst en äldre typ av stolpe/armatur som behöver bytas ut. På resten av örrådsgatan används en standardstolpe med diameter 108 mm samt LPH (ljuspunktshöjd) 8 meter med 1,5 meters arm. Armaturen är Mariestads standardarmatur Philips SGS /70. Belysning av fasader, konstverk eller träd, så kallad effektbelsyning, kan med fördel adderas till grundbelysningen längs gatorna. Även övergångsställen kan med fördel belysas avvikande för att framhäva och säkra den korsande gång- och cykeltrafiken på ett estetiskt och säkert sätt. Bilderna nedan och på nästa sida visar olika sätt att genom effektbelysning markera sitt företag i ett område. Illustration 1 visar belysning av hela fasaden samt träd och illustration 2 visar belysning av enbart skylt och entré. Illustration 1 över exempel på fasad- och trädbelysning. 18

19 Parkering Dagvatten är och kommer bli ett ännu större problem, framförallt i områden med mycket hårdgjorda ytor. Genom bestämmelse för grönytor på parkeringsplatser undviks stora öppna och hårdgjorda ytor. Illustration 2, exempel på belysning av skylt och entré. Det ska finnas gröna inslag alternativt planeringar som bryter upp hårdgjorda parkeringsytor. Stora parkeringsytor bör även delas in i mindre enheter genom materialval och mönstereffekter. Att plantera träd och använda genomsläppliga ytor ger även en bättre dagvattenhantering av annars stora hårdgjorda ytor. Viktigt att planteringsgroparna blir tillräckligt stora om träden ska klara sig. Intill visas bilder på sätt att gestalta en parkeringsplats med grönska och mönsterdetaljer. Exempel på genomsläpplig yta. Exempel på parkeringsyta med växtlighet. Krav vid grundläggning Byggnader ska grundläggas på frostskyddad nivå på fast lagrad oorganisk jord eller på väl packad fyllning sedan först allt organiskt material borttagits. Tillåtet grundtryck väljes enligt SBN 80 som för fast lagrad mellansand. All fyllning utföres enligt SBN 80 avsnitt 23:2341 och 23:4. Vid eventuella pålningsarbeten finns risk för att viss hävning och förskjutning av omgivande mark kan inträffa. Där närliggande ledningar riskerar att skadas ska pålar borras ner och jorden spontas. Ett kontrollprogram ska upprättas så att jordrörelser följs upp under eventuellt sprängnings- och pålningsarbetet för att undvika att närliggande byggnader, ledningar och andra anläggningar skadas. Geotextil på schaktbotten som materialskiljande lager förordas. ör att minska risken för sättningar rekommenderas geonät under planerad fyllning. Med hänsyn till stigande vattennivåer ska byggnader anslutna till kommunens dagvattennät klara en uppdämning till marknivån vid anvisad förbindelsepunkt för dagvatten. I övrigt får ingen byggnad av permanent karaktär grundläggas under +54,5 i RH2000 (underkant oskyddad grundsula/plint) utan särskild åtgärd. Exempel på enkelt sätt att mönstra parkeringsrutor. 19

20 Del 5 - Risker Trafikstörningar och buller De störningar från trafiken som påverkar området är framför allt det buller som verksamheterna själva genererar och i andra hand från E20 och Göteborgsvägen/ väg 26. Naturvårdsverket rekommenderar i Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning en ekvivalent ljudnivå på 40 dba inomhus för att samtal ska kunna föras med normal röst och med hänsyn till allmän störning. Bullerberäkning för E20/väg 26 baseras på en prognos för trafiken år 2020 som anger en siffra på cirka fordon/årsmedeldygn varav den tunga trafiken uppgår till cirka 24,5 % av totaltrafiken. Prognosen utgår från Trafikverkets uppräkningstal för sträckan. Beräkningen visar att de ekvivalenta ljudnivåerna på cirka 50 meters avstånd ligger på 65,2 dba vid fasad utomhus och ca dba inomhus (beroende av kvaliteten på byggnaden). Detta innebär att beräknade bullernivåer är godtagbara utan särskilda åtgärder då riktvärden normalt inte överskrids. Ljudbidrag från den egna verksamheten omfattas inte av angivet tabellvärde. I övrigt ska alla verksamheter klara tidigare angivna bullervärden. astighetsägaren ansvarar för att bullerkällorna är bullerdämpade. Vid klagomål från närboende rekommenderas mätning av behörig akustiker/ mätpersonal. Naturvårdsverkets riktlinjer angående externt industribuller, 1978:5 bör gälla. Den interna arbetsmiljön är också viktig, dvs att personalen har en god ljudmiljö. Vid höga ljudnivåer och klagomål bör man göra kontrollmätningar för eventuella åtgärder. Riktlinjer angående exponeringsvärden från AS 2005:16 bör gälla. I övrigt kommer området sannolikt inte vara i behov av särskilda bullerdämpande åtgärder. Skred, erosion och underminering Under 2008 utförde Sweco Göteborg en översiktlig stabilitetskartering i Mariestads tätort där man främst undersökte skredrisker utmed Tidan på uppdrag av Statens Räddningsverk (SRV). Syftet med denna var att översiktligt kartlägga markens stabilitetsförhållanden i bebyggda områden. Karteringen visar var det finns behov av att göra detaljerade stabilitetsutredningar eller där man bör göra en översyn av tidigare utredningar och eventuellt tidigare utförda åtgärder. Karteringen är uppdelat i två etapper där den första (karta A, nästa sida) omfattar kartering av jordartsförhållanden och topografiska förhållanden för att utreda vilka områden som är känsliga för skred och ras. Den andra etappen (karta B, nästa sida) omfattar bedömning och klassning av stabiliteten. Som karta A visar så är större delen av utredningsområdet inom zon I (gult streckat område). Detta innebär att det där kan finnas risk för initiala, spontana eller provocerade skred och ras. Området intill ligger inom zon II (gult område). Där finns inga risker för initiala skred eller ras, men zonen kan komma att beröras av skred och ras som initieras inom angränsande zon I. Enligt karta B är det endast i norra delen marken översiktligt inte klassas som tillfredsställande (orange område). Vid varje planerad ny byggnation måste en detaljerad geoteknisk undersökning tas fram. Klimatförändringar Inom planområdet är det framför allt den ökade vattenmängden som kan bli ett problem. Ökade vattenmängder Hantering av risken för ökade vattennivåer har blivit allt mer viktigt. Klimatförändringar förutspås orsaka både havsnivåhöjning och fler extrema vädersituationer, vilket ökar risken för översvämningar som tros komma oftare och bli allt värre. Detta gör att det nödvändigt att anpassa planering och byggande till dessa förändrade förutsättningar. Det finns flera olika typer av översvämningar som kan hota området. Det handlar främst om risker för stigande vattennivåer i Tidan med säsongsvis kraftigt ökade flöden. Tidans vattensystem har endast en liten areal sjöar varför flödena snabbt varierar med nederbörden. Den kan även handla om stigande havsnivå på grund 20

21 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! PLAN- OCH GENOMÖRANDEBESKRIVNING - Detaljplan för Haggården, Mariestad Stabilitetskartering 2007 Västra Götalands län Karta 1a - Stabilitetszoner iefors industriområde, N Skala: 1:5 000 Ekvidistans: 1m Teckenförklaring ± Stabilitetszon 2 (lera <1:10) Stabilitetszon 2 (lera <1:10) Stabilitetszon 2 (silt/sand <1:n) Stabilitetszon meter 1 (silt/sand (lera >1:10) <1:n) Stabilitetszon 2 (silt/sand på lera <1:10) Stabilitetszon 21 (silt/sand på >1:n) lera <1:10) iefors industriområde, S Stabilitetszon 13 (silt/sand (fastmark) på lera >1:10) Stabilitetszon 3 (fastmark) Stabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:n) yllning fors industriområde, N Åtgärd år Stabilitetsåtgärd utförd Säkerhetsfaktorer vid stabilitetsberäkningar Mariestads Mariestads kommun kommun Utredningstyp ± Mar-K1.0 kkk k k k k k k k k k k k kk k k Mar-K1.0 Mar-K1.0 kkk k k k k k k k k k k k kk k k kkk k k k k k k k k k k k kk k k kk k kk kkk kk k k k k k k k k kk k kk k k k k k k k kk k k k k k k k k kk k k k k k kk kk kk kkk kk k kk k k k kkkk kk k kk kkk kk k k k k k k k k kk k kk k k k k k k k kk k k k k k k k k kk k k k k k kk kk kk kkk kk k kk k k k kkkk kk k kk kkk kk k k k k k k k k kk k kk k k k k k k k kk k k k k k k k k kk k k k k k kk kk kk kkk kk k kk k k k kkkk Analysmetod Datum Anmärkning örekomst av kvicklera c komb Datum Xxx-OpX.X c=2,73 komb=2,19 Observationspunkt (fält) med fotoriktning Ritn.nr. c=1,58 komb=1,35 Ritn.nr. c=3,05 komb=2,75 Gräns för utredningsområde c=1,47 komb=1,36 Mar-Op meter Mar-Op1.0 Mar-Op meter 21 Stabilitetskartering Stabilitetskartering Västra Västra Götalands Götalands län län Karta 1a - Stabilitetszoner Mar-Op2.0 Karta 1a Stabilitetszoner Skala: Skala: 1:5 1:5 Ekvidistans: 1m Ekvidistans: 1m Mar-K2.0 Teckenförklaring Teckenförklaring Stabilitetskartering 2007 Stabilitetszon 1 (lera >1:10) Stabilitetszon 1 (lera >1:10) Västra Götalands län Stabilitetszon 1 (silt/sand >1:n) 1 (silt/sand >1:n) Karta 1a - Stabilitetszoner Stabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:10) Stabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:10) Skala: 1:5 000 Stabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:n) Ekvidistans: Stabilitetszon 1m 1 (silt/sand på lera >1:n) Teckenförklaring kk k kk k kk Erosion enligt fältbesiktning kk k kk k kk Erosion Stabilitetszon enligt 2 fältbesiktning (lera <1:10) Erosionsskydd (sprängsten, pålar etc.) Erosionsskydd (sprängsten, pålar etc.) 19XX Stabilitetszon 2 (silt/sand <1:n) Ras eller skredkant 19XX Ras eller skredkant Stabilitetszon Ravinkant - aktiv 2 (silt/sand ravin på lera <1:10) Ravinkant - aktiv ravin Ravinkant - passiv ravin Ravinkant Stabilitetszon - passiv 3 (fastmark) ravin yllning yllning Åtgärd år Stabilitetsåtgärd utförd kkåtgärd k kår kk Stabilitetsåtgärd Erosion enligt fältbesiktning utförd örekomst av kvicklera örekomst Erosionsskydd av kvicklera (sprängsten, pålar etc.) Xxx-OpX.X Observationspunkt (fält) med fotoriktning 19XX Xxx-OpX.X Observationspunkt Ras eller skredkant(fält) med fotoriktning Gräns för utredningsområde Gräns Ravinkant för utredningsområde - aktiv ravin Beställare Ravinkant - passiv Konsult ravin Beställare Konsult Beställare Datum Ritn.nr. Mar-P3a Konsult Mar-Op2.0 kk kk k kk k kkk kk k k k k k k k kk k kk Mar-Ö2.2 kk k k k k k k kk kk k kk kk kk k k k k k k k kk k kk k kk k k kk kk k k kk kk k kk k kkk kk k k k k k k kkk k kk Mar-Op1.1 Mariestads kommun Mar-P3a kkk k k kk kk kk k kk k k k k k k k k k k kkk kk kk k k k k k k k k k kk k k k k k k k k k k k k k k k k k kkkk k kkk k kkk k kkk kk kkkkk kkkkkkkk k k k k k k kk k k k k k k k kk k k k k k k k k k k k k k k kk k k k k k k k k k k kkkkkk k kk k k k k k k kk kk k kk kk kk k k k k k k k kk k kk k kk k k kk k k k k Mar-Op2.1 Mar-Ö2.1 Stabilitetskartering 2007 Västra Götalandss län Karta 1b - Områdesklassning Skala: Ekvidistans: Område som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller område som är otillräckligt 2007 utrett. Stabilitetskartering Detaljerad stabilitetsutredning bedöms speciellt angeläget. Område som tidigare klassats som tillfredsställande stabilt Stabilitetskartering Västra Götalandss2007 län eller område där stabiliserande åtgärder har vidtagits men där dagens gällande anvisningar enl Skredkommissionen Karta Västra inte 1bföljts. -Översyn Götalandss Områdesklassning av tidigare utredningar ochlän åtgärder Mar-Op2.2 Skala: Område där översyn Karta 1b - Områdesklassning 1:5 000 av tidigare utredningar och åtgärder bedöms som speciellt angeläget Ekvidistans: 1m Skala: 1:5 000 Xxx-TX Ekvidistans: Teckenförklaring Sektion 1mfrån tidigare utförd stab.utredning Xxx-KX.X Teckenförklaring Xxx-ÖX.X OmrådeÖversiktlig som översiktligt sektion, inte kan överslagsberäknad klassas som tillfredsställande (baserad stabilt eller på område intilliggande som är otillräckligt sektioner) utrett. Detaljerad stabilitetsutredning rekommenderas. Område som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande Område som stabilt översiktligt eller område inte kan som klassas är otillräckligt som tillfredsställandeerosion stabilt k k kk k kk k utrett. Detaljerad stabilitetsutredning eller enligt område fältbesiktning som rekommenderas. är otillräckligt utrett. Detaljerad stabilitetsutredning bedöms speciellt angeläget. Område Erosionsskydd som översiktligt inte (sprängsten, kan klassaspålar som tillfredsställande stabilt eller område som är otillräckligt utrett. etc.) Område som tidigare klassats som tillfredsställande stabilt 19XX eller område där stabiliserande åtgärder har vidtagits men Detaljerad stabilitetsutredning bedöms speciellt angeläget. där dagens Rasgällande eller skredkant anvisningar enl Skredkommissionen Område inte följts. som Översyn tidigare av klassats tidigare utredningar som tillfredsställande och åtgärder stabilt eller rekommenderas. område Ravinkant där stabiliserande - aktiv ravin åtgärder har vidtagits men där dagens gällande anvisningar enl Skredkommissionen inte Område följts. där Ravinkant Översyn översyn av av - passiv tidigare tidigare ravin utredningar utredningar och och åtgärder åtgärder rekommenderas. bedöms som speciellt angeläget Områdeyllning där översyn av tidigare utredningar och åtgärder Xxx-TX bedömssektion som speciellt från tidigare angelägetutförd stab.utredning Åtgärd år Stabilitetsåtgärd utförd Xxx-KX.X Kontrollsektion, överslagsberäknad Xxx-TX Sektion (baseradfrån på tidigare fältkontroll utförd alt. stab.utredning arkivmaterial) örekomst av kvicklera Xxx-ÖX.X Xxx-KX.X Kontrollsektion, Översiktlig sektion, överslagsberäknad överslagsberäknad Xxx-OpX.X (baserad (baserad Observationspunkt på på intilliggande fältkontroll (fält) alt. med sektioner) arkivmaterial) fotoriktning Xxx-ÖX.X Översiktlig sektion, överslagsberäknad Mar-Op1.2(baserad Gräns förpå utredningsområde k k kk k kk k Erosion enligt intilliggande fältbesiktning sektioner) Geoteknisk borrpunkt Erosionsskydd (sprängsten, pålar etc.) k k kk k kk k Erosion enligt fältbesiktning Beställare 19XX Konsult Ras eller skredkant Erosionsskydd (sprängsten, pålar etc.) 19XX Ravinkant - aktiv ravin Ras eller skredkant Ravinkant - passiv ravin Mariestads Ravinkant - aktiv kommun ravin Datum yllning Ravinkant passiv ravin Åtgärd år Stabilitetsåtgärd utförd Ritn.nr. yllning örekomst av kvicklera Åtgärd år Stabilitetsåtgärd utförd Mar-Ö1.2 1: m Teckenförklaring kkk k k kk k k kk k kk k k k k k k k k k k kkk kk kk k k k k k k kk k kk k k k k k k k k k k k k k k k k k kkkk k kk k k kk kk kk kkk kk kk k kkkkkkkk k k k k k k kk k k k k k k k k k k k k k k k k kk k k kk k k k k k k k k kk k k kk kkk kkk k Mar-Op2.1 Mar-Op2.2 kk k kk kkk k k k k k k k k k k kk k kk k k k k k k k kk kk k k k k k k kk k k k kk kk kk kk kk k kk k kk k k k kkkk Mar-Op1.0 kkk k k k k k k k k k k k kk k k kk k kk k k k k k kk k kk k k k k k k k k k k k k Mar-Op1.2 Område som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller område som är otillräckligt utrett. Område som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller område som är otillräckligt utrett. Detaljerad stabilitetsutredning rekommenderas. rekommenderas. OmrådeKontrollsektion, som översiktligt inte överslagsberäknad kan klassas som tillfredsställande (baserad stabilt eller påområde fältkontroll som är alt. otillräckligt arkivmaterial) utrett. Karta B visande områdesklassning längs Tidan. Mar-P4b Karta A visande stabilitetszoner längs Tidan. Stabilitetszon 1 (silt/sand >1:n) av jordens ökande medeltemperatur som sekundärt påverkar insjöar och vattendrag. Andra typer är översväm- Stabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:10) Stabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:n) ningar som Stabilitetszon kan 2 (lera <1:10) drabba planområdet vilket kan bero på Stabilitetszon 2 (silt/sand <1:n) kraftiga skyfall som orsakar stora vattenansamlingar på Stabilitetszon 2 (silt/sand på lera <1:10) hårdgjorda ytor, vatten som tränger upp ur vatten- och Stabilitetszon 3 (fastmark) avloppssystem samt höga grundvattennivåer. kk k kk k kk I rapporten Erosionsskydd (sprängsten, Översiktlig pålar etc.) översvämningskartering längs 19XX Ras eller skredkant Tidan, framtagen av Räddningsverket, redovisas kartor över Tidan där beräknat högsta flöde framgår. På Ravinkant - aktiv ravin Ravinkant - passiv ravin yllning kartan Åtgärd år på Stabilitetsåtgärd nästa utfördsida visas detta, område markerat med örekomst av kvicklera rosa Xxx-OpX.X drabbas vid 100-års flöden, lila streckat område är Observationspunkt (fält) med fotoriktning Gräns för utredningsområde högsta beräknade flöde. Kraftiga skyfall kan man delvis skydda sig mot genom fler Mariestads planteringsytor, kommungröna tak på byggnader och högre Datum trottoarkanter. Ritn.nr. Tidans översvämningsrisk medför att inga nya byggnader Mar-P3a tillåts närmare vattendraget än i dag. Grundläggning vid nybyggnation (underkant oskyddad Skala: grundsula/plint) 1: ,5 i RH2000. Undantaget Karta 1a - Stabilitetszoner Ekvidistans: 1m byggnader av enklare karaktär. Läs mer på sidan 20. Stabilitetszon 1 (lera >1:10) Infrastruktur Stabilitetszon 1 (silt/sand >1:n) Stabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:10) Det är viktigt att ofta se över vägars och järnvägars omgivningar för att notera igensatta trummor och diken Stabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:n) Stabilitetszon 2 (lera <1:10) samt vara uppmärksam på större träd som kan stormfällas. Stabilitetszon 2 (silt/sand <1:n) Stabilitetszon 2 (silt/sand på lera <1:10) Stabilitetskartering Tekniska försörjningssystem 2007 kk k kk k kk Erosion enligt fältbesiktning Västra Götalands län Klimatförändringarna Erosionsskydd (sprängsten, pålar etc.) kommer att påverka system som Karta19XX 1b - Områdesklassning Ras eller skredkant Skala: fjärrvärme 1:5 000 och naturgas. Detta på grund av ökad korrosion Teckenförklaring och markförändringar till följd av ökade regn- Ravinkant - aktiv ravin Ekvidistans: 1 m Ravinkant - passiv ravin yllning Område som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller område som otillräckligt utrett. mängder. Åtgärd år Stabilitetsåtgärd järrvärme utförd är i dag inte aktuellt i området Område som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller område som är otillräckligt utrett. örekomst av kvicklera Detaljerad stabilitetsutredning rekommenderas. men kan bli det på sikt. Xxx-OpX.X Område som tidigare klassats som tillfredsställande stabilt eller område där stabiliserande åtgärder har vidtagits men där dagens gällande anvisningar enl Skredkommissionen Naturmiljö Beställare inte följts. Översyn av tidigarekonsult utredningar och åtgärder rekommenderas. Område där översyn av tidigare utredningar och åtgärder Det bedöms är somviktigt speciellt angeläget att skapa och utveckla sammanhängande Mariestads kommun Xxx-TX gröna Datum Sektion från tidigare utförd stab.utredning korridorer i städer och tätbebyggda områden. Det Xxx-KX.X Kontrollsektion, överslagsberäknad (baserad på fältkontroll alt. arkivmaterial) Ritn.nr. är Xxx-ÖX.X nödvändigt Översiktlig sektion, överslagsberäknad för att arter ska kunna förflytta sig, sprida (baserad på intilliggande sektioner) Mar-P4a sig k k kk k kkoch k Erosion skapa enligt fältbesiktning livskraftiga stammar. Inom planområdet Erosionsskydd (sprängsten, pålar etc.) behålls 19XX och förbättras på sikt stråket längs Tidan. Det Ras eller skredkant Ravinkant - aktiv ravin finns även två smalare stråk som korsar området. Gräns för utredningsområde Geoteknisk borrpunkt Beställare Konsult Datum Ritn.nr. Beställare Stabilitetszon 1 (lera >1:10) Erosion enligt fältbesiktning Konsult Stabilitetskartering 2007 Västra Götalands län Teckenförklaring Stabilitetszon 3 (fastmark) Område som Observationspunkt översiktligt inte kan klassas (fält) somed tillfredsställande stabilt eller område som är otillräckligt utrett. fotoriktning Detaljerad stabilitetsutredning bedöms speciellt angeläget. Gräns för utredningsområde Ravinkant - passiv ravin yllning Åtgärd år Stabilitetsåtgärd utförd örekomst av kvicklera Xxx-OpX.X Observationspunkt (fält) med fotoriktning Mariestads kommun Mar-P3b

22 Öve PLAN- OCH GENOMÖRANDEBESKRIVNING - Detaljplan för Haggården, Mariestad län Del 6 - Miljökonsekvenser d Behovsbedömning När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras (gäller även tillägg till detaljplan), ska kommunen alltid göra en behovsbedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning göras. Syftet med detta är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKBförordningen (förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar). Karta ur rapporten från Räddningsverket. Området markerat med rosa drabbas vid 100-års flöden, området markerat med lila streck är högsta beräknade flöde. Transport av farligt gods arligt gods kan exempelvis ha brandfarliga, explosiva eller frätande egenskaper. Det medför en risk för omgivningen och kräver hänsyn och att riskaspekter uppmärksammas i planeringen. Rekommenderade transportvägar för farligt gods i Mariestads kommun är E20 och riksväg 26 (för sträckan söder om E20). Inom staden ska transport av farligt gods till bland annat Electrolux, Metsä Tissue och DS Smith Packaging (tidigare SCA) ske via Sandbäcksvägen-Marieforsleden samt till Katthavet via Stockholmsvägen. Verksamheter som hanterar farligt gods bör förläggas i anslutning till dessa rekommenderade vägar. ör aktuellt planområde gäller närheten till E20 samt riksväg 26 (söder om E20) som av Räddningsverket beslutats som primär transportled för farligt gods. Avståndet hit är dock tillräckligt långt för att området inte ska påverkas nämnvärt vid en eventuell olycka, risknivån bedöms därför vara låg. Utöver granskning utifrån bilaga 4 i MKB-förordningen gäller: 1. De planer vars genomförande som innefattar en verksamhet eller åtgärd som kan komma att kräva tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken (Natura 2000) ska miljöbedömas. 2. Om planen medger verksamhet eller åtgärd som avses i 5 kap. 18 tredje stycket PBL, eller som räknas upp i bilaga 3 i MKB-förordningen (1998:905) ska karaktären på verksamheterna även bedömas utifrån bilaga 2 i MKB-förordningen. Behovsbedömningen bör alltid utmynna i ett motiverat ställningstagande. Innan kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska den eller de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen eller programmet, ges tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen anser som kommunen att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. (Mail från Lst ). Bedömning Kommunen anser att planförslaget inte bidrar till större miljöpåverkan, utan snarare mindre, än vad området gör i dag. Därför bedöms det inte nödvändigt att utföra en miljökonsekvensbeskrivning. Motivet är att de punkter som eventuellt kommer bidra till betydande miljöpåverkan hör ihop med de åtgärder som kommer att vidtas i samband med utformningen av detaljplanen. Åtgärder som kan minska bilanvändning samt re- Skal Ullerv 22

23 ning av dagvatten etc minskar de negativa konsekvenserna avsevärt. Vägning mot miljöbalkens hänsyns- och hushållningsbestämmelser har gjorts i gällande översiktsplaner och detaljplanprogram. öreliggande detaljplan ligger inom planlagt område. Planförslaget bedöms vara förenligt med intentionerna i miljöbalken. Marken bedöms lämpad för de ändamål som föreslås enligt 3 kap. 1. Planen tar inte i anspråk sådan mark som avses i 3 kap 2-6 (stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse eller riksintressen) respektive 7-9 (områden med värdefulla mineral, områden lämpade för samhällsviktiga anläggningar, till exempel för energiproduktion eller har som betydelse för totalförsvaret). Relevanta konsekvenser behandlas i övrigt inom ramen för denna plan- och genomförandebeskrivning. Bedömningsgrunder Nedan följer de punkter där betydande miljöpåverkan eventuellt kan tänkas ske. Effekter på miljön Ökad handel i området kan leda till ökad mängd transporter. I och med förbättrat cykelnät kan dock fler ta sig till och från området på ett miljövänligt sätt. Läckage av växtnäringsämnen till Tidan kan vara ett problem. Detta eftersom det tidigare utförts åkerbruk på sträckan mellan Haggården och Tidan vilket innebär att näringsämnen kan finnas kvar och vid regn tillföras Tidan. Genom ökad växtlighet längs strandkanten kan detta minska samtidigt som det även skyddar Tidan från erosion och dagvatten rinnande direkt på marken vid mycket kraftiga nedfall. I dag sker utsläpp av dagvatten direkt till Tidan. Genom att anlägga fördröjningsdammar och leda dagvattnet dit, samt att dela upp stora befintliga hårdgjorda ytor med gröna inslag och planteringar kan Tidan skyddas. Reningsdammar som även tar upp eventuellt läckage vid olyckor på E20 är av stor vikt för Tidan. Tidan bedöms i dag ha måttlig ekologisk status. Anledningen är dels förekomst av vandringshinder, dels för höga fosforhalter. Vattenförekomsten har god kemisk ytvattenstatus. Inom planområdet bedöms ovanstående åtgärder kunna bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormen. Effekter på hälsa och säkerhet Trafiksituationen är i dag bristfällig då många tunga transporter tillsammans med oskyddade trafikanter rör sig på gatorna inom planområdet. Personbilstransporterna åker ofta i otillåtet höga hastigheter på de raka gatorna. Genom smalare gata med markerad gc- väg samt en cirkulationsplats på örrådsgatan och en ny infart kan detta minska. I området finns tankmöjligheter på tre fastigheter varav en är gas. Dessa medför ökad brandrisk varför regler för detta måste följas. Det finns dock inga boende i närheten varför inget ytterligare skydd än normalt säkerhetsavstånd anses behövas. Del 7 - Genomförande Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen självständig rättsverkan. Organisatoriska frågor Planförfarande Planprocessen regleras i plan- och bygglagens (PBL) 3:e kapitel. Den här planen påbörjades innan 2 maj 2011 varför gamla PBL fortfarande gäller. örfarandets olika steg redovisas nedan. Aktuellt planskede är markerat med fet text. Samråd. Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, föreningar, allmänhet med flera. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Samrådsredogörelse. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant. Utställning. Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, föreningar allmänhet med flera. Innan planen an- 23

24 tas ska kommunen ställa ut planförslaget under minst tre veckor. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligen. Utställningsutlåtande. Efter utställningen sammanställs inkomna synpunkter i ett utställningsutlåtande. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant. Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen, sker ny utställning. Antagande. Detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Preliminär tidplan Beslut om samråd Ksau Samråd 20 maj - 28 juni Beslut om utställning Ksau Utställning 20 dec -24 jan Beslut om godkännande Ksau Ks Beslut om antagande Kf Tiderna ovan är preliminära och kan komma att förändras under arbetets gång. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Mariestads kommun äger och är huvudman för allmän platsmark. ör rättighetsupplåtelser, projektering och byggande av infrastruktur eller ombyggnadsåtgärder på allmän platsmark med mera ansvarar Mariestads kommun. Ledningsnät för vatten och avlopp ägs och förvaltas av Mariestads kommun. Vänerenergi (tidigare MTEAB) äger elnätet inom området och ansvarar också för drift och skötsel av detta. Vänerenergi kan kommer att leverera värme till tillkommande byggnader och ansvarar för tillhörande ledningar. Respektive fastighetsägare ansvarar för exploatering inom kvartersmark. Mark kan komma att upplåtas av kommunen med tomträtt. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft. Planen gäller tills den upphävs eller ersätts med en ny detaljplan. Inom genomförandetiden förutsätts att syftet med detaljplanen förverkligas. Avtal Avtal ska upprättas för att reglera genomförandet av detaljplanen. Lovplikt Enligt 8 kap. 5-6 plan- och bygglagen kan kommunen inom visa ramar besluta att minska eller utöka bygglovpliktens omfattning. Lättnader i bygglovplikten får emellertid inte beslutas om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Kommunen bedömer att det inte finns anledning att besluta om utökad lovplikt. Vidare bedöms att bygglov behövs inom planområdet för de åtgärder som normalt kräver bygglov för att tillvarata såväl grannars intressen som allmänna intressen. astighetsrättsliga frågor astighetsbildning astighetsbildningsfrågor, inrättande av gemensamhetsanläggningar och andra fastighetsrättsliga frågor handläggs av Lantmäterimyndigheten. De fastighetsbildningsåtgärder som fordras inom kvartersmark för genomförande av detaljplanen bekostas av berörd exploatör. Rättigheter för allmänna ledningar ska säkerställas med servitut eller ledningsrätt. Gemensamhetsanläggningar, servitut mm Servitut eller ledningsrätter är upprättade eller ska upprättas för befintliga och tillkommande ledningar. Vid ändring av ledningar kan detta ske genom komplettering av befintliga servitut och ledningsrätter. astighetsplan Ingen fastighetsplan finns eller behövs. Ekonomiska frågor Behövliga rättighetsupplåtelser, fastighetsbildningsåtgärder, kostnader för utredningar, projektering, byggnationer och anläggningsarbeten inom kvartersmark bekostas av berörd exploatör/fastighetsägare. Detta inkluderar även kostnader för eventuella flyttningar av ledningar, ordningsställning samt ombyggnadsåtgärder i angränsande ytor. 24

25 Kartan visar del av Brickan 2. Detaljplanen medför rättighet samt skyldighet för kommunen att lösa in mark utgörande allmän plats. Enligt planförslaget redovisas allmän plats inom Brickan 2 (se karta ovan) där del av fastighet tas i anspråk som lokalgata. Mariestads kommun äger all övrig allmän mark inom planområdet. Planavgift kommer att debiteras enligt kommunens taxa i samband med bygglov. Tekniska frågor Behov av ytterligare utredningar ördjupad geoteknisk undersökning krävs vid byggnation. Exploatören/fastighetsägaren ansvarar för detaljutredning angående markens bärighet samt utformning av lokal dagvattenhantering. Detta ska redovisas i sam band med bygglov. Kommunen ansvarar för kostnadsberäkningar för kommunens åtaganden i samband med genomförandet av planen. Antagande Efter utställningen har inkomna synpunkter sammanställts i ett utställningsutlåtande. Handlingarna har revideras då det bedömts vara relevant. Planfrågor diskuteras under hand med berörda. Medverkande tjänstemän Planen har upprättats av Utvecklingsenheten genom planarkitekterna Hanna Asp och Sofia Hjort. 25