Den 7 maj höll Skånska Fältrittklubben sitt ordinarie årsmöte på Jägersro.

Transkript

1 SFKs årstämma Den 7 maj höll Skånska Fältrittklubben sitt ordinarie årsmöte på Jägersro. Här följer en information från mötet. När protokollet från mötet är justerat och godkänt kommer det att läggas ut på vår hemsida. Flera viktiga frågor avhandlades och många beslut togs under det nästan tre timmar långa mötet. Det fanns en stor enighet bland de drygt 100 medlemmarna på mötet och styrelsens samtliga förslag godtogs och godkändes. Den fråga som tog upp mest tid var avtalskonflikten mellan Skånska Fältrittklubben och Skånska Travsällskapet. SFKs advokat Johan Gadd fanns på plats för att bringa klarhet i de juridiska turerna. Det som i september ifjol endast handlade om en omförhandling av det nuvarande JTGavtalet har under de senaste månaderna utvecklats till något som i kan bli en rättsprocess rörande två, eller egentligen tre olika avtal på Jägersro. JTG-samarbetet, eller JTG-avtalet, inleddes 1982 och har sedan förnyats vid ett antal tillfällen, senast Sedan samarbetets början har STS och SFK upplåtit sina respektive verksamheter till JTG. Föreningen har åtagit sig att handha verksamheten på Jägersro och anordna trav och galopplöpningar med totalisator. Det var detta avtal som SFK sade upp för omförhandling i ett brev daterat den 12 september Sedan finns det ytterligare ett avtal, det så kallade Nyttjanderättsavtalet. Detta ingicks mellan SFK och STS 1977 och reglerar SFKs nyttjande av Jägersro för tävlingar och träning. Enligt detta nyttjanderättsavtal erhöll SFK en kontinuerligt nyttjanderätt av galoppbanorna, för såväl träning som tävling. Avtalet reglerar vidare nyttjanderätten av de publika utrymmena, boxutrymmena, pressrum, totalisatorutrymmena med mera under tävlingsdagarna. Samtidigt som nyttjanderättsavtalet upprättades skrevs även ett hyresavtal avseende kontorslokalerna på banan. Den 3 april 2009 mottog SFK en uppsägning från STS avseende detta nyttjanderättsavtal. STS sade upp avtalet per den 31 december SFK gör gällande att nyttjanderätten enligt såväl 1977 års nyttjanderättsavtal som det samtidigt upprättade kontorshyresavtalet utgör hyresrätter som omfattas av reglerna om hyra i jordabalken. Och om det mot SFKs bestridande inte skulle vara att betrakta som hyresavtal måste det i vilket fall betraktas som ett anläggningsarrende. Uppsägningen uppfyller varken de formkrav som gäller för uppsägning av ett hyresavtal eller för ett anläggningsarrende. Dessutom omfattas kontorshyresavtalet över huvud taget inte av uppsägningen. En uppsägning som inte uppfyller formkraven ska betraktas som ogiltig. SFK har dessutom inhämtat ett rättsutlåtande från juridisk expertis vid Lunds Universitet där det ytterligare slås fast att uppsägningen av 1977 nyttjanderättsavtal är ogiltig eftersom den saknar såväl orsak till uppsägning som underrättelse till nyttjanderättshavaren om att talan kan väckas vid hyresnämnden. Avtalet kan därför tidigast sägas upp till utgången av 2016.

2 Vad gäller JTG avtalet gör SFK gällande att avtalet inte sagts upp till upphörande. Styrelsens avsikt var endast att påkalla en omförhandling. STS hävdar å sin sida att nyttjanderättsavtalet är korrekt uppsagt samt att JTG-avtalet upphör att gälla den 30 september STS har dessutom begärt utträde ur JTG från och med februari Skånska Fältrittklubben kommer att inleda en rättsprocess för att fastställa, dels att JTG avtalet inte är uppsagt för upphörande och allt jämnt löper vidare, dels att SFK har fortsatt nyttjanderätt till Jägersro oaktat om samarbetet inom JTG upphör eller ej. Följande rättsliga åtgärder kommer att bli aktuella: Skiljeförfarande. SFK begär att en skiljenämnd fastställer att STS uppsägning av 1977 års nyttjanderättsavtal är ogiltigt och att avtalet löper vidare åtminstone fram till utgången av SFK kan också komma att begära att skiljenämnden fastställer att JTG-avtalet inte är uppsagt för upphörande. Ansökan om stämning i allmän domstol. SFK yrkar att domstol fastställer att 1977 års kontorshyresavtal inte är uppsagt och att avtalet löper vidare. Kvarstad. SFK begär kvarstad i tingsrätten om det finns så kallad sabotagerisk, det vill säga om STS förhindrar SFK att nyttja Jägersro innan tvisterna är avgjorda. Polisanmälan. Om STS den 1 oktober 2012 stänger ute SFK och/eller själv börjar nyttja det hyresobjekt som är föremål för tvist kan det vara föremål för egenmäktigt förfarande. Om en skiljenämnd fastställer att 1977 års nyttjanderättsavtal löper vidare och om STS senare skulle säga upp avtalet till utgången av 2016 har SFK möjlighet att kräva ersättning från STS om SFK tvingas flytta från Jägersro. SFK har även en möjlighet att hos hyresnämnden begära uppskov med avflyttning med upp till två år om det är fråga om ett lokalhyresavtal. Advokat Johan Gadds bedömning var att SFK har goda möjligheter att vinna en eventuell process. Det finns motsvarande rättsfall som styrker att nyttjanderättsavtalet är ett hyresavtal eller åtminstone ett anläggningsarrende. Rättsliga åtgärder kommer nu att vidtas ganska snart. Ett eventuellt skiljeförfarande kan ta cirka ett år. Ett beslut i skiljedom går inte att överklaga i en andra instans. Frågan om kontorshyresavtalet kan i allmän domstol däremot ta upp till tre år att behandla. Om SFK begär kvarstad blir det en separat process. Frågan om att inleda en rättslig process mot STS var den första av totalt fem punkter i de framtida riktlinjerna för galoppen på Jägersro. Stämman gav styrelsen mandat att nu inleda den rättsliga processen.

3 Benny Carlsson redogjorde för bakgrunden: Svensk Galopps tidigare ordförande Benny Carlsson betonade att det som hänt på Jägersro det senaste halvåret har kopplingar betydligt längre bak i tiden. Redan 2001 tillsattes den s k Cartautredningen som resulterade i vissa förändringar och effektiviseringar med syfte att spara pengar. Fyra år senare gjordes en ytterligare en utredning. Denna fick till följd att samordningen blev större mellan kanslierna på främst Täby och Svensk Galopp samt att galoppen fick en nationell sportchef. Både Jägersro och Täby tröttnade emellertid snabbt på samordningen, inte minst på grund av att det var svårt att hitta skärningspunkter om hur och i vilken form det så kallade JTG samarbetet skulle hanteras. Kraven från såväl ATG som staten om att både trav- och galoppsporten måste effektiviseras fanns emellertid kvar. För att frigöra mer ekonomiska medel till de aktiva går det inte att ha en VD, en sportchef och en anläggningschef på varje bana. Av den anledningen gjordes ytterligare en tredje utredning, Galoppsportens Framtidsutredning, som blev klar I kölvattnet av denna drog galoppen igång ett flertal projekt. Ett handlade om att skapa en nationell galopporganisation. Under den processen gjordes ett försök att se över samarbetet på Jägersro. Här lyckades emellertid den dåvarande ordföranden för JTG övertyga ATG om att den processen kunde skötas lokalt. Den styrgrupp som tillsattes under ledning av SFKs dåvarande ordförande fick dock aldrig full insyn i verksamheten på Jägersro. JTGs ordförande drev även frågan om att lägga ner SFK helt och istället låta JTG representera skånegaloppen i Svensk Galopp. Men eftersom STS har majoritet i föreningen JTG skulle ett sådant förfarande per automatik innebära att travet förde skånegaloppens talan i Svensk Galopp. Av just den anledningen stoppades förslaget. Enligt Benny Carlsson har SFK och galoppsporten två stora utmaningar: 1. Idag har SFK två olika stadgar att rätta sig efter. Det nämligen JTG som utser Skånes ledamöter i Svensk Galopps fullmäktige. Enligt Svensk Galopps stadgar är de emellertid utsedda av SFK. 2. I den gamla galopporganisationen fördelades i stort sett samtliga ekonomiska medel direkt ut till banorna. Svensk Galopp kunde inte uträtta speciellt mycket. I den nya organisationen är det emellertid Svensk Galopp som ska sköta den operativa delen av sporten. Det finns egentligen ingen anledning att oroa sig för att den ekonomiska fördelningen ska bli ofördelaktig för någon bana eftersom denna regleras via ett antal parametrar som ATG fastställt. Fördelningen mellan regionerna kan inte Svensk Galopp ändra på. Benny Carlsson påtalade avslutningsvis att turbulensen på Jägersro förmodligen var ofrånkomlig och att situationen hade uppkommit förr eller senare. Han uttryckte även sin stora besvikelse över dem som tolkar uppsägningen för omförhandling som ett avslut för galoppverksamheten på Jägersro.

4 En ny tävlings- och träningsanläggning i Skåne Parallellt med tvisten pågår även en process med syfte att finna ny mark för att bedriva träning och tävling av galopphästar i Skåne. Det är Skånska Fältrittklubben som äger och driver frågan. I detta arbete är det dock viktigt att det råder en samsyn mellan SFK och Svensk Galopp. Skånska Fältrittklubben ansvarar för en kontinuerlig avrapportering till Svensk Galopp. Svensk Galopps styrelse har under mars månad tagit beslut om att stödja alternativa finansieringslösningar som kan möjliggöra en ny bana i Skåne. Även ATG kommer med stor sannolikhet att spela en viktig roll i den fortsatta processen. Skånska Fältrittklubben har tillsatt en arbetsgrupp bestående av Dag Johansson, Peter Jardby och Benny Carlsson vars mål är att presentera ett lämpligt markområde för en ny galoppbana i september Projektledare Dag Johansson gav en kort lägesrapport: Arbetsgruppen har under de senaste sex veckorna jobbat med att hitta lämpliga markområden i en fyra mil stor radie från Malmö, primärt längs de större trafikstråken. I stort sett har arbetsgruppen redan hunnit detaljstudera varje fastighetskarta i nio olika kommuner för att finna tillräckligt stora markområden och skiften. För närvarande finns det ett 30-tal platser som kan vara av intresse. Sedan en tid tillbaka har SFKs styrelse även tillsatt en referensgrupp bestående av Ulf Persson, Paul Petersson, Bo Ahlqvist, Lennart Jr Reuterskiöld, Hans Inge Larsen samt Peter Åberg. Referensgruppen har tillsammans med styrelsemedlemmarna fått rangordna 21 olika kriterier om vad en ny bana bör uppfylla enligt samma modell som gjordes i samband med köpet av mark för en ny bana i huvudstadsregionen. Resultatet kommer att sammanställas inom kort. Nästa steg i processen är att inleda samtal med de kommuner som har lämpliga markområden för att höra deras inställning. Det är mycket viktigt att en eventuell ny bana anläggs i en kommun som är välvilligt inställd till hästsport. Också i denna fråga fick styrelsen stämmans förtroende att fortsätta processen. Detta gällde även för de resterande tre punkterna under huvudrubriken Framtida riktlinjer för galoppsporten i Skåne : Avtal Styrelsen fick mandat att förhandla fram ett nytt, alternativt omförhandla nuvarande avtal mellan STS, SFK och ATG. JTG som eventuell part i ett sådant avtal är högst beroende på utvecklingen av föreningen eftersom en av medlemmarna, STS, har begärt utträde. Ett eventuellt nytt avtal kan inte träda i kraft förrän det godkänts av stämman.

5 Långsiktig målsättning Ett långsiktigt mål för SFK är att uppnå EN galopporganisation med tre resultatenheter enligt det organisationsplan som fullmäktige fastslog Ändrade förutsättningar Om förutsättningarna radikalt skulle förändas kommer Skånska Fältrittklubben att kalla till en ny stämma för att få förnyade mandat. Stadgeändringsförslag från stadgekommittén Två av styrelsens stadgeändringsförslag godtogs inte av medlemmarna på SFKs extrastämma i början av april. Dessa återgick därmed till sin ursprungliga lydelse. Resterande stadgeändringsförlag fick för andra gången bifall av medlemmarna och blir därmed gällande. Förändringar i styrelsen Valberedningen hade föreslagit stämman att utöka styrelsen med två medlemmar för att lättare hantera alla de utmaningar som väntar de närmaste åren. Valberedningens förslag, Anders Klemedsson och Lars Göransson, fick bifall av stämman och valdes in i styrelsen. Ordförande Jacqueline Henriksson fick förnyat mandat i ytterligare tre år. Efter över tio år i SFKs styrelse avslutade Christer Ljung sitt uppdrag på grund av att han nått åldersgränsen för styrelseledamöter. Christer avtackades under stora applåder i slutet av stämman. Hans plats i styrelsen ersätts av Staffan Lidström. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen Kring denna fråga fördes en viss diskussion. Argument framfördes att styrelsen inte kan beviljas full ansvarsfrihet med anledning av att uppsägningen av JTG-avtalet inte var tillräckligt förankrad bland medlemmarna. Ett sådant stort beslut borde behandlats på en stämma enligt paragraf 19 i SFKs stadgar. Här betonade emellertid ordförande Jacqueline Henriksson än en gång att SFK endast har sagt upp driftsavtalet på Jägersro för omförhandling. Vidare framfördes argumentet att styrelsens handlande var korrekt eftersom det så kallade JTG-avtalet inte är det enda avtal som reglerar galoppens rätt att bedriva verksamhet på Jägersro. En part som varit en aktör på banan i 100 år måste självklart ha rätt att ändra villkoren i avtalet. Stämman beviljade därefter styrelsen ansvarsfrihet.