6 Skandinaviska Enskilda Banken. Arsredovishing

Transkript

1 6 Skandinaviska Enskilda Banken o Arsredovishing 1993

2 Innehill 1993 i sammandrag Resultat och nyckeltal- VD har ordet- Organisation, miil och strategi Utvecklingen i omviirlden 7 z 5 o Division S-E-Banken- 8 Anmilan m m Division Enskilda Corporate-- 13 Division Diligentia _-- 18 Kreditorganisationen Treasury---20 Ovriga centrala funktioner 21 S-E-Bankskoncernens medarbetare - 2l F d ra altnin g sb er iit t ei s e Finansiell koncernciversikt 22 S-E-Banksaktien JZ Redovisningsprinciper 34 Definitioner- 37 Resultat- och balansr?ikningar med noter- 38 Fcirslag till vinstdisposition 56 Revisionsberiittelse 56 LAngtidsoversikter 57 Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer 58 Adresser 60 Bolagsstimma Ordinarie bolagsstdmma hdlles tisdagen den 26 apri11994 klockan pa Stockholmsmdssan, Alvsjo. Aktieiigare som vill deltaga i bolagsstiimman skall delsvara infbrd i den av Viirdepapperscentralen VPC AB (VPC) forda aktieboken senast fredagen den'15 april'1994, dels g6ra anmiilan till bankens huvudkontot Juridiska Centralen, Kungstriidgdrdsgatan 8,1,06 40 Stockholm, telefon senast torsdagen den 21 april 1994 kl Aktieiigare som har sina aktier forvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan f6rvaltare maste fcir att iiga rdtt att deltaga i bolagsstiimman begiira att tillfiilligt fdras in i aktieboken hos VPC. Aktieiigaren maste underriitta forvaltaren hdrom i god tid fcire den 15 apnl1994. Obseraeratt fdrfarandet ocksd griller aktierigare som utnyttjar Skandinaaiskn E nskil d a B anke ns Akt ie ii gar d ep d. Ekonomisk Information frin Skandinaviska Enskilda Banken 1993 Bokslutsmeddelande Arsredovisning Boiagsstiimma Kvartalsrapport per den 31 mars Kvartalsrapport per den 30 juni Kvartalsrapport per den 30 september 28 februari brirjan av april 26 aprll 5 maj 23 augusti 16 november Redovisningar och rapporter kan bestallas fran Koncernstab Information, Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholm. Definitioner se sidan 37. Koncernresultatriikningen Riintenetto Provisioner, avgifter och agio Ovriga intakter 1993 Mkr "1992 Mkr L Ftiriindring procent Summa intikter Personalkostnader Ovriga kostnader Avskrivningar Summa omkostnader 7 9L1, Resultat fiire kreditfiirluster Kreditfcirluster Riirelseresultat Extraordindra poster , Resultat fdre bokslutsdispositioner och skatt L6

3 Skandinaviska Enskilda Banken Arsredoaisning 1993 Viktiga hrindelser och beslut I borjan av 6ret delas S-E-Bankskoncernens verksamhet in i tre divisioner - S-E-Banken (privat- och fciretagskunder), Enskilda Corporate (storforetag) samt Diligentia (problemkrediter och overtagna panter)' Samtidigt forstiirks bankgruppens kreditorganisation. 3 I slutet av februari ldmnar banken in en ansokan om statligt stod. Sex mdnader senare tas anscikan tillbaka. I Banken beslutar om en neddragning av Personalstyrkan med ndrmare 800 anstiillda. I I samband med halvdrsrapporten den 17 augusti foresldr styrelsen en nyemission pa 5,3 miljarder kronor. I Efter beslut av en extra bolagsstiimma genomfors emissionen under september-oktober. Emissionen blir fulltecknad. I Banken beslutar att under 7994 oppna filialer i Oslo och Helsingfors med inriktning pa storfciretagskunderna i Norge och Finland. n I borjan av 1994 avyttras tre av FinansSkandics dotterbolag - Vendax, SkandicBilfinans och Nordic Finans till den amerikanska General Electric-koncernen. Nyckeltal fiir S-E-Bankskoncernen Resultat Placerin gsma r ginal, Vo Riintabilitet pa eget kapital efter 30Va schablonskatt, % Vinstnivi. 7o Intiikter,/kostnader exkl kreditf<irluster Intdkter/kostnader inkl kreditforluster 2,09 1,43 2,10 2,04 2,03 r,4-17,7 0,07-0,82 2,33 1.,74 "t,02 0,72 7,6 11,8 78,1 0,36 0,59 0,96 "1,75 1,88 i,83 1,,1,8 1,35 1.,67 Kapital Kapitaltackni ngsgr ad, Va Primiirkapitalrelation, % Riskvdgning, % "t3,0 8,4 8,0 5,1 49,0 52,7 10,7 9,1. 8,8 6,7 6,0 7,3 55,4 60,5 59,2 Kreditkvalitet Frirlustreserveringsgrad, 7o Kreditforlustnivl, 7a Data per aktie Vinst per aktie efter 307o schablonskatt, kr Utdelning per aktie, kr 52,'t 50,8 2,92 3,35 1,04-10, ,9 33,2 \,M 0,87 0,29 2,85 4,82 7,32 2,1.2 2,09 '1,90 Enligt sfyrelsens forslag utgdr inte nagon utdelning till aktieiigarna for Fakta om $E-Banksaktien finns pi sidan 32.

4 SraNoINevIsre ENsrIlPa BaNrrN VD har ordet l\ fed en resultatforbiittring pd 5,7 miljarder lvl*ono, och en kursuppgdng pd over 700 procent blev 1993 dnnu ett dramatiskt Ar i Skandinaviska Enskilda Bankens historia, men denna gang i positiv riktning. Vid ingdngen av Aret var forutsiittningarna som bekant minst sagt dystra:, De rekordhclga fcirlustern a 1'992 hade urholkat bankens kapitalbas, vilket i sin tur ledde till en orovdckande forsiimring av kapitaltiickningsgraden. o Det extrema hogrdnteldget under andra halvdret 1992 medforde kraftigt okade kostnader for att finansiera bankens problemkrediter'. De vdxande problemen f<lranledde de internationella ratinginstituten att successivt siinka bankens kreditbetyg - med sdmre upplaningsvillkor som foljd. * Dessutom hade den forsvagade kronan bl6st upp vara tillgangar i utliindsk valuta omrdknade till svenska kronor, vilket f<irvdrrade kapitaltiickningssituationen. Sammantaget innebar detta att det fanns en betydande risk for att bankens kapitaltdckningsgrad under 1993 skulle understiga den lagstadgade minimigrdnsen pa 8 procent. Det var mot den bakgrunden banken i februari ansokte om statligt stcid. Sd kom viindningen. Under senv6ren och sommaren intrddde en mycket snabb resultatforbiittring med kraftigt okad intjiiningsformaga och avtagande kreditforluster. T-\"t IJ snabba tillfrisknandet berodde i hog grad payftre faktorer och dd frdmst de sjunkande marknadsrdntorna, som Httade bordan av vdra problemkrediter och hcijde avkastningen pd bankens obligationsportfdli. De fallande rdntorna stimulerade ocksd den ekonomiska tillviixten och gjorde det liittare fcir vdra kunder att betala rzintorna pa sina lan. Samtidigt skapade de stora svdngningarna och den hoga aktiviteten pi valuta-, aktie- och penningmarknaderna goda affiirsmojligheter ftir banken. Men vara egna arbetsinsatser hade ocksii stor betydelse for att vdnda utvecklingen. Genom att stiirka och frimma balansriikningen kunde banken utnyttja sitt kapital pa ett effektivare sdtt dn tidigare och ddrmed bidra till en fdrbiittrad kapitaltackning. Viktiga inslag i det arbetet var upptagande av biitfre siikerhetet vhrdepapperisering och regelrdtt utf6rsiiljning av l6n. Genom $oldrets omorganisation fick bankgruppen en mer marknadsorienterad och effektivare struktur, en enhetlig kredit- och portfoljpolitik samt forbiittrade system f6r riskkontroll, vilket varit positivt for s6vdl intdkts- som kostnadssidan. Dessutom genomfdrdes ett rationaliseringsprogram, som bland annat innebar en minskning av personalstyrkan. T-rcirst under sommaren stod det helt klart att H ' I banken var pa riitt vdg, att vi skulle kunna klara oss utan statligt stod. Den verkliga viindpunkten kom i samband med halvirsrapporten

5 den17 augusti, dii vi med stor gliidje kunde ta tillbaka vdr anscikan om statligt stod och samtidigt liigga fram fcirslag om en nyemission pa 5,3 miljarder kronor. Med hjalp av den framgiingsrika nyemissionen - den stcirsta aktieemissionen hittills pa den svenska marknaden - hade vi vid Arsskiftet en primiirkapitalrelation pa 8 procent och en total kapitaltackningpil'13 procent. Och det behovs. Som internationellt verksam storbank med omfattande valuta- och vdrdepappershandel miiste vi ha en god kapitalstyrka fcir att uppfattas som en stark och handlingskraftig affiirspartner. Den fcirstiirkta primiirkapitalrelationen dr ocksa en fcirutsiittning for att banken skall kunna Atervinna sin tidigare hoga rating - och diirmed fa b?ittre uppldningsvillkor pd de internationella kapitalmarknaderna. Dessutom dr det viktigt att ha en buffert om de samhdllsekonomiska frirutsiittningarna 6ter skulle f<irsdmras. da kandinaviska Enskilda Banken star a[tse i dag \i t */ viil rustad siviil finansiellt som organisatoriskt. Men det innebdr pd intet s;itt att vi kan luta oss tillbaka och lata verksamheten rulla pa i gamla hjulspar. Tviirtom cikar nu kraven pd omfattande insatser om vi skall kunna std starka i en fciriinderlig omviirld med nya hot - och nya mojligheter. Dagens och morgondagens avreglerade finansmarknader - i Sverige och utomlands - kdnnetecknas av helt andra spelregler och ett betydligt hardare konkurrensklimat iin tidigare. I Sverige dr ett antal nya inhemska konkurrenter - finansinstitut, forsiikringsbolag, detaljhandelsf ciretag och fondkommissiondrer - pa viig att etablera sig som banker eller att pa andra sdtt konkurrera om i forsta hand kundernas sparande. Men dven konkurrensen utifran okar. EES-avta- Iet innebiir att utldndska banker kan etablera sig fritt i Sverige - och vice versa - frdn och med den 1 januari Den fortsatta europeiska integrationen vdntas ocksd leda till att de ledande internationella bankerna, som sedan liinge dr hdrda konkurrenter pii den nordiska storforetagsmarknaden, vdxer sig storre och expanderar over grdnserna. Dessutom utsiitts den traditionella bankverksamheten f<ir en vdxande press frdn den fortgaende vdrdepapperiseringen, som innebdr att kunderna - och siirskilt de bdsta och mest kreditviirdiga - ldnar direkt pa marknaden i stdllet fcir i banksystemet. S-E-Bankskoncernens strategi fcir att mcita den cikade konkurrensen - och samtidigt cika lonsamheten - kan sammanfattas i fciljande punkter: * Koncentration och satsning pd kdrnverksamheten. ' Okad segmentering av kunderna och okad satsning pa produkter och rddgivningstjdnster anpassade till kundernas behov. * Okad professionalitet och hojd serviceniva. * Fdrstiirkning av positionen som ledande nordisk affiirsbank. 'f) ankens verksamhet iir i hog grad beroende ra Iof av den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Detta belyses inte minst av att fjoldrets sjunkande riintenivi var den enskilt stcirsta faktorn bakom bankens kraftiga intaktsdkning. Aven om vi rdknar med fortsatt fallande rdntor under 1994 kommer sdnkningen inte att vara i paritet med det gangna drets. Det innebdr exempelvis att 7993 irs hoga forsiiljningsresultat fran bankens obligationsportfolj inte kommer att kunna upprepas. Dessutom fortsiitter sannolikt riinteskillnaden mellan in- och utldningen i svenska kronor att krympa. Fcir att minska resultatets kdnslighet for rdntefluktuationer fortsdtter vdr strdvan att rika de provisionsbaserade intdkterna. S-E-Bankskoncernen har i dag en stcirre andel sddana intiikter 6n nigon annan svensk bank. Banken satsar ocksa pd att utcika sin marknad, exempelvis genom att cippna filialer i Norge och Finland, 6ka forsliljningskapaciteten och bredda produktutbudet.

6 SraNpINavIsra ENsrILoa BeNrEn VD har ordet t-t1rots vdr mycket goda intjiiningsfcirmiiga och a ' I a..t starka resultatforbathingen dr lonsamhe' ten alltjiimt otillfredsstiillande. Det beror friimst pa att vara kreditforluster och problemkrediter ligger pa en alltfcir hog niva. Med fortsatt sjunkande rdntor och forbdttrade konjunkturer finns goda forutsiittningar fcir en fortsatt minskning av bade kreditforluster och problemkrediter under innevarande Ar. Under 1993 bytte vi ocksa ut en stor volym ldgavkastande tillgangar i form av problemkrediter mot tiltgdngar med hogre avkastning i form av dvertagna fastigheter. Detta ger ett positivt genomslag under 1.994, dd driftnettot fran de over 500 overtagna fastigheterna vdntas bli niistan lika stort som kostnaden for att finansiera dem' Arbetet med att oka kostnadseffektiviteten fortsdtter ocksd under tots besparingar till foljd av omorganisationen och neddragningen av antalet anstiillda var kostnadsnivan ofciriindrad i fiol. Det berodde frdmst pa att deprecieringen av den svenska kronan fordyrade vara kostnader i utlandsrcirelsen, omrdknade till kronor' Eftersom personalneddragningen till stcirsta delen skedde vid Arets slut {dr den heller inte fuli effekt forrdn i dr. Under 1994 gors samtidigt flera offensiva/ resurskrdvande satsningar - exempelvis i form av forliingt oppethallande pa ett antal kontor, den redan ndmnda satsningen pa storforetagsmarknaderna i Norge och Finland samt en fortsatt utveckling av systemen for riskkontroll. Till foljd av det pdgaende rationaliseringsprogrammet berdknas kostnadsnivan iinda vara ofordndrad under 1994' 1-l kandinaviska Enskilda Banken tir i dag pa \ g)mdnga siitt.en helt annan bank iin den var fore Samtidigt som vi behallit de traditionella stl.rkefaktorerna har vi lagt till en rad nya. Vi star i dag finansiellt viil rustade - med hjiilp av nyemission och kapitalrationalisering. Vi har en effektiv marknadsorienterad organisation med ett brett och konkwrenskraftigt produktutbud. Vi har en god kundbas och en mycket stark marknadsposition. Vi har en trimmad kreditorganisation och f orbiittrade riskkontrollsystem. Vi har kvalificerade och engagerade medarbetare. Allt detta gcir att jag vagar pdsta att S-E Bankskoncernen under kommande dr inte bara har kraft att forsvara sin position utan aven att forstdrka den. o o Stockholm i februari (* J,*--f \-/ / Bjorn Svedberg {

7 SrauptruavtsKA ENSKTLoe BaNxur.r S-E-Bankskoncernens mel strategi och organisation Organisation och ledning Kreditutskott I I.1 Portf6l.i- o kredit- policykommitt6 l Ordf Koncern-, kreditchef : l I Kredit- I kommitt6er ' l S-E-Bankskoncernen har under det senaste 6ret genomg6tt mycket stora organisatoriska foriindringar. Verksamheten har delats upp pe tre marknadsorienterade divisioner - S-E-Banken, Enskilda Corporate och Diligentia - och kundansvaret har delegerats till regioner och kontor i betydligt hcigre grad dn tidigare. Banken har ocksd infcjrt en gemensam kredit- och portfoljpolitik och fcirstiirkt kreditorganisationen. Fcirdndringarna syftar till att cika slagkraften i hela organisationen, forstiirka intiiktsformagan, hcija kostnadseffektiviteten och eliminera de strukturella svagheter som bidragit till de hoga kreditfrirlusterna. Mel * Att vara Sveriges frdmsta bank fcir privatpersoner och foretag samt den ledande storforetagsbanken i Norden. ' Att vara den lonsammaste affdrsbanken i Sverige och att ha en avkastning pa det egna kapitaiet som viil kompenserar for inflation samt industriell och finansiell risk. Strategi ' Tydlig segmentering av olika kundgrupper. n Differentierat produktutbud.. Satsning pd service, kompetens och vdrdefciriidling. ' Koncentration av verksamheten till de omraden diir banken har en omfattande och stabil kundbas. " Fortsatt arbete med att cika likviditeten i balansrdkningen. * Utveckling av riskhanterings- och ekonomistyrningssystemen med betoning pa klassificering och prissiittning av riskerna. * Okad kostnadseffektivitet.

8 SKANDINAvIsTe EusrtlDA BANKEN Utvecklingen i omvirlden Ndr riksbanken pa eftermiddagen den 19 november 1992 sliippte den svenska kronan fri foriindrades forutslittningarna fcir svensk ekonomi och kapitalmarknaderna i Sverige radikalt. Den finansiella reaktionen blev omedelbar och kraftfull' Kronan och marknadsrdntorna foll kraftigt och kurserna pa Stockholmsbcirsen skot i hojden. FrAn den 19 januari fram till Arsskiftet sionk kronan med 18 procent mot b6de den amerikanska doilarn och den japanska yenen och med 16 procent mot den tyska marken. Samtidigt siinkte riksbanken marginalrdntan frdn 20 till 11 Procent. Kronfallet forstdrkte effekterna i svensk ekonomi av de tvd krispaket regeringen och socialdemokraterna kom overens om i septemb et Beslutade hojningar av indirekta skatter hoide konsumentpriserna och kronans fall ledde till stigande importpriser, vilket fick konsumentpriserna att stiga ytterligare. Ddrmed urholkades hushallens kopkraft' Diiremot forbiittrades situationen for de utlandskonkurrerande svenska foretagen. Siinkta arbetsgivaravgifter och kronans depreciering ledde till en pdltaglig forstiirkning av konkurrenskraften. Denna gynnades dven av en mycket stark forbiittring i foretagens produktivitet' Konjunkturen Den svenska ekonomin foll kraftigt under forsta halv6ret 1993, men ekonomin var pitagligt tudelad' Den inhemska efterfragan rasade, bl a som ett resultat av en stor nedgiing i den privata konsumtionen. HushAllens kopkraft minskade snabbt och sparkvoten, den andel av hushdllens inkomster som sdtts av till sparande, steg ytterligare' Samtidigt stdrktes industrikonjunkturen, friimst tack vare okad orderingdng frdn utlandet. Sveriges varuexport okade snabbt under fcirsta hiilften av 1993,trots att omvdrldskonjunkturen var mycket svag. De svenska foretagens exportframgangar var saledes ett resultat av okade marknadsandelar' Foretagen utnyttjade en del av det utrymme kronans fall skapade till att siinka priserna i utliindsk valuta. I borjan pa hosten kom allt fler tecken pd en viindning i den svenska ekonomin. Industrikonjunkturen stlirktes ytterligare' Ordernedgingen pa hemmamarknaden bromsades upp och raset fcir detali handelsforsdljningen och nybilsregistreringarna visade tecken pa att upphcira. HushAllens syn pa framtiden sviingde efter sommaren till en gryende optimism' Stora overskott i handelsbalansen och flera manader av civerskott i bytesbalansen var andra glddje2imnen. Forbiittringen i den svenska konjunkturen bekrdftades av statistiken for bruttonationalprodukten det tredje kvartalet' BNP okade med 2 procent frdn foregdende kvartal, den starkaste tillvdxten sedan forsta kvartalet 1989' Den privata konsumtionen steg for fcirsta gangen pi liinge och exporten viixte snabbt. Tiots ett svagare sista kvartal talar mycket for att den l6nga och djupa konjunkturnedgdngen i Sverige dr over och att en Aterhdmtning inletts. Kronan och rintorna Fallande rdntor var ett positivt inslag i svensk ekonomi under Under Aret siinkte riksbanken marginalrdntan fran 11 till7,75 procent. Riintan pd sex manaders statsskuldv?ixlar foll fr n9,3 till 6,6 procent medan rdntan pa tioiriga statsobligationer foll fthn9,9 till 7 procent' Men den fallande rdntetendensen var ingalunda rak och entydig' Politisk osdkerhet, en forsvagad krona - bland annat till foljd av dterbetalningar av utlandslan upptagna fore overgangen till flytande viixelkurs - och oro for statsfinanserna spred tidvis stor nervositet i riintemarknaden. Den nedgang i marknadsrdntorna som kdnnetecknade slutet av l992brotsi ianuari, men i borjan pd febmari viinde de svenska marknadsrdntorna Ater neddt i samband med att centralbankerna i Japan och Tyskland sdnkte sina rdntor' Under det fcirsta kvartalet sdnkte riksbanken marginalrdntan i tva steg t1119,75 Procent. Mot slutet av det forsta kvartalet inleddes en mycket osiiker och instabil period i svensk politik och marknadsriintorna borjade 6ter stiga. Det var fcirst sedan regeringens kompletteringsproposition fritt stod av riksdagen som det politiska lugnet Aterstdlldes. Svensk och internationell rdnta 180 dagars bindningstid, Procent

9 Den minskade politiska osdkerheten syntes tydligt i finansmarknaderna. En starkare krona och allt ldgre obligationsrdntor fick riksbanken att under andra kvartalet i flera steg sdnka marginalriintan till 9 procent. De svenska penningmarknadsrdntorna frill avsevdrt under kvartalet och i borjan av juli siinktes marginalriintan pd nytt. Efter halviirsskiftet kom det europeiska valutasamarbetet i gungning och det drabbade dven kronan. I slutet av juli kulminerade valutafurbulensen och strax diirefter kom beskedet att r<irelsespannet for de valutor som deltar i den Europeiska Unionens valutamekanism ERM (Exchange Rate Mechanism) skulle vidgas, utom mellan tyska mark och holldndska floriner. Haveriet i det europeiska valutasamarbetet veckte fdrhoppningar om allmdnna riintesdnkningar i Europa. Riinteoptimism giillde iiven i Sverige. Kronan st?irktes och riksbanken sdnkte marginalr?intan tvd gdnger under kort tid, ned till 8 procent. Marknadsriintorna sjonk snabbt. Optimismen forbyttes dock snart i pessimism. Mot slutet av augusti spred sig en oro i finansmarknaderna. En "hemlig" rapport fran Internationella Valutafonden (IMF) och ett antal svenska prognoser som fcirutspiidde kraftigt fcirsdmrade statsfinanser fick stort negativt genomslag pa kronan och rdntorna. Socialdemokratiska partiets kongress i september skapade ocksd oro. I borjan pd det fjrirde kvartalet blev stiimningsliiget Ater positivare, ndr marknaderna fokuserade pii forbiittringen i den svenska konjunkturen. Kronan stdrktes, marknadsrdntorna f<ill och i oktober sdnkte riksbanken marginalrdntan till 7,75 procent. Efter en paus i november tog rdntefallet ny fart, trots att marginalrdntan hcills kvar pii ofcirdndrad niva. Det berodde bland annat pii att kronan i december stdrktes kaftigt mot bade den amerikanska dollarn och de europeiska valutorna samt att merparten av de budgetforstiirkande frirslag som fanns med i regeringens ekonomisk-politiska hcistproposition fick stdd i riksdagen. Uppgdngen for kronan mot slutet av Aret berodde bland annat pd att den privata sektorns Aterbetalning av utlandsldn, som under praktiskt taget hela Aret skapat en press nedat pa kronan, dd i huvudsak var avslutad. Biirsen Stockholmsbcirsen steg niistan 20 procent under det forsta halviiret 1993, frdmst till foljd av fallande rdlntor och ett okat utliindskt intresse f<ir svenska aktier. Rdntefallet medforde att aktier i riintekiinsliga bolag som banker och fdrsdkringsbolag utvecklades siirskilt viil. Efter en negativ rekyl i mitten av augusti inleddes en ny bdrsuppgang i slutet av september, framfor allt till foljd av regeringens forslag att for wenska aktier slopa skatten pd utdelningar och siinka skatten pa realisationsvinster frdn 25 till1.2,5 procent. I november intriiffade drets storsta kursfall pa Stockholmsbcirsen. Det var ett resultat av att amerikanska placerare gjorde stora selektiva utforsiiljningar av svenska aktier. BorsAret avslutades emellertid med stigande kurser till foljd av de fallande marknadsrdntorna och kronans f<irstiirkning. Facit fcir Stockholmsborsen 1993 blev ddrmed en uppgiing pa 52 procent samtidigt som omsdttningen ndstan f<irdubblades till 339 miljarder kronor. Med en indexcikning pa ndrmare 480 procent blev banker civerldgset bdsta bransch. Rdnteutvecklingen i Sverige MAnadsgenomsnitt, procent Ecuns utveckling gentemot kronan 1993 Jan Mars Maj Juli Sept Nov Feb April Juni Aug Okt Dec

10 SraNoINavIs<e ErusrIlDA BANKEN Division S-E-Banken Lars Gustafsson, chef dioision S-E Banken. Mel Saeriges friimsta bank flir priaatpersoner samt mindre och medelstora fi)retag. " llthdttig ldnsamhet och htig aaknstning pd eget kapital. a Stiirre andel ntiida kunder tin andra banker. a Branschens mest attraktiu a arbetsgirsare. Strategi Fdrdjupade kundrelationer, " Kundanpassade produkter och tjiinster. o Decentraliserad, regionbaserad organisation. e Kompetens och ansaar pdkontoren. u Specialisering aa Hiig seraiceniud. Organisation Dit:ision S-E-Banken iir indelad i sex regioner med ett totalt affiirs- och marknadsansaar inom sina respektiue geografiska omrdden. En stor del art ansaaret har decentraliserats till konto' ren. Vid utgdngen aa L993 hade S-E-Banken 320 kontor' Ansaaret fdr produktion och utueckling aa diaisionens produkter och tjrinsterir indelat i tre omrdden - Placeringar (inldning, fonder, fdrseikringar, aiirdepapper, notariattiiinster etc), B etalningar 8 Kort (saenska och utlcindska betalningar, transaktionskonton, automattirinster samt kortprodukter) och Finansiering (tdn inktusiae hypoteksldn, leasing och factoring). TiIl dioisionenhdr ocks de sttenska dotterbolagen Saensk F astighetskredit (SFK), FinansSksndic, S-E-Banken F ondfdrzsalt' ning, S-E-Banken F iirsrikring, Arsenalen-Garnisonen ssmt S-E-Banken F astigheter, Dessutom ingdr den priaatmarknadsinriktade dotterbanken Banque Scandinaae h Luxembourg' Diaision S-E-Bankenhade aid utgdngen aa 1993 cirknt 600 anstiillda. Kvalitet och service i fokus En hog servicenive ir S-E-Bankens viktigaste konkurrensmedel for att na mdlet att vara Sveriges friimsta bank for privatpersoner samt mindre och medelstora fciretag. Naturligtvis dr det ocksa ncjdviindigt att ha ett vdlutvecklat produktutbud och konkurrenskraftiga priser/rdntevillkor. Men IAngsiktiga, goda relationer med kunderna kan dndd bara uppnas om servicen iir god och affdrerna handliiggs snabbt och professionellt. Dessutom visar underscikningar att det finns ett klart samband mellan ett kontors kvalitetsniva, som kunderna upplever den, och dess lonsamhet- Arbetet med att hoja service- och kunskapsnivdn har diirfor hog prioritet inom S-E-Banken. Vid Arets slut startade t ex ett omfattande Program for rekrytering och utbildning av nya privatradgivare/kundansvariga samt specialister pa betalnings- och automattjiinster. Frin och med april 1,994hat 35 av bankens kontor runt om i landet ocksa forliingt oppethallandetiden till klockan fem dagar i veckan' Arbetet med att frigora resurser for servicesatsningen genom rationalisering av produktion och backoffice fortsatte under Aret' Som ett led i detta arbete inftirdes ett processtdnkande liknande det som tilldmpas inom bilindustrin. Forst ut var dotterbolaget Svensk Fastighetskredit (SFK), dzir det nya rationella flddesschemat lett til att hanteringstiden per laneiirende halverats. Under 1994 kommer andra enheter inom divisionen att rationaliseras pa liknande sdtt. Priaatmarknaden S-E-Bankens cirka 1,8 miljoner privatkunder utgor traditionellt en mycket viktig delmarknad. Bankens andel av de svenska hushallens in- respektive utlaning har de senaste Aren legat pd i genomsnitt cirka 12 procent. Bland hoginkomsttagare och mer fcirmogna kunder med hoga krav pa service och kvalificerade produkter dr bankens andei storre dn for hushdllen totalt. For denna malgrupp har banken inriittat specialkontor, ddr kvalificerade radgivare bist6r kunderna med mer komplicerade tjdnster.

11 Vlixande intresse fiir alternativa sparfonner De senaste Arens utveckling mot ett cikat hushallssparande f<jrstiirktes under Visserligen var den traditionella inlaningen pa bankkonton i stort sett oforiindrad jdmfrirt med 1.992, men samtidigt okade placeringar i alternativa sparformer. For att mota det <ikade intresset for finansiella placeringar har S-E-Banken under senare dr utvecklat en rad sparprodukter vid sidan om traditionella inlaningskonton: fonder, unit linkedforsiikringar, privatobligationex, aktieindexobligationer etc. Vid irsskiftet infordes ocksd det nya, avdragsgilla individuella pensionssparandet, IPS, i Sverige. S-E-Bankens version av IPS ger stor valfrihet. Kunderna kan sprida sitt sparkapital pii en rad olika alternativ - sparkonton, viirdepappersfonder samt enskilda aktier och obligationeq, allt efter de behov kunden har. 27 procent av svenska fondmarknaden S-E-Banken Fondfdrvaltning erbjuder ett brett sortiment av fonder baserade i Sverige respektive Luxemburg. Fondandelarna kan kcipas bade direkt och indirekt - genom det nya individuella pensionssparandet, via pensionsforsiikring samt genom svensk eller utliindsk kapitalforsiikring. Dotterbolag Arsenalen-Garnisonen S-E-Banken Fastigheter FinansSkandic Svensk Fastighetskredit S-E-Banken Fondfdrvaltning S-E-Banken Fdrsakr:ng Banque Scandinave a Luxembourg S.A. S-E-Bankskoncernen sparfonner pi privatmadcnaden Fiiriindring Fdriindring Marknads- underdret uder aret andel, Drocent- 31 december 1993 Mdr kr Mdr kr Drocent enheter Bankinliining 46,5 Allemansspar 9,7-0,3-0,6 Allemansfond 10,0 + 2,5 Andra aktiefonder 27,0 + 12,7 Rdntefonder 12,5 + 1.,4 Fcirs?ikrings-. r premielonder 5,7 + 2,9 Privatobligationer 6,2 + 1,,7 Summa 117,6 +19,6 * Exklusive mindre sparbanker 1,2,4- - 0,1 74,3-0,2 74,8-1,1, 36,8 + 0,8 24,7-6,6 55,4-2,7 72,6 + 0,5 76,6 + 1,0 Svag inliningsutveckling Medan banksystemets totala inliining frdn hushailen var i stort sett ofcirandrad jdmfort med 1992, sjcink motsvarande inldning i S-E-Banken marginellt. Minskningen forklaras frdmst av att bankens kunder i okad utstriickning valde att satsa pd fond- och fcirsdkringssparande. Mot slutet av 1,993 presenterade banken ett nytt inldningssortiment med biittre riintevillkor for langsiktigt sparande samt fdrre och mer <iverskddliga konton. De nya villkoren for privatmarknaden triider i kraft i mars kontor 54 kontor 44 kontor 47 kontor Totalt fcirvaltar S-E-Banken Fondfcirvaltning <iver 80 fonder. Till detta kommer en omfattande s k diskretiondr fcirvaltning av individuella portf<iljer saviil i Sverige som pd kontinenten. De sjunkande rdntorna, den starka borsutvecklingen i Sverige och utomlands samt den fortsatt svaga kronan ledde till betydande vardestegringar fcir bankens fonder. Nettoutgivningen av fondandelar under 1993 var stcirre iin nagot tidigare Ar, civer 5 miljarder kronor. Den fcirvaltade volymen inklusive vdrdestegring okade med over 15 miljarder till 55 miljarder kronor. S-E-Banken befiiste ddrmed sin stdllning som den stcirsta fondforvaltaren i Sverige med en marknadsandel pa 27 procent. Bland de specialiserade fonder som tilldrog sig stcirst intresse under dret mdrks Skandifond Far East (+128 procent), Skandifond Emerging Markets (+112 procent) och S-E-Bankens Smdbolagsfond (+91 procent). 85 kontor 56 kontor

12 SreNolsavrsra ENsrtroe BeNrsN Division S-E-Banken Aven de fonder och individueila kunddepaer som forvaltas av Banque Scandinave en Suisse (BSS) utvecklades mycket positivt. Vid irsskiftet fcirvaltade och fcirvarade BSS (som ingar i Enskilda Corporate) fcirmogenheter till ett sammanlagt vdrde av 17 miljarder schweizerfranc (over 95 miljarder kronor). Eaa Cederbalk, chef Produktomrdde Betalningar I Kort. Ulf Holmstrtim, chef Produktomrdde Finansiering. 10 Vixande andel pi livfiirsiikringar Bankens framgingar pd den svenska livforsiikringsmarknaden fortsatte under Aret. S-E-Banken Forsiikring tecknade nya avtal for svenska unit linked-fcirsdkringar med ett premievdrde pa Mkr och avtal for utliindska unit linked-fdrsdkringar med en sammanlagd premie pa Mkr. De senare sdldes genom det under sommaren 1993 forvdrvade engelska bolaget Interlife Assurance Company (numera S-E-Banken Life Assurance Company), som vid dvertagandet hade ett bestdnd pa forsdkringar. S-E-Banken Forsiikrings verksamhet under 1993 omfattade dessutom sjukf orsdkring, gruppfcirsdkring samt administration av 375 olika pensionsstiftelser. Den totala premieinkomsten trppgick till Mkr, en tredubbling jlimfort med S-E-Banken Fcirsiikrings andel av nytecknade livforsdkringar pi den svenska marknaden uppgick till 27 procent att jdmfdra med '19 procent under (I den under borjan av omgjorda f orsdkringsstatistiken, ddr lopande premier viiger 10 ginger sd tungt som engdngsbetalda, blir S-E-Bankens andel 11 procent.) 99 miljarder i notariatfiiwar Fleming Carlborg, kreditchef. MAnga av bankens privatmarknadskunder utnyttjar bankens notariat och radgivningskontor for forvaltning av sina vlirdepapper. Vid utgdngen av '1.993 forvaltade S-E-Bankens notariat tillgangar pa 99 miljarder kronor och hade diirmed en ledande marknadsstdllning. lan Lindberg, Controller. Per O Dahlstedt, chef Region Stor-Stockholm. Saen Bjdrkman, stf chef Region Vlist. Tore Samuelsson, chef Region Vtist. Monica Caneman, stf chef diztision S-E-Banken. Mats Kjaer, chef Region Ost. Hnns Berggren, chef Region Syd.

13 Minskad hushillsutlining Ftir tredje Aret i rad sjdnk bankernas utlaning till hushallen och den utestdende lanestocken minskade med hela 34 miljarder eller 15 procent, bland annat ddrfcir att hushallen fortsatte att amortera pii sina lin. Fcjr S-E-Bankens del var minskningen dnnu storre, -77,7 procent. Diirmed sjonk bankens andel CarI lohan Smith, chef Region Stockholm CitV. 6kad kortvolym, minskade kortkrediter Vid Arsskiftet hade S-E-Banken Kort 1,3 miljoner utestdende kort, varav cirka 1,1 miljon innehades av privatpersoner. ]dmfcirt med f<iregiiende Arsskifte innebar det en okning med cirka 8 procent. Utnyttjandet av kortkrediter fortsatte diiremot att minska bland S-E-Bankens kunder. Medan omsiittningen fcir privatkundernas kontok<ip okade med ett par procent till 5,6 miljarder kronor minskade den utestaende krediten till 1,7 miljarder i drsgenomsnitt. S-E-Bankens lanef ormer pi privatmarknaden lan Sundberg, chef Region Norr. Ingrid lansson, chef Produktomrdde Placeringar, Fiirdndrine Frirdndring Marknads- under Arel under 6ret andel, procent- 31 december Mdr kr Mdr kr procent enheter Bankkrediter 23,6-5,1, 1,2,0* 4,4 Villa- och bostadsrattsliin (SFK)** 36,9-2,7 8,6-0,8 * Exklusive mindre sparbanken "* Efter utfiirsdljning till Osprey pd 2,2 miljarder kronor (se sidan 25). av bankernas hushallsutldning med 0,4 procentenheter till 12,0 procent. Bostadsinstitutens utlaning till hushallen rikade med 2 procent. I S-E-Bankens bostadsinstitut Svensk Fastighetskredit (SFK) minskade diiremot den utestaende lanevolymen pa hushallsmarknaden med 7 procent till36,9 miljarder. Den minskningen skall dock ses mot bakgrund av att SFK under Aret salde ut villaldn tili ett viirde av 2,2miIjarder kronor (se dven sidan 25). Som ett led i S-E-Bankenstrategi att liigga en stor del av det operativa ansvaret pa kontoren flyttades kreditbesluten for nya bostadsldn under dret civer frdn SFK till bankens kontorsndt. Diirmed forbdttras servicen till kunderna samtidigt som besiutsunderlagen fcir kreditgivningen blir bdttre. Ftiretagsmarknaden S-E-Banken har cirka 100 kunder bland sma och medelstora foretag samt kommuner. Bankens genomsnittliga andel av den svenska fciretagsmarknaden uppgar till procent av banksystemets totala in- och utlaning avseende denna kundkategori. De fciretagskunder som har behov av mer komplexa tjiinster betjdnas liksom kriivande privatpersoner via ett antal specialkontor. S-E-Bankens tjdnsteutbud fcir de mindre och medelstora foretagen dr frlimst koncentrerat till finansiering inklusive riskhantering (valutot riintox. Iikviditet), betalningsfcirmedling inklusive export- och importfinansiering samt placeringar. Bankens tjiinster till kommunerna bestar frdmst av krediter, varav en stor del utgors av Svensk Fastighetskredits utlaning till kommunala bostadsforetag. t l :' :

14 SrauoINevIsra Eusrlloa BaNrrN Division S-E-Banken 6kad f iiretagsinlining Division S-E-Bankens inlaning fran foretag, kommuner m fl uppgick til 43,2 miljarder, en cikning med 13 procent jdmfcirt med foregaende 6r' Detta forklaras delvis av civerflyttningar fran Enskilda Corporate, vilket bidrog till en kraftig okning av specialinlaningen. Mot slutet av Aret infcirdes en riintetrappa med tre steg pa foretagens checkkonto. Samtidigt fick foretagskunderna tillgdng till ett konkurrenskraftigt konto for sin kortfristiga likviditet, nagot som banken tidigare saknat. Vlxande volymer ftir depiservice Under Aret infcirdes ett kontobaserat system for penningmarknadsinstrument samt stats- och bostadsobligationer i Sverige. Detta medforde radikala foriindringar inom bankens depdhante' ring. Viirdepapper for cirka 250 miljarder som tidigare forvarades i fysisk form av S-E-Banken ersattes av viirdepapperskonton hos Vdrdepapperscentralen. Vid utgangen av 1993 forvaltade depdservice cirka 550 miljarder kronor i form av svenska viirdepapper for utliindska placerare, utldndska vdrdepapper fcir svenska investerare samt inhemska viirdepapper for svenska institut. Marknadsandelarna uppgick till mellan 50 och 75 Procent' Dessutom omfattar depaservice ett depdbanksystem f<ir innehavare av utldndska aktier noterade pa Stockholms Fondb<irs, formedling av vdrdepapperslan samt administration av vinstdelningssystem och konvertibelldn utgivna till anstdllda i olika foretag. Utlining till fiiretag och kommuner De viktigaste finansieringsprodukterna for divisionens foretagskunder utgcirs av investeringsoch rorelsekrediter i svenska kronor' Vid utgangen av 1993hade S-E-Banken 106 miljarder i utestdende krediter till foretag, kommuner m m, en minskning med 13 procent jiimfort med foregaende drs- SFKs utestdende krediter for flerfamiljshus uppgick till 39,1 miljarder kronor, 3 procent mer dn vid utgdngenav 1992' Inlaning Skandinaviska Enskilda Bankens marknadsandelar for inlining i svenska kronor och utlhndsk valuta frdn svenska kunder' Medelaiirde fiir respektioe dr. "1992 Procent 799-l Hushdll 1'2,6 72'6 72,6 Ftjretae m fl 24,7 24'8 26'6 Totalt T6,2 16,5 17,6 Utlining S-E-Bankskoncernens marknadsandelar fdr utlining i svenska kronor och utl?indsk valuta till svenska kunder. Medelaiirde fiir respektiae dr' Procent 1993 Hushdll 11,0 t0,4 F<ireiag m fl 16,9 1,6,7 t5,6 Totalt 14,7 14,3 1.3,4 6kad andel inom leasing och factoring Kriiftgdngen for den svenska leasingmarknaden skifte. forsatte under 1993 och totalvolymen minskade med L1 procent. Fcir FinansSkandicgruppen stannade minskningen pa 2 procent. Diirmed okade FinansSkandics marknadsandel fran 25 till 27 procent. PA factoringtjiinster (fakturakop och fakturabeldning) <ikade bolagets andelar dnnu mer, fran 15 till cirka 25 Procent. I borjan av 1994 avyttrades tre av Finans- Skandics dotterbolag (se vidare sidan 31). Betalningar och kort For divisionens svenska och utldndska betalningar var 1993 affiirsmdssigt nagot av ett mellandr med i stort sett oforiindrade transfereringsvolymer' Mot slutet av Aret miirktes dock en pdtaglig uppgdng f or exportbetalningar. Aven om majoriteten av antalet kontokort innehas av privatpersoner fordelar sig S-E-Bankens kortprodukter volymmdssigt relativt jdmnt pd foretags- respektive privatmarknaden. Bankens foretagskort - i huvudsak Eurocard - omsatte 7,3 miljarder kronor under Eurocard har cirka 50 procent av den svenska marknaden for foretagskort. t2

15 SraNouvavts<a ENsrIroa BANKEN Division Enskilda Corporate Mel Ledsnde bank pd marknaden fi)r nordisks storftiretag och institutioner. e Naturlig partner fdr utltindskq institutioner och banker i deras at'fcirer med Norden. a Hiig auknstning pd eget kapital. Strategi Kundorientering och ldngsiktiga Haig kompetens och arirdefc)rridling. * Ldnsamheten i fokus. Organisation Verksamheten inom Enskilds Corporate rir frdn ochmedbr)rjan ao 1994 uppdelad pd fyra produktinriktade at'frirsomrdden - Inaestment Banking, Equities,Trading & Capital Markets, ochkade S eraices. P srallellt med dessa k)p er en kundor ganisation, diir Corporate Finance ansaarnr fdr relationen med storfdretagen, medan International Regional Management suarar fdr banker och hinderrisker. Till diaisionen hiir ocks det utkindskn nritaerket med filialer, dotterbolng och representantkontor i ett tjugotal btnder. Diaision Enskilda Corporate hade aid drsskiftet 2 Anders HedenstrCnn, chef diaision Enskilda Corporate ( o ch a ice koncernchef ). Samordning ger effektivitet Bildandet av Enskilda Corporate i bcirjan av 1993 var ett viktigt led i bankens strdvan att effektivisera verksamheten och skapa bdttre mcijligheter fcir nya affdrer med storfciretagen. Genom att samord_ na koncernens investment bank-rorelse med den traditionella affdrsbanksrorelsen i Enskilda Corporate cikar mojligheterna for ett biittre utnytfjande av bankens kapitalbas samtidigt som kundbearbetningen inom respektive verksamhetsomrade forstdrks. Tiots en hdrdnande konkurrens, inte minst frdn de internationella storbankerna, har Enskilda Corporate en stark position och stora andelar pd den svenska marknaden. Divisionens kundbas utgdrs primdrt av cirka 130 storfciretag i Sverige och ovriga Norden, ett stort antal instifutioner samt cirka banker viirlden river. Inztestment Banking Investment Banking svarar fcir riidgivning inom aktie- och skuldrelaterad finansiering samt i samband med fusioner, foretagsforvdrv, avyttringar och omstruktureringar. AffdrsomrAdet omfattar vidare radgivning inom strategi- och affdrsutveckling, industrianalyser och rekonstruktioner i Corporate Finance lnternational Regional Managemeni lnternationellt niitverk 13

16 Sraruorxevtsre ENsrILoe BANKEN Division Enskilda CorPorate Enskitdn Strategy, radgivning i samband med fastighetstransaktioner samt Enskilda Ventures, som forvaltar en europeisk riskkapitalfond. Enskilda luridik tillhandahaller affiirs- och skattejuridisk radgivning, foretriidesvis i samband med investment bank-aktiviteter. Nyemissioner Pe 19 miljarder Under 1993 genomfordes 26 nyemissioner pa sammanlagt drygtlg miljarder kronor i Sverige' Diirmed passerades det tidigare rekordiret 1991 (14 miljarder) med god marginal' Enskilda Corporate var Lead Manager eller Co-Lead Manager i emissioner motsvarande cirka 65 procent av det kapital som emitterats pa den svenska marknaden. Bland emittenterna mdrks bl a Ericsson, Trelleborg, MoDo, Bilspedition, ICB Shipping, Fermenta, Gambro och Skandinaviska Enskilda Banken' Aven internationellt var nyemissionsaktiviteten hog. Forutom att vara arrangcir f<ir den internationella delen av ovanst6endemissioner agerade Enskilda Corporate som Lead eller Joint Lead Manager vid internationella aktieplaceringar for ASEA, Nokia, Svedala Industri, Huhtamiiki och Cultor. Banken beholl diirmed sin ledande position i frdga om internationella placeringar for nordiskt riskkapital. I Sverige vat 1993 ett mycket aktivt er dven vad giiller marknadsintroduktioner - 15 bolag med ett vdrde pa 10 miljarder kronor noterades pd Stockholms Fondbors. Till detta kom ytterligare Atta mindre introduktioner. Enskilda Corporate var Lead Manager vid introduktionerna av Munksjo och Getinge. Enskilda Corporate var dessutom Co-Manager fdr statens utforsiiljning av Celsius-aktier' Lig uppkiipsverksamhet Trots den starka aktiemarknaden var uppkopsaktiviteten fortsatt lag, savdl i Sverige som internationellt. Pd den svenska marknaden var Enskilda Corporate radgivare vid Axel Johnsons dvcrtagande av Axtrade, NCCs forviirv av NK och Tielieborgs fcirsiiljning av korkortstillverkaren ID Kort. Pd den internationella marknaden var Enskilda Corporate rddgivare i flera fusioner och forvdrv over landgrdnserna. Det giillde bl a forsiiljningen av Wilkinson Sword till Warner Lambert, forsdli ningen av resebyrdn Nyman & Schultz till American Express samt forsiiljningen av det svenska livsmedelsfciretaget Sardus till fonder administrerade av Charterhouse Development Capital. dvriga aktiviteter Enskilda Corporates riskkapitalfond, European Acquisition Capital, investerade niira hdlften av sitt kapital pd 83 miljoner ECU (cirka 700 Mkr) i fyra lanefinansierade forvdrv bl a i den svenska detaljhandelskedjan Lindex. Skandinaviska Forvdrvskapital <jverldts under Aret till den tidigare ledningen for Enskilda Ventures i samband med att denna overgick tili egen verksamhet. Trading I Capital Markets tading & Capital Markets ansvarar frir bankens valutahandel samt handel med och hantering av rdnte- och skuldrelaterade produkter inom och utom balansrdkningen. Verksamheten kontrolleras med hjtilp av ett globalt risksystem for analys av valuta- och rdnterisker. AffdrsomrAdet omfatiar dven divisionens in- och utlaning samt projektfinansiering. Bra Ar fiir valutahandeln var annu ett gott Ar for bankens valutahandel. Med sin starka stiillning pa den svenska marknaden i kombination med de utldndska filialernas marknadskiinnedom kunde banken pa ett framgdngsrikt siitt hantera de kraftiga valutasvdngningarna under Aret. Dessutom genomfordes en okad satsning pi handeln med ovriga skandinaviska valutor och valutaoptioner. 14

17 Sternart Humphrey, cheftrading t Capital Markcts, lacob Wallenberg, stf chef Enskilda Corporate. Stark iikning fiir derivatprodukter Det giingna drets stora svdngningar pd riinte- och valutamarknaderna cikade kundforetagens riskexponering - och diirmed deras behov av kvalificerad riskhantering. Detta ledde till en kraftigt okad aktivitet bade pii derivatmarknaden totalt och for Enskilda Corporate. Stora utlandsemissioner bland nordiska lantagare samt ett okat antal inhemska ldneprogram bidrog ockse tiil stcirre volymer och en forbiittrad Iikviditet fcir rdnte- och valutaswappar i nordiska valutor. Pddeskfutures-marknaderna, ddr aktcjrerna handlar med termins- och optionskontrakt for finansiella instrument pd speciella bcirse4, var aktiviteten mycket hcig bade vad gliller f cirmedlings- och clearingtjdnster. Under dret bildades ddrfrir en speciell enhet, SEB Futures, diir samtliga bankens aktiviteter inom detta omrade samlats. och Medium Term Note program till ett ramlosd Pemdn, chef InzL estment B anking. Hiig aktivitet pi emissionsmarknaden Den totala emissionsvolymen pd den svenska obligationsmarknaden uppgick till cirka 425 miljarder kronor att jdmfcira med 313 miljarder 1992.Handeln med nordiska, framfcir allt svenska, stats- och bostadsobligationer var livlig, inte minst till foljd ;;r::, U*ntt, <ikat intresse frdn utldndska place- Pd penningmarknaden var den utestdende IAnestocken vid utgdngen av Aret 307 miljarder kronor att jiimf<ira rrred 424 miljarder den sista december Minskningen berodde pa att bostadsinstituten emitterade mindre volymer dn under Marknaden fcir fdretags- och privatobligationer fortsatte att vdxa. Enskilda Corporate deltog aktivt i utvecklingen genom att arrangera obligationslan 15

18 S<eltorNavIsKA ENSKILDA BANKEN Division Enskilda Corporate belopp pa over 6 mitjarder kronor fdr bl a Volvo, STOM, Electrolux, Gulispd,ng och Sundsvalls kommun. Under Aret arrangerade Enskilda Corporate slmdikerade ldn till ett sammanlagt vdrde av over 13 miljarder kronor for ett dussintal nordiska foretag, diiribland finska Nokia, danska ISS, norska Orkla samt svenska Industrivdrden. Tillvdxten for Eurocommercial Papet dvs kortfristiga viirdepapper pii den internationella marknaden, f ortsatte bdde vad gdller placerade volymer, antal program och placerare. Enskilda Corporate beholl sin ledande position pa samtliga dessa omrdden. Rutger Blennow, chef Trade Seraices (och platschef i Londod. Per A Mattsson, till adnster i bild, chef Administration och Per ledefors, chef Krediter. In- och utlining InlAningen i Enskilda Corporate uppgick vid slutet av Aret til 61,4 miljarder, en okning med 7 procent jdmfdrt med1992. De utestaende krediterna uppgick samtidigt till,1 miljarder kronor, vilket var 30 procent liigre dn fciregaende Ar. Den kraftiga minskningen beror till stor del pa utforsiiljning av krediter fran Enskilda Corporates ldneportfolj. Equities Det nya affiirsomradet Equities, som under 1993 ingick i tading & Capital Markets, omfattar all handel, marknadsfciring och analys inom aktieomradet. Fliig omsiittning inorn aktiehandeln Rapporterade och fcirviintade resultatf<irbiittringar i de svenska borsbolagen lockade mdnga nya investerare till Stockholmsborsen, vars omsdttning ndra nog fordubblades till 339 miljarder kronor' Den kraftiga okningen berodde friimst pa att de utliindska investerarna <ikade sina kop av svenska aktier med 31 miljarder kronor netto. Vid Arets slut Lars Linder-Aront chef Equi; 76

19 dgdes en fjiirdedel av aktierna i de svenska bcirs- bolagen av utl;indska placerare/ som svarade for wa tredjedelar av Arets bcirsomsdttning. Aven de svenska hushallen visade ett markant cikat intresse for aktier, sedan avkastningen pd alternativa placeringar forsiimrats till foljd av de cash management-tjdnster vid bankens dotterfallande rdntorna. Fcir fcirsta gangen i modern tid stod hushdllen som nettokopare av aktier. Flera andra borser diir Enskilda Corporate spelar en aktiv roll hade ocksa en mycket stark utveckling med kraftigt stigande kurser och stora Genom att verksamheten nu bedrivs i en global organisation har Trade Services uppndtt stora samordningsfordelar bade vad giiller produkt- utveckling och marknadsfciring. Under dret fortsatte utbyggnaden av betal- och bolag och filialer i Europa och USA. Diirmed stiirktes bankens position som ledande nordisk bank pd dessa omraden. KUndAnSOAf volymer. Aven om Enskilda Corporates mark- C"r".*" t nadsandel i Sverige sjcink fran 1,4,9 fill11,8 procent fcir relationerna med divisionens fciretagskunder - var det samlade resultatet av koncernens aktie- och ansvarar ocksd for kredit- och riskexponeringhandel i Stockholm, London, Frankfurt, Paris och New York mycket gott. For att mota det stigande intresset for aktierela- stor kompetens for att tillvarata kundernas intresterade derivatprodukter utcjkade banken under Aret sin kapacitet i fraga om hantering av aktieop- tioner och aktieindexobligationer. Enskilda Corpo- rate fortsatte ocksa att oka sin marknadstlickning av utldndska aktiemarknader, bland annat i form av en uttikad satsning pa analys av aktier i Fjdrran 6stern' Trade Seraices AffiirsomrAde tade Services ansvarar fcir divisio- nens inhemska och utliindska betalningar, doku- menttjiinster, cash management samt kontoforing for storforetag och banker. Enskilda Corporate har en stark stiillning pa alla dessa omriden - siirskilt utliindska betalningar. Inklusive division S-E-Banken uppgar andelen av den kommersiella betahringstrafiken till 55 procent. en pa dessa foretag. De kundansv ariga dr specia- hster pa sina respektive foretag och har diirmed sen. Under 1993 hade Corporate Finance g0 svenska, cirka 50 nordiska samt ett antal utomnordiska friretagskunder. Dessutom ansvarar Corporate Finance for bankens shippingaffdrer. Ldnderorganisationen, Intemational Regional Management, har tre hulrrduppgifter: kundoch kreditansvar fcir de internationella korrespon- dentbankerna. ansvar for bankens liinderrisker samt marknadsfciring av bankens tjdnster pa utldndska marknader. I miinga ldnder dr kunbkap om de politiska riskerna avgcirande fcir mojligheten att gcira affdrer och bista kundforetagen. Banken har utvecklat ett system och ett internationellt kontaktniit for bedomning av dessa risker och intensifierar nu arbetet med att hantera och sdlja dem. Global samordning av elektroniska tjiinster Satsningen pa att utveckla och marknadsfora elektroniska banktjdnster fortsatte under Aret, bland annat i form av en lansering av PC-baserade terminaltjdnster pa den svenska marknaden. Hdrigenom underldttas och effektiviseras affiirsutbytet mellan fciretagskunderna och banken. 17

20 SraNorNavrsKA ENSKILDA BANKEN Division Diligentia Mats Cederholm, ch ef dizt ision D ilig ent ia. Mil och strategi Fdraaltning, t't)riidling och aoyttring aa daertagna panter, t'riimst t'astigheter.. Aaaeckling aa nddlidande kreditengagetnang pd fdr banken biista och snabbaste sdtt, Organisation Diaision Diligentinbestdr aa tre enheter: Diligentia Finans, Diligentin Inaest och Diligentia F astigheter. Diligentia Finqns hanterar de problemengagemang som ftirts \aer frdn banken. Merparten utgdrs art fastighetsrelaterade n(idlidande krediter. Diligentia Fastigheter omfattar fem bolag: Diligentia Fastigheter Stockholm AB, Nord AB, Syd AB, V rist AB samt Properties AB. Vid utgdngen aa 1993 fdrvaltade de fem bolagen riaer 500 t'astigheter. Diligentia Inuest fr)raaltar i)arign daertagna tillgdngar, exempelais bdrsnoterade aktier och aktier i rcirelsedriaande bolag. Diligentia hade aid dr sskit'tet 150 medarb etqre. Aweckling av Diligentia Finans Under 1993 overfordes ett antal problemkrediter till Diligentias "intensiwardsavdelning" Diligentia Finans, vars uppgift iir att analysera, upprdtta awecklingsplaner och aweckla dessa engagemang. Fastigheter och andra tivertagna panter som det ansetts meningsfullt att behdlla har forts <iver till Diligentia Fastigheterespektive Diligentia Invest. FrAn hosten 1993 fors inga nya problemkrediter civer till Diligentia Finans, som berdknas vara awecklat senast vid utgdngen av iivertagna fastigheter Ansvaret fcir skotseln och samordningen av de fastigheter banken tar civer ligger hos Diligentia Fastigheter, som ocksd har det fulla ekonomiska ansvaret ftir de fcirviirvade fastigheterna. Dessutom medverkar Diligentia Fastigheter med analyser och vdrderingar i den beslutsprocessom foregdr varje eventuellt overtagande. Till arbetsuppgifterna hcir ocksa att pd biista mojliga siitt ar,yttra de fastigheter som inte passar in i Diligentias portfolj. Diligentia Fastigheter arbetar i ndra samarbete med koncernens fastighetsfcirvaltningsbolag Arsenalen-Garnisonen, som sorjer fcir bl a teknisk och kameral forvaltning av de overtagna fastigheterna. 18