Utvecklingsforum för kulturella och kreativa näringar

Transkript

1 Utvecklingsforum för kulturella och kreativa näringar Konferens i Umeå 27-28/11 Rex Festsalar Arrangörer: Region Västerbotten, Dohi Sweden Bakgrund I samband med Umeås utnämning till Europas kulturhuvudstad 2014 finns en uttalad målsättning att kulturen ska vara en drivkraft för utveckling och tillväxt i hela regionen. I den statliga kulturpolitiken ska kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet prägla samhällets utveckling. Utöver kulturens egenvärde har ett flertal studier visat att kulturen också bidrar i hög utsträckning till den ekonomiska utvecklingen. Jämförelser har gjorts med bland annat bilindustrin. Region Västerbottens handlingsplan för den kulturella och kreativa näringen , identifierar tre utvecklingsområden: relationer (mötesplatser), infrastruktur och branschutveckling. Under 2011 har projektet Plattform för KKN i Västerbottens län arbetat för att genomföra vissa delar av handlingsplanen. Utvecklingsforum i Lycksele, Skellefteå och Umeå har genomförts i syfte att kartlägga befintliga aktörer och de behov som finns i de olika branscherna inom den kulturella och kreativa näringen. Ett drygt hundratal aktörer i länets inlandskommuner finns med i kartläggningen, i Skellefteå deltog ett trettiotal aktörer och gemensamt för alla är behovet av mötesplatser, fysiska och virtuella. Det finns ett uttalat behov av att bygga nätverk, skapa relationer och utvecklas i samverkan med andra. Projektet Plattform för KKN i Västerbottens län är avslutat men arbetet med att genomföra handlingsplanen går vidare. Tills vidare med projekten Krenova och Selling. Anette Sundbom Kulturstrateg Region Västerbotten

2 Inledning Umeå Helena Österlind, jämställdhetsdirektör på Länsstyrelsen, var moderator under första dagen. Hon hälsade välkommen och redovisade programmet samt syftet med Utvecklingsforum. Att ett av huvudmålen hon ser är att para ihop traditionell industri med de kreativa näringarna. Här finns det massor att göra och förvänta sig om de får träffas under rätt omständigheter. Thomas Hartman, Region Västerbotten Thomas Hartman, kommunikationschef på Region Västerbotten, höll även han ett inledande anförande, där han pratade om Norra Sverige hellre än Norrland, ett namn som Thomas anser fortfarande dras med vissa stereotypa associationer. Thomas citerade P-O Tidholms bok Norrland Essäer och reportage : Norrland ett land av midnattssol, jägare i truckerkeps, stora skogar, raksträckor, äkthet, ensamhet och mygg. Norrlänningar pratar sällan om Norrland, det är maktens namn på Norra Sverige, ett namn med vidhängande bilder. Norrland går att förstå som en koloni inom landets egna gränser, en provins där staten och näringslivet hämtat de resurser som byggt folkhemmet och industrinationen, och som fortfarande håller exportindustrin igång, en landsända som fått finna sig i att bli den moderna nationens motpol. Thomas poängterade att kulturen givetvis är viktig ur en ekonomisk synvinkel (KKN tre gånger större än bilindustrin i Europa enligt David Karlsson, se nedan), men även som kommunikator kulturen har alla möjligheter att bygga nya och modernare bilder av landsändan. David Karlsson, Nätverkstan, Göteborg Idéhistorikern och kulturskribenten David Karlsson från Nätverkstan i Göteborg föreläste om KKN från ett historiskt perspektiv, och kikade även mot framtiden. Kulturen står för en stor del av samhällets ekonomi men har först på senare tid börjat uppmärksammas som tillväxtfrämjande faktor. En milstolpe var Lisbeth Lindeborgs rapport Kultur som lokaliseringsfaktor (1992) som hävdade att kultur är samhällsekonomiskt lönsamt. Därefter har det hänt en hel del på området: Tony Blair lanserade uttrycket Cool Britannia (1997), Richard Florida skrev Den kreativa klassen (2002) och EU/KEA The Economy of Culture (2006). I Sverige har vi sedan 2009 en nationell handlingsplan för KKN, men vi är inte ensamma. Runt om i världen, i sammanlagt 40 länder, skrivs det just nu nationella planer för kulturella och kreativa näringar. David Karlsson berättade också om Pier Luigi Sacco, den italienske kulturekonomen bakom Culture 3.0: a new perspective for the structural funds programming, i vilken Sacco jämför relationen mellan kulturutövande och innovationsnivå. Rapporten föreslår att det finns en stark korrelation mellan de båda. Kulturens förutsättningar har utvecklats med tiden. Från Kultur 1.0 en tid då konstnärerna levde enbart av mecenater eller andra välgörare, till Kultur 2.0, när Hollywood till exempel visade att kultur, via ny teknik, kunde bli en produkt som kunde säljas. Som filmer eller LP-skivor. Idag är vi således framme vid Kultur 3.0, där kulturen genomsyrar allt och gränsen mellan konsument och producent suddas ut. David poängterar också komplexiteten idag när kultur kan uppträda i alla tre formerna.

3 David beskriver konst som en råvara, som förädlas av de kulturella näringarna, och jämför konst med forskning där samhället har lättare att acceptera investeringar jämfört med forskning. En intressant poäng, värd att hålla i minnet. Sara Meidell, kulturredaktör Sara pratade kring kultursidans roll, vars uppgift är att bevaka inte bara kulturen och dess näringar utan också referera och sammanfatta strömningar från alla de kulturdebatter och små samtal som pågår ute på i samhället, och på bloggar, Twitter och andra sociala media. Hon menade att kultursidorna, som alltid är hotade och mer eller mindre vana att leva i kristider, ändå kan och bör vara en samlingsplats, en lägereld, för alla med kulturintresse. Även de ska förstås verka för att öka förståelse för kulturen som en viktig drivkraft i samhället. Gustav Hellberg, konstnär - Berlin Gustav, som bott i Berlin de senaste tolv åren, beskrev stadens resa från ruin till konstnärsmecka och vidare mot när de kulturella näringarna fullständigt tog över. Men inledningsvis hur Väst- och Öst-Berlin fungerande precis lika illa efter murens fall, och hur den obefintliga ordningen gav konstnärerna tillgång till billigt och ofta helt gratis boenden och ateljéer vilket i sin tur renderade i kluster av kreativa kollektiv och en do-it-yourself-attityd som drev Berlins konstscen och byggde bilden av 90-talets konstcentrum. I kölvattnet följde kulturella näringarna, som idag tagit över centrala Berlin och förpassat konstnärerna från city och splittrat den gemenskap som fanns. Därmed har staden på många sätt förlorat den innersta cirkeln i KKN-modellen (jfr David Karlssons grafik), och själva konsten och ersatts av business. En utveckling som är svår att stoppa när väl kärnan producerar så väl men värd att tänka på enligt Gustav, med passning mot Umeå. Anders Gunnarsson Anders Gunnarsson resonerade kring Hur värderas skapande utan ekonomiskt resultat?, och försöker själv bidra till att höja värdet på skapande genom sitt Skaparpris som delas ut första gången i januari Ett pris som ska delas ut för enbart kvalitet och ska bortse från spridning och ekonomiska resultat. Anders berättade om sin resa som nyskapare, från jobb på Icon Medialab i Stockholm, New York och London, till lärare i kreativitet på Hyper Island, som innovativ klubbfixare i Sthlm och slutligen Umeåbo igen. Inspiration är bensin för kreativitet menar Anders och inspiration är precis vad Umeå Skaparpris och festen kring det arrangemanget handlar om att informera och inspirera varandra. Victor Hillebjörk Fick en vision för två år sedan om att skapa en musikfestival modell större, men samtidigt behålla förankringen i gräsrötterna. Under sommaren 2010 föll flera pusselbitar på plats. Besöket på Peace & Love-festivalen och mötet med Perry Chan från kickstarter.com tillsammans med sitt ursprung i Umeås musikscen gav Victor inspiration och anledning att gå vidare. När han sedan läste Umeås ansökan till kulturhuvudstadsåret bestämde han sig för att försöka skapa en mötesplats för kulturen, näringslivet och kommun. Efter att ha skickat ansökan blev han uppringd samma dag av kulturchefen och 2014-generalen Fredrik Lindegren, och förstod att han var något aktuellt och angeläget på spåret.

4 Festivalen är uppbyggd kring konceptet crowd funding, och ju mer pengar projektet får in desto större kan festivalen bli. Kenneth Olausson Kenneth lång erfarenhet av arbete i de kulturella och kreativa näringarna, bland annat som musiklärare, projektledare, musikarrangör och utvecklingschef. Mycket i Kenneths liv har påverkats av en händelse under hans skoltid, när eleverna fick göra ett projekt om hur de upplevde lekredskapen på skolgården. De hade fått en ny lärare som hela tiden utmanade eleverna. Efter att de hade undersökt redskapen gjorde de en rapport som de visade läraren, som utmanade dem att ta det vidare till rektorn. Det hela slutade med att eleverna fick sitta med på skolstyrelsens sammanträde när de tillsammans ritade om hela skolgården. Kenneth poängterar vikten av kulturens roll i barns uppväxt, hur de genom olika projekt kan växa som människor. De har nyligen startat Kultursupportcenter och ska arrangera konferensen Innovation inom kulturområden. Umeå Creative Association Umeå Creative är Umeås ideella branschförening med ca 40 företag i den kreativa och digitala näringen. Nu vill de ta det hela till nästa nivå och skapa en gemensam pitch mot ett stort multinationellt företag. Syftet är att skapa större affärer för Umeå. När idén tagits fram och bearbetas bedöms arbetet av en extern internationell jury. Helena Österlind Helena Österlind arbetar med jämställdhetsfrågor. För tillfället arbetar hon med den traditionella basnäringen Skogsindustri. Där arbetar hon med kreativitet ur ett jämställdhetsperspektiv. Helena berättade om ett projekt som genomfördes i svenska förskolor. Med hjälp av kameror filmades lärarna för att sedan analyseras. Det visade sig att redan i unga år behandlas pojkar och flickor olika. Hon fortsatte med att visa exempel från reklamvärlden hur olika varumärken marknadsför sig olika mot olika kön. Hon pratade även kring hur det ser ut med jämställdheten i olika branscher, bland börs-vd:ar är andelen kvinnor mindre än 5%. Efter hennes föreläsning tog en diskussion vid om hur företag inom KKN jobbar med jämställdhetsfrågor. IT-företagen berättade om hur de har problem att rekrytera kvinnliga programmerare, det utbildas helt enkelt för få. Nyttigt dock att få siffror och exempel ur verkligheten på att jämställdhetsarbetet fortfarande har en bit kvar. Johan Lundkvist, Film i Västerbotten Johan är projektledare för FilmArc ett samarbete mellan de norra regionerna i Norge, Sverige och Finland. Syftet med detta EU-projekt är att stärka samarbetet bland företag i regionen som arbetar med rörlig bild. Johan berättade bland annat om GameDev som arrangerades tillsammans med Umeåföretaget Dohi Sweden, ett väldigt lyckat arrangemang där band knöts mellan dataspelsbolag i Sverige och Finland.

5 100 deltagare fick lyssna till inspirerande föreläsningar och äta gott tillsammans, ett bra exempel på en gränsöverskridande mötesplats. FilmArc kan stötta företag med konferensresor, konsulthjälp samt skapa mötesplatser och nya affärer för regionens företag. Paneldebatt och avslutning Anette Sundbom från Region Västerbotten avslutade Utvecklingsform med att sammanfatta det tredelade projektet, och tog in åsikter/feedback på hur Umeå och regionen ska arbeta vidare med utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna. Tre aktionsområden identifierades som särskilt viktiga: Mötesplatser Infrastruktur Branschutveckling Alla tre Utvecklingsforum har dokumenterats och en sammanfattande rapport kommer att avsluta projektet. Reflektioner * Staffan Ling som representerade Balticgruppen och Filmpol Nord lyfte fram frågan kring hur Umeå har arbetat med större filmprojekt. Han anser att Umeå har den kompetens som krävs för att skapa en filmscen även här. Nicklas Berglund från Dohi Sweden fyllde på och menade att det finns en position att ta inom genren viral film. Samtal om att det saknas större företag, förutom Balticgruppen, ÅLÖ och Komatsu Forest som satsar kapital på den lokala marknaden för KKN. Här måste både konstnärer och näringar bli bättre på att engagera och involvera företag och organisationer. Dohi Swedens Nicklas Berglund föreslog, som svar på den stora efterfrågan på mötesplatser, ett stort Tvärvetenskapligt Forum som kopplar in sig på den inställning som Umeå universitet alltid haft, och går i linje med vad många anser är en viktig framgångsfaktor att människor med helt olika typer av kompetens får chans att träffas och utbyta idéer. Ett internationellt Tvärvetenskapligt Forum med internationella entreprenörer, beslutsfattare, forskare, konstnärer, ekonomer, filosofer m m, som får uppleva Västerbotten under vistelsen skulle ge Umeå unika nätverksmöjligheter och samtidigt kommunicera länet och staden till inflytelserika personer och organisationer. Sammanfattning Deltagarna på Utvecklingsforum var alla nöjda med innehållet över de två dagarna föreläsningarna var både intressanta och aktuella, men det vilade samtidigt en stämning över att fler borde ha fått chansen att delta i det här analys- och utvecklingsarbetet. Det saknades framförallt representanter ur den innersta cirkeln i ekosystemet för kulturella näringar konstnärerna själva. Det här är någonting som organisatörerna av Utvecklingsforum i Umeå tar med sig från det här första året. Informationsarbetet inför ett eventuellt uppföljande forum bör prioriteras högt. Jonas Nordin, Dohi Sweden jonas@dohi.se Nicklas Berglund, Dohi Sweden nicke@dohi.se