Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2013/428-IFN-724 Bengt von Euler-Chelpin - pgbe02 E-post: bengt.von.euler-chelpin@vasteras.

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2013/428-IFN-724 Bengt von Euler-Chelpin - pgbe02 E-post: bengt.von.euler-chelpin@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Projekt - Konflikt och försoning i samverkan med Västmanlands tingsrätt Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna rapporten. Ärendebeskrivning Konflikt- och försoning är en ny arbetsform i vårdnadsmål i samverkan mellan familjerätten och tingsrätten i Västmanlands län. Modellen prövas vid några få av landets tingsrätter, där Västmanlands tingsrätt är en. Idén är att via samtal hjälpa föräldrar till försoning. Syfte med projektet: - Att stärka barnperspektivet och minska risken för att barn far illa av konflikten - Sakkunnig(familjerättsekreterare) med barnperspektiv deltar i hela processen - Att öka stödet till föräldrar och barnet under hela processen - Att genom samverkan med domstol minska konfliktupptrappning undvika omfattande utredningar - Eftersträva varaktiga lösningar för familjer i vårdnadskonflikt utan ny domstols processer - Alternativt till traditionell handläggning med utredning Projekttiden är och utvärdering har skett dels efter ett år och dels efter projekttidens slut. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 14 oktober 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Slutrapport - Konflikt och försoning i samverkan med Västmanlands tingsrätt Slutrapport - Konflikt och försoning i samverkan med Västmanlands tingsrätt Slutrapport - Konflikt och försoning i samverkan med Västmanlands tingsrätt Slutrapport - Konflikt och försoning i samverkan med Västmanlands tingsrätt Skickad av: Teresia Kjellgren - aq339

2 VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: 2013/428-IFN-724

3 Konflikt och Försoning Projekt Samverkan mellan Västmanlands tingsrätt och Familjerättsgruppen i Västerås stad Slutrapport Projektledare: Christina Brobacke rådman, Västmanlands tingsrätt Ingrid Ekstrand konsulent, Familjerättsgruppen

4 Innehåll Del Sammanfattning av Konflikt och Försoning, En samverkan mellan Västmanlands tingsrätt och Familjerättgrupp familjerättsgruppen Västerås Stad I Konflikt och Försoning, Familjerättsgruppen Västerås Stad, Slutrapport II Projekt Konflikt och försoning Slutrapport från Västmanlands tingsrätt III Bilagor BILAGA Informationsbroschyr Förkortningar: KoF = Konflikt och Försoning MUF = Muntlig förh FB = Föräldrabalken BS = Barnsamtal HB =Hembesök

5 Del I Sammanfattning Konflikt och Försoning, en samverkan mellan Västmanlands tingsrätt och Familjerättsgruppen i Västerås Stad Samverkan mellan Västmanlands tingsrätt och Familjerättsgruppen i Västerås stad inleddes Bakgrunden var en kraftig ökning av familjemålen både vid Västmanlands tingsrätt och vid övriga domstolar i landet med långa processtider som följd. Vid familjerättsgruppen ökade antalet vårdnads-, boende- och umgängesutredningar som begärts av domstol, vilket medförde långa väntetider innan utredningarna kunde inledas. Syftet med samverkan var att effektivisera hela processen, minska processtiden i domstol, minska kötiden för utredningar vid familjerättsgruppen och att öka antalet samförståndslösningar. Syftet med projekt Konflikt och Försoning är att stärka barnperspektivet och minska risken för att barn far illa av konflikten, att öka stödet till föräldrar och barn under hela processen och att eftersträva varaktiga lösningar för familjer i vårdnadskonflikt. Konflikt och Försoning är en ny samverkansform mellan domstol och kommuners familjerätt i vårdnads-, boende- och umgängesmål. Idén är att genom samtal och stöd hjälpa föräldrar till försoning, inte nödvändigtvis försoning i form av att föräldrarna ska vara överens utan mer att de ska kunna försonas i hur situationen ser ut nu och att från den utgångspunkten finna bra lösningar för barnet. Metoden innebär att fokus flyttas från konflikten mellan föräldrar till att hjälpa föräldrar att se de lösningar som är bäst för barnen och som kan förväntas blir varaktiga. Konflikt och Försoning är ett alternativ till traditionell handläggning i de mål där tingsrätten inhämtar skriftliga upplysningar enligt 6 kap 20 andra stycket föräldrabalken inför en muntlig förberedelse. Familjerättssekreterare deltar som sakkunnig vid förberedelsen och får vid förberedelsen i uppdrag att arbeta med familjen. Resultatet följs upp vid en ny muntlig förberedelse efter 3-4 månader där familjerättssekreteraren lämnar muntliga upplysningar. Under projekttiden har urvalsgruppen varit 156 mål/ärenden där tingsrätten har begärt upplysningar enlig 6 kap 20 andra stycket föräldrabalken. I 94 mål/ärenden har föräldrar erbjudits Konflikt och Försoning och av dessa har båda föräldrarna tackat ja till deltagande i 47 mål/ärenden. I 47 mål/ärenden har en förälder eller båda föräldrarna tackat nej till deltagande eller har någon av dem eller båda inte svarat. I 39 ärenden/mål har föräldrar inte erbjudits Konflikt och Försoning då uppgifter har funnits av mer omfattande grad av hot och våld, missbruk, psykisk ohälsa, eller allvarliga uppgifter i socialregistret (t ex kan barnet vara omhändertaget enligt lagen om vård av unga, LVU). Avstånd över 10 mil till Västerås från förälders bostadort har bedömts som ett praktiskt hinder för deltagande i Konflikt och Försoning i 23 mål/ärenden.

6 Under projekttiden har 33 mål/ärenden av de 47 som tackat ja avslutats i domstolsprocessen (70 procent). Av dessa kom 24 föräldrapar överens under projekttiden, i fem mål/ärenden där föräldrar avbrutit sitt deltagande i projektet kom de efter anbrottet till en överenskommelse och ett mål/ärende återkallades sedan en förälder avlidit. Sammanlagt har det därmed i 29 mål/ärenden av de 33 som avslutats nåtts en överenskommelse och ett avskrivits (91 procent). I tre mål/ärenden har domstolen dömt där föräldrar varig oeniga, samtliga påbörjade under första delen av projektiden (9 procent). Vid projektettidens slut den 31 maj 2015 pågick 14 mål/ärenden som kommit in till tingsrätten under projekttiden, 12 inom Konflikt och Försoning och två efter avbrott från Konflikt och Försoning. I de flesta mål/ärenden har handläggare vid familjerättsgruppen träffat barn och fått information om vilket sammanhang barnet befinner sig i, genom samtal och/eller hembesök. Några barn har bedömts för små för samtal och i några mål har föräldrar kommit överens eller avbrutit Konflikt och Försoning innan det blivit aktuellt med barnsamtal. I samtliga mål/ärenden har föräldrar mött samma handläggare. Flera föräldrar har, efter avslutad process, på eget initiativ återkommit inom råd och stöd i föräldrainitierade samarbetssamtal för uppföljning och har då vänt sig till samma handläggare som de haft i Konflikt och Försoning. Genom familjerättssekreterarnas närvaro vid muntliga förberedelser kan både rätten och föräldrarna dra omedelbar nytta av deras kompetens i frågor kring barn i vårdnadstvister. Det sker en växelverkan på så sätt att familjerättsekreterarnas arbete utanför domstolen får något mer tyngd (i jämförelse med exempelvis sedvanliga samarbetssamtal) eftersom de handlar direkt på grundval av en överenskommelse som föräldrarna gjort i domstol. Projektet har pågått för kort tid för att dra några slutsatser om arbetsmetoden minskar processtid och ger med varaktiga lösningar. Det framstår dock som att det stöd som erbjuds familjerna har en lugnande inverkan på det sammanhang barnet befinner sig i. Att arbeta i Konflikt och Försoning upplevs för de rådmän och familjerättssekreterare som deltagit som utvecklande och stimulerande och har även fört med sig positiva sidoeffekter på arbetet i andra mål och ärenden.

7 1 Del II Konflikt och Försoning Projekt Slutrapport Familjerättsgruppen i Västerås stad Projektledare: Ingrid Ekstrand, Familjerättsgruppen

8 2 Innehåll Sid Inledning Projektets bakgrund, idé.. 3 Projektetbeskrivning för Konflikt och Försoning Syftet med projektet är:. 3 Mål i projektet är. 3 Arbetsmodell.. 3 Produktionsmål och avgränsningar Uppföljning, rapportering... 4 Rapport och utvärdering Uppstart.. 5 Arbetsmodell.. 5 Avgränsningar, urval och administration Arbetsmetod för samverkansprojektet. 6 Dokumentation Vad skiljer arbetsmotoden Konflikt och Försoning från traditionell handläggning i tingsrätt... 7 Resultat Kvantitet. 7 Kvalitet Barnsamtal informationssamtal och möjlighet att komma till tals för barn Handläggning kontinuitet 10 Processtid och varaktiga lösningar över tid. 10 Enkät 11 Analys Framgångsfaktorer 11 Reflektioner/erfarenheter. 12 Övriga händelser under projektet Framtiden 13 Utvecklingsdelar 13 Flödesschema Förkortningar: KoF = Konflikt och Försoning MUF = Muntlig förberedelse FB = Föräldrabalken BS = Barnsamtal HB =Hembesök

9 3 Inledning Projektets bakgrund och idé En samverkan inleddes 2009 mellan Västmanlands tingsrätt och Familjerättsgruppen. Bakgrunden var en kraftig ökning av familjemål både vid Västmanlands tingsrätt och vid övriga domstolar i landet med långa processtider som följd. Vid familjerättsgruppen ökade antalet begäran om yttrande gällande vårdnad-, boende- och umgänge från domstolen. Väntetiden var lång innan utredning kunde inledas. En del i samverkan var att söka alternativa arbetssätt. Konflikt och Försoning är en samverkansform i vårdnads-, boende- och umgängesmål mellan domstol och kommuners familjerätt. Modellen har prövats i projektform vid några av landets tingsrätter och sedan permanentats. Idén är att via samtal och stöd hjälpa föräldrar till försoning. Syftet med samverkan: att effektivisera hela processen att minska processtiden i domstol att minska kötiden för utredningar vid familjerättsgruppen att ta del av erfarenheter från projekt som pågick i landet att öka samförståndslösningar Projektbeskrivning för Konflikt och Försoning Syfte med projektet är: att stärka barnperspektivet och minska risken för att barn far illa av föräldrakonflikten att öka stödet till föräldrar och barn under hela processen att eftersträva varaktiga lösningar för familjer i vårdnadskonflikt utan ny domstolsprocess. Mål i projektet är: att öka antalet samförståndslösningar genom samverkan att erbjuda varierat stöd till barn och föräldrar under hela processen att öka barns delaktighet att få kontinuitet under hela processen Arbetsmodell Konflikt och Försoning är en alternativ arbetsmetod till traditionell handläggning då tingsrätten inhämtar skriftliga upplysningar enligt 6 kap 20 andra stycket föräldrabalken (FB) inför första muntliga förberedelsen (MUF). Modellen innebär att familjerättssekreterare bjuds in till första MUF och deltar som sakkunnig i processen vid domstol. Vid förberedelsen får familjerättssekretaren sedan i uppdrag att arbeta med familjen fram till nästa MUF. Uppdraget kan innehålla samtal med föräldrar, barnsamtal, kontakt med förskola, skola, stödåtgärder och ibland utvidgade nätverksmöten. Resultatet följs upp vid nästa MUF efter 3-4 månader, då familjerättssekreterare lämnar muntliga upplysningar. Föräldrarnas ombud har en stödjande, mindre aktiv roll.

10 4 Produktionsmål och avgränsningar - att antalet varaktiga samförståndlösningar genom samverkan ska öka bland de familjemål där föräldrarna tackat ja till deltagande i projektet - att familjerättsekreterare ska erbjuda varierat stöd under processen - att samtliga barn ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i den rättsliga processen - att samma familjerättssekreterare ska följa barn och föräldrar genom processen - att den rättsliga processtiden ska minska i domstolen. Uppföljning och rapportering *Redovisning av antalet Konflikt och Försoningsärenden där samförstånd uppnåtts. *Enkät till föräldrar och barn om upplevt stöd och upplevd nytta av det. *Redovisning av omfattningen av barnsamtal, informationssamtal och möjlighet att komma till tals. *Redovisning av antal ärenden där samma handläggare följer barn och föräldrar genom hela processen. *Mäta processtiden. *Uppföljning av hur ärendeflödet vid familjerättsgruppen påverkats av projektet genom den statistik som förts sedan tidigare.

11 5 Rapport och utvärdering Uppstart Inför uppstart gjorde Västmanlands tingsrätt och Familjerättsgruppen gemensamma studiebesök vid andra domstolar och familjerätter och hade gemensamma planeringsträffar. Familjerättsgruppen deltog i september 2013 i en utbildningsdag i arbetsmetoden Konflikt & Försoning i FoU Södertörns regi. I februari 2013 bjöd Västmanlands tingsrätt in ombud till ett informationsmöte om projektet, där även representanter från familjerättsgruppen deltog. En gemensam informationsbroschyr utarbetades för tingsrätten och familjerättsgruppen. Broschyren finns översatt till arabiska, engelska och spanska. Arbetsmodell En styrgrupp som består av Bengt Euler, enhetschef Sociala enheten Familjerättsgruppen, Christina Brobacke, rådman Västmanlands tingsrätt och projektledare Ingrid Ekstrand, Familjerättsgruppen har träffats två-tre gånger per termin. Projektledare vid Västmanlands tingsrätt har varit Christina Brobacke. En arbetsgrupp med representanter från tingsrätt och familjerätt har träffats två- tre gånger per termin. Inom familjerättsgruppen finns en arbetsgrupp som under första projektåret träffats varje vecka för att sedan glesa ut träffarna till varannan vecka. Inledningsvis deltog tre familjerättssekreterare i arbetsgruppen, men snart utökades den till att omfatta samtliga nio familjerättssekreterare och konsulent, då alla idag handlägger Konflikt och Försoning. I utveckling av arbetsmetoder och förhållningssätt har det även funnits tillgång till extern handledning. Vid tingsrätten har två rådmän, en beredningsjurist och en domstolshandläggare deltagit i projektet. Avgränsningar, urval och administration Konflikt och Försoning erbjuds föräldrar när tingsrätten begär in snabbupplysningar enligt 6 kap 20 andra stycket föräldrabalken. Utgångspunkten är att alla, där barnet är folkbokfört i Västerås, ska kunna erbjudas arbetsmodellen. I de mål Västmanlands tingsrätt begär snabbupplysningar sker en lämplighetsprövning av ärendet vid familjerättsgruppen utifrån handlingar och kännedom i socialregistret. Allvarlig eller mer omfattande uppgifter om missbruk, hot och våld, psykisk ohälsa eller annan kännedom om barn/barnet och föräldrarna i socialregistret kan vara skäl att inte erbjuda KoF. Över 10 mils avstånd till en förälders bostad har även bedömts vara ett hinder då arbetsmodellen förutsätter att båda föräldrar kan avsätta tid för regelbundna träffar. Information om arbetsmodellen och erbjudande om deltagande i KoF skickas till föräldrar och till ombud för kännedom. Föräldrar ombeds svara inom fem dagar.

12 6 När båda föräldrarna tackar ja, skickas information till dem om vilka handläggare som utsetts och tingsrätten meddelas att målet är aktuellt för Konflikt och Försoning. Även tingsrätten meddelar föräldrar och ombud att målet kommer att handläggas inom ramen för KoF. Vid tingsrätten utses domare för målet och tiden för muntlig förhandling utökas till halvdag. Tackar en eller båda föräldrarna nej till KoF meddelas de via brev att det inte är aktuellt med KoF utan att de kommer att kallas till utredningssamtal. Ångrar föräldrar sig senare och önskar delta i Konflikt och Försoning är det fullt möjligt. Arbetsmetod för samverkansprojektet Till första muntliga förberedelsen i tingsrätt kallas föräldrar, ombud och familjerättssekreterare. Inför MUF har familjerättssekreterare inhämtat uppgifter från socialregister och polisregister. Rådman och familjerättssekreterare presenterar Konflikt och Försoning. Samtalet sker direkt med föräldrarna och juridiska ombud har en stödjande, mindre aktiv roll. Familjerättssekreterarens roll under förhandlingen är att föra in relevant generell barnkunskap. föräldrar ombud ombud notarie familjerättssekreterare rådman Om föräldrarna efter medling når en överenskommelse får familjerättssekreterarna ett uppdrag att arbeta med familjen fram till nästa MUF. I tingsrättens protokoll skrivs föräldrarnas överenskommelse in samt uppdraget till familjerättssekreterare och alla får ett exemplar med sig. Föräldrarna får också tider för första samtal med familjerättssekreterare. Arbetsmetoden ger föräldrarna möjlighet att ta kontakt med familjerättssekreterare om det uppstår oklarheter eller andra problem att följa överenskommelsen. Familjerättssekreterare får även större kännedom om situationen genom att ha deltagit vid MUF än vid traditionell handläggning där upplysningar lämnas skriftligt inför förhandlingen. Uppdraget till familjerättssekreterare kan innehålla kontakt med förskola/skola, stödåtgärder, barnsamtal, samtal med föräldrar och ibland utvidgade nätverk. Föräldrarna får återkoppling efter samtal med förskola och barnsamtal. Vid nästkommande MUF 3-4 månader senare, återrapporteras muntligt vilka överenskommelser föräldrarna gjort och vad som framkommit i kontakt med referenter, vid

13 7 hembesök och barnsamtal (muntliga upplysningar). Föräldrarna har innan förberedelsen fått information om vad som kommer att redovisas. Arbetssättet innebär att fokus flyttas från konflikten till att hjälpa föräldrar att se lösningar som är bäst för barn och mer varaktiga. Lyckas föräldrarna inte nå en överenskommelse vid tredje MUF eller själva avbryter projektet tidigare lämnas skriftliga upplysningar till tingsrätten. Ofta hålls då kompletterande samtal med föräldrarna och de får läsa igenom och godkänna sin samtalsredovisning innan den tillsänds tingsrätten. Dokumentation Vid familjerättsgruppen registreras ärendet som upplysning enligt 6 kap 20 andra stycket föräldrabalken. Under Konflikt och Försoning dokumenteras endast att samtal skett med föräldrar, men inte innehållet i dessa. Kontakt med referenter, nya sambos dokumenteras efter att innehållet godkänts. Barnsamtalen dokumenteras också. Även uppgifter som lämnas till tingsrätten från socialregister och polisens misstanke- och belastningsregister dokumenteras. Vad skiljer arbetsmetoden Konflikt och Försoning från traditionell handläggning i tingsrätt Barnet kommer mer i fokus genom att föräldrarna, var och en, får beskriva barnet vid första muntliga förberedelsen. Föräldrar får en mer aktiv roll i processen och ombud en mer passiv roll under förberedelsen. Vid alla muntliga förberedelser finns familjerättssekreterare med och kan förmedla kunskap om barns behov, reaktion och utveckling. De överenskommelser föräldrar gör får de möjlighet att pröva och utvärdera. En skillnad är att de under hela processen har stöd och samtalskontakt med familjerättssekreterare. Resultat Kvalitet Under första projektåret kom 205 upplysningsuppdrag in till Familjerättsgruppen. Av dessa var 49 mål/uppdrag från annan tingsrätt eller så var barnet folkbokfört i annan kommun. Dessa ingår inte i urvalsgruppen då samverkan är mellan Västmanlands tingsrätt och Familjerättsgruppen i Västerås Stad. Arbetsmetoden förutsätter att föräldrar kan avsätta tid för regelbundna samtal, så avstånd över ca 10 mil till Västerås från en förälders bostadsort har bedömts som praktiskt hinder för deltagande i 23 mål/ärenden (15 % av urvalsgruppen). Föräldrar i 39 mål/ärenden (25 % av urvalsgruppen) har inte erbjudits Konflikt och Försoning då det funnits uppgifter av mer omfattande grad av hot & våld, missbruk, psykisk ohälsa, eller annan kännedom i socialregistret (t ex kan barnet vara omhändertaget enligt Lagen om vård av unga, LVU), fördelning se tabell. Anledning att ej erbjuda KoF Antal mål/ärenden Hot och Våld 17 Missbruk 5 Psykisk ohälsa 3 Annan kännedom i socialregistret 14

14 8 Upplysningar aktuella i projektet 156 Totalt antal ärenden under perioden Avgår efter riskbedömning eller då en förälder bott mer än 10 mil från Västerås Erbjudna deltagande i Konflikt och Försoning Föräldrar i de återstående 94 mål/ärenden (121 barn) har erbjudits Konflikt och Försoning. I 47 mål/ärenden har båda föräldrarna tackat ja och i 47 mål/ärenden har en eller båda tackat nej eller inte svarat. Upplysningsärenden från Västmanlands tingsrätt 156 Därav Erbjudna Konflikt och försoning; 94 60,3 % Därav tackat ja 47 Därav tackat nej 47 Ej erbjudna Konflikt och Försoning 62 39,7 % Av de 47 mål/ärenden som deltagit i Konflikt och Försoning är 33 avslutade. Av dessa kom föräldrarna överens under KoF i 24 mål/ärenden (73 % av de avslutade). Föräldrar har avbrutit deltagande i Konflikt och Försoning i 11 mål/ärenden. I fem av dessa mål har föräldrar senare kommit till en överenskommelse i domstolen och ytterligare ett mål är avskrivet sedan en förälder avlidit. I tre mål har domstolen dömt mot en förälders vilja. I de mål domstolen dömt har föräldrar träffat överenskommelser i vissa frågor men inte samtliga. Sammantaget har föräldrar nått överenskommelser antingen under KoF eller i fortsatt process vid domstolen i 30 mål/ärenden (91 % av de avslutade). Vid projektets avslut pågår 14 mål/ärenden, 12 i samtal inom Konflikt och Försoning och två i domstol efter avhopp av KoF. I ett mål/ärende har tingsrätten begärt utredning enligt 6 kap 19 tredje stycket föräldrabalken. (Efter projekttidens utgång september 2015 har ytterligare en begäran inkommit i ett pågående mål/ärende). De flesta har nått överenskommelse vid andra eller tredje MUF. I ett mål/ärende har en fjärde MUF inbokats. Föräldrar har i stort sett varit överens men önskat vara i projektet som stöd ytterligare en period.

15 9 Resultat Tackat ja Avslutade 33 av 47 Överens KoF 24 Dom överens 5 Avskriven 1 Överens 30 (1 avskrivet) Avhopp KoF 11 Dom ej eniga 3 14 mål/ärenden pågår, 12 i Konflikt och Försoning och 2 i domstolprocessen Tackat nej Avslutade 17 av mål/ärenden pågår i domstol Överens 14 Dom ej eniga 3 Ej erbjudna Avslutade 34 av mål/ärenden pågår i domstol Överens 28 Dom ej eniga har fler mål/ärenden procentuellt avslutas där föräldrar deltagit i Konflikt och Försoning än mål/ärenden som handlagts traditionellt. Samtliga avslutade mål/ärenden 84 Samtliga pågående mål/ärenden 72 Tackat ja Tackat nej Ej erbjuden Tackat ja Tackat nej Ej erbjuden

16 10 Kvalitet Barnsamtal informationssamtal och möjligheten att komma till tals för barn I många mål/ärenden har handläggare träffat barn vid samtal eller hembesök. Några barn har bedömts för små för samtal. I fyra mål/ärenden har föräldrar kommit till en överenskommelse och i två har föräldrar avbrutit KoF innan det blivit aktuellt med barnsamtal eller hembesök. Barn har haft annan kontakt i två mål/ ärenden. Handläggare - kontinuitet Föräldrar har mött samma handläggare under hela processen. I ett mål/ärende där föräldrar delvis nådde överenskommelser begärde tingsrätten in utredning enligt 6 kap 19 tredje stycket föräldrabalken för att ta ställning till resterande fråga. Föräldrarna tackade ja till att ha samma handläggare som utredare. I Konflikt och Försoning utses två familjerättsekreterare. Två handläggare är en rättsäkerhetsfaktor för föräldrar men även en kvalitetsäkring då det oftast går att nå någon av dem. Under projektet har ingen MUF behövt skjutas upp pga. av handläggares sjukdom eller semester. Efter Konflikt och Försoning avslutats har flera föräldrar tagit kontakt med handläggare de haft vid KoF för uppföljning, föräldrainitierade samarbetssamtal eller rådgivning. Processtid och varaktiga lösningar Processtiden var ca 8,7 månader i de 33 mål/ärenden som ingått i Konflikt och Försoning och avslutats. I de mål/ärenden Västmanlands tingsrätt begärt upplysningar år 2009 var processtiden i snitt 14,4 månader och år 2011 var den 10,3 månader (tid från begäran om upplysningar inkommit till Familjerättsgruppen till tid då målet/ärendet avslutats i tingsrätt). Dessa siffror avser samtliga upplysningar och är inte direkt jämförbar med processtiden 8,7 månader i KoF mål/ärenden. Däremot visar det att processtiden inte förlängs av arbetsmodellen. Några slutsatser om arbetsmodellen minskar processtiden och ger med varaktiga lösningar är det för tidigt att uttala sig om då flera mål/ärenden pågår. Avsikten är att följa upp processtid och varaktighet två år efter projektets avslut. Antal begärda utredningar enligt 6 kap 19 tredje stycket föräldrabalken har minskat sedan en samverkan med Västmanlands tingsrätt inleddes 2009, se tabell. Urvalsgrupp de mål/ärenden där tingsrätten begärt in upplysningar enligt 6 kap 20 FB År Begärda utredningar enligt 6:19 3 st FB 61,5 % 39,5 % 21 % Uppföljning av antal utredningar enligt 6:19 3 st FB kommer även att ske efter två år.

17 11 Enkät I början av projektet utarbetades en enkät till föräldrar om upplevt stöd och nyttan av Konflikt och Försoning och tanken var att även ta fram en enkät till barn. Annika Rejmer som är rättssociolog vid Lunds Universitet gör en nationell studie och utvärdering av arbetsmodellen Konflikt och Försoning. Västeråsprojektet fick ett erbjudande om att delta i denna tillsammans med Södertörn och Helsingborg, vilket vi tackade ja till. En enkät har delats ut till föräldrar vid varje muntlig förberedelse i tingsrätten. Studien är under sammanställning. Det är oklart hur många enkätsvar i studien som är från Västerås. En annan oklarhet är om svaren är från olika personer. Mellan tingsrätter och kommuner som ingår i studien skiljer sig även urvalsprocessen till viss del, t ex görs urvalet av Södertörns tingsrätt bland mål som återkommit vid flera tillfällen. I dagläget är det oklart vad som kommer att kunna utläsas av studien vad gäller Västmanlands tingsrätts och Familjerättsgruppen i Västerås Stads arbetsmodell. Analys Framgångsfaktorer En framgångsfaktor är strukturen och att målet/ärendet fortfarande är kvar i den juridiska processen vid domstol under Konflikt och Försoning. Frågan kvarstår i det fall föräldrarna inte når överenskommelse i alla frågor. Barnperspektivet ökar i domstolsprocessen. Arbetsmodellens fokus på barnets situation och lösningsinriktning ger mindre utrymme för föräldrars egen konflikt än traditionell handläggning. Kunskap om barn ökar också genom referenstagning. Det blir tydligt för föräldrar vilka frågor som är möjliga att driva i den juridiska processen, t ex vad som krävs för ensam vårdnad eller att en domstol inte kan döma till samarbete utan att det är något föräldrar bygger. Föräldrarnas ansvar blir tydligare. Möten med föräldrar blir mer personliga vilket ger bättre förutsättningar för samverkan. Vid första MUF deltar föräldrar, rådman och familjerättssekreterare och samtalet sker direkt med föräldrar och inte via ombud. Föräldrar blir mer delaktiga i vilka teman som samtalskontakten/muntliga upplysningar ska ha till skillnad mot traditionell utredning. En annan form av struktur i familjerättsekreterarens uppdrag gör att familjerättssekreterare kan vara tydligare och ställa krav till skillnad mot samarbetssamtal eller traditionella utredningar. Samtalskontakten är mer lösningsfokuserad och tar sikte på nutid och framtid. Extern handledning har använts för utveckla familjerättssekreterarnas arbetssätt. Arbetsmodellen medför att familjerättssekreterare träffar fler barn, särskilt yngre barn vid hembesök till skillnad mot samarbetssamtal och traditionella upplysningar där hembesök inte ingår. Återkoppling till föräldrar under Konflikt och Försoning förstärker barnfokus och barns delaktighet. Vid traditionell handläggning får föräldrar del av barnsamtal skriftligt i samband att upplysningar lämnas till domstolen.

18 12 Tingsrättens och Familjerättsgruppens gemensamma och återkommande träffar har bidragit till utveckling av arbetsmodellen och metoder, förståelse för helheten av processen och ökad kunskap. Målet att under processen ge förutsättningar för att föräldrarna ska nå överenskommelse och hitta ett samarbete kring sina barn har stärkt samarbetet, vi växeldrar mer mot gemensamt mål. I början av projekttiden var det fler avhopp från Konflikt och Försoning. De tre mål/ärenden där föräldrar inte nått enighet utan tingsrätten dömt är även från första tiden i projektet. Flera föräldrar har återkommit på eget initiativ för råd, uppföljning och samarbetssamtal när de upplevt att de behövt. Att 91 % av avslutade mål/ärenden vid projektidens slut nått överenskommelser under processen (24 under KoF och sex efter avhopp från KoF) ser vi som positivt. Det är dock för tidigt att uttala sig om varaktigheten i föräldrars överenskommelse, att de inte återkommer i ny domstolprocess. Detta kommer att följas upp efter ett par år. Klart är att barnen blir mer synliga och delaktiga vid Konflikt och Försoning. Att stöd finns genom kontakt med familjerättssekreterare under hela domstolprocessen medför rimligen att konflikter dämpas och blir mindre märkbara för barn/barnet än vid traditionell handläggning. Reflektioner /erfarenheter Lagstiftningen ger inte utrymme för handläggare att göra bedömningar i sakfrågor inom uppdrag enligt 6 kap 20 andra stycket föräldrabalken. Dilemman kan uppstå då det är en balansgång mellan att ge stöd och göra bedömningar. Familjerättssekreterare har som alltid ansvar att anmäla om oro finns för barnet. Erfarenheten av arbetssättet har upplevts positivt och som ett bra alternativ till traditionell handläggning av upplysningar av familjerättssekreterare och domare. Arbetssättet kräver mer tid än vid traditionell handläggning. Upplevelsen hos familjerättssekreterare är att det ger förutsättningar att nå längre i ett förändringsarbete jämfört med traditionell handläggning i vårdnads- boende- och umgängesärenden/mål i domstol. Även ombud har uttryckt att de anser att handläggningen i Konflikt och Försoning skapar bättre förutsättningar för ett hållbart samarbete mellan föräldrar och att det är till fördel för berörda och då framförallt för barnet. Utvecklingen av arbetsmetod inom Konflikt och Försoning har medfört en utveckling i samtalsmetodiken vid samarbetssamtal. I Individ och Familjenämndens årliga brukarenkät finns två frågor om samarbetssamtal där fler föräldrar uppger 2014 att samarbetssamtalen gjort det möjligt att göra överenskommelser om barnen, se tabeller nedan.

19 13 1. Samarbetssamtalen har inneburit att mitt och den andre förälderns samarbete har förbättrats (femgradig skala- instämmer helt = 5 inte alls = 1) År Utfall Utfall Utfall Resultat (Intervall 3-5) 73 % 74 % 73 % 2. Samarbetssamtalen har gjort det möjligt för oss föräldrar att göra överenskommelser om barnen (femgradig skala- instämmer helt = 5 inte alls = 1) År Utfall Utfall Utfall Resultat (Intervall 3-5) 74 % 78 % 95 % Övriga händelser under projekttiden December 2014 var en seminariedag om Konflikt och Försoning i Allmänna Barnhusets regi, för erfarenhetsutbyte. Västeråsprojekt Konflikt och Försoning var en av de inbjudna. Januari 2015 anordnade Familjerättssocionomernas Riksförbund informationsdag om Konflikt och Försoning, där medarbetare deltog som föreläsare under dagen. Intresset från andra kommuner och domstolar har varit stort och flera har gjort studiebesök. I september efter projektets avslut bjöd Västmanlands tingsrätt in ombud för att ta del av deras erfarenheter. Framtiden Till följd av den goda erfarenheten och resultatet av arbetsmetoden har Västmanlands tingsrätt beslutat att fortsätta erbjuda Konflikt och Försoning. Att samtliga handläggare deltagit i projektet har varit stärkande för arbetsgruppen och det finns en klar enighet i att fortsätta arbeta enligt modellen. Utvecklingsdelar En utmaning i Konflikt och Försoning är att anpassa uppdraget individuellt utifrån familjen. Samtal om utveckling av arbetssättet, hur vi kan erbjuda uppföljning och stöd till föräldrar och barn som deltagit i Konflikt och Försoning kommer att fortsätta inom familjerättsgruppen men även vid gemensamma träffar med Västmanlands tingsrätt. Hur lyfter vi in nätverkets möjligheter och en närmare samverkan inom socialtjänst då barnets familj behöver annat stöd är andra frågor att vidareutveckla.

20 14 Överens Överens Överens Uppdrag 6:20 2 st FB Beslut KoF fördelning handläggare Konsulent info TR om KoF samt meddelar föräldrar och ombud om KoF och handläggare vid FR Urval konsulent Familjerätts -gruppen Erbjudande till föräldrar om KoF och info till ombuden Info till föräldrar och ombud att KoF ej är aktuellt Snabbupplysningar Fortsatt process i domstol 1 MUF Överenskommelse, uppdrag till familjerättssekr. Bokning av MUF 2 Uppdrag 2 MUF Överenskommelse, uppdrag till familjerättssekr. Bokning av MUF 3 Uppdrag 3 MUF Överenskommelse Dom/Avtal/Målet återkallas Tackat nej Tackat ja Avbrott Avbrott Flödesschema Konflikt och Försoning

21 SLUTRAPPORT 1 (14) DATUM DIARIENR Christina Brobacke, christina.brobacke@dom.se, Del III Projektet Konflikt och försoning Slutrapport från Västmanlands tingsrätt R2B Box 40, Västerås Besöksadress: Sigurdsgatan 22, Telefon: Fax: vastmanlands.tingsratt@dom.se Expeditionstid: Måndag-fredag

22 SLUTRAPPORT 2 (14) DATUM DIARIENR Innehållsförteckning 1. Några utgångspunkter 2. Bakgrund 3. Projektbeskrivning 4. Urvalsprocesen 5. Arbetssättet 6. Ombudens synpunkter 7. Statistik 7.1 Tackat ja 7.2 Antal muntliga förberedelser 8. En jämförelse med traditionellt handlagda mål 9. Reflektioner 10. Framtiden

23 SLUTRAPPORT 3 (14) DATUM DIARIENR 1. Några utgångspunkter Det övergripande målet för rättsväsendet är den enskildes trygghet och rättsäkerhet. Målet för den dömande verksamheten vid Västmanlands tingsrätt är att mål och ärenden ska handläggas på ett rättsäkert och effektivt sätt samt att de ska avgöras inom rimlig tid. I tingsrättens verksamhetsplan för 2015 står att läsa att med bibehållen hög kvalitet i den dömande verksamheten är tingsrättens mål att 75 procent av familjemålen, exklusive gemensamma ansökningar om äktenskapsskillnad, inte ska ta längre tid än 9,5 månader att avgöra. Det mål som regeringen satt upp för tingsrätterna är för tvistemålens del (inklusive familjemålen) 7 månader. 2. Bakgrund År 2009 inleddes en samverkan mellan Västmanlands tingsrätt och familjerättsgruppen i Västerås i syfte att effektivisera handläggningen av familjemålen. Vid den tidpunkten drogs tingsrätten med mycket långa handläggningstider, genomsnittstiden låg på över 15 månader, och familjerättsgruppen hade lång kötid för uppstart av vårdnads-, boende- och umgängesutredningar och lång utredningstid. Syftet med samverkan var att minska omloppstiden i tingsrätten, minska kötiden för utredningar vid familjerättsgruppen men även att öka förståelsen för och kunskapen om förutsättningarna för varandras arbete och att ta del av erfarenheter från projekt runt om i landet. Flera små effektivitetsfrämjande åtgärder vidtogs såsom att kontakter togs och uppdrag gavs per e-post istället för genom vanlig postgång, att överenskommelser träffades gällande upplysnings- och utredningstider samt att regelbundna möten hölls för att diskutera problem och idéer som dök upp. Under åren har processtiden vid domstolen för familjemålen minskat till under 11 månader. Under perioden har också kötiden för familjerättsgruppens utredningar minskat avsevärt. Vi har även kunnat se att antalet samförståndslösningar i domstol ökat under åren och att antalet inhämtade vårdnads-, boende- och umgängesutredningar minskat. Samtidigt uppfattas de utredningar som begärs som komplexa. I samband med denna samverkan kom vi i kontakt med projektet Konflikt och Försoning som pågick vid Södertörns tingsrätt och en av Stockholms stadsdelförvaltningar. 3. Projektbeskrivning Konflikt och Försoning erbjuds föräldrar som vänt sig till domstol i vårdnad-, boende- och umgängesfrågor och där barn och i vart fall en förälder är bosatta

24 SLUTRAPPORT 4 (14) DATUM DIARIENR i Västerås kommun. Vi har hämtat inspiration till projektet från motsvarande projekt vid Södertörns tingsrätt och Liljeholmen/Hägerstens stadsdelsnämnder samt Helsingborgs tingsrätt och Helsingborgs familjerätt. Inför uppstarten gjordes också studiebesök vid såväl Södertörns tingsrätt/stadsdelsnämnden som Helsingborgs tingsrätt/familjerätt. Vi deltog även vid andra utbildningstillfällen gällande arbetssättet och hade egna arbetsgruppsmöten där vi bland annat arbetade fram rutinbeskrivningar och informationsmaterial. Vid tingsrätten har två rådmän, en beredningsjurist och en domstolshandläggare deltagit i projektet. I arbetsgruppen har deltagit rådmän, beredningsjurist och handläggare från tingsrätten samt konsulent och familjerättssekreterare från familjerättsgruppen. En styrgrupp har också bildats bestående av Bengt von Euler-Chelpin, enhetschef på familjerättsgruppen, Ingrid Ekstrand, konsulent på familjerättsgruppen och Christina Brobacke, rådman vid Västmanlands tingsrätt. Såväl styrgruppen som arbetsgruppen har träffats två-tre gånger per halvår. Projektledare har varit rådmannen Christina Brobacke, Västmanlands tingsrätt och konsulenten Ingrid Ekstrand, familjerättsgruppen i Västerås. Inför uppstarten bjöd vi in ombud till ett informationsmöte där både personal från tingsrätten och från familjerättsgruppen deltog. Till mötet kom ett 30-tal advokater och biträdande jurister. Projektet startade den 1 juni 2013 och projekttiden bestämdes till två år. Projektet avslutades den 31 maj Denna slutrapport är baserad på det underlag som fanns vid projektets avslutningstidpunkt. Syftet med projektet Konflikt och Försoning är att stärka barnperspektivet vid domstolsprocessen och att minska risken för att barn far illa av processen. Genom att öka stödet till föräldrar och barn genom hela processen tror vi att vi kan minska risken för att konflikten mellan föräldrarna trappas upp i domstolsprocessen. Det vi eftersträvar är att överenskommelser som träffas kring barnet blir varaktiga och att ny domstolsprocess därigenom kan undvikas. Deltagande i projektet ska inte kräva utökade resurser för vare sig tingsrätten eller familjerättsgruppen. För familjerättsgruppens vidkommande ska insatsen resursmässigt fungera som ett alternativ till en utredning enligt 6 kap. 19 tredje stycket föräldrabalken. Huvudsyftet är att tingsrättens och familjerättens medverkan ska bidra till långsiktiga och hållbara förbättringar av barnens situation när deras föräldrar befinner sig i tvist. Projektets målsättning har varit att antalet samförståndslösningar som träffas mellan föräldrar som är i konflikt gällande sina barn ska öka liksom hållbarheten/varaktigheten i överenskommelserna. Vi vill kunna erbjuda ett varierat stöd till barn och föräldrar under processen men även efter avslutad process i form av möjlighet till fortsatta frivilliga samtal med de familjerättssekreterare som arbetat med föräldrarna under målets handläggning. Vi vill också öka barnens delaktighet och deras möjlighet till inflytande i domstolsprocessen

25 SLUTRAPPORT 5 (14) DATUM DIARIENR genom att synliggöra dem och ge barnen (och föräldrarna) en snabbare och bättre återkoppling. 4. Urvalsprocessen Konflikt och Försoning erbjuds föräldrar som vänt sig till domstol och där i vart fall något yrkande framställs interimistiskt. Föräldrarna väljs ut ur den grupp där tingsrätten begärt in upplysningar enligt 6 kap. 20 andra stycket föräldrabalken (s.k. snabbupplysningar). I huvudsak görs urvalet av konsulenten på familjerättsgruppen men kan även ske på initiativ av part/ombud eller av tingsrätten. Om det i målet finns uppgift om missbruk, hot om våld/våld, psykisk ohälsa, uppgift om att det råder sekretess för barn och/eller förälder eller om det finns uppgifter om andra missförhållanden i socialregistret prövas lämpligheten för deltagande. Under tiden projektet pågått har vi blivit mindre restriktiva vid urvalet. Mot slutet erbjöds fler föräldrar möjlighet att delta och vi litar istället på att en förälder tackar nej till deltagande om förutsättningarna saknas. Eftersom projektet bygger på frivillighet är en förutsättning för deltagande att båda föräldrarna tackat ja till deltagande. Erbjudande om möjlighet att delta i projektet skickas till föräldrarna via brev med en kort svarstid. Om båda föräldrarna tackar ja skickas en bekräftelse till dem och deras eventuella ombud och en underrättelse till tingsrätten. Två handläggare vid familjerättsgruppen utses. Om någon eller båda föräldrarna tackar nej fortsätter den traditionella handläggingen och snabbupplysningarna lämnas in inom utsatt tid. 5. Arbetssättet När det står klart att en familj ska delta i Konflikt och Försoning kallas även utsedda familjerättssekreterare till den muntliga förberedelsen i tingsrätten. Tiden för sammanträdet förlängs med en timme. Vid förberedelsen placeras parter och ombud på ett särskilt sätt där föräldrarna placeras bredvid varandra mitt emot domaren och familjerättssekreterarna. ombud ombud notarie familjerättssekreterare rådman

26 SLUTRAPPORT 6 (14) DATUM DIARIENR Ombuden ges en mindre aktiv och mer stödjande och bevakande roll. Samtalen sker direkt med föräldrarna. Sammanträdet inleds med att projektet och dess förutsättningar presenteras varefter föräldrarna ges möjlighet att beskriva barnet/barnen. Redan på detta sätt flyttas fokus från föräldrarna till barnet. Vid de samtal som följer ligger fokus mer på att hjälpa föräldrarna att se hållbara lösningar för barnet och mindre på föräldrarnas eventuella inbördes konflikter. Familjerättssekreterarnas roll är bland annat att ge kunskap om barn, deras behov och utveckling. Om föräldrarna kommer överens om en tillfällig lösning vid förberedelsen bokas en ny förberedelse in efter tre till fyra månader och familjerättssekreterarna får i uppdrag att arbeta med familjen under tiden. Hur det arbetet närmare går till framgår av familjerättsgruppens slutrapport s. 6f. Överenskommelsen skrivs ner och lämnas ut till föräldrar och ombud vid sammanträdet och tider för besök hos familjerättsgruppen bokas in. Vid den följande förberedelsen ges föräldrarna möjlighet att reflektera kring och utvärdera den överenskommelse som träffades och att beskriva vad som hänt sedan sist. Familjerättssekreterarna redovisar det arbete som utförts genom muntliga snabbupplysningar. Nya samtal förs, eventuella nya överenskommelser träffas och nya uppdrag ges till familjerättssekreterarna. Som huvudregel har vi satt att målet återförs till traditionell handläggning om föräldrarna inte träffat en slutlig överenskommelse vid den tredje muntliga förberedelsen (i undantagsfall den fjärde). Om förutsättningar för slutlig överenskommelse saknas kan föräldrarna eller domare/familjerättssekreterare avbryta ett deltagande i projektet även tidigare. Vid avbrott återgår målet till traditionell handläggning. 6. Ombudens synpunkter på projektet Inför uppstarten av projektet hölls ett informationsmöte för ombuden i länet. Den 9 september 2015 följdes detta upp genom ytterligare ett möte med ombuden. Syftet med det senare mötet var främst att utvärdera och erhålla synpunkter från ombuden om hur de anser att handläggningsformen har fungerat under projekttiden och ge dem tillfälle att lämna synpunkter på hur arbetsmetoden kan utvecklas. Vid mötet närvarade nio advokater och biträdande jurister. Vissa ombud som inte hade möjlighet att närvara vid mötet har i stället lämnat sina synpunkter skriftligen till tingsrätten. Ombudens reaktioner på projektet har i allmänhet varit positiva och de har sagt att de även fått positiva reaktioner på arbetsmodellen från de klienter som deltagit i projektet. Deras klienter har som huvudregel inte återkommit till ombuden angående förnyade processer efter att deras mål vid tingsrätten avslutats varför ombuden var av åsikten att handläggningen skapade bättre förutsättningar för ett hållbart och långsiktigt samarbete mellan föräldrarna och att detta är till stor fördel för samtliga inblandade och framför allt för barnen. Tydlighet kring vilka områden som ska diskuteras hos familjerättssekreterarna mellan sammanträdena i tingsrätten efterfrågades men även vikten av att områdena inte fick vara exklusivt angivna av rätten betonades av ombuden då det under pågående process kan uppkomma nya frågor/meningsskiljaktigheter

27 SLUTRAPPORT 7 (14) DATUM DIARIENR som behöver lösas hos familjerättsgruppen. Vidare framfördes att det skulle vara till fördel att ombuden fick ta del av familjerättsgruppens information (de muntliga snabbupplysningarna) via ett skriftligt underlag i samband med förberedelsen eftersom det annars var svårt för ombuden att hinna nedteckna det som familjerättssekreterarena redovisade. Ett av ombuden anförde härutöver att det vid något tillfälle förekommit att ordföranden utgått från att det som en part sagt varit sanning såtillvida att man utgått från dessa uppgifter vid de fortsatta diskussionerna och att deras klient då uppfattat det som att ordföranden varit partisk. Sammantaget var ombuden av åsikten att handläggningsformen Konflikt och Försoning borde finnas kvar vid tingsrätten även efter projekttidens utgång som ett alternativ till traditionell handläggning. 7. Statistik Under tiden den 1 juni 2013 till 31 maj 2015 har det kommit in 1085 indispositiva tvistemål totalt från samtliga länets kommuner till Västmanlands tingsrätt. Av dessa har tingsrätten begärt in snabbupplysningar från Västerås stad i 205 mål, varav barnen i 156 av dessa varit skrivna i Västerås. Av de 156 mål där tingsrätten begärt in snabbupplysningar har 94 föräldrapar erbjudits möjlighet till deltagande i projektet Konflikt och Försoning. 47 har tackat ja och 47 har tackat nej till deltagande. 62 föräldrapar har inte erbjudits möjlighet att delta Inkomna mål 6:20 FB Västerås Erbjudna K&F Ej erbjudna K&F Den 31 maj 2015 hade 84 av de 156 målen avslutats i domstol varav 24 mål inom ramen för projektet Konflikt och Försoning och ytterligare 9 mål efter avhopp från Konflikt och Försoning. Den genomsnittliga omloppstiden för samtliga de mål i vilka tingsrätten begärt in snabbupplysningar från Västerås stad under projekttiden och som också avslutats under perioden har varit 9,2 månader (två av de avslutade målen hade dock pågått en längre tid i domstol innan beslut fattades att inhämta snabbupplysningar). 12 projektmål och 58 traditionellt handlagda mål pågick fortfarande vid projekttidens utgång. 2 mål

28 SLUTRAPPORT 8 (14) DATUM DIARIENR pågick där Konflikt och Försoning avbrutits. Vad den slutliga genomsnittliga omloppstiden blir för samtliga mål som kom in under projekttiden är svårt att säga då så många mål fortfarande pågår. Avslutade mål 84 Pågående mål 72 KoF 24 Avhopp KoF 9 Övriga 51 KoF 12 Avbrott KoF 2 Övriga 58 Dom överens 16 Återkallat 8 Överens 5+1 Dom tvistigt 3 Överens 42 Tvistigt De 47 som tackat ja till deltagande i projektet Konflikt och Försoning Av de 47 föräldrapar som tackat ja har 24 (51 procent) träffat en slutlig överenskommelse inom ramen för projektet. 11 föräldrapar (23 procent) har hopppat av projektet och återgått till traditionell handläggning. Av dessa pågick 2 mål (4 procent) vid projekttidens utgång och således hade 33 (70 procent) av de mål som kom in under projekttiden och som handlades inom ramen för Konflikt och Försoning avslutats. Snittiden för de som avgjorts var 9,6 månader (ett av dessa mål hade dock pågått i ca 8 månader innan föräldrarna tackade ja till projektet). I 30 av de 33 avgjorda målen (91 procent) var föräldrarna överens när målet avgjordes. Genomsnittstiden för dessa mål var 9,3 månader.

29 SLUTRAPPORT 9 (14) DATUM DIARIENR I Konflikt och försoning (47) Överens Pågår Hoppat av 109 mål som kom att handläggas på traditionellt vis kom in till tingsrätten under projekttiden (två av målen kom in tidigare men snabbupplysningarna begärdes inom projekttiden). Av dessa avgjordes 51 (46 procent) under projekttiden på en genomsnittstid om 9,1 månader. 58 mål hade inte avslutats per den sista maj Av de 24 föräldrapar som kommit överens inom ramen för projektet har 16 fått en överenskommelse fastställd i dom och 8 återkallat sina yrkanden varefter målet skrivits av från vidare handhandläggning i domstol. Genomsnittstiden för handläggningen av målen var 8,3 månader. 11 föräldrapar har hoppat av projektet. Av dessa har 5 träffat en överenskommelse och ett mål skrivits av efter att ena parten avlidit. Två mål pågick fortfarande vid projekttidens utgång. I endast 3 fall har domstolen dömt av målet som tvistigt. I ett av projektmålen har en vårdnads-, boende-och umgängesutredning inhämtats (efter den 31 maj 2015, i september, har beslut om inhämtande av utredning fattats i ytterligare ett mål). Tackat ja men senare hoppat av Konflikt och Försoning (11) Dom överens Återkallat Dom tvistigt Pågår

30 SLUTRAPPORT 10 (14) DATUM DIARIENR 7.2 Antalet muntliga förberedelser I ett mål har det hållits fyra muntliga förberedelser. I det målet har föräldrarna nått en slutlig överenskommelse vid den sista förberedelsen. I 13 mål har det hållits tre muntliga förberedelser. Av dessa har 10 kommit överens vid den tredje förberedelsen, i två mål har part valt att hoppa av eller rådman/familjerättssekreterare ansett målet olämpligt under tredje förberedelsen och ett mål pågick fortfarande vid projekttidens utgång (där träffade parterna i juni 2015 en slutlig överenskommelse efter fjärde förberedelsen). I 15 mål har det hållits två förberedelser. En slutlig överenskommelse har nåtts vid den andra förberedelsen i 11 av dessa mål och i 4 av målen har projektet avbrutits vid den andra förberedelsen. I 14 av målen har det hållits en förberedelse. Av dessa har projektet avbrutits vid förberedelsen i 6 mål, i ett mål kom parterna överens och 8 mål pågick fortfarande vid projekttidens utgång. Två mål har återkallats före första förberedelsen och två mål var nyinkomna vid projekttidens utgång. Antal muntliga förberedelser Fyra Tre Två En Ingen

31 SLUTRAPPORT 11 (14) DATUM DIARIENR 8. Jämförelse med tidigare år År 2009 kom det in 83 mål till tingsrätten där snabbupplysningar begärdes från Västerås stad. Samtliga mål har avslutats. Genomsnittstiden för handläggningen av dessa mål, räknat från den dag stämning gavs in till tingsrätten till den dag målet avslutades, var ca 16 månader. I drygt 60 procent av dessa mål beslutade tingsrätten att inhämta en vårdnads-, boende- och/eller umgängesutredning enligt 6 kap. 19 tredje stycket föräldrabalken. År 2011 kom det in 89 mål till tingsrätten där snabbupplysningar begärdes från Västerås stad. Samtliga mål har avslutats. Genomsnittstiden för handläggningen av dessa mål, räknat från den dag stämning gavs in till tingsrätten till den dag målet avslutades, var ca 12 månader. I knappt 40 procent av målen beslutade tingsrätten att inhämta en vårdnads-, boende- och/eller umgängesutredning enligt 6 kap. 19 tredje stycket föräldrabalken. År 2013 beslutade tingsrätten att inhämta en vårdnads-, boende- och/eller umgängesutredning i drygt 20 procent av de mål där snabbupplysningar begärdes från Västerås stad. Under det första projektåret ( ) kom det in 91 mål till tingsrätten där snabbupplysningar begärdes från Västerås stad. Av dessa har 69 avslutats. Genomsnittstiden för handläggningen av samtliga mål, räknat från den dag stämning gavs in till tingsrätten till den dag målet avslutades, var ca 10 månader. 30 mål har i något skede varit inne i projektet Konflikt och Försoning. Av dem har 27 mål avgjorts, med en genomsnittlig handläggningstid på ca 10 månader. De 19 mål som har avgjorts inom ramen för Konflikt och Försoning har haft en genomsnittlig handläggningstid på 8,5 månader. Av traditionellt handlagda mål har 42 avgjorts med en genomsnittlig handläggningstid på ca 10 månader. I de 61 traditionellt handlagda målen har 15 vårdnads-, boende- och umgängesutredningar inhämtats (i 25 procent av målen). I de 30 mål som omfattats av projektet har en vårdnads-, boende- och umgängesutredning inhämtats (i 3 procent av målen). Under det andra projektåret ( ) kom det in 65 mål till tingsrätten där snabbupplysningar begärdes från Västerås stad. Av dessa har 15 avslutats. Genomsnittstiden för handläggningen av samtliga dessa mål, räknat från den dag stämning gavs in till tingsrätten till den dag målet avslutades, var 5 månader. 17 mål har i något skede varit inne i projektet Konflikt och Försoning. Av dem har 6 mål avgjorts med en genomsnittlig handläggningstid på 6,1 månader. De 5 mål som har avgjorts inom ramen för Konflikt och Försoning har haft en genomsnittlig handläggningstid på 6,4 månader. Av traditionellt handlagda mål har 9 avgjorts med en genomsnittlig handläggningstid på 4,3 månader. I de 48 traditionellt handlagda målen har 16 vårdnads-, boende- och/eller umgängesutredningar inhämtats (i ca 32 procent av målen) och ingen utredning i mål som varit inne i Konflikt och Försoning.