Myndigheter och organisationers bemötande av våldsutsatta kvinnor
|
|
- Siv Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsa och samhälle Myndigheter och organisationers bemötande av våldsutsatta kvinnor En kvalitativ studie utifrån kvinnors erfarenhet Mona Berg Magisteruppsats i Folkhälsovetenskap Malmö högskola p Hälsa och samhälle Folkhälsovetenskapliga programmet Malmö Maj 2007 e-post: postmasterhs.mah.se Handledare: Pernilla Ouis
2 Myndigheter och organisationers bemötande av våldsutsatta kvinnor En kvalitativ studie utifrån kvinnors erfarenhet Mona Berg Berg, Mona. Myndigheter och organisationers bemötande av våldsutsatta kvinnor. En kvalitativ studie utifrån kvinnors erfarenhet. Examensarbete i Folkhälsovetenskap 20 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Syftet med denna kvalitativa undersökning är att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet hos myndigheter och organisationer som de kommer i kontakt med då de har sökt hjälp. Enligt feministiska våldsforskningen måste våldet förstås och tolkas utifrån en samhällelig kontext som är utformad av mäns makt över kvinnor som resulterat i att männen besitter rollen som överordnad och kvinnan underordnad. Med Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö som underlag, presenterar jag myndigheters ansvar och uppdrag vid bemötandet av våldsutsatta kvinnor som jag sedan jämfört och analyserat tillsammans med feministisk teori och det empiriska materialet. Insamling av empirisk data gjordes utifrån semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor där samtliga lämnat en relation som innefattat våld. Resultatet visar på att brister finns vid bemötandet hos myndigheter och organisationer. Informanterna har känt sig kränkta hos många instanser där bl.a. polisen visat frånvaro av respekt, empati och förringat våldet i samband med en polisanmälan. En korrelation mellan mäns överordnad och myndigheters maktposition har påvisats i analysen. Studien visar på att ökad kunskap och erfarenhet om mäns våld mot kvinnor bland myndigheter och organisationer krävs för ett adekvat bemötande och omhändertagande. Nyckelord: bemötande, erfarenheter, myndigheter, våld i nära relationer och organisationer. 2
3 Authorities and organisations approach towards abused women A qualitative study based on women s experience Mona Berg The aim with this qualitative study is to examine abused women's experience of the approach by authorities and organisations which these women have been in contact with. According to feminist research of domestic violence, the violence has to be understood and interpreted from a social context suggesting men's power associated with the role as a superior and women as subordinate. Together with Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö I will present authorities and organisations responsibilities and assignments regarding domestic violence that I compared and analysed with feminist theory and the empirical material. The collection of empirical material was done through interviews with six women who all had left an abusive relationship. The result shows inadequacies in the approach of authorities and organisations. The informants felt insulted by many authorities who showed lack of respect, empathy and belittled the violence. The analyse reveals that there is a correlation between men's superiority and the power of authorities. Furthermore, it shows that more knowledge and experience of men's violence towards women among authorities and organisations is needed for a more adequate approach in responding to these women s needs. Keywords: approach, authorities, domestic violence, experience and organisations. 3
4 FÖRORD Jag vill tacka Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och barn i Malmö som hjälpt mig att rekrytera informanter till denna uppsats samt bistått med information. Jag vill även tacka Pernilla Ouis som varit min handledare. Men främst vill jag tacka de kvinnor som ställt upp för intervjuer och öppet delat med sig av sina levnadshistorier. Jag hyser stor tacksamhet för dessa starka och modiga kvinnor som jag önskar alla lycka i framtiden. Mona Berg Maj 2007, Malmö 4
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING AUTHORITIES AND ORGANISATIONS APPROACH TOWARDS ABUSED WOMEN... 3 FÖRORD... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 5 INLEDNING... 7 BAKGRUND... 9 HANDLINGSPROGRAMMET FÖR INSATSER VID VÅLD MOT KVINNOR I MALMÖ KOMMUN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD POLIS ÅKLAGARE SYFTE FRÅGESTÄLLNING AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION DEFINITIONER AV VÅLD METOD KVALITATIV METOD TILLVÄGAGÅNGSSÄTT SEMISTRUKTURERAD INTERVJU FÖRFÖRSTÅELSE URVAL RELIABILITET OCH VALIDITET ETIK METODDISKUSSION TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING RESULTAT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SOCIALTJÄNST RÄTTSVÄSENDET Familjerättsbyrån Polis Jurister KRISCENTRUM FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN KVINNOJOURER RÖNNBACKEN ANALYS MAKT KUNSKAP INFORMATIONSSKYLDIGHET TILLGÄNGLIGHET KONSEKVENSER AV VÅLDET MANNENS ANSVAR DISKUSSION REFERENSER BILAGOR
6 INTERVJUGUIDE INFORMATIONSBLAD
7 INLEDNING Mäns våld mot kvinnor och barn är ett stort globalt samhällsproblem vilket kan förklaras av att det finns en maktobalans mellan kvinnor och män. Detta är ett problem som alltid har funnits men det var inte förrän på 1990-talet som man började uppmärksamma att det kunde påverka kvinnor och barns liv, hälsa och välbefinnande. Förr ansågs mäns våld mot kvinnor vara en familjeangelägenhet vilket ofta ledde till att man underskattade både hur omfattande samt hur allvarligt våldet är. Inte heller reflekterade man över hur våldet i hemmen påverkas av värderingar, normer och attityder som finns i samhället (Eliasson & Ellgrim, 2006). Med stöd av en svensk enkätundersökning har nästan hälften av kvinnorna blivit utsatt för våld av en man efter sin 15-årsdag och var fjärde kvinna har upplevt systematiskt våld från en före detta make eller sambo (Lundgren, mfl, 2001). Varje år dör 16 kvinnor i Sverige på följd av våld av en man som de har eller har haft ett förhållande med, det vill säga sin nuvarande eller före detta pojkvän, sambo eller make (Rying, 2001). Mäns våld är ett känsligt folkhälsoproblem och därmed är det viktigt med kunskap om hur man bemöter våldsutsatta kvinnor. Enligt studien Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation (2006) har våldet långvariga och allvarliga konsekvenser hos de misshandlade kvinnorna angående deras hälsa, barn, boende, ekonomi samt att de var beroende av samhällets resurser och stöd. Ohälsa är en utav konsekvenserna av våldet, stort behov av stöd och praktisk hjälp är en annan. Separation, vårdnadsfrågor, sjukskrivning och egendomsbrott gjord av förövaren är orsaker till att kvinnorna även behöver hjälp av samhället beträffande olika instanser såsom socialtjänst, försäkringskassan, advokat och psykosocialt stöd. Resultaten visar på att det är viktigt att myndigheter blir medvetna om att våldet kan utgöra orsak till ohälsa och skador, för att kunna ge adekvat diagnos och behandling för att förebygga ohälsa (Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation, 2006). Speciellt utsatta är ensamstående kvinnor med barn i åldersgrupp år, där största risken att utsättas för våld är i hemmet (Våldets följder en fråga om folkhälsa, 2005). Även denna undersökning visar på kvinnor som utsätts för våld och hot har sämre hälsa och högre vård- och läkemedelskonsumtion än icke utsatta. Det finns brister inom bemötandet gällande mäns våld mot kvinnor och samverkan mellan berörda myndigheter och ideella organisationer. Vissa kommuner och landsting saknar antingen handlingsprogram eller så används inte de riktlinjer/policys som finns vid bemötandet av dessa kvinnor. En nationell kartläggning utfördes av Rikskvinnocentrum (2006) om sjukvårdens arbete för våldsutsatta kvinnor. 7
8 Sammanlagt 19 av 23 landsting ingick i undersökningen och stora skillnader kunde utläsas mellan de olika landstingen. Trots flera år av kvinnofridsarbete, finns det fortfarande omfattande brister i hälso- och sjukvårdens arbete med att upptäcka och bemöta kvinnor som utsatts för våld. Enligt rapporten är Region Skåne ett av landstingen som saknar, på regional nivå, central handläggare med specifikt ansvar vid frågor beträffande våldsutsatta kvinnor (Den svenska hälso- och sjukvårdens arbete inom kompetensområdet våld mot kvinnor, 2006). Med detta som grund anser jag det vara extra relevant att undersöka informanternas upplevelse av bemötandet hos bl.a. hälso- och sjukvården i Malmö. Det är inte bara kvinnans hälsa utöver de humanistiska perspektiven som påverkas negativt av mäns våld, det berör även de samhällsekonomiska kostnaderna. Kunskaper om våldets omfattning och ekonomiska konsekvenser är nödvändiga för att kunna angripa och åtgärda problemet. År 2004 polisanmäldes cirka fall av kvinnomisshandel, fall av grov kvinnofridskränkning, cirka fall av olaga hot mot kvinnor och nästan fall av ofredande av kvinnor. Att mörkertalet är stort bör tilläggas. Det finns en hel del svårigheter med att beräkna mäns våld mot kvinnor då det är brist på statistik över brott om mäns våld mot kvinnor och orsaken ofta gömmer sig bakom andra motiv och orsaker till det som hänt. Enligt Socialstyrelsen analys uppskattades de samhällsekonomiska kostnaderna, med viss underskattning och osäkerhet, till mellan miljoner kronor per år (Kostnader för våld mot kvinnor en samhällsekonomis analys, 2006). I Räkna med kostnader en fallstudie om mäns våld mot kvinnor (Weinehall, 2006) har författaren undersökt kostnaderna för ett enskilt fall där en man misshandlat sin kvinnliga partner under en 20 års period. Sammanlagt har det kostat samhället 2,5 miljoner. Enligt Weinehall var det vid flera tillfällen som tjänstemän förstod att kvinnan misshandlades, men få som agerade. Så om den totala kostnad för ett kvinnomisshandelsfall är cirka 2,5 miljoner, hur mycket skulle det kosta samhället med de resterande fall av misshandel som polisanmäls varje år ingick? Mäns våld mot kvinnor motverkar individers potential till ett gott liv och författarna till boken Ending gender-based violence menar att frågan som bör ställas är inte hur mycket det skulle kosta för att minska mäns våld mot kvinnor, utan snarare hur mycket det kommer att kosta om vi inte gör det (Ferguson mfl, 2004). 8
9 BAKGRUND Genom att mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som strider mot mänskliga rättigheter och kvinnors lika värde runt om i världen, antog FN: s generalförsamling 1993 en deklaration CEDAW (The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women) om avskaffande om våld mot kvinnor. Deklarationen beskriver varje nations ansvar att skydda och möjliggöra kvinnors mänskliga rättigheter samt förebygga och bekämpa mäns våld. Brott som strider mot dessa rättigheter ska utredas och gärningsmannen dömas enligt deklarationen. Dessutom ska adekvat hjälp och stöd ges, speciellt från hälso- och sjukvården, till de våldsutsatta kvinnorna (Den svenska hälso- och sjukvårdens arbete inom kompetensområdet våld mot kvinnor, 2006). I Sverige blev kvinnovåldskommissionen tillsatt 1993 av regeringen med syfte att utifrån ett kvinnoperspektiv, granska mäns våld mot kvinnor och därefter föreslå åtgärder för att motverka våldet. Resultatet blev propositionen Kvinnofrid som antogs Dess huvudsakliga uppgifter är att förbättra lagstiftning, preventivt arbete samt förbättra bemötandet av våldsutsatta kvinnor från myndigheter. Lag infördes om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Flera myndigheter skulle samverka genom gemensamma uppdrag för att förebygga våld mot kvinnor och varje enskild myndighet skulle utforma sitt eget åtgärdsprogram. I propositionen lyftes vikten av samverkan mellan olika myndigheter och organisationer fram. Med hänsyn till denna fick Södra Innerstaden i Malmö i uppdrag från Välfärds- och folkhälsokommittén i Malmö att utforma ett kommunalt handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor tillsammans med samarbetsgrupp från socialtjänsten, polisen och sjukvården (Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor, 1999). Arbetsgrupper med representanter från olika yrkesgrupper och organisationer har tillsammans med sina kunskaper och erfarenheter, kartlagt och analyserat kvinnovåldet ur olika aspekter samt vilka åtgärder som krävs. Detta har resulterat i att ett förbättringsarbete har initierats vid bemötandet av våldsutsatta kvinnor och framsteg har påvisats genom att samverkan mellan myndigheter och organisationer har ökat. Familjevåldsenheten, som startades 1999 av polisområdet i Malmö på grund av bristande hanteringar av kvinnomisshandelsärenden, har som funktion att bland annat förbättra bemötandet av både offer och gärningsman samt samverkan mellan myndigheter (Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor, 1999). 9
10 Handlingsprogrammet för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö. Jag kommer nu att redovisa de insatser som skall göras enligt Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö inom de olika myndigheterna. Kommun Det mesta av kommunens ansvar styrs av Socialtjänstlagen (SoL) som ska framförallt tillgodose samtliga kommuninvånare med den hjälp och det stöd som erfordras. Där ingår Socialtjänstens uppdrag att informera, ge råd, stöd och vård samt ekonomisk hjälp och annan omsorg som kan behövas. En lagändring av paragraf 8 i SoL 1998 förtydligar Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta kvinnor: Socialnämnden bör verka för att kvinnor som är eller varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet får stöd och hjälp för att förändra sin situation (Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö, 1999 s. 22,) Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har ett viktigt ansvar beträffande att upptäcka och identifiera våld mot kvinnor samt ge ett anpassat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. Utdrag från hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 är följande: 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. 2a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. 2. vara lätt tillgänglig. 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. 10
11 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (Heimer & Posse, 2003 s. 52). Oftast är det akutkliniken och kvinnokliniken som kommer i kontakt med kvinnor som blivit utsatt för våld. Här är det viktigt med ett bra bemötande och omhändertagande samt fortsatt stöd så att kvinnorna kan förändra sin livssituation. Hälso- och sjukvården har även som ansvar att hänvisa kvinnorna som behöver annat stöd till de myndigheter och organisationer som har den kompetens som krävs och därav är ett samarbete och en samverkan mellan de olika yrkesverksamheterna nödvändig (Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö, 1999). Polis Vid ett misshandelsbrott skall en anmälan mottas där polisen gör en förundersökning enligt rättegångsbalken. Idag är det Familjevåldsenheten som ansvarar för utredningar vid misshandel. För att förbättra bemötandet och omhändertagandet av misshandlade kvinnor har polisområde Malmö övergått till ett handlingsprogram angående våld mot kvinnor. Tillsammans med Familjevåldsenheten samt ett utbildningsprogram är förutsättningarna för en förbättring positiva enligt handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö (1999). Åklagare Då en kvinna blir utsatt för våld eller en våldtäkt faller det under allmänt åtal där åklagaren ansvarar för förundersökning samt beslutar om det finns rimliga skäl att anhålla mannen. Häktningsförhandling hålls i tingsrätten senast fyra dagar efter anhållandet och det kriterier som mannen vanligtvis döms för vid en kvinnomisshandel, är risk för undanröjning av bevis, dvs. risken att mannen försöker påverka kvinnan eller andra vittnen och som kan innebära konsekvenser på utredningen. Intentionen med Malmö stads handlingsprogram är främst att arbeta för jämställdhet och förebygga våld, men även erbjuda våldsutsatta kvinnor stöd, skydd och boende. Då våld mot kvinnor skiljer sig från andra våldsbrottsligheter måste våldet angripas på en bred front. Syftet 11
12 är även att stödja och hjälpa barnen till våldsutsatta kvinnor, att bearbeta deras upplevelser och trauman samt erbjuda och hänvisa männen till krisbearbetning. En viktig del är även att vidareutbilda personal som arbetar med dessa frågor. Handlingsprogrammet berör därmed alla i familjen, dvs. kvinnan, barnen och mannen. Intentionen är också att det bör finnas skriftlig information på olika språk till kvinnorna om var de kan söka hjälp samt om deras rättigheter. Speciellt särskilt utsatta kvinnor, dvs. kvinnor med invandrarbakgrund, missbruksproblem samt äldre och funktionshindrade, lyfts fram som en viktig målgrupp (Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor, 1999). SYFTE Syftet med studien är att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet av myndigheter och organisationer som de kommer i kontakt med då de har sökt hjälp. FRÅGESTÄLLNING Vilka myndigheter söker dessa kvinnor hjälp hos? Hur upplevde kvinnorna bemötandet? Vilken kritik riktar kvinnorna mot bemötandet? Avgränsningar Mäns våld mot kvinnor är ett komplext och omfattande problem och därför har jag inom ramen för denna uppsats valt att avgränsa mig till att bara intervjua kvinnor i Malmö. Informanterna har blivit tillfrågade att medverka i studien genom kontakt med Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och barn i Malmö. Genom att detta är ett känsligt ämne och många obehagliga minnen kan genereras under intervjuerna har jag valt att bara intervjua kvinnor 12
13 som har lämnat ett våldsamt förhållande och som inte befinner sig i en uppbrottsprocess. Pga. tid- och platsbrist har jag valt att utesluta barnen som även de, direkt eller indirekt, drabbas av det våld som förekommer i hemmen. Disposition I mitt arbete kommer jag att först redogöra olika definitioner om begreppet våld. Därefter kommer jag att redogöra de metoder jag använt mig av för insamling av empirsikt material samt ta upp vilka etiska övervägande som gjorts. Vidare kommer jag att redogöra för tidigare forskning samt de teoretiska ansatser som kommer att ligga till grund för analysen av det empiriska materialet. Därefter kommer en redogörelse av det empiriska materialet samt en slutdiskussion. Definitioner av våld WHO: s beskrivning av våld i nära relationer: Fysiskt aggressiva handlingar, psykisk misshandel, påtvingat samlag eller andra former av sexuellt tvång, och olika former av kontrollerande beteende så som att isolera en person från familj och vänner eller att begränsa tillgängligheten till information och hjälp (Holmberg & Enander, 2005, s ). Enligt definitionen ovan är våld mångfacetterat vilket gör att man inte bara kan begränsa sig till det fysiska våldet utan det bör istället tolkas som en maktutövning som kan utövas på många olika sätt. Jag kommer nu att precisera fyra grundläggande delar beträffande mäns våld mot kvinnor: Fysiskt våld: Kan bestå av sparkar, kvävning/strypning, tjuvnyp samt knuffar, det vill säga alla former av våld där fysisk kontakt används i syfte av att kontrollera och utöva makt. Psykiskt våld: Vanligtvis komplicerat att upptäcka och kan ge traumatiska påföljder där personen systematiskt trycks ner genom verbal misshandel/kränkningar. 13
14 Sexuellt våld: Genom våld och aggression använder förövaren sex för att förödmjuka, skada eller dominera den utsatte. Graden av våld och brutalitet tenderar att öka med tiden. Ekonomisk dominans: Kontrollerar partnern genom att ha kontroll över hushållets och familjens ekonomi. I regel är det kvinnan som avstår arbete och därmed hamnar i en beroendeställning (Widding Hedin, 1997). METOD Jag kommer att börja detta kapitel med en introduktion om kvalitativ metod och hur jag gått till väga vid insamling av data inklusive empiriskt material där jag redogör urvalet av informanter i studien. Reliabilitet och validitetens innebörd i kvalitativ metod benämns samt godkännandet från etiska kommittén innan den empiriska insamlingens påbörjades. Avslutningsvis i metoddiskussion diskuterar jag hur jag erfarit nämnda tillvägagångssätt under studiens gång. Kvalitativ metod I Den kvalitativa forskningsintervjun beskriver Kvale (1997) kvalitativ metod som en fördjupad kunskap, där forskaren söker kunskap om den intervjuades livsvärld. Ändamålet är att beskriva och förstå väsentliga aspekter som intervjupersonen upplever och förhåller sig till. Tolkning och registrering av det som sägs är viktiga inslag i kvalitativ forskningsmetod. Malterud (1998) anser att kvalitativ metod bör tillämpas då man önskar kunskap om människors egenskaper såsom erfarenhet, tankar, upplevelser samt innebörden av beteende och händelser som ger oss mer förståelse till varför människor agerar som det gör. Kvalitativa ansatser tillämpas även vid studier beträffande samspel och utveckling. Därför passar en kvalitativ forskningsansats denna studie då syftet är att få kunskap om hur våldsutsatta kvinnor upplever bemötandet hos myndigheter och organisationer. Avsikten med studien är att förstå och beskriva, snarare än att förklara kvinnornas upplevelser. 14
15 Tillvägagångssätt För att besvara syfte och frågeställning i min studie har jag valt kvalitativ forskningsintervju som datainsamling med avsikt att förstå informanternas livsvärld utifrån deras egna perspektiv (Kvale, 1998). Det vill säga innebörden av informanternas erfarenheter och upplevelser om myndigheters bemötande när de valde att söka hjälp. Här är det viktigt att tolka vad som sägs och hur det sägs, vilket kan ske både genom tonfall, ansiktsutryck och kroppsspråk. När man forskar om ett känsligt ämne är det viktigt med förkunskap. Den första tiden av studien tillbringades därför med att studera tidigare forskning, teorier och förklaringsmodeller inom ämnesområdet (Kvale, 1997). För att undvika eventuella oroligheter och tveksamheter inför intervjuerna blev informanterna i ett tidigt skede före intervjuerna, tilldelade ett informationsblad. I brevet fick informanterna kortfattad information om mig som intervjuare, studiens syfte samt deras befogenheter som deltagare i studien. Intervjupersonerna rekryterades via kriscentrum där de blev tillfrågade om att tänkas delta i studien. Intervjuerna har ägt rum på en ostörd och neutral plats vilket var viktigt för att skapa ett klimat som gav informanterna en trygghet att dela med sig av sina upplevelser samt att jag som intervjuare fick deras förtroende så de kunde känna sig avslappnad med situationen (Malterud, 1998). Innan intervjuerna påbörjades gav informanterna sitt skriftliga samtycke efter information om att intervjun var frivillig och de kunde dra sig ur när de ville. Semistrukturerad intervju Jag har valt att använda mig av semistrukturerade intervjuer för att på bästa sätt få informanterna att delge sina upplevelser (Malterud, 1998). Med hjälp av en förarbetad intervjuguide med ett antal frågor (se bilaga) fanns det möjlighet för informanterna att formulera sig fritt samt utrymme för mig att ställa eventuella följdfrågor som dök upp under intervjuns gång (Hartman, 1998). Då min avsikt var att undersöka något jag inte kände till sedan tidigare var det viktigt att intervjuguiden inte var för detaljerad eller följdes ordagrant. Malterud beskriver hur respondenten har en viss tendens att styra intervjuer mot de områden vi redan har kunskap om och inom ramen för vår förförståelse. Enligt Halvorsen (1997) är fördelen med fasta frågor att det underlättar intervjuarbetet, kodning av svaren samt att det blir lättare att jämföra svaren från olika informanter. Öppna frågor liknar mer ett vanligt 15
16 samtal där risker för missförstånd och oväntade föreställningar kan undvikas. I praktiken rekommenderar Malterud att kombinera öppna och fasta frågor och därmed har jag valt semistrukturerad intervju som metod. Under samtliga intervjuer har jag använt mig utav bandspelare och anteckningar, både för att undvika riskerna att gå miste om viktig information samt komplettera med registrering av kroppsspråk som inte upptas med bandspelare. Intervjuerna transkriberades efter varje intervjutillfälle (Kvale, 1997). Förförståelse Enligt Thurén (1996) påverkas vår förförståelse av våra egna värderingar och baseras ofta på våra förväntningar. Vår förförståelse kan därmed riskera en fältblindhet vid en kvalitativ studie då vi omedvetet försöker påvisa våra förutfattade meningar. Mina erfarenheter om området är inte så stor men jag har en förförståelse om myndigheters arbete med våldsutsatta kvinnor är bristfällig. Detta är ett problem som måste tas på allvar, utbilda fler inom området så att kvinnorna kan få adekvat hjälp i ett tidigt skede. Urval Redan innan studien sattes igång var jag medveten om svårigheterna med att hitta informanter beträffande målgrupp våldsutsatta kvinnor och som kunde tänkas ställa upp för intervjuer. Ämnet är känsligt, personligt och kan framkalla många obehagliga minnen under denna process. Att jag som respondent var helt främmande för dem kunde försvåra situationen desto mer. Därav var ett strategiskt urval att föredra då urvalet var litet och väsentlig kvalitativ information från informanterna önskades (Halvorsen, 1992). För att rekrytera intervjupersoner kontaktade jag Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och barn. Handläggare på kriscentrum tillfrågade endast informanter där samtliga hade lämnat ett våldsamt förhållande och inte befann sig i en uppbrottsprocess, detta för att underlätta själva intervjuerna. Syftet med studien inte är att generalisera resultatet utan snarare få en inblick i just dessa kvinnors upplevelse av bemötandet av berörda myndigheter och organisationer (Kvale, 1997). Reliabilitet och validitet Reliabilitet beskriver hur pass pålitliga mätningarna är i en undersökning. Hög reliabilitet visar på att mätningarna är korrekt gjorda samt att fler oberoende mätningar ger nästan 16
17 identiska resultat (Halvorsen, 1992). Som metod är det vanligare att diskutera hög reliabilitet vid en kvantitativ studie och då jag utgår från en kvalitativ ansats som inte har som mål att nå generell giltighet, är det svårare att nå hög reliabilitet. Risken med en kvalitativ ansats och dess reliabilitet kan diskuteras beträffande intervjuarens relation till ledande frågor. Det finns en risk att omedvetet ställa ledande frågor som inverkar på svaren (Kvale, 1997). En hög validitet visar på att undersökningen har giltighet eller relevans. Att man undersöker det man verkligen ville undersöka och inget annat. Utmaningen i detta är att samla in data som är relevant utifrån mitt syfte med studien (Halvorsen, 1992). För att öka validiteten har jag både ifrågasatt informantens svar samt kontrollerat att den erhållna informationen har uppfattats rätt. Jag har kontinuerligt kontrollerat under arbetets gång, att det jag undersöker är inom ramen för mitt syfte och frågeställningar, för att därmed öka validiteten ytterligare (Kvale, 1997). Etik Studien har blivit godkänd utav etiska kommittén, Malmö högskola vilket är kriterierna för att genomföra en kvalitativ studie. Alla informanter är anonyma och har tilldelats fingerade namn i resultat redovisningen. Då ämnet är extra känsligt och kraven på anonymitet hög, valde jag att inte nämna ålder eller etnicitet på informanterna. Detta för att inget som sagts ska kunna härledas till dem som person. Jag har däremot baserat de fingerade namnen på om informanterna var av svenskt eller icke svenskt ursprung så att läsaren kan få en uppfattning om huruvida bemötandet eventuellt skiljer sig mellan svenska kvinnor och kvinnor med en annan kulturell bakgrund än den svenska utan att för den delen avslöja informanternas identitet. METODDISKUSSION Fördelen med föreliggande datainsamling var att jag fick en djupare insikt om just dessa kvinnors upplevelser av bemötandet av respektive myndighet och organisation. Nackdelen var att metoden var en tidskrävande process med transkribering vid varje intervjutillfälle. Intervjuerna gjordes i ett av kriscentrums samtalsrum, förutom den första som 17
18 ägde rum i mitt kök. Jag upplevde inte att informanterna kände sig obekväm i situationen med att bli intervjuad samt inspelad med en bandspelare utan stämningen var avslappnad där allvar, skratt och gråt varvades med varandra under intervjuns gång. Det blev ett omedvetet mångfald bland dessa kvinnor, vilket gjorde studien extra intressant då jag fick inblick om bemötandet skiljde sig mellan olika etniciteter. Majoriteten av informanterna var unga småbarnsmammor. Många levde fortfarande under skyddad identitet på grund av hot och rädsla av sin förre detta man. Enligt informanterna ville de medverka i studien för att förmedla de brister som finns hos myndigheter och organisationer idag samt hjälpa andra som befinner sig i samma situation som de en gång befunnit sig i. De poängterade att det är viktigt att deras berättelser offentliggörs och att kvinnor måste få veta sina rättigheter som de och deras barn har i samhället. Jag valde att begränsa mig till sex informanter då jag därefter upplevde det empiriska materialet mättat, dvs. ett mönster av kvinnornas erfarenheter upprepades och kunde urskiljas. En annan aspekt som vägdes in vid beslutet om antalet informanter var den emotionella påfrestning som dessa intervjuer medförde. Trots att intervjufrågorna endast var inriktade på kvinnornas bemötande av myndigheter och organisationer så delgav informanterna även ingående beskrivningar om det våld och hot de upplevt i sina relationer. Då samtliga informanter hade någon slags anknytning till kriscentrum antingen genom att ha bott där under en period eller fått hjälp och stöd genom samtal, fanns det risk att resultatet blivit missvisande. De flesta hade fortfarande kontakt med kriscentrum. Denna ideella organisation är en av de instanser som kommer att ta del av slutrapporten och kan ha lett till att kvinnornas positiva upplevelser från kriscentrum belystes särskilt. Det är svårt att säga om resultatet skulle ha blivit annorlunda om informanterna hade varit utspridda och kontakten hade gjorts genom andra olika ideella organisationer och myndigheter. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING I detta kapitel kommer våldets uppkomst att förklaras utifrån den feministiska våldsforskningen med förklaringsmodeller såsom våldets normaliseringsprocess och kvinnans underordnad. Jag har valt att fokusera på två svenska forskare om hur de tolkar mäns våld mot kvinnor och hur de ska förebyggas. En jämförelse mellan deras forskning och resultat har 18
19 gjorts, för att undersöka deras likheter samt skillnader beträffande hur mäns våld mot kvinnor uppstår och fortsätter att fortgå. Två betydelsefulla forskare med feministisk utgångspunkt när det gäller våld mot kvinnor är Eva Lundgren och Margareta Hydén. Som feministisk forskare anser de att våldet måste förstås och tolkas utifrån en samhällelig kontext som är utformad av mäns makt över kvinnor. Tidigare forskning (1987) tolkade våldet utifrån kvinnan och mannens egenskaper, där den våldsutsatta kvinnan beskrevs som dominant, självständig och provocerande och ledde till att mannen misshandlar kvinnan (Holmberg & Enander, 2005). Detta opponerar sig feministiska forskare mot och påstår att det är omöjligt att peka ut några enskilda personlighetstyper för kvinnor som blir slagna eller män som misshandlar. Feministiska forskare kritiserar även att kvinnor och män behandlas separat eftersom paren måste förstås i förhållande till varandra och genom relationen och interaktionen mellan kvinnan och mannen (Holmberg & Enander, 2005). Jag kommer nedan att presentera Lundgren och Hydéns teorier, som skiljer sig något från varandra, om att tolka och förstå våldets orsaker. Lundgren beskriver i boken Våldets normaliseringsprocess (2004) kvinnans successiva nedbrytningsprocess samtidigt som mannens våldsanvändning utvecklas och upplevs som något normalt. Utveckling och vidmakthållande av våld är en process påverkad av vår kulturella syn på vad som är kvinnligt respektive manligt. För att förstå normalisering som en process till våld måste förståelsen av våld, kön, sexualitet och makt ses som starkt förknippade med varandra. Författaren menar att våldet i normaliseringsprocessen upplevs som något vanligt och efter hand blir ett normalt tillstånd. Vanligast är att våldet äger rum i hemmet och till motsatts av vad många tror är våldet ofta en styrd handling mot kvinnan där misshandlaren kontrollerar person, plats, tillfälle, mängd och på vilket sätt snarare än att de slår i rent raseri. Mannen vill kontrollera kvinnans livsutrymme och genom att kombinera våld, emotionell kontroll och isolering får mannen successivt mer och mer kontroll över hennes livsutrymme. Allt eftersom ökar hans makt och kontroll över hennes handlingar, tankar, upplevelser och leder till att hennes livsrum successivt förminskas. Samtidigt som mannen tar över kvinnans livsrums förstärks kontrollen genom mannens växling mellan våld och värme och resulterar i minimalt livsutrymme för kvinnan (Lundgren, 2004). Gränser utraderas och förflyttas, från att uppleva våldet som något oacceptabelt blir det med tiden vanliga handlingar för många våldsutsatta kvinnor. Något som kvinnorna efter en lång tid förväntar sig och accepterar, för att slutligen till och med försvara. Vidare menar Lundberg att 19
20 männens bild, förväntningar och normer över hur kvinnan bör vara inte alltid överensstämmer med hur hon är. Detta löser misshandlaren genom att han bestämmer hur en kvinna bör vara och icke vara genom att slå henne på plats. Därav bör våld analyseras utifrån denna teoretiska modell med ett normalitetsperspektiv samt beakta att våld, makt och normalitet hör ihop. Precis som i Lundgrens kvalitativa forskning bekräftar Holmbergs studie (1993) på att man kan praktisera och normalisera över- och underordning i ett förhållande och att våld inte handlar om en artskillnad utan en gradskillnad. De som skiljer dessa två studier från varandra är att Holmberg intervjuat par som har ansett sig vara jämställda och där våld inte förekommit, vilket det gör i Lundgrens forskning. Trots synen på jämställdhet i förhållandet fanns det en tydlig över- och underordningen där männen i studien var de överordnade (Holmberg, 1993). I motsatt till Lundgren anser Hydén (1995) att man inte kan beskriva en våldsutsatt kvinna som total undergiven. Hon kritiserar i sin bok Kvinnomisshandel i äktenskapet Lundgrens modell över våldets normaliseringsprocess där hon menar på att den inte lämnar någon plats för motstånd för kvinnorna. Hon kritiserar Lundbergs syn på att det är genom underkastelse det kvinnliga könet konstrueras och att kvinnan kan likställas med undergivenhet. Med belägg från tidigare forskning anser Hydén att de kvinnor som sökt hjälp hos olika instanser såsom polis, socialtjänsten, kvinnoorganisationer och advokat tydligt visar på att kvinnorna lever i en svår livssituation men att påstå att dessa kvinnor skulle vara hjälplösa är fel (Hydén, 1995). Just nämnda kan sammanfattas med att Lundberg ser våldsutsatta kvinnor som offer för männens våld medan Hydén tolkar kvinnan som en motståndsfull aktör och inte ett offer. Hydén jämställer Lundbergs normaliseringsprocess med Leonore Walkers (1978) kvinnomisshandelsyndromet som beskriver mäns våld som en våldsprocess i tre faser som upprepas ideligen. Första fasen, uppladdningsfasen, där en spänning långsamt byggs upp, därefter uttömningsfasen då våldet bryter fram samt avspänningsfasen där mannen är omtänksam och ångerfull (Hydén, 1995). Genom att denna våldsprocess upprepas ständigt resulterar det till en personlighetsförändring hos kvinnan. Detta är en traumatisk upplevelse som leder till att hennes självförtroende trycks ner, ångest och depression ökar likaså beroende, självanklagande och att kvinnan blir hjälplös. Det finns en risk för människor som har blivit utsatta för våld att drabbas av en så kallad sekundär traumatisering, vilket innebär den psykiska stressen som kan uppstå för den drabbade vid ett negativt bemötande av omgivningen. Detta möte med omgivningen innefattar till exempel hälso- och sjukvård, polis eller åklagare och uppstår om de finns okunskap och ingen förståelse om hur sårbar en person 20
21 är efter en misshandel (Lindgren, 1999). Empowerment är ett tillvägagångssätt för att stärka och få individer att själva tar makt och kontroll över sina. Det är en process som, i detta fall, möjliggör för kvinnorna att själva bestämma sin livssituation som påverkar deras hälsa och självbild positivt (Pellmer & Wramner, 2001). Utifrån två tidigare perspektiv om kvinnomisshandel som antingen har ett individualistiskt eller feministiskt perspektiv anser Hydén att ett tredje perspektiv borde utvecklas som förenar dessa två. Detta för att öka förståelsen över när en våldshandling blir till. Författaren har därför utvecklat ett tredje perspektiv som beskriver att en våldshandling blir till genom en social process. Denna sociala process är ett samhälleligt fenomen för enskilda personer och utövas under vissa kulturella premisser och specifika kulturella regler. Att män är överordnade kvinnor är ett exempel på en kulturell regel. En social process vid våld är uppbyggd av en eller flera faser och är konstant föränderlig. Hydén beskriver en våldshandlings tre faser: en förhistoria t.ex. ett gräl eller en skilsmässa, en våldsakt som utspelas efter ett gräl där kvinnan förvandlas till offer under mannens våld, mannen definierar händelsen som ett gräl och kvinnan misshandel samt ett efterspel vilket avgör om kvinnan kommer att stanna eller inte i förhållandet. Dessa faser är viktiga att känna till för att kunna förstå en våldshandling och hur den kan upprepas. Likaså är det nödvändigt att mannen i fråga är medveten och tar ansvar för sina våldshandlingar (Hydén, 1995). Gemensamt med männen i Hydéns studie var att de inte förnekade eller erkände sin handling, utan indirekt sa att händelsen hade ägt rum men att de ej tog ansvar för den. Beskrivningen var snarare att ett bråk hade ägt rum, de fick blackout, var onyktra eller att kvinnan var för jobbig. Så länge männen inte tar ansvar för våldet som de utövar, är ett samhälle fritt från våld omöjlig enligt Hydén. Pga. detta bör samhället och rättsväsende kräva mäns ansvar för sina våldshandlingar som visar på att det inte är accepterat att utsätta en annan människa för våld. Så länge mannen fråntar sig ansvaret från sina handlingar kommer han att beskylla kvinnan som orsak till sitt beteende och därmed blir det svårt för kvinnan att se realistiskt på sin egen situation där hon inte bär ansvar för hans våldsbeteende (Hydén, 1995). 21
22 RESULTAT Jag har sammanlagt intervjuat sex kvinnor som har brutit ett destruktivt förhållande och i och med det varit i kontakt med olika myndigheter och ideella organisationer. Därefter har jag med hjälp av myndigheter och organisationer som teman strukturerat informanternas upplevelser av de sammanlagt åtta olika myndigheter och ideella organisationer som de varit i kontakt med. Jag har valt att använda citat för att förtydliga informanternas upplevelser av bemötandet. En av dessa sex intervjuer gjordes på engelska och för att undvika eventuella misstolkningar har jag valt att presentera dessa citat på engelska. Samtliga har tilldelats figurerade namn för att öka konfidentialiteten. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ansvarar för att upptäcka och identifiera våld mot kvinnor, tillhandahålla adekvat omhändertagande samt hänvisa kvinnorna vidare ifall de saknar kompetens och resurser till uppgiften. Bemötandet inom hälso- och sjukvården har skiljt sig åt mellan kvinnorna i studien, några hade positiva erfarenheter och blev mottagna på ett adekvat sätt. Andra ansåg att de fick vänta för länge på akuten eller att sjukvårdspersonalen inte informerade om den hjälp som fanns att få på kriscentrum och kvinnojourer, trots då en av kvinnorna berättade på akuten att den knäckta näsan berodde på en misshandel. Informanterna saknade information om vilken hjälp och stöd en våldsutsatt kvinna är berättigad till. En av informanterna berättade att samma dag som hon kom till kriscentrum ordnade hennes kontaktperson så hon fick tid på vårdcentralen för att dokumentera sina skador. Hon behövde bara vänta fem minuter innan hon blev fotograferad av två kvinnor från personalen. Hon var jättenöjd över kvinnornas insatser och tyckte att de bemötte människor på ett bra sätt men blev kritisk när den tredje, gynekologen, kom in: Men sen tyckte jag inte om eftersom jag skulle undersökas gynekologiskt också men det funkade inte för det gjorde inte dom. Så där blev det, där tycket jag att det var lite fel för när man liksom berättar vad man har blivit utsatt och sen risken fanns att jag skulle kunna vara gravid och då säger dom ja men då kan du gå och handla ett g-test sen var det liksom inge mer prat om det. (Lina, ). 22
23 En av kvinnorna i studien blev ifrågasatt av sin läkare om hon verkligen ville anmäla då hon var på vårdcentralen för att dokumentera sina skador. Läkaren var från samma land som kvinnan och hon beskrev deras möte enligt följande: jag berättade att jag hade blivit slagen av min man och allting och då sa han, är du säker på att du vill gå vidare med saken, tänk på att han är din man, ni har barn tillsammans och sånt du vet och jag bara tänkte, vad har du med saken och göra liksom, du ska inte fråga mig du ska bara göra ditt jobb (Aya, ). Hon kände att läkaren agerade oprofessionellt då han upprepande frågade om hon verkligen ville anmäla sin man. Då han skulle dokumentera hennes skador skyllde han på att det var något fel på kameran och tog bara ett fåtal bilder. Vid ett senare tillfälle hos polisen fick hon se de bilder han hade tagit, de var suddiga och han hade tagit kort på skador som inte var relevanta och därmed var bilderna nästan oanvändbara. Om detta var en ren tillfällighet vet ej informanten, men hon upplevde inte att läkaren tog misshandeln seriöst och att han nästan urskuldade hennes f.d. mans agerande. Några av kvinnorna var kritiska till tillgängligheten på sjukhuset, att de fick vänta alldeles för länge innan de kom in, speciellt ena kvinnan som sökte vård på akuten när hon var höggravid och rädd för att förlora sitt barn då hon blivit misshandlad: the hospital have to stop to be late because they let the patients wait to long they let me stay like one hour, one hour I was waiting as an emergency we have to wait one hour, this is the emergency why people would come to emergency if they are not sick (Faride, ). Att sitta en timme och vänta utan att veta om sitt barn kommer överleva eller inte är otroligt psykiskt påfrestande enligt Faride. Hon ansåg att personalen är för få och för lata på sjukhuset. Men när hon väl kom in blev hon bra mottagen av läkaren och skadorna dokumenterades ifall hon ville polisanmäla sin före detta man. Men genom att hon var nyinflyttad till Sverige och inte visste hur det svenska samhällssystemet fungerade lät hon bli. Om det hade hänt idag hade hon anmält eftersom hon nu vet sina rättigheter. Det var även på sjukhuset som hon fick prata med en kvinnlig personal som informerade henne om kriscentrum och att hjälp fanns att få. Det var hos barnmorskan som en annan informant fick 23
24 en broschyr om kriscentrum, men då hon inte kunde svenska missförstod hon informationen och trodde det var om polisen. Hon ville inte kontakta polisen då hon visste sedan tidigare att inget hände då hon anmälde och det var inte förrän senare som hon förstod att det var kriscentrum broschyren beskrev. Hon kände sig dum att hon inte förstod broschyren, att det fanns hjälp att få och i och med det kunde undvika en hel del om hon varit medveten om sina rättigheter samt den hjälp som fanns att få i sitt nya land. Man kan tycka att hälso- och sjukvården skall bistå med tolk för att undvika eventuella missförstånd, speciellt då det är uppenbart att en kvinna blivit misshandlad och bör veta sina rättigheter om den hjälp som finns att få. Socialtjänst Denna myndighets arbetsuppgifter är att informera, ge omsorg och service såsom upplysningar, råd och stöd samt ekonomiskt hjälp. En av informanterna var mycket nöjd över tillgängligheten och att de alltid fanns tillgängliga vid diverse frågor. En annan kvinna var tacksam över att de hjälpt henne med ekonomiskt bistånd. Men många av kvinnorna hade negativa erfarenheter av socialtjänsten, de upplevde okunskap samt brister i hanterandet av ärendet där oerfarenhet var en av orsakerna. De tyckte att socialtjänsten inte lyssnade på deras berättelser om vad det varit med om och vid vissa tillfällen varit partiska genom att ställa sig på mannens sida. De ansåg att de som arbetade med sociala frågor måste komplettera med mer utbildning, speciellt då vissa var oerfarna inom ämnet. En av informanterna beskrev hur hennes handläggare på socialtjänsten fokuserade på helt andra saker än själva problemet, vilket gjorde henne ännu mer psykiskt utmattad. Då hon blev misshandlad och inte kunde hitta lägenhet föreslog handläggaren att hon kunde flytta tillbaka till sitt hemland. Men då hon var höggravid samt att Sverige var hennes nya land var detta otänkbart. Faride återgav mötet med sin handläggare:..she was interesting in other things and after all she started to tell me because of my colour it would be to difficult to get an apartment and the landlord would not accept me...i think those new people who work in socials need a lot of courses before they get in to people because they can say something, blow something (Faride, ). 24
25 I detta fall var handläggaren ung och tydligen oerfaren då hon snarare förvärrade än förbättrade informantens situation. Då hon saknade bostad och inga lägenheter fanns tillgängliga var Rönnbacken det enda alternativet för bostad enligt handläggaren. Detta härbärge är ett boende för hemlösa kvinnor med bl.a. alkohol och drogproblem, något som Faride aldrig haft problem med. Situationen på härbärget gjorde att hon valde att gå tillbaka till sin f.d. man, hon blev därefter slagen igen och på akuten var där en kvinna som rekommenderade henne kriscentrum. Hon kontaktade dem, fick hjälp på en gång och ett boende på kriscentrum dagen efter. Faride beskrev reaktionen från sin handläggare som inte bara var missnöjd och kritisk över att kriscentrum hade tagit över ansvaret utan även ifrågasatte om hon verkligen hade blivit misshandlad av sin man: to take me from here, to book me an apartment, she was annoyed, this place is not good for me, I m not supposed to stay here and I m not a women, she started to diced for me, she say: I don t have a problem with my husband and I have been beaten and the hospital have been seeing that, I have a proof I have been beaten of my husband (Faride, ). En annan kvinna berättade hur hon sökte hjälp hos socialtjänsten men att det inte var så mycket till hjälp utan fick henne mer att känna sig nerstämd. Ett hinder var att hon bl.a. alltid var tvungen att boka tid hos socialtjänsten per telefon men då hennes f.d. man stängt av telefonen var hon tvungen att ringa från en telefonautomat vid en högt trafikerad väg samtidigt som hon höll sitt barn i famnen. Här kunde hon bli ståendes länge då det var upptaget på socialtjänsten väldigt ofta. Ett annat hinder var att hon inte kunde svenska så bra vid denna tidpunkt, så hon förstod inte mycket av vad som sades då de vid vissa tillfällen bara pratade svenska och inte kunde ordna en engelsktalande tolk. Vid ett tillfälle var hon ledsen och upprörd efter en misshandel och när socialtjänsten kom till lägenheten bad de henne söka hjälp för att hon var sjuk. Hon försökte förklara att hon grät för hon var rädd och ledsen men de fortsatte att säga att hon var sjuk och behövde hjälp. Hon upplevde att socialtjänsten var på mannens sida även då de såg att hon just hade blivit misshandlad samt att de enträget talade svenska fast hon inte förstod. Känslan av att inte bli förstådd eller betrodd fick hennes självförtroende till att bli nästintill obefintlig. Hon menade på att socialtjänsten borde ha gett bättre stöd till någon som var ny i landet och omedveten om sina rättigheter. Om språket är ett hinder, bör de tillhandahålla med tolk. Kvinnan i citatet nedan ansåg att hennes förtroende för socialtjänsten var väldigt liten: 25
26 de bara pratar, kvinna har så och så rätt, vilken rätt. Kvinnan har ingenting, detta är bara blabla men inte fakta, vilken fakta? (Mira, ). Hon tyckte att deras kontaktperson hade varit mer tillgänglig för hennes f.d. man än för deras barn. Vid ett tillfälle var kontaktpersonen själv närvarande då hennes före detta blev våldsam men gjorde ingen insats att försöka hjälpa eller stoppa mannen. Samtidigt är hon tacksam över att socialtjänsten har hjälpt henne ekonomiskt då mannen har haft kontroll över ekonomin. Att kontaktpersonen från socialtjänsten ställde sig på mannens sida är något som Doha upplevde när kontaktpersonen bl.a. berättade för henne att f.d. mannen saknade och vill ha henne tillbaka. Vid ett tillfälle när kontaktpersonen hade varit hos Doha för att lämna över deras gemensamma barn blev kontaktpersonen upphämtad av hennes f.d. man utanför hennes hus. Han som hade besöksförbud sedan flera år tillbaka fick av misstag veta Dohas adress genom kontaktpersonen: man var alltid rädd, kolla om det är någon i närheten om det är någon som har sett en även om jag hade skyddad uppgift och adress och allting. Första kontakten som vi hade som var mellan barn och pappa, hon avslöjade min adress. Hon fick sparken men vad spelar det för roll för mig, så allt har gått fel. Bara fel hela tiden. (Doha, ). Den nya kontaktpersonen är hon nöjd med men känner att hela incidenten har tagit hårt på hennes nerver och har svårt för att lita på någon vilket återkommer hos fler kvinnor i studien. Både misshandeln och bemötandet hos olika myndigheter har gjort dem likgiltiga och oengagerade: Så det var mycket och så var jag besviken nästan varje gång, alltså det gick bara fel och fel och fel och fel hela tiden (Doha, ). En annan informant hade bättre erfarenhet utav socialtjänsten och det är så här bemötandet och tillgängligheten bör gå till när en våldsutsatt kvinna söker hjälp. Ärendet går snabbt, tas på allvar och tillsammans försökte de komma fram till en lösning: Socialsekreterarna har varit helt underbara, har jag ringt på morgonen och behövt komma dit och prata med dem för det har hänt saker, så antingen så har vi tagit det på telefon eller så 26
Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merHANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och
Läs merDet som inte märks, finns det?
Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs mer2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merKommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.
Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild
Läs merDet viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merKvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon
Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,
Läs merTill döden skiljer oss åt*
Rapport nr. 185, Till döden skiljer oss åt* (en studie om mäns våld mot kvinnor) Sammanfattning Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina män. Enligt BRÅ 1 anmäldes det år
Läs merVarningssignaler och råd
Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.
Läs merGemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO
KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merÅtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?
Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:
Läs merSOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten
SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,
Läs merGöteborgs Stads plan mot våld i nära relationer
Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merKvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift
1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis
Läs merKK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166
KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merVåld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Vuxenutbildningen i Östhammars kommun INLEDNING Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan
Läs merRiksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,
Läs merVåld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat
Läs merDenise Cresso Furuboda 27 okt 2015
Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Nya glasögon En känsla av obehag inför ämnet Kan känna skuld/maktlöshet? Kan bli provocerad Utmanar dina egna föreställningar om vem som är våldsam och vem som blir våldsutsatt
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merVarför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan
Läs merSynpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för
Läs merÖvergiven. ttad? Götalandsregionens kompetenscentrum om våld. relationer. Eva Wendt och Viveka Enander VKV
Övergiven eller stöttad ttad? En intervjustudie från - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Eva Wendt och Viveka Enander Våldsutsatta kvinnors erfarenheter, uppfattningar
Läs merStockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer
Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer (VINR)
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4
Läs merVåld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE
Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat
Läs merrörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013
Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merRutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs merMotion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland
YTTRANDE 1(2) 19 januari 2005 hs 2004/0190 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland Marianne Gottlander har till Kommunfullmäktige lämnat in en motion om ett handlingsprogram
Läs merwww.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen
www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning
Läs merVälkomna till tredje tillfället om våld i nära relation
Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Vid första tillfället O O O O O Inledde med teatern Våga
Läs merTar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd
Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets
Läs merVåld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merPolicy: mot sexuella trakasserier
Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merPlats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00
1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla
Läs merIntervjuer av Malmöbor aktuella på Arbetsförmedlingen, AMA och IOF
Intervjuer av Malmöbor aktuella på Arbetsförmedlingen, AMA och IOF FINSAM i Malmö 180530 1 Bakgrund Under hösten 2017 blev FINSAM i Malmö tillfrågade om de kunde genomföra intervjuer med Malmöbor som var
Läs mer/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
Läs merHandlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Läs merom mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott
Läs merUtan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet
Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap.
Läs merVåld mot djur och våld i nära relationer
Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa
Läs merHandlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
Läs merRiktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Läs merVad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Läs merSvar på begäran om kompletterande upplysningar från IVO - Klagomål på handläggning från kvinnojour (Dnr /2014)
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-07 Diarienummer N139-0132/14 Sektor IFO-FH Mona Lundahl Davies/Lundby/GBGStad, Linda B Johansson/Lundby/GBGStad Telefon 031-366 70 40 E-post: mona.lundahl.davies@lundby.goteborg.se
Läs merStudenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Läs merFöräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband med barnavårdsutredningar
SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 009-07- Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist () Delstudie BBIC Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband
Läs merAllmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.
Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för
Läs merSKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merHandlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga
Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram
Läs merBakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn
Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting
Läs merKvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier
Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Denna policy och handlingsplan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett av flera
Läs merHetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?
Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist
Läs merVåldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet. Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik?
Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet Introduktionsdagar för yrkesverksamma 25 januari 2017 Malin Eriksson Utbildare, NCK Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik? Grundläggande
Läs merPARTNERVÅLD PARTNERVÅLD
PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Läs merHot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.
Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merSOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor
SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen
Läs meroch Huddinge! Samordningsförbundet HBS
och Huddinge! Samordningsförbundet HBS 7 november 2018 Bikupa Hur ofta möter du en våldsutsatt person i ditt arbete? Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna
Läs merPolicy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.4) Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2006-05-03 74 Revisions datum
Läs mer2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen
2010: medel från socialstyrelsen Stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn 2011: projektledare med uppdrag att utveckla rutiner och samverkan, samt kompetenshöjande åtgärder 2014: Våld i nära relationer
Läs merPolicy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling
Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren
Läs merDina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten
Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merStatistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010
Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merBemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen
Läs mer