sverigesradio.se VERKSAMHET OCH ÅRSREDOVISNING 2010 verksamhetsoch årsredovisning 2011

Transkript

1 -

2 VERKSAMHET OCH ÅRSREDOVISNING 2010 verksamhetsoch årsredovisning

3 Innehåll Verksamhet Årsredovisning Vd har ordet 6 Jorden runt med 8 Medieormen firade ett år 10 behåller publiken 12 Alltid nyheter i din mobil 14 experiment för framtiden Lyssna hur du vill 16 Ny organisation ger nya program 18 Priser till Bolagsstyrningsrapport 23 Förvaltningsberättelse 31 Resultaträkning 37 Balansräkning 38 Kassaflödesanalys 40 Redovisnings- och värderingsprinciper 41 Noter 41 Revisionsberättelse 59 s styrelseledamöter 60 Definition av programområden 68 Radiohistoria 70 Adresser 74 5

4 VD har ordet Radioåret 2011 kommer att gå till historien. Världshändelser utspelades i direktsändning i. Det gällde den arabiska våren. Det gällde det som följde på Tsunamin utanför Japans ostkust och vid kärnkraftverket i Fukushima. Och det gällde sprängdådet den 22 juli i centrala Oslo och det därpå följande vettlösa dödandet på Utøya. Det började som ett radioår. Och det slutade som ett radioår. Medarbetare i erövrade tre av fyra utmärkelser när Stora Journalistpriset delades ut i slutet av november När Medieakademin några dagar senare presenterade årets förtroendebarometer låg i topp, före alla andra institutioner och företag i Sverige. Nyhetsåret 2011 präglades framför allt av händelser på världsscenen: Tunisien, Egypten, Libyen, Norge, Japan. Detta gällde också ekonomin. Budgetkrisen i USA och eurokrisen i Europa har följt oss från årets första till årets sista dag. Den stora satsning på utrikesrapportering och utrikeskorrespondenter som Sveriges Radio gjorde 2010 gav full utdelning under När andra medieföretag avvecklat sina korrespondentnät har gått i motsatt riktning. Med våra 17 korrespondenter har vi fler utrikeskorrespondenter än någon gång tidigare och fler korrespondenter än något annat medieföretag i Norden. P4 är s största kanal. Närmare var tredje svensk lyssnar dagligen till sin lokala radiokanal. Steg för steg förstärker vi nu det som redan är starkt. En särskild satsning görs på att utveckla den nya journalistiken, Journalistik 3.0, i P4. Bland annat har ett nätverk som innefattar aktiva lyssnare startats i Jämtland. Syftet är att de ska kunna bidra med lokala nyheter. En viktig del av det gångna årets kultursatsningar har riktats mot det unga och det kvinnliga. Musikhjälpen får för varje år allt större genomslag. En särskild, och internationellt uppmärksammad, satsning görs på kvinnliga tonsättare i Berwaldhallen. har tagit flera avgörande steg i utvecklingen och ianspråktagande av ny teknik. Det finns nu möjlighet att bädda in s spelare, vilket innebär att vilken person som helst, och vilken medieorganisation som helst, kan lägga in Sveriges Radios spelare på sin egen sajt. finns nu också på Spotify. Den enkla tanken är att vi inte längre kan förvänta oss att lyssnarna och användarna med självklarhet kommer till oss. Vi måste söka upp lyssnare och användare där de finns. Under 2011 började en fokusförskjutning ske från webb till mobil, dvs från dator till smartphone. Bland alla de priser som tilldelats under året var priset för bästa nyhetssajt i mobilen särskilt glädjande. går in i 2012 med en mycket stark ekonomi och med en stark position hos lyssnarna. Tidigare rationaliseringar, uppräkningen med en extra procent av vår tilldelning av pengar 2010 och återhållsamma löneavtal har givit oss utrymme att satsa på den journalistik och det innehåll som möter publiken. I ett medielandskap som fragmenteras mer och mer för varje år blir Sveriges Radio allt viktigare Mats Svegfors verkställande direktör 6 7

5 jorden runt med sveriges radio När folket reser sig i Egypten, när jordbävning, tsunami och kärnkraftsolyckor drabbar Japan eller när det är val i Elfenbenskusten. Sveriges Radios egna korrespondenter finns alltid på plats. De rapporterar direkt från händelsernas centrum. Men de berättar också om vardagsliv långt bortom katastrofer och storpolitik. Sammanlagt har 17 utrikeskorrespondenter, vilket är Nordens största utrikeskorrespondentnät. Den arabiska våren och dess följdverkningar präglade bevakningen under 2011 för Mellanösternkorrespondenten Cecilia Uddén som också fick Lukas Bonniers Stora Journalistpris. Revolutionsradio med Cecilia Uddén gav pris Mellanösternkorrespondenten Cecilia Uddén beskriver 2011 som sin mest intensiva arbetsperiod sedan 11 september-attentaten I höstas kom hon på blixtvisit till Stockholm för att ta emot Stora Journalistpriset. Det känns som ett pris till hela det arabiska upproret. Jag har sällan sett så mycket mod och beslutsamhet som under det gångna året, sa hon under prisutdelningen på Kungliga Operan i Stockholm. Det är inte första gången som Cecilia Uddéns arbete uppmärksammas av Journalistprisjuryn fick hon Radiopriset för sin rapportering från Mellanöstern. Då kunde hon inte ta emot priset personligen, och denna gång var det nära att hon inte heller kunde närvara vid prisutdelningen. Juryn försökte få henne att tro att hon skulle intervjua tv-kanalen Al Jaazeras före detta vd Wadah Khanfar i Stockholm. Hur skulle de annars få hit korrespondenten precis före det egyptiska valet? Bluffen avslöjades dock och Cecilia Uddén fick veta den verkliga anledningen till att hennes närvaro var önskad. Först tänkte jag: Fasen vad jobbigt, jag som har så mycket att göra i Kairo. Men det är så klart jättekul att få priset. En enorm ära! Hur har det gångna året varit ur arbetssynpunkt? Det har varit helt otroligt men rätt tufft. Ända sedan jag började som korrespondent har det funnits intensiva perioder. Men det här året har varit som perioden efter 9/11 då jag var baserad i USA. Vad minns du och tar med dig från det senaste årets bevakning? 25 januari i Kairo, när den egyptiska revolten blev verklighet. Vad är bäst och sämst med ditt jobb? Bäst är privilegiet att få beskriva historiska skeenden och hitta människor som gestaltar dessa. Det sämsta är att jag aldrig är ledig, förutom på sommarsemestern då jag har en vikarie. Finns det någon vanlig missuppfattning om ditt bevakningsområde? Att man måste täcka håret i alla länder inom mitt bevakningsområde. Men det är fel, det är bara i Iran och Saudiarabien som det är ett krav. Det finns många vanföreställningar om islam. Drömintervju? Jag tycker bäst om att intervjua icke-kändisar, som inte levererar slitna klyschor. Motivering Cecilia Uddén tilldelades Lukas Bonniers Stora Journalistpris för att hon med kunskap och stark närvaro i världspolitikens mitt ger oss den stora bilden med hjälp av de små berättelserna.... det här året har varit som perioden efter 9/11 då jag var baserad i usa. Fakta korrespondenterna Just nu är korrespondenterna stationerade på 14 platser i världen. Därifrån bevakar de stora områden. Dessutom finns en ekonomikorrespondent, en kulturkorrespondent och en som riktar sig särskilt till de unga lyssnarna. De sistnämnda korrespondenterna är baserade i Stockholm, och reser över hela världen. På evenemanget Radiokorrespondenterna i augusti, kan lyssnarna årligen träffa korrespondenterna. Radiokorrespondenterna besökte förra året Stockholm, Umeå, Göteborg och Malmö för att möta publiken. 8 9

6 Medieormen firade ett år s debattsajt Journalistik 3.0 Medieormen ömsar skinn lanserades i oktober 2010 och i höstas firades ettåringen med en jubileumstext och ett nyinstiftat pris på kronor. Allt för att bredda mediedebebatten, men också för att finna nya vägar att möta lyssnarna. Det började med den virtuella bok Journalistik 3.0 Medieormen ömsar skinn, som s vd Mats Svegfors och vice vd Cilla Benkö skrev. Kring den utvecklades en blogg med debattinlägg, som nu blivit en mer uttalad debattsatsning. Ambitionen med Medieormen är att diskutera medieutvecklingen och hur den påverkar politiken i det demokratiska samhället, förklarar författarna. Det har varit mycket debatt om journalistrollen. Studenter har publicerat uppsatser på Medieormen och en lärare på Södertörns högskola berättade för mig att man använder Medieormen som kurslitteratur på medieutbildningar. Det är väldigt roligt, särskilt som studenterna är framtidens journalister, säger Medieormens redaktör Cecilia Djurberg. Medieormen och begreppet Journalistik 3.0 handlar mycket om samspelet mellan traditionella medier och sociala medier, hur de båda kan förstärka varandra. Journalistrollen, teknisk utveckling med smartphones och annan utrustning, sociala medier, grävande journalistik och public service är några av de frågor som debatterats under året som gått. I en text som publicerades på / medieormen i och med ettårsdagen den 16 november sammanfattar Mats Svegfors och Cilla Benkö året som gått med detta medieprojekt. Författarna utvecklar bl a sina tankar kring att rapporteringen om den arabiska våren bekräftar beskrivningen av begreppet Journalistik 3.0. Årets Medieorm för avslöjande Första gången priset Medieormen delades ut gick det till Flashbackgrävarna, en anonym grupp med hundratals personer som grävde fram bevis för det uppmärksammade avslöjandet av naturfotografen Terje Hellesøs bildfusk. Arbetet är ett exempel på crowdsourcing och enligt juryn ett utmärkt exempel på Journalistik Medieormen och begreppet Journalistik 3.0 handlar mycket om samspelet mellan traditionella medier och sociala medier, hur de båda kan förstärka varandra.

7 Kanalerna behåller publiken har en stor och nöjd publik. Förtroendet för Sveriges Radio har ökat ytterligare under 2011 och företaget har blivit både viktigare som nyhetsförmedlare och för kulturupplevelser i Sverige. Trots att det totala radiolyssnandet i Sverige fortsatt nedåt, har också behållit sin stora publik. Nöjd allmänhet 77 procent av befolkningen säger att de är nöjda med och med programmen. Ännu fler, 86 procent, anser att Sveriges Radio har trovärdiga nyhetssändningar. Över 90 procent säger att är viktigt för nyhetsförmedlingen och 76 procent att företaget är viktigt för kulturupplevelser. Allt enligt s egna årliga publikuppföljning som görs av Novus Group. Medieakademins årligt återkommande förtroendebarometer bekräftar också bilden. Där avancerade förra året från andra till första plats. var det företag, alla kategorier, som flest svenskar i undersökningen, hade förtroende för. var det företag, alla kategorier, som flest svenskar i undersökningen, hade förtroende för. 1 TNS-Sifo. Radiomätningar 2012/I som avser fjärde kvartalet 2011, och summerar helåret Novus. Plattformsundersökningen januari Stor publik Nästan fyra miljoner svenskar i åldern 9 79 år lyssnade på s utbud en genomsnittlig dag under Det är nästan halva befolkningen och lika många som året innan. behåller sin publik trots att radiolyssnandet totalt fortsatt minska. 1 Därmed ökade också s andel av det totala radiolyssnandet under Radion fortsätter att vara en del av livet för de allra flesta. Detta trots att internet skapat förutsättningar för ett helt nytt utbud av medier och andra tjänster, som konkurrerar om publikens tid och uppmärksamhet. På sikt blir detta naturligtvis en utmaning även för. Att internet också skapat möjligheter och gjort radiomediet mer tillgängligt för människor genom efterhandslyssning och enkelt användande på mobila plattformar, har än så länge inte kompenserat det minskade fmlyssnandet. Användandet av s utbud på digitala plattformar är fortfarande litet jämfört med det traditionella lyssnandet och det är framförallt redan radiolyssnare som också använder utbudet på webb och i mobil. 2 har de senaste åren ökat sin publik med nästan personer och hade 2011 dagligen cirka en miljon lyssnare (12,5 procent av befolkningen). P1 har framförallt lyckats nå fler lyssnare i åldern 25 till 50 år. nådde under ,1 procent av befolkningen en genomsnittlig vecka, vilket är det samma som personer och oförändrat jämfört med Kanalens dagliga räckvidd är 1,6 procent. gör i första hand radio för gruppen år. I den målgruppen har kanalen en daglig räckvidd på 16 procent. Ungefär var femte person i gruppen år lyssnar på P3 en genomsnittlig dag, vilket innebär att P3 med bred marginal är den största radiokanalen i den gruppen. I hela befolkningen, 9 79 år, lyssnade ungefär personer eller 10,7 procent på P3 en genomsnittlig dag fortsätter vara landets i särklass största radiokanal. 30,4 procent av alla mellan 9 och 79 år hade under 2011 P4 som ett dagligt sällskap. Det innebär 2,4 miljoner dagliga lyssnare. I huvudmålgruppen år lyssnade drygt fyra av tio en vanlig dag, vilket är ungefär lika många som de senaste åren. P4:s lokala kanaler nådde nästan 30 procent av befolkningen en vanlig vardag Störst är räckvidden på Gotland där nästan hälften av befolkningen tog del av det lokala utbudet på daglig basis. P4 har förutom målgruppen år ett ansvar att nå barnen. Andelen barn 9 12 år som lyssnar på P4 har ökat med 33 procent på fem år; 2011 lyssnade cirka 9 procent en genomsnittlig dag. Webben och mobilen I lyssnarsiffrorna för ingår både de som lyssnat på direktsänd radio via fm och internet. Webblyssningen utgör en relativt liten del av det totala radiolyssnandet. Under 2011 lyssnade 16 procent av befolkningen på direktsänd radio på detta sätt. 10 procent av befolkningen lyssnade på någon av s direktsända kanaler via internet under en vecka. Webbplatsen har en total veckoräckvidd på ungefär 16 procent av befolkningen år. Alla besökare lyssnar alltså inte på direktsänd radio lyssnare per dag lyssnare varje vecka 1 av 5 mellan 20 och 34 år varje dag lyssnare varje dag Sajten har flera funktioner, bland annat finns möjligheten att lyssna på program i efterhand och att läsa nyheter. s utbud finns även på mobila plattformar. Under 2011 lanserades förbättrade så kallade Play-applikationer och nya mobilsajter. Mobilanvändadet av s utbud nära nog fördubblades under året. Även om ökningstakten är hög, är fortfarande antalet besökare på mobilsajterna och användare av appen betydligt lägre än antalet besökare på

8 Mobilen kan bli den nya radion Alltid Nyheter i din mobil experiment för framtiden Senaste tillskottet bland s kanaler är Alltid nyheter en renodlad nyhetskanal på webben och i mobilen. Sändningarna som startade i oktober har gett mersmak hos lyssnarna. Inte minst har det visat sig vid stora nyhetshändelser som Khadaffis fall. Det här är mycket intressant eftersom mobilen kan bli den nya radion, säger Björn Löfdahl, programdirektör,. En helt ny redaktion med drygt tjugo medarbetare började i oktober 2011 producera löpande uppdateringar i den digitala talkanalen från morgon till kväll. Kanalen ska vara flexibel och anpassa sändningarna efter nyhetsläget. Ambitionen är också att finnas ute på fältet och sända direkt där det händer. Det stora sändningsutrymmet ger även plats för nyheter som inte ryms i FM-sändningarna. Mer sändningstid gör att vi kan ge mer utrymme åt t ex sport, kultur- och nöjesnyheter, säger Markus Boger, ansvarig för kanalen. Från början var Alltid Nyheter ett utvecklingsprojekt som skulle läggas ner i början av 2012, men nu fortsätter kanalen att sända åtminstone till i juni i år. Dessutom har rapporteringen ökat så att den täcker hela dagen även på lördagar och söndagar. Försöket förlängs för att man ska kunna göra en grundlig utvärdering. En längre provperiod ger ett bättre underlag för publikmätningar. Samtidigt får redaktionen mer tid på sig att utveckla både arbetsmetoder, samarbetet med andra redaktioner, innehåll och tilltal, vilket är viktigt även för den framtida utvecklingen av nyheter i. Ett ytterligare skäl till förlängningen är att kanalen fått en lyckosam start och att det vi hör ger mersmak. Inte minst vid stora händelser, som Khadaffis fall, inser man värdet av en kanal som snabbt kan följa och rapportera om ett viktigt och spännande skeende, säger Björn Löfdahl. Det känns verkligen jätteroligt att få fortsätta, säger Anna Björkman, producent på Alltid Nyheter. Den första tiden gick redaktionen på mycket adrenalin och stor entusiasm. Nu gäller det att hålla kvar den höga energinivån. Vi har många utmaningar att ta tag i, till exempel att verkligen våga tänka annorlunda och vidga nyhetsbegreppet

9 Lyssna hur du vill Allt från det gamla fm-bandet till nätet och appen för smarta mobiler: Play. Välj det som passar dig bäst. Fakta om Ungefär fyra miljoner lyssnar på varje dag. Drygt 2,5 miljoner personer har landets största kanal, P4, som dagligt sällskap. Största program är de lokala morgonprogrammen, som varje vardagsmorgon lockar cirka 1,85 miljoner personer. Näst största program är Ring så spelar vi, som under 2010 hade en genomsnittlig publik på 1,5 miljoner personer. I siffrorna ingår allt lyssnande på direktsänd radio oavsett om det sker via fm, dator, internet eller fm-mottagare i mobiltelefonen. Fm-sändningarna sänder fyra rikstäckande och 25 lokala radiokanaler i fm-nätet. Samtliga är fria från reklam. Den första sändningen ägde rum den 1 januari 1925 och påannonserades av Sven Jerring. Då fanns ungefär radiomottagare. I april 1937 hade en miljon radiolicenser tecknats. År 1938 läste för första gången en kvinna nyhetssändningarna. Det blev folkstorm och växeln blockerades av alla som protesterar mot nymodigheten att höra en kvinnlig röst i radion. på webben Ungefär en miljon människor besöker en genomsnittlig vecka. Minisajten, som är s sajt i äldre mobiler, har cirka unika besökare i veckan, och m., som används i nya smarta mobiler, ca s mest populära program på webben är P3 dokumentär, P1 Sommar och Mammas nya kille. Podd Poddradio är program som laddas ner från webben eller med hjälp av appen Sveriges Radio Play för Iphone eller Androidtelefoner. Sedan kan man lyssna på programmet i datorn eller i en smart mobiltelefon, exempelvis på flyget. Drygt två procent av befolkningen, cirka , säger att de prenumererar på programserier, podd, och sju procent, cirka , säger att de laddar ner enskilda program då och då. Play Ungefär använder s app Play varje vecka eller oftare. I Play kan man lyssna på 50 direktsända kanaler. Här finns inte bara alla fm-kanalerna, utan också de kanaler som enbart finns på webben eller i digitalradio. Man kan också höra extrasändningar med sport och stora nyhetshändelser, och det finns hundratals olika poddradioprogram med tusentals avsnitt att lyssna på i efterhand. dab DAB-radio, eller digitalradio, går att lyssna på i Stockholm, Göteborg, Malmö och i Luleå. Ungefär 35 procent av befolkningen nås av DAB-sändningarna. DAB är en förkortning för Digital Audio Broadcasting och är den tekniska benämningen för ett digitalt sändarnät för radio. Digitalradio ger lyssnarna möjlighet att höra fler kanaler med högre ljudkvalitet. Via DAB sänder för närvarande följande kanaler: P1, SR Minnen, P2 Klassiskt, SR Sisuradio, P3 Star, P4 Radioapans knattekanal, SR Världen, DAB-event. Möjlighet finns att vid speciella tillfällen utöka antalet kanaler. Frågan om en framtida utbyggnad av digitalradion behandlas av den statliga Public service-kommitten. Ett förslag väntas i september Inbäddad spelare Alla program och ljudfiler på kan publiceras i en inbäddad spelare på en annan sajt, i en blogg eller på Facebook och vem som helst kan göra det. Enkelt uttryckt öppnas ett fönster till s sajt. Användaren kan stanna kvar på den sajt som han eller hon befinner sig på och via en länk lyssna på programmet från. Ljudfilerna ligger hela tiden kvar på SR:s servrar. Program via Spotify genomför under ett år ett försök med ett urval av radioprogram och kortare delar av program som kan nås via Spotify och Wimp (prenumererad musiktjänst som drivs av norska Aspiro)

10 Ny organisation ger nya program 2011 var året då s nya områdesorganisation började göra avtryck i sändningarna. Den nya geografiska indelningen ska få kanaler som tidigare inte haft något utvecklat samarbete att tillsammans göra spännande och engagerande innehåll för publiken. Det kan gälla sportevenemang som till exempel när de nordligaste kanalerna i område Norr samlas kring SM-veckan, ett mini-os, där man korar svenska mästare i 15 olika sporter. Eller som när P4-kanalerna i Mälardalen gick samman om en granskning av sjukvården. P4-kanaler i gemensam granskning Villkoren i vården var det samlande ämnet när P4-kanalerna i Mälardalen gemensamt granskade landstinget. Resultatet blev bättre inslag och större genomslag. Först träffades kanalcheferna i Uppland, Sörmland och Västmanland för att diskutera ett samarbete. Det resulterade i två gemensamma granskningar. I en av dem, om sjukvården i området, var även Radio Stockholm med. Tanken var att få större genomslag och göra mer genomarbetade inslag. P4 Västmanlands nyhetschef Anna Holm säger att de har kunnat använda varandras material för att sätta in problemen i ett större sammanhang. Resultatet av samarbetet blev reportage och program som man inte hade kunnat göra utan hjälp av varandra. Det här granskades Om det blivit krångligare för patienter att få vård. Om någon tvingats stå på sig för att få behandling. Hur sjukvården påverkas av kraftiga besparingar. Mer behöver göras för jämlikheten i vården, Nya svenskar får sämre vård, Rika får dyrare vård, Snart väntar sjukresor ut i Europa. Samarbete i direktsänding Tempot gick från noll till hundra I Studio 62 i Radiohuset i Stockholm är det lugnet före stormen. Om en halvtimme ska P4-kanalerna i Stockholm, Sörmland, Västmanland och Uppland sända ett telefonväkteri och socialminister Göran Hägglund svarar på frågor från lyssnarna om sjukvården. I dag är det första gången som kanalerna samsänder i Radiohuset i Stockholm, enligt den nya modellen. Det är också första gången Malin Marcko agerar producent och en rad frågor måste lösas: Hur kopplas samtal från telefon till kontrollbordet i en okänd studio? Vilka linjer går det att ringa ut på? Är Göran Hägglund på plats i Riksdagshusets radiostudio? Praktikanten Emma Hultgren gör sig redo att ta emot inkommande frågor via telefon och programledaren Urban Hedqvist strukturerar mejlfrågor samtidigt som teknikern Lars Willén testar ljudnivåer. Så är sändningen i gång. När teknikern testar nivåerna på nästa låt duckar Emma under bordet för att kunna fortsätta tala i telefon med en lyssnare och samtidigt ringer Malin Marcko upp pensionären Tyra som ska vara med i sändning. Göran Hägglund, som är jetlaggad efter att nyss ha kommit från USA, svarar tålmodigt de många lyssnarna som ringer in och samtidigt pågår kommunikationen mellan tekniker och programledare för fullt. Nu klipper vi för snart är det nyheter, säger teknikern. Så har en timme gått och alla pustar ut. Malin Marcko känner sig nöjd med sändningen även om hon inte vet exakt hur det lät. Tempot gick från 0 till 100. Skönt att vi hade Lars Willén här. Han var så trygg och gjorde det lättare för oss andra, säger hon

11 priser till sveriges radio 2011 Storslam för sveriges radio på stora journalistpriset tog hem priser i tre kategorier av fyra när Stora Journalistpriset delades ut hösten Förutom att Cecilia Uddén vann Lukas Bonniers Stora Journalistpris, fick Malin Olofsson och Daniel Öhman priset Årets avslöjande för reportageserien Matens pris, och Erik Hedtjärn och Amanda Glans vann i kategorin Årets berättare. Radiokören fick Regeringens hederspris Radiokören tilldelades det särskilda hederspriset för utomordentliga insatser för främjande och spridning av svensk musik i utlandet. Lotta Malmstedt fick journalistpris Reportern och producenten Lotta Malmstedt har tilldelats Barncancerfondens journalistpris 2010 för sitt reportage om etikgruppens arbete på barnonkologen i Lund. Olle Stenholm-priset till P1:s Medierna Redaktionen bakom Medierna i P1 tilldelades Olle Stenholms pris 2011 för pressetik och debatt. Naturmorgon fick Jarl Alfredius-stipendium Årets Jarl Alfredius-stipendium har tilldelats programmet Naturmorgon i P1. Vinnare i Guldspaden Guldspaden som delas ut av Grävande journalisters förening gick i radioklassen till Bo-Göran Bodins grävinsats om Fallet Johan och Kina Pohjanens och Alexander Gaglianos gräv När polisen är den misstänkta. Dessutom fick s och SVT:s gemensamma satsning Valpejl ett hedersomnämnande. Christer i P3 fick Steen Priwin-priset Christer Lundberg, från programmet Christer i P3, har tilldelats Steen Priwin-priset. Röda Korset-pris till hyllade grävreportrar Röda Korsets journalistpris 2011 tilldelades Bo-Göran Bodin och Daniel Velasco för deras reportage om tvångsvård av funktionshindrade barn. Reportagen sändes i Kaliber i november och december Unga Radioteatern vann dubbelt i Danmark Unga Radioteatern tog hem två priser i den nordiska barnmediafestivalen Prix Nordica. Föreställningen Buss 103: Kackerlackan vann första pris i den litterära klassen och tog dessutom hem det så kallade Hjärtepriset som delas ut till den pjäs som har berört juryn mest. P3 Dokumentär fick Lars Salvius-priset Lars Salvius-priset för 2010 har tilldelats P3 Dokumentär för sin nyskapande strävan att nå nya lyssnare med fördjupande berättelser om vår samtidshistoria. Anders Eldeman fick Leander-priset Melodikryssets programledare Anders Eldeman tilldelades 2011-års Zarah Leander-stipendium för sitt engagemang för det svenska musikarvet. flera priser till sr på Prix Italia Radioteatern vann pris i kategorin Radio Drama och P2 i kategorin Radio Music i årets upplaga av Prix Italia i Turin. Dessutom fick Dokumentärredaktionen ett hedersomnämnande i den prestigefyllda tävlingen. Guld till smartphonesajten s smartphonesajt tog 2011 hem guld i Svenska designpriset, device smartphone. Släktbands programmakare fick medalj Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström, som gör Släktband i P1, tilldelades Hans Järtas medalj i en ceremoni på Riksarkivet. Pionjärdykarna i Nordsjön på topp fem-lista i Berlin I den internationella tv- och radiotävlingen Prix Europa i Berlin hamnade Pionjärdykarna i Nordsjön av Martin Johnson på topp-femlistan över bästa radiodokumentärer. P4:s Lasse Persson utsedd till Månadens stockholmare Det handlar, tror han själv, om att insamlingen- Världens barn fick så stor uppmärksamhet i Stockholm 2011, och att P4 verkligen lyckades få folk att engagera sig. Play hyllades av tidningen Mobil Appen Play fanns med när tidningen Mobil listade de 50 bästa gratisapparna för Iphone. Klartext tilldelades Det lätta priset Klartext i P4 får Det lätta priset Sedan 1997 delar Centrum för lättläst ut priset till personer eller organisationer som gjort goda insatser för att öka begripligheten inom något område. Guldmobil till för Årets mobila nyhetstjänst Tidningen Mobils läsare röstade fram till Årets mobila nyhetstjänst. Motiveringen lyder: På språng passar ljud bättre än text. Med teknik som passar såväl smarta som mindre smarta mobiler levererar pristagaren färska nyheter och analys dygnet runt. Dessutom på flera språk. Lotta Bromé favorit igen Stora Radiopriset: Svenska folket valde för fjärde gången Lotta Bromé till bästa kvinnliga programledare. Kaliber Fick Advokatsamfundets journalistpris

12 bolagsstyrningsrapport 22 23

13 Inledning s styrelse har beslutat att följa svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Allmänheten finansierar s verksamhet genom radio- och tv-avgiften. Det är därför viktigt att styrs på ett sätt som innebär att bolagets medel används Avvikelser från Koden På följande punkter avviker s styrning från de regler som finns i Koden: Kodregel beskrivning avvikelse anledning 2.3, 2.6, Val och arvodering av styrelse och revisor Styrelsens arbetsformer Ersättningar till ledande befattningshavare på ett rationellt sätt och i överensstämmelse med givna förutsättningar. Av samma skäl är det också viktigt att allmänheten får möjlighet till god insyn i hur bolaget styrs. Koden tillämpas enligt principen följa eller förklara vilket innebär att ett bolag kan avvika från enskilda regler i Koden om en förklaring till avvikelsen anges. Valberedningens ledamöter är inte oberoende i förhållande till. Valberedningen lämnar inget motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse på Sveriges Radios webbplats. Valberedningen lämnar ingen redogörelse på årsstämma där styrelseeller revisorsval ska äga rum. Delårsrapporten granskas inte av bolagets revisorer. Valberedningen beslutar inte om ersättningar till samtliga ledande befattningshavare. Styrelsen fattar beslut om ersättning till vd och vvd. Vd fattar beslut om ersättning till underställda direktörer. Valberedningen beslutar om ersättning till årsstämmovalda ledamöter. Val och arvodering av styrelse och revisorer bereds av Förvaltningsstiftelsen, vilken fungerar som bolagets valberedning. Dess verksamhet regleras av stiftelseförordnandet. Enligt Aktiebolagslagen är bolaget inte skyldigt att avge delårsrapport. Enligt styrelsens arbetsordning beslutar vd ersättningen till underställda direktörer tillsatta av styrelsen. Så styrs s verksamhet styrs av regler som läggs fast av riksdag och regering. Med stöd av radio- och tv-lagen utformar regeringen det sändningstillstånd som bestämmer ramarna för verksamheten. Årligen utfärdar sedan regeringen anslagsvillkor vars funktion är att ange förutsättningar av väsentligen teknisk/administrativ karaktär. AB ägs formellt av Förvaltningsstiftelsen för AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Ledningen av utövas av styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen och svensk kod för bolagsstyrning. Sedan 2009 utgörs s verkställande ledning av verkställande direktör och vice verkställande direktör som båda har utsetts av styrelsen. Vd har det fulla ansvaret enligt aktiebolagslagen. I övrigt delar vd och vvd på ansvaret för att leda verksamheten. s verksamhet är organiserad i fyra enheter: Programenheten, Enheten för administration och teknik, Enheten för analys och kommunikation och Personalenheten. Direktionen utgörs, förutom av vd och vvd, av de fyra enhetscheferna och den biträdande programdirektören. Sedan 1 januari 2011 har Programenheten organiserat de producerande verksamheterna i områden. De lokala kanalerna är indelade i sex geografiska områden. Genreredaktionerna i Stockholm samlas också i områden. Ledningarna för respektive område har ett samlat planerings- och samordningsansvar för hela områdets verksamhet. Vid starten av nuvarande tillståndsperiod, , införde en ny styr- och planeringsprocess. Syftet är en mer överblickbar och tydlig styrning för att klara uppdraget och samtidigt öka flexibilitet och handlingsfrihet för att till exempel kunna genomföra förändringar snabbare. har fastställt nio strategiska mål för tillståndsperioden. Grunden för dessa är företagsledningens bedömning av hur verksamheten ska utformas och utvecklas för att nå företagets vision och för att de krav som ställs på ska uppfyllas. De nio långsiktiga målen utgår från tre övergripande områden: publiken, medarbetarna och ekonomin. I samband med att den nya styr- och planeringsprocessen infördes beslutades att en utvärdering skulle göras Översynen ledde till beslut om vissa förenklingar i rapportering och uppföljning av den lokala aktivitetsplaneringen. Samtidigt med översynen av aktivitetsplaneringen inleddes ett omfattande arbete med att utveckla ekonomistyrningen, med syfte att budgeten på ett bättre sätt ska utgöra styrinstrument för ledningen och samtidigt förenkla budgetprocessen. Publiken Fyra av s långsiktiga mål rör publiken. Som komplement till dessa fastställs årligen prioriteringar som ska vara vägledande för verksamheten. Sedan 2010 har en övergripande årscykel för planerings- och uppföljningsarbetet. En grundläggande del i årscykeln är det utbudsstrategiska arbetet, inklusive programbeställningsprocessen. När prioriteringarna för kommande verksamhetsår har fastställts i slutet av februari inleds arbetet med programbeställningar. Utbudsavdelningen ansvarar då för analyser av tidigare utbud, för att hämta in nya idéer, för samverkansmöten och för att överenskommelser om uppdrag diskuteras både internt och med externa produktionsbolag. Beställningsprocessen avslutas i september då beställning och ansvar för genomförande lämnas över från utbudsavdelningen till kanaler, redaktioner och externa producenter. Medarbetarna s personalpolitik är en förutsättning för att de långsiktiga medarbetarmålen ska uppnås. Personalpolitikens innehåll kan sammanfattas i fem kategorier: attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla personal. Arbete sker inom en rad områden: hälso- och arbetsmiljöarbete, kompetensutveckling, mångfald, rekrytering och miljöarbete. Mot bakgrund av s åldersstruktur är kompetensväxling ett nyckelord i styrningen. Nyckelkompetenser hos medarbetare som går i pension måste identifieras för att kompetensväxling ska ske. Samtidigt måste vakanta utrymmen användas strategiskt till riktade verksamhetsförändringar. arbetar med ett så kallat personalmåltal, som innebär att antalet heltidsanställningar ska vara oförändrat vid tillståndsperiodens slut, jämfört med dess början

14 Ekonomin En tydlig ekonomistyrning är av avgörande betydelse för att ska upprätthålla en ekonomi i balans och samtidigt skapa den flexibilitet och handlingsfrihet som fastställts i de strategiska målen. För att åstadkomma detta prioriterar resurserna vissa delar av verksamheten ska ha oförändrade resurser under lång tid medan andra delar prioriteras ner. Detta leder till ökade krav på prognosarbetet. Ett område som kräver detaljerad uppföljning är personalkostnaderna som är den minst rörliga delen av kostnadsmassan. Utöver det följs kostnadsutvecklingen i förhållande till externa indikatorer, till exempel SR-index 1 och konsumentprisindex. Den ekonomiska handlingsfriheten innebär att s ledning har möjlighet att göra nya satsningar i takt med omvärldsförändringar. s årscykel för planering och uppföljning Vd och vvd formulerar årliga riktlinjer för kommande års verksamhetsplaner. Riktlinjerna utgår från de krav som ställs i sändningstillståndet, de långsiktiga målen, prioriteringar och företagsledningens bedömning av hur verksamheten bör utvecklas. När riktlinjerna för kommande verksamhetsår har antagits och resurser fördelats till enheterna, ska respektive enhet formulera aktivitetsplaner för hur de nio målen ska nås och göra budget för verksamheten. Enheternas planer konsolideras till Sveriges Radios verksamhetsplan där man kan avläsa hur s arbete för att nå målen bedrivs. Under verksamhetsåret får företagsledningen månatliga uppföljningsrapporter. Tertialuppföljningarna (per april, augusti och december) är mer omfattande. Då följs aktivitetsplaner upp tillsammans med exempelvis särskilda satsningar, sändningstid, ekonomi, personal och externa indikatorer. Satsningar på utveckling s ledning planerar för utveckling av verksamheten under tillståndsperioden. Fem huvudområden har fastställts, där satsningar ska göras för att de strategiska målen ska nås. För dessa satsningar och utvecklingsprojekt avsätts särskilda resurser. Förutom ett stort antal satsningar på utveckling av utbudet, genomförs också projekt för att utveckla arbetsmetoder. Beslut om satsningar/utvecklingsprojekt och tilldelning av särskilda resurser följer den ordinarie årscykeln. När satsningar avslutats görs utvärderingar som ligger till grund för beslut om huruvida satsningen ska arbetas in i den ordinarie verksamheten eller om den ska avslutas och på vilket sätt erfarenheterna ska tas tillvara. Årsstämman Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ där ägaren utövar sin ägarmakt genom att bl.a. välja styrelse och revisorer, besluta om ansvarsfrihet för styrelse och vd, fastställa resultat- och balansräkningen, besluta om resultatdisposition och eventuellt lämna styrelsen direktiv för verksamheten. Sveriges Radio avviker från normalfallet då beslut om ändringar i bolagsordningen måste godkännas av regeringen innan de träder i kraft. Då ingår i en koncern med endast en ägare förekommer det även att ägaren lämnar direktiv av koncernpolicykaraktär direkt till koncernbolagen utanför stämman. På s årsstämma den 4 april 2011 i Stockholm deltog Förvaltningsstiftelsens ordförande som företrädare för ägaren, några styrelseledamöter, verkställande direktören, vice verkställande direktören, berörda medarbetare samt revisorer. Ersättning till styrelsen Årsstämman fastställer de stämmovalda ledamöternas arvoden. Till styrelsens ordförande utgår fast arvode med kronor. Till vice ordförande utgår ett fast arvode med kronor. Till övriga ledamöter utgår ett fast arvode med kronor samt arvode för varje bevistat helt sammanträde med kronor. Enligt s beslut får ordinarie arbetstagarledamöter och suppleanter för sådana ledamöter arvode med kronor respektive 850 kronor för varje bevistat helt sammanträde. Valberedning s ägare, Förvaltningsstiftelsen för AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, utgör bolagets valberedning. 1 SR-index har konstruerats för och tas årligen fram av SCB. Det kombinerar delar av KPI med löneutveckling och bygger på att andelen lönekostnader (AKI) uppgår till 50 procent och omkostnader (KPI exkl. livsmedel och bostad) till 50 procent. Ledamöter i Förvaltningsstiftelsens styrelse Journalisten Ove Joanson, ordförande, fr.o.m F.d riksdagsledamoten Åke Gustavsson, v. ordförande, nominerad av (S) F.d statsrådet Birgit Friggebo, fr.o.m. 2012, nominerad av (FP) F.d rektorn Birgit Hansson, nominerad av (V) Riksdagsledamoten Mats Johansson, nominerad av (M) Riksdagsledamoten Cecilia Magnusson, fr.o.m. 2012, nominerad av (M) F.d kommunalrådet Niclas Malmberg, nominerad av (MP) F.d regionrådet Johnny Nilsson, nominerad av (S) Skribenten Karin Perers, nominerad av (C) Riksdagsledamoten Helene Petersson, fr.o.m. 2012, nominerad av (S) Riksdagsledamoten Margareta Pålsson, nominerad av (M) Fil.kand Oscar Sjöstedt, fr.o.m 2012, nominerad av (SD) F.d riksdagsledamoten Inger Strömbom, nominerad av (KD) Styrelsens sammansättning och arbete Sammansättning s styrelse består av elva ordinarie ledamöter. Ordförande och sju ledamöter utses av aktieägaren på årsstämman. Enligt bolagsordningen är bolagets verkställande direktör ledamot av styrelsen. Två arbetstagarledamöter med suppleanter utses enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Uppgift för var och en av styrelsens ledamöter om ålder samt huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet, uppdrag i bolaget och andra väsentliga uppdrag och vilket år ledamoten invaldes i styrelsen framgår av årsredovisningen, se sidan Styrelsens arbete Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd arbetsordning som reglerar styrelsens inbördes arbetsfördelning, beslutsordning inom bolaget, styrelsens mötesordning samt ordförandens och vd:s arbetsuppgifter. Styrelsens arbete följer en fast procedur ägnad att säkerställa styrelsens behov av information och en lämplig arbetsfördelning mellan styrelsen och vd. Under räkenskapsåret 2011 avhöll styrelsen åtta sammanträden, vilket är lika många sammanträden som föregående år. Styrelsens arbete följer en årlig sammanträdesplan för beslut och information. Planen styrs i övrigt av den arbetsordning styrelsen fastställt rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas av styrelsen i dess helhet. Dessutom rapporterar bolagets revisorer till styrelsen varje år personligen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av bolagets interna kontroll. Vid denna rapportering deltar inte vd, vvd eller några tjänstemän. Enligt arbetsordningen analyserar styrelsen bland annat programutbudet och hur det förhåller sig till uppdraget, direktiv för och fastställande av långsiktiga planer, ekonomisk planering på lång sikt (bland annat budgetunderlag), direktiv för samt fastställande av årliga verksamhetsplaner, policyer, årsredovisning och public service-redovisning, lednings- och huvudorganisation, tillsättande av verkställande direktör och vice verkställande direktör, tillsättande och entledigande av samtliga direktörer på förslag av verkställande direktören, arbetsordning och programregler, principiellt viktiga yttranden och remisser samt mål och riktlinjer för affärsverksamheter. Styrelsens ordförande har med biträde av extern konsult utvärderat styrelsens och verkställande direktörens arbete och redovisat utvärderingarna för s styrelse. Utvärderingen av styrelsens arbete har även redovisats för Förvaltningsstiftelsens styrelse

15 Styrelsens sammansättning samt närvaro under sammanträden 2011 Utsedda av regeringen Agneta Dreber, ordförande 8 John Brattmyhr, 7 vice ordförande Tommy Adamsson 8 Fredrik Ahlkvist 8 Birgitta Johansson Hedberg 7 Mariette Manktelow 8 Anna Omstedt Lindgren 6 fr.o.m. april 2011 Soraya Post 7 Minoo Akhtarzand, 2 t.o.m. mars 2011 Verkställande direktör 8 Mats Svegfors, styrelseledamot enligt bolagsordningen Av personalorganisationerna utsedda ledamöter Anna Bubenko, 2 Journalistförbundet, ordinarie t.o.m. mars 2011 Kjell Cladin, Unionen 7 Ola Gäverth, 8 Journalistförbundet, suppleant t.o.m. mars 2011, ordinarie from april 2011 Peggy Hamberg, Unionen, 2 suppleant t.o.m. mars 2011 Ulrika Hyllert, 5 Journalistförbundet suppleant fr.o.m. april 2011 Åsa Wisborg, 4 Unionen suppleant fr.o.m. april 2011 Antal sammanträden (totalt 8) Kommittéer Styrelsen har inte inrättat några kommittéer eller utskott. Frågor som enligt Koden kan handläggas i utskott handläggs av hela styrelsen vid ordinarie styrelsemöte. Externa revisorer Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC), utsågs 1998 till revisionsbolag i Sveriges Radio. Årsstämman har år 2008 för tiden till slutet av 2012 års årsstämma till revisor i bolaget utsett PwC till revisionsbolag med auktoriserad revisor Anna Hesselman som huvudansvarig revisor. Enligt bolagsordningen behöver det inte finnas suppleant för revisorn om denna är ett revisionsbolag. Regeringen har år 2009 för tiden till slutet av 2012 års årsstämma utsett auktoriserad revisor Nicklas Kullberg till revisor och auktoriserad revisor Carina Åkesson till revisorssuppleant. Revisorerna granskar årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vd:s förvaltning av företaget. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägaren i revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna redogörelse till företagsledningen, vilken i sammandrag också delges styrelsen. Revisorerna deltar årligen på ett styrelsemöte. Vd, vvd och tjänstemän deltar inte under denna punkt på styrelsemötet. Revisorernas arvode för andra uppdrag än revision har under de tre senaste åren uppgått till kronor, varav kronor avser räkenskapsåret 2011, kronor avser räkenskapsåret 2010 och kronor avser räkenskapsåret Intern kontroll En särskild rapport över den interna kontrollen har tillställts Förvaltningsstiftelsen i egenskap av enda aktieägaren. Någon internrevisionsfunktion finns idag inte upprättad inom. Styrelsen har prövat frågan och beslutat att befintliga strukturer för uppföljning och utvärdering av den interna kontrollen ger ett tillfredsställande underlag för styrelsens utvärdering av den interna kontrollen. För vissa specialgranskningar kan också externa insatser göras. Beslutet omprövas årligen. Vd och direktion Vd leder verksamheten i enlighet med aktiebolagslagen och den antagna arbetsordningen för styrelsen jämte instruktioner för arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt för ekonomisk rapportering tillika arbetsinstruktion för vd. Vd ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändiga och så fullständiga beslutsunderlag som möjligt. Vd och vvd har ett gemensamt ansvar och utgör tillsammans s ledning. Direktionsarbetet har moderniserats och handlingarna läggs i en gemensam databas (skedde 2009/2010). Direktionen har möten varje vecka där aktuella ärenden föredras för vd:s beslut. Mötesprotokoll förs. s direktion består av sju personer, varav tre är kvinnor. Under året var en man (direktionsadministratören) adjungerad till direktionen. Styrelsen har ansvaret för att det finns ett effektivt system för internkontroll och riskhantering. Till vd har delegerats ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl direktion som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policyer, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter. Uppgift för verkställande direktören och vice verkställande direktör om ålder samt huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet, väsentliga uppdrag utanför bolaget och väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som har betydande affärsförbindelser med framgår av årsredovisningen, se sidan 65. Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare Årsstämman godkände 2011 styrelsens förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och vice verkställande direktören samt följande personer: administrativa och tekniska direktören, programdirektören, biträdande programdirektören, personaldirektören och analys- och kommunikationsdirektören. Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande ska gälla med följande preciseringar. Styrelsen fastställer verkställande direktörens och vice verkställande direktörens löner och andra anställningsförmåner. Ersättning till övriga ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Lönen skall vara marknadsmässig, konkurrenskraftig (ej löneledande), individuell, rimlig, ändamålsenlig, takbestämd, transparent redovisad och bygga på befattningens krav. Rörliga lönedelar skall inte förekomma och inte heller bonus- och incitamentsprogram. Förutom betald radio- och tv-avgift förekommer inte icke monetära förmåner. Särskilda pensionsutfästelser utöver normala avtalspensioner ska inte förekomma för ledande befattningshavare, förutom för verkställande direktören, där årligen betalar en pensionspremie motsvarande tre inkomstbasbelopp per kalenderår. Särskilda avtal om avgångsvederlag skall inte förekomma förutom för verkställande direktören och vice verkställande direktören. Om verkställande direktören väljer att säga upp avtalet äger rätt att påfordra en uppsägningstid om sex månader. Om säger upp avtalet med verkställande direktören skall uppsägningstiden vara 12 månader. Vid ny anställning eller annan förvärvsverksamhet under uppsägningstiden skall uppsägningslönen reduceras med motsvarande belopp. Om vice verkställande direktören väljer att säga upp avtalet äger rätt att påfordra en uppsägningstid om sex månader. Om säger upp avtalet med vice verkställande direktören skall uppsägningstiden vara sex månader. Vid uppsägning från företagets sida utgår utöver uppsägningslönen även avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Vid ny anställning eller annan förvärvsverksamhet skall ersättningen från Sverige Radio reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Avtalat avgångsvederlag för nuvarande vice verkställande direktören avser kortare tid än vad som gäller enligt regeringens ovan angivna riktlinjer. Principerna överensstämmer, efter vissa förtydliganden, med de principer som gällt tidigare. Bolagsstyrningsrapporten är inte granskad av bolagets revisorer

16 Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden AB är ett helägt dotterbolag till Förvaltningsstiftelsen för AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Förvaltningsstiftelsen). Förvaltningsstiftelsen, organisationsnummer , med säte i Stockholm, är moderstiftelse i public service-koncernen som utöver AB även äger programföretagen Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Förvaltningsstiftelsens uppgift är att främja programföretagens självständighet. Koncernredovisning för public service-koncernen upprättas av Förvaltningsstiftelsen. Programföretagen äger tillsammans Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF). äger 34 procent av aktierna i RIKAB och 34,4 procent av aktierna i SRF. SRF äger fastigheter som programföretagen utnyttjar i sin verksamhet samt handhar vissa gemensamma servicefunktioner, till exempel arkiv, bibliotek och ekonomi- och personaladministration. Under året har beslut fattats att avveckla företagshälsovården. äger till 100 procent tre vilande dotterbolag, Sveriges Lokalradio AB, Sveriges Riksradio AB och och TV Teknisk Utveckling AB. Information om verksamheten bedriver radioverksamhet i enlighet med det av regeringen givna sändningstillståndet. Verksamheten finansieras av radio- och tv-avgifter som samlas in av RIKAB. Årets verksamhet har byggt på det sändningstillstånd som regeringen gett för perioden , samt de anslagsvillkor som förelagts företaget inför året. sänder i fyra rikstäckande kanaler och i 28 lokala kanaler. Dessutom finns s utlandsutbud för nedladdning via webben. erbjuder också ett kompletterande utbud över det digitala nätet och över internet. Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter räkenskapsårets utgång Under året inleddes en utredning om villkoren för public service-koncernens verksamhet från och med Utredningen kommer att presenteras hösten

17 Fem år i sammandrag Belopp i mkr Erhållna avgiftsmedel 2 571, , , , ,1 Avgår: överfört till Rikab och SRF -160,5-170,3-160,6-162,2-165,0 Summa 2 410, , , , ,1 Övriga inkomster 52,3 60,4 67,0 63,3 67,4 Totalt 2 463, , , , ,5 Kostnader Övriga externa kostnader -968,3-904,3-850,4-826,2-705,8 Personalkostnader , , , , ,3 Sändningskostnader -278,2-280,4-256,4-284,2-336,2 Summa , , , , ,3 Avskrivningar -78,5-87,9-49,8-49,4-29,7 Räntenetto 11,2 3,4 3,4 21,9 16,3 Skatt -1,5-1,2-1,1-3,2-1,5 Årets totala underskott (-) / överskott (+) -50,0-1,3 73,9 104,3 29,3 Förändring av periodiserade avgiftsmedel 50,0 1,9-73,6-103,7-29,1 Resultat enligt årsredovisningens 0,0 0,6 0,3 0,6 0,2 resultaträkning Vid årets början periodiserade avgiftsmedel 367,9 369,8 296,2 192,5 163,4 Förändring av periodiserade avgiftsmedel -50,0-1,9 73,6 103,7 29,1 Vid årets slut periodiserade avgiftsmedel 317,9 367,9 369,8 296,2 192,5 Balansomslutning 807,1 867,2 821,8 799,1 713,7 Sändningstid i timmar 1) Kostnad per sänd timme i tkr 12,9 11,0 10,3 10,1 10,7 Medelantal årsanställda 2) Personalomsättning i procent 3) 4,6 4,2 3,1 3,8 12,9 Sändningstid per anställd i timmar 1) Marknadsandel (= andel av det samlade radiolyssnandet) i procent Daglig räckvidd (= hört något, genomsnittligt dygn) i procent av hela befolkningen 4) 1) Inför tillståndsperioden gjorde en översyn av hur sändningstiden tydligare skulle beskrivas. Varje kanal redovisas endast en gång oavsett på hur många plattformar utbudet tillgängliggörs samtidigt/parallellt. Motsvarande siffror för perioden har ändrats för att erhålla jämförbarhet. 2) Vid beräkning av medelantalet anställda exkluderas samtliga tjänstlediga samt projekt- och mångfaldsanställda (medverkandeanställda). 3) Personalomsättningen exklusive omställningsprogrammet uppgick till 4,4 procent för ) Uppgiften är hämtad från SIFO:s sista radiomätning Ekonomi och finansiering avviker från den kommersiella radiomarknaden genom att det övergripande målet, att ge avkastning på aktieägarnas kapital, inte ingår i de krav som ägaren ställer. I ekonomiska termer innebär detta att verksamheten drivs utan vinstintresse och att avgiftsmedel som erhållits under räkenskapsåret ska täcka kostnaderna för verksamheten. ska inom den tillgängliga ekonomiska ramen göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med verksamheten. Verksamheten ska bedrivas rationellt. Utvecklingen av verksamheten ska bland annat syfta till ökad effektivitet och förbättrad produktivitet. Hanteringen av de finansiella riskerna sköts enligt principer som fastställts av styrelsen. Enligt dessa principer minimeras de risker som identifierats inom likviditetsförvaltningen. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom den särskilda avgift som uttas för innehav av tv-mottagare. Storleken av denna radio- och tv-avgift bestäms av riksdagen. Radio- och tv-avgifterna inkasseras och förvaltas av RIKAB. Månatligen rekvireras en tolftedel av årsanslaget. Erhållna avgiftsmedel om 2 571,4 mkr, vilket motsvarar 37,5 procent av public servicekoncernens totala intäkter, är avsedda att täcka såväl drift- som investeringsutgifter. Efter medelsavstående till RIKAB och SRF återstår 2 410,9 mkr. Utöver detta har bolaget utnyttjat periodiserade avgiftsmedel från tidigare år uppgående till 50,0 mkr. Bolaget har även externa rörelseintäkter uppgående till 52,3 mkr (se not 3). Bolagets totala intäkter uppgår till 2 513,3 mkr, vilket är en ökning med 100,1 mkr jämfört med Rörelsens kostnader uppgick till 2 517,0 mkr, vilket är en ökning med 122,8 mkr jämfört med Av balansräkningen framgår att balansomslutningen minskat med 60,1 mkr. Sidoverksamhet s medelstilldelning ska användas till företagets kärnverksamhet, det vill säga radioverksamhet i allmänhetens tjänst. Medlen skall också i förekommande fall användas till kompletterande verksamhet, det vill säga verksamhet som syftar till att utveckla kärnverksamheten och förbättra möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra sig denna. Utöver detta bedriver viss sidoverksamhet. har definierat sin sidoverksamhet till att omfatta uthyrning av Berwaldhallen, studior i Radiohuset, försäljning av program samt produkter för marknadsföringsändamål. Sidoverksamheter till s sändningsverksamhet skall bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamhet skall, enligt anslagsvillkoren, redovisas i en egen resultat- och balansräkning. Redovisning enligt den s.k. Transparenslagen upprättas också. Sidoverksamhetens resultat- och balansräkning framgår av not 4. Investeringar i teknik Årets investeringsverksamhet har präglats av teknisk förändring. Övergången från Novell till Microsoft (förändrad hantering av behörighetskontroll vid inloggning) har tillsammans med byte av operativsystem gjort att alla delar av systemmiljön behövts bytas ut under året. Större satsningar under året Enhetlig telefoni har under året genomfört en koncerngemensam upphandling av telefoni som tjänst. Det betyder att drift och utrustning administreras och ägs av ett externt bolag som levererar telefoni som en funktion till koncernbolagen. Personliga skrivbordstelefoner och bärbara telefoner har huvudsakligen ersatts av MEX (Mobil EXtension). System Arbete med ett nytt system för Trafikredaktionens ärendehantering har pågått under hösten. Lansering sker tidig vår Ett stödsystem för programbeställningsprocess (utbudsplanering och kalkylering) tas i drift runt årsskiftet. Arbetet under året har handlat om utredning av behov och val av plattform. Teknikvalet är nytt och hänger samman med övergången till Windows 7. Server och lagring För att minska kostnaden för drift och återanskaffning har servrar konsoliderats och centraliserats. Servermiljön i Radiohuset i Stockholm har kompletterats med nya lagrings- och backupstrukturer. Ljudlager har anskaffats och driftsatts under första kvartalet 2011 samt kompletterats löpande under året. Arbetet med konsolidering och områdesindelning av 32 33