Utbildning och Nulägesanalys Definitionerna: Vad menar vi? Detta måste förtydligas.

Transkript

1 Utbildning och Nulägesanalys Definitionerna: Vad menar vi? Detta måste förtydligas. Utbildning: Vad är målen? Mätbara och konkreta för att kunna möte effekten. EX kommer kund med RS ska kunden bli ERBJUDEN att rampen ska läggas ut. Ska vi lägga ner pengar på punktskrift? Ytterst få som kan läsa detta. Förarna problem att föraren inte få information eller för står inte varför man ska göra det. Målen ska styra inkl egenkontroll och uppnår man inte målen blir det konsekvenser. Ställ krav på mål i avtalen och följ upp. Reseträning - Övningstillfällen för handikappföreningar och förare, ex vad krävs för att gå ombord på ett tåg/buss. Båda parter måste öva. Utbildning för politiker: ska finnas men på vilken nivå. Arbeta med att förankra med handikapporganisationerna om att de går ut med detta för att slippa/undvika att man tar upp det negativa Utbildning grundpunkter för en utbildning som alla ska göra för tågoperatörerna ska kunna utforma det exakta innehållet - för alla tågoperatörerna, bussbranschen och serviceresor. Ansvar Samtrafiken Samtrafiken ska ta fram ett utbildningspaket för hela landet - med punkter vad utbildningen ska innehålla för tågoperatörerna, bussbranschen och serviceresor. Detta ska ske i kombination med mål (lokala) och de ska styrande mot målen. NULÄGE: Rullar allt som vanligt fungerar det ganska bra i normalläge och det är ganska tillgängligt MEN händer något - då uppstår problemen. Det nybyggda blir relativt tillgänglig men det blir fortfarande många misstag och ogenomtänkta lösningar. Landet börjar bli tillgängligt men användbarheten har stora brister. Kundens uppfattning - det fungerar inte - för ovana kunder. Det behövs en genomlysning för att få veta mer om kundens uppfattning - samma frågor i hela landet för att kunna göra jämförelser. Åker man oftare upplever man att det fungerar bättre. Skapa utvecklingsgrupp för KOLLBAR - Svensk Kollektivtrafik - ansvarig. Politiker många politiker åker inte själva kollektivt - skyller på tidsbrist? Det ska fungera men inte kosta något. Trögheten: strukturer och teorier finns, kraven är orimliga så man får inget gjort. Och de som ska ansvara för genomförandet saknar kunskap. Lösning: dialog och information, utbildning.

2 Trafikförsörjningsprogram Reflektioner; Hur många andra jobbar med tillgänglighetsarbete? Olika aktörer har kommit olika långt. Konflikter mellan olika organisationers uppdrag i dessa frågor, kan leda till resultat som inte har den totala användbarheten. Liknar miljöfrågorna som också var trögt inledningsvis. Vi behöver hitta ett gemensamt språk och den politiska agendan för att det ska lossna. Idag är det mycket personstyrt, det behövs en eldsjäl. Vem som råkar komma in på området (i organisationen) leder till resultatet. Allt får dock inte fastna hos eldsjälen. Kanske måste den personen också kliva åt sidan för att arbetet ska komma vidare. Börja med att titta på sig själv - en god start. Många som jobbar i branschen reser inte själva = har låg kunskap om helheten i systemet. Borde finnas en funktion för dessa frågor i varje organisation. Fler bilder som i sig lämnar mer information om hur det ser ut på exempelvis på en hållplats. Vart börjar man? Behöver gräva djupare med hjälp av andra. Glöm inte att de funktionsnedsatta själva är experterna. Mycket finns att göra på informationssidan, mycket glöms bort men man får inte låta sig nedslås av det utan jobba vidare och ändå se att det som står är mycket värt. Inte glömma bort det med läs- och skrivsvårigheter. Nyttigt med referensgrupper. Någon form av rimliga mål och riktning inom ramen för Samtrafiken.

3 Trafikförsörjningsprogrammet Hur blir det med glesbygden om också vi drar ned på tillgängligheten? Vad är rimligt att förvänta sig av tillgänglighet på alla hållplatser (glesbygden). Skolskjutsarnas hållplatser? De flyttas ju ofta. Hållplatser utifrån ett kortsiktigt behov? Stopp vid icke ordningsställda hållplatser, typ "vinkhållplatser". Konflikter med andra politiska önskemål/krav. Typ "nattstopp" ur ett trygghetsperspektiv (stopp mellan hållplatser för att öka trygghetskänslan, risk för överfall etc). Andra tillgänglighetskrav - social och digital tillgänglighet. Prova på aktiviteter för ex chaufförer, köra rullstol, vara blind etc. Testa i sin egen verksamhet. Nyttig medvetenhetsövning. Kan Samtrafiken ta fram ett sådant paket/koncept? Kravställande vid upphandling. Kan vara svårt att driva igenom, ex. med ekonomerna om kostnadsdrivande krav. Vilken kvalité förväntar sig kunderna, måste vägas in i upphandlingarna. Vad får kosta? Kommunikation också en typ av tillgänglighet som inte får glömmas bort Varför ska vi behöva motivera kostnader för tillgänglighet i en upphandling? Politikerna måste, i och med att marknaden är avreglerad, ställa tydligare krav. Idag tolkar vi olika. Svårt som kravställare i upphandling. Minskade kostnader för den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänst) borde kunna motivera högre krav/kostnader i den allmänna kollektivtrafiken. Så upplevs det inte idag. Flextrafik ett bra alternativ till färdtjänst, eller att skjuta upp "färdtjänstdebuten" Mål i TFP, tydliga och mätbara behövs. Även uppföljning. Kopplingarna till ex. kommunerna kan vara otydliga. Olika terminologi och olika mål blir svåra. Politisk beställning via TFP om att det ska vara tillgängligt. Åtgärder ska marknadsföras. Svårigheter kring att vi många olika parter med olika ansvarsområden ställer till en del problem, framför allt i att samverka kring åtgärder. Pengar finns hos den ena och inte hos den andra etc, olika prioriteringar i tid. Åtgärder som sker hos den ena men som inte kommunicerats med den andra.

4 Förändrat kundbeteende noteras, större krav ställs idag än tidigare. Ex. att bussen ska vara punktligare, på sekunden. Digital tillgänglighet. App en kan vara en bra kanal. Diskussion om att utveckla ytterligare med tillgänglighetsinformation. Kan idag se byten etc. Använda genomgående färger för ex. linjer i all kommunikation. Kontanthantering? Problem- och lösningsdiskussion. Via mobilbiljett i app? Reseplanerare med störningsinformation Se goda exempel från andra. Biljettsystemens tillgänglighet? Kontraster, blindskrift (tuschskärm kontra blindskrift). Lika mål i TPF mellan RKTM. Öppna jämförelse ett verktyg för uppföljning? Önskvärt med mer samverkan (likhet) mellan olika RKTMs TFP.

5 Organisation Gemensam standard för tillgänglighet Svårt att "hinna" ta fram en standard eftersom mycket redan är gjort. Exempel: TSD och kontrastmarkering av trappor. Vilka andra aspekter behöver vi ta höjd för vid användning av regelverket? Hur kommer rätt kompetens in i processen tidigare? Inte bara svara på remissen, vid fel kan man insatta läge inte backa så långt. Information är en sak vi kan göra. Vi måste hitta ett sätt att göra detta på ett samordnat sätt. RKM finns inte med i utvecklingen av den regionala planeringen. RKM får inte vara med i viktiga processer, ses inte som en naturlig motpart. TSD ställer krav på inventering, Transportstyrelsen har inte bjudit in RKM i processen, detta blir en skrivbordsprodukt. Samtrafikens tillgänglighetsgrupp kan vara ett forum för att hitta en standard som vi skulle kunna enas om, en gemensam målbild för oss alla, en del har något att sträva efter, andra får vänta in detta. Det är viktigt att ledningen, både förvaltningsledning och politisk ledning godkänner skrivningar, ambitioner om tillgänglighet. Endast då kan man få in det i riktlinjer, avtal etc. Vilket gör att åtgärder kommer tillstånd. Detta ger också mandat för enskilda tjänstemän att vara jobbiga :-)