- PDF Gratis nedladdning

Transkript

1 onsdag den 1 juni 211

13 Energiflöden i atmosfären reflekterat solljus 17 inkommande solljus 342 värmeutstrålning mot rymden 23 spridning och reflektion mot partiklar, moln m.m. reflektion mot jordytan Från En varmare värld (Monitor 18) absorption vid jordytan absorption i atmosfären uppåtstigande varmluft avdunstning och kondensation av vattenånga 19 4 absorption och återutsändning av värmestrålning 324 absorption vid jordytan 3 39 värmestrålning från jordytan direkt värmestrålning mot rymden onsdag den 1 juni 211

14 Växthuseffekten Atmosfär som inte absorberar värmestrålning Atmosfär som absorberar värmestrålning solljus värmestrålning solljus värmeutstrålning mot rymden (lika stor som i fallet t.v.) atmosfären absorption och återutsändning av värmestrålning förstärkt värmestrålning från jordytan jordytan Från En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

15 Jordens klimat sett i geologisk tidsskala Jorden bildas, ytan börjar svalna Livet uppstår Fotosyntes, stigande syrgashalt i atmosfären Nedisningar Nedisningar Flercelliga livsformer expanderar arkeikum proterozoikum fanerozoikum miljoner år tillbaka i tiden Nedisningar Nedisningar Meteoritnedslag, dinosaurierna dör ut kambrium ordovicium silur devon karbon perm trias jura krita miljoner år tillbaka i tiden tertiär Kraftig men tillfällig uppvärmning Antarktiska inlandsisen börjar bildas Grönländska inlandsisen börjar bildas Mer omfattande nedisningar börjar paleocen eocen oligocen kvartär miljoner år tillbaka i tiden miocen pliocen Från En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

16 Solinstrålning, temperatur och koldioxidhalt under gångna istider W/m (skillnad från nutid) Solinstrålning sommartid i norr 4 år före nutid C (skillnad från nutid) Lufttemperatur i Antarktis 4 år före nutid istid istid istid istid interglacial interglacial interglacial interglacial holocen ppm 28 Koldioxidhalt i atmosfären år före nutid Från Petit et al. (1999) och En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

17 Årsmedeltemperatur avvikelse från medeltemperaturen C Hela jorden kraftig El Niño +, utjämnat medelvärde Pinatubo, , Norra halvklotet +,, , Södra halvklotet +,, Från Climate Research Unit, Univ. of East Anglia, och En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

18 Temperaturförändringar Temperaturförändringar Från IPCC (21) och En varmare värld (Monitor 18). C / decennium + 1, onsdag den 1 juni 211 +,

19 C +6 Årsmedeltemperatur i Sverige utjämnat medelvärde genomsnittsnivå (+ 3, C) Från SMHI och En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

20 Nederbördsförändringar % / sekel Från IPCC (21) och En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

21 Förändringar som skulle kunna påverka jordens klimat antal solfläckar 1 Solaktivitet explosivitetsindex 7 6 Explosiva vulkanutbrott Tambora Krakatau Pinatubo ppm Halter av växthusgaser i atmosfären koldioxid metan dikväveoxid Temperaturförändringar på norra halvklotet C avvikelse från medeltemperaturen i slutet av 18-talet +,8 +,6 +,4 +,2, Från Hoyt och Schatten (1998), World Data Center A for Solar-Terrestrial Physics, Briffa et al. (1998), IPCC (21), Mann et al. (1999) samt En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

22 Faktorer som har förändrat strålningsbalansen i atmosfären Osäkerhetsintervall TILLFÖRLITLIG BEDÖMNING Växthusgasutsläpp (CO 2, CH 4, N2O, ozonnedbrytande och fluorhaltiga gaser) Bästa skattning MINDRE SÄKER BEDÖMNING Ozonuttunning i stratosfären Förhöjd ozonhalt i troposfären Sulfatpartiklar OSÄKER BEDÖMNING MYCKET OSÄKRA BEDÖMNINGAR Organiska partiklar från fossila bränslen Partiklar från biobränslen Indirekt effekt av partiklar (ökad reflektivitet hos moln) Förändrad markanvändning Mineralstoft Sotpartiklar från fossila bränslen Variationer i solens ljusstyrka 2 1 AVKYLANDE EFFEKT strålningsdrivning (W/m ) VÄRMANDE EFFEKT Från IPCC (21) och En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

23 Koldioxidutsläpp från fossila bränslen i olika delar av världen miljoner ton/år räknat som kol 2 Ekonomisk kris efter kommunismens fall 2 Kraftiga höjningar av oljepriset 1 1 Västeuropa (inkl. östra Tyskland) Östeuropa (inkl. hela f.d. Sovjetunionen) Utomeuropeiska industriländer (USA, Kanada, Japan, Australien, Nya Zeeland) Utvecklingsländer Andra världskriget; Tysklands sammanbrott Depression Tidig industrialisering i Västeuropa Revolution i Ryssland, inbördeskrig Kinas stora språng Från Marland, Boden och Andres, CDIAC, samt En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

24 Koldioxidutsläpp från mänsklig verksamhet miljoner ton/år räknat som kol 8 7 Hela världen Hälften av världens hittillsvarande förbränningsutsläpp har ägt rum sedan senare delen av 197-talet Avskogning Cementtillverkning Förbränning av fossilgas Oljeförbränning Förbränning av fasta bränslen Sverige Cementtillverkning Förbränning av fossilgas Oljeförbränning Förbränning av fasta bränslen Från Marland, Boden och Andres, CDIAC; World Watch Institute; Sveriges rapportering till Klimatkonventionen; Houghton (22) samt En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

25 Koldioxidutsläpp per capita ton CO /capita år 2 > <1 Från Klimatkonventionen; Marland, Boden och Andres, CDIAC; samt En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

26 Fyra framtidsvärldar Mycket snabb ekonomisk tillväxt. A1 Världsbefolkningen kulminerar vid tjugohundratalets mitt och minskar därefter. Snabb utveckling av nya och effektiva tekniska lösningar. Ökad enhetlighet mellan olika regioner och ökat kulturellt och socialt utbyte. Påtagligt minskade skillnader i inkomst per capita mellan olika delar av världen. Tonvikt på ekonomi En mycket heterogen värld, känne- A2 tecknad av självförsörjning och bevarade lokala särdrag. Mycket långsam utjämning av skillnaderna i födelsetal mellan olika delar av världen, vilket medför en fortlöpande ökning av världsbefolkningen. Den ekonomiska utvecklingen har huvudsakligen en regional inriktning. Splittrad och långsam teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt per capita. Global inriktning Regional inriktning Ökad enhetlighet mellan olika regioner. B1 Samma befolkningsutveckling som i framtidsvärld A1. Snabb ekonomisk omställning till ett tjänste- och informationssamhälle med minskad råvaruanvändning och utveckling av rena, resurssnåla tekniska lösningar. Globala satsningar på ökad rättvisa och ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, dock utan särskilda insatser mot klimatpåverkan. Tonvikt på miljö Lokala satsningar på miljövård, social B2 rättvisa samt ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Fortlöpande ökning av världsbefolkningen, dock långsammare än i framtidsvärld A2. Intermediär ekonomisk tillväxt. Långsammare och mer splittrad teknisk utveckling än i framtidsvärldarna A1 och B1. Från Nakicenovic et al. (2) och En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

27 Utsläppsscenario B2 Utsläppsscenario A2 Medeltemperaturens förändringar under tjugohundratalet C Från IPCC (21) och (Monitor 18). En varmare värld onsdag den 1 juni 211

28 Årsnederbördens förändringar under tjugohundratalet Utsläppsscenario A Utsläppsscenario B2 Från IPCC (21) och En varmare värld (Monitor 18) % onsdag den 1 juni 211

29 2 Ett stabiliseringsscenario 8 6 Global temperaturförändring ( C) 1 Koldioxidutsläpp (miljarder ton kol/år) Koldioxidhalt i atmosfären (ppm) 3 1, 1, Havsnivåförändring (m) bidrag från Grönland och Antarktis* 8 6 4, termisk expansion * bergsglaciärer kan bidra med ytterligare någon eller några dm Från IPCC (21), Huybrechts och De Wolde (1999) samt En varmare värld (Monitor 18). onsdag den 1 juni 211

30 Skåne efter en höjning av havsnivån med 1 meter Torekov Båstad km Osby Vejbystrand Ängelholm Örkelljunga Höganäs Broby Åstorp Klippan Perstorp Hässleholm Helsingborg Bjuv Bromölla Kristianstad Landskrona Svalöv Höör Tollarp Åhus Kävlinge Eslöv Hörby Löddeköpinge Bjärred Lomma Lund Kivik Malmö Staffanstorp Sjöbo Tomelilla Simrishamn Svedala Skurup Skanör Falsterbo Vellinge Höllviken Trelleborg Ystad Tätort Från En varmare värld (Monitor 18). Översvämmat område onsdag den 1 juni 211

41 Svavelsyra (H2SO4) Salpetersyra (HNO3) +H2O Surt regn +H2O SO2 Försurning NOx Bildas vid all typ av förbränning med fossila bränslen Bildas vid all typ av förbränning onsdag den 1 juni 211

45 onsdag den 1 juni 211 Surt regn

46 Naturligt ph,6 Nu ph 4,4 ph Markförsurning Surt regn Sjöförsurning Åtgärder onsdag den 1 juni 211

47 Bild H + + OH - H2O Buffert Kalk Kalkrik mark Till slut försuras marken Marken kan neutralisera en del Markförsurning Bild Urlakning av näringsämnen Vätejoner knuffar ut metalljoner (Ca 2+, Mg 2+, K + ) Kalkfattig mark Direkta skador Skog Indirekta skador Aluminium frigörs Barr och rötter Brist på näringsämnen onsdag den 1 juni 211

50 Antalet arter minskar kraftigt 19 - ph ph 4, Näringskedjorna förändras Arter dör ut Klart vatten Gyttjig botten Vitmossa Var femte sjö är försurad Sjöförsurning Vissa sjöar helt döda Bakterier dör När marken är försurad försuras sjöarna Svampar tar över som nedbrytare Toppkonsumenterna skadas onsdag den 1 juni 211 Giftiga metaller tas upp av växtplankton Anrikas Al 3+ fälls ut på gälar Fiskar dör När marken är försurad När förmn

52 onsdag den 1 juni 211 Försurning

54 Tusentals sjöar varje år Löser på kort sikt Kalkning Åtgärder Andel försurad skog halverats till ca 1 % Resultat Industrier använder filter Utsläppen minskar 3% försurade sjöar Bensin sänker svavelhalten SO2 NOx Bilar katalysator Minskat 6% på 1 år Minskat 2% på 1 år onsdag den 1 juni 211