Miljömålsprogram för Härnösands kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljömålsprogram för Härnösands kommun"

Transkript

1 Miljömålsprogram för Härnösands kommun

2

3 Förord Varje dag är ett gyllene tillfälle att forma morgondagen. I Härnösand har vi valt att aktivt arbete för en bättre morgondag för nuvarande och kommande generationer. Dokumentet du nu har i din hand är ett steg mot en hållbar utveckling, där vi hushåller med naturresurserna och minskar miljöpåverkan på lokal och global nivå. Härnösands miljömål är en del av det nationella och regionala miljömålsarbetet. Men med de lokala miljömålen har vi möjlighet att fokusera på områden som vi tycker är viktiga i Härnösand, och som vi tillsammans ska försöka uppnå. På lokal nivå blir arbetet konkret. I Härnösand spelar alla roll- och därför har alla i kommunen möjlighet att medverka i stort och smått för att nå målen. Tanken är att vi kan sätta nya mål allteftersom vi uppnår gamla. Med detta dokument fortsätter vi på vägen mot en hållbar utveckling. Följande personer har medverkat i ledningsgruppen för miljömål: Rune Danielsson, Lars-Gunnar Hultin, Christer Andersson, Eva Goës, Sara Nyberg och Joakim Drejare. Anders Gäfvert Ordförande Kommunstyrelsen i Härnösands kommun

4

5 Innehåll Vi står inför stora miljöutmaningar 6 Nationella och regionala miljömål 7 Vision för ett hållbart Härnösand 8 Miljömålsprogram för Härnösands kommun 10 Miljömålsprogrammet 10 Miljömålsstrukturen i Härnösand 11 Miljömålsarbetet 13 Uppföljning 13 Revidering 13 Organisation för framtagandet av miljömålsprogrammet 13 Härnösands profilområden Bra boende! 14 Nära natur! 16 Rena vattnet! 18 Ren energi! 20 Slut kretsloppen! 22

6 Vi står inför stora miljöutmaningar Miljöbelastningen på vår jord är idag många gånger större än för bara 50 år sedan. Vi har under de senaste 30 åren förbrukat mer energi och metaller än under hela den tidigare delen av jordens historia. För att klara de ekologiska påfrestningarna behöver vi bli långt mer effektiva med hushållning och användning av våra resurser. För att markera kommunens viljeinriktning har Härnösand blivit medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, Sekom. Ekokommunen Härnösand har en lång tradition av framsynt miljöarbete, och miljöfrågorna har etablerat sig på den politiska dagordningen. Trots det återstår mycket arbete innan vi kan påstå att vi lever i en ekologiskt hållbar kommun. I Härnösand vill vi ha en god livsmiljö. Det skapar vi bland annat genom att ligga i framkant inom miljöområdet. Miljömålsprogrammet är ett långsiktigt grunddokument som anger inriktningen för Härnösand på miljöområdet fram till år Vårt miljömålsprogram syftar till att få tydliga förbättringar till stånd. Programmets miljömål är långsiktiga, men måste naturligtvis brytas ner i delmål som ger effekt även på kort sikt. För att säkerställa att åtgärderna blir av och att de ger önskad effekt kommer en årlig uppföljning att ske. Förutsättningarna för att vi ska lyckas nå målen i vårt miljöarbete är att alla måste hjälpa till och dra sitt strå till stacken i detta omfattande och mycket viktiga arbete. Vårt mål är att alla härnösandsbor aktivt och demokratiskt ska kunna vara med och påverka och känna medansvar för miljöarbetet så att vi tillsammans kan bygga upp ett långsiktigt hållbart Härnösand och Västernorrlands län. Tillståndet för miljön i Härnösand är huvudsakligen ganska bra. Likväl påverkar och påverkas Härnösand av globala miljöproblem som till exempel växthuseffekten och försurningen. Mot bakgrund av utvecklingen i världen i stort måste vi alla ta vårt ansvar och förbättra vad vi kan med ändamålsenliga och rimliga åtgärder. Att värna om den miljö som finns och att arbeta med lokala miljöproblem som till exempel buller är också viktiga delar i Härnösands miljöarbete. Därför är miljöarbetet mycket viktigt även i Härnösands kommun. Prästhushamn

7 Nationella och regionala miljömål Agenda 21 är namnet på FN:s handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling, antaget under FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro Målet med detta handlingsprogram för det 21:a århundradet är att uppnå en hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling innebär:... en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov. (Brundtlandkommissionen, 1987) och innefattar mer än de traditionella miljöfrågorna. Hållbar utveckling har fyra dimensioner: ekologisk-, ekonomisk-, social- och kulturell hållbarhet. Genom antagandet av sexton miljökvalitetsmål har Sveriges riksdag konkretiserat vad den ekologiska delen av hållbar utveckling betyder. Miljökvalitetsmålen är formulerade så att de beskriver det tillstånd i miljön som krävs för att samhällsutvecklingen ska vara (ekologiskt) hållbar. Miljökvalitetsmålen ska huvudsakligen uppnås inom en generation så att vi till nästa generation kan lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Till varje miljökvalitetsmål finns ett antal delmål som är mer precisa med tidsatta och storleksbestämda åtgärder eller förändringar i miljön. De nationella miljömålen har brutits ned och anpassats regionalt till miljömål för Västernorrland. Miljökvalitetsmålen ska huvudsakligen uppnås inom en generation så att vi till nästa generation kan lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. I Västernorrland finns ytterligare ett miljömål: Geologisk mångfald. Miljömålet Storslagen fjällmiljö är inte relevant för Västernorrland eftersom det inte finns någon fjällmiljö här. Härnösands miljömålsprogram har sin utgångspunkt i det övergripande målet att nå en hållbar utveckling och i de nationella och regionala miljömålen. De lokala miljömålen ska medverka till uppfyllandet av de nationella och regionala miljömålen. SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL ä Begränsad klimatpåverkan ä Frisk luft ä Bara naturlig försurning ä Giftfri miljö ä Skyddande ozonskikt ä Säker strålmiljö ä Levande sjöar och vattendrag ä Hav i balans samt levande kust och skärgård ä Grundvatten av god kvalitet ä Myllrande våtmarker ä Levande skogar ä Ett rikt odlingslandskap ä Ingen övergödning ä Storslagen fjällmiljö ä God bebyggd miljö ä Ett rikt växt och djurliv

8 Vision för ett hållbart Härnösand Härnösands kommun har tagit fram en vision för Härnösand 2015 som ska vara vägledande i kommunens utvecklingsarbete. En ren miljö och en god folkhälsa är en förutsättning för att Vision 2015 ska kunna förverkligas och för att Härnösand ska vara ett attraktivt ställe att leva på. Programmets vision sträcker sig emellertid längre fram än dokumentet Vision Därför innebär visionen att Härnösand även ska uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. En långsiktigt hållbar utveckling baseras på ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella värden. Ett ekonomiskt hållbart Härnösand innebär till exempel att kommunen är konkurrenskraftig genom god service, trivsamma bostäder, gott företagsklimat och goda kommunikationer. Ett gott vardagsliv för människor som genom exempelvis närhet till rekreation, mötesplatser, arbete och bostad, samt en känsla av trygghet, samhörighet och delaktighet, skapar ett socialt hållbart Härnösand. Ett kulturellt hållbart Härnösand handlar till exempel om att respektera och ta tillvara kulturarvet och kulturmiljön med dess identitet och skönhet. Miljömålsprogrammet behandlar främst den ekologiska aspekten av hållbar utveckling, övriga delar av hållbar utveckling behandlas i andra styrande dokument och i andra forum. VISION 2015 Hela Härnösand en scen där alla spelar roll! Vi trivs med vårt Härnösand och vår gemenskap. Här finns plats för samtliga. En scen där vi alla spelar roll! Företag, föreningar och verksamheter utvecklas i hela Härnösand och fungerar väl tillsammans. R Vi vågar!

9 Ett ekologiskt hållbart Härnösand innebär bland annat att: a Vi ligger steget före och i all planering identfierar vi tidigt åtgärder som innebär miljö- och hälsorisker. På så sätt undviker vi framtida problem och vinner både ekonomiska, ekologiska och hälsomässiga fördelar. a En bra boendemiljö bidrar starkt till att människor vill flytta hit och att de vill stanna kvar.vi fortsätter att arbeta med den runda staden, staden med korta avstånd till allt och gott om tid. a Våra bostadsmiljöer är säkra och tysta. Gifter förekommer inte och luften är klar och ren att andas. Stor omsorg läggs på skolornas miljöer för våra barn. a Vi hushållar med våra naturtillgångar så att utvecklingen är hållbar även på lång sikt. För att säkerställa materialtillgången på lång sikt återanvänder eller återvinner vi material, hellre än att vi använder nyutvunna råvaror. a Kompostering är en självklarhet liksom källsortering. Källsorteringen utgår inte bara från producentansvaret utan gäller även materialåtervinning. Vi arbetar för att sluta kretsloppen i samhället för att minska vår miljöbelastning. a Det pågår ständigt ett positivt utvecklingsarbete inom vattenområdet. Vårt dricksvatten är långsiktigt skyddat från negativ påverkan. Vi orsakar inte någon större näringstillförsel eller flöde av föroreningar till sjöar och vattendrag. Nattvikens vattenkvalitet är så god att vi kan bada där. a Både i tätorterna och kommunens landsbygd är det nära till grönområden och vattenmiljöer för rekreation och naturupplevelser. Dessa natur- och kulturmiljöer präglas av en varierad flora och fauna som lockar till besök. Vi har ett rikt växt- och djurliv och arbetar kontinuerligt och medvetet med att utöka och skydda olika typer av vatten- och naturmiljöer. a En levande landsbygd möjliggör att kommunens invånare kan förse sig med lokala produkter som inte behöver transporteras långa sträckor. a Vi använder och omvandlar energin på ett effektivt sätt. El och värme produceras enbart med förnyelsebara energikällor. Våra motorfordon drivs med förnyelsebara bränslen. Vi går och cyklar ofta och gärna. För längre resor väljer vi kollektivtrafik. Godstransporter går till stor del på räls och vatten. a Hushållen i centralorten är anslutna till den biobränslebaserade fjärrvärmen. Utanför staden används lokala lösningar som baseras på förnyelsebara källor och effektiv teknik. a Härnösandsborna har genom dialog och samverkan förankrat ett hållbart tänkande och en hållbar livsstil i sin vardag. Stallarna

10 Miljömålsprogram för Härnösands kommun På lokal nivå har kommunen det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö för sina invånare, men kommunen har också flera betydelsefulla uppgifter i arbetet för att uppnå de nationella och regionala miljömålen. Kommunen påverkar miljömålsarbetet genom sin myndighetsutövning och genom sitt ansvar för samhällsplaneringen, men också genom den egna verksamheten och genom att vara en förebild för kommuninvånarna. En viktig uppgift för kommunen är också att vara katalysator för en dialog med och mellan medborgare och olika verksamheter inom kommunen om hur vi ska uppnå miljömålen i Härnösand. Dialogen är viktig såväl för att informera om och förankra miljömålen, som för att genomföra de åtgärder som krävs för att vi ska kunna nå miljömålen. Miljömålsprogrammet Relationen mellan miljömålsarbetet och andra styrande dokument i Härnösands kommun kan illustreras såhär: Agenda 21 Rio 1992 Härnösand 2015 Vision 2015 Ekonomi Investeringar Region Översiktsplan Härnösands lokala miljömål Miljömålsprogrammet Naturvårdsprogram Kommunala planer och program Mål i kommunala bolag m.fl. Handlingsplan(er) för miljömålen Energiplan Avfallsplan Hälsoplan

11 Styrande dokument Miljömålsprogrammet antas av kommunfullmäktige och utgör därmed det styrande dokumentet för kommunens arbete på miljöområdet. Det är också en viktig del av den kommunala utvecklingsstrategin. Programmet syftar också till att sprida kunskap och vägledning samt att vara en inspirationskälla för till exempel företag, skolor, föreningar och privatpersoner. Miljömålsprogrammet ersätter kommunens nuvarande miljöpolicy. Miljömålsprogrammet är basen för ett viktigt förändringsarbete. Att arbeta för ett ekologiskt hållbart Härnösand är en långsiktig och kontinuerlig process och därför kommer detta program vara ett levande dokument som regelbundet följs upp och utvärderas. Miljömålen kommer att brytas ned till mer specifika delmål som ska uppnås inom ett kortare tidsperspektiv och på så sätt medverkar till att de mer övergripande miljömålen uppnås. För att miljömål och delmål ska uppnås kommer handlingsplaner för miljömålsarbetet att tas fram. Nyckeltal kommer att tas fram för att mäta hur miljötillståndet förändras och om arbetet med miljömålen ger någon effekt. ================================== Miljömålsstrukturen i Härnösand Som underlag för miljömålsprogrammet har en analys av miljötillståndet i Härnösands kommun tagits fram: Härnösands kommun Miljöanalys inför framtagandet av lokala miljömål (2005). Utifrån denna analys har fem profilområden för Härnösands kommun valts ut. Det är särskilt viktiga områden för kommunen att fokusera på, för att uppnå framtidsbilden: Härnösand är långsiktigt ekologiskt hållbart och för att minska miljöpåverkan ur ett lokalt, regionalt, nationellt och globalt perspektiv. Dessa kallas profilområden och strukturen för arbetet med dessa områden redovisas nedan: Profilområden De områden där arbetet för ett långsiktigt hållbart Härnösand först och främst ska fokuseras. Visionstexter Ger en visionär framtidsbild och beskriver den miljösituation i Härnösand som eftersträvas. Miljömål De mål som ska uppfyllas för att Härnösand ska kunna nå en hållbar utveckling. Delmål Mer specificerade mål som ska bidra till uppfyllandet av miljömålen. Spänner över kortare tid än miljömålen. Handlingsprogram I handlingsprogrammet återfinns de åtgärder, utredningar eller andra insatser som krävs för att miljömålen ska vara möjliga att uppnå samt de nyckeltal som kommer användas för att utvärdera miljömålsarbetet. Nyckeltal De speciella tal eller värden som mäts för att ge en bild av hur miljötillståndet i kommunen förändras. Används för uppföljning och utvärdering av miljömålsarbetet. HÄRNÖSANDS PROFILOMRÅDEN Bra boende! Nära natur! Rena vattnet! Ren energi! Slut kretsloppen! Å Visionstexter Å Miljömål I miljömålsprogrammet beskrivs de fem profilområdena med en kort visionstext samt de miljömål som finns för vart och ett av dem. Delmål och nyckeltal och åtgärder för att uppnå målen ingår i handlingsprogrammen. Å Delmål Å Handlingsprogram Å Nyckeltal

12 Härnösands profilområden kan kopplas till följande nationella och regionala miljömål: Rena vattnet! Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Bara naturlig försurning Ingen övergödning Giftfri miljö Slut kretsloppen! Giftfri miljö Geologisk mångfald God bebyggd miljö Ett rikt odlingslandskap Bra boende! God bebyggd miljö Frisk luft Giftfri miljö Säker strålmiljö Nära natur! God bebyggd miljö Ett rikt djur och växtliv Rena skogar Ett rikt odlingslandskap Ren energi! Frisk luft Begränsad klimatpåverkan

13 Miljömålsarbetet Härnösands lokala miljömål har en vägledande funktion för näringsliv, organisationer och härnösandsbor, och en styrande funktion för kommunens interna arbete när det gäller miljöfrågor. Härnösands kommun har en viktig roll i kommunens miljöutveckling. Därför är det viktigt att kommunens interna och externa arbete genomsyras av ambitionerna i detta miljömålsprogram och att miljöarbetet sker överallt och på alla nivåer i kommunens organisation. Samtliga nämnder och kommunala bolag inom Härnösands kommun ska utifrån profilområden och miljömål medverka i framtagandet av delmål och handlingsprogram Arbetet med miljömålen ska årligen rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunen ska också integrera miljömålen i egna pågående processer som har stor betydelse för miljön. Det kan gälla allt från infrastrukturplanering och val av uppvärmningssätt, till kemikaliehantering eller utbildning av våra barn. Men även verksamheter utanför kommunens organ isation behöver delta om det ska vara möjligt att nå målen. Detta kan ske till exempel genom att verksamheten antar egna mål för sitt miljöarbete eller att Härnösandsborna som privatpersoner bidrar till att Härnösands miljömål uppnås. Under texten till varje profilområde finns tips om vad vi som privatpersoner kan göra. Uppföljning Arbetet med miljömålen följs upp årligen genom att arbetet med miljömålen och ett antal nyckeltal rapporteras till kommunstyrelsen av de kommunala nämnderna och bolagen. Nyckeltalen kommer att tas fram i samverkan med de kommunala nämnderna och bolagen samtidigt som handlingsprogrammen. Ansvaret för uppföljningen av nyckeltalen avses ligga på nämnder och bolag. Revidering Eftersom omvärlden ständigt förändras kan ett behov av omprioritering uppstå. Miljömålsprogrammet revideras därför av kommunfullmäktige vid behov. Uppföljningen sker av kommunstyrelsen och sammanställs i den årliga redovisningen. Organisation för framtagandet av miljömålsprogrammet Organisationen för framtagandet av Härnösands miljömålsprogram och därtill hörande handlingsprogram utgörs av en ledningsgrupp bestående av politiker, en arbetsgrupp av tjänstemän samt en referensgrupp med representanter från kommunala bolag och förvaltningar. Ledningsgrupp Ordförande i Miljönämnden Ordförande i Stadsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsens utskott 2 presidium Ordförande i Agenda 21 miljöutskott Referensgrupp Förvaltningar Bolag Arbetsgrupp 5-6 personer + extra resurser Kommunledningskontoret

14 Bra boende! Härnösand är kommunen med attraktiva bostadsmiljöer, korta avstånd och nära till allt Bakgrund Boendet är en central del i en människas liv. Därför har också boendet en central del i miljöarbetet i Härnösand. För att det ska vara attraktivt att bo på en plats är det av betydelse att boendet är lugnt, säkert, vackert, hälsosamt, samt att det är nära till naturen och viktiga samhällsfunktioner. En attraktiv bostadsort har naturligtvis också en utomhusmiljö med ren luft, ren mark, rent vatten och är fri från störande buller. Vanliga orsaker till problem med boendemiljön inomhus är till exempel bristande ventilation, radon, mögel och temperaturen. Utomhus har problemen mer med föroreningar i luft och mark att göra. Det är också viktigt att boendemiljön är säker, både när det gäller olycksrisker och känslan av trygghet för att kunna vistas på olika platser och färdas mellan dem. Trafik Trafiken påverkar boendemiljön på flera sätt genom utsläpp av föroreningar, buller och inte minst genom den plats som bland annat vägar och parkeringsplatser tar. Samtidigt är snabba och bra förbindelser viktiga i dagens samhälle*. Buller Störande buller i boendemiljön kan uppkomma på grund och installationer i byggnaden och genom buller från grannar, trafik eller störande verksamheter utanför. Buller kan ge upphov till hälsoproblem som stress, sömnsvårigheter och förhöjt blodtryck. I dagens tätorter saknas tysta miljöer i stor utsträckning. Strålning Radon är en radioaktiv gas som kan ge upphov till cancer om man utsätts för den under lång tid. Radon kan finnas i berggrunden, i dricksvatten samt i byggnader. Våren 1986 drabbades kommunen av nedfallet från Tjernobyl, och begrepp som stråldos och Becquerel blev kända. Nuläget Södra sundet De största trafikproblemen i Härnösand finns runt E4:an och vid ett litet antal gator inne i centrum, bland andra Nybrogatan och Storgatan. Främst beror problemen på buller och vibrationer. Bullerplank har satts upp på flera ställen, men fortfarande finns områden där buller är ett problem. Luften i Härnösand har inga höga halter av föroreningar enligt den mätning av luftkvaliteten som utfördes Med anledningen av nedfallet från Tjernobyl har ett stort antal cesiummätningar utförts på bär, fisk, vilt, svamp m.m. Halterna varierar, men tendensen är att de sjunker varje år. Radonundersökningar av skolor och bostäder har gjorts i omgångar sedan 1980-talet. Ett mindre antal hus har haft radonhalter över gränsvärdet, liksom några skolor. Alla skolor i Härnösands kommun har installerat nya ventilationssystem vilket gör att problemen med radon bedöms som små. * Den miljöpåverkan trafiken har som kan kopplas till energifrågor och växthusgasutsläpp tas upp under profilområdet Ren energi!

15 Framtiden Med visionen att Härnösand är kommunen med attraktiva bostadsmiljöer, korta avstånd och nära till allt menar vi att: Det är ett utmärkande drag för Härnösand att det är nära till allt från viktiga samhällsfunktioner till skolor, bostäder, affärer, naturen och havet. Härnösand är byggt med tanke på den runda staden. u Luften i Härnösand är ren och klar. Både bostadshus, skolor och andra byggnader är säkra och hälsosamma att vistas i. Inga gifter finns i byggnaderna eller i marken, luften eller vattnet runtomkring. u u I Härnösand förekommer ej störningar på grund av buller. De tysta miljöer som fortfarande finns bevaras. Mängden elektromagnetisk strålning människor utsätts för minimeras genom försiktighet vid planering och utformning av mobilmaster och andra källor till strålning. Lågstrålande miljöer i kommunen bevaras. u Gång- och cykelbanorna har en framträdande roll i stadsbilden och är enkla att hitta och att utnyttja. Därför används de också av många Härnösandsbor. Omfattande och lättillgänglig kollektivtrafik och bra förbindelser till andra orter gör Härnösand till en attraktiv bostadsort. u Stränderna i kommunen är tillgängliga för allmänheten bland annat som promenad- och rekreationsområden. u Vid renoveringar och i all ny bebyggelse prioriteras de mest energieffektiva lösningarna, kretsloppsanpassat tänkande och förnybar energi. u Bra boende! Miljömål Buller och andra störningar från E4:an, järnvägen och mer trafikerade gator i staden minskas så att gällande mål och riktlinjer nås. Planeringen av Härnösand sker så att den runda staden bibehålls med närhet till allt. Det vackra läget vid vattnet förstärks ytterligare. Radonhalterna i alla byggnader som används för boende, som skolor eller som arbetsplatser understiger gällande riktvärde. Det är möjligt att på ett smidigt sätt, via gång eller cykel, ta sig mellan alla delar inom tätorterna genom att standarden och utsträckningen av gång- och cykelbanorna förbättras. Andelen Härnösandsbor som går och cyklar inom tätorterna ökar. En kartläggning av vilka miljöer i kommunen som är minst störda av elektromagnetisk strålning utförs. Baserat på kartläggningen bevaras de miljöer som är lämpade för bebyggelse. En god inom- och utomhusmiljö i skolor och förskolor säkerställs genom att alla skolor och förskolor i kommunen miljöcertifieras. Miljömålen är satta i ett femtonårsperspektiv och för att uppnå dem ska en handlingsplan upprättas. I handlingsplanen ska delmål, åtgärder och nyckeltal ingå. Arbetet med miljömålen följs upp årligen. Vad kan jag som privatperson bidra med? Gå eller cykla, både med tanke på hälsan och på miljön. Mät radonhalten i ditt hus och radonsanera om det behövs. Använd torr ved och en miljögodkänd panna med ackumulatortank när du eldar med ved.

16 Nära natur! I Härnösand har vi nära till natur med ett rikt djur och växtliv Utsikt över Smitingen från Örsjöberget Bakgrund Naturen har stor betydelse för människors välbefinnande och att vistas i naturen har visat sig vara positivt för hälsan. Naturen och dess mångfald av arter och miljöer är viktiga för oss inte bara för rekreation och friluftsliv, utan också för de tjänster de bistår oss med, som att rena vatten och luft, binda jorden och pollinera våra grödor. Vi har inte heller rätt att utarma den biologiska mångfalden, (det vill säga den variation av gener, arter samt den samverkan som finns mellan dem), som finns på jorden och därmed minska kommande generationers möjligheter att leva här. Planering Hur markanvändningen i kommunen planeras är avgörande för Härnösandsbornas närhet till naturen. För att så många människor som möjligt ska kunna vara ute i naturen är det viktigt att naturen finns där människor vistas; vid bostäder, skolor och arbetsplatser. Parker, strandpromenader och andra typer av grönområden är därför mycket viktiga delar av staden. Hotade arter och miljöer Cirka fem procent av våra djur, växter och svampar är så hotade att de löper risk att dö ut (nationellt sett). Deras livsmiljöer har påverkats av miljöförstörelse och av att jordbruket, skogsbruket och fisket har rationaliserats. För att värna och skydda vissa arter eller miljöer finns olika skydd som till exempel naturreservat och nyckelbiotopskydd. Nuläget Genom enkäten Härnösandan har det framkommit det att de allra flesta Härnösandsbor uppskattar den fina miljön i Härnösand och att den är en bidragande orsak till att de trivs i kommunen. Härnösand är en förhållandevis liten stad som ligger intill havet och därför finns det goda förutsättningar för att vistas ute i naturen. Bad- och strövområden finns inom ett kort avstånd från centrum. För närvarande finns fem statliga naturreservat i kommunen. Dessa är: Smitingen/ Härnöklubb, Vårdkasmalen, Västanåfallet, Vägsjöknösen och Häggberget. Drygt en procent av kommunens yta utgörs av värdefull natur av riksintresse. Det är områdena Muggärdsängen, Barsviken, Gådeåns vattensystem, Härnökusten samt Mjällån. Andra områden i kommunen med höga naturvärden är nyckelbiotoper och naturvårdsobjekt som till exempel sumpskogar, myrar, sydväxtberg, fågellokaler, klapperstensfält, deltan, bäckar, åar och raviner. Ett område som kommunen arbetat med för att göra tillgängligt som ett stadsnära naturområde är Lövudden, som förutom ett fint lövträdsbestånd också omfattar kulturhistoriska värden och Gådeåleden. Skogen i skolan är ett projekt för att öka samarbetet mellan skogsnäringen och skolan. I Härnösands kommun finns sju skolskogar som kan användas för utevistelser och undervisning.

17 Framtiden Med visionen att det i Härnösand är nära till natur med ett rikt djur- och växtliv menar vi att: Den biologiska mångfalden i Härnösand bevaras genom att hotade arter och miljöer får ett lämpligt skydd som möjliggör både bevarande och utveckling av arten eller miljön. Alla förskolor och skolor i kommunen har en skolträdgård, ett skogs- eller naturområde eller liknande som barnen kan vistas i. Alla Härnösandsbor har möjlighet att komma ut i naturen genom att grönområden finns i nära av bostäder, skolor och arbetsplatser. De allra flesta har nära till naturen även på sin väg till skolan eller arbetet genom att gång och cykelvägar i stor utsträckning går genom grönområden. Tätbebyggelsen i kommunen planeras så att ett rikt djur- och växtliv gynnas. Till exempel sparas gröna korridorer mellan olika grönområden så att djur och växter kan röra sig mellan områdena. Nära natur! Miljömål Kommunen upprättar ett naturvårdsprogram och håller det aktuellt genom årlig översyn. Naturvårdsprogrammet är handlingsplan för miljömålen under profilområdet Nära natur! Befintliga tätortsnära grönområden bevaras och utvecklas så en god åtkomst och framkomlighet för fler Härnösandsbor säkras. Den biologiska mångfalden i Härnösands kommun värnas genom att särskilt värdefulla områden ges skydd. Prioritet ges åt tätortsnära och strandnära områden. Bild: SNF Byggande och planläggning av tätbebyggelsen förstärker prägeln av Härnösand som en grönskande småstad. Härnösandsbornas möjligheter till naturupplevelser nära bostäder, skolor och arbets- platser förstärks, liksom förutsättningarna för djur- och växtlivet inom tätbebyggelsen. Miljömålen är satta i ett femtonårsperspektiv och för att uppnå dem ska en handlingsplan upprättas. I handlingsplanen ska delmål, åtgärder och nyckeltal ingå. Arbetet med miljömålen följs upp årligen. Vad kan jag som privatperson bidra med? Sätta upp fågelholkar på lämpliga ställen. Lämna kvar små lövhögar som till exempel igelkottar trivs i. Slå dina ängar för att underlätta för många utrotningshotade växter. Låt död ved ligga kvar i skogen, eftersom det är en bristvara för djur och växter i dagens skoglandskap.

18 Rena vattnet! Vattnet i Härnösand är gott och hälsosamt för både människor och djur Bakgrund Rent vatten livsviktigt eftersom det är en förutsättning för både människors och djurs hälsa och välmående. Detta gör rent vatten till en värdefull resurs. Rent vatten både smakar och luktar gott och innehåller inte föroreningar eller onaturligt höga halter av näringsämnen. Föroreningar I samhället hanteras varje dag mängder av olika ämnen som genom till exempel en olycka skulle kunna förorena yt- eller grundvattnet. Förutom detta kommer många föroreningar ut i våra vatten genom många små uppsläpp (så kallade diffusa utsläpp), till exempel genom läckage eller via dagvattennätet. Ofta är det svårt att bli av med föroreningar när de väl är spridda i vattnet. Näringsämnen Det finns många mänskliga aktiviteter som exempelvis jordbruk, skogsbruk och utsläpp av avloppsvatten som bidrar till att näringsämnen kommer ut i omgivande vattendrag och orsakar övergödning. Radon Radon är en gas som kan ge upphov till cancer om man utsätts för den under lång tid. Radon kan finnas i bergrunden, i dricksvatten samt i byggnader. Radon i dricksvatten är dock relativt lätt att rena bort. Nuläget I Härnösands kommun får de flesta invånarna sitt vatten från Bondsjöns ytvattentäkt som består av Öjesjön, Långsjön och Bondsjön. Skyddsområdet för vattentäkten utgörs av en hundra meter bred kantzon kring Långsjöns nordöstra del och kring hela Bondsjön. Vattnet från Bondsjöns vattentäkt uppfyller livsmedelsverkets direktiv för dricksvatten. Under vissa delar av året kan vattnets kvalitet vara något sämre med avseende på lukt och smak. Detta sker främst under sensommaren då den biologiska aktiviteten är större. Även gamla ledningar kan orsaka problemet. Inom Härnösands kommun är övergödning generellt sett inget problem, men utsläpp av näringsämnen kommer till slut ut i Östersjön där övergödning är ett mycket större problem. Det finns nio avloppsreningsverk inom kommunen, varav det största är Kattastrand. Både jordbruket, skogsbruket och enskilda avloppsanläggningar som inte fungerar optimalt ger diffusa utsläpp av näringsämnen. Av de enskilda bergborrade brunnar som hittills undersökts har radonhalter över riktvärdena hittats i en dryg tiondel av brunnarna. Även förhöjda halter av svavelväte och järn har påträffats i många brunnar.

19 Framtiden Rena vattnet! Med visionen att vattnet i Härnösand är gott och hälsosamt för både människor och djur menar vi att: Alla vattentäkter och grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skyddas mot exploatering och annan negativ fysisk påverkan. S Dricksvattnet har hög smak- och luktkvalitet. Dricksvattenförsörjningen i Härnösand är långsiktigt tryggad från negativ påverkan genom att det finns tillräckliga skyddsområden kring de vattentäkter som används eller kan komma att användas. S Det sker inga utsläpp av föroreningar eller av näringsämnen som leder till övergödning i havet, vattendragen eller grundvattnet. I vattendragen i kommunen finns ett rikt växt- och djurliv. S Det vatten som hamnar i avloppsledningsnätet ska vara fritt från föroreningar som inte kan brytas ned i avloppsreningsverken. Miljömål En policy för omhändertagande av spill- och dagvatten upprättas och hålls aktuell. Tillförseln av näringsämnen och föroreningar till havet, sjöar och vattendrag minskar. Åtgärder av diffusa utsläpp från jordbruket, skogsbruket, enskilda avloppsanläggningar samt utsläpp från större punktkällor ges särskild prioritet. Miljömålen är satta i ett femtonårsperspektiv och för att uppnå dem ska en handlingsplan upprättas. I handlingsplanen ska delmål, åtgärder och nyckeltal ingå. Arbetet med miljömålen följs upp årligen. S Badvattenkvaliteten i Nattviken är så hög att Härnösand är en av de få städer som kan erbjuda ett centralt strandbad. Vad kan jag som privatperson bidra med? Tvätta bilen på godkänd biltvätt. Lämna skyddszoner mot sjöar och vattendrag i jord och skogsbruket. Välj en 4-taktsmotor till din båt eller kör din 2-taktsmotor på akrylatbensin. Häll inte kemikalier i avloppet, lämna dem istället till en miljöstation. Använd miljömärkta disk- och tvättmedel och rengöringsmedel utan fosfater. Se över din avloppsanläggning så att den fungerar som den ska. Ta prover på vattnet om du har egen brunn och kontrollera att det är tjänligt.

20 Ren energi! I Härnösand kommer energin från förnyelsebara källor och vi använder den på ett effektivt sätt Bakgrund En stor del av vår energi produceras genom förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Användningen av fossila bränslen leder till utsläpp av koldioxid och andra föroreningar. Koldioxid är en växthusgas, det vill säga den fungerar som ett lock kring jorden som gör att värmen stannar kvar. Ju mer växthusgaser det finns i atmosfären ju varmare blir jorden. När jorden värms upp påverkas klimatet, här hos oss kan det till exempel bli blåsigare eller mer regn istället för snö. Fossila bränslen är också en ändlig resurs som vi snabbt håller på att förbruka. Samtidigt behövs energi för mycket av det vi gör, från att värma våra hus till att driva datorer och industrier. Genom att istället använda förnyelsebara energikällor kan vi minska utsläppen av koldioxid och därmed växthuseffekten och samtidigt undvika att använda ändliga resurser. Trafik De senaste femtio åren har den ökade trafiken med bilar och lastbilar lett till allt större belastning för vår miljö och hälsa. Trafiken står för ungefär hälften av växthusgasutsläppen idag och utsläppen ökar i takt med att vi skaffar oss större och fler bilar samt reser mer. Energiproduktion Energiproduktionen, det vill säga produktion av el och värme står för den andra hälften av växthusgasutsläppen. Industrin står för ungefär hälften av all energianvändning i Härnösands kommun. Den resterande energin används inom transport-, hushålls- och servicesektorerna. Nuläget Utsläppen av koldioxid i kommunen har minskat genom att många hushåll bytt ut sina värmesystem. Olje- eller eluppvärmning har bland annat bytts ut till fjärrvärme, bergvärme, jordvärme, pellets eller solvärme. Av den fjärrvärme som framställts under 2004 kommer drygt fyra femtedelar från förnyelsebara energislag. Härnösands kommun är med i Biofuel region som är ett samarbetsorgan där kommuner främst i Västernorrland och Västerbotten samverkar för att transportsektorn ska ställa om från fossilt baserade bränslen till biodrivmedel från cellulosa. Målet är att Biofuel region ska vara självförsörjande på biodrivmedel år I Härnösand finns det (2005) två tankställen för etanol. På kommunen arbetar en energirådgivare med bland annat att informera allmänheten om energifrågor och energieffektivisering. I energirådgivarens arbetsuppgifter ingår också att samverka med andra aktörer inom energiområdet, exempelvis HEMAB (Härnösand Energi & Miljö AB) och lokala företag.

21 Framtiden Med visionen att energin kommer från förnyelsebara källor och att vi i Härnösand använder den på ett effektivt sätt menar vi att: I Härnösand används endast förnyelsebara och långsiktigt hållbara energikällor. I tätorten är bostäder och andra byggnader anslutna till den biobränslebaserade fjärrvärmen. Utanför staden används lokala lösningar som baseras på förnyelsebara källor och effektiv teknik. I Härnösand är all användning av el och värme är så effektiv som möjligt för att minska energiförbrukningen. I Härnösand används endast förnyelsebara och långsiktigt hållbara energikällor för transporter. Kommunen är tillsammans med övriga skogrika kommuner ledande inom forskning och tillverkning av biobränsle från skogen. Planeringen sker så att gång-, cykel- och kollektivtrafik är lockande alternativ samt så att tillgängligheten ökar och transporterna minimeras. Transporterna effektiviseras genom att Härnösand har ett väl utvecklat trafiksystem och nära mellan de olika stadsdelarna. Kommunen är ett föredöme för Härnösandsborna inom energiområdet genom att välja de miljömässigt mest fördelaktiga lösningarna inom uppvärmning, el och transporter. Ren energi! Miljömål Energiplanen för Härnösands kommun hålls aktuell genom årlig översyn. Energiplanen är handlingsplan för miljömålen under profilområdet Ren energi! Miljöbelastningen från energianvändning och transporter minskar märkbart. Energieffektiviseringar gör att användningen av värme och el minskar kontinuerligt inom bostads- och industrisektorn. Kommunen visar på goda exempel genom att satsa på modern miljöteknik med lokal anknytning vid nyinvesteringar i egna fastigheter. Trafiksystemet utvecklas genom att gång-, cykel- och kollektivtrafik gynnas särskilt vid planering och byggnad av nya vägar och bebyggelse samt vid ombyggnationer. Miljömålen är satta i ett femtonårsperspektiv och för att uppnå dem ska en handlingsplan upprättas. I handlingsplanen ska delmål, åtgärder och nyckeltal ingå. Arbetet med miljömålen följs upp årligen. Vad kan jag som privatperson bidra med? Byt uppvärmningssätt till fjärrvärme, biobränslen eller solvärme. Välja energisnåla vitvaror och lågenergilampor. Dra ur laddaren till elektriska apparater ur eluttaget när de inte laddas. Gå, cykla och åk kollektivt i så stor utsträckning som möjligt. Välj en bil som drivs av förnyelsebara bränslen. Köp el producerad av förnyelsebara energislag.

22 Slut kretsloppen! Härnösands materialflöden är giftfria, resurssnåla och slutna kretslopp Bakgrund Nuläget I vårt samhälle sker en förflyttning av material från jordskorpan (naturresurser) in till samhället och sedan oftast därifrån som avfall till deponi. Eftersom endast en liten del av dessa flöden går runt i kretslopp måste nytt material hela tiden tas in*. Allt avfall som uppkommer inom Härnösands kommun tas om hand av det kommunala bolaget HEMAB (Härnösand Energi & Miljö AB) och förs till deponien i Älandsbro, Älandstippen. Eftersom deponering av organiskt och brännbart avfall är förbjudet transporteras en del hushållsavfall och annat brännbart material till Umeå för förbränning. Organiskt avfall kommer troligen från och med 2007 att förbrännas i Sundsvall, men för närvarande deponeras det med dispens på deponin i Älandsbro. Avfall Att ta hand om de ständigt ökande mängderna avfall har blivit en allt svårare uppgift för samhället. För att öka den mängd material som ingår i samhällets olika kretslopp har EU angivit en avfallshierarki. Enligt denna hierarki ska först och främst mängden avfall och dess farlighet minskas. I andra hand ska återanvändning ske, i tredje hand materialåtervinning och i fjärde hand energiutvinning. Finns det inget annat alternativ ska deponi av avfallet ske. För att kunna sluta kretsloppen är produktionen och konsumtionen av olika produkter är minst lika viktiga delar som behandlingen av avfallet. Detta gäller både mängderna produkter vi konsumerar och deras innehåll. Genom att förhindra att miljöfarliga ämnen hamnar i produkterna från början, ökar också möjligheterna att återanvända och återvinna dem. Även miljögifter och föroreningar är ju en typ av avfall som vi inte önskar. Ändliga resurser Alla naturtillgångar som finns i begränsade mängder kallas för ändliga resurser eftersom de kommer att ta slut någon gång. Detta gäller till exempel olja, metaller, naturgrus och fosfor. Genom att istället återanvända och återvinna det material som redan finns där ute i samhället minskar vi både avfallets mängd och hushåller med våra ändliga resurser. I Härnösands kommun finns en återvinningsanläggning och 24 återvinningsstationer. Vid dessa sker insamling av det material som omfattas av producentansvaret, det vill säga tidningar, plast-, papp-, glas- och metallförpackningar. I och med ökad återvinning har mängden deponerat avfall minskat till ungefär hälften och mängden insamlat farligt avfall har blivit tio gånger så stor under perioden Samtidigt kan en tendens till ökning av den totala mängden avfall ses. Slam från reningsverken och enskilda avloppsanläggningar används som täckmaterial på deponin i Älandsbro och som anläggningsjord inom kommunens verksamhet. I kommunen finns tillstånd för nio täktverksamheter, varav fyra är sand- och grustäkter medan de övriga är bergtäkter. För närvarande är ungefär en femtedel av jordbruksmarken inom Härnösands kommun ansluten till miljöstöd för ekologisk produktion. * I detta profilområde behandlas bara materialflödena medan energifrågor tas upp under profilområdet Ren energi!

23 Framtiden Med visionen att Härnösands materialflöden är giftfria, resurssnåla och slutna kretslopp menar vi att: u I Härnösand är kretsloppen slutna och endast miljöfarliga och giftiga ämnen eller produkter tas ur kretsloppen som avfall. u All utvinning av ändliga resurser har upphört i kommunen och istället utnyttjas det material som redan finns i samhället. Vi använder inte heller ändliga resurser som kommer från andra platser. u All odling och djurhållning i Härnösands kommun är ekologisk och sker utan skadliga bekämpnings- medel, med naturligt gödsel ifrån trakten. u Härnösandsbon kan enkelt förse sig med ekologiska, miljöanpassade och lokalproducerade varor som inte behöver transporteras långa sträckor. Slut kretsloppen! Miljömål Kommunen håller avfallsplanen aktuell genom kontinuerlig översyn. Det slam som bildas vid avloppsreningsverken används som gödningsmedel i kommunen, så att näringsämnena bildar ett kretslopp. Det naturgrus som tas ur grusåsar nyttjas endast för specifika ändamål, då alternativa material inte kan ersätta naturgruset. Ekologiska produkter (säljs som ekologiskt) producerade i kommunen uppgår till en märkbar del. Kommunens verksamhet ska vid all upphandling väga in miljöfrågorna på ett medvetet och naturligt sätt tillsammans med pris, kvalité etc. Miljömålen är satta i ett femtonårsperspektiv och för att uppnå dem ska en handlingsplan upprättas. I handlingsplanen ska delmål, åtgärder och nyckeltal ingå. Arbetet med miljömålen följs upp årligen. u Allt organiskt hushållsavfall i Härnösand komposteras och används sedan som gödning och jordförbättrande medel. Vad kan jag som privatperson bidra med? Bondens marknad. Bild: Anna-Britta Åkerlind Källsortera. Kompostera. Undvik att köpa produkter med onödiga förpackningar. Släng inte farligt avfall i hushållssoporna. Köp ekologiska och miljömärkta produkter. Köp lokalt producerade varor.

24 Länktips Härnösands kommun Miljölänet Västernorrland Miljömålsportalen Sveriges ekokommuner Biofuel Region Energikontoret Västernorrland Våga Växa Västernorrland Följande personer har medverkat i arbetsgruppen för miljömål: Monica Bertgren, Stadsbyggnadskontoret Bertil Bylund, Stadsbyggnadskontoret Monica Friman, Miljökontoret Christina Höj Larsen, Miljökontoret Linnea Mothander, Miljökontoret Claes Rogander, Stadsbyggnadskontoret Per Svanberg. Planeringssekreterare, Kommunledningskontoret Frida Uebel. Miljöinspektör, Miljökontoret Kontaktperson: Monica Friman, Miljökontoret. Telefon: eller monica.friman@harnosand.se Miljömålssymboler designade av Emeli Engström. Layout: Henrik Forsberg, Informationsavdelningen för Härnösands ko mmun.

25 Anteckningar

26

Miljömålsprogram för Härnösands kommun

Miljömålsprogram för Härnösands kommun Miljömålsprogram för Härnösands kommun Förord Varje dag är ett gyllene tillfälle att forma morgondagen. I Härnösand har vi valt att aktivt arbete för en bättre morgondag för nuvarande och kommande generationer.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun

NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun NATURVÅRDSPROGRAM Härnösands kommun Innehåll 1. Inledning... 2 2. Syfte... 3 3. Mål... 4 3.1 Nationella miljökvalitetsmål... 4 3.2 Regionala miljömål... 4 3.3 Övergripande lokala mål... 5 4. Strategier...

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljöprogram sammanfattning De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljömålen är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö,

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilagan omfattar de globala, nationella, regionala och kommunala miljömål som identifierats och som varit vägledande

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige

Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige Lokala miljömål Ovanåkers kommun 2009-2015 Antagna av Kommunfullmäktige 2009-02-23 Bakgrund Kommunen ska ta fram egna lokala miljömål grundat på det landsomfattande arbetet med miljökvalitetsmålen och

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Samhällsutveckling- och kommunikation Diarienummer 2018:315 Plan och bygglov

Samhällsutveckling- och kommunikation Diarienummer 2018:315 Plan och bygglov 1 Samhällsutveckling- och kommunikation Diarienummer 2018:315 Plan och bygglov MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Gnarps-Berge 12:43 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning KS15.508 Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-04-14

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) 6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.

Läs mer