Startanalys med Qualisys system --- Introduktion. Vad kan mätas Vad vill simmaren/tränaren ha?

Transkript

1 Startanalys med Qualisys system --- Introduktion Vad kan mätas Vad vill simmaren/tränaren ha? Ovan är bild från en simstart som visar några av de olika varianterna av simstarter som finns. Några tydliga skillnader: Simmare 1, närmast i vit badmössa, har händerna i streamline och raka ben. Simmare 2, blå badmössa, händerna bakåt vilket anses ge högre utgångsfart, men vad händer när händerna ska tas fram? Simmare 3, händerna i streamline, förmodligen via raka armar i en pendelrörelse framåt, och ena benet kraftigt uppåt, finns ingen bra teori för benrörelsen. Simmare 4, händerna på väg framåt, har dragit händerna nära kroppen i framåt rörelsen. Michael Phelps gör/har använt sig av denna armrörelse. Denna simmare har ett ben väldigt högt. Simmare 5, streamline i hela kroppen. Att de är olika långt gångna i sin start beror nog mer på reaktionstid än på teknik och effektivitet i start. Frågor man kan ställa sig är; -Finns det en optimal simstart? -Vilka detaljer av en simstart är intressanta att förstå? -Hur använder man sig av mätdata?

2 -Vad ska man mäta? Det finns i huvudsak tre starter; grab-starten, track-starten och pendel eller om man så vill swing-starten. Grab-starten är den tradionella starttekniken medan track-starten började användas i slutet av 70-talet. Såväl den bakåt- som framåt-lutande trackstarten har ökat i popularitet och har gått från att vara en accepterad start till att vara en alltmer populär och effektiv start. Studier från 70-talet till tidigt 2000-tal visar att Track-starten är konkurrenskraftig med Grab-starten. Track-starten medför snabbare reaktionstid och högre utgångshastighet från startpallen. 1 Man ska dock vara medveten om att dessa studier utfördes på startpallar utan fotstöd. Införandet av startpallar med startblock har påskyndat Track-startens popularitet och effektivitet. 2 På senare år har en så kallad pendel eller Swing-start utvecklats för individuella starter från att tidigare använts mestadels vid lagkappsväxlingar. I denna start startar man med en arm uppåt och vid startsignalen förs den uppsträckta armen i en pendelrörelse moturs; bakåt,neråt för att ge extra kraft och därmed högre fart ut från startpallen. Det finns få systematiska studier på denna start men den påstås utifrån biomekaniska aspekter vara effektiv och ge högre utgångshastighet från startpallen eftersom armens pendelrörelse anses ge mer kraft till startmomentet. Bild 1a-c; En simmare stående i a) Grabstart, b) trackstart och c) pendel eller swingstart. Oavsett vilken start man använder sig av så bör man reflektera över vilken av dessa starter som är mest effektiv för den enskilde simmaren och hur man ska mäta hur snabb starten är. Från en studie i USA där man jämförde sambandet mellan den start som simmaren trodde var deras bästa start och den start som utifrån mätdata visade sig vara deras bästa start fann man lågt samband. Vid intervjun fick simmarna svara på vilken startteknik de föredrog, vilken start de ansåg vara den bästa starttekniken och varför de använder den starten de gör. Därefter lät man simmarna genomföra starter med olika startteknik. Vid jämförelse mellan deras svar och utifrån mätningarna fann man väldigt liten korrelation mellan den start som tränaren och simmaren ansåg vara den mest effektiva starten och den start som enligt mätningarna var den effektivaste starten för simmaren. 3 Utifrån detta kan man konstatera att det är oerhört viktigt att använda sig mätdata och inte enbart förlita sig på erfarenhet och känsla. 1 grab; Costill et al.,1992; Allen et al., 1999 (Ayalon et al., 1975; Zatsiorsky et al., 1979; Counsilman et al., 1988; Kruger et al., 2002) 2 (Lyttle & Benjanuvatra, 2005) 3 (Welcher et al., 1999)

3 Tabell 1 svarsalternativt jämfört med mätdata för 20 simmare. Svar från simmare uppmätt resultat Start Ansågs bäst används mest föredrar snabbast näst snabbast Grab Track-bakåt Track-framåt Vet ej svar 1 1 Från tabellen kan man utläsa i kolumn 1 Ansågs bäst att 5 personer anser Grabstarten bäst, 4 Track-bakåtlutad och 10 personer anser Track-framåt lutad vara den effektivaste starten. I kolumn 4 snabbast visas de uppmätta resultaten för simmarna och man kan konstatera att 4 personer har Grab-starten som den snabbaste starten och 11 personer har Track-starten bakåtlutad som den snabbaste starten. Utifrån denna studie kan man konstatera att fyra av de simmare som deltog i studien ansåg att en bakåtlutad Track-start var den effektivaste starten men att denna start var effektivast för 11 av simmarna i studien. Likaså för den framåtlutade Track-starten ser man en stor skillnad mellan vad simmaren tror är deras effektivaste start och vad mätresultaten visar. Dessutom visade studien att för de fem personer som enligt mätdata hade Track-starten framåtlutad som sin effektivaste start så hade inte alla fem personerna vid intervjun svarat att de trodde att en framåtlutad Track-start var deras bästa start. Utifrån denna studie kan konstateras att väldigt få simmare använde sig av den starten som var deras bästa. Vilken start som är mest lämplig för den enskilde individen beror bland annat på kroppsanatomi, muskeluppbyggnad och rörelseförmåga och det finns idag inte tillräckligt med studier för att säga att en simmare med en viss kroppsbyggnad ska starta på ett visst sätt. Från de studier och den kunskap som finns publicerad så kan man se trender och därmed få guidning i hur man kan vägleda simmaren till en effektivare start. Oavsett vilken start som simmaren använder sig av så finns det några gemensamma moment som man vill att simmaren ska uppnå i) reagera så fort som möjligt på startsignalen. ii) lämna startpallen med så hög fart som möjligt i framåtriktningen. iii) komma så långt som möjligt innan simmaren träffar vattenytan. iv) vinkeln när simmaren bryter vattenytan ska vara optimal för att bibehålla farten genom bågrörelsen under vattnet. v) bibehålla streamlinje position genom hela kickarbetet. vi) optimal glidfas innan kickarbetet påbörjas. vii) kickarbetet ska ha ett rörelsemönster som ger maximal fart genom vattnet. viii) övergången från kickfas till simfas ska ge maximal simhastighet. Bild 2; några av de parametrar som kan vara värdefulla att mäta för att få fram en effektivare start. Eftersom startmomentet beror på flera olika saker som är beroende av varandra så går det inte att maximera varje enskilt moment av starten. Ett exempel på detta är att en kroppsposition som ger kortaste reaktionstiden inte nödvändigtvis ger högsta hastigheten ut från startpallen.det är därför mer lämpligt att optimera de olika

4 delmomentet i starten så att hastigheten vid 10 och 15 meter är så hög som möjligt och att tiden till dessa två distanser är så låg som möjligt. Nedan visas ett exempel från 50m Fj finalen vid EJM i Belgrad 2011 på att reaktionstid och tid vid 15 meter, 15m split, inte följer ett mönster att den som har snabbast reaktionstid behåller samma övertag vid 15 meter. Intressant att notera är att snabbaste reaktionstid är 0.19 sekunder och långsammaste reaktionstid är 2.6 sekunder, en skillnad på 2.4 sekunder. Vid 15 m är den med långsammast reaktionstid fortfarande långsammast men har tagit in nästan 2 sekunder på övriga simmare. Bild 3 tid vid 15 m markerad med vit text, reaktionstid markerad med svart text. Tidsuppgifter och bild är hämtad från där tävlingsanalyser från merparten av europeiska mästerskap finns.

5 Jämförelse grab start och trackstart Flera studier har genomförts för att finna skillnaden mellan trackstart och grabstart. Från dessa studier kan man konstatera att en framåtlutat trackstart ger en snabbare reaktionstid. 4 5 Det förklarar man med att vid en framåtlutat trackstart kan simmaren flytta tyngdpunkten längre fram än vad som är möjligt vid en grabstart, vilket får till följd att fötterna kan lämna startpallen på kortare tid. 6 Att tyngdpunkten går att ha längre fram vid en framåtlutad Track-start jämfört med en Grab-start beror på att fötternas placering skapar en bredare balansbas. 7 Dessutom kommer simmaren närmare vattnet vid en framåtlutad Track-start och kan därmed nå vattnet på kortare tid. Bild 3 Förenklad tyngdpunkt markerad med blå punkt a) rak Grab start, b) rak track start c) framåtlutad track start Det har visat sig att en bakåtlutad Track-start ger en längre reaktionstid än en Grabstart och en framåtlutad Track-start men att den skapar en högre hastighet ut från startpallen vilket resulterar i att simmaren har mer fart ut från startpallen. Som en konsekvens så blir reaktionstiden längre men tack var den högre hastigheten ut från startpallen så jämnas tidsskillnaderna ut vid 5 och 7.5 meter. 8 Eftersom startmomentet och simmomentet genomförs med helt olika rörelsemönster och därmed kräver olika färdigheter hos simmaren så anser en del tränare och forskare att effektiviteten hos startmomentet måste även beakta sluttiden och allra helst splittider och hastigheter för de första 15 metrarna. Vid en studie så mättes reaktionstid, tid till träff av vattenytan, tid 5 meter och tid 7.5 meter då det första armtaget var avslutat varvid startmomentet och övergången till simning kan betraktas som helt genomförd. 9 Tabell nedan visar tider för en simmare som genomförd sammanlagt nio starter, tre upprepningar av respektive start. Start Reaktionstid Tid till Tid 5m Tid 7.5m vattenträff Grab 0.87 ± ± ± ± 0.23 Bakåt lutad Track 0.87 ± ± ± ± 0.26 Framåt lutad Track 0.80 ± ± ± ± kortare tid från det att startsignalen ljuder till det att fötterna lämnar startpallen. 5 (Ayalon et al., 1975; Fitzgerald, 1973; Shin and Groppel, 1986) 6 (Blanksby, Nicholson, and Elliott, 2002) 7 (Breed & McElroy, 2000). 8 Breed and McElroy (2000), Blanksby et al. (2002) 9 Miller et al. (1984) Blanksby et al. (2002).