HANDELSKAMMARENS RAPPORT 2000:2 ÖKAD TILLVÄXT GENOM FÖRENKLINGAR FÖR SMÅ FÖRETAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDELSKAMMARENS RAPPORT 2000:2 ÖKAD TILLVÄXT GENOM FÖRENKLINGAR FÖR SMÅ FÖRETAG"

Transkript

1 HANDELSKAMMARENS RAPPORT 2000:2 ÖKAD TILLVÄXT GENOM FÖRENKLINGAR FÖR SMÅ FÖRETAG 1

2 Omslagsbild: Great Shots Repro & tryck: Nordisk Bokindustri AB ISBN X ISSN

3 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE ÖKAD TILLVÄXT GENOM FÖRENKLINGAR FÖR SMÅ FÖRETAG 3

4 FÖRORD Stockholms Handelskammare ser som sin främsta uppgift att medverka till att Stockholmsregionen blir en ännu bättre plats för företag, företagare och företagsamhet. Vår region är Sveriges tillväxtcentrum. En förutsättning för att det skall gå bra för Sverige är att det går bra för dess huvudstad. Ökad tillväxt genom förenklingar för små företag är den tolfte rapporten i Handelskammarens rapportserie. Den visar på möjligheter att öka företagsamheten i hela Sverige. Stockholmsregionen har en avgörande roll för att öka tillväxten. Förutsättningarna att starta nya företag måste förbättras. Det behövs ett nytänkande för att ge fler möjlighet att driva sin egen affärsidé. Det är nu dags att förändra de gamla skatteprinciperna från kommunalskattelagens begynnelse samt kraven på millimeterrättvisa mellan olika företagsformer. Det behövs i vissa avseenden en ny skattereform där ny företagsamhet gynnas och där svenskt näringsliv kan hävda sig såväl nationellt och internationellt. Regeringen har länge sagt sig ha ambitionen att förenkla regelverket och då inte minst för de mindre företagen. Flera utredningar har tillsatts och mängder av förslag har lämnats. Många kartläggningar har således skett under årens lopp men resultat i form av förenklingar har till stor del uteblivit. I denna rapport lämnar Handelskammaren flera förslag till förändringar som kan bidra till en ökad tillväxt för Stockholmsregionen men också för hela Sverige. En ny företagsform och införandet av proportionell beskattning för enskild näringsverksamhet är några förslag som rapporten lyfter fram. Huvudförfattare är Handelskammarens skattejurist Torbjörn Lindhe som till sin hjälp har haft ett antal medlemsföretag såsom Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Ekerö Redovisningsbyrå AB Stockholm i november Peter Egardt VD 4

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUND NY FÖRETAGSFORM ENSKILD NÄRINGSVERKSAMHET BESKATTNING AV ÄGARE TILL SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG FÖRENKLING AV REDOVISNINGEN SID. 14 SID. 16 SID. 19 SID. 15 SID. 18 SID. 21 5

6 1 1 SAMMANFATTNING Stockholmsregionen är Sveriges ekonomiska motor. Den står för hälften av rikets tillväxt. Den är navet i vårt nationella och internationella kontaktnät. Här landar nya idéer, teknologier och tjänster, som sedan sprider sig ut i riket. Ett bra företagsklimat i Stockholm är därför nödvändigt för välståndet även i resten av Sverige. Normalt startas många nya företag inom Stockholmsregionen. Inte i någon annan del av Sverige anammas så många nya affärsidéer. Många av dessa idéer leder till nya företag. Men tas alla möjligheter till nya företagsetableringar tillvara? Uteblir många företag pga regelverkens komplexitet inom t ex skatte- och redovisningsområdet? Samtidigt kommer allt fler att bli entreprenörer. Vår region och Sverige behöver nya företag och samtidigt måste redan etablerade företag få tillfälle att växa. För att detta skall kunna ske behövs ett sänkt skattetryck som möjliggör med omvärlden konkurrenskraftiga skattesatser, samt bl a ett effektivt och konkurrenskraftigt skattesystem. Det behövs också ett flexibelt skattesystem som är anpassat för olika grupper av företag och företagare. Det måste få finnas orättvisor mellan olika företagsformer. Det går inte i längden att ha ett skattesystem som medför lika skattebelastning oavsett om företaget bedrivs som enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det är dags att se möjligheter genom att börja tänka i andra banor att våga frångå systemtänkandet. Att bokföra och redovisa olika intäkter och kostnader är i dag alltför komplicerat. Många företagare klarar inte att själva sköta sin bokföring. Den totala komplexiteten i systemen slår särskilt hårt mot mindre företag. Dessa företag har ofta inte heller resurser att anställa eller hyra in administrativ personal. Det får till följd att dessa företag inte får tillräckligt med tid för att verkligen syssla med det de kan, d v s verksamheten i företaget. En grundförutsättning bör vara att den enskilda företagaren har möjlighet att själv kunna sköta sin bokföring, redovisning och deklarera sin rörelse. Skattebelastningen på olika företagsformer, anställda och företagare bör kunna variera beroende på risktagande. Riskkapital måste kunna generera en skälig avkastning. Statsmakterna har länge haft ambitionen att förenkla regelsystemen. Flera utredningar har tillsatts under årens lopp, mängder med förslag har presenterats via bl a förenklingsutredningen, småföretagsdelegationen och nu simplexgruppen. Resultatet av allt detta arbete är i stort sett obefintligt. Få förslag har lett till regeringensbeslut. I denna rapport läggs konkreta förslag som kan öka tillväxten ytterligare, samt leda till 6

7 1 att fler tillväxtföretag skapas. Handelskammaren föreslår 1. att en ny företagsform förenklat företag skapas för främst mindre företag inom tjänstesektorn, 2. att en förenklad deklaration och redovisning införs, 3. att enskild näringsverksamhet beskattas efter en och samma skattesats oavsett resultat och där lönen är en avdragsgill kostnad i företaget som beskattas under inkomst av tjänst, 4. att ägare till små och medelstora aktiebolag beskattas efter en schablonbeskattad tjänsteinkomst upp till viss nivå samt 5. att redovisningsreglerna förenklas för mindre företag samt att ny bokföringslag för dessa företag utreds. 7

8 2 1 BAKGRUND Sverige behöver ett ökat nyföretagande och fler växande småföretag. Grunden för alla välmående ekonomier är ett gott företagsklimat, som gör det möjligt och lönsamt för människor att förverkliga företagsidéer och för befintliga företag att växa och nyanställa. I motsats till vad många kanske tror har de goda tiderna, den positiva konjunkturutvecklingen och den snabba tillväxten i vissa delar av ekonomin under slutet av talet inte påverkat nyföretagandet nämnvärt. Statistik från Nutek/SBV visar att antalet nystartade företag har varit i stort sett konstant sedan Då registrerades företag nya företag och fjolåret företag. Inga större variationer har inträffat under perioden, även om Stockholmsregionen år 2000 uppvisar en viss ökning på grund av nu rådande högkonjunktur. I Stockholmsregionen som står för nära hälften av den ekonomiska tillväxten i landet var fler personer sysselsatta under krisåret 1990 än tio år senare. Av diagrammet nedan framgår att 1999 var personer färre sysselsatta än under Den öppna arbetslösheten ökade under samma period från personer till nästan (Området mellan kurvorna utvisar arbetslösheten). Samtidigt som befolkningen ökat med mer än 10 procent har jobben blivit färre och antalet sysselsatta minskat med ungefär 3 procent. Sysselsättning och total arbetskraft (Källa: SCB) Sysselsättning Total arbetskraft 8

9 2 Tydligare kan det inte sägas: Sverige behöver fler företag som växer och nyanställer. Förutsättningarna för att starta och driva mindre företag måste förbättras. En central del i ett sådant arbete är att genomföra förenklingar i lagar och regler, främst i de skatterelaterade regelverken. En grundförutsättning måste vara att den enskilde företagaren själv med rimlig arbetsinsats skall kunna hantera sina och företagets skattefrågor, särskilt deklarationen. Även reglerna för bokföring och redovisning, som nära sammanhänger med beskattningen, behöver förenklas och anpassas till företagens förutsättningar. Komplexiteten i systemen slår särskilt hårt mot de mindre företag som saknar eller har begränsade administrativa resurser. Det hindrar också företagarna från att koncentrera sig på sin huvuduppgift, nämligen att driva företaget. Riksskatteverkets rapport Så här är det att deklarera! visar att många egenföretagare tycker att det är för komplicerat och förknippat med höga kostnader att deklarera. (RSV Rapport 1999:9). Rapporten handlar om kostnaden för fysiska personer att deklarera. Summan av alla kostnader i form av tid, pengar etc benämns som fullgörandekostnad. De personer som bedriver näringsverksamhet har att redovisa på särskild deklaration. Den grupp av deklaranter som lämnar redovisning på särskild självdeklaration utgör 18 procent av det totala antalet deklarationer (inkl förenklade) och svarar för 66 procent (3,3 mdkr) av uppvisad fullgörandekostnad. Riksskatteverket konstaterar också att man inte kan utesluta att det mellan 1993 och 1998 de facto även bortsett från ändrad redovisning av mervärdesskatten helt enkelt blivit mer komplicerat att deklarera för egenföretagarna. Redovisade siffror tyder klart på detta. Av de personer som uppgivit att de deklarerat på särskild deklaration, i första hand näringsidkare, tyckte var tredje att det var svårt att deklarera. Läggs dessutom tiden för redovisning och framtagande av underlag för deklarationen ökar fullgörandekostnaden markant. Enkla och logiska system skulle skapa goda förutsättningar för tillväxt och företagsamhet. Mängden av uppgifter som lämnas till en eller flera myndigheter måste också Typfallet näringsverksamhet enligt intervjuundersökningar 1993 och Deklarerat helt på egen hand 38 % 23 % Experthjälp 42 % 72 % Annan hjälp 21 % 7 % Tidsåtgång egna deklarationen 6 tim 16 min 6 tim 28 min Andel som haft utgift 46 % 67 % Utgift i genomsnitt för de som haft utgift kr kr Utgift utslaget på alla kr kr (Källa: Tabell 31, RSV Rapport 1999:9) 9

10 2 minimeras. Det skulle också öka chanserna för överlevnad bland nystartade företag och bidra till att stärka rättssäkerheten. Det behövs också förenklingar och andra förändringar som tar bort nuvarande hinder som gör att företagen väljer att inte växa. Marginaleffekterna gör att företagsutvecklingen bromsas. Företagen, framförallt de minsta företagen, är också i stort behov av stabila och fasta regelverk där konsekvenserna kan förutses. Ett första steg till förenklingar tog regeringen genom den särskilda förenklingsgruppen Simplex. Gruppen skall se till att statliga myndigheter och utredningar granskar olika förslag till förändringar ur ett småföretagsperspektiv. För att slippa alltför mycket pappersperspektiv inrättas enligt budgetpropositionen (Prop. 1999/2000:1) ett särskilt uppgiftsregister. Härigenom är tanken att företagen bara skall behöva lämna uppgifter en gång till statliga myndigheter. Det är en början som kan underlätta att bilda och registrera företag. Tyvärr kan konstateras att den svenska byråkratin verkar sätta hinder i vägen för snabba resultat. Genom småföretagsdelegationens sammanställningar av förslag till olika regeländringar har regeringen fått ett flertal uppslag till förenklingar. Handelskammaren har påvisat problemområden och även anvisat förslag till förbättringar. Regeringens ambition har dock stannat vid att kartlägga problemen. Riksskatteverket har tagit vissa initiativ att förenkla redovisningen av skatter och avgifter och flera förändringar till det bättre har gjorts när det gäller deklarationsblanketterna. Men vidtagna åtgärder är inte tillräckliga. En snabbare anpassning till den elektroniska världen bör prioriteras högt. Även inom redovisningsområdet krävs förenklingar. Skatt och redovisning måste förändras tillsammans. I den här rapporten belyser vi några problemområden med fokus på de mindre företagen och presenterar konkreta förslag till förbättringar. 10

11 3 1 NY FÖRETAGSFORM 1999 presenterade Förenklingsutredningen sitt delbetänkande Kontantmetod för småföretagare (SOU 1999:28). Syftet med utredningens förslag var att förenkla den skattemässiga redovisningen för små tjänsteföretag. I uppdraget ingick bl a att lämna förslag till hur en kontantmetod för mindre tjänsteföretag skulle kunna utformas. Med kontantmetod avses att inkomster och utgifter redovisas när betalning sker. Dessutom görs ingen fördelning, s k periodisering, av inkomster och utgifter mellan olika år. Motsatsen är att redovisning sker enligt bokföringsmässiga grunder. Förslaget, som var tänkt att tillämpas från och med den 1 januari 2000, har dock inte genomförts. Förenklat företag Stockholms Handelskammare anser att det behövs en ny form för driva mindre verksamheter inom främst tjänstesektorn. Den nya företagsformen skulle kunna benämnas förenklat företag. Det förenklade företaget skall utgöra ett alternativ till nuvarande företagsformer och ge möjlighet att i företagsform utveckla affärsidéer utan krångliga bokförings- och skatteregler. En kontantmässig redovisning är en bra modell för denna kategori företagare och bidrar till bättre förutsättningar att driva och utveckla en egen verksamhet. När företaget växer kan det vara naturligt att gå över till enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det förenklade företaget måste dock få möjlighet att växa och bli stabilt innan krav ställs på annan företagsform. En lämplig gräns kan vara när ett årsbokslut enligt bokföringslagen skall upprättas. Gränsen får inte vara för snäv om det skall vara meningsfullt att starta eller driva en verksamhet enligt de förenklade former som Handelskammaren förespråkar. Skall reglerna fylla någon funktion överhuvudtaget måste det finnas ett tillväxtutrymme för att inte riskera att falla ur systemet och tvingas till en övergång till bokföringsmässiga grunder med de konsekvenser som följer därav. Det är lämpligt att gränsen för att upprätta ett årsbokslut höjs till åtminstone trettio prisbasbelopp, vilket motsvarar en omsättning på ca 1,1 miljoner kronor. Den nuvarande regeln om tjugo prisbasbelopp har stått oförändrad sedan Det är också lämpligt att dessa företagare upp till samma nivå får redovisa mervärdesskatten en gång om året i sin självdeklaration istället för i särskilda momsdeklarationer. En näringsidkare bör ha rätt att byta företagsform från det förenklade företaget till en annan företagsform och tvärtom och därmed också ändra sin redovisningsmetod. Vidare bör systemet utformas på så sätt att det finns sådana övergångsregler som inte medför negativa beskattningsföljder. Det kan t ex gälla beskattning av obeskattade reserver som bör få tas fram till beskattning successivt under ett antal år. 11

12 3 Intäkter och kostnader I ett system med förenklade företag bör endast några få konton finnas där intäkter och kostnader redovisas. För att förenkla ytterligare bör vissa schablonavdrag få användas. I en förlängning bör all bokföringsskyldighet kunna slopas för de minsta företagen. En särskild förenklad baskontoplan anpassad till de minsta företagen bör tas fram med ett ytterst begränsat antal konton. Kontoplanen bör också innehålla tydliga instruktioner om vad som skall bokföras på respektive konto. Ränteintäkter och räntekostnader De företag som kan tänkas driva ett förenklat företag har oftast begränsade tillgångar och därmed begränsade lånebehov hänförliga direkt till verksamheten. Redan idag lämnar skattemyndigheterna kontrolluppgifter för privatpersoner på ränteintäkter och räntekostnader. Det är därför naturligt att låta kontrolluppgiftsskyldigheten också avse ränteintäkter eller räntekostnader som uppkommer i det förenklade företaget. För att systemet skall vara enkelt är det rimligt och även logiskt att dessa intäkter och kostnader tas upp tillsammans med de privata i inkomstslaget kapital. Därmed skapas ett system som möjliggör förtryckta uppgifter i den vanliga deklarationen. Omedelbart avdrag För att ta bort de moment som är svåra för företagen är det viktigt att inventarier och andra anläggningstillgångar får skrivas av direkt när kostnaden uppkommit. Detsamma bör även gälla kostnader för anskaffning av patent, hyresrätt och liknande rättigheter. Dagens beloppsbegränsningar, som varit oförändrade under många år, är alltför snäva. Även när det gäller inventariernas beräknade livslängd kan det ifrågasättas om nuvarande regler motsvarar verkligheten. För att verkligen få förenklingar bör sålunda omedelbart avdrag medges generellt för inventarier. Kundfordringar och leverantörsskulder Huvudsyftet med en kontantmetod är att kundfordringar och leverantörsskulder inte löpande skall redovisas. Kundfordringar och leverantörsskulder kan enligt bokföringslagen dröja tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång måste dock samtliga obetalda kundfordringar och leverantörsskulder bokföras, varvid även mervärdesskatten skall inbetalas för dessa i den redovisningsperiod under vilket beskattningsåret går ut enligt mervärdesskattelagen. Den föreslagna metoden innebär att kundfordringar och leverantörsskulder inte ens vid räkenskapsårets utgång skall behöva bokföras. Därmed undviks mervärdesskatteinbetalning av ej inkomna kundfordringar. En sådan lösning skulle också förenkla redovisningen. Resultatreglering Gällande regler om räntefördelning och avsättning till expansionsmedel uppfattas som komplicerade. Dessa bör därför inte gälla för det förenklade företaget. Däremot är det en nödvändighet för de allra flesta företagare att det finns någon form av resultatreglering. Nuvarande möjligheter att göra avsättningar till periodiseringsfond och upplösning av desamma är enkla och bör gälla även den här kategorien av företag. Dessa regler försvårar inte tillämpningen nämnvärt även om det kan vara en belastning vid upplösningen av fonderna. Periodiseringsfonden uppfattas som en säkerhet mellan olika år. Det är också enda sättet att reglera vinst och förlust mellan åren. För att upprätthålla kravet på förenkling bör avsättning och upplösning endast 12

13 3 göras i deklarationen och inte i redovisningen. Skattemyndigheterna bör också automatiskt förtrycka uppgifterna om periodiseringsfondernas storlek för respektive år och eventuell återföring till beskattning av fonderna. Förenklad deklaration Det bör vara en direkt koppling mellan redovisning och beskattning i det förenklade företaget. Den föreslagna kontoredovisningen bör i princip användas även för beskattningsändamål. Vissa deklarationsposter kan kompletteras såsom t ex avsätt- ning till periodiseringsfond. Blankettens omfattning bör inte vara mer än en sida och alla för skattemyndigheten kända uppgifter bör så långt det är möjligt förtryckas. Det slutgiltiga steget bör vara att överföra uppgifterna elektroniskt och att slopa alla blanketter. Ett sådant system skulle också kunna kombineras med nuvarande skattekonton. En avskattning skulle där kunna ske kontinuerligt och således undanröja all diskussion om skatteundandragande kostnader i samband med ett årsskifte. Det skapas också förutsättningar för ett enkelt och tydligt system för inbetalning av moms, sociala avgifter och preliminärskatt. Exempel på baskonto och på deklarationsblankett för förenklat företag Baskontoplan för förenklat företag Alla företag är tillåtna att utöka antalet konton, men det skall ur ett såväl civilrättsligt som skatterättsligt perspektiv räcka med nedanstående konton. 1 Tillgångar 1910 Kontantkassa 1940 Bank 2 Eget kapital och skulder 2010 Eget kapital 2013 Egna uttag/insättningar 2019 Årets resultat 2610 Utgående moms, 25 % 2620 Utgående moms, 12 % 2630 Utgående moms, 6 % 2640 Ingående moms 3 Inkomster / intäkter 3010 Försäljning 4 Utgifter / kostnader 4010 Varuinköp och underentreprenörer 5000 Lokalkostnader 5400 Inventarier och andra anläggningstillgångar 5600 Bilkostnader 6900 Övriga externa kostnader 8999 Årets resultat 13

14 3 FÖRENKLAD DEKLARATION (inlämnas varje månad) November månad år 2000 INKOMSTER / INTÄKTER Inkomster/intäkter (exkl moms) Konto Belopp Summering 3010 Försäljning Summa inkomster/intäkter Avgår följande utgifter/kostnader (exkl moms) Konto Belopp Summering 4010 Varuinköp och underentreprenörer Lokalkostnader Inventarier och andra anläggningstillgångar Bilkostnader Övriga externa kostnader Summa utgifter/kostnader Återstår +/ Avgår tidigare fastställda underskott förtryckt Underlag för fastställande av preliminär skatt och egenavgifter för november månad år 2000 alt. underskott inför kommande månad Att betala i preliminär skatt och egenavgifter för föregående månad XX XXX förtryckt När tidigare fastställda underskott tillgodoräknats återstår ett underlag som skattemyndigheten kan fastställa för perioden preliminär skatt och egenavgifter som betalas månaden efter på inbetalningslapp som bifogats den månadens deklaration. Eventuellt underskott rullas framåt och kvittas mot kommande överskott (underskottet förtryckt). I deklarationen som avser december redovisas även mervärdesskatt och periodiseringsfonder, varvid följande rutor tillkommer. I och med denna deklaration kan slutlig skatt och egenavgifter fastställas av skattemyndigheten. 14

15 3 MERVÄRDESSKATT Konto Belopp Belopp Summering 2640 Ingående moms för året Utgående moms för året, 25 % Utgående moms för året, 12 % Utgående moms för året, 6 % Att betala (negativt belopp) eller att erhålla (positivt belopp) PERIODISERINGSFONDER Avsättning till periodiseringsfond detta år Belopp Summering Underlag januari november Tillkommer underlag för december (denna månad) förtryckt XX XXX Summa underlag för år 2000 XX XXX Tidigare avsättningar till periodiseringsfond Belopp Summering avsatt år 1999 av detta återföres till beskattning (frivilligt) avsatt år 1998 av detta återföres till beskattning (frivilligt) avsatt år 1997 av detta återföres till beskattning (frivilligt) avsatt år 1996 av detta återföres till beskattning (frivilligt) avsatt år 1995 av detta återföres till beskattning (obligatoriskt) förtryckt XX XXX förtryckt XX XXX förtryckt XX XXX förtryckt XX XXX förtryckt förtryckt Totalt sammanräknat underlag XXX XXX Av det sammanräknade underlaget kan avsättning göras med max 25 %. Frivillig avsättning görs för inkomstår 2000 med XX XXX kr. Skatten justeras automatiskt nästkommande månad. 15

16 3 En pedagogisk uppgift Reglerna om det förenklade företaget måste vara överskådliga och begripliga. Därför behövs ett eget kapitel i den nya inkomstskattelagen som behandlar den här typen av företag och som då inte blandas samman med de mer specifika skattereglerna för enskild firma, handelsbolag och aktiebolag. Förslag Inför en ny företagsform Förenklat företag där möjlighet ges att utveckla nya affärsmöjligheter. Inför en ny baskontoplan samt en förenklad deklaration för denna företagsform. Höj gränsen för krav på årsbokslut till 30 basbelopp motsvarande ca 1,1 miljoner kr. Inför årsredovisning av mervärdesskatten i deklarationen. Beskatta ränteintäkter och räntekostnader i näringsverksamheten under inkomstslaget kapital. Inför omedelbart avdrag för inventarier. Slopa räntefördelning och avsättning till expansionsmedel men behåll periodiseringsfonderna. 16

17 4 1 ENSKILD NÄRINGSVERKSAMHET Inledning Tidigare i denna rapport har konstaterats att fullgörandekostnaderna för dem som bedriver enskild näringsverksamhet är förhållandevis höga och att dessa kostnader ökat i jämförelse med tidigare undersökningar. En bidragande orsak till kostnadsökningen är enligt Riksskatteverket komplexiteten i nuvarande skattesystem. Många enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag upplever att skattereglerna är orättvisa och svårtillämpbara och då kanske speciellt de som avser expansionsmedel och räntefördelning. Ofta är det pedagogiska problem att förklara hur och varför olika underlag räknas fram samtidigt som det upplevs som ett ologiskt regelverk där resultat och konsekvenser av vissa handlingar är obegripliga. Enda möjligheten är att utnyttja revisorn eller annan sakkunnig person. Att inte förenklingsutredningen eller någon annan utredning kommit med några förslag till förenklingar i dessa avseenden är inte acceptabelt. Förenklingsutredningen sammanfattade motiven till att inte införa några förändringar med följande. Reglerna är frivilliga här avses de regler som kan begränsa skattebelastningen och därmed inte betungande för de skattskyldiga även om det i praktiken innebär att flera näringsidkare kan drabbas av hårdare beskattning än vad som gäller andra företagsformer. Detta synsätt kan inte vara rimligt. Deklarationsrutiner Handelskammaren anser att det är angeläget att arbetet fortgår med att hitta förenklingar även för denna kategori företagare. Härigenom kan fullgörandekostnaden för enskilda näringsidkare minska. Målsättningen måste vara att flertalet skall kunna sköta sin egen deklaration. Möjligheter att införa förtryckta uppgifter i deklarationen även för denna kategori av skattskyldiga bör också snarast undersökas. Detta gäller på såväl den särskilda deklarationen som bilagor. Det bör inte vara svårare att förtrycka t ex privata ränteintäkter och kostnader på den särskilda deklarationen än på den förenklade deklarationen. Även på näringsbilagorna finns uppgifter hos skattemyndigheterna som kan förtryckas. Här kan nämnas avsatta medel till periodiseringsfond och sådana medel som måste återföras till beskattning. Avskrivningsunderlag, påförda egenavgifter och fastighetsskatter är andra exempel. Handelskammaren anser också att fullgörandekostnaderna kan minskas för många näringsidkare genom att flytta fram den allmänna tidpunkten för inlämnandet av den särskilda inkomstdeklarationen till åtminstone samma tidpunkt som gäller för privatpersoner, dvs till den 2 maj. Gruppanstånden kan därmed slopas för flertalet 17

18 4 mindre företag och årsredovisningen kan avslutas i lugn och ro. För alla parter skulle detta innebära besparingar. Alla företagare oavsett företagsform har också normalt att redovisa socialavgifter, källskatter och F-skatt varje månad. Det är ett problem för många företag och speciellt under sommaren när firmatecknare måste anpassa sin semester för att vara tillgängliga vid deklarationens undertecknande. För att förenkla för åtminstone de minsta företagen bör redovisning och inbetalning av dessa skatter och avgifter slås samman för t ex juli och augusti månad och lämnas in samlat. Handelskammaren anser att skattemyndigheterna dessutom, med högsta prioritet, måste införa ett system att överföra samtliga deklarationsuppgifter elektroniskt. Detta bör gälla alla deklarationer såväl de som lämnas varje månad som de som lämnas efter räkenskapsårets utgång. Strävan bör vara att koppla samman företagens bokföring på så sätt att vissa underlag snabbt kan överföras till skattemyndigheterna som sedan beräknar rätt skatt, mervärdesskatt eller sociala avgifter. Dessa underlag bör i framtiden på ett enkelt sätt bekräftas med digitala signaturer. Ny beskattningsmodell Enskilda näringsidkare och handelsbolag har varit föremål för många utredningar. Olika modeller som t ex den så kallade staketmodellen har presenterats för att uppnå målet med en likvärdig beskattning av samtliga företagsformer. Det har varit svårt att hitta en modell som uppfyller alla önskvärda kriterier. Förenklingsutredningens syn att det finns frivilliga möjligheter att via befintligt system få ner skatten är tyvärr alltför vanlig. Många företag, som egentligen kanske inte borde använda sig av möjlighe- ten till att sätta av till expansionsmedel, tvingas mer eller mindre in i ett komplicerat system för att uppnå en riktig skattebelastning. Få talar om konsekvenserna när t ex en enskild näringsidkares verksamhet skall avslutas vid pensionering eller dödsfall. Enda möjligheten när expansionsmedel och även periodiseringsfonder måste upplösas och återföras till beskattning kan vara konkurs. Även de som driver företag i form av enskild näringsverksamhet, bl a många mindre tjänsteföretag, behöver ett skattesystem som är anpassat till den företagsformen. Nuvarande skattesystem kan vara en orsak till att företagen endast växer till en viss nivå. Aktiebolagsformen passar inte alla företag. Svårigheten att anskaffa och bibehålla ett tillräckligt stort aktiekapital inom företaget kan vara en orsak. Alternativet är då enskild firma eller handelsbolag. Handelskammaren anser att en möjlighet att komma till rätta med problemen kan vara att införa en ny beskattningsmodell för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. I samband med skattereformens genomförande diskuterades att bryta ut kapitalbeskattningen till ett särskilt inkomstslag med en normalskattesats på 30 procent. Idag är majoriteten av Sveriges befolkning positivt inställda till reformen. Det kan med fog hävdas att kapitalmarknaden vuxit i omfattning tack vare nuvarande kapitalbeskattning. En liknande reform med proportionell beskattning bör införas för enskild näringsverksamhet. Detta skulle kunna skapa förutsättningar för tillväxt genom att fler företagare känner ökad motivation att tjäna mer och därmed investera mer. Genom dagens system anser många att det är tillräckligt med en lön som är så pass stor att full pensionspoäng uppnås. 18

19 4 En skattemodell där all näringsverksamhet beskattas efter samma procentsats oavsett resultat är tillväxtbefrämjande. Företagaren kan under dessa omständigheter ta ut en avdragsgill lön i företaget som sedan beskattas som inkomst av tjänst. Det är då upp till företagaren att avgöra hur mycket han kan och vill belasta företaget. Handelskammaren föreslår att skattesatsen blir densamma som i inkomstslaget kapital. Även enskilda näringsidkare bör ha en möjlighet till någon form av resultatutjämning. Här är periodiseringsfonderna ett enkelt och också lättbegripligt system där avsatta medel kan förtryckas i deklarationen. Genom denna konstruktion skulle inte heller behov finnas av krångliga regler för räntefördelning och för avsättning till expansionsmedel. Visserligen ger systemet kanske olika mycket för olika kategorier av företagare men ur tillväxtperspektivet är det till fördel. Handelskammaren anser att regeringen snarast bör utreda och presentera förslag till proportionell beskattning av näringsverksamhet bedriven som enskild näringsverksamhet. Modellen bör också kunna användas av handelsbolag med fysiska delägare. Förslag Inför en ny beskattningsmodell för enskild näringsverksamhet med samma skattesats oavsett resultat. 30 procent är en rimlig skattenivå samtidigt som företagarens lön blir avdragsgill och beskattas under inkomst av tjänst. Avskaffa räntefördelning och avsättning till expansionsmedel men behåll periodiseringsfonderna. Fortsätt förenklingsarbetet för deklarationsblanketterna och förtryck kända uppgifter. Flytta även inlämnade tidpunkten för deklaration till 2 maj. Möjliggör elektronisk överföring av deklarationsunderlag. Slå samman juli och augusti för inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter och moms. 19

20 5 1 BESKATTNING AV ÄGARE TILL SMÅ OCH MEDELSTORA AKTIEBOLAG Bakgrund De svenska dubbelbeskattningsreglerna innebär ett hinder för utveckling av både företag och företagare. Debatten om dubbelbeskattningen har fokuserat på de större och noterade bolagen och deras ägare. Generellt sett innebär dock dubbelbeskattningen ett större problem för ägare till små och medelstora bolag. Med anledning härav finns i första hand skäl att se över regelsystemet för mindre bolag. Visserligen återinfördes möjligheten till skattefri utdelning från dessa företag för ett par år sedan men dessa regler är för de flesta företagare otillräckliga och har inte löst problemen med dubbelbeskattningen. Regelverket Den svenska skattelagstiftningen är på många sätt otidsenlig vilket bl a beror på att de grundläggande principerna lades fast redan när den nu gällande kommunalskattelagen från 1928 infördes. Visserligen har flertalet regler förändrats sedan dess men de grundläggande principer som styr stora delar av lagstiftningen kvarstår även i den nya Inkomstskattelagen (IL). Kommunalskattelagen byggde i princip på att man antingen är företag eller löntagare. Med företag avsågs vid lagstiftningens tillkomst de stora, närmast institutionella företagen som ASEA, Volvo, Electrolux, Ericsson m fl. När man därför påstår att den svenska företagsbeskattningen står sig väl i ett internationellt perspektiv är det ofta beskattningen av företag i denna storleksordning som används vid jämförelsen. Det svenska näringslivet har emellertid förändrats. Det blir allt vanligare med såväl snabbväxande mindre företag som snabbt etablerar sig på en internationell marknad som enmansföretag i form av konsulter som sätter sig själva på bolag och arbetar åt en eller flera uppdragsgivare. För dessa och andra typer av mindre och medelstora företag saknas en genomtänkt strategi från skattelagstiftaren. För att denna typ av bolag skall passa in i dagens skattelagstiftning måste de kunna sorteras in antingen under rubriken företag eller löntagare vilket inte utan vidare låter sig göras med hänsyn till att dessa begrepp utformades för nästan tre kvarts sekel sedan. Ägare till mindre och medelstora företag har ofta en rad olika roller. Ägare, styrelse, VD och anställd kan vara en och samma person eller begränsat till ett litet antal personer, kanske i samma familj. Detta gör att en skattelagstiftning som bygger på att man antingen är ägare eller anställd passar mindre väl. Lagstiftaren har då valt att genom särregleringar och stoppregler försöka förhindra att en egenföretagare på något sätt genom eget arbete skulle kunna hamna i ett bättre läge än en anställd. Ett exempel på denna lagstiftningsmetod är 20

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform

Läs mer

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x Tax Inkomstdeklaration 4 2011 Handelsbolag Tillgångar på blankett 200 Text Kassa och bank BAS 2010 19xx 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x 204 Kundfordringar

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Information från Skatteverket

Information från Skatteverket Information från Skatteverket Informationsträffar och besök Nyföretagarträffar och andra informationsträffar. Företagsbesök Nyföretagarinformationer Starta företag - Riktar sig till personer som funderar

Läs mer

18 Periodiseringsfonder

18 Periodiseringsfonder 18 Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder 1109 30 kap. IL Prop. 1993/94:50, SkU 15 prop. 1993/94:234, SkU 25 prop. 1994/95:25, FiU 1 prop. 1994/95:91, SkU 11 prop. 1996/97:45, SkU 13 prop. 1997/98:150,

Läs mer

Skatteverket Anette Jaldell

Skatteverket Anette Jaldell Skatteverket Anette Jaldell Deklarera Enskild Näringsverksamhet 1 Förenklat årsbokslut NE-blanketten 2 Enskild firma Ansvarar själv för företagets skulder Ska registreras hos Skatteverket (även hos Bolagsverket

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Vad som ska bokföras i enskild näringsverksamhet UTKAST (oktober 2006) Innehållsförteckning Inledning... 1 Lagregler och allmänt råd (BFNAR 2006:x)... 2 Tillämplighet... 2

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 373 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för - premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för. - inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 391 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget p-sparkonto Pensionssparavdrag

Läs mer

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Leif Malmborg Aktiebolagstjänst presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Hur får du använda aktiekapitalet Fördelar/nackdelar; enskild firma - handelsbolag - aktiebolag Formalia

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-13 Mirja Hjelmberg Lotta Abrahamsson Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning.

Läs mer

BAS Förenklat årsbokslut (K1) Kontoplan 2015

BAS Förenklat årsbokslut (K1) Kontoplan 2015 1/9 BAS Förenklat årsbokslut (K1) Kontoplan 2015 1 Tillgångar Ändring eller tillägg jämfört med 2014. Tom rad med denna markering anger borttaget konto (endast kontona 2617, 2627 och 2637 är borttagna).

Läs mer

Skatt för nyföretagare frågor och svar

Skatt för nyföretagare frågor och svar Skatt för nyföretagare frågor och svar Innehåll Räkenskapsår och bokslutsdatum Fråga 1 Kostnader före start Fråga 2 Flera verksamheter Fråga 3 Gåva Fråga 4 Egen insättning och eget uttag Fråga 5, 6 och

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 407 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

23 Pensionssparavdrag

23 Pensionssparavdrag 23 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 1173 59 kapitlet IL prop. 1989/90:110 prop. 1990/91:54 prop. 1990/91:166 prop. 1992/93:187 prop. 1993/94:85 prop. 1993/94:203 prop. 1995/96:231 prop. 1997/98:146

Läs mer

Skrivet av Bokföringsnämnden

Skrivet av Bokföringsnämnden Skrivet av Bokföringsnämnden Rekommendera 0 0 Share Tweeta 1 Balansräkningen visar alla tillgångar, eget kapital, avsätningar och skulder en viss dag, balansdagen. Hur balansräkningen ska se ut är lagreglerat.

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna.

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. Anvisningar till budgetmallar. Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. 1. Startkapitalbudget. En startkapitalbudget

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Allmänt om beskattning av näring 2006 2007 2008 2009

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-11 Mirja Hjelmberg Mikael Westin Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning. Agenda

Läs mer

Budget. ALMI Företagspartner AB 0204

Budget. ALMI Företagspartner AB 0204 Budget Blankettomgången på de sidor som följer kan användas som hjälpmedel vid upprättande av en budget. Den är väldigt detaljerad för att den ska uppfylla skattelagstiftningens krav på information. Den

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder 19 er er 1117 Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL. De äldre reglerna om eldsvådefonder och om uppskov med beskattning av realisationsvinst användes i speciella situationer. Det typiska

Läs mer

BAS Förenklat årsbokslut (K1) Kontoplan 2014

BAS Förenklat årsbokslut (K1) Kontoplan 2014 1/9 BAS Förenklat årsbokslut (K1) Kontoplan 2014 1 Tillgångar Ändring eller tillägg jämfört med föregående år = 10 Immateriella anläggningstillgångar 1000 Immateriella anläggningstillgångar B1 1009 Årets

Läs mer

Information från Skatteverket 2014-05-10

Information från Skatteverket 2014-05-10 Information från Skatteverket 2014-05-10 Vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig Med vänlig hälsning Skatteverket Starta företag? Hjälp att komma igång och att komma vidare! Efter kontakt

Läs mer

Visma Eget Aktiebolag

Visma Eget Aktiebolag Visma Eget Aktiebolag Lathund för att du ska kunna se vad de olika transaktionerna som du registrerar i programmet påverkar i din deklaration. På sidan INK2R i programmet kan du också högerklicka i rutan

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014

Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014 Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014 Om Kyllenius Kyllenius ger er Effektiv ekonomi Kyllenius hanterar allt som rör företags ekonomi. Vi hjälper våra kunder med allt

Läs mer

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Senast den 4 maj 2015 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Namn och adress är keramiker och hälftenägare till en keramisk verkstad som drivs i handelsbolagsform.

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Skatt för nyföretagare frågor och svar

Skatt för nyföretagare frågor och svar Skatt för nyföretagare frågor och svar Skatt för nyföretagare frågor och svar Att bli egen företagare innebär......många förändringar. Både som näringsidkare i en enskild firma och som delägare i ett handelsbolag

Läs mer

Deklaration inkomst av tjänst med projektbidrag från Konstnärsnämnden

Deklaration inkomst av tjänst med projektbidrag från Konstnärsnämnden Deklaration inkomst av tjänst med projektbidrag från Konstnärsnämnden Lilja Andersson är koreograf och har fått beviljat ett sökt projektbidrag för en dansperformance. Hon har ingen näringsverksamhet eller

Läs mer

Bryggan Stockholm. Årsredovisning för 802411-1968. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Bryggan Stockholm. Årsredovisning för 802411-1968. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Bryggan Stockholm Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

14 Byte av företagsform

14 Byte av företagsform 397 14 Byte av företagsform Sammanfattning I detta avsnitt behandlas skattefrågor som kan uppkomma vid ombildning av företag till annan företagsform. Byte av företagsform kan aktualisera tillämpning av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Cirkulärnr: 1999:10 Diarienr: 1999/0054 Handläggare: Skatteexperten Jan Svensson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 1999-01-14 Mottagare:

Cirkulärnr: 1999:10 Diarienr: 1999/0054 Handläggare: Skatteexperten Jan Svensson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 1999-01-14 Mottagare: Cirkulärnr: 1999:10 Diarienr: 1999/0054 Handläggare: Skatteexperten Jan Svensson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 1999-01-14 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Personalfrågor Rubrik: Kontrolluppgifter

Läs mer

Bokföring FACIT. Övningsuppgifter till. av Björn Lundén och Anette Broberg. 18:e upplagan

Bokföring FACIT. Övningsuppgifter till. av Björn Lundén och Anette Broberg. 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg FACIT 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Bo 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fa: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del

Läs mer

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen.

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen. Noter och kommentarer till resultat- och balansräkning. Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

16/10/2013. Entreprenörsskolan 2013-10-15. Vilka lagar gäller vid redovisning och vid upprättande av en årsredovisning/årsbokslut?

16/10/2013. Entreprenörsskolan 2013-10-15. Vilka lagar gäller vid redovisning och vid upprättande av en årsredovisning/årsbokslut? Entreprenörsskolan 2013-10-15 Företagetsekonomi JaanaH Johansson, Auktoriseradredvisningskonsult Vilka lagar gäller vid redovisning och vid upprättande av en årsredovisning/årsbokslut? Bokföringslagen

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0008N Inledande extern redovisning Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Tentaplugg Redovisning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Dags att deklarera. på Förenklad självdeklaration. Vanliga frågor. www.rsv.se

Dags att deklarera. på Förenklad självdeklaration. Vanliga frågor. www.rsv.se 2000 Dags att deklarera på Förenklad självdeklaration Vanliga frågor När får jag skatteåterbäringen? Läs på sidan 22. Jag kommer att få underskott på skattekontot, dvs. kvarskatt, på högst 20 000 kr. Hur

Läs mer

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie.

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie. INLÖSEN 2008 information till aktieägarna i hiq international ab (publ) inför årsstämma den 30 april 2008 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande 1 Bakgrund

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet 2007-03-07 Förslag till regelförenklingar på skatteområdet INNEHÅLL 1 PERSONBESKATTNING... 3 1.1 REFORMERA EXPERTSKATTEN... 3 2 NÄRINGSBESKATTNING... 3 2.1 SLOPA CFC-REGLERNA FÖR VERKSAMHET INOM EES-OMRÅDET...

Läs mer

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX Sida 1(2) 2004-02-13 Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX YTTRANDE För tiden innan BFNs rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

1 Tjänsteinkomster. SNABBFAKTA för företag och privata personer 2015 (2014)

1 Tjänsteinkomster. SNABBFAKTA för företag och privata personer 2015 (2014) SNABBFAKTA för företag och privata personer 2015 (2014) Kortsiktig genomgång av fakta inom skatter och redovisning. Får användas som kortfattad information! Praktisk tillämpning kräver mer omfattande kunskap

Läs mer

Det svenska skattesystemet

Det svenska skattesystemet Gunnar Johansson och Gunnar Rabe Det svenska skattesystemet Fjortonde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord 13 Avdelning I: Inledning 17 Avdelning II: Bakgrund och principer 21 1. Historik 23 1.1

Läs mer

Dnr 31/05 Uttalande om redovisning av företagsägd kapitalförsäkring vars utfall skall betalas i pension

Dnr 31/05 Uttalande om redovisning av företagsägd kapitalförsäkring vars utfall skall betalas i pension Uttalande om redovisning av företagsägd kapitalförsäkring vars utfall skall betalas i pension ALLMÄNT RÅD (BFNAR 2005:X) 1. Detta allmänna råd skall tillämpas av bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

Dags att starta eget?

Dags att starta eget? Utgiven 2002 av Riksskatteverket RSV 462 utgåva 2 Skattemyndigheten informerar Dags att starta eget? Funderar du på att starta eget företag? Varje dag startas över hundra företag i Sverige. I denna broschyr

Läs mer

Lathund för enkel bokföring av din Fyndiqförsäljning

Lathund för enkel bokföring av din Fyndiqförsäljning Lathund för enkel bokföring av din Fyndiqförsäljning En sammanställning av svaren på de vanligast förekommande frågorna kring bokföring av transaktioner mellan Fyndiq och dig som handlare. 2 Så bokför

Läs mer

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5 1 Del 1 Praktikfall I denna första del av arbetsboken ska du arbeta med redovisning i olika företag. Det finns fem praktikfall av olika omfattning som du kan arbeta med. I det första får du lite tips och

Läs mer

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Lisa Bergström är författare och har inkomst av tjänst som författare, dramaturg, regissör, översättare och lärare. Utöver dessa inkomster har hon royaltyersättningar

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

Så registrerar du ditt företag

Så registrerar du ditt företag Så registrerar du ditt företag Tycker du att det verkar krångligt att starta företag? Lugn. De här sidorna förklarar exakt hur du registrerar företaget och får en F-skattsedel. Följer du guiden är du klar

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); SFS 1999:1082 Utkom från trycket den 15 december 1999 utfärdad den 2 december 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen.

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen. Noter och kommentarer till resultat- och balansräkning. Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens

Läs mer

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GodEl Sverige AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll Sida

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Brf Stigen. Årsredovisning för 785000-2374. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Brf Stigen. Årsredovisning för 785000-2374. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för Brf Stigen Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Säkerhet och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Styrelsen för Kävlinge Golfbana AB (publ) avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Skatteskulder och uppbördsförluster

Skatteskulder och uppbördsförluster 159 8 Skatteskulder och uppbördsförluster 8.1 Inledning Uppbördsförlusterna, skillnaderna mellan de fastställda skatterna och hur mycket som betalats in, uppgick 1999 till cirka 5,7 miljarder kr eller

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSBOKSLUT FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2005 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se. Remiss REGERINGSKANSLIET 2012-06-21 Fi2012/2385 Fi nansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Elisabeth Sheikh Telefon 08-405 36 49 SKATTEVERKET Solna ink. 2012-06- 2 5 Utdrag ur lagrådsremissen Effektivare

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Tor 2 716425-8522. Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för. Brf Tor 2 716425-8522. Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för Brf Tor 2 Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Brf Tor 2 1(10) ' Brf Tor 2 2(10) ' Brf Tor 2 3(10) Resultaträkning Belopp i kr Not 2012-01-01-2011-01-01- 2012-12-31 2011-12-31 Nettoomsättning

Läs mer

Företag X. Rapport. Bokoredo AB Riddargatan 17A 114 57 Stockholm Tel: 073 6500309 info@bokoredo.se

Företag X. Rapport. Bokoredo AB Riddargatan 17A 114 57 Stockholm Tel: 073 6500309 info@bokoredo.se Företag X Rapport 201X-XX-XX till 201X-XX-XX Bokoredo AB Riddargatan 17A 114 57 Stockholm Tel: 073 6500309 info@bokoredo.se Innehållsförteckning 1. Verksamheten den gångna perioden... 1.1 Resultaträkning

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:11 Diarienr: 2001/0068 Handläggare: Jan Svensson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-01-15 Mottagare: Kommunstyrelsen

Cirkulärnr: 2001:11 Diarienr: 2001/0068 Handläggare: Jan Svensson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-01-15 Mottagare: Kommunstyrelsen Cirkulärnr: 2001:11 Diarienr: 2001/0068 Handläggare: Jan Svensson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-01-15 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Personalfrågor Rubrik: Kontrolluppgifter

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer