Digitalisering av den radiologiska diagnostiken - digitalt bildarkiv
|
|
- Jakob Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för ledarskap, informatik, management och etik. (LIME) Programmet för Medicinsk informatik, år 3 Vårdens organisation och ledning, 4p Kursledare: Monica Nyström Digitalisering av den radiologiska diagnostiken - digitalt bildarkiv Enl. MI-programmets policy namnges ej författarna på internet
2 Förord I Västra Götalandsregionen har man samordnat hela röntgenverksamheten med ett inbyggt ITstöd för patienten där denna samt alla behöriga alltid har tillgång till denna information oavsett vart användaren befinner sig. En samordning med ökad tillgänglighet till samtliga digitala röntgenbilder i regionen ger alltså ett mervärde både för patienten och verksamheterna. Det finns en rad fördelar med ett samordnat system för både patienter samt verksamhet. Några fördelar som kan nämnas är att fler undersökningar kan utföras på hemsjukhusen, bättre möjlighet till uppföljning av den totala stråldosen, ökad möjlighet till second opinion, rationellare jourorganisation, bildbedömning av bakjourer i hemmet samt allmän kompetenshöjning hos personalen. För att kunna samordna ett sådant system har man kommit överens om hur strukturen för denna samt begrepp och termer som skall vara gemensamma för hela systemet och för alla sjukhus. Det är ytterst viktigt för att kunna i huvudtaget öppna möjligheterna till ett samarbete mellan sjukhus. Sveriges regering har beslutat att gå med i det internationella samarbetet om utveckling och förvaltning av begreppssystemet Snomed (Systematized Nomenclature of Medicine). Det ska bli en del av en nationell terminologi- och klassifikationsresurs. Ansvar för hela uppdraget har Socialstyrelsen fått av regeringen. I Västra Götalandsregionen pågår en utveckling med virtuella arbetssätt inom den radiologiska verksamheten. Fördelen med att jobba virtuellt är att man suddar ut de fysiska gränserna mellan sjukhusen och kan uppnå en jämnare arbetsbelastning, samt större tillgång till specialister. 2
3 Innehållsförteckning FÖRORD 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 BAKGRUNDSBESKRIVNING 5 PROBLEMBESKRIVNING 6 TERMINOLOGI 6 Problematik kring ej samordnad informationsstruktur 6 HARMONISERA LAGAR OCH REGELVERK MED EN ÖKAD IT-ANVÄNDNING 7 Mål och strategi 7 SKAPA EN GEMENSAM INFORMATIONSSTRUKTUR 7 Mål och strategi 7 Pågående projekt och planerade projekt på nationell nivå 8 Nationell informationsstruktur 9 SNOMED CT 9 Det svenska arbetet inrymmer fyra delområden 10 VGRS LÖSNING 10 Arbetssätt/arbetsbelastning 10 Jobb tilldelade till ordinarie arbetsplatser 11 Speciella virtuella avdelningar 11 Jobba hemifrån 11 INFORMATIONSFLÖDET TILL OCH FRÅN EN VIRTUELL AVDELNING 11 SEKRETESS OCH SÄKERHET 11 3
4 Följande exempel kan vara bra att titta på och om möjligt implementera i en virtuell avdelning. 12 METOD 12 DISKUSSION 13 REFERENSER 14 4
5 Bakgrundsbeskrivning Mer beskrivning om vad som ingår i VGR. I Västra Götaland regionen (VGR) finns 11 sjukhus och sammanlagt 17 röntgen avdelningar tillsammns. Med ett digitaliserat bildbehandlingssystem får man nya möjligheter att effektivisera arbetsmetoderna, förbättra diagnostiken, förbättra arbetsmiljön samt att minska belastningen på den yttre miljön. Det finns en hel del fördelar för både patienten samt verksamheten med att samordna röntgenverksamheten i regionen. Några av dessa fördelar som bör nämnas är att fler undersökningar kan utföras på sjukhuset, bättre möjlighet till uppföljning av den totala stråldosen, ökad möjlighet till second opinions, rationellare jourorganisation, bildbedömning av bakjour i hemmet samt allmän kompetenshöjning hos personalen. I Västra Götalandsregion (VGR) har man samordnat röntgenverksamheten med IT-stöd. Detta innebär för patienterna att all diagnostisk information blir tillgänglig för alla individer som har den behörighet. Denna källa blir då tillgänglig dygnet runt för samtliga. Man hade bestämt sig att år 2003 skulle ett underlag vara framtaget vad gäller utökningen av kapacitet och kostnader av VGRnet mellan kärnpunkterna bekostas av samtliga förvaltningar i regionen utifrån antalet anställda. Dessutom så hade man bestämt sig att under samma år så skulle alla sjukhusgrupper inventera de interna näten mellan sjukhusen i sjukhusgrupperna, vad gäller redundans, säkerhet, kostnader m.m. Under år 2004 och 2005 måste alla sjukhus bygga ut de interna sjukhusnäten till erforderlig kapacitet för att tillgängligheten till digitala bilder ska nå full funktion i hela regionen under Vem som står för investeringskostnaderna, kapitalkostnaderna, ansvaret m.m. vad gäller de interna sjukhusnäten skall ha bestämts årsskiftet2002/2003. Alla möjliga beslut man tagit som angår den gemensamma arkivfunktionen av digitaliseringen av röntgenbilderna i regionen skall ha tagits fram år I dessa beslut skall även framgå finansieringsprinciperna för tillgängligheten till arkivfunktionen. Det skall även ha tagits fram ett underlag som belyser de juridiska aspekterna av full tillgänglighet till digitala röntgenbilder i regionen. En policy för säkerhet, kostnader m.m. för bildbedömning i hemmet av bakjourer skall ha fastställs (Ekman, 2002). 5
6 Problembeskrivning För att kunna maximera effekten och nyttan av ett IT-stöd inom vård- och omsorgssektorn krävs en gemensam och nationellt sammanhållande infrastruktur. Denna vårdinformation som i framtiden kommer att användas av flera professioner eller för olika ändamål måste struktureras på ett väl organiserat sätt för att detta sedan skalla kunna användas i olika datasystem oberoende av verksamhetsområde och leverantör. En förutsättning för detta är att man har en gemensam överenskommelse av begrepp och termer, men även klassifikationer och kvalitetsindikatorer. I dagsläget är bara några delar av informationen tillräckligt strukturerad för att man skall kunna använda sig av denna information som en långsiktig resurs. Ett problem som dock uppstår är att samordningen är otillräcklig. Detta p.g.a. att det saknas en tydlig rollfördelning samt en ansvarsfördelning för arbetet med en gemensam informationsstruktur (Nationella IT-strategin för vård och omsorg, 2006). Terminologi Problematik kring ej samordnad informationsstruktur Som det ser ut i vården idag så finns det ett stort antal olika informationssystem och ungefär lika många sätt att skriva och hantera informationen. För att kunna föra informationen mellan olika system så krävs det inte bara att formatet är densamma, utan man behöver även diagnoser, kliniska fynd och resultat skrivs med ett standardiserat språk. Om alla använder samma termer så uppstår mindre konfusion och missförstånd som i värsta fall kan leda till en sämre vård för den resande patienten. Det säkerställer även att rätt information dokumenteras (Nationella ITstrategin för vård och omsorg lägesrapport 2007, 2007). I dagens samhälle så är patienterna mycket mer rörliga, och vården är uppsplittrad på vårdcentraler, sjukhus och specialistkliniker. Alla tester och utredningar utförs inte på samma ställe. Om vi tar en röntgenundersökning som exempel så blir först patienten remitterat till röntgenavdelningen där bilderna tas. Bilderna skall bedömas av en röntgenspecialist och fynden skall skickas till den behandlande läkaren. Alla steg skall dokumenteras och informationen skall sen finnas tillgänglig för den vårdpersonal som behöver den för att patienten skall få bästa möjliga vård. Eftersom många informationssystem inte klarar denna överföring av data så tvingas ofta vårdpersonalen skriva ut t.ex. patientjournalanteckningar och faxa dem till vårdenheten som begär dem. Detta är tidskrävande och det finns dessutom regler för hanteringen av papperskopior av den personliga informationen i journalen. Det finns en uppsjö av regelverk för att hantera personlig information och patientjournaler. Om man skulle standardisera informationsstrukturen i vården så skulle det innebära att man skulle kunna bygga in sekretesshanteringen i systemen så att bara de som har rätt att läsa patientens 6
7 journal kan göra det. Detta skulle underlätta och spara tid för den administrativa delen av vårdinrättningen. I och med standardiseringen av informationsstrukturen och terminologin så skulle man dessutom kunna göra statistiska fynd, i och med att informationen som lagras blir enhetlig, definierad och klassificerad. Den blir en långsiktig resurs för forskning (Nationella IT-strategin för vård och omsorg lägesrapport 2007, 2007). Harmonisera lagar och regelverk med en ökad IT-användning Mål och strategi Den centrala delen i regeringens strävan att skapa goda grundförutsättningar för den fortsatta ITutvecklingen inom sektorn är att revidera lagstiftningen. Målet är att försöka skapa en enhetlig och sammanhängande reglering av all typ av personuppgiftsbehandling inom hälso- och sjukvården, så att verksamheten får tydliga regler för hur informationen ska hanteras på ett säkert och effektivt sätt. Det mål man satt upp och hoppas på att uppnå är en enhetlig och sammanhängande reglering av all typ av personuppgiftsbehandling inom hälso- och sjukvård. Därmed får även verksamheten tydliga regler för hur informationen skall hanteras på det säkraste samt det mest effektiva sättet som möjligt. Man anser att den nya regleringen även kommer att leda till effektivitetsvinster i form av minskad administration för hälso- och sjukvårdspersonalen samt att öka möjligheten att samarbeta över vårdgivargränser. Man har även jobbat på att införa en ny lagstiftning som ska tillgodose verksamhetens behov av tillförlitliga data för styrning och uppföljning samt forskning och utveckling. Den ger även patienten en möjlighet att kunna, i den egna journalen, ta del av uppgifter. Skapa en gemensam informationsstruktur Mål och strategi För att kunna förverkliga den nationella IT-strategin och leva upp till en kommande reviderad lagstiftning om informationshantering så behöver vi en informationsstruktur på olika nivåer. Målet är att informationen inom vård och omsorg ska vara en långsiktig och användbar resurs. Detta innebär att man skall kunna återanvända sig av resursen över organisatoriska gränser och under en längre tid. Informationen skall alltså kunna följa patienten och vid behov vara tillgänglig för behörig vård- och omsorgspersonal, oberoende av organisationen. Det krävs en mängd insatser för att uppnå detta. En av dessa insatser är utvecklingen av en nationell informationsstruktur som säkerställer att rätt information dokumenteras samt att den sätts i sitt sammanhang i en övergripande struktur och att den är enhetligt beskriven, definierad samt klassificerad. Den nationella informationsstrukturen ska ligga till grund för framtidens dokumentation och för utvecklingen av morgondagens processtödjande IT-system. Både kort och långsiktsinsatser krävs inom området informationsstruktur. De som arbetar långsiktigt är bland annat socialstyrelsen som arbetar för att skapa förutsättningar för 7
8 ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation. De som stödjer och förbättrar dagens informationshantering på kort sikt genom projekt som tar fram informationsspecifikationer för elektroniskt informationsutbyte mellan olika IT-system. Dessa projekt kommer framöver att samordnas på ett tydligare sätt och även bidra med erfarenheter till utvecklingen av den nationella informationsstrukturen. Den nationella informationsstrukturen har även betydelse för den direkta vården och omsorgen av den enskilda individen och är en förutsättning för egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring. Informationen som alltid dokumenteras och följer med patienten skall beskrivas med enhetliga begrepp, termer och klassifikationer samt vara ordnad i en gemensam struktur för att kunna ge verksamheten tillförlitlig och användbar information i en IT-baserad ändamålsenligt vård- och omsorgsdokumentation. I dagsläget så fungerar IT-systemet som ett stöd för avgränsade system och verksamheter men inte för hela vård- och omsorgsprocesserna där hänsyn måste tas till många intressenters behov och krav på information. IT-systemet ger alltså inget stöd för det som krävs för att informationen skall följa patienten över organisatoriska gränser. Dessa brister beror främst på den informations brist som finns i systemet. Att samordna det kortsiktiga och långsiktiga arbetet med informationsstrukturen är den största utmaningen. Det kortsiktiga och långsiktiga arbetet är inriktat på att förbättra informationsutbytet mellan dagens olika IT-system och arbetet som syftar till att utveckla en övergripande nationell informationsstruktur. De som bär på det gemensamma ansvaret här är Socialstyrelsen, huvudmännen samt vårdens IT-leverantörer. Pågående projekt och planerade projekt på nationell nivå Arbetet som Socialstyrelsen driver drivs genom tre regeringsuppdrag, nämligen: Utveckla en nationell informationsstruktur för individbaserad ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation i projektet Nationell Informationsstruktur (NI). Utveckla och tillhandahålla en nationell terminologi- och klassifikationsresurs. Medverka i utvecklingen och etablering av förutsättningar för införandet av det internationella begreppssystemet Snomed CT. I det nationella och internationella standardiseringsarbetet har socialstyrelsen en stor roll med att bevaka den terminologiska kvaliteten i standarder och att ställa krav utifrån arbetet med den nationella informationsstrukturen. Utvecklingen av informationsstrukturen är ett viktigt inslag i flera av huvudmännens projekt för att utveckla vårdens IT-stöd. Beställarfunktionen har gett Carelink i uppdrag att samordna arbetet med informationsstruktur i dessa projekt. Uppdraget benämns Tillämpad Informationsstruktur och benämns TIS. Detta skall ta fram ett förslag om hur denna samordning ska gå till och hur arbetet ska utformas när det gället att etablera, dokumentera och förvalta framtagna informationsspecifikationer. För att tillgängliggöra framtagna specifikationer har man diskuterat 8
9 att etablera ett nationellt bibliotek. Socialstyrelsen har även beslutat över att det eventuella nationella biblioteket inte skall ligga hos myndigheten. Den vidare utredning av ett bibliotek ligger inom ramen för Carelinks uppdrag. Nationell informationsstruktur Det Nationella Informationsstrukturen, även kallad NI, ska i en samverkan med huvudmännen och andra viktiga aktörer identifiera, beskriva samt strukturera den minsta gemensamma kärnan av information i vård- och omsorgsprocessen som krävs i dokumentationen för att den skall vara ändamålsenlig. Olika intressenters behov av och krav på informationen på kärnan bestäms av olika faktorer som t.ex. patienter/närstående, vård- och omsorgspersonal, ledning/myndigheter/forskningsaktörer samt IT-marknaden/IT-beställaren. Verifiering samt kvalitetssäkring under utvecklingens gång är två viktiga delar för att informationsstrukturen skall kunna utvecklas till den rätta. Detta är en bekräftelse på att det är rätt information (kärnan) som har identifierats och att den beskrivs och struktureras med enhetliga begrepp samt termer. Denna verifiering sker oftast av experter inom terminologi, informationssäkerhet, hälso- och sjukvårdsinformatik och standardisering i ett antal testmiljöer i vård- och omsorgsverksamheten. Det är här den testas rent praktiskt. SNOMED CT Sveriges regering har beslutat att gå med i det internationella samarbetet om utveckling och förvaltning av begreppssystemet Snomed (Systematized Nomenclature of Medicine). Det ska bli en del av en nationell terminologi- och klassifikationsresurs. Ansvar för hela uppdraget har Socialstyrelsen fått av regeringen. Snomed är ett brittisk-amerikanska begreppssystemet och har utvecklas som underlag för strukturerad vårddokumentation och är den mest kompletta som finns idag. Men det behövs mer vidareutveckling och kvalitetssäkring av systemet för framtidsbehov. Internationell version av Snomed CT har nio länder uppgift att tillsammans utveckla, underhålla, licensera och distribuera. De nio följande länder är Danmark, Australien, Kanada, Litauen, Storbritannien, USA, Nederländerna, Nya Zeeland och Sverige. Den avancerade och oerhört omfattande elektroniska, strukturerade och grupperade versionen av Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) kan jamföras med Snomed CT. Men i Snomed CT finns även tillägget vilka begrepp som på något sätt har en relation till varandra. Snomed CT används främst för klinisk medicinsk användning i datoriserad miljö och innehåller ca begrepp. De olika begreppen finns för att beskriva sjukdomar, kroppsfunktioner, åtgärder, laboratorieundersökningar och mätvärde. Översättning och harmonisering av begreppssystemet Snomed CT har Socialstyrelsen fått uppdrag att ansvara för anpassning till svenska förhållanden och att medverka i den internationella utvecklingen, förvaltningen och samordningen det nationella arbetet. 9
10 Översättning Det svenska arbetet inrymmer fyra delområden Identifiering och etablering av den tvärprofessionella terminologin för vård och omsorg Mappning av befintliga svenska terminologier och klassifikationer till Snomed CT Etablering av en förvaltningsorganisation Man beräknar att hela översättningsprocessen kommer att ta 3-4 år. Under denna period kan pilotverksamheter förberedas. Dessutom kommer även under denna period uppnås överenskommelse om nationell terminologi för vård- och omsorgsdokumentations samt klassifikationer och andra kodverk harmoniseras till Snomed CT. Snomed CT ska också innehålla begrepp, termer och klassifikationer som används i Sverige och det är ett av målet för arbetet för den svenska versionen (Socialstyrelsen, 2007). VGRs lösning Eftersom man har estimerat att översättningen av SNOMED CT kommer att ta 3-4 år (Nationella IT-strategin, 2006) så var man tvungen att lösa problemet med samordningen av terminologin inom VGR på egen hand. Man skrev ihop en informationsmodell med förklaringar om hur man t.ex. skulle föra in ett personnummer i systemet, detta efter man noterat att man skrivit personnummer på sju olika sätt i regionen. Nu har man lämnat ärendet vidare till Sektorsrådet i regionen som skall godkänna ett nytt kodsystem. Att tänka på vid införandet av virtuell arbetssätt/avdelning Arbetssätt/arbetsbelastning Ett problem är ojämn arbetsbelastning mellan olika sjukhus, vilket ofta beror p.g.a. tillgång på kompetent personal. Istället för att locka läkare med höga löner till orter där det är svårt att få tag i arbetskraft kan diagnostiken utföras på orter där tillgången är bättre. Förutsättningen är då att den remitterande enheten vet var remissen ska skickas. Två alternativ för att veta var remissen kan behandlas kan vara: En kompetens och belastningsmjukvara som kan uppskatta väntetider för svar från andra sjukhus skulle vara praktisk i detta sammanhang. När en avdelning har hög arbetsbelastning eller brist på kompetent personal kan de via mjukvaran få en överblick var en remiss skulle kunna skickas för bästa möjliga bedömning och kortaste svarstid. Det här gäller för en second opinion också. 10
11 Remissen lagras i den centrala databasen. Dessa kan sedan hämtas upp av sjukhus som har tillgång på kompetent personal för diagnos där först in först ut principen gäller, alternativt någon form av prioriteringsordning. Något annat att tänka på är hur ofta de ska ta sig an remisserna från andra sjukhus och vem som är ansvarig för att jobben blir utförda. Hur ska då det här tilltänkta arbetssättet kunna tänkas fungera rent praktiskt. Det kanske kan ske löpande, någon speciell dag i veckan eller på något annat sätt beroende på behovet och arbetssättet. Några alternativ som kan vara möjliga: Jobb tilldelade till ordinarie arbetsplatser Läkare får helt enkelt upp remissen från ett annat sjukhus på sin skärm som en arbetsorder och gör sin diagnos som vanligt för sen skicka tillbaka svaret. Speciella virtuella avdelningar Upprätta virtuella avdelningar som avlastar sjukhus. Om läkare bara jobbar sporadiskt på en virtuell avdelning ska en svarsremiss som han eller hon har gjort alltid komma tillbaka till denna person om följdfrågor uppstår. Jobba hemifrån En förutsättning är då att berörda läkare får en dator med hårdvara och mjukvaror installerade. Dessa datorer bör kunna underhållas på distans. Informationsflödet till och från en virtuell avdelning Vad som bör gälla för alla tilltänkta arbetssätt är att läkarna som ställer diagnos och svarar alltid ska knytas till den speciella remissen. Detta för att inte andra läkare ska behöva sätta sig in i remisser där de själva inte har utfört diagnosen, om det nu uppstår följdfrågor runt en svarsremiss. I praktiken innebär det att följdfrågor automatiskt ska komma till rätt person även om denna har ställt en diagnos hemifrån under ett jourpass och för tillfället befinner sig på sin ordinarie arbetsplats. Informationen bör vara tillgänglig både hemma och på ordinarie arbetsplats i sådana fall. Med ett sådant arbetssätt undviker man även redundans eftersom remisserna alltid lagras på den centrala databasen. En remiss som ligger på den centrala databasen har ett statusfält som visar om remissen är färdigbedömd eller inte. När en svarsremiss är klar skickas ett meddelande till den remitterande enheten att arbetet finns att hämta. Sekretess och säkerhet Inom IT i vården finns flera nya aspekter att titta på när det gäller hantering av patientdata. Genom att ha känslig patientdata i digital form så öppnas nya vägar för otillåten access av informationen. Banker har länge erbjudit sina tjänster på Internet och här har man som kund tagit för givet att ens pengar är säkra inom bankens informationssystem ( Dock har det visat sig flertalet gånger att personer missbrukat bankkunders information genom att bryta 11
12 spärrarna som skall förhindra just detta. Inom vården kan man ta lärdom av sådana fall vid utformning av virtuella avdelningar. Följande exempel kan vara bra att titta på och om möjligt implementera i en virtuell avdelning. Först gäller det att utforma infrastrukturen så att informationen som skickas mellan sjukhusen är skyddad mot avlyssning. Detta kan uppnås med krypteringsmetoder. Systemen på de lokala avdelningarna skall även utformas så att även dessa är säkra mot otillåten access. Man kan exempelvis använda ny teknik som nu under en tid varit på prov vid Kallax flygplats i Luleå. Där använder man sig av ett system som identifierar passagerarna med hjälp av deras fingeravtryck, en teknik som även brukar kallas biometri. Detta kan vara ett alternativ till det vanliga sättet att logga in med lösenord. Ett fingeravtryck är säkrare än ett lösenord. Lösenord kan stjälas medans ett fingeravtryck är svårare att förfalska. Man bör även titta igenom revideringen av patientdatalagen som regeringen jobbar fram i den nationella IT-strategin för vården. Eftersom virtuella vårdavdelningar är ett relativt nytt begrepp och något som inte tas upp i den nationella IT-strategin, så kan det vara av vikt att följa utvecklingen på detta område. En förutsättning är ju att ett virtuellt arbetssätt följer inom gränsen för vad patientdatalagen säger. Den centrala utgångspunkten för revideringen av patientdatalagen har varit att skapa både en förbättrad patientsäkerhet och ett starkt integritetsskydd när information utbyts elektroniskt inom och mellan olika vårdgivare (Nationella IT-strategin för vård och omsorg lägesrapport 2007, 2007). Ekonomi När en röntgenavdelning vid ett sjukhus A skickar en remiss till en specialist på sjukhus B, är det sjukhus A som skall stå för kostnaderna av det arbete specialisten utför vid sjukhus B. Vid införandet av en virtuell vårdavdelning i ett landsting så kan det vara praktiskt för landstinget att göra en separat budget för arbete vid den virtuella vårdavdelningen. Ur denna budget ges resurser till de sjukhus som står för specialistbedömning av remitterade patientfall via den virtuella avdelningen. Metod Projektet började med att vi blev gruppindelade och fick ett projekt att arbete med. Efter det satt vi i gruppen och gick igenom alla punkter som skulle arbetas med. Dessutom kom vi fram till två delproblem som ska koncentreras och fördjupa på. Gruppen delades in i 2 mindre grupper som skulle ta hand om ett problem vardera. Vi skaffade oss information genom intervjuer, sökte på Internt och texter som tilldelades oss samtidigt som vi fick projektet. Vi hade även möte med handledaren på olika bestämda tider där vi diskuterade och kom fram till olika lösningar. Förutom mötena med handledaren hade vi i gruppen dagliga möten där vi arbetade tillsammans. Men vi jobbade även enskilda från olika håll. 12
13 Diskussion IT-samordningen inom Västra Götalandsregionen kommer troligtvis att ge bra förståelse och verktyg för att i framtiden kunna utveckla en nationell infrastruktur inom IT i sjukvården. En avgörande del i utveckling av infrastrukturen är att från början följa den nationella IT-strategin. Genom att följa en gemensam strategi minimerar man riskerna med att systemen måste ombearbetas vid framtida nationellt samarbete. Att den här samordningen fungerar är viktigt för att bemöta framtida ekonomiska utmaningar och efterfrågan från en allt mer åldrande befolkning. 13
14 Referenser Sten Ekman (2002) Verksamhetsmässiga och infrastrukturella förutsättningar för digitalisering av den radiologiska diagnostiken i Västra Götalandsregionen Lars Lindsköld (2005) Så här gjorde vi Erfarenheter av tre års arbete i projektet Distribuerat Radiologiskt Arbetsflöde i Västra Götalandsregionen, DRA i VGR Lars-Olof Rönnqvist, Gösta Malmer (2006) Projektbeskrivning Driftsättning av ett regiongemensamt digitalt arkiv för radiologisk bild- och textinformation samt implementering av nya arbetsformer Nationella IT-strategin för vård och omsorg, 2006 Nationella IT-strategin för vård och omsorg lägesrapport 2007,
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Läs merKlassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Läs merNationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merNationell terminologi- och klassifikationsresurs
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Läs merNationell IT-strategi för vård och omsorg
Nationell IT-strategi för vård och omsorg Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen Var står vi i dag? Lägesrapport 2007 Förord I mars 2006 presenterades Sveriges första Nationella
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merNationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merNationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad
Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin
Läs mer- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för
Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Läs merRätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen
Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Läs merNationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Läs merInformationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor
Läs merVisionen för e-hälsan 2025
Varmt välkomna! Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att
Läs merInformationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen
Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs mer2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg
2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merUppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2011-06-09 S2007/4754/FS (delvis) S2007/11066/FS S2009/5347/FS Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig
Läs merNationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten
NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merNationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun
SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller
Läs merAtt patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Läs merNationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin
Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin 1 Syftet med uppdraget Förankring av den nationella IT-strategin Framtagning av en handlingsplan
Läs merEn lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Läs merDagmaröverenskommelsen 2007
Dagmaröverenskommelsen 2007 I den nationella strategin för God vård slås fast att verksamheten inom hälso- och sjukvården skall vara av god kvalitet det vill säga säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik,
Läs merTillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation
Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens
Läs merPM 2015:127 RVI (Dnr /2015)
PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september
Läs merHur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?
Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
Läs merData från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder
Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet
Läs merNI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.
2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger
Läs merIntresseanmälan gällande Terminologitjänsten
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten Inledning Idag saknas gemensamma och effektiva sätt att skapa, kvalitetssäkra och distribuera de kodverk som används inom vården. Detta skapar svårigheter när
Läs merFramtidens vårdinformationsmiljö. September 2018
Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018 Valet? eller 2 Invånarnas resa genom vården blir enklare genom att både Västra Götalandsregionen och alla de 49 kommunerna deltar i arbetet VISIONEN MED
Läs mere-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad
www.stockholm.se Enkelt att vara stockholmare e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad Stadsledningskontoret Stadshuset, 105 35 Stockholm, Telefon 08-508 29000
Läs merLagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merHuvudstrategi för utveckling av vårddokumentation
Riktlinje Process: 3.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Patientsäkerhet Giltig fr.o.m: 2018-05-18 Faktaägare: Per Nordbeck, Utvecklingsenheten Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Revisions nr: 1 Huvudstrategi
Läs merRemissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård
Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se ehälsomyndigheten Sankt Eriksgatan 117 113 43 Stockholm www.ehalsomyndigheten.se org.nr: 202100-6552 Den 27 maj 2016 Remissvar
Läs merNationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merVägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Läs merGemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Läs merNationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?
Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och
Läs merNationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet
Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet
Läs merETT fönster mot informationen visionen tar form
Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan
Läs merRegionalt program för ehälsa
Regionalt program för ehälsa April 2010 Margareta Hansson Ulrika Landström 1. Bakgrund IT i vården är en viktig fråga. Med en genomtänkt strategi kan vården och omsorgen bli bättre på att hantera stora
Läs merInformationsträff NPÖ
Hur påverkar Program Framtidens vårdinformationsmiljö arbetat med att producera information? Informationsträff NPÖ 2019-01-17 Ann-Charlotte Klarén ehälsosamordare Skaraborgs kommunalförbund VISIONEN MED
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merRegional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010
Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Tomas Rasmusson IT-strateg / Informationsstrukturansvarig VGR tomas.rasmusson@vgregion.se Informationsstruktur.vgr@vgregion.se
Läs merSlutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23
Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig
Läs merFrågor och svar. Att ta del av, använda och utbyta uppgifter i hälso- och sjukvård och socialtjänst
Frågor och svar Att ta del av, använda och utbyta uppgifter i hälso- och sjukvård och socialtjänst Presentationen ingår i utredningens delredovisning enligt direktiv 2013:43 och syftar till att belysa
Läs merSvar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-06-30 Handläggare Jazmine Hjorth Telefon: 08-508 25 640 Till Socialnämnden Svar på remiss betänkandet
Läs merTillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merInger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink
Inger Wejerfelt Regional informationsstrukturansvarig, VGR Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink e-post inger.wejerfelt@vgregion.se TIS Tillämpad InformationsStruktur TIS - ett uppdrag
Läs merInformation till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt
Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...
Läs merHur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09
Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla
Läs merJuridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation
Jonas Dahl Manolis Nymark Pål Resare Anna Östbom Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Denna promemoria innehåller frågor och
Läs merOm E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget
ehälsomyndigheten Box 913 391 29 Kalmar www.ehalsomyndigheten.se org.nr: 202100-6552 Den 19 december 2017 Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget
Läs merSNOMED CT. Jan Florin. jfl@du.se 2009-03-17. Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att
2009-03-17 Översättning av SNOMED CT Jan Florin Högskolan Dalarna jfl@du.se Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att normera användningen av nationella termer och begrepp samt ta fram en enhetlig
Läs merPrimärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin
Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september 2017 Klinisk försäkringsmedicin Klinisk Försäkringsmedicin Sjukskrivning som behandling? Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare Sakkunnig
Läs merSamverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården
Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer
Läs merEtt första steg i den nya informationsmiljön är upphandling av ett IT-stöd.
Kommunala optioner inom FVM Programmet framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) är Västra Götalandsregionens (VGR) viktigaste digitaliseringssatsning. VGR har identifierat att nuvarande informationsmiljö
Läs merÅtkomst till patientuppgifter
Hörsel Syn Tolk 1 (5) Riktlinje Version: 1 Skapad: 2016-11-30 Uppdaterad: JUG Melior E-post: melior.hoh@vgregion.se Åtkomst till patientuppgifter Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade
Läs merVision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Läs merBeredningen för integritetsfrågor
Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst
Läs merSekretess, lagar och datormiljö
Sekretess, lagar och datormiljö VT 2015 Sekretess och tystnadsplikt Tystnadsplikt gäller oss som individer Tystnadsplikt är ett personligt ansvar vi alltid har, vare sig vi agerar i tjänsten eller som
Läs merRätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt
Läs merAvtal om Kundens användning av tjänsten Video- och distansmöte
Avtal om Kundens användning av tjänsten Video- och distansmöte Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten Videooch distansmöte Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Referenser... 3 2.2 Definitioner...
Läs merStrategisk färdplan Kortversion
Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice
ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården
Läs merHur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Läs merBehov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg
Behov och insatser med nationellt fackspråk Försöksverksamhet inom äldreomsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merLandstingens arkivutredning arbetade
Landstingens arkivutredning arbetade 1963 1978 I delbetänkandet 1968 uppgavs att den årliga tillväxten av patientjournaler uppgick till 24 000 hyllmeter Detta orsakade en viss uppgivenhet Riksarkivet gav
Läs merBESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne
Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 Jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2014-06-25 1 (5) Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Följande tillämpningsanvisningar
Läs merVägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...
Läs merKamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen
Kamedo IT-haverier i vården Johan Carlstedt Socialstyrelsen Katastrofmedicinska observatörsstudier Vad är Kamedo? Vad studeras? Hur bedrivs arbetet? Varför den här rapporten? Ökande antal IT-haverier inom
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merRätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-08-21 AN-2014/390.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt
Läs merFörslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting
Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella
Läs mer3 Frågor om att ta del av uppgifter i en patientjournal
Bilaga 4 SOU 2014:23 3 Frågor om att ta del av uppgifter i en patientjournal Avsnittet innehåller frågor och svar om att ta del av och använda uppgifter i en patientjournal. För att besvara frågorna har
Läs merÅtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Läs mer10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015
Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal
Läs merDen Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå
Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå ann.hedberg.balka@skl.se 1 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Startpunkten Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 Nationell
Läs merRutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen
Läs merSammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka
Läs merSocialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Eriksson Leif (KLK) Norberg Maria Datum 2015-10-16 Diarienummer KSN-2015-1444 Kommunstyrelsen Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet Förslag
Läs merRiktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs merTillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö. God och Nära Vård - Skövde den 12 januari 2018
Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö God och Nära Vård - Skövde den 12 januari 2018 2 Nuläge informationen bunden till organisation Ambulans Specialiserad vård Hemsjukvård Primärvård
Läs merStuderandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter
Promemoria 2013-12-31 Utredningen om rätt information i vård och omsorg S 2011:13 Promemorian ingår i utredningens delredovisning enligt direktiv 2013:43 och syftar till att belysa förutsättningarna för
Läs merSektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till
Förord Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till patientcentrerad, evidensbaserad utveckling av hälso-
Läs merRemiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen
Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig
Läs mer(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2012-05-16 S2007/4754/FS (delvis) Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att underhålla ochh förvalta arbetet med nationell informations-- struktur och nationellt
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs merVitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Läs mer