LÄNSFÖRSÄKRINGARS OCH AGRIAS KRAV PÅ LARMANLÄGGNINGAR OCH RESERVELVERK FÖR FJÄDERFÄN, GRISAR OCH KALVAR

Transkript

1 LÄNSFÖRSÄKRINGARS OCH AGRIAS KRAV PÅ LARMANLÄGGNINGAR OCH RESERVELVERK FÖR FJÄDERFÄN, GRISAR OCH KALVAR

2 Innehållsförteckning Sid 1. Syfte 2 2. Översiktlig försäkringsinformation 2 3. Funktionskontroll m m nedsättning av skadersättning 3 4. Frågor 3 Tekniska krav A. Krav på fjäderfäbesättningar 4 B, Krav på grisbesättningar 4 C. Bestämmelser och krav på funktion 5 1. Allmänt om larm-, el, teleinstallation 5 2. Åsköverspänningsskydd 5 3. Larmanläggningens uppbyggnad 5 4. Centralenhet 5 5. Strömförsörjningsenhet 6 6. Larmöverföring 6 7. Temperaturavkännare 7 8. Funktionskontroll för uppvärmning 7 9. Vattenavkännare Spänningsavkännare Principskiss för larmanläggning Reservelverk Åtgärder vid larm Kontroll av larm och reservelverk Serviceavtal Skadeförebyggande råd Driftsjournal för provning av larmanläggning Driftsjournal för provning av reservelverk 13 Bifogas även i separata filer: Driftsjournal för provning av larmanläggning Driftsjournal för provning av reservelverk 1

3 1. Syfte Denna information är framtagen för leverantörer och installatörer av larmanläggningar och reservelverk samt för berörda kunder hos Länsförsäkringar och Agria samt intresseorganisationer för lantbruksdjur. I detta PM ges information om de tekniska krav på larmanläggningar och reservelverk som Länsförsäkringar och Agria ställer för att dessa ska vara godkända enligt försäkringsvillkoren. 2. Översiktlig försäkringsinformation Larmkraven för övervakning av djur har skärpts från och med den 1 januari För grisar gäller larmkraven numera alla besättningar oberoende av storlek. Larmkraven för fäderfän är oförändrade och varierar beroende på besättningsstorlek. För kalvar yngre än 6 månader har helt nya larmkrav införts. Länsförsäkringars och Agrias krav på larmanläggningar följer i stort djurskyddslagens krav. En larmanläggning och reservelverk minskar skaderisken väsentligt samtidigt som produktionen blir säkrare med mindre störningar och ekonomiska förluster. Dessutom besparas djuren onödigt lidande. Fjäderfä För fjäderfäbesättningar med mer än 2000 godkända platser, räknat efter för besättningen gällande besättningsnorm enligt djurskyddslagen, ersätts skada som uppkommer genom oförutsett avbrott i tillförseln av el, gas, vatten eller värme med vald grundsjälvrisk, endast om godkänd larmanläggning och reservelverk enligt nedan finns. För fjäderfäbesättningar med mindre än 2000 godkända platser som saknar larmanläggning och reservelverk ersätts dessa skador med en särskild självrisk 20% av skadebeloppet. Anläggning för fjäderfäbesättning ska ha: Larmcentral Temperaturavkännare Funktionskontroll av uppvärmningsanordning (olja, el, flis, ved ed) - Endast krav för anläggningar med mer än 2000 kycklingar. Vattenavkännare - Endast krav för värphöns Spänningsavkännare för nätspänning Reservelverk - För dieseldrivet reservelverk (ej traktordrivet) ska det finnas spänningsavkännare för startbatteri (gäller alla anläggningar från och med 1 januari 2006). Med anläggning för fjäderfäbesättning avses här samtliga stallar och andra byggnader, som hör till driften av besättningen, och där elförsörjningen kommer från en och samma huvudcentral (elmätarcentral). 2

4 Grisar För alla grisbesättningar oavsett storlek som har godkänd larmanläggning enligt nedan ersätts skada som uppkommer genom oförutsett avbrott i tillförseln av el, gas, vatten eller värme med vald grundsjälvrisk. För alla grisbesättningar oavsett storlek som saknar godkänd larmanläggning ersätts dessa skador med en särskild självrisk - 20% av skadebeloppet. Anläggning för grisar ska ha: Larmcentral Temperaturavkännare Spänningsavkännare för nätspänning Med anläggning för grisbesättning avses här samtliga stallar och andra byggnader, som hör till driften av besättningen, och där elförsörjningen kommer från en och samma huvudcentral (elmätarcentral). Kalvar Djurskyddsmyndigheten har krav på larm i mekaniskt ventilerade kalvstallar för kalvar yngre än 6 månader, oavsett besättningsstorlek. Beträffande kraven på sådana larm hänvisar vi till kommunens djurskyddsinspektörer. Om djurskyddsmyndighetens anvisningar inte följs ersätter försäkringen skador som uppkommer genom oförutsett avbrott i tillförsel av el, gas, vatten eller värme med en särskild självrisk - 20% av skadebeloppet. 3. Funktionskontroll m m nedsättning av skadersättning Larmanläggning och reservelverk ska hållas i funktionsdugligt skick. De ska provas/provköras varannan månad, med anteckning om provkörning och service i driftjournal. Larmanläggning ska kontrolleras av fackman minst en gång per år. Mer information om detta finns på sid 9 i denna skrift. Åsidosätts dessa föreskrifter kan ersättningen sättas ned vid skada eller helt utebli. Det är försäkringsvillkoren som gäller vid en skada. Du får aktuella försäkringsvillkor genom att kontakta Länsförsäkringar där du bor. 4. Frågor Har du frågor om larmanläggningar, reservelverk eller gällande försäkringsvillkor kontakta Länsförsäkringar där du bor. Länsförsäkringar kan också svara på frågor som gäller Agrias försäkringar. Telefon

5 TEKNISKA KRAV A. Krav på fjäderfäbesättning Med anläggning för fjäderfäbesättning avses här samtliga stallar och andra byggnader, som hör till driften av besättningen, och där elförsörjningen kommer från en och samma huvudcentral (el-mätarcentral). Anläggning för fjäderfäbesättning ska ha: Larmcentral (C4) Temperaturavkännare (C7) Funktionskontroll av uppvärmningsanordning (olja, el, flis, ved ed) (C8) Anm. Endast för anläggningar med mer än 2000 kycklingar. Vattenavkännare (C9) Anm. Endast för värphöns Spänningsavkännare för nätspänning (C10) Reservelverk (C12) Anm. För dieseldrivet reservelverk (ej traktordrivet) ska det finnas spänningsavkännare för startbatteri (gäller alla anläggningar från och med 1/1 2006) B. Krav på grisbesättning Med anläggning för grisbesättning avses här samtliga stallar och andra byggnader, som hör till driften av besättningen, och där elförsörjningen kommer från en och samma huvudcentral (el-mätarcentral). Anläggning för grisbesättningar ska ha: Larmcentral (C4) Temperaturavkännare (C7) Spänningsavkännare för nätspänning (C10) 4

6 C. Bestämmelser och krav på funktion 1. Allmänt om larm-, el- och teleinstallation Larminstallationen ska utföras av behörig elinstallatör eller annan fackman. Alla elinstallationer ska uppfylla kraven i Elsäkerhetsverkets Starkströmsföreskrifter. Enfasfläktar ska alltid självstarta efter strömavbrott. Trefasfläktar ska självstarta efter strömavbrott om detta inte beror på fasfel. Finns det flera enfasfläktar ska de fördelas på flera faser så inte samtliga fläktar stannar om det blir strömavbrott på en fas. Anläggning installerad efter den 1 maj 1996 ska skyddas av jordfelsbrytare enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter. För ventilationsfläktar i stall bör jordfelsbrytaren ersättas med jordfelsövervakning. Jordfelssignal från jordfelsövervakning ska larma och indikeras på centralenheten. 2. Åsköverspänningsskydd Samtliga installationer för larmanläggningen ska åsköverspänningsskyddas enligt Lantbrukets Brandskyddskommittés (LBK) rekommendationer. Dessutom måste också alla elinstallationer, teleinstallationer, datorer och annan åsköverspänningskänslig elektronik i anläggningen åsköverspänningsskyddas enligt LBK för att larminstallationen ska godkännas. Åsköverspänningsskydd ska installeras av elinstallatör, lämpligen i samråd med larmleverantören och Länsförsäkringars elbesiktningsman. 3. Larmanläggningens uppbyggnad Larmanläggningen ska vara en separat enhet och får till exempel inte ingå i eller ha gemensamma delar med styrsystem för anläggningen. Till centralenheten får dock signaler hämtas från andra styrsystem till exempel foderhantering men inte för temperaturavkänning. Larmanläggningen ska förutom avkännare ha en centralenhet och strömförsörjningsenhet. Larmanläggningen inklusive överföringar ska vara vilströmskontrollerad, det vill säga självövervakande mot ledningsfel. Uppstår något fel i larmanläggningen, ska larmsignal erhållas. Larmanläggningen ska vara så uppbyggd att reservdelar kan skaffas så snart som möjligt eller senast så att larmanläggningen kan vara i drift inom en vecka. Då larmet är ur funktion, i väntan på reservdelar, ska besättningen ha extra övervakning och skötas så att risken för skada minimeras om något fel uppstår. 4. Centralenhet En centralenhet ska finnas, den ska samla larmsignaler från avkännarna och överföra dem till signalanordningar inom anläggningen och till person med ansvar för att åtgärda eventuella fel. Se C6 Centralenhet placeras väl synlig på lättillgänglig plats, till exempel i personalrum, driftsskötarrum eller äggpackeri. På centralenheten ska optisk indikering finnas för: Larm (anläggningen ej driftsklar) Anläggningen i drift 5

7 Samtliga larmfunktioner, inklusive jordfelsövervakning Låg batterikapacitet, larmanläggning Låg batterikapacitet, startbatteri till dieseldrivet elverk Provning av larmanläggningen ska utföras servicelampa (se nedan) 1). Önskad larmtemperatur ska lätt kunna ställas in på centralenhet. Centralenheten ska ha en minnesfunktion (logg) som elektroniskt lagrar de 200 senaste uppgifterna om utlösta larm, provningar av larmanläggningen och fel på larmanläggningen. De loggade uppgifterna ska vara daterade, ge information om vad som utlöst larmet, vara lätta att läsa av och de ska inte kunna raderas. Det ska vara tydligt anslaget vid centralenheten hur man läser av lagrade (loggade) uppgifter. 1). På centralenheten ska det finnas en lampa ( sevicelampa ) och en summer som båda, varannan månad, markerar att anläggningen ska provas enligt en anvisning som ska finns anslagen vid centralenheten. Servicelampan och summern ska stängas av automatiskt efter genomförd provning. 1). Indikering av fel i anläggningens styrsystem för den normala driften (ventilation, utfodring mm) bör vidarebefordras till larmsystemets centralenhet och utlösa larm. 1). Gäller endast anläggningar som nyinstalleras efter den 1/ Strömförsörjningsenhet Ström till larmcentralen tas som regel från elnätet. Anslutning till elnätet ska vara fast installerat. Det ska också finnas batterier som automatiskt kopplas in vid strömavbrott. Batteriet ska garantera drift av larmcentral och indikering av larmsignal i minst 10 timmar, larmdon i 5 minuter. Batterier till larmanläggningen ska bytas minst vart tredje år, eller enligt tillverkarens anvisningar. 6. Larmöverföring Larmöverföringen ska vara uppbyggd så att larmsignal alltid kan uppfattas av minst en person. Vid larm från temperaturavkännare, spänningsavkännare, jordfelsindikering eller funktionskontroll av uppvärmningsanordning ska en person med kunskaper om anläggningens skötsel kunna vara vid anläggningen och ha vidtagit åtgärder inom 15 minuter för fjäderfä och inom 30 minuter för grisar, efter det att larmet utlöst. Vid larm på grund av otillräcklig tillförsel av vatten eller på grund av larm via spänningsavkännare för startbatteri på dieseldrivet reservelverk ska någon som kan vidta åtgärder kunna vara vid anläggningen inom två timmar. Akustiskt (ljud) och optiskt (blinkljus) larm ska ges inom anläggningen. Akustiskt larm bör också ges i bostaden. Dessutom ska alltid en larmöverföring gå via telenätet. Finns ingen anträffbar i anläggningen ska larmet gå vidare till den som har jouren. Vid larmöverföring via telenätet ska det alltid finnas en ej upptagen telelinje som kan ta emot larm. Detta kan uppfyllas med hjälp av en mobiltelefon eller ett extra fast teleabonnemang. 6

8 Endast i område där mobilnätet har garanterat full täckning godtas trådlös larmöverföring över mobilnätet. Utrustningen ska ha ett fast mobilabonnemang (ej kontantkort). Larmöverföring får inte enbart ske med SMS. Larm ska endast kunna återställas/kvitteras vid centralenheten. Detta innebär att om den som har jouren tar emot ett larm via publika telenätet (PSTN) eller GSM och denne inte inom föreskriven tid har kvitterat larmet på centralenheten ska nytt larm ges via PSTN eller GSM. 7. Temperaturavkännare Temperaturavkännare ska ge larm vid för låg och för hög temperatur. För grisar krävs endast larm för hög temperatur. Temperaturavkännare ska finnas i samtliga lokaler där det finns djur. De ska placeras intill givare för temperaturstyrning så att avkänningen sker på ett representativt sätt. Temperaturavkännare ska vara av elektronisk typ. Det ska dessutom finnas en utvändig temperaturavkännare för temperaturkompensering, det vill säga en avkännare till en funktion i larminstallationen som anpassar larmtemperaturen till utomhustemperaturen, max justering 0 till + 5 C (gäller för alla anläggningar från och med 1/1 2006). 8. Funktionskontroll av uppvärmningsanordning Larmsignal ska ges när uppvärmningsanordning inte fungerar tillfredsställande, t.ex. framledningstemperatur eller brännarefunktion. Finns flera uppvärmningsanordningar ska samtliga vara larmade. 9. Vattenavkännare (gäller endast värphöns) Vattenavkännare ska ge larm när vattentrycket ej är tillräckligt. Det ska finnas minst en avkännare i varje hus. Avkännaren bör placeras längst bort i anläggningen. 10. Spänningsavkännare (fasbrottsrelä) Spänningsavkännare ska: ge larm vid strömavbrott eller fasfel finnas på samtliga faser finnas i varje elcentral där ventilationsfläktar är avsäkrade. Att *minimiventilation och gasevakuering fungerar ska bevakas enligt minst ett av följande tre alternativ: Alt a. Alla kontinuerligt gående fläktar för minimiventilation och gasevakuering ska ha separata spänningsavkännare som kan placeras mellan fläkt och strömbrytare (säkerhetsbrytare om sådan finns), eller efter fläktarnas säkringar/ effektbrytare om fläktarna matas av en 3-fas grupp. Dessa ska bl.a. ge larm om strömmen till fläkten bryts. Alt b. Alla kontinuerligt gående fläktar för minimiventilation och gasevakuering ska bevakas av strömvakt inkopplad på respektive fläkts elledning. 7

9 Alt c. Alla stallavdelningar förses med koldioxidvakt som mäter koldioxidhalten på ett för stallavdelningen representativt sätt. Koldioxidvakten ska placeras så lågt som möjligt. Larm ska ges om koldioxidhalten överstiger 3%. * Minsta luftväxling för att inte överskrida fastställda gränsvärden i stalluft. 8

10 11. Principskiss för larmanläggning Strömförsörjningsenhet Jordfelsövervakning Temperaturavkännare stall Utvändig temperaturavkännare Vattenavkännare Spänningsavkännare alt. koldioxidvakt eller strömvakt för miniventilation och gasevakuering Centralenhet 3-fas spänningsavkännare i elcentraler för ventilationsfläktar Automatiskt reservelverk Spänningsvakt för startbatteri reservelverk Funktionskontroll av uppvärmningsanordning Larmsignal inom anläggningen Larmöverföring till bostaden Larmöverföring till jouren 9

11 12. Reservelverk Reservelverk ska vara dimensionerat så att det klarar för djuren tillräcklig ventilation (sommartid) och drift av anläggningens värmeanordningar (vintertid). Larm för spänningsbortfall ska alltid ges, oavsett om det automatiska reservelverket startar eller ej. Reservelverk kan drivas av dieseldriven motor, konstruerad för kontinuerlig drift, som kopplas in automatiskt eller vara traktordrivet. Under vintertid ska drivmotor/traktor hållas varm med elektrisk motorvärmare eller förvaras i uppvärmd lokal så att motorn oberoende av yttertemperatur alltid kan startas snabbt. Reservelverk med automatstart ska ha avkännare som via centralenheten ger larm vid för låg startbatterispänning (gäller för alla anläggningar från och med 1/1 2006). Alla reservelverk ska provköras varannan månad, se även C14 nedan. Efter provkörning ska bränslemängden och motoroljan kontrolleras. Traktordrivet reservelverk ska vara lättillgängligt placerat för snabbt driftstagande och bekväm provkörning 13. Åtgärder vid larm Beroende på vilket larm som utlösts måste den som infinner sig vid anläggningen kunna: Starta reservelverk eller kontrollera reservelverk om detta ska starta automatiskt. Ordna nödventilation (t ex genom självdragstrummor, dörrar, fönster, luckor od). Vidta åtgärder för att få rätt temperatur. Kontrollera och skilja från felaktig fläktenhet vid larm från jordfelsindikering. Ordna vattenförsörjning. 14. Kontroll av larminstallation och reservelverk För kontroll och provning svarar försäkringstagaren. Larminstallation och reservelverk ska underhållas enligt tillverkarens anvisningar, så att de hålls i funktionsdugligt skick. Provning av reservelverk och samtliga funktioner i larminstallationen ska göras minst en gång varannan månad. Anteckning om utförd provning, utlöst larm, reparation mm ska göras i driftsjournal. Både driftsjournal för provning av reservelverk och driftsjournal för provning av larm ska fyllas i. Funktionskontroll av larmet bör göras oftare, minst en gång i veckan. Information om utförd provning av larminstallationen som finns lagrad i centralenhetens minnesfunktion (logg) behöver inte skrivas in i driftsjournal. Kontroll av avkännare, ledningar (oskadade och rätt fastsatta) och övriga komponenter mm bör göras med maximalt sex månaders mellanrum. 15. Servviceavtal Serviceavtal ska upprättas med larmleverantören eller någon annan fackman för regelbunden årlig genomgång av hela larmanläggningen.(gäller alla anläggningar från och med 1/1 2006). Försäkringsbolagets representant förbehåller sig rätten att vid besök på anläggningen göra en enkel provning av larminstallationen samt kontrollera lagrad information i 10

12 centralenhetens logg och/eller driftsjournalen beträffande bland annat utlösta larm och provning. 16. Skadeförebyggande råd Man kan minska riskerna för elavbrott genom att låta en elinstallatör göra en enkel översyn av elanläggning ungefär vart annat år. Lämpligen i samband med att elinstallatören gör något annat arbete på gården. Vid storrengöring men högtryckstvätt är det viktigt att skydda belysningsarmaturer, dosor, strömbrytare, larm och annan elutrustning så det inte tränger in fukt. Det är viktigt att ha en plan för hur anläggningen ska kunna nödventileras vid ett strömavbrott. Det kan behövas någon extra lucka eller dörr som går lätt att öppna. Finns det en viss självdragsventilation kan den snabbt förbättras genom att man öppnar dörrar, luckor och fönster mm. På så sätt kan man, framför allt på mindre anläggningar, nästan alltid undvika skador vid strömavbrott. Vid större anläggningar, och framförallt under den varma årstiden, kan det vara svårt att ordna en tillfredställande nödventilation utan reservelverk. OBS! Enligt Jordbruksverkets föreskrifter för djurhållning i lantbruket ska det finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid elavbrott, oberoende av hur många fjäderfän, kalvar eller grisar det är i besättningen. 11

13 DRIFTSJOURNAL FÖR PROVNING AV LARMANLÄGGNING Ägare/Försäkringstagare:. Typ av larm:.... Provning av samtliga funktioner i larmanläggning ska göras minst varannan månad. Datum Funktionsduglig Ja Nej Serviceåtgärd Anmärkningar 12

14 DRIFTSJOURNAL FÖR PROVNING AV RESERVELVERK Ägare/Försäkringstagare: Typ av reservelverk:.... Provning av reservelverk ska göras minst en gång varannan månad. Datum Funktionsduglig Ja Nej Serviceåtgärd Anmärkningar 13