GENOMFÖRDA DELAKTIVITETER

Transkript

1 1 INLEDNING PODCASTS ENHANCED PODCASTING PODCAST PRODUCER SCREENCASTS SLIDECASTS 2 2 MÅL 3 3 GENOMFÖRDA DELAKTIVITETER KURSER Kurs DM2578 XML FÖR PUBLICERING Kurs DM2033 INTERAKTIV MEDIETEKNIK KURS TNM065 DOKUMENTSTRUKTURER I NORRKÖPING STATISTIK FÖR OVANSTÅENDE PODCASTS/SLIDECASTS KURS SF1637 DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMER III KURS DD2387 PROGRAMSYSTEMKONSTRUKTION MED C KURS DM2578 SOCIAL MEDIA TECHNOLOGIES KURS DH1607 LÄRANDE OCH IKT - PROJEKTKURS EXAMENSARBETEN EXJOBB HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET I MEDIETEKNIK EXJOBB CL-PROGRAMMET EXAMENSARBETE INOM MATEMATIK ÖVRIGT SPRIDNINGS OCH INSPIRATIONSSEMINARIUM MÖTEN MED APPLE PODCAST PRODUCER DEMO FÖR MEDIAGRUPPEN SAMT HELSINKI INSTITUTE OF INFORMATION TECHNOLOGY SCREENCASTS AV ANVÄNDNING AV IT-HJÄLPMEDEL 9 4 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR PRODUKTION OCH DISTRIBUTION LOKALER ARBETSTID 10 5 UTVÄRDERING UTVECKLA OCH UTVÄRDERA DE PEDAGOGISKA MÖJLIGHETER (OCH BEGRÄNSNINGAR) SOM GES MED ENHANCED PODCASTS PÅ KURSER UTVÄRDERA EFFEKTERNA PÅ INLÄRNINGEN UTVÄRDERA STUDENTINTRESSET AV PODCASTS OCH ENHANCED PODCASTS I UNDERVISNINGEN UTVÄRDERA INTRESSET HOS LÄRARE PÅ KTH FÖR ANVÄNDNING AV ENHANCED PODCASTS I UNDERVISNINGEN UTVÄRDERA DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA, PRIMÄRT I FORM AV MINSKAD ELLER ÖKAD ARBETSTID 12

2 5.6 UTVÄRDERA PÅVERKAN PÅ LOKALBEHOVET (UNDERVISNINGSSALAR) UTFORSKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANVÄNDA PODCAST FÖR INFORMATIONSSPRIDNING INTERNT OCH/ELLER EXTERNT PÅ KTH 12 6 FRAMTID 13 BILAGA 1: ENKÄTRESULTAT FRÅN KURS DM2517 XML FÖR PUBLICERING 14 BILAGA 2: ENKÄTRESULTAT FRÅN KURS DM2033 INTERAKTIV MEDIETEKNIK 24 BILAGA 3. ENKÄTRESULTAT FRÅN SF FRÅGOR OM KVALITET 32 FRÅGOR OM ANVÄNDANDE 33 FRÅGOR OM FUNKTIONALITETEN 39 MOBILITET 42 ÖPPNA FRÅGOR 45 FRÅGOR FÖR DIG SOM INTE ANVÄNT ÖVNINGARNA 48

3

4 1 Inledning Projektet syftade till att introducera och stödja användning av podcasting och audiovisuella digitala lärobjekt i undervisning på kurser på KTH, i första hand på campusbaserad kurser och i andra hand på uppdragsutbildningar och distanskurser. Dessutom skulle undersökas förutsättningar för att använda podcast för intern och/eller extern informationsspridning på KTH. Projektet startade hösten 2007 och löpte under ett läsår och involverade ett tiotal lärare på CSC, inom Media, MDI och datalogi. Lärarna introducerades till enhanced podcasting under en endagsworkshop och erbjöds stöd att producera podcast inom ramen för någon av sina kurser, samt delta i en fortgående utveckling och utvärdering både av denna och närliggande tekniker i sin undervisning. Dessutom har ett antal examensarbeten genomförts inom ramen för projektet. Projktet finansierades genom bidrag från LIKA-projektet. 1.1 Podcasts Podcasts är ett sätt att distribuera filer. Till skillnad från vad många tror behöver det inte röra sig om ljud och/eller video, utan vilka filformat som helst kan användas, t.ex. pdf-filer. Det som skiljer podcasts mest från andra sätt att distribuera filer är att man använder RSS (Really Simple Syndication) för att på ett enkelt sätt kunna meddela om en ny mediafil lagts till. Detta tillåter användare att prenumerera på flera olika podcasts och utan vidare handgrepp automatiskt kunna ladda ner filerna till sin dator, ipod, mobiltelefon eller liknande. När filerna väl laddats ner behövs ingen tillgång till internet. En annan vanlig missuppfattning är att det krävs en ipod för att ta del av podcasts. Så är inte fallet, utan programvara för att prenumerera på podcasts finns för vanliga datorer och för vissa mobiltelefoner. 1.2 Enhanced podcasting Enhanced podcasting betecknar produktion av audio-podcasts som utvidgar denna till att även inkludera synkroniserade bilder (exempelvis powerpoint-bilder eller andra illustrationer). Det går att navigera fram och tillbaka mellan bilderna, eller kapitlen som de kallas. Inom undervisningsvärlden kan Enhanced Podcasts bestå av material som distribueras inför en föreläsning eller ett seminarium (som instuderingsmaterial) eller efteråt (som repetition av föreläsning eller ersättning för dem som missade den). Podcasts kan som nämnts ovan distribueras i för studenterna lämpliga medier såsom dator (Mac & PC), Ipod, mobiltelefon och PDA. För att spela upp just Enhance Podcasts krävs dock viss programvara, exempelvis itunes eller QuickTime. Detta kan vara en begränsande faktor. Exempelvis kan det upplevas som tekniskt komplicerat att installera programmen, administratörsrättigheter kan krävas på datorn, vissa vill av olika anledningar inte installera de aktuella programmen, och vissa programvaror finns inte för vissa plattformar såsom Linux. 1.3 Podcast Producer Podcast Producer betecknar en mjukvaruplattform för semi-automatiserad produktion av podcasts som kan kombinera ljud, video och inspelning av datorskärm, dock utan den synkronisering/kapitelindelning som ebjuds av Enhanced Podcasts. Produktionen är automatisk i den mening att läraren, efter att ha gjort nödvändiga 1

5 förinställningar via ett webbgränssnitt, bara behöver sätta igång inspelningen, avsluta den och sedan skicka iväg denna för automatisk produktion och distribution i valda format. Till skillnad från Enhanced podcasting kräver Podcast Producer större investeringar i form av hård- och mjukvara, liksom teknisk support. Det är inte heller på samma sätt skalbart vad gäller relation mellan investeringskostnader och antal användare. Podcast Producer är plattformsoberoende med avseende på produktion på klientsidan, men kräver en eller flera servrar med Mac OS X. Även om Podcast Producer är tänkt att fungera som en modul som enkelt ska kunna integreras med existerande system, fanns det anledning att beakta hur det ska fungera tillsammans med och harmonisera med liknande system på KTH och som var under utveckling av IT-enheten (streaming server med Flash och Windows Media Player). Det fanns önskemål om att olika användare (såväl lärare som studenter) skulle kunna lägga in metadata som skulle vara sökbara och fungera som medel för att ranka användning och värdet på enskilda podcasts (jfr rankning av filmer eller hotell). Av dessa och andra skäl fanns det anledning att betrakta läsåret som en utvecklingsfas då det fanns möjlighet att testa systemet tekniskt såväl som pedagogiskt, vilket kunde ske i anslutning till projekt med Enhanced podcasting. Förutom att kunna fungera som stöd för undervisning på KTH, skulle Podcast Producer kunna bli ett värdefullt stöd för forskargrupper både lokalt på KTH och för samarbete med forskare och forskargrupper på andra universitet. 1.4 Screencasts Ett format som visade sig användbart var screencasts, det vill säga inspelning av dataskärm med ljud. Screencasts i sig är inget eget filformat, utan lagras som vanliga videofiler. Dessa videofiler kan sedan distribueras på ett antal olika sätt, varav podcasts är en distributionskanal. 1.5 Slidecasts Slidecasts är ett begrepp som introducerasts av företaget Slideshare Inc. Slideshare tillhandahåller en gratis webbtjänst, till vilken vem som helst kan publicera sina Powerpointpresentationer, vilka sedan blir tillgängliga för alla eller valda personer via ett webbgränssnitt. En stor fördel med detta är att ingen programvara krävs för att titta på dessa Powerpointpresentationer, annat än en webbläsare som stöder Adobe Flash. Slidecasts är en utvidgning av deras tjänst, där det även är möjligt att lägga till ett synkroniserat ljudspår till en presentation. Funktionsmässigt blir det likvärdigt med formatet Enhanced Podcasts, men skillnaderna att internetuppkoppling krävs, men att speciell programvara inte krävs för att kunna se presentationerna. Nyligen har även en mobil version av Slideshare lanserats som möjliggör delning av Powerpointpresentationer direkt via mobiltelefoners inbyggda webbläsare, dock utan de möjigheter att inkludera ljud som finns i slidecasts. 2

6 2 Mål Projektets mål var att Utveckla och utvärdera de pedagogiska möjligheter (och begränsningar) som ges med enhanced podcasts på kurser Utvärdera effekterna på inlärningen Utvärdera studentintresset av enhanced podcasts och närliggande tekniker i undervisningen Utvärdera intresset hos lärare på KTH för användning av enhanced podcasts och närliggande tekniker i undervisningen Utvärdera de ekonomiska förutsättningarna, primärt i form av minskad eller ökad tid som lärare behöver lägga ner på kurser (anpassning av material, produktionstid, minskad/ökad tid att svara på frågor till studenter) Utvärdera påverkan på lokalbehovet (undervisningssalar) Utforska förutsättningarna för att använda podcast för informationsspridning internt och/eller externt på KTH 3

7 3 Genomförda delaktiviteter 3.1 Kurser Totalt genomfördes podcastaktiviteter i sju kurser, och erfarenheterna av dessa beskrivs nedan Kurs DM2578 XML för publicering Denna kurs förbereddes genom att samtliga föreläsningar även producerades och publicerades som Enhanced Podcasts före själva kursen startade, vilket blev tio podcastepisoder som var mellan 15 och 52 minuter långa med ett genomsnitt på 34 minuter. Det fanns alltså möjlighet för studenterna att ta del av samtliga föreläsningar redan innan kursen började. Till skillnad från normala podcasts producerades alltså inget nytt material, utan allt material fanns tillgängligt redan från början. Under själva kursen hölls motsvarande föreläsningar i föreläsningssal. Föreläsningarna var starkt powerpointbaserade med tämligen mycket information på varje slide. Föreläsningarna och powerpointbilderna var också starkt kopplade till datorlaborationer, och tidigare år har de utdelade åhörarkopiorna av powerpointbilderna använts flitigt under laborationerna. Studenterna upplevde många fördelar med detta system. 90% tittade på podcasts och där 93% gav svaret 4 eller 5 (där 5 = "håller med fullständigt") på frågan om de ansåg det var mycket användbart med podcasts. Friheten att inte behöva vara på en viss plats en viss tid var av stort värde, likaså möjligheten att repetera föreläsningar i efterhand. Det fanns starka önskemål om att använda det i fler kurser. En viktig synpunkt som framkom var just att kapitelindelningen var extra värdefull. Det var mycket enkelt att direkt navigera till just det avsnitt studenten ville se, utan att behöva "spola" i en videosekvens. Se bilaga 1 för samtliga kommentarer från kursenkäten som relaterade till podcasts. Svar från kursenkäten som relaterar till podcasts återfinns i bilaga 2. För produktion av de podcasts som användes i kursen användes programvaran ProfCast. Proceduren för att göra podcasts med denna programvara är följande: Läraren sätter sig exempelvis på sitt tjänsterum och ser till att han/hon inte blir störd. En mikrofon kopplas in till datorn, som för detta program måste vara en Macintosh Programmet ProfCast startas och läraren uppmanas öppna en powerpoint/keynotepresentation Läraren trycker därefter på "record" och håller sedan sin föreläsning, i detta fall utan åhörare. Programvaran håller ordning på synkroniseringen av bildväxlingarna och ljudet. När inspelningen är klar trycker läraren på "stop" Via några knapptryckningar läggs inspelningen upp som en enhanced podcast åtkomlig via internet. För eventuell efterbearbetning kunde materialet exporteras till exempelvis programmet "Garageband". Att faktiskt i efterhand gå och exempelvis lägga till en slide med tillhörande ljud visade sig dock vara tämligen omständig, bland annat på grund av skillnader i ljudinspelningarna. 4

8 I denna kurs gjordes även inspelningarna tillgängliga via mobiltelefon (3gp-format). Detta stötte på flera problem och svårigheter: Bilderna i Enhanced Podcasts är kvadratiska. Vid visning på skärm innebär inte det några reella problem, men vid visning på mobiltelefoner är man mån om att utnyttja skärmytan så väl som möjligt. De flesta telefoner har ett 4:3-format, vilket innebär att 25% av bildpunkterna inte används. Lösningen för detta var att spara PowerPointpresentationen som png-bilder, och sedan använda Garageband för att byta ut de ursprungliga kvadratiska bilderna i podcastepisoden med dessa 4:3-bilder. Därefter öppnas podcastepisoden i QuickTime från vilket exporten till 3gp-format sker. I exporten beskärs så videon så de svarta partierna tas bort. Problem med synkningen mellan ljud och bild. Lösningen blev att välja en framerate på 1 sekund, vilket gjorde att synkroniseringsfel högst blev 1 sekund. Problem med kompabilitet mellan olika telefoner. Exporten testades på Nokiatelefoner och där fungerade den bra, men för exempelvis SonyEricsson fungerade den mycket dåligt, i synnerhet synkroniseringen mellan ljud och bild. Potentiellt problem med upplösningen. Just de presentationer som användes i denna kurs hade förberetts för att fungera på små skärmar, såsom mobiltelefoner, vilket krävde en teckengrad på ca 28 punkter. Denna teckengrad går att läsa på en tvåtumsskärm med upplösning 320x240 pixlar, men knappast med sämre upplösning. Stora filer. 3gp-filerna är riktiga videofiler, medan enhanced podcasts är ljudfiler med tillhörande stillbilder. Ljud och stillbilder är mindre datakrävande än videofiler, även om de som här är anpassade för mobila enheter Kurs DM2033 Interaktiv Medieteknik Denna kurs genomfördes efter DM2517 XML för publicering med en målgrupp bestående av högskoleingenjörsstudenter snarare än civilingenjörsstudenter. Exakt samma material som fanns i kurs DM2517 kunde dock återanvändas vilket innebar att minimalt med extra tid behövde läggas på att distribuera samma podcasts. Nytt för denna kurs var att materialet inte enbart fanns tillgängligt som Enhanced Podcasts, utan även som "Slidecasts" (se ovan). Proceduren för att tillgängliggöra föreläsningarna för denna kurs som slidecasts var följande: Extrahera ljudspåret från respektive podcastepisod med hjälp av exempelvis QuickTime samt lägg upp detta som en mp3-fil på en webbserver. Detta kräver alltså att man har tillgång till en webbserver med tämligen mycket diskutrymme, i denna kurs ca 150MB. Öppna podcastepisoden i t.ex. QuickTime för att kunna se tidpunkterna för bildbytena Använd gränssnittet på Slideshare.net för att lägga till dessa tidkoder. På detta sätt erhålles alltså en synkroniserad presentation av stillbilder och ljud som är åtkomlig direkt i en webbmiljö. Den stora fördelen är att ingen speciell programvara krävs för att titta på presentationerna. Nackdelarna är att ljudfilerna laddas varje gång en student vill titta på en viss episod, samt att det inte finns möjligheter för mobil åtkomst. 5

9 Kursutvärderingen visade liknande resultat som i DM2517, med skillnaden att det här även fanns frågor om slidecasts kontra podcasts. Slidecasts visade sig vara något mer populära i genomsnitt, men bägge teknikerna hade sina förespråkare. Värt att notera är dock att dessa studenter var tämligen teknik- och mediakompetenta, varför installation av olika programvaror för att kunna se podcastepisoder inte innebar någon större tröskel. Bland mindre tekniska studentgrupper är sannolikt Slidecasts att föredra då de inte kräver speciell mjukvara, även om man då förlorar mobilitetsaspekterna. Svar från kursenkäten som relaterar till podcasts återfinns i bilaga Kurs TNM065 Dokumentstrukturer i Norrköping Exakt samma podcasts och slidecasts har även används i den snarlika kursen TNM065 Dokumentstrukturer vid Civilingenjörsprogrammet i medieteknik i Norrköping Till skillnad från ovanstående kurser genomfördes här inga föreläsningar fråntaget en introföreläsning, utan de podcasts/slidecasts som fanns var den enda möjligheten att ta del av föreläsningsmaterialet. En doktorand agerade handledare på de datorlaborationer och det projekt som ingick i kursen. Kursen och dess upplägg fick mycket goda utvärderingsresultat bland studenterna Statistik för ovanstående podcasts/slidecasts De podcasts/slidecasts som använts i ovanstående tre kurser har även återanvänts i samma kurser under hösten För podcastepisoderna finns ingen statistik för antal nedladdningar, men mer relevant statistik finns för de slidecasts som gjordes, där varje gång någon tittar på dem loggas. Totalt har ca 160 studenter haft tillgång till dessa slidecasts under två år. De fyra slidecasts utan tillhörande examinationsmoment har besökts i genomsnitt 364 gånger, de med bonusgivande examinationsmoment har besökts i genomsnitt 1251 gånger och de med obligatoriskt tillhörande examinationsmoment har besökts i genomsnitt 2004 gånger eller drygt 12 gånger per styck per student. Till detta tillkommer alla som föredragit att se föreläsningarna som podcasts i stället för slidecasts. Då många poängterat vikten av att omedelbart kunna navigera till exakt de moment i en presentation man just för tillfället är intresserad av är det sannolikt så att studenterna inte sett hela presentationerna i sin helhet varje gång, utan besökt just de avsnitt de behövt för tillfället. Å andra sidan visar statistiken endast ett besök även om studenten under en och samma session tittat på en viss del av en presentation flera gånger. Sammanfattningsvis kan dock sägas att studenterna i hög grad utnyttjat möjligheten att titta på material flera gånger i efterhand, i synnerhet för moment direkt kopplade till examination. Värt att notera är också att studenterna inte utnyttjat möjligheterna att kommentera Slidecasts, där anonyma eller icke-anonyma kommentarer kan läggas in på varje enskild bild. Trots att de setts totalt gånger har endast tre kommentarer gjorts, och ingen av dessa har rört själva innehållet Kurs SF1637 Differentialekvationer och Transformer III I denna kurs prövades videopodcasts i matematik, alltså inte de Enhanced Podcasts som beskrivs ovan. Två examensarbetande studenter utredde produktionsteknik och pedagogik för att spela in matematikövningar och distribuera dessa via kursens aktivitet i KTHs Learning Management System, PingPong. En doktorand, tillika övningsassistent på kursen, anlitades också för att spelas in när han höll övningar i en studiomiljö utan studenter. Erfarenheterna var att det krävdes ganska mycket för att få bra kvalitet. Det krävdes bra kamera och stativ, en väl förberedd övning och att man i förväg visste hur många tavlor som skulle krävas, samt en övningsassistent som skrev tydligt med tillräckligt bra krita och tillräckligt stora bokstäver. Efterbearbetningen tog också tämligen mycket tid i anspråk, men sannolikt kan lösningar i stil med Podcast Producer lösa många av de produktionstekniska problemen. 6

10 Svar från kursenkäten som relaterar till podcasts återfinns i bilaga Kurs DD2387 Programsystemkonstruktion med C++ I denna kurs uppstod behovet av att använda Enhanced Podcasts genom att läraren blev sjuk i tre veckor, och därför behövdes ett sätt att kunna leverera föreläsningar utan att själv vara på plats. Läraren producerade ett antal podcastepisoder, vilka dock inte utvärderades närmare i kursen. Läraren själv ansåg att ett problem var att det inte på något enkelt sätt gick att göra animeringar av "bullets" i Enhanced Podcasts, där istället hela bilden visas på en gång. Han ansåg det svårt att få den pedagogiska lösning han ville ha utan denna funktionalitet. Alternativet med screencasts, där hela skärmen spelas in tillsammans med ljud, ansåg han mindre attraktiv främst beroende på storleken på de slutliga filerna med denna lösning Kurs DM2578 Social Media Technologies I denna kurs ingick ett antal moment där studenter behövde använda diverse olika webbtjänster. Istället för att göra textbeskrivningar av de moment som skulle göra, valde kursledaren att spela in screencasts med ljud av motsvarande moment, och distribuera dessa via KTHs learning management system PingPong. Instruktionsfilmer gjordes med Snapz Pro på en Macintosh. Sex instruktionsfilmer skapades, alla kring en minut långa. Antal nedladdningar av filmerna varierade mellan fem och elva per film, att ställas i relation till antalet deltagare på kursen vilket var Kurs DH1607 Lärande och IKT - projektkurs I denna projektkurs (obligatorisk för årskurs 2 och 3 på Civilingenjör och Lärarprogrammet (CL) med inriktning mot IT/Data) fick studenterna under HT07 utarbeta pedagogiska tillämpningar av Learning Management Systems (LMS) som Fronter, Mondo och PingPong för användning i gymnasieskolan. Studenterna utvecklade undervisningsstöd i kurser på gymnasieskolan, främst inom matematik och datateknik, men även inom språk. Enhanced Podcasts var ett återkommande inslag i dessa tillämpningar. 3.2 Examensarbeten Inom ramen för och i anslutning till projektet genomfördes tre exjobb Exjobb högskoleingenjörsprogrammet i medieteknik Två studenter på högskoleingenjörsprogrammet i medieteknik inledde och genomförde under våren 2007 en studie för att utveckla stöd till lärare på CSC-skolan. Studenterna genomförde en workshop där KTH-lärare fick lära sig använda programmet profcast för att producera Enhanced podcast. Lärarna tog med sig egna PowerPoint-presentationer för att ha som lärmaterial. Dessa lärare skulle sedan få hjälp av studenterna med att redigera sina Enhanced podcast i programmet Garageband. Tyvärr fick studenter endast fåtal informanter/lärare. Studenterna skrev trots detta samman en preliminär rapport, som dock aldrig färdigställdes Exjobb CL-programmet En student på Civilingenjör och Lärarprogrammet (CL), Stefan Knutsson, genomförde ett exjobbsprojekt i MDI om olika former av digitala stöd i undervisning på gymnasiets B-kurs i fysik, ett projekt som var förlagt på Östra Reals gymnasieskola i Stockholm och med stöd av Learning Lab på KTH. Exjobbet heter "Utveckling av lärares digitala kompetens". Enligt rapporten är den digitala teknikutvecklingen den största utmaningen som skolan ställts inför sedan boktryckarkonsten. Flera förutsättningar för lärares arbete har förändrats i dag. Lärarens roll och hur man ser på lärare kommer att förändras i grunden. För att kunna verka i denna skola behöver lärare en "digital kompetens". Examensarbetet behandlar hur man kan utveckla denna kompetens och vilka faktorer som 7

11 påverkar denna. I examensarbetet används en utvecklingsmodell för lärares digitala kompetens. I en fältstudie visas att det går att utveckla en lärares digitala kompetens med ganska enkla medel. Det är enligt Knutsson främst tre faktorer som påverkar utvecklingen av lärares digitala kompetens: tillgång till datorutrustning; tillgång till för skolan anpassad mjukvara; och utbildning av lärare. Som en del i sin studie utarbetades PowerPoint-presentationer som fanns tillgängliga i olika format och plattformer, bland annat mobila medier och som podcasts. För en förändring och utveckling av lärandeprocessen måste enligt Knutsson lärarens och elevens pedagogiska teorigrund vara i fokus, inte den digitala tekniken. Eftersom framtidens lärare enligt Knutsson inte längre kommer att ha monopol på kunskap i klassrummet, så kommer den traditionella lärarrollen förändras. Knutsson menar att framtidens lärare kommer att bli en coach med uppdrag att stödja elevernas lärande. En datorstödd skolmiljö bemöts mycket positivt av elever och försiktigt positivt av de lärare som deltog i studien. Det måste starta en professionell produktion av programvara för användande i skolan. Enligt Knutsson lärare alla måste utbildas så de har en tillräcklig digital kompetens för att kunna agera i morgondagens skola. Exjobbet "Utveckling av lärares digitala kompetens" presenterade på CSC-skolan den 12 december Examensarbete inom matematik Se ovan under kurs SF1637. Examensarbetet är ännu ej färdigställt. 3.3 Övrigt Spridnings och inspirationsseminarium genomfördes ett inspirations- och spridningsseminarium, där Leif Dahlberg och Björn Hedin från KTH/CSS samt Robert Karlsson från Apple Sweden presenterade Podcasts, Enhanced Podcasts och ProfCast. I inbjudan skickades även med en länk till just en podcastepisod som presenterade seminariet (episoden finns tillgänglig på och bör laddas ner till datorn och öppnas i exempelvis QuickTime, då den kommer se väldigt liten ut om den öppnas direkt i en webbläsare). Deltagarna kom huvudsakligen från KTH, men det fanns även representanter från Försvarshögskolan och Lärarhögskolan närvarande. Efter seminariet följde en workshop i datasal där de som önskade fick pröva på att själv göra en Enhanced Podcasts Möten med Apple Under våren och hösten 2007 genomfördes flera möten med Apple Sweden, både på deras kontor på Kungsgatan och på KTH. Syftet med dessa möten var dels att undersöka förutsättningar för att köpa in och drifta Podcast Producer antingen på KTH eller i samarbete med andra svenska universitet, dels att få hjälp/stöd från Apple för att genomföra pedagogiska workshop på Apple och KTH. Förutom medverkan på workshop skulle Apple bidra med mjukvara (profcast) och en del hårdvara (hörlurar med mikrofon). Apple Sweden stödde även de två högskoleingenjörernas examensarbete. Samarbetet med Apple Sweden initierades genom ett möte med Europachefen för Apple på BETT (London) i januari Podcast Producer Systemgruppen på CSC-skolan deltog i ett flertal aktiviteter hos Apple för att lära sig mer om Podcast Producer (se ovan) och installerade även en sådan server. Två personer från systemgruppen på CSC fick möjlighet att delta i en systemutvecklingskonferens i San Fransisco sommaren Några KTH-lärare visade intresse för att testa denna lösning, men då projektet inte förlängdes fanns inte längre några resurser för att vidare utvärdera denna lösning. Erfarenheterna visar dock att det var tämligen komplext att sätta upp och konfigurera en Podcast Producer-miljö. 8

12 3.3.4 Demo för mediagruppen samt Helsinki Institute of Information Technology Erfarenheterna av att använda podcasts i undervisning samt en demonstration av hur produktion och publicering av Enhanced Podcasts går till gjordes för medieteknikgruppen vid KTH samt för forskare från Helsinki Institute of Information Technology Screencasts av användning av IT-hjälpmedel Två screencasts som visar hur man i praktiken använder PingPong för att skapa inlämningsuppgifter och hantera kursenkäter har gjorts med hjälp av webbtjänsten ScreenToaster ( Denna webbtjänst tillåter inspelning och publicering av ljud och dataskärm direkt i webbläsaren, utan installation av några externa programvaror. Dessa screencasts har presenterats för studierektorsgruppen vid CSC-skolan, och har lett till ökad användning av ovan nämnda hälpmedel. Ytterligare en screencast som visar hur man på CSCskolan kan redigera kurshemsidor hemifrån har gjorts och distribuerats internt på mediagruppen. 9

13 4 Ekonomiska förutsättningar 4.1 Produktion och distribution För att producera en Enhanced podcasts från en Powerpoint- eller keynotepresentation krävs i dagsläget i praktiken en Macintosh med Powerpoint eller Keynote, programvaran ProfCast samt en mikrofon. För att distribuera en podcast krävs en webbserver med en del hårddiskutrymme, vilket normalt redan finns i universitetens infrastruktur och annars kan hyras billigt från ett webbhotell. Själva produktionen av en Enhanced Podcast beror på ambitionsnivå. I de Enhanced Podcasts som användes i kurs DM2517 gick det ungefär åt 2,5 gånger så lång tid som själva podcastepisodens längd, fördelat på att först förbereda sig som inför en vanlig föreläsning (40%), därefter att läsa in materialet (40%), och sedan publicera materialet (20%). Om det är tänkt att resultatet även ska vara användbart i en ipod med liten skärm krävs att typsnitt och textstorlek anpassas för den lilla skärmen. Erfarenheter visade att linjära typsnitt såsom Verdana med en teckengrad på minst 28 punkter krävdes. Eventuell export till mobiltelefoner kräver separat hantering, och kan kräva större teknisk kompetens och mer manuella handgrepp. Den viktigaste parametern blir dock livslängden på de lärobjekt som skapas. Om materialet har en livslängd på många år, eller kan återanvändas i många kurser blir kostnaderna låga. I de tre kurser beskrivna ovan där samma material använts, kommer materialet sannolikt kunna återanvändas i tre kurser under åtminstone fyra år, vilket innebär att produktionskostnaderna slås ut över tolv kurstillfällen. 4.2 Lokaler Erfarenheterna av kurserna där samtliga föreläsningar även fanns tillgängliga som podcasts/slidecasts visade att ca 25% av studenterna valde att även gå på föreläsningarna i sal. Erfarenheterna från kursen i Norrköping visar att det även gick att ge motsvarande kurs helt utan vanliga föreläsningar. I de aktuella kurserna förekom ca 12 timmar föreläsningar i sal, vilka kunde ändras från en övningssal med 40 platser till ett seminarierum med ca 10 platser. I Norrköpingsfallet minskade lokalbehovet till noll. I ekonomiska termer innebär en minskning från 12 timmar i övningssal till noll timmar en besparing på 4800:- 4.3 Arbetstid Arbetstiden är normalt den största kostnaden vad gäller föreläsningar. De schabloner som finns på många lärosäten är att en föreläsningstimme motsvarar en "lektorstimme" som är ca 4 vanliga timmar. I ovanstående exempel där 12 timmar föreläsning i en kurs helt kan ersättas med podcasts blir besparingen således 48 timmar. Normalt självkostnadspris för en lärare på KTH är drygt 500:-, vilket innebär att besparingen blir ca :- per kurs. Utslaget över 12 kurstillfällen som ovan ger det besparingar i storleksordningen :-. Detta kräver dock att podcasts helt ersätter föreläsningarna, vilket i de flesta fall troligen inte är önskvärt, och vilket endast torde fungera i vissa kurser. 10

14 5 Utvärdering 5.1 Utveckla och utvärdera de pedagogiska möjligheter (och begränsningar) som ges med enhanced podcasts på kurser Det var framför allt två aspekter som lyftes fram som positiva av studenterna: flexibilitet och repetition. Flexibiliteten bestod i frihet att kunna ta del av föreläsningar när och var de ville. Många studenter arbetar parallellt med studierna, läser många kurser samtidigt eller bor långt bort från Campus. Att då kunna ta del av föreläsningar de annars skulle missat eller tvingats göra kompromisser för att kunna gå på upplevdes som mycket positivt. Den andra aspekten som framfördes var möjligheten till repetition, något som ökar inlärningseffekten av föreläsningar. Loggarna från de Slidecasts som användes visar att de flesta föreläsningar öppnades i snitt mer än tio gånger per student. Den största nackdelen är att interaktionen minskar, och att det inte finns möjlighet att omedelbart ställa frågor. Detta kan i viss mån hanteras genom att även ha traditionella föreläsningar, handledningstillfällen och/eller digitala diskussionsfora. 5.2 Utvärdera effekterna på inlärningen Att finna direkta orsakssamband rörande inlärning är som bekant svårt i en icke-experimentell miljö: olika kursomgångar fungerar olika, och många små faktorer kan ge stora effekter på resultaten. Det kan dock konstateras att betygen och examinationsgraden ökade något i samtliga kurser när podcasts införts, samt att studenterna generellt sett var mycket positiva vilket sannolikt ledde till större engagemang i kursen. Att nästan samtliga i kursen i Norrköping fullföljde kursen, trots att de inte hade några traditionella föreläsningar, är också en klar indikation på att de lärde sig kursinnehållet. 5.3 Utvärdera studentintresset av podcasts och enhanced podcasts i undervisningen Studentintresset för enhanced podcasts och slidecasts var mycket stort. Frågan "Jag anser att podsändningarna var mycket användbara", där svarsmöjligheterna var 1-5 på en likertskala, gav ett genomsnittligt svar på 4,53. Fritextsvaren i enkäterna var också nästan entydigt mycket positiva. Här återges ett axplock: - Det är ett riktigt bra initiativ det här, som jag tycker man borde ta inom flera kurser, för att lärande ska kunna ske utan gränser. - Förtsätt med Podcast. - Mycket bra initiativ, skulle vilja ser mer av sådant här i andra kurser. - Lärare på vår tekniska högskola skulle behöva lära sig lite teknik. Podcast är mycket bra för inlärningen. Höj teknikförståelsen bland lärarna och få eleverna att lära sig mer. KTH lever kvar lite i ett gammal inlärningssystem som inte passar hur studenternas situation har utvecklats med tiden. Det är många bollar som skall hållas i luften nu för tiden för en student. Då krävs flexibilitet om man skall lyckas pussla ihop det hela. Podcast är bra, deal with it lärare! Se enkätsvaren i bilaga 1-3 för samtliga synpunkter. 11

15 5.4 Utvärdera intresset hos lärare på KTH för användning av enhanced podcasts i undervisningen Trots att fullständig support vad gällde teknik, inspelning, redigering med mera erböjds lärarna var det relativt få lärare som faktiskt prövade att använda podcasts i sina kurser, åtminstone initialt. Det allt viktigaste skälet till att inte prova på podcasts tycks ha varit brist på tid. Trots att den faktiska åtgången av tid, beroende på upplägg, kan vara ganska liten och att extra tid som lades ner kunde tillgodoräknas i bemanningen, upplevdes det som ett extra moment som kändes lägre prioriterat än övriga kursrelaterade åtgärder som måste vidtagas. Vidare fanns en uppenbar oro hos vissa lärare för att eventuella felsägningar som yttras under en föreläsning skulle bevaras för evigt. Dessutom bör beaktas att inte alla kurser är lika lämpade att medieras via podcasts. 5.5 Utvärdera de ekonomiska förutsättningarna, primärt i form av minskad eller ökad arbetstid Se ovan 5.6 Utvärdera påverkan på lokalbehovet (undervisningssalar) Se ovan under "ekonomiska förutsättningar". 5.7 Utforska förutsättningarna för att använda podcast för informationsspridning internt och/eller externt på KTH Den enda aktiviteten som genomfördes som faller under denna rubrik var de screencasts som gjordes av administrativa system som distribuerades i studierektorsgruppen. Inga aktiviteter avseende extern informationsspridning genomfördes. 12

16 6 Framtid Inom ramen för detta projekt har fyra olika tekniker används: först användes Enhanced Podcasts, senare började SlideCasts användas, därefter videoinspelningar och slutligen screencasts. En viktig erfarenhet är att nya format och distrubutionskanaler utvecklas hela tiden. Det är därför viktigt att inte låsa in sig i en teknikmiljö som det sedan är svårt att migrera från. Det är således viktigt att lagra originalmaterial med hög kvalitet som sedan kan exporteras när nya system och format dyker upp. Inom de projekt som beskrivs ovan utnyttjades inte det som huvudsakligen skiljer podcasts från andra mediedistributionsformer, nämligen möjligheten att publicera nytt aktuellt material under kursens gång, och att studenten kan prenumerera på ett stort antal podcastkällor. Relativt få studenter ägde en ipod och kunde således inte utnyttja de mobilitetsfördelar podcasts ger. I kombination med att bredband och mobilt bredband blir allt vanligare minskar behovet av att kunna se material off-line. De extra handgrepp som krävs för att installera rätt programvara och prenumerera på en podcast är troligen ett hinder för många studenter, såväl tekniskt bevandrade som mindre tekniskt bevandrade. Möjligheten att, som med Slidecasts, kunna ta del av föreläsningarna direkt i en webbmiljö är då troligen viktigare än att distribuera dem som podcasts. Samtidigt föredrog många studenter podcasts före slidecasts, och några utnyttjade även de mobila möjligheterna. Så länge originalmaterialet finns tillgängligt finns möjligheter att publicera samma material både som podcasts och som slidecasts. 13

17 Bilaga 1: Enkätresultat från kurs DM2517 XML för publicering 4. Enkätsvar: Lärarna i kursen hade goda pedagogiska ambitioner. Besvarad av 30 personer - Grymt med podcasts! - Mycket bra med podcasts! - Mycket pedagogiskt, att hela kursinnehållet fanns på webben i olika format är inte bara föredömligt för just denna kurs utan det underlättande också vid genomförandet av labbar och projekt - Suverän idé med podcastade föreläsningar! 14. Enkätsvar: Synpunkter på utformning och organisation av kursen: Besvarad av 16 personer - Jättebra med det fria upplägget. Podcastsen var extremt värdefulla för mig! 15. Enkätsvar: Synpunkter på föreläsningar och övningar: Besvarad av 16 personer - De jag var på var bra. Mycket bra med podcaster! - Det jag gick på var kanske inte pedagogiskt helt fulländade men de innhöll verkligen precis vad man behövde använda sig av senare vilket gjorde dem värdefulla. Sedan om man inte lyckades förstå någonting under föreläsningen som man senare behövde kolla tillbaka på under laborationerna fanns det både pod-cast och pdf. En studentdröm. Bort med anteckningsblocken, fram med datorerna. Go, go teknisk högskola! - Utmärkt att de även kan göras i efterhand vilket man ofta är intresserad av - Väldigt bra med podcasts även om jag hade svårt att få dem att fundera på min mobil. Kanske säger mer om mobilen än casten. Man kunde hur som helst planera sin tid bättre. 17. Enkätsvar: Synpunkter på kurslitteraturen: Besvarad av 16 personer - Kurslitteratur? Förelänsingsanteckningar + Podcast + Google = Funkar alldeles utmärkt. 22. Enkätsvar: Tittade du på några av kursens podsändningar? Besvarad av 30 personer alternativ Ja Nej fördelning 90% 10% antal (27) (3) 23. Enkätsvar: Om du svarade "nej" på frågan ovan, skriv eventuella orsaker till att du inte tittade på podsändningarna. Besvarad av 3 personer - De var relativt svåra att hantera och fungerade inte på min mobil, SonyEricsson K800i - Ej tid - Lyckades inte få igång dem. 14

18 24. Enkätsvar: Att kunna repetera innehållet är mycket viktig. Besvarad av 27 personer alternativ fördelning 0% 4% 11% 48% 37% antal (0) (1) (3) (13) (10) Medelvärde: 4,2 25. Enkätsvar: Att inte vara bunden till en viss TID (som vanliga föreläsningar) är mycket viktigt. Besvarad av 27 personer alternativ fördelning 0% 11% 15% 44% 30% antal (0) (3) (4) (12) (8) Medelvärde: 3,9 26. Enkätsvar: Att inte vara bunden till en viss PLATS (som vanliga föreläsningar) är mycket viktigt. Besvarad av 27 personer alternativ fördelning 0% 7% 22% 30% 41% antal (0) (2) (6) (8) (11) Medelvärde: Enkätsvar: Att ha en vanlig föreläsning som tar upp samma sak som pod/slidesändningen är mycket viktigt. Besvarad av 27 personer alternativ fördelning 4% 4% 37% 33% 22% antal (1) (1) (10) (9) (6) Medelvärde: 3,7 28. Enkätsvar: Att omedelbart kunna ställa frågor till föreläsaren är en mycket viktigt i vanliga föreläsningar Besvarad av 27 personer 15

19 alternativ fördelning 4% 7% 30% 41% 19% antal (1) (2) (8) (11) (5) Medelvärde: 3,6 29. Enkätsvar: Att kunna gå framåt, bakåt och "hoppa" mellan bilderna i en podsändning är mycket viktigt. Besvarad av 27 personer alternativ fördelning 0% 0% 0% 52% 48% antal (0) (0) (0) (14) (13) Medelvärde: 4,5 30. Enkätsvar: Jag anser att podsändningarna var mycket användbara. Besvarad av 27 personer alternativ fördelning 0% 0% 7% 41% 52% antal (0) (0) (2) (11) (14) Medelvärde: 4,4 31. Enkätsvar: Totalt sett föredrar jag podsändningar framför vanliga föreläsningar. Besvarad av 27 personer alternativ fördelning 11% 19% 48% 11% 11% antal (3) (5) (13) (3) (3) Medelvärde: 2,9 32. Enkätsvar: Beskriv eventuella tekniska problem du upplevde med podsändningarna, slidesharesändningarna eller mobilvarianterna av föreläsningarna. Besvarad av 7 personer - För att podcastarna ska kunna fungera fullt ut så måste man väl ha Quicktime eller Itunes. Eftersom att jag använder PC så är jag lite emot Mac & Itunes å allt sådant. Men jag upptäckte de här SlideShare av mistag ( när jag googlade runt lite. Det är ett bättre alternativ. Den borde jag ha hittat från början. Jag vet inte om du har länkat till den någonstans. Jag hittade den inte förän nu i 16

20 alla fall - Först vill jag säga att podsändningarna fungerade som väldigt bra komplement till vanliga föreläsningar men jag tror inte på att ersätta dom helt. Det är viktigt för många att kunna ställa frågor omedelbart till läraren. Det enda problem jag hade var när jag skulle titta på sändningarna i mobilen. Dom startade som dom skulle men efter ca 3 sekunder hängde sig mobilen. Jag har en Nokia N70 och jag vet inte varti problemet ligger. - Jag hade problem att få podsändningarna att fungera bra i ipoden (ipod video/classic). Den ville tolka dem som ljudspår, dock såg man massa streck i timelinen för varje slide(byte)... La inte så mycket tid på det, kan ha vart "fel" version av itunes eller nåt. Tittade mest PDF. - klockrent. - Lite svårt att få igång webbversionerna.. Dålig upplösning. Ibland dåligt ljud. - Störde mig på att det inte fanns någon större variant som lämpade sig för att se på dator. En specifik kategori för att se på datorns bildskärm - Tyckte det var lite meck att prenumerara på sändningarna i itunes som jag försökte mig på. Fick det aldrig riktigt att funka med att kunna välja kapitel/slide. Fick spola istället. 33. Enkätsvar: Beskriv hur du använt podcastarna (varför och i vilka situationer, antal gånger, hur har du navigerat i dem mm, har du tittat på hela sändningen eller vissa delar mm). Besvarad av 23 personer - 1 gång då jag missade en föreläsning pga. schemakrock. Jag såg hela podssändningen men hoppas lite fram och tillbaka. - Dels så har jag gått igenom dem en gång var för sig, därefter har jag återvänt till olika avsnitt när jag sökt information medan jag arbetat med labbarna. - Har bla gått igenom podcastarna för att repetera ett avsnitt inför labbarna. - Har tittat på podcasts om jag missat en föreläsning samt som repetition. Om jag missat föreläsning kollade jag på hela sändningen, annars på vissa delar. - Hemma i itunes. Under laborationer i skolan med PDF:er. - hemma vi datorn. Innan föreläsningen som förberedelse och den enda gången jag missade en föreläsningen. Såg hela sändnningen. Har dessutom använd pdf-podcasts om och om igen vid projektet och inl-uppg. Speciellt den om xslt. - I början av kursen tittade jag på hela sendningar då jag missade föreläsningar p.g.a. schemakrockar. Detta för att känna att jag hängde med. Senare vart det precis som med vanliga föreläsningar, teorin från dem gav inte så mycket att bara ta in utan att man har något problem för stunden som man kan lösa m.h.a. informationen som presenteras. D.v.s. att jag senare tog upp vissa föreläsningar kanske 10-15ggr, framförallt xslt-delen när vi började labba. Jag navigerade i dem genom att spola fram och tillbaka via progressbaren. Det hände också att jag kombinareade pdf-versionen med podcasten genom att först läsa om det jag funderade omkring i labben för att sedan kolla på podcasten om ämnet om jag inte förstod det. - Ibland för att jag inte kunnat medverka på föreläsningen. Annars för att kunna gå tillbaka om man missat något. Fast om jag gått tillbaka använde jag oftast endast pdf:erna. Missade jag en föreläsning så lyssnade och tittade jag på den.. - Inför lab när jag missat vanlig föreläsning. - Innan någon labb såg jag igenom podcasten för det området som en repetition. Sedan använde jag mest PDF för skärm. Jag gick på i stort sett alla föreläsningar "live" så jag tittade inte så mycket på podcasts med ljud och bild utan gick mest tillbaka till PDF:arna och tittade efter syntax och detaljer i kommandon. Det blir nog lätt så att man inte orkar se hela podcasts om man inte ställt in sig på att "nu ska ja gå på föreläsning hemma". Man är så van vid att allt ska gå fort och man är rastlös. Men det är väldigt bra med förklaring till det man ser om det är något som är lite svårare. - Jag använde dem då jag inte kunnat närvara vid en föreläsning och för att uppfriska minnet vid laboration. Vid båda tillfällena såg jag podcasten utan att "hoppa". - Jag har bara testat denna SlideShare nu. Men poddarna funkar likadant och dem har jag kört lite grann. Men jag har nog använt de stora pdf:erna mest för att kunna se bättre (poddarna är lite små) men jag har lyssnat på 17

21 samtliga. Summerat: Jag har sett alla podcasts minst en gång, precis som att gå på en föreläsning. Sen så vet jag ju vad som sagts, sen så har jag gått tillbaka i PDF för att använda informationen (kopiera eller läsa) till labbarna bl.a. Då är det enklare att använda dem (PDF). - Jag har tittat på de flesta sändningarna men mest då jag inte haft möjlighet att gå på lektionerna. Det är klart att det blir lättare att inte gå på lektionen men jag tycker att det är ett fullgott komplement. Även när jag har velat repetera och om jag suttit med labbar har jag tittart - Jag har tittat på de podcasts vars föreläsningar jag har missat samt skrivit ut slidsen. - Jag missade några av föreläsningarna pga av krockar med andra kurser och då var det bra att i efterhand använda podsändningen. Jag anände de hemma på min bärbara dator. Kollade igenom dem som om det var en föreläsning, backade nog någon gång för att upprepa något.. - Kollade alltid innan jag inledde labbandet och gick sedan tillbaka för att se specifikt hur grejjer fungerade. - Kollade igenom dem en gång, och sen hoppade jag i PDF:en när jag gjorde labbarna för att komma ihåg syntax osv. - När jag missat en föreläsning så har det varit väldigt bra att det har funnits podcasts. - När jag satt och labbade och kom till något som jag inte kunde men som hade gåtts igenom på en föreläsning så använde jag podcastsen för att ta igen det jag missat/behövde. - När jag skulle göra labbarna. Ibland tittat på hela när jag har missat en föreläsning. Sedan tittat på delar när det är något speciellt jag behöver veta för att klara en lab. - om man missat en föreläsning. - Om man var för lat för att gå på en föreläsning så var det bra att kunna ta igen den. Det var också bra om man ville repetera från en föreläsning, att ha som handledning i någon labb. - Podcasterna hjälpte mig att hinna ifatt och komma i fas med föreläsningarna. 34. Enkätsvar: Om du hoppat över föreläsningar på grund av att föreläsningarna ändå fanns tillgängliga som podcasts, skriv några rader om anledningen/anledningarna. Besvarad av 11 personer - Dels schemakrockar men mest beroende på att jag har haft väldigt mycket denhär terminen. I och med att föreläsningarna har funnits som podcasts så har man alltid kunnat gå tillbaka till det man missat om man kännt att man har behövt det. - Det har ju hänt men då är det främst för att jag har haft något annat som krockat och då valt det för att det har funnits podsändningar. - Försov mig kanske..? - hade ett extremt tidskrävande projekt under hösten, som gjorde att jag sällan hade tid att gå på föreläsningarna. Detta gjorde det så värt att kunna kolla på föreläsningen när jag kom hem. Helt sjukt bra! Såhär borde det vara på alla kurser, särskilt på media. - Har inte närvarat på många föreläsningar för de har krockat med andra ämnen. - Har inte varit på nåra fysiska föreläsningar, allt på podcasts för det är enklare och smidigare - ibland har man hoppat över då saker krockar. - Jag har hoppat över föreläsningar p.g.a. schemakrockar. Jag tycker att det viktiga med podcast är att man kan få föreläsningen när man behöver den - d.v.s när man skall läsa problem med informationen som presenteras. Det är ofta ett långt hopp mellan teori och praktik. Det går inte bara att ta in allting i ett kunskapspaket som sedan skall användas då paketet består av en hel kurs. Lärande är en process inte ett löpande band á la lär -> gör. - Om det var svårt att hinna till en föreläsning så ansträngde man sig inte lika mycket som vanligt eftersom man då kunde kolla på podcasten. - Tar det en timma att komma till skolan är man inte alltid pigg på att åka dit, även om jag tycker att det hade varit bättre att gå på de fysiska föreläsningarna. - Under början av hösten så jobbade jag mycket dagtid och hade därför inte möjlighet att närvara i skolan på flera av föreläsningarna. Att på valfri tid kunna gå igenom dem på egen hand var därför guld värt! 18

22 35. Enkätsvar: Skriv med egna ord eventuella andra aspekter du anser var bra med föreläsningspodsändningar. Besvarad av 16 personer - * Upprepa delar man inte förstår * Slippa anteckna * Lättare att förstå saker när någon berättar, än om man skulle behöva läsa in en missad föreläsning på egen hand * Visar på tekniker högst relevanta för kursen XML, RSS, Podcasts. * Kan prata högt med kursare samtidigt som man kollar, fråga varandra, pausa osv osv - bra att kunna kolla upp i efterhand - Det bästa med podcastarna jämfört med andra föreläsnings-slides som andra lärare lägger upp var faktumet att du berättade till dem. - Det bästa är ju att man inte halkar efter lika mycket om man skulle få förhinder. Det coolaste är att man kan kolla på dom i mobilen. Mycket bra ur repeteringssynpunkt också. - Det kändes som att det satsades på oss studenter, jag personligen uppskattade verkligen att de fanns. - Har väl tömt ut det mesta. För min egen del är de oslagbara föreläsningsanteckningar. Jag gillar inte att anteckna under vanliga föreläsningar. Det stör min koncentration så att jag inte hinner lyssna. Detta har de flesta kurser på KTH idag löst genom att dela ut papper eler att lägga upp PowerPoints på nätet. Jag är emellertid en mycket starkt auditiv person när det gäller inlärning. Jag lär mig mycket bättre när jag får höra något än när jag läser samma sak. På det sättet är podcasts underbara. - Jag är ganska duktig på att ta till mig saker i textformat, men jag vet med mig att jag lär mig saker mycket fortare om jag samtidigt får det berättat för mig. Föreläsningspodsändningarna är bra för att lära sig vissa delar ganska så snabbt och att kunna repetera sådan som man inte riktigt kommer ihåg. - Kapitel, ljud till texten. - Längden var bra. 90 minuter hade blivit mastigt. - Mycket praktiskt om man missar föreläsningar. - Om man inte har tid att ta sig till en föreläsning så känns det tryggt att veta att man kan ta del av det mest relevanta som sagts i föreläsningarna när man har tid för det och på sätt ändå kunna hänga med "tåget" - Om man missar en föreläsning eller eventuellt för distansstudier. - Podsändningarna blir som föreläsningar utan feedback och är synnerligen bra att ha om man av någon anledning missar de vanliga föreläsningarna. - se ovan - Som sagt ej varken tid eller platsbundet vilket underlättar för oss nattugglor - Tid/plats och möjligheten att hoppa fram och tillbaka är de viktigaste. 36. Enkätsvar: Skriv med egna ord eventuella andra aspekter du anser var dåligt med föreläsningspodsändningar Besvarad av 14 personer - De gjorde att man valde bort kursens föreläsningar i förmån för annat i och med att man visste att man kunde ta igen de senare. - De minskade "viljan" att gå på de fysiska föreläsningarna. Något som jag tror att JAG hade lärt mig mer av. - De är inte dåliga. Alla former av extrastöd för inlärning i kurser är bra. Go podcasts! - det gör att många inte kommer på fl. - Det skulle väl vara möjligheten att fråga, men det kan ju skötas med mail eller tas upp på labb-tillfälle. - Egentilgen inga. - Finns egentligen inget dåligt, det skulle vara om dom fanns på bekostnad av riktiga föreläsningar. Men nu när de finns som ett komplement så ser jag absolut inget negativt med det alls. - Ingen direkt feedback. Var tvungen att installera I-tunes. - Ljud och bildkvalitet kunde varit högre. 19