Miljöanpassning av det befintliga beståndet Kan vi rädda klimatet och samtidigt bevara vårt kulturarv? Fia Niklasson A3TT12_FIANIK.

Transkript

1 Miljöanpassning av det befintliga beståndet Kan vi rädda klimatet och samtidigt bevara vårt kulturarv? Fia Niklasson A3TT12_FIANIK.PDF Våra byggnader är en del av vår historia och är på många sätt viktiga att bevara, men de klarar inte dagens krav på energieffektivitet. Genom renoveringar kan byggnadernas egenskaper förbättras, men många gånger på bekostnad av det arkitektoniska uttrycket. Inledning Det finns många sätt att motverka de klimatförändringar som vi står inför och för att vi ska lyckas måste stora förändringar till i samhället. Bland annat förordar EU:s och Sveriges klimatoch energimål att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 procent till 2020 (Europeiska kommissionen 2007, Energimyndigheten 2008). Byggsektorn och den byggda miljön är den del av problematiken som vi som arkitekter kan påverka. De senaste åren har det energieffektiva byggandet fått ordentlig fart och det är idag mer eller mindre självklart att tänka på miljön när man bygger nytt. Men en förändring kan inte ske enbart genom nybyggnad utan även en förbättring av det befintliga beståndet måste till (Joelsson och Brandén, 2006).

2 Med den stora mängd äldre bebyggelse som många av våra städer är uppbyggda av finns flera olika aspekter att ta hänsyn till; historiska, estetiska, ekonomiska och energibesparing eller miljöbelastning. Ett arbete som kräver en finkänslig avvägning. Jag har valt att ta fasta på det estetiska perspektivet, går det att bevara det ursprungliga uttrycket även vid en energieffektiviserande renovering? Jag har begränsat mitt område till bostadsbebyggelse uppförd mellan åren 1800 och Byggnader som redan stått i över 50 år och har en lång historia, viktig att bevara. Därmed har jag inte tittat närmare på till exempel miljonprogrammet, som står inför en omfattande renovering där energieffektivisering kan bli ett viktigt tillägg. Energibesparing är idag sällan det enda skälet till en renovering. Det är vanligen en förbättring som görs i samband med andra upprustningar som är nödvändiga för byggnadens fortlevnad. Kan det fortsätta så, eller måste vi ta mer aktiva initiativ till energieffektivisering? Jag vill även undersöka om det helt bortsett från alla historiska, kulturella och estetiska värden kan vara miljömässigt försvarbart att satsa stort på renovering istället för att bygga nytt. Material och metod Jag har utforskat ämnet dels genom att i första hand läsa litteratur och rapporter. Som ett komplement har jag besökt ett par exempel och studerat dem på plats. Framförallt för att få en uppfattning om hur uttrycket bevarats. Jag har även gjort en lättare genomgång av den lagstiftning som berör mitt ämne. Innehållsförteckning Inledning... 1 Material och metod... 2 Lagar och regler... 3 Plan- och bygglagen... 3 BBR:s krav på energihushållning... 3 Exempel... 3 Exempel 1: Kv. Malörten, Göteborg... 4 Exempel 2a: Raketgatan, Göteborg... 5 Exempel 2b: Syster Estrids gata, Göteborg... 5 Exempel 3: Nedre Bakklandet, Trondheim... 7 Nya material... 8 Aerogel... 8 Isolerande färg... 8 Diskussion... 8 Tilläggsisolering... 8 Fasadmaterialet avgörande... 8 Okänslig renovering... 9 Byggnaden som tidsdokument... 9 Kvalitet... 9 Hänsyn till lagkrav Nya och framtida material Slutsatser Referenser (13)

3 Inledningsvis har jag tittat på de reglementen som styr vårt byggande och särskilt dem som reglerar ombyggnation och bevarande. Vid ombyggnad och renovering finns en del lagar och förordningar att ta hänsyn till. De skyddar den befintliga bebyggelsen i olika grad och kan ses både som ett hot och en räddare för dem. Plan- och bygglagen 8:13 En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. 8:14 Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. 8:17 Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (Plan- och bygglagen 2010:900). (1988:950). Då gäller väldigt strikta bestämmelser för hur byggnaden får förändras, vilket regleras av Länsstyrelsen. Dessutom finns den mer svårdefinierade benämningen Kulturmiljö av riksintresse, dit hör bland annat Göteborgs innerstad och områden som Norra Guldheden och Majorna. Områden där kultur- och naturintressen i enlighet med Miljöbalken (1998:808) ska skyddas så långt som möjligt, och områdets karaktär bevaras. BBR:s krav på energihushållning Parallellt med bevarandekraven finns Boverkets regler för U- värden och energibesparing. Kraven bör efterföljas även vid ändring av byggnader, men stor hänsyn tillåts till arkitektoniska värden (BBR 19). Kraven på energihushållning ska tillämpas så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses och så att byggnadens kulturvärden inte skadas och att de arkitektoniska och estetiska värdena kan tas tillvara. (BFS 2011:26). Exempel Jag vill med några exempel från verkliga projekt illustrera hur en byggnads miljöpåverkan kan minskas. De tre första är koncentrerade till tilläggsisolering av ytterväggarna och medan det fjärde exemplet har ett bredare perspektiv. Byggnader som anses särskilt viktiga att bevara kan förklaras som byggnadsminnen enligt Lagen om kulturminnen 3(13)

4 Bild 1, foto: Fia Niklasson Exempel 1: Kvarteret Malörten i Majorna i Göteborg, tilläggsisolering oktober 2010 Byggnaden i fråga är ett landshövdingehus från 1930-talet. Kvarteret är beklätt med en träpanel som täcker både de två översta trävåningarna men även, den för landshövdingehus typiska, murade sockelvåningen. Bostadsbolaget Familjebostäder har här tillsammans med Chalmers och SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) inlett ett försök med Vakuumisolering (VIP). Vakuumisolering är ett relativt nytt och mycket effektivt isolermaterial. Genom att använda VIP istället för mineralull kan materialtjockleken reduceras till en femtedel (Binz, inget årtal). En gavelfasad mot söder tilläggsisolerades 2010 med det nya materialet och tester ska genomföras regelbundet innan försöket avslutas efter tre år (Familjebostäder, 2010). Väggen har isolerats med 20 mm VIP, med mineralull i skarvarna samt ett lager 30 mm mineralull utanpå VIP-skivorna. Mellan isoleringen och den nya panelen finns en 28 mm luftspalt (figur 1-2). Väggen har alltså blivit nästan 8 cm tjockare, vilket knappt syns tack vare att fönstren flyttats ut och snickerier gjorts finkänsligt. Det är fasaden till vänster om hörnet i bild 1 som isolerats. Husets övriga fasader har inte fått någon isolering utan har kvar sin ursprungliga konstruktion med murad bottenvåning och massiva timmerväggar på de övre våningarna (Johansson, 2011c). Innan försöket drogs igång beräknades energiåtgången minska till en tredjedel. Man räknar med att väggens U-värde kommer att minska från ca 1,12 W/m 2 /K till 0,40 W/m 2 /K (0,23 W/m 2 /K utan hänsyn till köldbryggor), vilket kan jämföras med Boverkets krav vid nybyggnation, 0,18 W/m 2 /K för väggar (BBR 2011). Jag tycker att man lyckats väl med att bevara fasaden, om man inte letar kommer man troligen inte att upptäcka förändringen. Det har blivit små skillnader vid takfoten och mötet med sockeln, men det skulle jag säga är marginellt. Överlag är det väldigt omsorgsfullt och fint gjort. Fönsterkarm Fönsterbleck 22 mm träpanel 1 mm asfaltspapp 80 mm trästomme Figur 1-2, källa: Johansson, 2011c Väggsnitt före och efter tilläggsisolering. Fönsterkarm Fönsterbleck 20 mm mineralull 28x70 mm regel 22 mm träpanel 28 mm ventilerad luftspalt 30 mm mineralull 20 mm vakuumisolering 0,2 mm polyetylenfolie 80 mm trästomme 4(13)

5 Bild 2, foto: Fia Niklasson Exempel 2a: Raketgatan, Guldheden i Göteborg tilläggsisolering Punkthusen på Raketgatan är byggda Fasaderna var ursprungligen i tidstypiskt tegel, en skalmur med luftspalt bakom och en bärande tegel- eller lättbetongmur innanför. De var från början isolerade med en träfiberskiva invändigt (Johansson, 2011a) vilket med dagens krav inte är tillräckligt. Vatten trängde tidigt in genom teglet och byggnaderna har i stort sett dragits med fuktproblem och hög energiförbrukning sen de byggdes gjordes utvändiga tilläggsisoleringar för att komma tillrätta med problemen. Vid renoveringen monterades 30 mm mineralull utanpå teglet vilket putsades med 10 mm tunnputs. Med den nya isoleringen beräknades väggens U-värde sjunka från 0,985 W/m 2 K till 0,232 W/m 2 K (Johansson, 2011a). Vid beräkningen tog man dock inte hänsyn till köldbryggor. Det genomsnittliga värdet för väggen borde alltså bli något högre. Bild 3, foto: Fia Niklasson Exempel 2b: Syster Estrids gata, Guldheden i Göteborg tilläggsisolering Längs Syster Estrids gata i Guldheden finns ett antal punkthus från De är byggda på samma sätt som dem på Raketgatan och har haft samma problem med fukt. När förvaltaren Bostadsbolaget tilläggsisolerade husen valde man däremot en annan lösning och klädde in dem med fasadskivor. Innanför skivorna finns en luftspalt, vindpapp och 45 mm mineralull. Fasadskivor har blivit ett populärt material hos förvaltare, då det är relativt underhållsfria, och skulle det uppkomma skador är det lätt att byta ut den skadade skivan (Johansson, 2011a). Med den nya isoleringen beräknades väggens U-värde sjunka från 1,730 W/m 2 K till 0,129 W/m 2 K (Johansson, 2011a). Inte heller här har man räknat med köldbryggor. 5(13)

6 På avstånd är det inte så stor skillnad på de hus som beklätts med fasadskivor och dem som putsats. I huvudsak har byggnadernas former bevarats, den påbyggnad som gjorts har i mina ögon inte förändrat proportionerna avsevärt. Däremot ger de båda materialen en enfärgad och slät yta som skiljer sig en del från teglet, som varierar betydligt mer i nyans och struktur. Fasadskivorna ger dessutom en blank yta som är ganska annorlunda från den hos tegel. I båda fallen var formspråket ganska sparsmakat med släta fasader men med en gesims som avslutade upp mot taket. De har bevarats i båda områdena men med olika material har utförandet blivit olika. På Syster Estrids gata sticker teglet fortfarande fram ovanför fasadskivorna och den nya fasaden avslutas med ett plåtbleck under teglet (bild 7). Även på Raketgatan finns en diskret plåt som täcker den nya väggen under takgesimsen som här putsats tunt i samma kulör som resten av husen. På Syster Estrids gata har fönstren flyttats ut en bit i samband med tilläggsisoleringen, trots det sitter de längre in än tidigare (bild 4). Men jag tycker ändå inte att djupa fönsternischer är särskilt utmärkande för renoveringen. Ursprungligen låg fönstren inte heller helt i liv med fasaden utan något indraget, vilket syns tydligt på Raketgatan där några fasader bevarats med det ursprungliga teglet som ytskikt. Vid mötet med sockeln (bild 5) blir det synligt i båda fallen att en tilläggsisolering gjorts, ursprungligen livade sockeln med resten av väggen, medan den nu ligger en bit innanför. Om intrycket på håll är ganska likt det ursprungliga, är det annorlunda när man kommer nära. Materialiteten är inte densamma och på nära håll tycker jag att putsen klarar sig bäst. Fasadskivorna ger ett nästan plastigt intryck. Tyvärr kan man tydligt se skador i putsen, fuktproblemen tycks inte vara borta och tunnputs är även känslig för fysisk åverkan. På vissa ställen har den spruckit och putsnätet tittar fram (bild 6). Mitt intryck är att renoveringen på Syster Estrids gata bättre tagit hand om problemen och är en fungerande lösning, medan man på Raketgatan varit mer varsam med uttrycket. Där har även en del av de mindre utsatta fasaderna lämnats orörda (bild 8). Överlag tycker jag att det är viktigt att ha i åtanke att husen inte fungerade i sitt ursprungliga skick. Miljön för de boende var inte trivsam. Man har även tidigare gjort en del åtgärder som påverkat uttrycket. Bland annat plåtklätt gavelspetsarna på en del av fasaderna vilket förändrade fasaden ordentligt. Bild 4-6, foto: Fia Niklasson Bild 7-8, foto: Fia Niklasson 6(13)

7 Åtgärder som gjordes på timmerhuset: Tätning av väggarna, framförallt kring dörrar och fönster. Tilläggsisolering av vinds- och källarbjälklag. Fönster, tätade och isolerrutor insatta. Rumsuppvärmningen nattetid begränsad till 16 C. Byte av värmesystem till pelletspanna och solfångare. Byte till energieffektiv belysning och elektrisk apparatur. Minskad användning av varmvatten, med apparatur. Bild 9, foto: Marte Boro. Källa: Civitas 2011 Exempel 3: Nedre Bakklandet 33, Trondheim energieffektivisering I Norge har man gjort en jämförelse mellan att utföra energieffektiviserande åtgärder på ett befintligt timmerhus från 1812 och att bygga ett helt nytt lågenergihus. Studien har sett problematiken ur ett livscykelperspektiv. Alltså inte bara till koldioxidutsläppen i driftsfasen, till stor del från uppvärming. Livscykelanalysen sammanställer en produkts (eller tjänsts) totala miljöpåverkan, från råvara till avfall. Koldioxidutsläpp från produktionen av varan, montering och transporter under dess livstid räknas in. Byggnaden kommer trots åtgärderna inte i närheten av de resultat som lågenergihuset får sett till energieffektivitet. Däremot blir koldioxidutsläppet som kan härledas till materialen så mycket lägre att det kan räknas ta ut varandra. Genom att räkna på en livslängd på 60 år bortser man från produktionen av de material som redan finns i timmerhuset. Mängden material som man tillförde vid renoveringen var relativt liten. I studien uppskattar man att det tar över 60 år innan de båda byggnadernas ackumulerade koldioxidutsläpp når samma nivå. Resultatet skiljer sig något beroende på hur man räknar och hur stora koldioxidutsläpp som framtidens energiproduktion ger (Civitas 2011). Noterbart är alltså att man i det här fallet inte gjorde någon tilläggsisolering av ytterväggarna. Däremot gjordes en tätning av framförallt dörrar och fönster. Ändå kom husets koldioxidutsläpp ned på motsvarande värden som lågenergihuset, när materialproduktionen räknades in. Jag tycker att det är ett jätteintressant projekt. Det blir tydligt att det finns ganska många justeringar man kan göra för att ändå bättra på byggnadens energieffektivitet utan att förstöra fasaden. Men samtidigt att man kan se till miljön utan att stirra sig blind på energiförbrukning i drift. 7(13)

8 Nya material Nya material är ständigt under utveckling och förutom vakuumisolering har jag identifierat ett par andra intressanta utvecklingsområden. Kanske kan de lösa problemen med att tjocka isoleringslager fördärvar fasader. Aerogel Aerogeler är porösa material som baseras på till exempel kisel eller kol. Endast en liten del av materialet består av fast materia utan det mesta är gas eller vakuum. Materialet uppfanns redan på 1930-talet, men komplicerade tillverkningsprocesser och dyra material har fördröjt utvecklingen (Nationalencyklopedin). Materialet har mycket goda värmeisolerande egenskaper (Schmidt och Schwertfeger, 1998). Aerogeler används i kombination med andra isoleringsmaterial som till exempel mineralull eller cellplast. Det finns också ett exempel där materialet kombineras med fibrer till en slags isolerande filt (Johansson, 2011a). Aerogel-isolering är fortfarande relativt dyrt och ännu inte fullt utvecklat, men används redan för att isolera exempelvis köldbryggor. Materialet kan göra det möjligt med tunnare isoleringslager, utan att dra ner på isoleringseffekten. Isolerande färg Det finns även exempel där keramiska material använts i färger för att ge dem isolerande egenskaper (Thermogaia 2011). Färgerna får visserligen bra isolerande egenskaper i förhållande till exempelvis mineralull. Men då ett färglager är så tunt blir effekten liten. Hur bra det verkligen fungerar är inte dokumenterat i objektiva studier (Hörnkvist, 2011). Isolerande färg vore en fantastisk lösning som kan appliceras utan att förändra utseendet. Tyvärr verkar det lite för bra för att vara sant i nuläget, men utveckling sker. Diskussion Tilläggsisolering Skulle försöket med vakuumisolering i kvarteret Malörten falla väl ut är det ett tydligt exempel på att de tekniska lösningarna finns. Men fortfarande återstår andra problem. Vakuumisolering är i dagsläget väldigt dyrt i förhållande till konventionella isolermaterial som mineralull, även om man tar hänsyn till dess bättre isolerförmåga. Dessutom är det ett känsligt material, vakuumisoleringen måste hanteras varsamt vid monteringen och i driftsfasen är frågan hur det kan skyddas på bästa sätt vid framtida renoveringar eller skador på byggnaden. Skulle det bli minsta hål i isoleringsskivan blir den förstörd. I kvarteret Malörten skyddas VIP-skivorna av den utanpåliggande mineralullen. Fasadmaterialet avgörande Vid en tilläggsisolering har det stor betydelse för resultatet vilken typ av fasad som byggnaden hade från början. Metoden att helt enkelt flytta ut fasaden, eller egentligen att byta ut den mot en ny likadan, och flytta ut fönstren några centimeter förefaller klart genomförbart. Resultatet har visat sig kunna bli lyckat, åtminstone när det handlar om träfasader som i exemplet med kvarteret Malörten. Murade fasader är svårare att ta sig an. En tilläggsisolering kommer att förändra bland annat fuktvandringen i väggen, oavsett om den placeras invändigt eller utvändigt (Ogley et al., 2010). Den oisolerade muren värms upp inifrån vilket skyddar den från att frysa. Med en invändig isolering är risken att 8(13)

9 byggnadsdelar. Många gånger görs en utvändig tilläggsisolering, vilket kan göra att fönster kan hamna djupt i fasaden och takfoten ändras. Många av dessa renoveringar gjordes under och 90- talen, men även idag gör man stora förändringar i fasaderna (se exempel 2b). Min förhoppning är att det kan undvikas i framtiden. Figur 3-4, skiss: Fia Niklasson. Vid en invändig isolering blir konstruktionen kall och köldbryggor kan uppstå. När man isolerar utvändigt hamnar konstruktionen i värmen och köldbryggor undviks. frostsprängning uppstår i den bärande muren när den hamnar utanför klimatskalet. Samtidigt förlorar man golvyta och rumsproportionerna förändras när man isolerar på insidan. Däremot kan man bevara byggnadens fasader utan några större förändringar i det ursprungliga uttrycket. En utvändig tilläggsisolering ger mindre risker för skador i muren, eftersom konstruktionen då hamnar i den varma delen av väggen. Det är dock viktigt att fukt kan ventileras bort utåt, isoleringen få alltså inte vara ångtät. Genom att isolera väggen från utsidan undviker man också de köldbryggor som vid invändig isolering kan uppstå där bjälklagen möter väggen. Den stora utmaningen är istället fasaderna, där exponerade tegelmurar och detaljer är svåra att återställa. I de fallen är kanske ett materialbyte aktuellt, kan uttrycket återskapas med ett nytt material? Okänslig renovering Det finns en hel del exempel på okänslig renovering där tilläggsisolering gjort att husen förlorat mycket av sin karaktär. Förändringar i både material och förhållanden mellan olika Byggnaden som tidsdokument Det är uppenbarligen viktigt att beakta byggnader som tidsdokument. Men man kan alltid diskutera om det är ett skäl i sig. Det finns mycket arkitektur som blivit utskälld genom åren och aldrig riktigt varit omtyckt, är det då försvarbart att bevara bara för bevarandets skull? Jag tycker inte det är skäl nog, vilket jag återkommer till senare. En annan fråga att ta ställning till är vad som menas med ursprungligt skick och huruvida det är viktigt att bibehålla. En alternativ och mer nyanserad formulering att renoveringen bör göras på ett sätt som harmoniserar med byggnaden och dess historia. Då eftersträvas inte nödvändigtvis att resultatet bli precis som tidigare men med uttryckssättet bevarat. Till exempel genom att använda tidstypiska material. Kvalitet En reflektion jag gjort kring vilka byggnader som är viktiga att värna handlar om byggnadernas ursprungliga tekniska kvalitet och hållbarhet. Att vi bygger hus med dålig kvalitet är ingen ny företeelse, utan det har man alltid gjort. Under årets lopp har de byggnader som inte hållit måttet fasats ut, kvar står de med bäst hållbarhet (Ulväng, 2007). 9(13)

10 Överfört på tidigare exempel finns på ena sidan Guldhedshusen, typisk 1950-tals arkitektur som många tycker det är viktigt att värna om. Men byggnaderna i Guldheden har aldrig riktigt fungerat, fuktskador uppstod tidigt. En ombyggnad har goda möjligheter att skapa en förbättring, inte bara för energiförbrukningen utan även för inomhusmiljön och hållbarheten hos husen. Det kan jämföras med äldre byggnader som till exempel landshövdingehusen i Majorna. De kan visserligen vara lite dragiga och ha stor energiförbrukning, men de har stått länge och har vanligen inga större problem med fukt och mögel. Där blir risken att skapa nya problem stor om man gör en tilläggsisolering. Jag tycker att det känns som ett hållbart synsätt att bygga för lång tid med hög teknisk kvalitet. Däremot tror jag vi får räkna med att byggnaderna kan komma att utvecklas över tid. Förändringar utifrån de nya krav som kommer ställas på våra byggnader. Genom att tänka till vid nybyggnad idag, kanske vi kan minska framtidens bevarandeproblem? Hänsyn till lagkrav I exemplet med Kvarteret Malörten har U-värdet kraftigt sänkts samtidigt som byggnadens fasad bevarats på ett omsorgsfullt sätt. Även om U-värdet blir lägre kommer man enligt beräkningarna fortfarande inte ner i de nivåer som krävs vid nybyggnation, vilka rekommenderas även för ombyggnad (BBR 19). Samma sak gäller för Nedre Bakklandet, man uppnår inte nybyggnadsstandard för energibesparing, men kulturhistoriska och materiella värden har tagits tillvara. Byggnadens gestalt har inte förvanskats och byggnadsmaterial har sparats i relation till ett nybygge. I exemplet från Norge har man samtidigt på att förtjänstfullt vis redovisat att även med en högre energiförbrukning är utsläppen av växthusgaser över tid ungefär lika stora som för det nybyggda lågenergihuset. Den norska lagstiftningen har samma krav på U-värden som den svenska och höga krav även vid ombyggnad (DiBK 2011). Men genom att hänvisa till de lagar som styr bevarandet kan man trots allt göra renoveringar som inte når upp till gängse standard. Jag tror att det är viktigt att man behåller en flexibilitet i lagstiftningen och i sitt sätt att se på miljöpåverkan och utreda förutsättningarna för varje fall av ombyggnad. Nya och framtida material En aktuell fråga är hur mycket is i magen man kan ha och avvakta framtida material. Det sker en ständig utveckling av produkter och metoder för att energieffektivisera hus. Det är en spännande process och det är svårt att veta vad som komma skall och hur snabba framsteg man kommer göra. Det är ytterligare ett exempel på en avvägning man får göra. Hur länge kan man vänta på en bättre lösning istället för att nöja sig med ett halvdant alternativ? För att nya material ska kunna komma fram och bli bättre och billigare krävs att de testas även i praktiken. Så jag tror att det är viktigt med studier som i exempel 1. Att man i den del fall testar nya lösningar och material i praktiken. 10(13)

11 Slutsatser Det är en väldigt komplex fråga med massor av ställningstaganden som måste göras. Men visst finns det metoder för att bevara våra byggnader samtidigt som de görs mer miljövänliga. Däremot är det inte alltid genomförbart sett till ekonomin, de nyare och bättre metoder som finns är fortfarande ganska dyra. Det har också stor betydelse vilken typ av byggnad det handlar om och vilka material som är utmärkande. Jag har under arbetets gång förstått att det mycket väl kan vara miljövänligt att renovera ett gammalt hus, istället för att bygga nytt. Man måste dock se det ur ett större perspektiv och inte bara till energieffektivitet. Det har lett in mig på en ny fråga, är det lagligt? Jag uppfattar lagstiftningen som en aning dubbeltydig och tolkar det som att man får göra en avvägning i varje enskilt fall. Lagarna vill dels värna om kulturarvet, men ställer samtidigt höga krav på energieffektivitet och U-värden även för ombyggnationer. 11(13)

12 Referenser Artiklar Hörnkvist, E. (2011) Experter dömer ut isolerande färg. Fastighetstidningen, nr 3, ss Joelsson, A. och Brandén, I. (2006) Konsten att spara energi i ett gammalt hus. Byggnadskultur. nr 3, ss Schmidt, M., Schwertfeger, F. (1998) Applications for silica aerogel products. Journal of Non-Crystalline Solids, vol. 225, ss Ulväng, G. (2007) Inte bättre förr - kort livslängd på husen. Byggnadskultur. nr 2, ss Rapporter Binz, Armin et al. (inget årtal) Vaccum Insulation in the Building Sector, Systems and Applications. HiPTI - High Performance Thermal Insulation IEA/ECBCS Annex 39. Boverket (2005) Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer. Karlskrona: Boverket. Civitas (2011) Klimagassberegninger for vernede boligbygg vs. nye lavenergibolige. Riksantikvaren. Familjebostäder (2010) Årsredovisning Johansson, H. (2011a) Tilläggsisolering av tegelfasader på flerbostadhus från till 1960-talet. Luleå tekniska universitet. (Examensarbete inom institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser). Johansson, P. (2011b) Assessment of the Risk for Mold Growth in a Wall Retrofitted with Vacuum Insulation Panels. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Johansson, P. (2011c) In situ Measurements of Façade Retrofitted with Vacuum Insulation Panels. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Ogley, P.,Wood, C., Brocklebank, I och Pickles, D (2010) Energy efficiency in historic buildings - Insulating solid walls. Project Report. English Heritage. Lagar och förordningar Boverkets byggregler 18 (2011) Boverkets byggregler 19 (2011) Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. Miljöbalk (1998:808) Plan- och bygglagen (2010:900) 12(13)

13 Veiledning om tekniske krav til byggverk (HO-2/2011), Direktoratet for byggkvalitet Webbkällor Carlsson, A. (2012) Aerogel. Nationalencyklopedin. ( ). Energimyndigheten (1 febr. 2012). Europeiska kommissionen (1 febr. 2012). Thermogaia (2011) Produktbroschyr (14 febr. 2012). Wikipedia (14 febr. 2012). Wikipedia gels (14 febr. 2012). 13(13)