Ändringsblad. till Dagligvaruhandelns branschriktlinjer för egenkontrollprogram baserat på HACCP enligt EG 852/2004
|
|
- Göran Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ändringsblad till Dagligvaruhandelns branschriktlinjer för egenkontrollprogram baserat på HACCP enligt EG 852/2004 Säker mat i din butik! Reviderad version maj 2013
2 Detta ändringsblad syftar till att göra nödvändiga uppdateringar i riktlinjerna och förtydliganden. Rödmarkerad text avser ändringar. Följande ändringar görs: Ändring 1, sid Kapitel 3.1 Butikens ena inköp/kvalitetssäkring av leverantörer Vid inköp av livsmedel behöver produkternas säkerhet, lagenlighet och kvalitet säkerställas. Valet av leverantör är minst lika viktigt som valet av de produkter som ska säljas. Godkännande av leverantörer centralt Respektive kedjas huvudkontor är ansvarig för leverantörsbedömning av de leverantörer man köper varor av centralt. Huvudkontoret är även ansvarig för de varor man lagerlägger hos kedjans grossist. Detta gäller även godkända leverantörer och varor som levereras direkt till butik men som inte lagerläggs hos den centrala kedjans grossist till exempel mejeri och dryck. Externa och/eller lokala inköp direkt till butik Butikens ansvar! Om en butik väljer att köpa direkt av leverantören och den inte är godkänd centralt måste butiken se till att kvalitetssäkra leverantörens egenkontroll inklusive HACCP. Butiken är ansvarig för de leverantörer och produkter som de plockar in i sortimentet. De externa leverantörer som inte är centralt godkända ska deklarera sitt kvalitetsarbete på ett intyg, som butiken sedan ska kunna visa upp. Inköp ska i normalfallet enbart ske från godkända leverantörer. Butiker som gör egna inköp av livsmedelsprodukter utanför centralt kvalitetssäkrade led ska ställa krav på att ingredienserna ska vara spårbara, testade och verifierade i sådan omfattning att det kan garanteras att ingredienser och ursprung är enligt de kravspecifikationer som angivits vid inköp. Godkända leverantörer Resultatet från leverantörsbedömningen ska dokumenteras så att man kan förstå på vilka Grunder denna gjorts. Butiken ska ha en förteckning över externa leverantörer eller på annat sätt exempelvis via inköpssystemet visa vilka som är godkända av dagligvarukedjan. Rutin för leverantörsbedömning Butiken och/eller central detaljhandelskedjans inköpsavdelning bör ha en dokumenterad rutin för urval, godkännande och uppföljning av leverantörer som bland annat beskriver: a) Vad leverantören ska bedömas efter vid en översiktlig bedömning respektive vid producentansvar; exempelvis olika kvalitets-, redlighets- och livsmedelssäkerhetskrav och andra frågor som ställs i självdeklarationen, i kontrakt eller på annat satt kommuniceras till leverantören. b) Hur leverantörerna ska bedömas (vad accepteras, vad accepteras inte). Exempel på en sådan beskrivning är: - När leverantörsrevision ska genomföras och vad som ska uppfyllas vid dessa. - Vilka olika slags certifieringar som accepteras. c) Hur man följer upp att leverantören fortsätter uppfylla de olika krav man ställt. En sådan övervakning kan i en del fall förutsätta att krav på hygien- eller analyscertifikat
3 ställts. Det är därför viktigt att följa upp att certifierade leverantörer inte förlorar sin certifiering. Livsmedelsföretag som är godkända enligt standarden har genomgått oberoende kontroll av livsmedelssäkerhet, hygien, spårbarhet och redlighet. Certifiering enligt IP Livsmedel har tagits fram i samarbete mellan ICA, Coop, Axfood och Bergendahls och är godkänd av alla kedjor. Leverantörer som genomfört certifiering publiceras på respektive standards hemsida. I övrigt följ ditt huvudkontors rutiner för godkännande av leverantörer. Godkända certifieringsstandarder och krav på certifiering GLOBAL GAP (för odlingsledet), BRC och IFS standarderna (för livsmedelsproducenter). Dessa har utvecklats av olika detaljhandelsgrupper. Andra exempel är dokument som PAS 220 (grundförutsättningar), FSSC (livsmedelssäkerhet) och MSC (om uthålligt fiske) som utvecklats på initiativ från industrin. Svenska exempel är IP Livsmedel, KRAV reglerna, Klimatmärkning för mat och Tryggare Mat för hantering av allergener, med mera på restauranger. Leverantörer av produkter under egna varumärken bör vara certifierad mot någon av de standarder som GFSI (Global Food Safety Initiative) godkänt (se godkända av GFSI ar: BRC Global Standard för livsmedelssäkerhet, Utgåva 5. FSSC för livsmedel. International Food Standard, Version 5. SQF 2000 Level 2. Svensk Dagligvaruhandel har IP Livsmedel som ett minimumkrav nar det gäller godkända standarder. Butiken kan gå in på IP-Livsmedelsförädling/för att hitta de leverantörer som är godkända enligt IP livsmedel. Ändring 2, sid Kalibreringsrutiner för termometer Kalibrering av mätinstrument kan göras med hjälp av företag som har ackrediterats från Swedac för att utföra sådana kalibreringar. Butiken kan också välja att utföra jämförande kontroll eller manuell kalibrering av sina termometrar i egen regi: se nedan rutinbeskrivning. Den termometer som används som referenstermometer ska kalibreras 1 ggr/år. Butiken ska dokumentera hur mycket termometern avviker från referenstermometern. Om värdet avviker mer än 0,5 C ska termometern ersättas, eller skickas in för kalibrering/justering alternativt märkas med avvikelse differens. Rutin för jämförande kontroll/kalibrering För att säkerställa att uppmätta temperaturer är korrekta skall en jämförande kontroll av mätutrustning utföras regelbundet (enligt faroanlysen) dock minimum 1 ggr/år. Det finns två olika tillvägagångssätt för jämförande kontroll, till din hjälp använd blankett 7.25 som sparas 2 år. För att säkerställa kontrollen bör tre olika mätpunkter utföras per enhet. Metod 1 Jämförande kontroll Vanligast är att man utgår från en termometer med ett kalibreringsintyg (spårbart kalibrerad) eller en termometer som är kontrollerad mot en spårbart kalibrerad termometer. Välj tre temperaturer som ligger inom det intervall som du normalt utför dina kontroller
4 (t.ex. -18 C, 0 C, 72 C). Metod 2- Kalibrering Ett annat sätt för kontroll är att använda isvatten, eutektisk lösning och kokande Vatten för kalibrering. Välj tre temperaturer som ligger inom det intervall som du normalt utför dina kontroller (t.ex. -21,4 C, 0 C, 100 C). Metod 1 Utgå från en referenstermometer som är spårbart kalibrerad eller kontrollerad mot en spårbart kalibrerad termometer. Dokumentera varje mätenhet (Id, typ) och mätresultat (referens, enhet, avvikelse). Exempel på mätpunkter vid jämförande kontroll Mätpunkter Välj tre temperaturer som ligger inom det intervall som du normalt utför dina kontroller (t.ex. -18 C, 8 C, 100 C). Mätvätskorna i metod 2 går också att använda som referenser i denna matning. Mätpunkt för frysta produkter (t.ex. mellan två frysta produkter, obs mellan innerförpackningarna). Mätpunkt för kylda produkter (t.ex. mät i ett vattenglas som placeras i kylen dagen innan). Mätpunkt för varma produkter (t.ex. mät i kokande vatten se nedan eller i en varm produkt). Metod 2 Utgå från mätvätskan. Dokumentera varje mätenhet (Id, typ) och mätresultat (referens, enhet, avvikelse). Exempel på mätvätskor vid kalibrering Isvatten Skruva på termoslocket och låt stå i en halv timme. Isvatten blandningen omrörs i 2 minuter. Därefter förs temperaturgivaren ner i centrum av blandningen utan att vidröra behållaren. Temperaturen avläses efter tidigast 3 minuter. Termometerns instrument skall visa 0 C ± 0,5 C. Eutektisk lösning av natriumklorid En termos som rymmer en liter fylls med en blandning av 3 viktdelar krossad is och en viktdel koksalt. Blandningen omrörs under minst 2 minuter. Temperaturgivaren förs ned i blandningens centrum utan att beröra behållaren. Temperaturen avläses efter tidigast 3 minuter. Termometerns instrument skall visa -21,4 C± 0,5 C. Kalibrering i kokande destillerat vatten Kalibrering kan göras i kokande destillerat vatten i lämpligt karl. Vid jämn kokning i 2 minuter skall termometerns instrument visa +100 C ± 0,5 C. Observera att kokpunkten påverkas av lufttrycket. Även stor avvikelse kan förklaras med detta. Är avvikelsen större än 2 C bör kontakt tas med leverantören för justering av instrumentet.
5 Ändring 3, sid Rutin för godkända förpackningsmaterial Allt förpackningsmaterial som köps in avsett för livsmedel ska vara godkänt förpackningsmaterial, enligt Normpack-normen. Normpack certifikat garanterar att produkten uppfyller de säkerhetskrav på material och produkter avsedda för kontakt med livsmedel. Likvärdiga certifikat eller egna laboratorieanalyser med tillhörande utlåtande om användningsområde kan också accepteras. Förpackningsmaterial ska vara anpassat efter de livsmedel man hanterar. Ex grillpåsar som används för varmhållen kyckling måste tåla värme. Lådor till blandad sallad måste tåla kyla etc. Butiken ska i sin egenkontroll kunna uppvisa (elektroniskt eller papperskopia) certifikat/ produktfaktablad/avtal från sina leverantorer gällande de förpackningsmaterial som används i verksamheten. Öppnade och oöppnade emballage med förpackningar ska vara märkta enligt fastställda regler; för att säkerställa spårbarheten, underlätta materialsortering och återvinning. Varje tom förpackning som konsumenter kan använda för förvaring av livsmedel ska vara försedd med orden lämplig för livsmedel eller en symbol (glas och gaffel), om det inte är uppenbart att förpackningen är avsedd för att komma i kontakt med livsmedel. Ändring 4, sid Livsmedelsprover Mikrobiologiska provtagningar Mikrobiologiska prover tar man för att: 1. Kontrollera kvaliteten det vill säga mängden och typen av mikroorganismer i produkten. 2. Kontrollera hållbarhetstiden på egentillverkade/butikspackade produkter det vill säga om bäst före-dag/sista förbrukningsdag ar relevant satt. Kemiska provtagningar Med kemiska prover menas att man kontrollerar den kemiska sammansättningen i en Produkt exempelvis energimängd, fetthalt, protein, kolhydrater, fiber, salt, DNA-tester etc. Relevant provtagning är exempelvis att kontrollera fetthalten i mager köttfärs, nyckelhålsmärka egentillverkade produkter eller art bestämma kött/fisk i sammansatta eller rena produkter. Följande rutiner gäller för mikrobiologisk provtagning Butiker som själva producerar eller packar produkter ska varje år skicka minst ett prov per avdelning för mikrobiologisk analys på ackrediterat laboratorium. Exempel på avdelningar är delikatessavdelning, fiskavdelning, styckning/malning av kött och annan egen tillverkning (marinering/grillning/varmt kök-matlagning/kallt kök-kallskänk/bageri/konditori). Vid stor egen produktion bör verksamheten eller kedjan centralt göra en provtagningsplan med rekommendationer för vilka prover som ska tas. Generellt sett är ingen provtagning nödvändig för leverantörspackningar avsedda för konsument. Inte eller behöver prov i normalfallet tas på kolonialvaror (såsom lösviktsgodis, naturgodis, müsli mm) eller torra bröd, bakverk och kakor. Mängden för provtagning som ska tas ut varierar, men generellt bör prov tagna från större partier väga minst 200 g och färdigförpackade prov i obrutna förpackningar väga minst
6 100 g. Det labortorium som butiken samarbetar med kan ge tydliga instruktioner om provmängd för olika typer av prover. Parametrar att testa Beroende på typ av livsmedel är det aktuellt med olika parametrar. Ta hjälp centralt av din kedja, extern konsult, ackrediterat laboratorium eller annan person med mikrobiologisk kompetens för att bedöma vilka parametrar som är relevanta att testa för respektive produktgrupp. Dessa provtagningar ska analyseras på angiven bäst före-dag/sista förbrukningsdag(ange belastningstemperatur på följesedel). För provtagning som styrs av förordning (EG) nr 2073/2005 gäller de gränsvärden som anges i denna. För övrig provtagning bör resultaten bedömas enligt rekommendation från ackrediterat laboratorium eller annan person med mikrobiologisk kompetens. Malet kött (som mals i butik) Hållbarhetstid överskrider 24 timmar: Kraven på provtagning av köttfars är enligt Kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005. Köttfarsprover ska analyseras för både totalantalet aeroba mikroorganismer och E-coli om hållbarhetstiden överstiger 24 timmar och då ska bedömning göras enligt förordning (EG) nr 2073/2005. Hållbarhetstid upp till 24 timmar: Är hållbarhetstiden max 24 timmar krävs inte analys av totalantal aeroba mikroorganismer, som då kan uteslutas. Observera att provtagning ändå måste ske av E-coli och Salmonella, se nedan. Provtagningsfrekvensen ska baseras på mängden kött som mals (se nedan). Om man vill förlänga hållbarhetstiden ska hållbarhetstester genomföras som säkerstaller den nya hållbarhetstiden. Detta kan göras centralt eller lokalt. Frekvens av mikrobiologisk provtagning: 1 ggr/år vid malning av mindre än 2 ton butiksmald köttfärs/år. 2 ggr/år vid malning av 2 4 ton butiksmald köttfärs/år. 4 ggr/år vid malning av över 4 ton butiksmald köttfärs/år. För att få en bedömning av totalantalet aeroba mikroorganismer och E-coli ska 5 prover skickas in och analyseras separat. Salmonellaprovtagning malet kött Prov ska tas ut som 5 delprov så att de är representativa för en batch. En batch kan vara vad som mals under en dag eller del av dag, det kan vara vad som mals av en eller flera leveranser/leverantörer av råvara. En batch i detta sammanhang kan bara bestå av ett djurslag. Delproverna skall tas ut så att de representerar batchen så väl det är praktiskt möjligt. Delproverna kan sedan poolas på laboratoriet, alltså slås samman till en analys. Rekommendationen är att ta på så många djurslag som finns i butiken vid provtagningstillfället Frekvens av mikrobiologisk provtagning av salmonella: 1 ggr/år vid malning av mindre än 2 ton butiksmald köttfärs/år. 2 ggr/år vid malning av 2 4 ton butiksmald köttfärs/år. 4 ggr/år vid malning av mer än 4 ton butiksmald köttfärs/år.
7 Om man bara mal svenskt kött kan provtagningsfrekvensen av salmonella minskas med hälften. Provtagningsmängd malet kött Varje delprov bör skickas in i separata förpackningar (provtagningsburkar alternativt konsumentförpackningar) och väga minst 100 g beroende på vilket laboratorium som anlitas, kontakta ert labortorium för mer information. På så vis räcker provmängden både till för poolning och provtagning av samlingssalmonella samt separata prover för analys av E-coli och eventuellt totalantalet aeroba mikroorganismer. Korrigerande åtgärder vid påvisad Salmonella Informera din kedja centralt vid påvisad salmonella. Försäkra dig/er om att analyssvaret är rätt. Ring det företag som eventuellt hjälpt till att ta provet/n (både provtagare och aktuellt laboratorium). Påvisad salmonella ska anmälas till Livsmedelsverket eller kommunen som har kontrollen. Plocka bort öppnade förpackningar med köttfärskött som kan vara smittade samt kvarvarande konsumentförpackningar i butiken. Information om påvisad salmonella ska gå ut i media för att informera kunder om det inträffade. Livsmedelsverket kan hjälpa till med spridning av informationen via Salmonellasmittat kött ska skickas på destruktion få tillbaka bevis på att allt är förstort. Storstäda lokalen, se över rengöringsrutiner, ta svabbprov för analys av Salmonella och ta nya köttprover för att se om smittan finns kvar. Gör en utredning på leverantören/erna som levererat råvaran med påvisad Salmonella och utred orsak. Betänk om byte av leverantör ska ske. Begär in intyg från leverantörsledet gällande aktuella analyser av råvaror samt personal. Där malningen har skett ska personalen tillfrågas efter eventuella salmonellasymptom, utlandsvistelser och resultat av tagna faecesprov. Om man inte hittar källan, bör hela personalen, som hanterat oförpackad färs lämna faecesprov. Åtgärder vid misstänkt salmonella Kontrollera att personalen är frisk och att de som varit utomlands lämnat faecesprov med negativt resultat (alltså salmonella ej påvisad). Sätt saluförbud på kött från de köttbatcher som är misstänkta och eventuella öppna förpackningar. Städa och rengör grundligt alla knivar, skärbrädor, kvarn och dess alla delar etc. samt köttavdelningens lokaler. Kontakta aktuella köttleverantörer och begär in rutiner för deras salmonellaprovtagning och om det finns analysresultat på aktuella batcher. Övrig provtagning Provtagning enligt (EG) nr 2073/2005 För provtagning som styrs av förordning (EG) nr 2073/2005 gäller de gränsvärden som anges i denna. För övrig provtagning bör resultaten bedömas enligt rekommendation från ackrediterat laboratorium eller annan person med mikrobiologisk kompetens.
8 Provtagning av Listeria Infektioner med Listeria Monocytogenes är ovanliga, men kan få allvarliga konsekvenser för mottagliga personer. Listeria är en bakterie som kan tillväxa i kyltemperaturer. Butiker med omfattande egen tillverkning av gravad lax, kallrökt lax, kallrökt korv och liknande produkter bör utföra provtagning för Listeria i dessa produkter. Likaså bör provtagning för Listeria utföras om vakuumförpackning sker av ätfärdiga produkter från kallt kök/delikatess eftersom bakterien växer extra bra i sådana förpackningar och med längre hållbarhetstid än icke vakuumförpackade produkter. Provtagning för Listeria bör också ske för t ex smörgåspålägg och dessertostar som packas i butiken om butiken med stöd av hållbarhetstester satt en längre hållbarhetstid än vad som rekommenderas i respektive kapitel avseende hållbarhet. Provtagning med svabb (Listeria) Provtagning av utrustning och miljö är viktig för att ta reda på om Listeria finns i butiken. Vid omgivningsprovtagning rekommenderas svabbprovtagning. Prov kan exempelvis tas från golvbrunnar och utrustning tex skärmaskin. Om butiken har en omfattande egentillverkning av gravad eller kallrökta produkter rekommenderas omgivningsprov i första hand. Övrig provtagning Enligt förordning (EG) nr 2073/2005 om Mikrobiologiska kriterier ska provtagning av Salmonella utföras i vissa fall. För butik är det framförallt aktuellt att provta köttfärs. Andra produkter som har krav på Salmonellaprovtagning är kokta kräftdjur, musslor och snäckor samt färdigskurna frukter och grönsaker (ätfärdiga). Dessa provtagningar bör utföras i de fall butiken eller butikskedjan har identifierat Salmonella som en fara i HACCP-plan/faroanalys i butikens hantering för respektive produkt. Histamin är ett ämne som kan ombildas i tonfisk från naturligt förekommande histidin om produkten hanterats eller förvarats fel. Om butiken i övrigt följer branschriktlinjens rekommendationer för hantering, kylförvaring och hållbarhet är i normalfallet ingen provtagning avseende histamin nödvändig. Dokumentationskrav All dokumentation/provsvar ska sparas i egenkontrollprogrammet. Dessa provsvar ska alltid finnas tillgängliga för kontrollmyndighet. Vid provsvar godtagbart med anmärkning eller otillfredsställande ska åtgärder vidtas. Rutiner för hantering och rengöring ska revideras, råvaror kontrolleras och nya prover tas tills proven visar tillfredsstallande resultat. Ändring 5, sid 214 NY! Märkning av bageriprodukter som har varit frysta och säljs i lösvikt Bageri- och konditoriprodukter som varit frysta och levereras till butik i fryst skick och som tas ut ur frysen och säljs i lösvikt behöver inte märkas (tex på en skylt) att produkten har varit fryst. Produkten förväntas ätas på en gång, dvs inom 24 timmar.
9 Ändring 6, sid Egenkontroll HACCP dokument, Cheklista butik Bageri
10 Ändring 7, sid varmt kök/matlagning Tillagning Mat som tillagas ska i regel uppnå en kärntemperatur på minst +72 C, undantag är till exempel rostbiff och sous-vide rätter då kärntemperaturen inte bör understiga +60 C. För fisk gäller ca +50 C, ca 2 minuter. Följ producentens anvisningar gällande sous-vide. Dokumentera kärntemperaturen och i vissa fall tid exempel fisk, se exempelvis blankett 7.13.
11 Ändring 8 sid Varuflöde Varmt kök/matlagning
12 Ändring 9, sid 242
13 Ändring 10, sid 243
14 Ändring 11, sid Varuflödet Grillning/värmebehandlade produkter
15 Ändring 12, sid 260
16 Ändring 13, sid Kött styckning och malning i butik För ytterligare information se Livsmedelsverkets hemsida Gå via regler och sök ursprungsmärkning. Märkning av butikspackat nötkött och nötkött i manuell disk (även kalvkött) Det är inte tillåtet att märka importerat kött som svenskt enbart på grund av att köttet har malts eller beretts i Sverige. Förutom de generella märkningsreglerna från den 1 januari 2002 ska oförädlat nötkött kompletteras med följande: 1. Landet/länderna där djuret eller djuren som ingår i gruppen är fött/födda. 2. Landet/länderna där djuret eller djuren som ingår i gruppen är uppfött/uppfödda. 3. Landet där djuret/djuren är slaktade och slakteriets kontrollnummer. Märkningen ska lyda: Slaktat i (landets namn) (anläggningens nummer). 4. Landet/länderna där köttet är styckat (urbenat) och styckningsanläggningens kontrollnummer. Märkningen ska lyda: Styckad i (landets namn) (anläggningens nummer). 5. Ett referensnummer som fastställer sambandet mellan köttet och djuret/gruppen djur. Ordet ursprung som ofta förekommer definierar det land där djuret ar fött, uppväxt och slaktat. Märkning på exempelvis köttförpackningen hur köttet bör tillagas behöver inte göras, regeln gäller inte butikspackat kött. Nedan följer exempel på hur märkningen ska se ut: Märkningen ska sitta på kundpaketet. Nötfilè Ursprung: Sverige Slaktat i xxxx Styckat i Sverige yyyy (xxxx = slakterinummer; yyyy = styckningsanl.nr. ddmmåå = dag-månad-är för grovstyckningen) Ref.nr. xxxxyyyyddmmåå Eller Nötfilé Fött i Tyskland Uppfödd i Danmark xxxx Styckad i Sverige yyyy Ref.nr. * Vid lösviktsförsäljning över disk anges märkningen på skylt i lösviktsdisken. Nedan följer exempel på hur märkningen ska se ut: Nötfilè Fött/uppfött: Danmark Slaktat i Sverige Styckat i Sverige
17 Eller Nötfile Ursprung: Sverige Slakteriets och styckningsanläggningens godkännandenummer behöver inte anges i informationen till konsumenten för oförpackat kött. Butiken ska känna till godkännandenummer för slakterier och styckningsanläggningar för det kött som finns till försäljning. Uppgiften ska möjliggöra spårbarhet i bakomvarande led och kunna meddelas kunder på förfrågan. Ref.nr. xxxxyyyyddmmåå (xxxx = slakterinummer; yyyy = styckningsanl.nr. ddmmåå = dag-månad-år för grovstyckningen) * I Sverige är referensnumret sammansatt enligt som det ser ut i första exemplet. Referensnumret på utländskt kött kan vara ett batchnummer men numret är olika sammansatt i olika länder. Referensnumret finns på kartongen eller förpackningen. Även manuella disken måste referensnumret finnas tillsammans med ursprungsuppgifterna. Enligt förordningen EG 1825/2000 är det obligatoriskt att märka berett (malet) nötkött med referensnummer, land för slakt, land för malning samt uppgift om var djuret ar fött och uppfött. Om djuren ar födda och uppfödda i samma land där djuren slaktats och köttet har bretts (malts) kan uppgiften om fött och uppfött utelämnas. Det är frivilligt att ange slakteriets anläggningsnummer vid märkningen av malet kött. Observera att uttrycket Ursprung:XXX är förbehållet kött från djur som ar födda, uppfödda och slaktade i samma land. Nedan följer exempel på hur märkningen av nötfärs ska se ut: Nötfärs Ursprung Sverige Slaktat i Sverige Berett (malet) i Sverige Ref nr.xxxxyyyyddmmåå Eller Nötfars Fött på Irland Uppfött på Irland Slaktat på Irland Berett (malet) i Sverige Ref.nr. xxxxyyyyddmmåå Blandfärs Blandfärs med övervägande del nötkött (>50%) räknas som nötkött. Därmed finns krav på ursprungsmärkning enligt ovan. Frivillig märkning Det ar möjligt att märka nötkött med andra uppgifter an de som ar obligatoriska enligt ovan. Innan en frivillig märkning kan anvandas ska den godkännas av Livsmedelsverket. Varje butik som önskar märka nötkött med uppgifter utöver de obligatoriska, se exempel nedan, ska överlämna en specifikation for godkännande till Livsmedelsverket.
18 Djurets kön eller ålder, t ex kalv, ungtjur. Djurets ras, t ex jersey, limousine. Produktionsförhållanden, t ex ekologisk produktion, endast lösgående djur. Slaktmetod, t ex halal. Se Nya regler för märkning av kalvkött Från och med 1 juli 2010 gäller nya märkningsbestämmelser för kalvkött även när det är oförpackat. Sammanfattningsvis gäller att allt kött från nötkreatur som vid slakten är 12 månader eller yngre som säljs kylt eller fryst, inslaget eller förpackat, skall märkas enligt nedanstående bestämmelser. Gäller även kalvkött som säljs oförpackad över disk till konsument. Kravet gäller slaktkroppar, styckat kött med eller utan ben, skivat, strimlat, malet kött samt även organ, exempelvis lever. Uppgifterna skall finnas samlade inom samma synfält på en och samma etikett på produkten. Vid försäljning av oförpackat kött ska uppgifterna framgå av en skylt eller liknande vid köttet. Kategorier Kategori V ( 8 månader): nötkreatur från födelsen till och med den dag djuret blir 8 månader gammalt. Kategori Z (>8 mån 12 mån): nötkreatur från dagen efter det blivit 8 månader gammalt till och med den dag djuret blir 12 månader gammalt. Märkning Kött från kalvar som är högst åtta månader gamla ska märkas med varubeteckningen ljust kalvkött och kött från åtta till tolv månader gamla kalvar med varubeteckningen kalvkött. Även djurens slaktålder, 0 8 månader respektive 8 12 månader, ska framgå av varubeteckningen. Beteckningen kalv får inte användas för kött från djur som är äldre än 12 månader. Landsbygdsdepartementet och köttbranschen har tagit fram beteckningarna för den svenska marknaden. För andra produkter vid slakt an kött ska kalvens ålder också anges, till exempel kalvlever 0 8 månader och kalvnjure 8 12 månader. Uppgifterna ska finnas samlade inom samma synfält på en och samma etikett på den förpackade produkten. Vid försäljning av oförpackat kött till konsument ska varubeteckning och slaktålder framgå av en skylt eller liknande vid köttet. Märkningen ska finnas i nära anslutning till köttet. Dokumentation Dokumentation ska föras av alla led i kedjan från slakteri till butik för att säkerställa full spårbarhet. Ändring 14, sid 272 NY! Hängmörning Mörning Hängmörning sker i kylrum med kontrollerad temperatur och luftfuktighet. Vid för lång lagring, för hög temperatur och/eller för hög luftfuktighet börjar fettet i köttet härskna och skadliga mikroorganismer kan växa till. Mörning ställer höga krav på hanteringen i butiken:
19 Kunskap Den som är ansvarig för mörning i butiken ska ha tillräcklig kunskap för att sensoriskt kunna bedöma kvaliteten på råvaran samt att det mörade köttet inte angripits av mikroorganismer. Mörningsskåp Regelbunden kontroll måste ske av att temperaturen hålls konstant och att gränsvärdet +4 inte överskrids under mörningsprocessen. Luftfuktigheten bör vid hängmörning vara mellan %, detta ställs in på skåpet och bör också mätas med en hygrometer. Det är också viktigt att luften cirkulerar ordentligt i skåpet så att kyla och luftfuktighet hålls jämn över köttet som möras. Tid för mörning Hållbarhetstester måste alltid utföras som visar att butikens mörningstid inte innebär några risker för mikrobiologisk tillväxt. Separering Olika typer av kött har olika bakteriefloror och bör därför särhållas under förvaringen. Provtagning. Provtagning bör ske efter att köttet hanterats enligt butikens egna rutiner och ansättas på labbet vid tänkt bäst före-dag. Provtagningen bör upprepas flera gånger och med olika batcher. Ändring 15, sid Kallt kök/kallskänk, röror, kalla rätter Märkning av varor vid försäljning över disk: Färdigförpackningar med färdiglagad mat (inklusive sallader) eller smörgåsar med pålägg, som är avsedda att förtäras omedelbart, behöver inte märkas under förutsättning att de tillverkas i butiken och färdigställs och överlämnas över disk under en och samma dag. Över disk behöver inte tolkas bokstavligt, det viktiga är att det finns någon att fråga i samband med att kunden gör sitt val. Det finns ingen upplysningsplikt om ingredienser eller annan information gällande oförpackade livsmedel till kund, däremot kan kontrollmyndigheten begära sådana uppgifter. Oförpackade livsmedel som förpackas efter att kunden har gjort sitt val omfattas inte av märkningsföreskrifterna och kan således säljas utan märkning. Butiken kan frivilligt välja att marka en sådan produkt, men sådan märkning får aldrig vara vilseledande.
Ändringsblad. till Dagligvaruhandelns branschriktlinjer för egenkontrollprogram baserat på HACCP enligt EG 852/2004
Ändringsblad till Dagligvaruhandelns branschriktlinjer för egenkontrollprogram baserat på HACCP enligt EG 852/2004 Säker mat i din butik! Reviderad version maj 2013 Detta ändringsblad syftar till att göra
Läs merProjekt Märkning av kött 2009
RAPPORT Projekt Märkning av kött 2009 Miljöförvaltningen 2009 Handledare: Klaus Karlsson Tommy Antonius Utfört av: Anh Duong Sammanfattning Under perioden mars till april 2009, besöktes 31 livsmedelsbutiker
Läs merUrsprungsmärkning av nötkött
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Ursprungsmärkning av nötkött Avdelning II i förordning (EG) nr 1760/2000 och förordning (EG) nr 1825/2000. Fastställd: Ersätter: 2010-05-17 av avdelningschef Peter
Läs merSåhär utvecklar du ditt system för egenkontroll
MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet
Läs merMikrobiologiska kriterier i butik
Sammanfattning SOLTAK är en samverkan mellan kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö. Samverkan och nätverk finns inom olika delar av kommunernas verksamhet och ett av
Läs merKontroll av mikrobiologiska kriterier (EG nr 2073/2005) - på malet kött i butik
Kontroll av mikrobiologiska kriterier (EG nr 2073/2005) - på malet kött i butik i Haninge, Tyresö och Nynäshamn kommun 26/11 2014 Eva Baggström och Maja Berggren Sammanfattning Under 2014 har Södertörns
Läs merHärlig grillkväll. eller. risk för magont?
Härlig grillkväll eller risk för magont? Ett PIK-projekt inom livsmedelskontrollen i Östergötland om den hygieniska kvalitén hos grillfärdiga köttvaror. PIK-projekt Östergötlands län 2007 Provtagning av
Läs merProjekt Märkning butik 2008
Projekt Märkning butik 2008 Utfört av Miljökontoret Jönköpings Kommun Skriven av Anneli Jyrkin och Christer Nissinen Sammanfattning Under en period har det kommit signaler från flera kommuner att livsmedelsbutiker
Läs merNya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad
Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist
Läs merVad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?
VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)
Läs merSamordnat Listeriaprojekt
Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Dnr 2017-384 Sida 1 (6) 2017-03-11 Handläggare Lena Björklund-Stoehr Telefon: 0850828187 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-04-04 p.13 Samordnat
Läs merProjekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Läs merProjekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd
Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Sauli Hautakangas, december 2012 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs
Läs merUrsprungsmärkning av nötkött
Ursprungsmärkning av nötkött Projektinriktad livsmedelstillsyn i Västra Götaland hösten 2001 Sammanställt av: Josefine Schön, Miljö- och hälsoskyddskontoret Skövde Innehållsförteckning Sida Sammanfattning
Läs merKontrollhandbok Provtagning
Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell
Läs merEviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött
Eviras anvisning 16024/1/sv Märkning och spårning av nötkött Ansvarig person Carmela Hellsten Sida/sidor 1 / 18 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 LAGSTIFTNING... 3 4 MÄRKNING OCH SPÅRNING
Läs merKontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008
MILJÖFÖRVALTNINGEN Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 28 En rapport från Miljöförvaltningen Stina Printz 29-4-1 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merTemperaturkontroll i butikskyldiskar
MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING
Läs merVälkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen. Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsenheten, 20150121
Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen Livsmedelsenheten i Jönköping 10 miljö- och hälsoskyddsinspektörer Kontrollerar mer än 1000 livsmedelsverksamheter Planerad kontroll Registreringar
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1
Läs merMikrobiologiska kriterier 2012
Dnr 2012-1671 Mikrobiologiska kriterier 2012 E.coli salmonella Utförd av miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist 2012-03-xx Inledning Delar av den planerade livsmedelskontrollen i
Läs merRAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013. D-nr 2013-4561
RAPPORT Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013 D-nr 2013-4561 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Diskussion... 5 Förslag till åtgärder...
Läs merSvensk Dagligvaruhandel tackar för inbjudan att svara på remissen förslag till ny modell för riskklassning av livsmedelsföretag.
tackar för inbjudan att svara på remissen förslag till ny modell för riskklassning av livsmedelsföretag. är branschorganisationen för dagligvaruhandeln i Sverige. Våra medlemmar är Axfood AB, Bergendahls
Läs merSäker livsmedelsverksamhet
Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.
Läs merVÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428
VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428 Informationsförordningen (EU) nr 1169/2011 Nya regler för informationom livsmedel
Läs merEGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL
2017-05-23 1 ( 17 ) EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL Verksamhetens namn: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Telefon: Utdelningsadress: Besöksadress (om annan än ovan): Verksamhetsansvarig: Telefon:
Läs merLivsmedelskontroll
Livsmedelskontroll 2017-2018 1 Välkomna! Åke Sjöberg (sektorschef för Samhällsutveckling) Miljöenhetens livsmedelspersonal 2018: Olle Ryberg (miljöchef) Lovisa Källgren (inspektör) Thinh Vo (inspektör)
Läs merSammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008
Sammanställning Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008 DISKUSSION Butiker som grillar ska, i egenkontrollen, bland annat kontrollera de viktiga parmetrarna; värmebehandling, varmhållning, nedkylning
Läs merEgen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?
Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1 (H 135) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version
Läs merLathund för checklistor i projekt spårbarhet av kyckling och lamm SILK
Lathund Lathund för checklistor i projekt spårbarhet av kyckling och lamm SILK Projektet består av två faser: 1) Kontroll av restauranger och butiker. Inspektörerna ska använda checklistan Checklista Restaurang
Läs merSäker livsmedelshantering för konsumenternas skull
Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information
Läs merPrioritering vid kontroll av information och märkning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Prioritering vid kontroll av information och märkning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Kontroll av livsmedelsinformation ska liksom övrig kontroll vara riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv.
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Utkom från trycket 29 december 2005 beslutade den 20 december 2005. Med stöd
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version
Läs merHazard Analysis and Critical Control Points HACCP
Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och
Läs merHur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter
1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att
Läs merMikrobiologiska undersökningar
MILJÖFÖRVALTNINGEN Mikrobiologiska undersökningar Projekt för granskning av egenkontrollen hos livsmedelsproducenter i Stockholm Stad En rapport från Miljöförvaltningen Lisbet Wibacke Januari 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merFlödesschema, HACCP och faroanalys
Flödesschema, HACCP och faroanalys Ändrad 2008-09-30 Syftet med HACCP är att minska hälsoriskerna vid hantering av livsmedel genom att identifiera potentiella faror i verksamheten. De identifierade farorna
Läs merNya regler om hygien för säkerhets skull
Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet
Läs merATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM
ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM Om du driver livsmedelsverksamhet är Du ansvarig för att Dina produkter är säkra och uppfyller kraven på hygien och redlighet. Detta gör du genom att ha en fungerande egenkontroll
Läs meroperativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-11-24 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Myndighetsmål för operativa
Läs merTransport av varmhållen mat. Projekt 2010. Jönköpings län
Transport av varmhållen mat Projekt 2010 Jönköpings län 1 Sammanfattning Det är viktigt att varm mat förvaras och transporteras i rätt temperatur. Om temperaturen är under 60 C ökar risken för tillväxt
Läs merProvtagning. Agenda. Varför ska företag ta prov? Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket
Provtagning Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket Agenda Varför ta prov? Av vad? Och hur? - Livsmedelsföretag -Myndighet Varför ska företag ta prov? Verifiera att HACCP-baserade förfaranden
Läs merKontroll av salladsbufféer i butik
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kontroll av salladsbufféer i butik Miljöenheten i Lomma redovisar 2015:1 2015-03-16 Sammanfattning Miljöenheten i Lomma utförde under februari och mars månad 2015 provtagning
Läs merursprungsmärkning av livsmedel
Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version
Läs merMyndighetsmål för operativa förutsättningar
2016-11-24 Myndighetsmål för operativa förutsättningar Offentlig livsmedelskontroll utförs för att verifiera efterlevnaden av bestämmelser som syftar till att förhindra, undanröja eller reducera hälsorisker.
Läs merBakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.
Livsmedel A-Ö ADI-värden Acceptabelt dagligt intag för livsmedelstillsatser, ADI-värde anger hur mycket en människa kan exponeras för utan att någon risk för hälsan anses uppstå. Aflatoxiner Aflatoxin
Läs merFaroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden
Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska
Läs merHACCP first aid kit Tio steg för säker ost
OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.
Läs merFaroanalys. Exempel på utformning av faroanalys
Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat
Läs merGrundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.
Grundförutsättningar Med grundförutsättningar menas: Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Syftet är både att
Läs merHjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram
Malå/Norsjö Miljö- och byggnämnd Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Denna skrift är tänkt att stödja livsmedelsföretagaren i arbetet med att ta fram ett egenkontrollprogram
Läs merEgenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet
Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll
Läs merVägledning. Checklista Spårbarhet i flera led. Sida 1 av 8
Vägledning Checklista Spårbarhet i flera led Sida 1 av 8 Syftet Syftet är att öka samverkan mellan myndigheterna samt bidra till en effektivare och samsynad kontroll av spårbarhet av livsmedel i flera
Läs merSå här räknar vi ut din avgift för livsmedelskontroll
Information från miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Senast reviderad: 2015-11-24 Så här räknar vi ut din avgift för skontroll För att beräkna hur mycket kontrolltid din verksamhet ska ha gör miljönämnden
Läs merNy metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012
MILJÖ- OCH BYGGKONTORET Miljö- och hälsoskydd Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 Livsmedelsverket har gjort om metoden för riskklassning av livsmedelsverksamheter. Den nya riskklassningen
Läs merMikrobiologiska kriterier vid malning av köttfärs
Miljökontoret 2012-10-24 Mikrobiologiska kriterier vid malning av köttfärs Författare: Lina Lundberg Kalle Tegnestedt Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte och frågeställningar...
Läs merGodkända leverantörer
Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs
Läs merRiktad kontroll livsmedelsbutiker 2008 Med fokus på märkning
Bilaga 1 MILJÖFÖRVALTNINGEN Riktad kontroll livsmedelsbutiker 2008 Med fokus på märkning En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Therese Grandell Svärd Peter Nurminen Januari
Läs merSalmonellakontroll av kött i enlighet med Sveriges nationella kontrollprogram
Salmonellakontroll av kött i enlighet med Sveriges nationella kontrollprogram 1. Inledning I Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll anges hur salmonellakontrollen av kött
Läs merSvenskt Kötts utvecklade kriterier för märkesanvändare
Svenskt Kötts utvecklade kriterier för märkesanvändare 1. Introduktion Denna avtalsbilaga reglerar former för verifiering av att villkor följs som gäller för företag som ingått avtal med Svenskt Kött kring
Läs merRiskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner
Riskklassning för livsmedelsanläggningar Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Gällande regler Enligt EG-förordning nr 882/2004 ska
Läs merKök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009
Kök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009 Skol- och förskoleprojektet 2009 1. Bakgrund Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under våren 2009 genomfört ett tillsynsprojekt på köken på skolor
Läs merProvtagning av semlor
2016 Miljö- och byggnadsförvaltningen Provtagning av semlor - På caféer, konditorier och i butik Projektet utfördes under våren 2016 av livsmedelsinspektörerna: Robert Rönngren, Camilla Olsson och Helena
Läs merEgenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet
Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll
Läs merÄndrad 2008-09-30. Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?
Vad ska egenkontrollprogrammet innehålla? Ändrad 2008-09-30 Alla livsmedelsanläggningar ska bedriva egenkontroll. Systemet för egenkontroll ska redovisas för bygg- och miljöförvaltningen i samband med
Läs merFörutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.
14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra
Läs merLivsmedelsbutik 2010 Utförd av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist
Livsmedelsbutik 2010 Utförd av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist 1. Inledning I projektet inspekterades 43 livsmedelsbutiker enligt bilaga 1. Inspektionerna genomfördes under mars
Läs merRengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012
Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte under tiden 4 juli - 9 september 2012 78 st restauranger
Läs mermed beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
L 216/8 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1825/2000 av den 25 augusti 2000 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller märkning
Läs merLagstöd till kontrollrapport
Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation
Läs merVänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För
Vänersborgs kommun Egenkontrollprogram storhushåll För Företagets namn: Organisationsnummer: Fastighet: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: 1 2.1 Utbildning Den som driver verksamhet där livsmedel
Läs merEgentillsyn. med haccp
Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.
Läs merEgenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.
Egenkontroll Den här informationen vänder sig till dig som är ansvarig för en livsmedelsverksamhet. Vi vill underlätta för dig genom att informera om de möjligheter du har och de krav som lagen ställer.
Läs merProjekt hållbarhetstester på charkprodukter
1(6) Miljöförvaltningen Projekt hållbarhetstester på charkprodukter Landskrona stad 2010 Elvira Kostovic Miljöinspektör Rapport 2011:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(6) Projekt hållbarhetstester
Läs merBygg och miljökontoret. Livsmedel 2009:1. Provtagning, analys och redlighetskontroll av malet kött från butik.
Bygg och miljökontoret Livsmedel 2009:1 Provtagning, analys och redlighetskontroll av malet kött från butik. Projektinriktad livsmedelskontroll, analys och redlighetskontroll av malet kött är utfört av
Läs merSäker livsmedelshantering
Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt
Läs merSamordnat kontrollprojekt:
Samordnat kontrollprojekt: Listeria monocytogenes i kallrökt/gravad fisk och skivade Shwan Kareem Stadsveterinär Listeria monocytogenes i kallrökt/gravad fisk och skivade charkprodukter Mars 2017 Dnr:
Läs merANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER
1/10 ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER Livsmedelsföretagaren skall upprätta en skriftlig egenkontrollplan, plan för egenkontroll, följa den och dokumentera åtgärderna. Egenkontrollplanen ska hållas à
Läs merMÄRKNING NÖTKÖTT Projektinriktad Livsmedelskontroll Norrbottens Län År 2001
MÄRKNING AV NÖTKÖTT Projektinriktad Livsmedelskontroll Norrbottens Län År 2001 1 Innehållsförteckning Sammanfattning i 1 Bakgrund 2 1.1 Gällande regler...2 2 Syfte 3 3 Metod 3 3.1 Utbildning...3 3.2 Informationsmaterial...3
Läs merButiksprojekt. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört Författare: Karin Andersson Eva Bagström Luis Carvajal
Butiksprojekt Ett projekt inom livsmedelsavdelningen Genomfört 2010. Författare: Karin ndersson Eva Bagström Luis Carvajal Butiksprojekt-kontroll av manuell disk 1 Bakgrund vsikten var att titta på hanteringen
Läs merHjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys
Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys (verksamhetens namn) Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Vad är systemet för egenkontroll -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merModell för riskklassning av livsmedelsverksamheter
Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Modell för riskklassning av livsmedelsverksamheter Från och med 2012 tillämpar bygg- och miljönämnden Livsmedelsverkets reviderade vägledning
Läs merEgenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för butiker, grossister och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som behövs vid
Läs merGuide: Så använder du märket i butik, direktreklam och print
Guide: Så använder du märket i butik, direktreklam och print Här är en enkel guide för hur du använder ursprungsmärkningarna Från Sverige, Kött från Sverige och Mjölk från Sverige i butik, direktreklam
Läs merLänsprojekt 2010 i Blekinge och Kronobergs län
Länsprojekt 2010 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELS- KONTROLL AV MÄRKNING SAMT TEMPERATURKONTROLL AV BUTIKSFÖRPACKAD VARMHÅLLEN GRILLAD KYCKLING/GRILLADE KYCKLINGDELAR I DETALJHANDEL
Läs merPROJEKT. Butiker med oförpackade livsmedel
PROJEKT Butiker med oförpackade livsmedel 2011-10-19 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Här
Läs merLivsmedelskontroll och kontrolltid
Livsmedelskontroll och kontrolltid Så räknar vi ut din kontrolltid/avgift Här får ni en stegvis vägledning för att se hur er verksamhet kommer att klassas. Observera att det bara är exempel och att vi
Läs merProjekt Bacillus cereus
Projekt Bacillus cereus - provtagning av nedkylda/varmhållna livsmedel i Haninge, Tyresö och Nynäshamn 30 januari 2015 Eva Baggström Luis Carvajal Jytte Gard Timmerfors Sammanfattning Bacillus cereus är
Läs merEgenkontroll ger bättre koll
Egenkontroll ger bättre koll Vill du ha säkrare livsmedelshygien och nöjdare kunder? Säker mat tjänar både du, kunden och samhället på. En fungerande egenkontroll hjälper till att ge kontroll på hanteringen
Läs merMiljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys
Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Förord Den här rapporten handlar om ett provtagningsprojekt
Läs merChecklista - Internrevision
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2017-08-22 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen
Läs merRestauranger och storhushåll
Restauranger och storhushåll Socker Honung Mjölk Bröd Müsli Gurka Ägg Smör Du som är certifierad för restaurang och storhushåll ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel
Läs merCHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL
CHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL Vi är certifierade enligt standarden IP Livsmedel. Regelbundna leverantörsbedömningar ingår därför i vårt kvalitetsarbete. Fyll i checklistan genom
Läs merEgenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22
Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner
Läs merProvtagningsprojekt på sushiris 2018
Provtagningsprojekt på sushiris 2018 Utförd av miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun Skriven av Ellen Ahlin, 2019-01-18 Dnr 2019-182 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddskontorets livsmedelsenhet
Läs merRegler för dricksvatten och vattenverk
Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från
Läs mer