Systematiskt kvalitetsarbete Grundsärskolan med Fritidshem 2014 Nävertorp grundsärskola

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Ert datum Er beteckning 1 (34) Systematiskt kvalitetsarbete Grundsärskolan med Fritidshem 2014 Nävertorp grundsärskola Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgrs 11) Välkommen till Nävertorp grundsärskola En del behöver få mer för att få lika mycket

2 2 (34) Sammafattande inledning Kort presentation av enheten Grundsärskolan skall ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan (SL kap 11 2). Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Inriktning träningsskola är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen utan läser ämnesområden (SL kap 11 3). Nävertorp grundsärskola är inrymd i fem hus på Nävertorps skolområde. De fem husen benämns Strandskolan, Stenkullen, Q:an, Rönneberga och Ängen. På skolan går elever i årskurs 1-9 och det finns även ett fritidshem för elever i årskurs 1-6. Förutom grundsärskolans egna hus delas lokaler (idrott, musik, slöjd, matsal, bibliotek och hemoch konsumentkunskap) och skolgård med Interkulturella enheten. Upptagningsområdet för grundsärskolan utgörs av hela Katrineholms kommun samt genom avtal även Flens och Vingåkers kommuner. Detta innebär att de flesta av skolans elever åker skolskjuts då de inte bor i skolans närområde. Det finns svårigheter att planera verksamheten på längre sikt. Detta beror på många olika faktorer. Främst på vårdnadshavarnas beslut om ansökan om att eleven ska läsa enligt grundsärskolans läroplan eller inte. Inflyttning och utflyttning finns med i sammanhanget samt familjehemsplaceringar med kort varsel. Väntetid på psykologutredningar är också en faktor som försvårar planeringen. Verksamhetens organisation påverkas av varje elevs behov och förutsättningar. Detta innebär att en enskild elevs behov i hög grad kan påverka hur verksamheten organiseras utifrån tillgängliga resurser i form av både personal- och lokaltillgång. Enligt SCB utgör andelen elever i grundsärskolan i relation till samtliga elever i den obligatoriska skolan 1,1 procent. I Katrineholm är motsvarande procentsats 2,7.

3 3 (34) Kvalitetsarbetets upplägg På skolan arbetar vi med de olika processerna i Qualis i de olika arbetslagen och i tvärgrupper för att se hela skolans kvalité. Särskilt ansvarig för skolans kvalitetsarbete är en av förstelärarna. Skolan blev under oktober 2014 granskad och blev certifierade enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Granskarna skriver i sitt slutomdöme att: Nävertorp grundsärskolan har genom sin insiktfulla ledning, sin engagerade personal och sina positiva elever utvecklat en mycket god pedagogisk miljö. Företrädesvis finns det för skolan behov av att vidareutveckla stödprocesserna: Kvalitetsområde Arbetslag Strandskolan Arbetslag Ängen Arbetslag Stenkullen Ledningsgrupp Qualis granskning A. Kunskaper och färdigheter B. Trygghet och Trivsel C. Elevernas ansvar för eget lärande D. Arbetssätt och lärarroll E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

4 4 (34) 1. Grundfakta och förutsättningar 1.1 Organisation Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen (Lgrs 11) På skolan finns 106 elever som har sin skolgång i fyra olika hus och på skolans fritidshem i Q:an är 25 elever inskrivna. Två av eleverna har sitt fritidshem på Strandskolan. Personalen på fritidshemmet arbetar under skoltid som assistenter i olika klasser Grundsärskolan leds av en rektor. På skolan finns tre arbetslagsledare som träffar rektor och skolans administratör en gång per vecka. Dessa utgör tillsammans skolans ledningsgrupp. Rektor ansvarar för att det statliga uppdraget som finns i skollag och läroplan följs inom givna ekonomiska ramar. Elever Antal barn/elever innevarande läsår Avläsnings datum Skolår F-3 Flickor Skolår F-3 Pojkar Fritidshem Flickor Fritidshem Pojkar Skolår 4-5/6 Flickor Skolår 4-5/6 Pojkar Skolår 6/7-9 Flickor 15/ / Skolår 6/7-9 Pojkar Elever med utländsk bakgrund Antal elever med utländsk bakgrund Totalt antal elever på skolan Alla elever med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition* 15/10 Pojkar % Flickor % Elever som avläsningsdatum 15/10 varit i Sverige kortare tid än 3 år Pojkar % Flickor % Varav elever placerade i särskild undervisningsgrupp, IKE 15/10 Pojkar - Flickor - % *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands

5 5 (34) Modersmål och svenska som andra språk Antal Totalt antal elever inskrivna % Elever berättigade till modersmål Pojkar % Flickor % Elever som deltar i modersmål Pojkar % Flickor % Elever som erhåller studiestöd på sitt modersmål Pojkar - Flickor % Elever som erhåller undervisning i svenska som andra språk Pojkar - Flickor - Personal Personalresurser Avläsningsdatum Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) 15/3 Redovisas ej 2014 Varav antal med lärarexamen Redovisas ej 2014 Varav antal med lärarlegitimation Redovisas ej 2014 Varav antal med fritidspedagogexa men Redovisas ej 2014 Varav övriga Redovisas ej / Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal elever per helårsarbetare Antal elevassistenter Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider 15/3 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej /10 41,1 2, ,7 Resultat Antal personal (vid nio svar och färre) Frågor i personalenkäten 1-9 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår 15) en väl fungerande organisation. 73 % 16) en bra mötesstruktur. 85 % 17) Mitt arbetslag fungerar väl. 93 % 18) I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. 20) Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. 88 % 83 %

6 6 (34) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisation Skolans organisation har en tydlig struktur. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Rektorn har metoder för att följa upp sin organisation. ett välfungerand e beslutssystem. utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet. en organisation som underlättar samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Analys beträffande organisation och personalresurser Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutv eckling. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgif ter. en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. I grupperna finns utbildade pedagoger och elevassistenter. I arbetslagen finns arbetslagsledare som tillsammans med rektor och administratör utgör skolans ledningsgrupp. I uppdraget som arbetslagsledare ingår bland annat att föra frågor från och till arbetslaget, att dokumentera och ta in punkter till möten. I arbetslagen fattas dagligen många beslut. Vid oklarheter eller liknande lyfts besluten till arbetslagsledaren och ytterst till rektor. Rektor följer upp organisationen via regelbundna möten. Exempel på dessa är ledningsmöte, arbetsplatsträffar, samverkan, områdesråd, arbetslagsträffar, pedagogiska träffar, medarbetarsamtal och elevråd. Mötesstrukturen följs upp inför varje läsår och förändras vid behov. Att organisationen i arbetslagen och i ledningsgruppen är väl fungerande följs upp via medarbetarsamtal och personalenkäter. Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen. Skolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. För att på bästa sätt kunna stödja varje elevs lärande och utveckling fördelas resurser efter elevernas behov vid schemaläggning och ändras vid behov under pågående läsår. Skolveckan utvärderas i varje arbetslag på fredags eftermiddagen. ingen förskoleklass utan samarbetar med flera skolor och förskolor vid inskolning av nya elever. På fritids arbetar personal som även arbetar med eleverna under skoltid. Det gör att de känner eleverna väl och vet vad som hänt under skoldagen. Det är ibland svårt att hitta gemensam tid för mentorer och elevassistenter att kunna ses för planering under veckan.

7 7 (34) Styrkor en hög personaltäthet. Lärarna har adekvat grundutbildning och ett flertal har även den legitimation som krävs för behörighet De flesta av elevassistenterna har lång erfarenhet av arbete inom grundsärskolan. Vid indelning av elever i klasser så tar skolan hänsyn till elevernas ålder, utvecklingsnivå, individuella förutsättningar och behov. Resurser omfördelas vid behov inom och mellan arbetslagen, efter diskussion i ledningsgruppen. Alla minnesanteckningar från ledningsmöte, samverkansgrupp, arbetslagsmöten mm läggs ut på Lärknuten, så att all personal har möjlighet att bli delaktig i vad som planeras och sker på skolan. Förbättringsområden Rektor har ett stort antal underställd personal, vilket försvårar uppdraget att vara pedagogisk ledare. Personalen önskar vid samtal och enkäter att rektor är mer delaktig i den dagliga verksamheten. Då elevassistenterna arbetar på fritids på morgonen och under eftermiddagarna finns svårigheter att hitta tid för planering med mentorerna. Detta är viktigt för att verksamheten ska utvecklas och att eleverna ska få bästa möjlighet till utveckling. Åtgärder för förbättring Vid schemaläggning lägga in tid för mentorer och elevassistenter att kunna planera tillsammans. 1.2 Styrning och ledarskap I skollagens 4:e kapitel lyfts kraven på ett systematiskt kvalitetsarbete fram. Detta innefattar att man kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genomförandet skall ske under medverkan av personal och elever. (Skollagen kapitel 4:4) All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten, som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgrs 11) Enligt Bildningsnämndens skolplan för åren formuleras det övergripande ledningsarbetet i Katrineholms pedagogiska verksamheter med stöd av sex perspektiv som omfattar elevresultat, individuellt stöd och särskilda insatser, lärmiljö, personal, ekonomi och uppföljning. Genom dessa perspektiv tydliggör kommunen ledningens ansvar i arbete med att säkerställa att alla barn och ungdomar kan nå de övergripande målen i läroplanerna. Därmed utgör skolplanen ett ledningsdokument för alla verksamhetsdelar inom bildningsnämndens ansvarsområde.

8 8 (34) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. (Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) Resultat Elevenkät 1-9 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår 8) Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan. 65 % Föräldraenkät Egna enheten % innevarande läsår 13) Jag känner till skolans mål. 76 % Personalenkät Egna enheten % innevarande läsår 19) Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen. 72 % 21) I vår skola har vi gemensamma mål som är 74 % tydliga. 22) Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och 66 % systematiska kvalitetsarbete. 23) Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt 66 % ledarskap. 24) Skolledningen driver aktivt skolans utveckling. 66 % 25) I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. 83 % Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning och ledarskap egna prioriterade verksamhetsmå l utifrån de nationella målen. Personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmå l. påbörjat ett kvalitetsarbete. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmå l. ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Rektorn ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Rektorn uppmuntrar lärarna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Rektorn stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. en långsiktig plan för kvalitetsutveck ling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckli ng. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal.

9 9 (34) Analys beträffande styrning och ledarskap Verksamheten på skolan utgår från de nationella målen och de av kommunen fastställda målen. Utifrån dessa, arbetet med Qualis och enkätsvar har skolans egna verksamhetsmål satts upp. Flertalet av eleverna får vara med och planera sitt eget arbete och känner till sina egna mål. Skolan planerar, utvärderar och utvecklar kontinuerligt undervisningen. Detta sker främst i respektive arbetslag. Rektor försöker, genom att delta i diskussioner, vara med på arbetslagsmöten, dialog med enskild personal samt besök i verksamheten, att identifiera de behov som finns i verksamheten. Detta ligger till grund för resurs och tjänsteplanering. Vid diskussioner i arbetslagen glöms ofta ledarskapet i klassrummet bort. De flesta diskussioner handlar om pedagogik. Men det finns ett tydligt ledarskap i klassrummet vilket syns bland annat via schema, bildschema och objekt. Ett öppet och tillgängligt ledarskap syns i personalens interaktion med eleverna. Styrkor Personalen på skolan är mycket engagerade i elevernas och skolans utveckling. Planering av undervisningen utgår från de nationella målen som tolkas och anpassas till den enskilda eleven. Enligt höstens Qualisenkät upplever 66 % av personalen att ledningen är öppen och tillgänglig och 72 % känner sig sedda och bekräftade. Förbättringsområden Arbetsplatsträffarna måste planeras så att även personalen som arbetar på fritidshemmet kan delta på samma som skolans personal, och inte ha egna. Skolan måste hitta metoder för att ge eleverna förståelse för kursplanemålen och skolans egna prioriterade mål efter elevernas egen förmåga. Tydliggörande av betydelsen av ett tydligt och strategiskt ledarskap på alla nivåer. Skolan behöver utveckla analysmetoder för att kunna göra kvalificerade bedömningar av vad som behöver utvecklas. Åtgärder för förbättring Utveckla metoder för att få alla elever delaktiga i kursplanemålen. Arbetsplatsträffar där samtlig personal har möjlighet att delta. Diskussioner och analys kring ledarskap på alla nivåer. Utveckling av analysmetoder.

10 10 (34) 1.3 Kommunikation Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Lgrs 11) Bildningsnämndens skolplan framhåller vikten av att elevernas lärande formas i samarbete med flera samhällsaktörer såsom företag och organisationer. Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhåller att samarbetet med lokalt näringsliv ska öka. Antalet ungdomar som startar UF företag ska öka. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Lgrs 11). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen fast att skolan, i samverkan med Serviceoch teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch. Av skollagen 4 kap. 8 framgår att huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Resultat Instämmer helt/instämmer till stor del Frågor i föräldraenkät Egna enheten % innevarande läsår 14) Jag får god och kontinuerlig information om vad 94 % som händer i skolan. 15) Jag får god och kontinuerlig information om vad 37 %, 50 % har inte barn på fritids. som händer i fritidshemmet. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar Egna enheten % innevarande läsår och färre) ) Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation. 27) Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation. 28) Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet. 29) Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. 91 % 87 % 35 % 37 %

11 11 (34) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. (i förekommande fall) etablerade rutiner för samverkan med berörda förskolor, grundskolor och/eller gymnasieskolo r Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar. Det interna och externa samtalsklimate t är öppet och förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikatio n internt och externt. (i förekommande fall) en fungerande pedagogisk samverkan med förskola och/eller gymnasieskola. en etablerad kommunikatio n med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. metoder för att utveckla, stödja och samla resultat av omvärldsbevak ning. ett etablerat samarbete med högskolor/ universitet. Analys beträffande kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov till berörda. Är det akuta händelser, kontaktas vårdnadhavare omedelbart. I personalrummen finns block/bok/anslagstavla där det dagsaktuella antecknas. Här ligger ett ansvar på varje individ att skaffa sig informationen. För information till all personal används Lärknuten där skolan har en aktivitet. Här läggs information och protokoll ut. Klagomål tas emot via personal, webben eller förvaltningen. Samtal sker med mentor och därefter rektor. Oftast sker ett möte med inblandade parter. Vid behov deltar även verksamhetschefen. Alla klagomål diarieförs. För att sprida information, kunskap och erfarenheter har skolan arbetslagskonferenser, gemensamma arbetsplatsträffar, pedagogiska diskussioner och samtalskvällar. Skolan samarbetar med berörda skolor och förskolor vid behov via verksamhetsbesök och överlämnande konferenser. Skolan erbjuder även handledning för personal på skolor med integrerade särskoleelever. Föräldrarna får god och kontinuerlig information via kontaktbok, mail, Facebook, Lärknuten och skolans web-sida. regelbunden kontakt och samarbete med biblioteket och skolbibliotekarien. Andra kontaktytor är Barn- och ungdomshabiliteringen, vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen. strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Skolan tar emot besök och eleverna besöker olika arbetsplatser och samhällsinrättningar som Räddningstjänsten och värmeverket. Under de senare åren på skolan gör eleverna praktik på olika arbetsplatser och på gymnasiesärskolan.

12 12 (34) Styrkor Det är en öppen och förtroendefull kommunikation mellan personalen på skolan. Vid akuta händelser finns alltid hjälp att få, oavsett i vilket hus personalen arbetar. Personalen arbetar med alternativ kommunikation och loggböcker, vilket ger föräldrarna en kontinuerlig information och eleverna en möjlighet att kommunicera. Skolan tar emot många besök av presumtiva elevers föräldrar och personal från andra skolor. Atmosfären på skolan är öppen och förtroendegivande. Förbättringsområden Grundsärskolan träffar gymnasiesärskolan vid något tillfälle per termin för att informera om kommande elever. Ett utökat samarbete skulle gynna eleverna och utveckla bägge verksamheterna. Flera av personalen vidareutbildar sig, är aktiva läsare av aktuell litteratur och forskning, men skolan saknar metoder för att ta tillvara på detta och delge samtliga. Personalens kännedom om, hanteringen av och skyldigheter när det gäller intranätet, där all viktig information finns tillgänglig, måste öka. Åtgärder för förbättring Gemensamma kompetensutvecklingsdagar med gymnasiesärskolan. Struktur för att delge kollegor forskning, litteratur och information från kompetensutveckling. Utbildning i hantering av intranätet. 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att lärare som huvudregel ska ha lärarexamen och legitimation. Av skolagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Resultat Instämmer helt/instämmer till stor del Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar Egna enheten % innevarande läsår och färre) ) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår 53 % skola 31) Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, 62 % arbetslagens och individens behov. 32) Det finns en plan för min kompetensutveckling 25 %

13 13 (34) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens en hög andel lärare med lärarexamen och specialpedagog isk eller annan kompetens utifrån elevernas behov. en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. gemensamma och individuella kompetensutvecklingspla ner. Skolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsats er görs regelbundet. god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Skolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer och metoder för kompetensutve ckling prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan arbetar aktivt med karriärplanering för sina medarbetare. Lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Kompetensportalen Kompetensportalen ger inte den information som efterfrågas vid medarbetarsamtal. Programmet har varit svårt att använda. Analys beträffande kompetens en hög andel personal med pedagogisk grundutbildning och de flesta har arbetat på skolan under lång tid. Den nya möjligheten att ansöka hos skolverket om så kallad utökad behörighet för personal som arbetat i verksamheten minst åtta år under de senaste femton åren, innebär att andelen behörig personal kommer att öka betydligt. Vid rekrytering av ny personal efterfrågas alltid pedagoger med adekvat grundutbildning. Tjänsterna bevakas av samverkansgruppen. Även övrig personal har lång erfarenhet av arbete inom grundsärskolan. under flera år avsatt resurser för att ge all personal som arbetar med elever med autism en grundutbildning. Kompetensutveckling styrs av både verksamhetens och individens behov. Vidareutbildning via Lärarlyftet uppmuntras av ledningen. Vidare sker kompetensutveckling i arbetslagen via pedagogiska träffar, nätverksträffar, samtalskvällar och kortare externa utbildningar. Individuella kompetensutvecklingsplaner tas fram vid medarbetarsamtal, gemensamma genom diskussioner i arbetslagen och i ledningsgruppen. De individuella planerna riktar sig mot skolans mål. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser gör skolan regelbundet vid arbetslagskonferenser på varierande sätt. För nyanställd personal finns ett introduktionsdokument. Arbetslagsledaren ansvarar för att detta gås igenom tillsammans med den anställde.

14 14 (34) Styrkor Personalen på skolan har en god kompetens och erfarenhet att arbeta med elever med utvecklingsstörning. god kontinuitet i bemanningen och personalomsättningen är låg. Det finns ett stort intresse av att få ta del av kompetensutveckling bland all personal. Förbättringsområden Skolan behöver se över vilka rutiner som bör finnas för hur uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser ska göras. Det finns ingen tydlig röd tråd för den kompetensutveckling som verksamheten behöver för den långsiktiga utvecklingen av verksamheten. Det är viktigt att visa hur de individuella planerna harmonierar med skolans samlade ambitioner. Kompetensutvecklingsplanen måste tydligare visa koppling till skolans långsiktiga mål och utveckling. Åtgärder för förbättring En gemensam kompetensutvecklingsplan som sträcker sig över flera år, som visar kopplingen till skolans mål. Rutiner för hur uppföljning och tillämpning av genomförd kompetensutveckling ska ske. 1.5 Resursutnyttjande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgrs 11) Resultat Instämmer helt/instämmer till stor del Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar Egna enheten % innevarande läsår och färre) ) Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 41 %

15 15 (34) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomi i balans. Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Prognoser görs i relation till budget och utfall. metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Skolans resursfördelnin g är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkrin g av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Effektivt resursutnyttjan de tillämpas i alla delar av verksamheten. Insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering. Analys beträffande resursutnyttjande Under föregående år har det varit svårt att följa upp ekonomin på arbetslagsnivå, då kommunen infört ett nytt ekonomisystem. Nu träffar rektor och administratören en centralt placerad ekonom en gång per månad för uppföljning av löpande intäkter och kostnader. Vid dessa möten görs även prognoser i relation till budget och utfall. under åren haft en anslagsfinansierad budget vilket innebär att budgeten varit i balans. I år kommer verksamheten att finansieras på samma sätt som övriga grundskolan genom elevpeng. För att skapa delaktighet i ekonomin har varje arbetslag ett eget ansvar för och tar beslut om inköp av läromedel och förbrukningsmaterial. Vidare ges information om ekonomin på arbetsplatsträffar, samverkansgrupp och ledningsgrupp. För att säkerställa att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet har en pedagog ett särskilt ansvar för att arbeta med kvalitetsarbetet samt att tid avsätts för diskussioner i arbetslaget eller i tvärgrupper på gemensamma arbetsplatsträffar. Under budgetprocessen och under pågående läsår fördelas resurserna utifrån elevernas behov. Detta kan innebära att resurserna omfördelas under läsåret. Personalen är flexibla och ser sig som en skola, vilket innebär en god samsyn gällande resurser. Arbetslagen tar kontakt med varandra om det saknas folk för att se om det finns personal från ett annat hus som kan rycka in. Styrkor God ekonomisk kompetens som stöd till skolledningen. Regelbundna möten för prognos och planering. Ekonomiskt medveten personal. Personalresurserna kan omfördelas under året, då det finns ett gemensamt ansvar för hela skolan.

16 16 (34) Förbättringsområden Tid behöver avsättas för en självkritisk diskussion i arbetslagen och i ledningsgruppen för att kunna bedöma om insatta resurser skulle kunna ge bättre effekt om de skulle användas på ett annat sätt. Skolan behöver även avsätta tid för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av verksamheten det vill säga om innehåll och arbetssätt. Åtgärder för förbättring Inplanerade möten för diskussioner kring resursanvändandet. Mer diskussioner kring innehåll och arbetssätt. 1.6 Image Av skollagens 10 kap. 4 framgår att undervisningen omfatta skolans val och elevens val. Skolans val är: Kropp och hälsa. Elevens val omfattar: Musik, skapande, bild, idrott, bad, hemkunskap och spel. Resultat Elevenkät 1-9 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår 17) Jag är nöjd med min skola. 93 % Föräldraenkät Egna enheten % innevarande läsår 16) fungerande metoder för att 61 % marknadsföra och informera om sin verksamhet. 17) ett gott rykte. 84 % 18) Jag kan rekommendera mina vänner att placera 92 % sina barn i skolan. 19) Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola. 97 % Personalenkät Egna enheten % innevarande läsår 34) Vår skola har ett gott rykte 92 % 35) Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att 92 % välja vår skola. 367) Totalt sett är jag nöjd med vår skola 94 %

17 17 (34) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image Skolan gör försök att påverka sin image. Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image. Skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Skolans image speglar den faktiska verksamheten. metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Imagen speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. en god image. Skolan är känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget utifrån sina förutsättningar. bibehållit eller förbättrat sin image över tid. Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Analys beträffande image Personalen talar gott om verksamheten och bemöter elever och deras vårdnadshavare på ett professionellt sätt. Vi uppmanar besök av vårdnadshavare i vardagen. För att informera om verksamheten används web-sidan, Lärknuten och Facebook. Vi finns ibland med på utställningar på kommunbiblioteket och deltar i olika kulturevenemang. Några av pedagogerna handleder personal i grundskolan när elever är individintegrerade på andra skolor. Vi tar även emot studiebesök och lärarstudenter. Vi försöker få lokalpressen att intressera sig för vår verksamhet, men det är svårt att få gehör. För att följa upp de egna insatserna för att påverka skolans image träffas personalen i tvärgrupper utifrån Qualisfrågor. Vi får ofta positiv feedback från föräldrar och från andra besökande. Skolan har många som följer våra aktiviteter på Facebook. Styrkor Personal med lång erfarenhet och god kompetens som gärna öppnar sina dörrar för besök i verksamheten. Verksamheten arbetar för att möta elevernas behov och för att eleverna ska utvecklas enligt läroplanens mål. De flesta elever trivs mycket bra på skolan och vill inte gärna ha ledigt. ett gott och nära samarbete med föräldrar och en god uppslutning på föräldramötena. Förbättringsområden Skolans geografiska placering och segregering från grundskolan gör det svårare att visa vår verksamhet, dådet inte finns någon naturlig samarbetspartner i närmiljön. Vi glöms även bort ibland när det gäller förvaltningsövergripande aktiviteter. Det är även svårt att hitta till våra olika skolhus om man inte varit på skolområdet förut. Alla informationstavlor är inaktuella och svåra att läsa.

18 18 (34) Alla som arbetar på skolan bör använda sig av skolnamnet Nävertorp grundsärskola istället för de olika husnamnen när vi pratar om var vi arbetar. Åtgärder för förbättring Nya informationstavlor vid bägge parkeringarna. Tydlig information i entrén till varje hus om vilka som arbetar i detta hus. Skolan behöver marknadsföra verksamheten mer i tidningar.

19 19 (34) 2. Huvudprocesser och resultat 2.1Kunskaper och färdigheter Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av skollagens 2 kap. 25 framgår att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Resultat Elevenkät 1-9 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår 10) Mina lärare är duktiga. 96 % 11) Jag får uppgifter som passar mig. 85 % 12) Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan. 13) Jag tycker att utvecklingssamtalet är bra. Föräldraenkät 9) Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter. Personalenkät 12) I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande. 97 % 59 % Egna enheten % innevarande läsår 98 % Egna enheten % innevarande läsår 72 %

20 20 (34) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Kunskaper och färdigheter Resultaten av kunskaper och färdigheter följs upp på individnivå. rutiner för att utreda elevernas behov av stöd. Åtgärdsprogra m används för elever i behov av särskilt stöd. Observationer, anteckningar och elevens arbete ligger till grund för att mäta kunskaper och färdigheter. en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmål en. Lärarna stimulerar och utmanar varje elevs utveckling och lärande. Olika metoder används för att följa upp och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. Analys beträffande kunskaper och färdigheter Skolan följer upp och analyserar de individuella resultaten även på gruppnivå. Skolan följer upp hur eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande. Utifrån de nationella styrdokumente n utvecklar skolan metoder för att säkerställa elevens allsidiga utveckling. goda resultat som bibehålls eller förbättras över tid. Skolan samarbetar i nätverk för att utveckla metoder för utvärdering av kunskap och kompetens. Elevernas kunskaper följs upp och dokumenteras på både individ och gruppnivå. Detta sker genom IUP, observationer, film- och fotodokumentation, kollegiesamtal, elevsamtal mm Pedagogerna sammanställer dokumentationen och elevernas arbeten till ett omdöme. Omdömet används för att se utveckling över tid och för att tillföra nya framåtsyftande mål. För att utmana varje elevs utveckling och lärande sker den mesta planeringen på individnivå. Det innebär varierande arbetsuppgifter och utmaningar utifrån elevens behov, intresse och kognitiva förmåga. Pedagogerna planerar för olika inlärningssituationer inom samma ämne/ämnesområde för att alla elever ska kunna lära sig och utvecklas. Pedagogerna har tillsammans en stor tillgång till kunskap om vilka inlärningsstrategier/verktyg som behövs för viss inlärning. Personalens olika kompetenser används för att säkerställa elevernas allsidiga utveckling. För att veta om eleverna har generaliserat sin kunskap skapas situationer som ger möjlighet att se om färdigheten/kunskapen är befäst, vilket ofta görs i praktiska ämnen. En utmaning i grundsärskolan är att avvakta och låta eleven själv utföra arbetsuppgifter, med hjälp av en tydlig struktur. Det är viktigt att få lyckas. Dessutom behövs repetition och feedback av genomförd uppgift/aktivitet. ett nära samarbete med skolsköterska och kurator, som främst arbetar förebyggande men även med enskilda samtal och träffar. Elevhälsan träffar kontinuerligt rektor i ett så kallat elevhälsoteam, där även mentorer deltar vid behov. samarbete med Habiliteringen, som hjälper till att främja elevernas utveckling mot målen, genom medicinskt och tekniskt stöd till eleverna. Skolan deltar i kommunens olika nätverk för pedagoger och har ett samarbete med gymnasiesärskolan. Skolan försöker även delta vid SPSM:s nätverksträffar och utbildningar. Rektor deltar i nätverk för grundsärskolerektorer i Södermanland och även i ett nätverk för rektorer i Mellansverige.

21 21 (34) Styrkor Personalen är bra på att ge olika former av kommunikationsstöd till eleverna som ökar elevernas förmåga att kommunicera med omgivningen. Att kunna kommunicera ökar elevernas självständighet och självförtroende. Pedagogernas förmåga att sätta uppnåbara mål för eleverna är god. Att kunna nå målen är viktigt för elever och föräldrar. Personalens olika kunskaper och förmågor tas tillvara för elevernas bästa, även mellan de olika arbetslagen. ett noggrant system för att följa upp hur eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande genom de uppföljningar som görs av elevernas IUP. Förbättringsområden ingen tydlighet på hur nätverken används för att utveckla metoder för utvärdering av kunskap och kompetens. Metoderna för utvärdering av kunskap och kompetens behöver vidareutvecklas så att förståelsen för resultatförändringar underlättas. Åtgärder för förbättring Utveckling av metoder för utvärdering av kunskap och kompetens. 2.2 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgrs 11) Bildningsnämndens skolplan lyfter fram vikten av att alla elever och föräldrar ska uppleva att pedagogerna är tydliga i uppföljning och planering av elevers lärande samt visar tilltro till deras förmåga att nå mycket goda resultat i skolan. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att all verksamhet ska analyseras utifrån ett genusperspektiv. Andelen elever, som når de nationella målen i år 3 och 5 ska öka. Andelen med behörighet till gymnasieskolans nationella program ska öka. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls att fritidshemmet ska bedriva pedagogisk verksamhet och vara ett stöd i utvecklingen samt bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Vidare ska resurserna styras mot tidiga insatser så att alla elever kan nå kunskapsmålen. En särskild satsning på matematik ska genomföras. Kompetensutveckling av personal ska fortsätta och andelen behöriga lärare öka.

22 22 (34) Analys: Grundsärskola/Fritidshem Då antalet elever som slutade årskurs nio är färre en tio så har skolan valt att inte redovisa betygen i tabeller. Samtliga elever hade lägst betyget E och några hade betyg utifrån grundskolans kunskapskrav i övningsämnen. Grundsärskoleeleverna läser alla ämnen som grundskoleeleverna läser. I grundsärskolans timplan har dock övningsämnena mer timmar. Betygsskolan på grundsärskolan är E-A. Når inte eleverna godkänt i ämnen, så är det skolans skyldighet att ta upp en diskussion med föräldrarna för eventuellt byte av kursplan. De elever som läser inriktning träningsskola läser fem ämnesområden: Kommunikation Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Motorik Estetisk verksamhet I ämnesområdena ges inga betyg och verksamheten ska utgå från den enskilda elevens förutsättningar. Vid avslutad skolgång i grundsärskolan får eleverna ett intyg. Kan en elev som läser ämnesområden klara kunskapskraven för ämnen så ska den eleven ha betyg i ämnet. Vid senaste skolinspektion så stod i rapporten att skolan arbetar för att möta elevernas behov och för att eleverna ska utvecklas enligt läroplanens mål. 2.3 Trygghet och trivsel Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgrs 11) I Bildningsnämndens skolplan för åren utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet och utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt och som främjar god hälsa. en likabehandlingsplan, som är framtagen i enlighet med Skollagen 6 kap. 8 och diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys och incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning och analys redovisas tidsbestämda och konkreta mål och åtgärder. Alla medarbetare och elever involveras i den årliga revideringen och i möjligaste mån även föräldrarna. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lgrs 11)

23 23 (34) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för framhålls vikten av en arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet och integration. Allas lika möjligheter och en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. Vidare framhålls att fritidshemmet ska ge en god omsorg. Resultat Elevenkät 1-9 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår 1) Jag trivs i skolan. 89 % 6) Jag är trygg med mina lärare. 93 % 2) Jag har någon kamrat att vara med om jag vill. 95 % 3) Jag får den arbetsro jag behöver. 77 % 5) Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag 93 % att jag får hjälp av de vuxna i skolan. 8) Jag följer skolans ordningsregler. 94 % Föräldraenkät Egna enheten % innevarande läsår 1) Mitt barn trivs i skolan. 95 % 2) Mitt barn trivs på fritidshemmet. 41 % 3) Mitt barn får den arbetsro det behöver. 90 % 4) Skolan erbjuder bra skolmat. 82 % 5) Skolan är välstädad. 76 % 6) Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och 87 % kränkande behandling. 7) Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam. 92 % Personalenkät Egna enheten % innevarande läsår 1) Jag trivs på min arbetsplats 94 % 2) Miljön i vår skola är trivsam. 72 % 3) Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan. 69 % 4) Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och 96 % kränkande behandling. 5) Förhållandet mellan personal och elev 100 % kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 6) I vår skola har vi enats om gemensamma normer 87 %

24 24 (34) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Det råder arbetsro. Verksamheten startar på avtalad tid. Skolan följer dagligen upp närvaro/frånva ro. förankrade rutiner för mottagande av nya elever. Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott. ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Arbetsglädje och trivsel präglar skolan. Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel. Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel. Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap. Skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter. Skolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Elevfrånvaro, avstämning sista läsårsdag vårterminen innevarande år Om en elev i grundskolan// utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande (Skollagen 7 kap.17 ) Alla elever Frånvaro i % Frånvaro Varav % andel giltig frånvaro (exklusive beviljade ledigheter) Varav % andel beviljade ledigheter Varav % andel ogiltig frånvaro Varav % andel ogiltig frånvaro sen ankomst Pojkar Flickor Analys beträffande trygghet och trivsel Skolans verksamhet startar på avtalad tid. Då de flesta av eleverna har skolskjuts, så händer det att skjutsen blir försenad ibland. Elevernas närvaro antecknas i Lärknuten varje dag. Vid oanmäld frånvaro kontaktas vårdnadshavare direkt på morgonen. Verksamheten byggs upp efter elevernas behov både fysiskt (i möjligaste mån) och psykiskt. Det finns en tydlig struktur i undervisningen, alltid lärarledda lektioner, enskilda studierum och särskilt ljuddämpande åtgärder på individnivå, som exempelvis hörlurar, vilket eleverna använder som en naturlig del i sitt lärande.

25 25 (34) På skolan finns aktiva klass- och elevråd. I dessa forum försöker personalen lägga beslut hos eleverna utifrån deras förmåga. Hos några av eleverna kan det istället i vardagen gälla att välja mellan två aktiviteter i klassrummet, för att förstå att man kan påverka sin situation. Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har genom att diskutera skolans trivselregler. Personalen reagerar på regelbrott och diskuterar sitt förhållningssätt mot elever och kollegor på arbetsplatsträffar, kollegiesamtal och samtalskvällar. På skolan finns en likabehandlingsplan, som revideras årligen, och ett trygghetsteam. På elevernas raster finns alltid minst en person per grupp med ute. Verksamheten på fritidshemmet utgår också från trivselreglerna, så eleverna känner igen reglerna och vet vad som förväntas. Vid utevistelse på fritids finns flera vuxna med ute i elevernas närhet. Styrkor Förhållandet mellan elever och personal kännetecknas av ömsesidig respekt och förtroende. Många av eleverna vill helst vara i skolan varje dag och vill inte ha lov. På skolan råder oftast en bra arbetsro utifrån elevernas olika förutsättningar. Skolans trivselregler hålls aktuella för alla elever. Vid konflikter mellan eleverna agerar personalen direkt och försöker hitta en lösning tillsammans med eleverna. Gäller även för verksamheten på fritidshemmet. tillgång till kurator. Förbättringsområden Skolan bör bedriva ett mer systematiskt värdegrundsarbete, med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan saknar lokaler för att kunna dela grupper i den utsträckning som behövs för att alla elever ska kunna ha en god lärmiljö. Åtgärder för förbättring Systematiskt värdegrundsarbete, med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. 2.4 Elevernas ansvar för sitt eget lärande Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

26 26 (34) De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Lgrs 11) I Bildningsnämndens skolplan framhålls att alla barn och ungdomar ska få uppleva ett vardagsarbete som skapar intresse och engagemang för den egna utvecklingen och lärandet. I Bildningsnämndens verksamhetsplan framhålls att fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. Resultat Elevenkät 1-9 Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten % innevarande läsår 8) Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan. 65 % 13) Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra. 59 % Föräldraenkät 8) Utvecklingssamtalet bygger på mitt barns individuella utvecklingsplan och annan dokumentation. Personalenkät 7) Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad. 8) De individuella utvecklingsplanerna och målen styr planeringen av undervisningen. Egna enheten % innevarande läsår 92 % Egna enheten % innevarande läsår 85 % 96 % Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 C. Elevernas ansvar för eget lärande Elevernas ansvar styr innehållet och takten i studierna utifrån deras förmågor och kunskaper. Alla elever har en individuell utvecklingspla n och arbetar för att uppnå målen. Den individuella utvecklingspla nen och målen styr uppläggningen av elevens lärande. Eleverna utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former utifrån egna förutsättningar. Eleverna tar ansvar för sitt eget lärande i förhållande till mognad och förmåga. Eleverna reflekterar över sitt eget lärande och utvecklar sitt sätt att lära utifrån förmåga. Eleverna känner efter förmåga till målen i kursplanerna/ arbetsområden a utifrån lärarnas beskrivningar. Eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande utifrån förmåga. Skolan bedriver ett systematiskt arbete med att vidareutveckla metoder för att stimulera elevernas ansvar utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet.