2014 en sammanfattning

Transkript

1 Årsredovisning

2 en sammanfattning ÅRETS RESULTAT: +15 MILJONER KRONOR Kommunens resultat för år blev ett överskott på 14,9 mkr, vilket var 12,4 mkr mer än det budgeterade resultatet +2,5 mkr. Att kommunen fick betydligt bättre resultat än budgeterat beror främst på att nämnderna tillsammans redovisade ett överskott på 6,2 mkr mot budget. Det visar på en positiv trend att nämnderna för andra året i rad totalt sett höll sina budgetramar. Samtidigt uppgick resultatet till 1,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag, vilket inte uppfyllde målet som är 2 procent. Skatteintäkterna ökade med 31,5 mkr (3,2 procent) och intäkterna från verksamheterna (taxor och avgifter med mera) ökade med 1,3 mkr. Kostnaderna ökade med 57,7 mkr eller 4,9 procent, där personalkostnaderna stod för större delen av ökningen. HUR GICK DET MED MÅLEN? var första året då kommunen tillämpade den nya styrmodellen, med nio kommunövergripande mål som mäts genom övergripande uppföljningsmått, fem kommungemensamma mål som mäts på nämnd nivå samt totalt 73 uppföljningsmått inom nämndernas verksamheter. Av de kommunövergripande målen uppnådde kommunen två mått: förbättrad tillgänglighet till kommunen via e-post och telefon, och förbättrad information på hemsidan. Måtten för företagstillväxt och ökad bostadsproduktion uppfylldes inte. Av de fem kommungemensamma målen uppnåddes inte måtten för fler heltidssysselsatta inom kommunen samt målet att andelen chefer som är kvinnor ska motsvara den totala andelen kvinnor bland de anställda. Inom de områden som har mest direkt betydelse för invånare och brukare nådde kommunen bland annat dessa mål inom nämndernas verksamheter: Att kunna erbjuda förskoleplats på önskat datum Delaktighet och nöjdhet med förskola och barnomsorg Minskad handläggningstid inom ekonomiskt bistånd Kundnöjdhet och andel ekologiska livsmedel inom måltidsverksamheten Bra vattenkvalitet Fler möjliga bostäder på planlagd mark Ökad andel gymnasieelever med slutbetyg inom fyra år på JN-gymnasiet NYA BOSTADSPROJEKT OCH UTVECKLING AV ALLMÄNNA PLATSER Det hände en hel del både vad gäller intresset för bostäder och tomter och kommunens förbättringar av service och allmänna platser. Kommunen sålde 41 småhustomter, fem tomter för flerfamiljshus och fyra verksamhetstomter. I området Skäran återstod bara fyra osålda tomter vid årets slut, i bostadsområdet Täppan bokades två av 22 tomter och i Matildelund, Skogsgläntan och Hantverkarbacken såldes tomterna slut. Återvinningscentralen byggdes om och ökade tillgängligheten för kunderna med förlängda öppettider och en dygnet-runt-öppen mottagning för skogs- och trädgårdsavfall och kompost. Den nya stadslekplatsen Tivoli invigdes och flera andra lekplatser rustades upp. Kommunen byggde också ett naturgym vid Kvarntorpshögen, och Djupadalsbadet hade nästan fler besök än Sjöparkens Växthus som invigdes 2013 fortsatte att utvecklas med två nya växthus. Här anordnades också visningar, utställningar och barn- och ungdomsarrangemang, bland annat ett påskarrangemang med hönsgård med levande höns och tuppar i fontänen på torget. 2

3 Innehåll Inledning en sammanfattning 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Fakta om Kumla 5 Förvaltningsberättelse Kommunövergripande mål och styrsystem 6 Medarbetare 10 Ekonomisk översikt 17 Kommunens organisation 24 MÅNGA EVENEMANG INOM KULTUR OCH FRITID Inom kulturliv och evenemang finns en stor vitalitet i Kumla. Det visade årets många arrangemang, bland annat premiären för filmen Och Piccadilly Cirkus ligger inte i Kumla baserad på Håkan Nessers bok, och motionsaktiviteten Besegra Trappan en utmaning som lockar allt fler. Traditionsenligt anordnades även Kumlasjönt, Kumladagarna, julmarknad i stadshuset, nyårsfirande i Kumla sjöpark samt Konst på Hög som i år hade omkring besökare. SATSNINGAR PÅ VINDKRAFT OCH BREDBAND Det nya utvecklingsbolaget som startades 2013, Kum- Bro Utveckling AB, fortsatte utreda möjligheten att starta en solcellspark under 2015 och även utreda möjligheten till laddningsstationer för elbilar. Det hände även en hel del inom bolagets helägda dotterbolag KumBro Vind och KumBro Stadsnät. KumBro Vind köpte tre vindkraftverk i Halmstad och fortsatte att utveckla planerna på att bygga sex vindkraftverk, tre i Örebro (Törsjö) och tre i Kumla (Ekeby). KumBro Stadsnät fortsatte utbyggnaden av bredband både i tätorter och på landsbygden, och fick nya kunder varav många enfamiljshus. I början av 2015 ska bolaget börja erbjuda gratis wifi (trådlöst nät) runt Kumla Torg. Verksamheter Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret 25 Kommunstyrelsen, kommunfastigheter 30 Kommunstyrelsen, tekniska kontoret 33 Miljö- och byggnadsnämnden 40 Kultur- och fritidsnämnden 44 Barn- och utbildningsnämnden 50 Gymnasienämnden 55 Socialnämnden 59 Räkenskaperna Driftredovisning 65 Investeringsredovisning 65 Resultaträkning 66 Kassaflödesanalys 67 Balansräkning 68 Noter 69 Kommunkoncernen 73 Resultaträkning koncernen 78 Kassaflödesanalys koncernen 79 Balansräkning koncernen 80 Noter koncernen 81 Bilagor Redovisningsprinciper 84 Ord- och begreppsförklaringar 85 Revisionsberättelse 87 3

4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet var ett supervalår som inleddes med att barnen fick rösta om vilken typ av lekplats som skulle byggas vid Kumlasjön, därefter genomfördes valet till Europaparlamentet och under hösten genomfördes valen till kommun, landsting och riksdag. Efter de senaste årens översyn av socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen fick båda dessa förvaltningar en ny organisation. Dessutom beslutade kommunen att inrätta en ny nämnd och förvaltning genom att slå ihop kommunfastigheter, tekniska kontoret och miljö- och byggnadsförvaltningen. Den nya förvaltningen heter samhällsbyggnadsförvaltningen och har till uppgift att samordna, förbättra och effektivisera servicen till både kommunens invånare och kommunens egna verksamheter. Det leder även till att två ansvarsområden lyfts bort från kommunstyrelsen som därmed kan fokusera mer på strategiska och övergripande frågor. Befolkningen i Kumla fortsätter att öka och det leder till utmaningar i våra olika verksamheter där fokus är på bra omsorg för de äldre, en förskola som ger barnen en bra pedagogisk omsorg och en skola som ger eleverna goda kunskaper och en bra grund att stå på. För andra året i rad förbättrades slutbetygen för eleverna i Kumlas skolor. Meritvärdet som är ett mått på medelbetyget ökade och närmar sig genomsnittet i landet. Extra glädjande är att två av Kumlas skolor är bland de tio bästa i länet. Vi är stolta över det arbete som gjorts, men absolut inte nöjda och arbetet fortsätter för att skapa goda förutsättningar för lärande och kunskap. Att få känna sig trygg om man är äldre eller behöver extra omsorg på grund av en funktionsnedsättning är viktigt och där har personalen en nyckelroll. Under året startade ett arbete för att ta fram en arbetstidsmodell som möter de behov som personerna i verksamheterna har. Den nya arbetstidsmodellen ska även öka möjligheterna att erbjuda fler medarbetare heltidsanställningar. Antalet platser inom vård och omsorg har utökats både vad gäller vårdplatser och korttidsplatser. För att fler personer ska kunna bosätta sig i Kumla kommun är det viktigt att det finns byggklara tomter för villor och flerfamiljshus. såldes 41 småhustomter, fem tomter för flerfamiljshus och fyra tomter för annan verksamhet. Samtidigt har vi alla lagt märke till att vi drabbas av fler kraftiga regn, som påverkar hur vi bygger och planerar i framtiden. För att klara av detta med den bebyggelse som finns gör vi inventeringar för att upptäcka felkopplade takavlopp. Måltidsverksamheten lagade den hisnande summan av nästan 1,2 miljoner portioner mat till kommunens barn, elever och äldre. Lekplatsen Tivoli som binder samman Kumla sjöpark med Kumlasjön invigdes. Vid Kvarntorpshögen byggdes ett naturgym på initiativ av privata sponsorer i samverkan med Kumla Skidförening och kommunen, och Konst på Hög besöktes av omkring personer. Tillsammans skapar de goda mötesplatser för Kumlaborna och besökare. Katarina Hansson Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Fakta om Kumla Antal invånare Nettokostnadernas fördelning (inom parentes budgeterad andel) Kommunstyrelsen 12,9 % (13,0 %) Miljö- och byggnadsnämnd 0,9 % (1,2 %) Kultur- och fritidsnämnd 7,4 % (7,5 %) Barn- och utbildningsnämnd 36,3 % (36,7 %) Socialnämnd 32,2 (31,6 %) Gymnasienämnd 10,3 % (10,1 %) Mandatfördelning S 22 M 8 C 3 FP 3 KD 3 MP 2 SD 2 V 2 Skattesats Kommunen 20,08 20,83 20,83 Landstinget 11,02 11,02 11,52 Kyrkoavgift 1,28 1,26 1,26 Totalt 32,38 32,36 32,36 Intäkternas fördelning Taxor och avgifter 7,4 % Bidrag 7,4 % Kommunalskatt 58,8 % Gen statsbidrag och utjämning 19,1 % Övrigt 7,3 % 5 Fakta om Kumla

6 Kommunövergripande mål och styrsystem INLEDNING Vad gäller kommunens målstyrning var extra spännande eftersom Kumla kommuns nya styrmodell tillämpades fullt ut för första gången. Det här avsnittet beskriver hur styrmodellen ser ut och vad den innehåller. KOMMUNÖVERGRIPANDE STYRSYSTEM Syftet med en vision är att tydliggöra en viljeinriktning som planer och mål ska bygga på och stämma överens med. Allt för att skapa en enhetlighet och tydligare riktning för hela kommunens arbete. ÊVisionen Ê är framtagen tillsammans med invånare i Kumla kommun: I Kumla kommun strävar vi alltid efter att vara lite bättre. Genom att växa smart, satsa på barn och unga, ta hand om våra invånare och dra nytta av den närhet som finns blir vi lite bättre. ÊStyrmodell Ê För att veta om kommunen är på rätt väg mot visionen används en styrmodell med visionen som utgångspunkt. Visionen är nedbruten i nio kommunövergripande mål som mäts genom ett antal uppföljningsmått. Det skapar en målkedja med tre nivåer vision, politiska mål inom strategiska områden och mål för uppföljningsmått. Kommunfullmäktigemålen och de nämndspecifika uppföljningsmåtten ska tillsammans bidra till att visionen för Kumla uppnås. Målen för kommunfullmäktige ska vara uppföljningsbara och nämndernas uppföljningsmått mätbara. UPPFÖLJNINGSMÅTT Måluppfyllelsen för har kommunen bedömt genom att följa upp nio kommunövergripande mått som mäts på övergripande kommunnivå, fem kommungemensamma som mäts dels på övergripande kommunnivå och dels på nämndnivå samt 73 nämndspecifika uppföljningsmått. ÊUppföljningsmåttens Ê koppling till det ekonomiska resultatet I vilken utsträckning nämnderna har uppfyllt sina mål ligger till grund för bedömningen av överföring av ekonomiskt driftresultat i samband med årsredovisningen. Innan måluppfyllelsen prövas mot nämndernas driftresultat (över- eller underskott) görs först en ekonomisk prövning. Det innebar att det ekonomiska driftresultatet justerades utifrån vissa ekonomiska faktorer som inte kunnat påverkas. För att kunna jämföra måluppfyllelsegraden mellan olika nämnder behöver nämndernas uppföljningsmått viktas eftersom vissa mål/uppföljningsmått kan vara viktigare än andra och bör väga tyngre. Varje uppföljningsmått för respektive nämnd/ kontor viktas för alla strategiska områden så att den totala möjliga måluppfyllelsegraden blir 100 procent. Kommunövergripande mål och styrsystem 6

7 MÅLUPPFYLLELSEGRAD Den sammanlagda måluppfyllelsen för Kumla kommun var 46 procent på totalnivå när resultatet för de övergripande, kommungemensamma och nämndspeci- fika uppföljningsmåtten sammanvägts enligt viktningsmodellen. Spridningen mellan nämndernas måluppfyllelsegrad varierade från miljö- och byggnadsförvaltningens 70 procent till kommunledningskontorets 30 procent. Kommunövergripande uppföljningsmått Strategiskt område Uppföljningsmått Måluppfyllelse Demokrati och dialog Upplevelsen av delaktighet och inflytande hos kommunens invånare ska öka (KÖ) 46,5 Service och tillgänglighet Tillgänglighet till kommunens representanter via e-post och telefon ska förbättras (KÖ) 82 % Service och tillgänglighet Webbinformation via kommunens hemsida ska förbättras i jämförelse med andra kommuner (KÖ) 78 % Ekonomi Kommunen ska årligen redovisa ett överskott av skatteintäkter och statsbidrag (KÖ) 1,4 % Ekonomi Befolkningsökningen i kommunen ska årligen överstiga 200 personer (KÖ) 112 Folkhälsa, vård och omsorg Andel kommuninvånare i sysselsättning ska öka (KÖ) 5,3 % Miljö, trygghet och teknik Medborgarnas upplevelse av trygghet i Kumla kommun ska öka (KÖ) 55 Boende, infrastruktur och näringsliv Företagstillväxt i Kumla kommun ska öka (KÖ) 240 (försämring 49 platser) Boende, infrastruktur och näringsliv Bostadsproduktion ska öka (KÖ) 57 Antal uppföljningsmått för Kumla kommun (kommunövergripande): 9 Alla kommunövergripande uppföljningsmått mäts enbart totalt för kommunen. KOMMENTARER TILL MÅLUPPFYLLELSEN Av de kommunövergripande måtten nåddes målet för två (grönt), fem mått hade en positiv utveckling alternativt mättes inte (gult). För två uppföljningsmått nåddes inte målen (rött). ÊDelaktigheten Ê och inflytandet hos kommunens invånare ska öka Mätningen görs vartannat år och ingen mätning gjordes. Resultatet är från mätningen För att öka möjligheten till delaktighet och inflytande hos kommunens invånare har kommunen fortsatt med flera dialogforum som sociala rådet och brukarråd. Arbetet med synpunktsrutiner och medborgarförslag har också intensifierats. ÊTillgängligheten Ê till kommunens representanter ska förbättras Resultatet förbättrades med 3,6 procentenheter och tillgänglighetsgraden uppgick till drygt 82 procent. Under året fortsatte arbetet med att anpassa verksamheten i Servicecenter till målgruppen, alltså alla som bor och verkar i Kumla kommun. Genom att följa statistik över inkommande samtal anpassar arbetsgruppen sina tider för att möta kraven på tillgänglighet. ÊKommunens Ê hemsida ska förbättras Informationskvaliteten på kommunens hemsida var på samma nivå som 2013, 78 procent. Att målet ändå bedöms uppfyllt beror på att måttet är satt utifrån mätningen 2012 då kvaliteten var sämre. Analys av resultaten från webbgranskningen Information till alla? görs årligen. Servicecenters dagliga användning av hemsidan som ett av de främsta arbetsverktygen för att lämna information gör det också möjligt att hela tiden förbättra hemsidan. 7 Kommunövergripande mål och styrsystem

8 ÊKommunens Ê överskottsmål Årets resultat var ett överskott på 14,9 mkr, vilket var 12,2 mkr bättre än budgeterat. Överskottet beror bland annat på positiva resultat för nämnderna. Överskottet motsvarar 1,4 procent av skatte intäkter och statsbidrag, vilket är något lägre än det långsiktiga målet på 2 procents överskott. Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens förlängda arm och ska leda och styra förvaltningarnas arbete så att skatteintäkterna förvaltas väl. Ett led i detta är att samla alla ekonomer inom kommunledningskontoret och genom prognoser tidigt upptäcka möjliga kostnadsökningar som behöver åtgärdas. ÊKommunens Ê befolkning ska öka Befolkningen ökade med drygt hundra invånare, vilket är ungefär hälften av kommunens årliga mål. Enligt visionen ska kommunen skapa förutsättningar för att fortsätta växa och expandera klokt, vilket förutsätter en ökad befolkning. ÊAndelen Ê sysselsatta kommuninvånare ska öka Andel öppet arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd minskade med nästan en procentenhet. Även bland unga år minskade de öppet arbetslösa. Arbetsmarknadsenheten ska erbjuda sysselsättning för de invånare som står allra längst från arbetsmarknaden, och samverka med arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten för att öka möjligheten till sysselsättning för dem som bäst behöver det. Arbetsmarknadsenheten arbetar förebyggande med alla åldrar. ÊMedborgarnas Ê upplevelse av trygghet ska öka Mätningen görs vartannat år och ingen mätning gjordes. Resultatet är från ÊFöretagstillväxten Ê i Kumla kommun ska öka Kommunen tappade 49 placeringar i kommunrankningen och är nu på plats 240. Arbetet för att öka företagstillväxten i kommunen omfattar aktiviteter i kommunen och även i länet. Kumla erbjuder också lokaler och mark för etableringar och utökningar. I Kumla kommun sker mycket av arbetet genom att kommunen stöder lokala organisationer som Kumla Promotion och Nyföretagarcentrum Sydnärke. Kumla kommun gör också företagsbesök tillsammans med Kumla Promotion. ÊBostadsproduktionen Ê i Kumla kommun ska öka Resultatet för bostadsproduktionen släpar efter ett år och avser 2013 då 53 bostäder byggdes i Kumla. Ambitionen att växa förutsätter en kontinuerlig bostadsproduktion såväl av kommunens eget bolag som av privata aktörer. Kommungemensamma uppföljningsmått Strategiskt område Uppföljningsmått Måluppfyllelse Ekonomi Andel inköp med ramavtal genom totala inköpskostnaden ska öka inom kommunledningskontoret 94,2 % Medarbetare Den totala sjukfrånvaron genom den totala arbetstiden ska minska för de anställda 7,3 % Medarbetare Upplevelsen av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda inom Kumla kommun 56 Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom Kumla kommun ska öka 74,8 % Medarbetare Andelen kvinnliga chefer ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda inom Kumla kommun 0,83 Antal uppföljningsmått Kumla kommun (kommungemensamma): 5 Alla kommungemensamma uppföljningsmått mäts dels totalt för kommunen och dels per nämnd/förvaltning. Kommunövergripande mål och styrsystem 8

9 KOMMENTARER TILL MÅLUPPFYLLELSEN Inget mål nåddes för de fem uppföljningsmåtten. För tre mått var utvecklingen positiv alternativt mättes inte (gult), och för två mått nåddes inte målen (rött). ÊRamavtalstrohet Ê vid inköp av varor och tjänster ska öka Resultatet för var bra med en hög andel ramavtalsinköp, 94,2 procent av köpesumman vilket var en ökning med 2,6 procentenheter. För att ytterligare förbättra ramavtalstroheten ska kommunen införa e-handel. Det leder också till att beställarorganisationen måste ses över, med målet att ha färre beställare än idag. ÊMedarbetarnas Ê sjukfrånvaro ska minska Den totala sjukfrånvaron ökade från 6,8 procent 2013 till 7,3 procent. Utvecklingen går åt fel håll och det behövs fler insatser för att minska sjukfrånvaron. Kommunledningen vill skapa förutsättningar för mer hälsosamma arbetsplatser som genomsyras av delaktighet. Arbetsmiljöutbildningar för chefer har påbörjats och ett antal chefer utbildas i ledarskapsutveckling. Chefernas roll i rehabiliteringsarbetet och samverkansarbetet måste bli tydligare. Arbetet för att ge medarbetare möjligheter att stärka sin hälsa omfattar bland annat kurser i förebyggande stresshantering, snabb kontakt med Landstingshälsan vid behov och mer möjligheter till samtalsstöd. ÊUpplevelsen Ê av inflytande och delaktighet ska öka hos de anställda Mätningen görs vartannat år och ingen mätning gjordes. Personalavdelningen fortsätter med att ge stöd till cheferna i att hitta förbättringsområden utifrån medarbetarundersökningen. Det nya personalpolitiska programmet ska bearbetas i alla arbetsgrupper i kommunen. Syftet med programmet är att tydliggöra vad Kumla kommun som arbetsgivare förväntar sig av sina medarbetare och vad medarbetarna kan förvänta sig av sin arbetsgivare. ÊAndelen Ê heltidsanställda medarbetare ska öka Andelen minskade mellan 2013 och, från 76,0 procent till 74,8 procent. Förvaltningarna arbetar kontinuerligt med att erbjuda medarbetarna den sysselsättningsgrad de önskar då det är möjligt, till exempel då någon slutar eller vid omstruktureringar. ÊKarriärindex Ê Fler än 20 nya chefer har rekryterats till verksamheterna, och fler kvinnor rekryterades till chefsposter. Andelen kvinnliga chefer motsvarar bättre andelen kvinnliga medarbetare än förut (från index 0,75 till 0,83), vilket var ett steg i rätt riktning. 9 Kommunövergripande mål och styrsystem

10 Medarbetare Kumla kommun hade vid årets slut anställda, en ökning med 57 personer sedan En stor majoritet, 79 procent, är kvinnor. Snittåldern var 45 år för både män och kvinnor. Andelen heltidsarbetande minskade något, till 74,8 procent. Sjukfrånvaron ökade till 7,3 procent mot 6,8 procent Sjukfrånvaron är en utmaning där kommunen behöver vända utvecklingen. Kommunen genomförde i övrigt flera aktiviteter inom kompetenshöjning, ledarutveckling och lönestrategiska frågor. Kumla kommun har omkring invånare med olika behov av kommunal service beroende på var i livet man befinner sig. Visionen är att Kumla ska växa och för närvarande har kommunen omkring medarbetare som sköter den kommunala servicen till invånare, företagare med flera. För att kunna göra ett gott arbete och möta invånarnas behov behöver kommunen vara en bra arbetsgivare där medarbetarna trivs på sina arbetsplatser. Det här avsnittet berättar om årets arbete med att nå fler av målen inom området medarbetare. ANSTÄLLDA Kommunen hade personer anställda vid årets slut (tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda med månadslön). Av dessa var kvinnor och 392 män, vilket innebär att kvinnorna utgjorde drygt 79 procent och männen knappt 21 procent. De flesta, medarbetare, har tillsvidareanställning medan övriga 456 har tidsbegränsade anställningar. Om alla anställningar räknas om till heltidsanställningar motsvarar det årsarbetare. Antalet anställda ökade med 57 personer, vars anställningar motsvarar 49 årsarbetare. Ökningen beror på flera saker: att nya förskoleavdelningar öppnats, liksom en ny avdelning inom vård och omsorg, att det har tillsatts fler chefer på socialförvaltningen och att ett chefsled har tillkommit på barn- och utbildningsförvaltningen. Inom socialförvaltningen har man också anställt vikarier på månadsanställning i större utsträckning, på grund av att vikariebehovet har visat sig vara ganska konstant. Andra bidragande orsaker är att personaltätheten höjts inom demensboende och att ett antal personer har fått tillsvidaretjänster enligt lagen om anställningsskydd. Medarbetare 10

11 Antal månadsanställda per förvaltning och kön samt antal årsarbetare Kvinnor Män Totalt Jämförelsetal 2013 Årsarbetare Årsarbetare 2013 Kommunledningskontoret Kommunfastigheter Tekniskt kontor Gymnasieskola och vuxenutbildning Miljö- och byggnadskontor Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Socialförvaltning Totalt Andel i % 79,4 20,6 Snittålder De anställdas genomsnittsålder var 45 år för både kvinnor och män. Miljö- och byggnadskontoret respektive kultur- och fritidsförvaltningen hade den läg- sta genomsnittsåldern, 43 år, tätt följda av barn- och utbildningsförvaltningen med 44 år. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen hade högst snittålder, 50 år. Snittålder Kvinnor Män Totalt Kommunledningskontor Kommunfastigheter Tekniskt kontor Gymnasieskola och vuxenutbildning Miljö- och byggnadskontor Kultur- och fritids förvaltning Barn- och utbildnings förvaltning Socialförvaltning Totalt Sysselsättningsgrad för månadsanställda Ett av uppföljningsmåtten för målområdet medarbetare är att andelen heltidsarbetande ska öka. Andelen sjönk dock från 76,0 procent 2013 till 74,8 procent. Inom socialförvaltningen var andelen heltidsarbetande 54,9 procent mot 57,1 procent Under har socialförvaltningen påbörjat ett schemaläggningsprojekt som bland annat innefattar att verksamheterna ska införa datorprogrammen Time Care Pool för bemanning och Time Care Planering för tidsplanering. Socialförvaltningen har också undersökt möjlighet till heltid och färre antal delade turer samt gjort en översyn av vikariekostnaderna. Socialförvaltningen har även kartlagt sysselsättningsgrader och jämfört sysselsättningsgraden på papperet med hur mycket man faktiskt jobbar. En enkät om arbetstider har gjorts bland alla anställda och hur de vill jobba. Även sjukfrånvaron har tagits med i helhetsbilden. Utifrån allt detta har socialförvaltningen gjort en analys som ska ligga till grund för politiskt beslut om sysselsättningsgrader. 11 Medarbetare

12 Sysselsättningsgrad för månadsanställda Heltidsarbetande Deltidtidsarbetande Andel Antal Andel Antal Totalt Kommunledningskontor 88,2 % ,8 % Kommunfastigheter 84,0 % 63 16,0 % Tekniskt kontor 80,7 % 88 19,3 % Gymnasieskola och vuxenutbildning 89,2 % 33 10,8 % 4 37 Miljö- och byggnadskontor 100,0 % 24 0,0 % 0 24 Kultur- och fritidsförvaltning 87,3 % 62 12,7 % 9 71 Barn- och utbildningsförvaltning 85,0 % ,0 % Socialförvaltning 54,9 % ,1 % Totalt 74,8 % ,2 % Tillsvidareanställda, tidsbegränsat anställda och korttidsanställda Fördelningen mellan tillsvidareanställda, tidsbegränsat anställda och korttidsanställda är klart förändrad från föregående år. Andelen tillsvidareanställda minskade till 67 procent från 73,1 procent Andelen tidsbegränsat anställda ökade istället, från 21,4 procent 2013 till 27,1 procent. Andelen korttids anställda var ungefär densamma, omkring 5 6 procent. De största förvaltningarna har stora behov av personal. Sjukfrånvaron är hög samtidigt som verksamheterna växer. Det har också varit en medveten strategi att månadsanställa personal istället för att korttidsanställa för att säkra tillgång till personal under en längre tid eftersom behovet inte minskar. Det har också varit svårt att rekrytera vissa lärarkategorier, vilket gjort att obehöriga lärare anställts tidsbegränsat. Arbetsmarknadsenheten ökade också sin verksamhet mellan 2013 och, och där är de flesta anställningar av naturliga skäl tidsbegränsade. Sedan flera år har Kumla kommun arbetat målmedvetet med den lokala lönebildningen, lönen som ett styrmedel i verksamheten samt tydliggörandet av kopplingen till måluppfyllelse. Arbetet har omfattat lönestrategiska diskussioner och satsningar. Chefer, fackförbund och medarbetare har informerats om syftet med den lokala lönebildningen samt löneöversynsarbetet och dess årscykel. Löneöversynen genomfördes i dialog mellan chef och medarbetare. Det var också det andra året av tre då kommunen gjorde särskilda lönesatsningar på lärare, förskollärare, fritidspedagoger och skolledare. Det gjordes även en lönemässig satsning på sjuksköterskor. Satsningarna omfattade även vissa chefsgrupper. Löneöversynen utvärderades genom att medarbetare och chefer fick svara på varsin enkät. Utifrån resultaten har processen förbättrats inför 2015 års löneöversyn, som startades redan i slutet av med diskussioner och beslut i ledningsgrupp, information och workshops med cheferna samt överläggningar med fackförbunden. Kommunen påbörjade en ny arbetsvärdering under hösten eftersom många nya befattningar har till kommit sedan den tidigare arbetsvärderingen. Arbets värderingen är inte bara ett verktyg för lönekartläggning utifrån diskrimineringslagen, utan speglar också Kumla kommuns personal- och lönepolitik på ett tydligt sätt. Med den som utgångspunkt, tillsammans med omvärldsorientering och kommunens behov av kompetens, ska kommunen formulera en ny löne strategi för att nå den önskade lönestrukturen. LÖNEBILDNING Medarbetare 12

13 PERSONAL- OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Kumla kommun är en tillväxtkommun, vilket innebär att behovet av kommunal service ökar. Det ökar i sin tur behovet av rätt kompetens och att kunna attrahera, behålla och utveckla medarbetarna. Under året tog kommunen fram en modell för kompetensplanering. Den börjar användas 2015 och ska leda till egna kompetensplaner för varje förvaltning. Socialförvaltningen började ta fram kompetenstrappor för sjuksköterskor och undersköterskor, som ett led i att kunna attrahera, behålla och utveckla medarbetare inom dessa yrkesgrupper. Ett mer strategiskt arbete behövs också med kompetensplanering och försörjning, och med att tydliggöra vilka karriärvägar och utvecklingsmöjligheter kommunen erbjuder. Antal avgångar 2013 Pension Slutat på egen begäran Annan anställning i kommunen Övrigt Totalt antal Total rörlighet i % 15,3 13,2 Rekrytering Kommunen utlyste totalt 311 lediga tjänster mot 296 stycken av dem utlystes via externa platsannonser medan 25 endast utlystes internt. De flesta tjänster var lärare, förskollärare, fritidspedagoger, sjuksköterskor och socialsekreterare. Några tjänster var också inom teknik och administration samt chefstjänster. RÖRLIGHET Den totala rörligheten ökade jämfört med förra året. Den interna rörligheten var 3,4 procent mot 2,1 procent Det var också något fler som slutade på egen begäran, 103 tillsvidareanställda mot 94 året innan. Antalet personer som gick i pension eller slutade av annan anledning var ungefär detsamma som Pension Pensionsprognosen visar att över 400 medarbetare kommer att gå i pension under de närmaste tio åren. Prognosen bygger dock på pensionsåldern 65 år, vilket inte är helt tillförlitligt eftersom vissa går tidigare och andra väljer att arbeta några år efter 65. Betydligt fler än prognosen visade gick i pension mer än det dubbla; 50 personer mot 18 enligt prognosen. Det är viktigt att ta med i beräkningen med tanke på kompetensförsörjningen. Förvaltning Totalt Andel i % Kommunledningskontor ,0 Kommunfastigheter ,9 Tekniskt kontor ,5 Gymnasieskola och vuxenutbildning ,0 Miljö- och byggnadskontor ,3 Kultur- och fritidsförvaltning ,3 Barn- och utbildningsförvaltning ,6 Socialförvaltning ,8 Totalt ,5 13 Medarbetare

14 LEDARFÖRSÖRJNING Ledarutveckling Kommunens ledarutvecklingsprogram för chefer har genomförts i två omgångar. Det riktar sig främst till enhetschefer och handlar om det personliga ledarskapet. Målet är att erbjuda verksamhetscheferna ett liknande program. Det behövs även ett program för framtida ledare, för att kunna vara delvis självförsörjande med ledare men också för att tydliggöra karriärvägar och utvecklingsmöjligheter för medarbetarna. Inte minst för att omkring 20 procent av nuvarande chefer går i pension inom en tioårsperiod. Utbildningen Körkort för chefer har genomförts under året inom delområdena rekrytering, diskriminering, AB (Allmänna bestämmelser; kollektivavtal) för nya chefer samt det svåra samtalet. Andra aktiviteter var ett antal chefsfrukostar och introduktion för nya chefer vår och höst. Ledarrekrytering Kommunen rekryterade över 20 nya chefer. De flesta ersatte någon som slutat men flera tjänster var också nya, som ett led i att utöka chefsledet och ge bättre förutsättningar att vara chef och ledare. Det administrativa stödet (till bland annat chefer) inom barnoch utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har setts över och förändrats. Fler kvinnor har rekryterats till chefsposter, vilket gör att andelen kvinnliga chefer allt mer motsvarar andelen kvinnliga medarbetare (från 0,75 till 0,83 totalt i karriärindex). På förvaltningsnivå ökade barn- och utbildningsförvaltningen från 0,80 till 1,0 som är målet, då det innebär att könsfördelningen är densamma bland chefer som bland personalen totalt. Kommunfastigheter har inga kvinnliga chefer längre och därför är värdet noll. Likadant är det inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Karriärindex Kommunledningskontor 0,50 0,43 0,44 0,78 Kommunfastigheter 0,00 0,47 0,46 0,92 Tekniskt kontor 0,91 0,88 0,87 0,89 Gymnasieskola och vuxenutbildning 0,00 0,00 0,00 0,00 Miljö- och byggnadskontor 0,87 0,84 0,72 0,82 Kultur- och fritidsförvaltning 1,21 0,94 0,79 1,46 Barn- och utbildningsförvaltning 1,00 0,80 0,94 0,72 Socialförvaltning 0,94 0,93 0,96 0,93 Kumla kommun totalt 0,83 0,75 0,62 0,77 1 Karriärindex visar andelen chefer som är kvinnor i relation till andelen kvinnor bland personalen. Index 1 är det önskvärda värdet då det be tyder att andelen chefer som är kvinnor i en förvaltning är lika stor som andelen kvinnor bland personalen. JÄMSTÄLLDHET Av Kumla kommuns anställda är fördelningen mellan kvinnor och män 79,4 respektive 20,6 procent. Det är bara nio yrkesgrupper av 62 där könsfördelningen är jämn (fördelning inom procent). Utifrån 2013 års lönekartläggning satsade kommunen särskilt på förskollärare och fritidspedagoger. Jämställdhets gruppen började också arbeta med en ny jämställdhetsplan. Arbetet ska leda till en plan för lika rättigheter och möjligheter. Den beräknas vara klar i början av PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET I juni antog fullmäktige ett nytt personalpolitiskt program för kommunen. Det personalpolitiska programmet ska vara en vägledning för kommunens personalpolitiska arbete och uttrycker en värdegrund och önskvärd utveckling för att nå politiskt uppsatta mål och visioner. Programmet bygger på arbete i fokusgrupper där närmare 180 av medarbetarna deltagit. Under hösten började programmet införas genom att anställda arbetade med det första av sju områden, Stolt och framgångsrik, på sina arbetsplatsträffar. Som stöd till cheferna anordnade personalavdelningen workshops och tog fram presentations- och arbetsmaterial. ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Medarbetarundersökning Medarbetarundersökning görs vartannat år och därför gjordes ingen undersökning. Däremot fortsatte arbetet med att utveckla och förbättra arbets miljön utifrån medarbetarundersökningen Enligt en uppföljning av 2013 års resultat, som gjordes i slutet av, har resultatet av enkäten tagits upp på alla arbetsplatsträffar, så alla medarbetare ska ha fått ta Medarbetare 14

15 del av resultatet. Alla har också arbetat med valda förbättringsområden under året. Arbetsmiljöarbete Under året startade kommunen ett samarbete med Region Örebro län och Örebro kommun kring gemensam arbetsmiljöutbildning och certifiering. Regionhälsan (tidigare Landstingshälsan) har fått uppdraget att utbilda och certifiera alla chefer inom de tre organisationerna. Det ska ske löpande och chefer ska genomgå en ny certifiering vart femte år. Även skyddsombud går utbildningen men certifieras inte. Ett årshjul för arbetsmiljöarbetet har tagits fram som beskriver när de olika arbetsmiljöaktiviteterna ska göras under året. En uppföljning av arbetsmiljö arbetet under visar att verksamheterna gör löpande riskanalyser av arbetsmiljön och bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Undersökningen visar också att arbetsuppgifter kring arbetsmiljö är väl fördelade och att det är tydligt vem i organisationen som har ansvar för vilken fråga och att dessa personer är införstådda med sitt ansvar. Friskvård Alla som har en anställning på minst tre månader får friskvårdskuponger till ett värde av kr per år. Friskvårdskupongerna för användes till 75,5 procent, vilket var mer än 2013 då 72 procent av de anställda använde sina kuponger. Kostnaden för friskvårdskuponger blev återigen högre än beräknat, 1,3 mkr. Även användes en stor del av friskvårdsbidragen på Djupadalsbadet, vilket gjorde att de gick tillbaka till kommunens verksamhet. Frisknärvaro Frisknärvaron ökade från 62,6 procent 2013 till 63,3 procent. Sjukfrånvarodagar 0 dag 1 5 dagar 0 5 dagar 0 5 dagar (2013) >5 dagar Kommunledningskontor 40,2 21,2 61,4 60,8 38,6 Kommunfastigheter 27,1 25,0 52,1 60,0 47,9 Tekniskt kontor 36,1 24,5 60,5 60,2 39,5 Gymnasieskola och vuxenutbildning 51,8 19,6 71,4 81,3 28,6 Miljö- och byggnadskontor 56,0 16,0 72,0 74,1 28,0 Kultur- och fritidsförvaltning 36,1 28,7 64,8 66,9 35,3 Barn- och utbildningsförvaltning 40,2 23,0 63,2 60,4 36,8 Socialförvaltning 42,7 22,2 64,9 64,3 35,1 Totalt Kumla kommun 40,5 22,8 63,3 62,6 36,6 15 Medarbetare

16 Sjukfrånvaro förvaltningen (7,8 procent mot 6,7 procent 2013). Socialförvaltningen hade störst andel långtidsjukfrånvaro, då 46,5 procent av förvaltningens totala sjukfrånvaro var sjukskrivning över 60 dagar. Utvecklingen går åt fel håll inom kommunen, som behöver göra mer insatser för att minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvarotid Jämförelsetal dagar Kvinnor Män Sjukfrånvarotid t o m 29 år Sjukfrånvarotid år Sjukfrånvarotid 50 år och äldre Kommunledningskontor 6,3 6,1 27,6 6,4 6,3 6,6 7,4 5,4 Kommunfastigheter 4,2 4,1 1,8 4,9 2,7 6,1 4,5 3,4 Tekniskt kontor 3,9 3,8 13,2 5,0 2,3 4,3 3,6 4,1 Gymnasieskola och vuxenutbildning 3,7 5,3 33,5 5,1 1,6 0,0 5,1 2,5 Miljö- och byggnadskontor 1,7 2,3 0,0 2,8 0,7 0,4 2,0 1,8 Kultur- och fritidsförvaltning 6,3 6,2 40,1 5,7 7,1 3,7 5,6 8,5 Barn- och utbildningsförvaltning 7,8 6,7 47,1 8,5 3,2 7,0 7,2 8,8 Socialförvaltning 8,5 8,3 46,5 9,0 4,9 2,0 7,3 11,8 Totalt Kumla kommun 7,3 6,8 42,6 8,1 4,4 5,0 6,7 8,8 Enligt statistik från Försäkringskassan hade Kumla kommun i slutet av året 150 pågående sjukfall (sjukskrivna över 14 dagar). Stressrelaterade diagnoser är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivning, tidigare var det muskel- och leddiagnoser. Av dessa 150 sjukfall står stressrelaterade diagnoser för 59 sjukfall följt av gruppen övrigt med 37 sjukfall och muskeloch leddiagnoser med 34 sjukfall. Under hösten sammanställde kommunen alla sjukfall och gick igenom dem för att säkerställa att kommunen tar sitt arbetsgivaransvar vad gäller den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Även en genomgång av den upprepade sjukfrånvaron gjordes och i de fall medarbetare haft sex eller fler sjukfrånvarotillfällen de senaste 12 månaderna har chefen uppmanats att göra en plan tillsammans med medarbetaren. En uppföljning av arbetsmiljöarbetet visar att verksamhetscheferna tycker att det finns en väl organiserad anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Kumla kommun har avtal om företagshälsovård med Regionhälsan. Regionhälsans företagshälsovård är en oberoende och professionell resurs för såväl arbetsgivare som arbetstagare inom arbetsmiljöområdet. I avtalet ingår timmar per år. Under förbrukade kommunen timmar, vilket var 613 tim- Den totala sjukfrånvaron ökade tyvärr även, till 7,3 procent mot 6,8 procent Ökningen skedde inom alla verksamheter utom gymnasieskolan/vuxenutbildningen och miljö- och byggnadsförvaltningen. Den största ökningen hade barn- och utbildningsmar mer än avtalat. Därför tar kommunen fram nya riktlinjer för användningen av företagshälsovården inför Ambitionen är att använda företagshälsovårdens tjänster mer i främjande och förebyggande syfte, vilket hittills inte har lyckats. Andelen timmar som används till rehabiliterande insatser var kvar på 34 procent och det är svårt att minska den delen så länge sjukfrån varon är fortsatt hög och ökar. ARBETSSKADOR Totalt anmäldes 167 arbetsskador, en ökning på hela 71 mot 2013 (96 stycken). Olycksfall respektive våld och hot ökade mest, olycksfallen var 90 år mot 51 år Våld och hot var 61 mot 20 år Färdolycksfallen minskade till 7 år mot 19 år Kvinnorna stod för 82 procent av alla anmälda arbetsskador, vilket var oförändrat mot 2013, och det motsvarar även könsfördelningen bland de anställda. En stor del av ökningen inom våld och hot rör fall där vårdpersonalen har anmält att de blivit rivna, bitna och/eller nypta av brukare eller barn. Bland olycksfallen finns många halkolyckor, både inomhus, utomhus och vid transporter i arbetet. Medarbetare 16

17 Ekonomisk översikt ÅRETS RESULTAT Årets resultat uppgick till +14,9 mkr (56,2 mkr). Det var 12,4 mkr bättre än budgeterat. Årets resultat (mkr) Redovisat utfall Exklusive jämförelsestörande poster Budgeterat resultat Kommunens mål är att resultatet över tid ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet uppnåddes inte eftersom resultatet var 1,4 procent av skatter och statsbidrag. I diagrammet nedan jämförs resultatet i Kumla med riket och den kommungrupp Kumla kommun tillhör. Årets resultat som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (procent) Kommungrupp Riket Kumla AVSTÄMNING MOT BALANSKRAVET Vid en avstämning mot kommunallagens balanskrav ska realisationsvinster frånräknas årets resultat. bokförde kommunen 1,9 mkr som realisationsvinster. Det innebär att kommunen klarade balanskravet. 17 Ekonomisk översikt

18 UTVECKLING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER Förändringen av kostnader och intäkter mellan 2013 och framgår av tabellen nedan.z mkr 2013 Förändring Verksamhetens intäkter 276,3 277,6 1,3 Jämförelsestörande poster intäkter 16,1 16,1 Verksamhetens kostnader 1 171, ,3 57,7 Avskrivningar 62,8 65,7 2,9 Verksamhetens nettokostnader 942, ,4 75,4 Skatteintäkter och generella statsbidrag 997, ,3 31,5 Finansnetto 0,4 2,9 2,5 Årets resultat 56,2 14,9 41,4 Verksamhetens intäkter ökade med 1,3 mkr, främst beroende på höjda taxor och avgifter samt riktade statsbidrag. Den jämförelsestörande posten år 2013 avsåg återbetalning av inbetalda premier för AGS-KL (avtalsgruppförsäkringen) samt avgiftsbefrielseförsäkringen från 2005 och Bakgrunden är att försäkringen var överkonsoliderad efter den mycket kraftiga nedgången i långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar. Verksamhetens kostnader ökade med 57,7 mkr eller 4,9 procent, varav personalkostnaderna ökade med 45,6 mkr. Avskrivningarna ökade med 2,9 mkr. I och med att kommunen investerat mycket de senaste åren har avskrivningarna tagit ett allt större utrymme av kommunens kostnader. Den senaste femårsperioden har avskrivningarnas andel av verksamhetens kostnader ökat från 4,7 procent till 5,3 procent, en ökning med 14,4 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade tillsammans med 31,5 mkr eller 3,2 procent. Skatteintäkternas del av ökningen var 20,5 mkr. Kommunens finansiella intäkter minskade med 2,4 mkr till 7,1 mkr. De finansiella kostnaderna minskade med 4,9 mkr till 4,1 mkr. Det innebär att finansnettot förbättrades med 2,5 mkr. Över tid måste kommunen ha en balans mellan kostnaderna för verksamheten och intäkterna i form av skatter och statsbidrag. Diagrammet nedan visar den årliga procentuella förändringen per invånare justerat för jämförelsestörande poster. Årlig procentuell förändring av kostnader och intäkter (procent) Skatteintäkter och generella statsbidrag Nettokostnader Mellan 2013 och ökade nettokostnaderna per invånare med 5,6 procent. Skatteintäkter per invånare ökade med 2,6 procent. Sett över femårsperioden 2010 har nettokostnaderna per invånare ökat med 11,9 procent och skatteintäkterna med 10,9 procent. AVVIKELSER MOT BUDGET Nämnderna redovisade tillsammans ett överskott på 6,2 mkr mot budget. Överskottet var något lägre än föregående år, men betydligt bättre än åren dess - förinnan. Nämndernas resultat (mkr) Ekonomisk översikt 18

19 Resultatet per nämnd framgår nedan. Budgetavvikelser (mkr) 2013 Budgeterat resultat 17,5 2,4 Kommunstyrelse 15,6 2,0 Miljö- och byggnadsnämnd 1,0 2,7 Kultur- och fritidsnämnd 0,2 1,2 Barn- och utbildningsnämnd 9,2 5,6 Socialnämnd 9,0 3,9 Gymnasienämnd 6,6 1,4 Finansförvaltningen 29,1 6,3 Årets resultat 56,3 14,9 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden gjorde ett överskott på 2,7 mkr. Budgetavvikelsen förklaras av dels ökade intäkter främst på grund av fler bygglovärenden, dels överskott i personalbudgeten på grund av vakanser och tjänstledigheter. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden redovisade ett överskott på 1,2 mkr mot budget. Överskottet återfinns bland annat inom fritidsverksamheten, och då främst Djupadals badet som redovisade 0,5 mkr bättre resultat än budgeterat. Även lägre kostnader än planerat för administrationen bidrog till överskottet. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisade totalt ett överskott på 2,0 mkr. Kommunstyrelsens förvaltningar består av kommunledningskontor, kommunfastigheter och tekniskt kontor. Kommunledningskontoret redovisade ett överskott på 3,4 mkr. Överskottet beror främst på högre intäkter än budgeterat, bland annat inom arbetsmarknadsenheten. Kommunfastigheter redovisade ett överskott på 0,5 mkr, främst beroende på lägre kapitalkostnader än beräknat, vilket i sin tur hänger ihop med att kommunen investerade mindre än budgeterat. Tekniska kontoret redovisade ett underskott på 1,9 mkr. En stor del av underskottet återfinns hos måltidsverksamheten som dels inte nådde upp till budgeterade intäkter, dels redovisade högre kostnader än budgeterat, främst högre livsmedelskostnader inom äldreomsorgen. Taxekollektivet, det vill säga vatten- och avloppsverksamheten samt renhållningsverksamheten, finansieras med avgifter. Årets resultat bokförs som skuld eller fordran på respektive kollektiv. Vatten- och avloppsverksamheten redovisade ett överskott på 2,6 mkr. Det ackumulerade resultatet för verksamheten uppgick till 3,5 mkr, vilket bokförts som en skuld i kommunens balansräkning. Renhållningsverksamheten redovisade ett underskott på 0,9 mkr. Det ackumulerade resultatet uppgick till 0,8 mkr, vilket bokförts som en fordran i kommunens balansräkning. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott på 5,7 mkr. Det var första gången sedan 2009 som nämnden gjorde ett överskott mot budget. Sammanfattningsvis beror överskottet på lägre personalkostnader och högre intäkter än budgeterat. Vakanser i verksamheterna, både centralt och på enheterna, liksom vikariebrist är de största orsakerna till överskottet inom personalkostnader. Högre statsbidrag än budgeterat, bland annat för arbetsmarknadsbidrag, var en betydande del av överskottet på intäktssidan. Bland verksamheterna var det främst förskolan och fritidshemmen som genererade överskott mot budget. Socialnämnden Socialnämnden redovisade ett underskott på 3,9 mkr. Individ- och familjeomsorg och förvaltningsgemensamt hade överskott mot budget, LSS-omsorg (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ett mindre underskott medan vård och omsorg gjorde ett större underskott. För individ- och familjeomsorgen var det främst lägre kostnader för insatser inom barnoch familjeenheten som bidrog till överskottet. Överskottet för förvaltningsgemensamt förklaras till största delen av att hela planeringsreserven inte användes. Underskottet inom vård och omsorg beror på ett kraftigt ökat vårdbehov under året som medfört höga kostnader för hemtjänst, betalningsansvar och korttidsboende. 19 Ekonomisk översikt

20 Gymnasienämnden Gymnasienämndens underskott var 1,6 mkr. Underskottet beror framför allt på högre kostnader än budgeterat för elever som går i skola i andra kommuner. Finansförvaltningen Finansförvaltningen redovisade ett överskott på 6,3 mkr. Överskottet härrör från reavinster och ett bättre finansnetto än budgeterat. PENSIONER Kommunens pensionsåtaganden var 467,4 mkr, varav 32,4 mkr var uppbokat som en kortfristig skuld. (mkr) 2013 Pensionsavsättning 26,6 26,2 Pensioner äldre än ,1 408,8 Avgiftsbestämd pension 30,9 32,4 Totalt pensionsåtagande 487,6 467,4 Delar av pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen och uppgick till 26,2 mkr. Kommunen har valt en försäkringslösning för huvuddelen av intjänade pensionsförmåner som annars skulle ha redovisats här. Det innebär att kommunen årligen betalar en avgift till en pensionsförvaltare (för närvarande KPA) som motsvarar årets beräknade pensionsförmåner. Under har kommunen betalat in 2,1 mkr i ålderspensionspremier. Utbetalda pensioner från försäkringen uppgick till 0,6 mkr. Det ansamlade pensionskapitalet uppgår efter årets avkastning på 2,2 mkr till 18,9 mkr. Huvuddelen av pensionsåtagandet avser pensioner som är intjänade före Det ska enligt reglerna redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen. För att undvika att framtida skattebetalare bekostar denna redan intjänade pensionsrätt avsätter kommunen medel i en pensionsfond (se nedan). Utöver dessa åtaganden betalar kommunen årligen en avgiftsbestämd pension som arbetstagarna placerar. För beräknades utbetalningen bli 32,4 mkr (inklusive löneskatt). Den har bokförts som en kortfristig skuld eftersom utbetalningen sker i mars Vid årsskiftet uppgick skulden till 408,8 mkr. För att i viss mån möta sina åtaganden har kommunen avsatt kapital i en pensionsfond. Vid årsskiftet var behållningen i fonden 114,2 mkr. Strategin är att de årliga utbetalningarna som överstiger 11,3 mkr täcks genom uttag ur pensionsfonden medan utbetalningar upp till 11,3 mkr täcks med löpande skatteintäkter. Fonden har haft följande utveckling under (mkr): Pensionsfond ,8 Avkastning under året 2,5 Pensionsutbetalning äldre skuld 21,5 - varav finansierat av skattemedel 11,3 Pensionsfond ,2 Kommunfullmäktige har antagit en finanspolicy med regler för hur kommunen får placera pensions medlen, både vad gäller typ av värdepapper, emittenter och löptider. Vid årsskiftet var 39 procent placerat i ränteprodukter, 52 procent i strukturerade produkter med exponering mot aktier, 2 procent i likvida medel och 7 procent övrigt. INVESTERINGAR Årets bruttoinvesteringar var 118,4 mkr. Kommunen fick investeringsinkomster på 35,2 mkr från bland annat försäljning av fastigheter. Nettoinvesteringsnivån uppgick alltså totalt till 83,2 mkr. Det kan jämföras med de budgeterade nettoinvesteringarna, 163 mkr. Av den outnyttjade budgeten på 79,8 mkr finns förslag på att 54,5 mkr överförs till år Nettoinvesteringar (mkr) Förvaltning av pensionsmedel, äldre skuld Kumla kommun har ett långsiktigt åtagande för att möta framtida pensionsutbetalningar. Åtagandet gäller för den del som intjänats för tiden till och med Ekonomisk översikt 20

21 Större investeringsutgifter under (mkr) Utgifter Inkomster Nettoutgift Soliditet (procent) 100 Trädgårdens förskola 22,1 0 22,1 Ekeby förskola 5,0 0 5,0 Stadslekplats 3,2 0 3,2 Ny återvinningscentral 8,6 8,6* 0,0 Köp och försäljning av fastigheter 21,6 5,0 16,6 * Återvinningscentralen har finansierats genom ianspråktagande av ackumulerade överskott inom renhållningskollektivet De senaste åren har investeringsnivån varit hög i förhållande till jämförbara kommuner och sjönk den till en långsiktigt mer normal nivå, vilket innebär en investeringsnivå som motsvarar 7 8 procent av vad kommunen fick in i skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Nettoinvesteringar som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (procent) Kumla Riket Kommungrupp Soliditeten ökade med 0,8 procentenheter och var vid årsskiftet 75,4 procent. Kommunens mål är att soliditeten ska ligga över genomsnittet för landets kommuner (det finns ännu ingen siffra för ) var genomsnittet i landet 50,3 procent. Målet uppfylldes således. Om även pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 inkluderas uppgår soliditeten i Kumla till 44,4 procent, jämfört med rikssnittet på 3,7 procent LIKVIDITETEN Likviditeten (exklusive kortfristiga placeringar) ökade med 5,6 mkr och uppgick vid årsskiftet till 140,4 mkr. Av de likvida medlen hänförs 2,3 mkr till kommunens pensionsfond. Kumla Riket Kommungrupp Likviditet (mkr) EGET KAPITAL OCH SOLIDITET Det totala egna kapitalet ökade med 14,9 mkr till totalt 996,8 mkr. I det egna kapitalet ingår 3,8 mkr som reserverats för projekt som syftar till att förhindra framtida kostnader (social investeringsfond). Fonden inrättades i samband med 2012 års bokslut och uppgick då till 5 mkr. Soliditeten mätt som eget kapital i förhållande till totala tillgångar visas i diagrammet nedan Ekonomisk översikt