Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL

Transkript

1 Tillsynsrapport 2014:1 Inspektion av systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL Bilagor Rikspolisstyrelsen

2

3

4 1 Bilaga 2. Rikspolisstyrelsen Dnr A /2013 Saknr 128 Sammanställning av svar på fördjupningsfrågor med anledning av studien avseende systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL enligt Rikspolisstyrelsens strategiska tillsynsplan för år 2013 (VLK /12). 1. Är uppgiftsfördelningen till cheferna enligt 6 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) skriftlig? Om ja, hur stor ung. andel av uppgiftsfördelningarna är dokumenterade? Om nej, varför? 1.1 Skåne Myndigheten har tagit fram en ny reviderad fördelningsordning utifrån nu gällande organisation. Information har gått ut till alla våra chefer i avdelningarna och arbetet har påbörjats. För att fördelning ska kunna mottas ska mottagande chef ha genomgått myndighetens arbetsmiljöutbildning med godkänt resultat av kunskapsprovet. Kompletterande information/utbildning kring fördelning av arbetsmiljöuppgifter har erbjudits samtliga ledningsgrupper. 1.2 Stockholm Ja. Att samtalen ska dokumenteras framgår av myndighetens checklista Fördelningssamtal. I samband med alla arbetsmiljöutbildningar tas frågan om dokumentation upp. En uppföljning av i hur stor utsträckning fördelningssamtalen har genomförts och dokumenterats ska genomföras i myndigheten under första halvåret Det är en stor chefsrotation i myndigheten, och därför är det svårt att lämna ett exakt svar på kort varsel. 1.3 Södermanland Ja, till chefer med arbetsmiljöansvar till enhetschefsnivå. Ett 30-tal chefer har skriftlig delegation. En handfull chefer har inte delegerat arbetsmiljöansvar eller endast delvis på grund av att de inte uppfyller kraven som ställs i myndighetens tjänsteföreskrift Delegation av arbetsmiljöuppgifter. 1.4 Uppsala Myndigheten har inte haft skriftlig rutin innan 2013 på hur uppgiftsfördelning och dokumentationen ska hanteras. Numera finns tjänsteföreskrift. Vi har därför börjat om från början för att ha korrekt kedja. Uppgiftsfördelningen ha kommit olika långt och är klar t o m indirekt nivå och till viss del även till direkt nivå. Uppskattningsvis är 15 % dokumenterade i nuläget.

5 2 1.5 Västernorrland Myndigheten har tagit fram en skriftlig uppgiftsfördelning redo att distribueras. Fördelningssamtal från länspolismästarnivå kommer att påbörjas inom kort. I övrigt finns arbetsmiljö upptaget i myndighetens arbetsordning. 1.6 Västra Götaland Fördelning av arbetsmiljöuppgifter sker när nya chefer tillträder sin befattning och när de har genomgått grundläggande arbetsmiljöutbildning. Det finns arbetsmiljöhandläggare i samtliga polisområden/ avdelningar som bevakar att fördelning görs. Alla fördelningar görs skriftligt. 2. Har myndigheten en (årlig) handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete (8 AFS 2001:1)? Om ja, bifoga den eller ge hänvisning till Intrapolis. Om nej, varför? 2.1 Skåne I bilagan till myndighetens samverkansavtal (Intrapolis/personalentré/samverkan/lokalinformation Skåne) framgår hur den årliga uppföljningen ska ske. Skåne har en årlig samverkanskonferens (februari månad året därpå)som leds av Länspolismästare och myndighetens arbetsmiljösamordnare. Varje avdelning representerar med 3 arbetsgivarrepresentanter, fackliga företrädare och Huvudskyddsombud. Inför samverkanskonferensen tas eventuella frågeställningar fram av en partsammansatt grup. Frågeställningarna ska utgå från de olika punkterna i samverkansavtalets bilaga. Konferensen inleds med att återkoppla föregående års handlingsplaner utifrån vad har man gjort?, vad är klart? och vad behöver man fortsättas att arbeta med? Därefter arbetar varje avdelning fram sin handlingsplan för innevarande år i enlighet med punkterna i samverkansavtalets bilaga. Ja se samverkansbilaga respektive avdelning. 2.2 Stockholm De år då medarbetarundersökningen genomförs, upprättas handlingsplaner för förbättringsarbete lokalt i distrikt och avdelningar senast under september månad. Personal- och utvecklingsavdelningen upprättar en myndighetsövergripande handlingsplan som redovisas i CSG. 2.3 Södermanland På enhetsnivå görs årligen handlingsplan och sammanställning av SAM. På myndighetsnivå finns ingen övergripande skriftlig handlingsplan för myndighetsgemensamma frågor. Bifogar exempel på handlingsplan och sammanställning av SAM.

6 3 2.4 Uppsala Ja, se bilaga. 2.5 Västernorrland Myndigheten har ingen övergripande handlingsplan, men respektive avdelning och närpolisområde har sina egna handlingsplaner. 2.6 Västra Götaland Respektive polisområde/avdelning har en lokal arbetsmiljökommitté (LAMK) och de utarbetar sina lokala handlingsplaner. Regionala arbetsmiljökommittén (RAMK) utarbetar en myndighetsövergripande handlingsplan. Denna bifogas. Fokusområden och åtgärder inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet tas också upp i myndighetens verksamhetsplan och områdenas/avdelningarnas åtgärdsplaner. 3. Görs uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt en viss metod (11 AFS 2001:1)? Om ja, beskriv metoden. Om nej, varför? 3.1 Skåne Se svar fråga 2. Varje avdelning ska regelbundet följa upp sina handlingsplaner på samverkansmötena. 3.2 Stockholm Ja. Under rubriken 5.1 Årlig uppföljning av arbetsmiljöarbetet, i en av myndighetens 14 checklistor för chefer, Arbetsplatsundersökning, framgår följande: En årlig uppföljning av effekter av de åtgärder som har vidtagits görs dels på indirekt och dels på strategisk chefsnivå på respektive distrikt, avdelning och C-enhet. Checklistan ger anvisningar för chefernas löpande arbete med arbetsmiljön. Momenten undersöka, bedöma, åtgärda och följa upp är noggrant beskrivna i checklistan. 3.3 Södermanland Ja, skriftlig inrapportering årligen av skyddsronder och handlingsplaner enhetsvis som sammanställs i en rapport av HR Strateg i arbetsmiljöfrågor. Huvudskyddsombud och HR Strateg har årligen uppföljningsmöten i mindre grupper med cheferna gällande skyddsronderna och handlingsplanerna. 3.4 Uppsala Se bilaga.

7 4 3.5 Västernorrland Den metod som ska användas finns i den process som tagits fram gemensamt i Nordsam ( Vi är inne i ett arbete där vi ser över och styr upp arbetet i SAM. Efter att samverkansavtalet sas upp 2012 har en ny skyddskommitté tillsatts och nya riktlinjer tagits fram. Detta kommer innebära bättre insyn och uppföljning centralt i myndigheten för Västra Götaland Vi tolkar frågan som att det handlar om uppföljning av handlingsplaner/ åtgärder och dess resultat och inte uppföljning/revision av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar: Handlingsplan för arbetsmiljöarbetet är integrerad i myndighetens verksamhetsplan samt områdenas/avdelningarnas åtgärdsplaner vilka planeras och följs upp enligt det sedvanliga arbetet med verksamhetsplaneringen/uppföljning. Några områden/ avdelningar inom myndigheten har dessutom särskilda Arbetsmiljöhandlingsplaner som följs upp i LAMK. De protokoll som upprättas i såväl RAMK som LAMK utgör även de handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet. Uppföljning av dessa sker löpande vilket och ingår i mötesstrukturen på ett systematiskt sätt. Respektive LAMK följer upp arbetsmiljöarbetet utifrån de insatser som har varit planerade och aktuella inom polisområdet/avdelningen. Exempel på detta är att skyddsrondsprotokoll lyfts till kommittéerna och att arbetsmiljöstatistik över t ex tillbud, arbetsskador och sjukfrånvaro följs upp löpande. Vad gäller revision av det systematiska arbetsmiljöarbetets kvalité och effektivitet finns ingen enhetlig eller formaliserad metod inom myndigheten. Till viss del bevakas det systematiska arbetsmiljöarbetets kvalité och effektivitet inom ramen för den regionala arbetsmiljökommitténs arbete. 4. Hur följer myndighetens ledning upp arbetsmiljöarbetet? 4.1 Skåne Årligen i myndighetens samverkanskonferens se svar fråga 2 och löpande under året i samverkansgrupperna. 4.2 Stockholm I samband med utvecklingssamtalen mellan länspolismästaren och respektive distriktsoch avdelningschef ska cheferna för dessa organisationsenheter redovisa hur de arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete inom sitt ansvarsområde.

8 5 4.3 Södermanland Genom arbetet i Personal- och arbetsmiljögruppen (POAG) där HR-direktör är ordförande och i det operativa ledningsmötet (OPA-ledning). POAG är en partsammansatt grupp enligt myndighetens samverkansavtal där HR-Strateg i arbetsmiljöfrågor är föredragande och huvudskyddsombud (HSO) ingår. På OPAledning är arbetsmiljöfrågorna en fast punkt på dagordningen. Där ingår HSO. 4.4 Uppsala Uppföljning sker till stor del i skyddskommittén som leds av Stabschefen. Stabschefen och HR-chef föredrar för ledningen. 4.5 Västernorrland Länspolismästaren är ordförande i myndighetens skyddskommitté. Här redovisas pågående arbetsmiljöarbete från våra avdelningar och närpolisområden samt de grupper som finns, exempelvis lokalförsörjningsgrupp. Utöver detta redovisas statistik från företagshälsovård, sjukstatistik mm. I övrigt se fråga Västra Götaland Uppföljning sker i den regionala arbetsmiljökommittén genom uppföljning av protokoll, beslut och upprättande av en s k verksamhetsberättelse. Biträdande Länspolismästare är ordförande i den regionala arbetsmiljökommittén och genom honom hålls myndighetsledningen uppdaterad. 5. Beskriv hur myndigheten i praktiken följer upp tillbud resp. arbetsskador (8 AFS 2001:1)? Bifoga rutin eller hänvisning till Intrapolis. (11 AFS 2001:1). 5.1 Skåne I praktiken följer varje avdelning upp arbetsskador och tillbud samt sjukfrånvaron regelbundet på sina samverkansmöten. HSO representant redovisar statistik och redogör för de tillbud och a-skador som inte handlagts. I myndighetens Centrala Samverkansgrupp redovisar myndighetens arbetsmiljösamordnare två gånger per år myndighetens totala anmälningar av arbetsskador och tillbud samt sjukfrånvaron. Utifrån denna redovisning kan det bli aktuellt att arbeta vidare med någon företeelse som t ex framtagande av gemensamma rutiner utrustning etc. 5.2 Stockholm I praktiken följs tillbud och arbetsskador upp genom tertialvisa styrkort utifrån uppgifter i LISA-systemet av personal- och utvecklingsavdelningen och redovisas för myndighetens administrativa ledningsgrupp. Styrkorten distribueras till myndighetens

9 6 administrativa chefer och till arbetsmiljöhandläggare/motsvarande ute i linjeorganisationen. De lokala arbetsmiljöhandläggarna/motsvarande har till uppgift att kontrollera kvalitén i de förbyggande åtgärderna som lagts in i handlingsplaner, uppmana chefer att göra en notering i handlingsplanen när en åtgärd är genomförd samt kontakta de chefer som inte har skött denna arbetsuppgift. 5.3 Södermanland Respektive arbetsmiljöansvarig chef följer upp sina tillbud och arbetsskador. Rutin och handledning i LISA-ärenden bifogas. HSO och LISA administratör avrapporterar i POAG. Händelser i arbetsskadesystemet återkopplas till utbildningssystemet och ansvarig person för samordning av utbildning gör förändringar av innehållet i specifika utbildningar för att minska risken för skador/ohälsa i framtiden. 5.4 Uppsala Staben bistår de strategiska och indirekta cheferna med att regelbundet ta fram underlag inför de samverkansmöten som genomförs. Staben personal har i uppdrag att övergripande följa upp att myndighetens chefer är aktiva i de tillbud och skador som finns och följer upp beslutade insatser osv. Stabschefen leder skyddskommittén och får regelbundet underlag från staben personal om vilken typ av tillbud och skador som sker samt om någon verksamhet eller organisatorisk enhet är extra utsatt/drabbad. 5.5 Västernorrland Tillbud och arbetsskador följs i de flesta fall upp på de sammöten (samverkansmöten arbetsgivare och skyddsombud) som genomförs regelbundet i myndighetens olika avdelningar och närpolisområden. Där går man igenom de Lisa-anmälningar som förekommit under perioden. Myndighetens arbetsmiljösamordnare går även in och gör vissa uppföljningar. Det handlar i praktiken om att se över det som anmäls och löpande avgöra om några insatser krävs. Uppföljningarna sker även mycket i den dagliga samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud. 5.6 Västra Götaland Rutinbeskrivning finns i myndighetens arbetsmiljöhandbok, pkt Vid de lokala arbetsmiljökommittéerna sker löpande redovisning och uppföljning av tillbud och arbetsskador, där varje enskilt fall tas upp. Den regionala arbetsmiljökommittén bevakar trender och tendenser vad gäller tillbud och arbetsskador generellt i myndigheten. 6. Hur handlägger myndigheten anmälan av mycket allvarliga arbetsskador och tillbud till Arbetsmiljöverket (2 arbetsmiljöförordningen 1977:166) i förhållande till hur registrering i LISA görs? Förklaring: Ca 40% av de mycket allvarliga tillbud

10 7 och skador inom alla polismyndigheter och SKL som registrerats i LISA under tre år saknar uppgift i LISA om att de har anmälts till Arbetsmiljöverket). 6.1 Skåne Rutiner för anmälan till Arbetsmiljöverket finns på Intrapolis i vår arbetsmiljöhandbok och under arbetsskador och tillbud. I denna info finns rutiner för hur man Webanmäler, vad som ska anmälas som 2 och att utredning ska göras. Rutinen att anmäla via Web platsen är ny sedan dec Diskrepans mellan antalet anmälda till AV och det antal som finns i LISA kan bl a bero på att medarbetarna tidigare själv kunde klassificera sitt tillbud och a-skada. Medarbetarna har inte alltid kunskap om 2 dvs vad som avses som mycket allvarligt utan gör sin egen tolkning och bedömning utifrån situationen för sin egen skada eller tillbud. Viss okunskap finns också hos cheferna som därmed inte gjort några ändringar i klassificeringen. Nu är det infört förändring i LISA och det är alltid ansvarig chef som ska klassificera. Kunskap till chefer om detta finns i våra rutiner, ingår som en del i vår arbetsmiljöutbildning och i den riktade LISA utbildningen till chefer. 6.2 Stockholm Personal- och utvecklingsavdelning har påpekat för Miljö-Data i ett tidigt skede, att det är olämpligt att klassificeringsfältet är öppet för anmälaren. Nu har den möjligheten tagits bort. Under de tillbuds- och arbetsskadeutbildningar som har genomförts för chefer och skyddsombud i myndigheten sedan 2009 har denna fråga alltid tagits upp. I checklistorna Tillbud och Arbetsskada framgår de olika momenten i chefernas hantering av tillbudet respektive arbetsskadan, bland annat anmälan om allvarligt tillbud och svårare personskada till Arbetsmiljöverket. 6.3 Södermanland Alla som klassas som allvarliga tillbud/arbetsskador enligt 2 arbetsmiljöförordningen i myndigheten anmäls till Arbetsmiljöverket. Det kan hända att en anställd vid anmälan av arbetsskada/tillbud fyller i klassningen som mycket allvarlig ( 2) och att chefer sedan missar att ta bort den även om de ansett att det inte varit ett allvarligare tillbud/arbetsskada enligt 2 Arbetsmiljöförordningen. Med de två separata handläggningar som finns idag, en anmälan till Arbetsmiljöverket av arbetsgivaren och en arbetsskadeanmälan i LISA gjord av den anställde kan det innebära att det blir en diskrepans. 6.4 Uppsala Se särskild redovisning av 2 anmälningar. 6.5 Västernorrland Myndigheten handlägger på vanligt sätt i Lisa. Kontakt tas med AV via hemsida, telefon eller e-post. Notering ska naturligtvis göras i Lisa efter kontakt med AV.

11 8 6.6 Västra Götaland Myndigheten har en skriftlig rutin för anmälan av allvarliga tillbud och arbetsskador. Myndigheten utgår dock inte från LISA-systemet i dessa ärenden eftersom anmälan till Arbetsmiljöverket ska ske skyndsamt och av chef. Det är medarbetaren som gör anmälan om tillbud/arbetsskada i LISA. I den utredning som sedan görs av chef och skyddsombud påförs om anmälan har gjorts till Arbetsmiljöverket som en efterkontroll. Myndigheten avser att se över denna rutin så att den fungerar optimalt. En ytterligare kommentar myndigheten vill göra är att det nu har skett en ändring i LISA som innebär att chefen klassificerar allvarlighetsgraden i LISA. Tidigare var det medarbetaren som gjorde detta vilket tenderade att höja allvarlighetsgraden eftersom varje medarbetare inte kan jämföra sin skada med andras och att varje skada känns allvarlig för den enskilde individen. Detta bör man ha i åtanke när man tittar på antalet AMF 2 anmälningar i relation till statistiken i LISA. 7. Har några brottsanmälningar avseende arbetsmiljöbrott inom den egna myndigheten gjorts under tiden den 1 juli juni 2013? Om ja, vilka? Om nej, varför? Se Riktlinjer för handläggning av arbetsmiljöbrott. Länk till Intrapolis: sam/riktlinjer%20och%20policyer/riktlinjer_samverkan_arbetsmiljobrott121118%20 _w.pdf 7.1 Skåne Polismyndigheten i Skåne har ca 5 brottsanmälningar per år utifrån brottskoderna : dödsfall, kroppsskada, sjukdom eller framkallande av fara för annan. Ingen av anmälningarna har lett till någon utredning av arbetsmiljöbrott. 7.2 Stockholm På sidan 6 i myndighetens checklista Arbetsskada framgår att en polisanmälan ska göras, när ett allvarligt tillbud eller en svårare personskada har inträffat. Hur väl detta efterföljs är svårt att säga. Försök har gjorts att ta ut statistik från RAR, men det går inte att separera arbetsmiljöbrott som anmälts mot andra arbetsgivare och arbetsmiljöbrott som anmälts mot myndigheten. Denna brist kan kanske åtgärdas på nationell nivå. 7.3 Södermanland Nej, har inte funnits någon anledning. 7.4 Uppsala Frågan är enligt myndighetens uppfattning till stora delar felställd. Inom Polisen gäller en ordning som innebär att Polismyndigheterna inte är behöriga att utreda brottsmisstankar

12 9 som avser myndighetens anställda. Istället utreds detta av en särskild verksamhet för interna utredningar. Förundersökningarna leds av särskilt utsedda åklagare. Polismyndigheterna ska ha rutiner för hur anmälan ska upprättas samt hur överlämnande ska ske till interna utredningar i dessa fall. Polismyndigheten i Uppsala län har särskilda rutiner för hur brottsanmälan ska gå till, när endera påstående om brott där våra anställda kan vara inblandade uppkommer eller i situationer då myndigheten själv bedömer att det finns anledning att underställa interna utredningar bedömningen om ett förfarande kan vara brottsligt. När det gäller kopplingen till arbetsmiljöarbetet har myndigheten särskilt identifierat de risker som förekommer vid framförande av myndighetens fordon. Detta mot bakgrund av att vi haft flera allvarliga tillbud och i några fall även arbetsskador som följd av olika typer av kollisioner i tjänsten. Vi har därför inrättat ett särskilt arbetsmiljöorgan kallat fordonskommissionen som går igenom varje sådan händelse. Vi har ändrat myndighetens tjänsteföreskrift på området och tar frågan på stort allvar. Samtliga händelser som utgör trafikolycka eller tillbud till sådana överlämnas enligt rutin till interna utredningar. Vanligtvis sker överlämnandet utan brottsrubricering. Istället används brottsrubricering uppskjuten i avvaktan på utredning. Interna utredningar är heller inte bundna av eventuell rubricering från Polismyndighet. De har rätt att och skyldighet att utreda alla brottsmisstankar som kan tänkas uppkomma. Genom att frågan nu ställts från er sida avser Polismyndigheten att uppmana de som kommer i kontakt med uppgiften att upprätta anmälan avseende eventuella brott som begåtts av polisanställda att uppmärksamma de situationer där fråga kan uppkomma om ett arbetsmiljöbrott kan antas ha ägt rum. 7.5 Västernorrland Inga anmälningar har gjorts vad vi känner till. Orsaken bör vara att det inte funnits anledning att anta att ett brott har begåtts. 7.6 Västra Götaland Det finns inga brottsanmälningar avseende arbetsmiljöbrott inom den egna myndigheten under den föreskrivna tiden. Vår bedömning är att myndigheten följer gällande regelverk för arbetsmiljö och säkerhet. 8. Hur bygger myndigheten på och uppdaterar de kunskaper (6 AFS 2001:1) som cheferna har fått i de nationella utbildningarna för direkta och indirekta chefer? Exempel: lokal arbetsmiljöutbildning, nyhetsinformation i arbetsmiljöfrågor, resultat av medarbetarenkäten och personalstatistik. Beskriv kort innehåll, omfattning, frekvens i aktiviteterna. Om inget sådant förekommer, varför? 8.1 Skåne Myndigheten genomför en tredagars arbetsmiljöutbildning för chefer/arbetsledare och skyddsombud 4-6 tillfällen per år utifrån behov. Arbetsmiljösamordnare informerar om aktuella och pågående arbetsmiljöfrågor vid avdelningarnas samverkansmöten och

13 10 den centrala samverkansgruppen, informerar på Intrapolis samt ansvarar för informationen i vår Arbetsmiljöhandbok. Vad gäller medarbetarenkäten har specifika instruktioner gått ut till alla avdelningar tillsammans med avdelningens och myndighetens resultat. NMI resultat och därtill avdelningens åtgärder ska kopplas samman med övrigt arbetsmiljöarbete och ingå i respektive avdelnings handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete. Avdelningarnas handlingsplaner för systematiskt arbetsmiljöarbete ska nu redovisas till myndighetens styrgrupp utifrån resultat NMI och åtgärder man avser att vidta. Arbetet med medarbetarenkäten ska vara en del av det fortsatta arbetsmiljöarbetet under 2014 och Stockholm Personal- och utvecklingsavdelningens roll och inriktning har förändrats i samband med de organisationsförändringar som under det senaste året har genomförts på avdelningen. Avdelningen arbetar mer strategiskt och mycket av informations- och utbildningsansvaret har överlämnats åt lokalokala krafter. I en stor myndighet är det viktigt att de som arbetar med lokallokala arbetsmiljöfrågor känner väl till distriktet eller avdelningen och de specifika problem eller företeelser som förekommer där. Sektionen Arbetsgivarstöd har kontinuerliga nätverksmöten med arbetsmiljöhandläggare/motsvarande inom linjeorganisationen. Under träffarna ger arbetsmiljösamordnarna från personal- och utvecklingsavdelningen information om nyheter, och respektive distrikts-/avdelningsrepresentant kan lyfta upp aktuella frågor till diskussion. Ansvaret för medarbetarundersökningens resultat och det efterföljande arbetet har till stora delar delegerats till distrikt och avdelningar. Stockholms chefsintroduktion som genomförs varje vår och höst i personal- och utvecklingsavdelningens regi omfattar även arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljösamordnarna på personal- och utvecklingsavdelningen har utbildat lokallokala instruktörer arbetsmiljöhandläggare/motsvarande - som ska ta över tillbuds- och arbetsskadeutbildningarna från avdelningens arbetsmiljösamordnare. 8.3 Södermanland Gemensam utbildning genomförs vartannat år i myndigheten för chefer och skyddsombud. Information ges på Intrapolis och via mail till chefer när det kommer nya eller reviderade policy och riktlinjer. Nyheter inom arbetsmiljöområdet tas upp vid de årliga uppföljningsmötena med chefer som genomförs av HR Strateg och HSO. Seminarium genomförs för chefer kring NMI och skriftligt stödmaterial för arbetet med resultatet av NMI skickas ut till cheferna.

14 Uppsala Resultat av medarbetarenkäten och struktur för hur cheferna ska jobba med resultatet finns. Den handlingsplan som tas fram för varje enhet är en del av det fortlöpande arbetet på enheten beträffande både verksamhet och arbetsmiljö. fortlöpande stöd kring rehabilitering, tillbud och arbetsskador erbjuds chefer via staben personal. Myndighetsomfattande utbildning kring systematiskt arbetsmiljöarbete har genomförts med cheferna under Västernorrland Under den senaste 3-årsperioden har lokal arbetsmiljöutbildning i SAM hållits, liksom skyddsombudsutbildning tillsammans med arbetsledare, vilket är tänkt att vara en årligen återkommande aktivitet. HR-chef och arbetsmiljösamordnare deltar regelbundet i chefsgruppsmöten (äger rum en gång/mån) och för fram aktuell information inom området. Resultat av medarbetarenkäten redovisas på alla nivåer, liksom styrdokument som exempelvis medarbetarpolicyn. 8.6 Västra Götaland Grundläggande arbetsmiljöutbildning genomförs för nya chefer och skyddsombud. För närvarande omfattar utbildningen två heldagar. En reguljär utbildning i seminarieform Chef i vardagen tar upp aktuella teman för chefer under heldagar för chefer. Teman som berör arbetsmiljöområdet är arbetsanpassning och rehabilitering, svåra samtal samt arbetsrätt och förhandling. Polisområdena/avdelningarna arrangerar seminariedagar med arbetsmiljötema. Arbetsmiljöstatistik levereras till områdena och tas upp i lokal/regional arbetsmiljökommitté. HR-enheten har etablerat ett myndighetsövergripande nätverk för handläggare för HR/Arbetsmiljö/Utbildning vid områdenas/avdelningarnas staber för att de i sin tur ska kunna uppdatera/säkerställa chefernas arbetsmiljökunskap. 9. Använder myndighetens chefer det självstudiematerial om arbetsmiljö (6 AFS 2001:1) för nya skyddsombud som finns på Intrapolis? Om cheferna inte använder det, varför? Länk till Intrapolis: dokument1/dokumenttyper/handbockerlathundarchecklistor/dokument/01- Nationell/Handbocker/Dokumenthandb/Arbetsmiljoutbildning_skyddsombud/ 9.1 Skåne Vet inte hur frekvent detta material används och därför avvaktar vi detta svar till videokonferensen.

15 Stockholm Okänt. Det är troligt att myndighetens 14 checklistor inom arbetsmiljö är ett tillräckligt stöd för myndighetens chefer. I samband med den genomlysning av personal- och utvecklingsavdelningen som genomfördes under 2011 framgick att myndighetens chefer och arbetsledare var mycket nöjda med det stöd de får genom checklistorna. En pilotomgång av en ny arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud ska genomföras under hösten 2013, med mål att flera utbildningar ska kunna genomföras under Utbildningen genomförs i samverkan med skyddsorganisationen. 9.3 Södermanland Nej, materialet är för omfattande och tungarbetat. Skyddsorganisationen har försökt få skyddsombuden att använda det utan framgång. Inget aktivt arbete har bedrivits från myndighetens sida för att få chefer att använda det. 9.4 Uppsala Det är inget som myndigheten tänkt på att hänvisa cheferna att använda sig av. Myndigheten vet inte om någon chef gör det. 9.5 Västernorrland Vet inte i vilken utsträckning det används. Vår bedömning är dock att det används i liten utsträckning. Troligen pga. att den inte är känd av alla. Myndigheten har inte gjort någon satsning på detta. 9.6 Västra Götaland Det är oklart i vilken omfattning cheferna använder det men vår bedömning är att materialet inte används. Materialet tilltalar inte chefer eftersom det är riktat till skyddsombud. I de nationella chefsutbildningarna tas arbetsmiljöfrågorna upp i självstudieform vilket inte motiverar chefer åta sig ytterligare ett självstudiematerial. Vår bedömning är också att inte heller skyddsombud använder materialet i någon större omfattning. Anledningen till det är sannolikt att det vid arbetsmiljöutbildning finns behov av att ställa frågor, diskutera och få mer kunskap om verksamhetsnära arbetsmiljöfrågor/rutiner. 10. Har myndigheten en rutin eller rekommendation för hur chefer ska inhämta och använda information om sjukfrånvaro, arbetsskador och medarbetarenkät(6 AFS 2001:1)? Om ja, beskriv kort hur det går till. Om nej, varför? 10.1 Skåne

16 13 Det åligger alla chefer som har ett arbetsmiljöansvar att arbeta aktivt med dessa frågor i enlighet med de fördelade uppgifterna. I myndighetens arbetsmiljöhandbok finns myndighetens rutiner rörande bl a rehabilitering, arbetsskador och tillbud. Gällande medarbetarenkäten se svar fråga Stockholm Se ovanstående svar! 10.3 Södermanland Skriftlig Rutin och handledning i LISA ärenden och Riktlinje för rehabilitering och arbetsanpassning. Skriftligt material för att diskutera resultatet av NMI på APT Uppsala Nej, ingen rutin. Dock får cheferna som önskar det genomgång av Palasso och LISA via Staben personal. Staben ger regelbundet stöd till chefer kring arbetet med sjukfrånvaro och arbetsskador i samband med rehabilitering eller förebyggande insatser. Staben personal deltar på de samverkansmöten som olika nivåer av chefer har som stöd till cheferna. Medarbetarenkäten genomförs så sällan att den hanteras i särskild ordning med skriftlig information och stöd från Staben personal samt via stöd från överordnad chef till underordnad chef. Stöd för genomgång av resultat erbjuds till cheferna Västernorrland Vad man bör titta på finns beskrivet i Nordsams gemensamma process för SAM. Behöver man hjälp med att få fram viss information finns HR-enheten som stöd Västra Götaland Respektive lokal arbetsmiljökommitté redovisar och går igenom sjukfrånvaro och arbetsskador. HR-enhet och/eller lokal arbetsmiljöhandläggare tar fram uppgifterna. Vad gäller Medarbetarenkäten/NMI finns en kommunikationsplan för implementeringen. HR har genomfört besök i områdenas/avdelningarnas ledningsgrupper och på olika sätt spridit information om NMI-resultatet och vilka verktyg som finns för att arbeta med resultaten och upprätta handlingsplaner. Detta har skett under våren Myndigheten har även bildat en arbetsgrupp med representanter från olika delar av verksamheten som under hösten följt arbetet i organisationen samt identifierat fokusområden för myndigheten som helhet. Dessa fokusområden kommer att ingå i verksamhetsplan Utöver detta följer LAMK samt RAMK upp arbetet med medarbetarenkäten.

17 14 Cheferna får också stöd från HR avseende genomförande och arbete med den Balansprofil som genomförs i myndigheten. 11. Hur får arbetstagarna kunskap om arbetet, om risker i arbetsmiljön och om handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet (7 AFS 2001:1)? 11.1 Skåne Arbetstagarnas kunskap om risker i arbetsmiljön ser olika ut i vår verksamhet. Det fungerar både bra och dåligt. På vissa enheter diskuteras detta ofta och riskbedömningar görs medan det fungerar sämre på andra enheter. Avdelningarnas handlingsplan ska kommuniceras ut till alla medarbetare via APT grupperna så att alla arbetar för samma mål. Eftersom vår bilaga för samverkansavtal nyligen reviderats har inte alla förändringar hunnit genomföras fullt ut i avdelningarna. Flertalet avdelningar har under 2013 planerat för åtgärder som syftar till att ge alla medarbetare kunskap och information om handlingsplan och åtgärder Stockholm Chefers och arbetsledares ansvar gentemot sina medarbetare rörande dessa frågor information om risker i arbetsmiljön och framtagande av handlingsplaner - framgår tydligt i myndighetens checklistor inom arbetsmiljöområdet. Nya medarbetare, polisaspiranter och civilanställda får information om detta i samband med en introduktionsutbildning Södermanland Genom introduktion i arbetet. Myndighetens samverkansavtal innebär ett aktivt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöfrågor tas upp vid utvecklingssamtalen. Arbetsmiljö är en punkt på dagordningen vid APT. Personal- och arbetsmiljögruppen (POAG) är ett myndighetsövergripande samverkans forum för arbetsmiljöfrågor. Riskbedömningar görs i det dagliga arbetet tillsammans med personalen eller i samverkan vid förändringar av verksamheten. Genom information på Intra polis om nyheter på arbetsmiljöområdet. Information från LISA- anmälningar används i blockutbildningen för att förhindra ohälsa och olycksfall. Genom arbetsanvisningar för specifika områden som hantering av explosiva varor. Genom riktad utbildning som utbildning i kemiska arbetsmiljörisker när personalen Intern service övergick till Polisområdena från Förvaltningsavdelningen.

18 Uppsala Varje avdelningschef/motsvarande ansvarar för att varje medarbetare erhåller adekvat introduktion och för närmaste chef innebär det att gå igenom arbetsuppgifter, utrustning, metoder, rutiner, anvisningar, risker, information om var information finns osv. Skyddsronder genomförs och följs upp med enheterna. Arbetsmiljö är en stående punkt på dagordningen på såväl APT som samverkansmöten. Protokoll från samverkansmöten, skyddskommitté och ledningsmöten finns tillgängliga att ta del av för den som är intresserad Västernorrland Arbetsplatsträffar, utsättningar, gruppmöten men också via intrapolis och e-post Västra Götaland Vid utbildningar (ex taktisk konflikthantering) Vid utsättningar I samband med rekrytering och introduktion Vid utvecklingssamtal diskuteras arbetsmiljön och chef följer upp kompetensbehovet hos medarbetaren Vid den myndighetsgemensamma introduktion för nyanställda lämnas arbetsmiljöinformation Arbetsmiljöinformation riktad till medarbetare publiceras på Intrapolis samt i Arbetsmiljöhandboken Vad gäller handlingsplaner tas det upp i de lokala arbetsmiljökommittéerna och sprids via linje, fackliga organisationer och skyddsombud. I arbetet med NMI:n tas handlingsplanerna upp på enhetsmöten/apt.

19 1 Bilaga 3 Rikspolisstyrelsen Dnr A /2013 Saknr 128 Svar på fördjupningsfrågor i studien avseende systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL enligt Rikspolisstyrelsens strategiska tillsynsplan för år 2013 (VLK /12). Frågorna avser Arbetsmiljöverkets inspektioner avseende hot och våld inom ramen för projektet Tryggare arbetsmiljö för tjänstemän vid myndighetsutövning. 1. Vilka förändringar har myndigheten genomfört som en följd av Arbetsmiljöverkets inspektion av hot- och våldssituationer vid polismyndigheten? Om inga förändringar har genomförts, varför? 1.1 Jämtland 1.2 Norrbotten Lokala rutinbeskrivningar är framtagna. Myndigheten har inrättat en personsäkerhetsgrupp i form av ett projekt ASTRID i syfte att utveckla

20 2 brottsoffersamordningen med särskilt avsatta resurser. Projektet/personsäkerhetsgruppen ska permanentas och rekrytering pågår. PUMA nr: V Skåne Översyn av våra rutiner vid hot och våld (Arbetsmiljöhandboken i myndigheten) hade påbörjats när inspektionerna inleddes. Detta arbete är nu färdigställt och ska redovisas till myndighetens Centrala Samverkansgrupp. Alla APT grupper har under våren 2013 diskuterat hot och våld som ett tema på sina respektive APT utifrån ett diskussionsunderlag som finns på Intrapolis (samverkan/ämne för verksamhetsutveckling). Resultatet från APT gruppernas diskussioner ska kortfattat redovisas i respektive avdelnings handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete 2013 utifrån behov av åtgärder som framkommit. I samband att vår reviderade ruiner för hot och våld är klara kommer information att ges till chefer som ska ta upp detta i APT grupperna Bifogat vårt svar till Arbetsmiljöverket gjorde Myndigheten en kartläggning/riskbedömning avseende alla funktioners risk att i sitt arbete utsättas för hot och våld. Riskbedömningen ska ingå i arbetsmiljöhandboken tillsammans med våra rutiner för hot och våld En översyn av myndighetens förhörsrum pågår utifrån de brister som framkom vid inspektionerna. Översynen ska även innefatta förslag till myndighets gemensammariktlinjer för förhörsrum. Resultat av översynen och förslag till riktlinjer ska redovisas till Centrala Samverkansgruppen i december Inledningsvis gjordes även en jämförelse mellan K- anmälningar innefattat våldsamt motstånd, våld mot tjänsteman och LISA anmälningar hot och våld. I vår jämförelse kunde vi konstatera att det finns en stor diskrepans mellan antalet LISA anmälningar och antalet K-anmälningar. 1.4 Västerbotten Myndigheten har sedan 2008 bra rutiner för hot och våld mot medarbetare. Rutinerna kommer att revideras under hösten med anledning av att verksamhetsskyddets roll måste blir tydligare. Vidare ska dessa rutiner bli mer lättillgängliga för medarbetarna. 1.5 Västernorrland Arbetsmiljöverket genomförde inspektioner vid varje närpolisområde utom ett och tittade i huvudsak på hot- och våldssituationer för civilanställda. Inspektionerna ledde till olika åtgärder. I stor utsträckning handlade det om skrivna arbetsrutiner, men också om utbildning i konflikthantering, säkrare möblering mm.

21 3 2. Vad har myndigheten gjort för att efter Arbetsmiljöverkets inspektion öka arbetstagarnas kunskap om hot- och våldssituationer vid tjänsteutövningen? Om inget har gjorts, varför? 2.1 Jämtland 2.2 Norrbotten Ansvariga för projektet/personsäkerhetsgruppen har haft föreläsningar vid enheternas APT om de lokala rutinbeskrivningarna. 2.3 Skåne Diskussionsunderlag till APT grupperna. I övrigt se svar fråga Västerbotten Polismyndigheten har genomfört följande: - I samband med introduktion av nya medarbetare erhåller deltagarna en föreläsning av myndighetens expert i området (Frida Kröger-Nygren). Innehållet i föreläsningen är teori om våld och hot, hur man praktiskt ska gå tillväga vid hot och våld om man blir utsatt, förebyggande åtgärder för att undvika situationer om våld och hot. Deltagarna får också information om åtgärder i det fall man blir utsatt för våld eller hot. - Myndigheten har även bedrivit föreläsning för redan befintlig personal enligt ovan. - Vid en chefskonferens erhöll cheferna föreläsning om hot och våld enligt ovan, där även deras roll som chef belystes.

22 4 - Myndigheten har även genom en enkät kartlagt förekomst av hot och våld samt konsekvenser av hot och våld. Kartläggningen medförde att en student vid Mitt Universitetet skrev en uppsatts i ämnet. 2.5 Västernorrland Arbetet i sig har gett en ökad kunskap och man har gått igenom resultatet vid APT. I de nya skriftliga arbetsrutinerna finns också inbyggt rutiner för uppföljning och avstämning vid vissa tidpunkter.

23 1 Rikspolisstyrelsen Bilaga Dnr A /2013 Saknr 128 Svar på fördjupningsfrågor i studien avseende systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL enligt Rikspolisstyrelsens strategiska tillsynsplan för år 2013 (VLK /12). Frågorna avser myndighetens rapportering i arbetsskadesystemet LISA. 1. Myndigheten har under tiden den 1 juli juni 2013 i LISA rapporterat ett antal mycket allvarliga händelser i LISA men i LISA angett att endast en mindre andel har anmälts till Arbetsmiljöverket (AV). Vad är förklaringen? 1.1 Norrbotten Vi har uppmärksammat bristande rutiner gällande hanteringen av de ärendena i LISAsystemet. Under aktuell period finns sex arbetsskade- och tillbudsärenden rapporterade till AV, utöver det finns fyra arbetsskade- och tillbudsärenden som ska åtgärdas samt tre registrerade arbetsskade- och tillbudsärenden som ej kan klassas som mycket allvarliga. Anm. Från rapportören. Enligt utdrag ur AV:s diarium har 5 olycksfall och 5 tillbud anmälts till AV. Enligt uppgift i Lisa har 2 tillbud och 2 nollskador anmälts till AV. 1.2 Uppsala I Uppsala län har 5 arbetsskador och 1 tillbud anmälts som mycket allvarlig händelse ( 2) under tiden upprättats. Någon klar rutin för hur dessa ska hanteras har inte funnits. Fr.o.m har rutin upprättats och därefter har 2 arbetsskador anmälts som mycket allvarlig händelse ( 2). Dessa har anmälts till AV. Anm. Från rapportören. Enligt utdrag ur AV:s diarium har 4 olyckor och 10 tillbud anmälts till AV. Enligt uppgift i Lisa har 2 nollskador anmälts till AV. 1.3 Västernorrland I de flesta fall är händelserna anmälda till AV och man har antecknat i Lisa-ärendet och missat att notera/bocka i på handlingsplanen i LISA. I några fall är händelsen anmäld, men man har glömt att notera i LISA. I ett par fall har man missat anmälan.

24 2 Anm. Från rapportören. Enligt utdrag ur AV:s diarium har 12 olyckor och 10 tillbud anmälts till AV. Enligt uppgift i Lisa har 1 nollskada och 4 tillbud anmälts till AV. 2. Myndigheten har under tiden den 1 juli juni 2013 i LISA rapporterat några mycket allvarliga händelser som föranlett frånvaro, men inte noterat i LISA att någon anmälan alls har gjorts till Arbetsmiljöverket enligt 2 arbetsmiljöförordningen. Vad är förklaringen? 2.1 Norrbotten Det aktuella arbetsskadeärendet ska ses över. Anm. Rapportören. 6 mycket allvarliga händelser avs. skada med frånvaro har rapporterats i Lisa. 2.2 Uppsala Under angiven tid har ingen av de anmälda mycket allvarlig händelse ( 2) inneburit någon frånvaro vad vi kan se i vårt LISA system. Samtliga är Nollskador. Anm. Rapportören. 3 mycket allvarliga händelser avs. skada med frånvaro har rapporterats i Lisa. 2.3 Västernorrland Se svar på fråga 1. Anm. Rapportören. 8 mycket allvarliga händelser avs. skada med frånvaro har rapporterats i Lisa.

25 Rikspolisstyrelsen Bilaga Dnr A /2013 Saknr 128 Polismyndigheten i Stockholms län Kopia: HR-chef Fördjupningsfrågor i studien avseende systematiskt arbetsmiljöarbete vid polismyndigheterna och SKL enligt Rikspolisstyrelsens strategiska tillsynsplan för år 2013 (VLK /12). Frågorna avser myndighetens rekommendation ang. brottsanmälningskod vid arbetsmiljöbrott Var vänlig skriv svar direkt efter frågorna! Skicka sedan myndighetens svar via epost till marie.micaux@polisen.se senast den 11 oktober Vänligen svara senast den 11 oktober 2013 via e- post till marie.micaux@polisen.se. 1. I myndighetens broschyr Checklista för chefer. Arbetsskada sidan 6 anges att en upprättad anmälan om arbetsplatsolycka ska kodas Brottsrubricering uppskjuten i avvaktan på utredning. Denna brottskod rekommenderas inte i Riktlinjer för handläggning av arbetsmiljöbrott, se Intrapolis. Vad är skälet till att myndigheten rekommenderar den? Svar: Enligt Marja Stenljung som var en av de som arbetade här då checklistorna skrevs så fick de information från de som arbetade med utredningar att man kunde använda brottskoden. Vi har redan kommit fram till att det generellt är en brist i myndigheten att det inte anmäls arbetsmiljöbrott i den egna myndigheten. Detta har resulterat i att vi under hösten har tagit med detta i utbildningarna vi håller och även tagit fram rätt brottsrubriceringar. På så vis förmedlas den kunskapen.

26 1 Bilaga 6 Rikspolisstyrelsen Dnr A /2013 Saknr 128 Tillsyn av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Polisen. 3.5 Statistik Arbetsskador och tillbud i LISA LISA-statstiken är indelad i tre grupper skada utan frånvaro (nollskada), d.v.s. arbetstagaren har inte varit frånvarande från arbetet p.g.a. skadan skada med frånvaro på grund av skadan tillbud, d.v.s. en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall Varje grupp är indelad i fyra kategorier, mycket allvarlig händelse som ska anmälas till Arbetsmiljöverket enligt 2 Arbetsmiljöförordningen, d.v.s. olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare. allvarlig händelse mindre allvarlig händelse kategori saknas Av anvisningarna till LISA har det till september 2013 framgått. att det är arbetstagaren som rapporterar i LISA men att han/hon ska göra klassificeringen i kategori tillsammans med chefen och/eller skyddsombudet. Det saknas kategori för 1025 nollskador, 426 skador med frånvaro och 582 tillbud, som anmälts i LISA under tiden den 1 juli 2010 till dem 30 juni Från oktober 2013 har anvisningarna ändrats så att det är chefen tillsammans med med medarbetare och skyddsombudet som klassar och kategoriserar händelserna. Under tiden den 1 juli 2010 till den 30 juni 2013 rapporterades totalt händelser i LISA av myndigheterna. Av dessa var händelser klassade som mycket allvarliga 1. Av de mycket allvarliga händelserna var 426 nollskador och 584 tillbud. 147 var skada med frånvaro och av dessa var 5 dödsfall. Tre av dödsfallen var fordonsolycka med notering att de har 1 Underbilaga 1.

27 2 anmälts till Arbetsmiljöverket och är avslutade. Två av dödsfallen saknar beskrivning av händelsen, är inte enl. LISA anmälda till Arbetsmiljöverket och ett har status ej åtgärdat och det andra under utredning. Relaterat till antalet årsarbetare den 31 december 2012 vid polismyndigheterna och SKL rapporterades 0,87 händelser respektive 0,05 mycket allvarliga händelser per årsarbetare sammanlagt under de tre åren. Flest rapporterade händelser totalt per årsarbetare under de tre åren hade Södermanland (1,18), Stockholm (1,15), Jämtland (1,02) och Västernorrland (1,0). Flest rapporterade mycket allvarliga händelser per årsarbetare under de tre åren totalt hade Stockholm (0,1), Västernorrland (0,09), Dalarna, Skåne, Uppsala och Västmanland (0,04). Lägst antal rapporterade händelser per årsarbetare under de tre åren totalt hade SKL (0,38), Blekinge (0,45), Gävleborg (0,53), Västerbotten (0,54) och Jönköping (0,57). Lägst antal rapporterade mycket allvarliga händelser per årsarbetare under de tre åren totalt hade Blekinge (0,00, dock 1 nollskada), Jönköping (0,01), SKL, Gävleborg, Kalmar, Kronoberg och Jämtland (0,02). Särskilt intressant för denna studie är kategorin mycket allvarlig händelse avseende de tre grupperna nollskada, skada med frånvaro och tillbud. Dessa händelser ska anmälas till Arbetsmiljöverket. I LISA kan en registrering göras av att anmälan till Arbetsmiljöverket har gjorts. Av de 1157 mycket allvarliga händelserna finns det notering i LISA om anmälan till Arbetsmiljöverket enligt 2 arbetsmiljöförordningen av 662 ärenden (57 %). Det finns också noteringar om att 598 allvarliga och 445 mindre allvarliga händelser samt 67 ej kategoriklassade händelser har anmälts till Arbetsmiljöverket. Totalt under de tre åren har enligt notering i LISA till Arbetsmiljöverket således anmälts händelser, ca 9 % av alla händelser. Arbetsmiljöverket har under samma tid diariefört sammanlagt 791 anmälningar från polismyndigheterna och SKL, 292 skador och 499 tillbud. Det finns således en skillnad mellan registreringen i LISA och inkomna anmälningar till Arbetsmiljöverket på nästan händelser. Störst andel anmälningar enligt LISA till Arbetsmiljöverket av mycket allvarliga händelser finns vid SKL (100 %, 4 anmälningar), Blekinge (100 %, 1 anmälan), Kronoberg (100 %, 7 anmälningar), Södermanland (94 %, 16 anmälningar) och Kalmar (80 %, 8 anmälningar). Lägst andel anmälningar av mycket allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket enligt notering i LISA finns i Uppsala (8 %, 2 anmälningar), Västernorrland (11 %, 5 anmälningar), Norrbotten (21 %, 4 anmälningar) och Örebro 24 %, 4 anmälningar). 147 mycket allvarliga händelser med skador med frånvaro rapporterades i LISA under treårsperioden. Av dessa anmäldes 76 (52 %) till Arbetsmiljöverket.

28 3 Flest antal mycket allvarliga händelser med frånvaro rapporterades i de tre största myndigheterna Stockholm, 66 skador, varav 40 anmäldes enligt registreringen i LISA till Arbetsmiljöverket, Skåne, 28 skador varav 10 anmäldes till Arbetsmiljöverket) samt Västra Götaland, 10 skador varav 6 anmäldes. Inga mycket allvarliga händelser med skador med frånvaro rapporterades av de tre minsta myndigheterna SKL, Blekinge och Jämtland. Inte heller Östergötland, den fjärde största myndigheten, rapporterade några sådana händelser. Övriga 15 myndigheter rapporterade i LISA under treårsperioden två till åtta mycket allvarliga händelser med frånvaro per myndighet. Av dessa anmälde Västernorrland (8), Norrbotten (6), Uppsala (3) och Halland (3) ingen händelse till Arbetsmiljöverket. Andelen rapporterade händelser i LISA 2 som kan relateras till den psykosociala arbetsmiljön eller organisationen (exkl. hot och våld) är totalt 943 (5 %) under hela treårsperioden. Typerna ej angiven händelse och övrigt utgör totalt (14 %) av de rapporterade händelserna. En förklaring kan vara att arbetssjukdom rapporteras i LISA utan angivande av händelse. En sammanslagning av rapporterade händelser i LISA avseende hot och våld under treårsperioden ger totalt (29 %). Övriga händelser rapporterade i LISA kan sammanfattas med att de härrör från den fysiska arbetsmiljön. Totalt är dessa (52 %). Årlig statistik för på nationell nivå har redovisats i arbetsmiljögruppen CESAM. Därvid har konstaterats att vad som skiljer Polisen från arbetsgivare i allmänhet är att det inom Polisen anmäls fler arbetsskador än tillbud. Enligt Arbetsmiljöverket bör det gå 10 tillbud per anmäld arbetsskada. Ordföranden underströk vikten av uppföljning av tillbud och arbetsskador. Arbetsmiljöbrott 2010 Det finns ingen statistik inom polisen över anmälda arbetsmiljöbrott som har skett inom polisen. 2 Underbilaga 2

29 4 Arbetsskador och tillbud i Arbetsmiljöverkets diarium Myndighet Skador Tillbud Totalt Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Västra Götaland Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland SKL Totalt

30 Myndighet Åa Alla anm Lisa i Antal skador/ å.a. Nollska da Anmälningar i Lisa Mycket allvarliga händelser redovisas. varav anm t AV % Skada m frånva ro vara v anm t AV % Tillbu d vara v anm t AV % Total t vara v anm t AV Bilaga 6 Underbilaga 1 % Antal mycket allv händ/å. a. Stockholm, Gotland , % % % % 0,10 V. Götaland , % % % % 0,03 Skåne , % % % % 0,04 Östergötland , % 0 0 0% % % 0,03 Halland , % 3 0 0% % % 0,03 Jönköping , % % % % 0,01 Västmanland , % % % % 0,04 Uppsala , % 3 0 0% 8 0 0% % 0,04 Örebro , % % % % 0,03 Södermanland , % % % % 0,03 Norrbotten , % 6 0 0% % % 0,03 Gävleborg , % % % % 0,02 Värmland , % % % % 0,03 Dalarna , % % % % 0,04 Västerbotten , % 0 0 0% 0 0 0% % 0,01 Västernorrland , % 8 0 0% % % 0,09 Kalmar , % % % % 0,02 Kronoberg , % % % % 0,02 Blekinge , % 0 0 0% 0 0 0% % 0,00 Jämtland , % 0 0 0% % % 0,02 SKL , % 0 0 0% % % 0,02 Totalt , % % % % 0,05