Årsredovisning. Linköpings kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2009 Linköpings kommun

2 Produktion: Grafisk produktion: Tryck: Omslagsbild: Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Johnny Dahlgren Grafisk Produktion AB AB Danagårds Grafiska Målning Förra ägarna 2009 (160 x 160 cm) av konstnären Peter Öhrnell (f 1957), verksam i Linköping Konstverket inköpt 2009 av Linköpings kommun via anslag från Stiftelsen Målarmästare David Anderssons fond 2

3 Årsredovisning 2009 Linköpings kommun Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Kommunens politiker 6 Förvaltningsberättelse Omvärld Konjukturen 7 Arbetsmarknad 7 Bostäder 8 Befolkning 8 Flyktingar 9 Kommunen och kommunens företag, sammanfattning 10 Kommunens organisation och styrning 12 Årets verksamhet Omsorg 14 Utbildning 17 Kultur- och fritidsverksamhet 22 Samhällsbyggnad, samhällsplanering, kollektivtrafik m.m. 22 Kommunens personal 25 Ekonomisk översikt för kommunen Ekonomisk analys 28 Avstämning av mål för god ekonomisk hushållning 37 Koncernen Linköpings kommun sammanställd redovisning 38 Resultaträkning 42 Balansräkning 43 Kassaflödesanalys 44 Driftredovisning styrelser och nämnder 45 Investeringsredovisning 48 Exploateringsredovisning 48 Noter till resultaträkning 49 Noter till balansräkning 52 Noter till kassaflödesanalys 59 Redovisningsprinciper 60 Årets verksamhet i kommunens företag 63 Kommunens övriga bolag, stiftelser och förbund som ej ingår i koncernen Linköpings Stadshus AB 80 Övrigt Revisorernas berättelse 84 Snabbfakta 85 3

4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Många positiva händelser, men också ett år präglat av internationell finanskris Linköping växer som aldrig förr. Under år 2009 ökade folkmängden rekordartat och vi blev mer än fler invånare. Så snabbt har aldrig folkmängden ökat tidigare. Linköping utvecklas nu allt tydligare till en stad med snabbare puls, en större mångfald av service och butiker och ett rikare utbud av kultur- och idrottsupplevelser. Hit flyttar många från andra delar av Sverige och från andra delar av världen. Allt fler söker sig också till Linköping för arbete, studier eller helt enkelt för att skapa sig en bra framtid. Snart passerar vi invånare. Linköping är inte bara Sveriges femte största stad utan tillsammans med Norrköping utgör vi hjärtat i den framväxande fjärde storstadsregionen. Visionen om Linköping invånare närmar sig allt snabbare. I en växande stad behövs ett allt större utbud av service, men också en framsynt stadsplanering. Här ingår ett rikt utbud av kommersiell service och en väl fungerande kommunal verksamhet. En växande befolkning behöver väl utbyggd barnomsorg och skolor med framgångsrik pedagogik. En växande befolkning behöver äldreomsorg och annan omsorgsverksamhet av god kvalitet. Nya bostäder behöver byggas och kollektivtrafik och annan infrastruktur behöver byggas ut. Det behövs satsningar för framtiden. Linköping fick under året motta utmärkelsen årets Stadskärna. Ett bra kvitto på vilken attraktiv stadskärna vi har. Nyckeln till den framgången är den nära samverkan mellan cityhandlarna, fastighetsägarna och kommunen. Det investeras för framtiden och det märks inte minst i stadskärnan. Under året nådde fotbollstjejerna i LFC en fantastisk framgång. LFC blev inte bara svenska mästare utan också dubbla Cupmästare. Inom lagidrotten i Linköping är detta den största framgången på minst 30 år. Den framgången var värd att fira. År 2009 har varit ett framgångsrikt år, men också ett besvärligt år som präglats av internationell finanskris. Den globala finanskrisens effekter nådde Sverige med betydande kraft. Linköping har klarat sig jämförelsevis bra, men också här har effekterna varit tydligt märkbara. Näringslivet har klarat sig jämförelsevis bra, men trots det har flera företag varslat eller genomfört personalminskningar. Som en följd av detta har arbetslösheten ökat. Som en direkt följd av den internationella finanskrisen skrevs de förväntade skatteintäkterna ned i alla Sveriges kommuner. Detta gäller också Linköping. Medarbetarna i kommunen har visat stort ansvar för att hantera de minskade resurserna. Visst har finanskrisens effekter märkts också i verksamheterna, men ofta har man förmått hantera situationen utan att de negativa effekterna blivit alltför påtagliga. Ett stort tack till alla medarbetare i kommunen för den insatsen. Nämnder och styrelser har också tagit stort ansvar under året och i stort sett samtliga nämnder har balans i ekonomin. Det ekonomiska läget ljusnar allt snabbare. Linköping är utan tvekan en av de kommuner i Sverige som står starkast nu när ekonomin vänder uppåt. Tidningen Kommunexperten skrev under år 2009 att Linköpings ekonomi utgör föredömet bland de större städerna. Standard & Poor s som granskat de större kommunala bolagen ger ett mycket gott betyg åt Stångåstaden, LKF och Tekniska Verken. Stadshus AB får betyget AA. Den starka kommunala ekonomin utgör en viktig grund för att kunna fortsätta att investera för framtidens Linköping. Investeringar för att möta den växande befolkningen, men också investeringar för tillväxt med en tydlig grön profil. Allians för Linköping har tagit ansvar för en välskött ekonomi. Det ansvaret kommer vi att fortsätta ta. Verksamheterna kommer i allt väsentligt att få disponera de överskott som uppkommit under året. Det ekonomiska läget ljusnar snabbare än vad vi tidigare antagit. Det innebär att resurser kan tillföras välfärdens kärna (förskola, skola, äldreomsorg och annan omsorgsverksamhet). Vid fullmäktiges sammanträde i mars 2010 föreslås 108 miljoner kronor att tillföras välfärdens kärna (utbildningsnämnderna och omsorgsnämnderna). 4

5 Linköpings kommun står också mycket väl rustat för att kunna betala ut framtida pensioner. Pensionsfonden uppgår nu till 1,2 miljarder kronor och det är en ökning med mer än 100,0 miljoner kronor under året. Det starka bokslutet medför att vi också kan reservera resurser för ytterligare satsningar på jobbarbetsmarknad-trygghet-ungdomar (27 mnkr), IT-infrastruktur (20 mnkr), kompetensutveckling (17 mnkr), miljöteknik/hälsans nya verktyg (HNV)/inkubatorverksamhet, etc. (17 mnkr) samt extra gatuunderhållsinsatser (17 mnkr). Det gångna året har varit framgångsrikt, men också besvärligt. Den internationella finanskrisens effekter nådde Linköping under året. Nu kan vi se hur det ekonomiska läget ljusnar allt snabbare. Vi kan fortsätta att investera för framtiden och samtidigt tillföra resurser till välfärdens kärna. Linköping är en stad som vi tillsammans kan vara stolta över. Ett stort tack till alla som på olika sätt har bidragit till att utveckla Linköping under det gångna året! Paul Lindvall (m) Kommunstyrelsens ordförande 5

6 Kommunens politiker Ann-Cathrine Hjerdt (m) borgmästare ordf. Kf Paul Lindvall (m) Kommunstyrelsens ordförande Muharrem Demirok (c) kommunalråd 1:e vice ordf KS Bengt Olsson (fp) kommunalråd Jan-Willy Andersson (kd) kommunalråd Lena Micko (s) Kommunalråd 2:e vice ordf KS Mats Johansson (s) kommunalråd Jakob Björneke (s) kommunalråd Annika Lillemets (mp) gruppledare Monika Ericsson (v) gruppledare 4

7 F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e Förvaltningsberättelsen omfattar kommunens samlade verksamhet. I årsredovisningen ingår en sammanställd redovisning som omfattar Linköpings kommun och koncernen Linköpings Stadshus AB. Interna poster mellan kommunen och ingående företag i Linköpings Stadshus AB elimineras. En mer utförlig beskrivning av kommunens verksamheter redovisas i Nämndernas verksamhetsberättelser som är en separat handling. Dessutom finns årsredovisningar för respektive bolag. Omvärld Konjunkturen Förutsättningarna för Linköpings kommuns ekonomiska utveckling styrs i hög grad av hur omvärlden utvecklas. Förra hösten kollapsade de finansiella marknaderna med ett ras i världshandeln och fallande produktion i de svenska företagen som följd var därför ett år som präglades av en osäker omvärld och snabba förändringar. Återhämtningen blev också ganska svag under 2009 även om det under senare delen av året har skett en omsvängning i hushållens och företagens förväntningar i positiv riktning. Den årliga skatteunderlagsutvecklingen för 2009 och 2010 beräknas bli nästan fyra procentenheter lägre än Det beror framförallt på färre arbetade timmar och lägre löneökningstakt i lågkonjunkturens spår Skatteunderlagsutveckling % 5,4 1,4 1,7 1,9 3,8 4,6 Arbetsmarknad Antalet sysselsatta minskade i landet med mellan december 2008 och december Antalet personer i åldrarna år ökade samtidigt med personer. Detta ger en nedgång för sysselsättningsgraden med 1,7 procentenheter till 63,7 procent. En stor del av nedgången har skett inom tillverkningsindustrin, men det finns tecken som visar att produktionen åter börjar öka. Även byggkonjunkturen tycks ha nått sin botten. Arbetslösheten ökar i Östergötland men länet har klarat sig lite bättre än riket i övrigt personer saknar arbete i december 2009 vilket är fler än för ett år sedan och 2010 förväntas inte bli mycket bättre. Arbetslösheten förväntas öka även under 2010 om än i långsammare takt jämfört med antal Antal varsel i E-län Antalet varsel har minskat under senare delen av 2009 och ökningen av antalet arbetslösa bromsar in enligt arbetsförmedlingen. Vidare står att läsa i arbetsförmedlingens rapport att enklare jobb försvinner och kraven på arbetssökandes kompetens kommer att öka. 7

8 Nedan redovisas arbetslöshetsutvecklingen i Linköpings kommun. Antalet arbetslösa har ökat med personer senaste året vilket är något långsammare än hela länets ökning som blev personer. Linköpings kommun svarade för 32 % av länets ökning vilket är mindre än de 38 % förvärvsarbetande som kommunen har i förhållande till hela länet. Genom att varje månad studera hur mycket arbetslösheten ökat senaste tolv månaderna ser man trenden för utvecklingen. Trenden för arbetslöshetsutvecklingen vände i december 2009 och detta innebär att ökningstakten börjat avta. Bostäder Nedgången för bostadsbyggandet i landet 2009 uppskattas ha gett en nedgång på ca 30 %. Återhämtningen i den svenska ekonomin börjar dock få effekt på byggandet, enligt senaste rapporten från Byggindustrierna och bedöms öka med 2 %. Antalet färdigställda lägenheter i Linköpings kommun blev preliminärt 494 lägenheter 2009 att jämföra med 569 lägenheter Den procentuella nedgången i Linköpings kommun blev ca 13 %. Med tanke på den kraftiga befolkningstillväxt som kommunen haft 2009 torde antalet lediga lägenheter vara rekordlågt. Bostadsbyggandet hotar att bli en hämsko för fortsatt hög befolkningstillväxt. Befolkning Folkmängden i landet ökade med personer En så stor ökning har bara noterats en gång tidigare, nämligen

9 Under 2009 invandrade personer till Sverige och har utvandrat. Största invandrargrupp är återinvandrade svenskar följt av irakier och somalier. Invandringen av irakier minskade dock med 29 % medan somalierna ökade med 70 %. Invandringen av somalier förväntas fortsätta att öka även under Utvandringen minskade med ca personer till under Av nedgången svarade svenska medborgare för ca personer. Bland utvandringsländerna har Norge och Finland dominerat såväl 2008 som 2009 och utvandringen har varit ungefär av samma omfattning båda åren. Utvandringen till Storbritannien och USA har däremot minskat med ca 700 per land. Att utvandringen minskat har troligen med konjunkturförsvagningen i världen att göra. Befolkningsökningen i Linköping står sig väl i jämförelse med andra kommuner och Linköping förstärker sin position som landets femte största kommun under Befolkningsutvecklingen i Linköpings kommun följer rikets mönster med en rekordartad tillväxt på personer till sammanlagt personer. Inflyttningen blev den högsta någonsin med personer och utvandringen blev den lägsta sedan 2004 med personer. Födelseöverskottet blev 597 vilket var den högsta siffran sedan Av kommunens folkökning på personer svarade utrikes födda för ca personer. Linköpings tätort ökade till ca personer och svarade för 78 % av kommunens totala befolkningstillväxt. Flyktingar För första gången sedan 2006 minskar antalet mottagna flyktingar i Linköpings kommun efter att ha ökat varje år mellan Antalet mottagna flyktingar har minskat från 652 till 578 individer senaste året. Flyktingarna från Somalia har dock mer än fördubblats från 117 till 237 individer mellan 2008 och Irakierna däremot har minskat från 383 till 305 individer. Från övriga länder har mottagandet minskat kraftigt från 152 till 36 individer. För första gången under perioden är kvinnorna 2009 i majoritet bland mottagna flyktingar i Linköpings kommun. Den ökningen sammanfaller med ökat mottagande av anknytningsflyktingar och ökat mottagande av barn. Anknytningsflyktingarna ökade från 212 till 299 individer senaste året medan alla andra kategorier minskade. Andelen barn och ungdomar i åldern 0-19 år ökade från 45 % till 51 % av alla mottagna flyktingkategorier

10 Kommunen och kommunens företag, sammanfattning Sammanfattning koncernen Kommunkoncernens samlade resultat efter finansiella poster var positivt och uppgick till 777 mnkr, motsvarande resultat förra året var 367 mnkr, vilket innebär en förbättring med 410 mnkr. Årets resultat efter skatter uppgick till 671 mnkr (494 mnkr). Det förbättrade resultatet på 177 mnkr förklaras bland annat av lägre finansiella kostnader samt återföring av tidigare gjorda nedskrivningar av pensionsmedelsplaceringar. Omsättningen i koncernbokslutet uppgick till mnkr vilket är en ökning med 265 mnkr jämfört med föregående år. Årets investeringar uppgick till mnkr (1 499 mnkr). Tekniska Verken-koncernen investerade mest och deras andel av investeringarna uppgick till 35 %. Kommunkoncernens balansomslutning har ökat med 20 % jämfört med 2008 och uppgick till mnkr. Eget kapital uppgick den 31 december 2009 till mnkr, vilket är en ökning med 672 mnkr eller 15 % jämfört med föregående år. Trots det har soliditeten försämrats från 22,4 % till 21,4 %, en försämring som bland annat beror på omvandling av interna reverslån till externa lån och placeringar. Denna omvandling har påverkat både de finansiella tillgångarna och de långfristiga skulderna, som har ökat. Tidigare eliminerades reverslånen på både tillgångs- och skuldsidan som interna poster i koncernbokslutet men är nu externa poster och ingår i koncernbokslutet. Koncernens totala borgensåtagande uppgick den 31 december 2009 till 102 mnkr, vilket är en minskning med 5 mnkr jämfört med föregående år. Koncernens och kommunens resultat efter finansiella poster , mnkr Koncernen Kommunen År Sammanfattning kommunen Linköpings kommun redovisar ett positivt resultat på 360 mnkr. I tertialrapporten för april prognostiserades ett underskott på 30 mnkr och i delårsrapporten per den 31 augusti ett överskott på 185 mnkr. I den sista prognosen, per den 31 oktober, beräknades överskottet bli 249 mnkr. Några faktorer som påverkat resultatet och som inte var kända då april-prognosen upprättades är bland annat höjda marknadsvärden på pensionsmedelsplaceringarna vilket möjliggjort återföring av tidigare gjorda nedskrivningar för pensionsmedelsförvaltningen (89 mnkr), reavinster vid försäljning av tomträtter (70 mnkr), sänkta arbetsgivaravgifter (avtalsförsäkringar - 38 mnkr) förändrade skatteprognoser (20 mnkr) samt engångsutdelning från SKL (8 mnkr). Dessutom har kommunen infört tillfälliga resultathanteringsregler för enheter och nämnder som inneburit incitament till besparingar över årsskiftet. Omsättningen för Linköpings kommun uppgick till nästan 7 miljarder kronor, vilket motsvarar kr per invånare. 10

11 Under såväl 2007 som 2008 ökade verksamhetens nettokostnader mer än skatteintäkter, utjämning och finansnetto, men för 2009 har utvecklingen varit den motsatta. Verksamhetens nettokostnader har bara ökat med 0,7 % medan skatteintäkter, utjämning och finansnetto ökade med 2,7 %. Omsättningen för Linköpings kommun var mnkr under 2009 vilket innebär en ökning med 2,7 % jämfört med 2008 och motsvarar kr per invånare. Av detta finansierades mnkr eller kr per invånare med skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Investeringarna uppgick till 173 mnkr, vilket är mer än avskrivningarna som uppgick till 105 mnkr, inklusive nedskrivning av fastigheter med 27 mnkr, men samtidigt 107 mnkr mindre än den budgeterade investeringsramen på 280 mnkr. Likvida medel har ökat med 491 mnkr jämfört med föregående år och uppgick den 31 december till 702 mnkr. Det bokförda värdet för pensionsmedelsplaceringarna uppgick vid årsskiftet till mnkr. Marknadsvärdet uppgick till mnkr, vilket motsvarar drygt 41 % av pensionsskulden. Kommunens soliditet uppgår till 55 % vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2008, men om Linköping skulle ha redovisat intjänade pensioner före 1998 som en ansvarsförbindelse istället för som en avsättning hade soliditeten uppgått till 71 %. Det totala antalet medarbetare har ökat med 80 personer jämfört med föregående år och uppgår till personer. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 39 och antalet visstidsanställda med 41. Antalet årsarbetare har ökat med 110 till årsarbetare. Ökningen kan bland annat förklaras med fler anställda inom Utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningen på grund av Förskolelyftet samt fler anställda inom kommunens utförarorganisation LeanLink på grund av återtagande av verksamhet i samband med upphandlingar. Den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid är 5,0 % vilket är en minskning med 0,3 procentandelar jämfört med föregående år. Kronor 25,00 Så här används 100 kr av kommunalskatten 21,57 20,00 16,70 15,00 14,76 10,00 9,93 6,69 7,54 5,00 4,15 3,77 3,88 4,70 0,00 0,22 1,59 1,90 1,59 1,17 11

12 Kommunens organisation och styrning Kommunfullmäktige är Linköpings kommuns högsta beslutande organ. De 79 ledamöterna utses efter allmänna val som genomförs samtidigt som riksdags- och landstingsvalen. Vid det senaste valet i september 2006 uppgick valdeltagandet till 82,6 %. Moderaterna, folkpartiet, centern och kristdemokraterna fick majoritet i kommunfullmäktige med 40 mandat mot oppositionens 39 mandat. Majoriteten styr sedan 2007 kommunen under begreppet Allians för Linköping. Alliansens ledord är: Ett friare Linköping Ett tryggare Linköping Ett företagsammare Linköping Ett grönare Linköping Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar i frågor av större vikt och i frågor av principiellt intresse. Kommunfullmäktiges möten är öppna för allmänheten. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna (s) 29 Moderaterna (m) 21 Folkpartiet (fp) 7 Centerpartiet (c) 6 Kristdemokraterna (kd) 6 Miljöpartiet (mp) 6 Vänsterpartiet (v) 6 Totalt 79 1 Till fullmäktiges uppgifter hör att styra med hjälp av att fastställda mål, anvisa medel och utvärdera den kommunala verksamheten. 1 Av de totalt 79 ledamöterna är 36 kvinnor och 43 män. 12

13 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med uppdrag att leda och samordna styrningen av den kommunala verksamheten. Styrelsen har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen samordnar, leder och styr den kommunala verksamheten. Styrelsen är beredningsorgan till kommunfullmäktige och "ägarföreträdare" för kommunens totala verksamhet, oavsett i vilken form den utövas. Kommunstyrelsens arbete innefattar till största delen frågor kring övergripande ställningstaganden och utformande av policies. Kommunens nämnder och styrelser Politiskt tillsatta nämnder och styrelser ansvarar för den löpande verksamheten och fattar beslut i tillhörande frågor. Varje nämnd formulerar och beslutar om mål inom sitt verksamhetsuppdrag. Målen ska vara mätbara och uppföljningsbara. Nämnderna har också ett ekonomiskt ansvar för sin verksamhet. Kommunen har enligt lag skyldighet att tillhandahålla viss verksamhet och service till kommunmedborgarna. Att kommunen har ansvar för en verksamhet innebär dock inte att kommunen själv är skyldig att utföra verksamheten. Verksamheten kan utföras av kommunen, av kommunala bolag, av stiftelser eller av olika privata utförare. I Linköpings kommun utförs en förhållandevis stor andel av verksamheten av privata utförare. I diagrammet nedan redovisas hur stor andel av ett antal olika verksamheter som utförs av en kommunal utförare respektive någon annan privat utförare. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% Kommunen Annan 10,0% 0,0% Kommunens styrprocess Majoritetens programförklaring Inför varje ny mandatperiod formulerar tillträdande majoritet ett politiskt program som redovisar vad man vill åstadkomma under den kommande mandatperioden. Strategisk plan med övergripande mål Därefter utarbetas en Strategisk plan med övergripande mål. Planen innehåller nämndövergripande verksamhetsmål och övergripande ekonomimål. OBS Som ett underlag för kommunens budgetarbete genomförs årligen en omvärldsbevakning kallad OBS (Omvärldsbevakning-Bedömning-Strategi). I OBS identifieras centrala omvärldshändelser med möjlig påverkan på det kommunala uppdraget. Budget Budgeten är kommunens viktigaste styrdokument. I budgeten fastställs vilka ekonomiska resurser som finns tillgängliga och vilka mål som ska uppnås. Från och med 2009 arbetar fastställer Linköpings kommun en budget för de kommande två åren. 13

14 Årets verksamhet Enligt kommunallagen skall kommuner ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning och för ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I Årsredovisningen redovisas ett antal mål för olika verksamheter och en bedömning av hur väl målen har uppfyllts. För en komplett redovisning av mål och måluppfyllelse hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Omsorg Äldrenämnden Mål och måluppfyllelse Måluppfyllelsen inom särskilt boende har ökat under Vid årets slut hade alla, med ett undantag, som ansökt och beviljats vårdboende erbjudits detta. Antalet personer som vårdats med kommunalt betalningsansvar på universitetssjukhuset har varierat under året. Sammantaget har kostnaderna varit lägre än budgeterat. Alla personer som fyllt 80 år under 2009 har erbjudits information om kommunens äldreomsorg genom informationsmöten eller personligt besök. Flera utvecklingsprojekt pågår inom områdena demensvård, rehabilitering, kost, läkemedelsgenomgångar, äldrelotsverksamhet, vårdplanering på universitetssjukhuset och det sociala innehållet i vardagen. För 2009 har satsningar gjorts motsvarande en kostnad på ca 12 mnkr. Antalet personer över 65 år har ökat med cirka 650 personer (2,8 %) under året. Antalet hemtjänstärenden och hemtjänsttimmar har däremot varit relativt konstant under året. Jämfört med 2008 har antalet timmar per brukare minskat. En tänkbar förklaring till detta kan vara att inträdet i äldreomsorgen har förskjutits uppåt i åldrarna, det vill säga man klarar sig utan kommunala insatser själv högt upp i åldrarna. Många anhöriga hjälper och stödjer sina närstående. Detta är oftast ett önskat val av den närstående. För att möta denna utveckling behövs ett lättillgängligt anhörigstöd. Hushållsnära tjänster som innebär skattereduktion har införts. De hushållsnära tjänsterna är ofta samma tjänster som utförs som hemtjänst och skulle kunna påverka behovet av hemtjänstens boservice. Någon minskning av boservicen har dock inte märkts. Under slutet av året öppnades ett nytt vårdboende i Ullstämma med 36 platser. Att följa och mäta kvaliteten i verksamheten har blivit allt viktigare både lokalt och nationellt. Olika undersökningar och jämförelser redovisas på kommunens hemsida. Syftet är att underlätta ett eget val av utförare samt att stimulera till kvalitetsförbättringar. Överlag visar kommunens egna brukarundersökningar goda resultat. De förbättringsområden som framkommer rör framförallt möjlighet till promenader/ aktiviteter samt tillgång till personal. I de nationella brukarundersökningarna som Socialstyrelsen genomför mäts kundnöjdhet genom så kallade nöjdkundindex (NKI). NKI för Linköpings kommun ligger något över genomsnittet i förhållande till riket och jämförbara kommuner. 14

15 Hemtjänststatistik 2009, Äldrenämnden och Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden Mål och måluppfyllelse Uppföljningar och utvärderingar ur ett brukarperspektiv har förstärkts under året vilket har medfört ökat fokus på kvaliteten för den enskilde. Måluppfyllelsen inom de flesta områden är god. Det finns dock några områden där måluppfyllelsen behöver förbättras. Tillgängligheten till sociala stödinsatser inom området individ- och familjeomsorg är hög, men fler föräldrar behöver nås med erbjudande om familjeprogram. För personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är samtliga mål uppfyllda. Flera personer har under året kunnat flytta från en gruppbostad till ett mer självständigt boende med fortsatt personalstöd. Inom hemtjänsten visar måluppfyllelsen brister och förbättringar behöver ske. Det gäller dels målet att akut hjälp ska kunna erhållas inom 20 minuter i tätort och inom 40 minuter i glesbygd och dels målet om att den enskilde ska få hjälp av så få personer som möjligt med hänsyn till vårdbehovet. För att förbättra måluppfyllelsen kommer ett fortsatt utvecklingsarbete att ske tillsammans med hemtjänstutförarna. Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdena funktionshindrade barn och vuxna (LSS-insatser och LASSassistans) samt insatser för personer med utvecklingsstörning är relativt god. Målet att alla som beviljas bostad med särskild service ska få erbjudande inom 6 månader uppfylls inte fullt ut. I vissa fall har det tagit längre tid beroende på brist på platser samt att den enskilde haft behov av boende med särskild inriktning. Målet att kunna erbjuda minst tre personer per år som deltar i daglig verksamhet arbete på öppna arbetsmarknaden är delvis uppfyllt. Under 2009 kunde en person erbjudas anställning på öppna marknaden. Resultaten av genomförda brukarundersökningar visar i stort mycket positiva resultat med en hög grad av nöjdhet. För personer med utvecklingsstörning visar resultaten god uppfyllelse av omsorgsnämndens förfrågningsunderlag och en stor nöjdhet hos brukare och gode män. Under hösten 2009 genomfördes också brukarenkäter inom daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning. Inom de flesta frågeområdena var de som svarade nöjda. Förbättringsmöjligheter finns inom området påverkan och självbestämmande. Synpunkter på för hög ljudnivå framfördes avseende flera dagliga verksamheter. Nya familjebehandlingsmodeller har införts och efterfrågan har varit stor. Vid verksamhetsbesök har familjer uttryckt att de uppskattar stödet de fått. Även när det gäller användande av bedömnings- och upp- 15

16 följningsinstrument inom ungdoms- och missbruksvården har framsteg gjorts under året. Antalet deltagande i familje-/föräldraprogram har dock inte ökat under året vilket varit en målsättning. Under året har fler personer än planerat fått en plats på ett enskilt vårdhem för personer med psykisk funktionsnedsättning. Vid uppföljning av de enskilda vårdhemmen har noterats att boendestandarden inte uppfyller de krav som omsorgsnämnden fastställt för bostäder med särskild service i Linköping. När det gäller att alla som beviljas bostad med särskild service ska få erbjudande inom 6 månader är det viktigt att enskilda personer erbjuds alternativ som motsvarar deras behov och inte enbart en ledig plats. Det finns boenden med olika inriktning och det är viktigt att behålla och utveckla detta för att kunna tillgodose enskildas behov på ett så bra sätt som möjligt. Att kunna erbjuda personer i daglig verksamhet arbete på öppna marknaden försvåras av det rådande arbetsmarknadsläget. Antalet hemtjänstärenden och hemtjänsttimmar har varit relativt konstant under året. Den genomförda brukarenkäten inom hemtjänsten visar mycket hög nöjdhet. Personer under 65 år är dock något mindre nöjda jämfört med de som är över 65 år. Socialnämnden Mål och måluppfyllelse För ekonomiskt bistånd har en viktig målsättning varit att säkerställa att den enskilde får en rättssäker prövning och att medverka till att den enskilde, så långt det är möjligt, blir självförsörjande. Utredningsmetodiken har utvecklats och förtydliganden har gjorts av både riktlinjer och förhållningssätt i beslutsfattande och insatsarbete. För bogruppen är ett av målen att boende i akutboende inte ska vara längre än tre månader. Detta mål är inte uppfyllt. Målgruppen har odefinierade problem av psykisk karaktär och tenderar att bli kvar länge i akutboende. Ett fortsatt intensivt rekryteringsarbete är nödvändigt för att kunna erbjuda utsatta barn bra familjehemsalternativ. Det är viktigt att ha tillgång till flera alternativ för att så bra som möjligt matcha barn och familjer för att uppnå goda resultat. Fler familjehemsalternativ leder också till kortare placeringstider hos jourfamiljer. Behovet av familjehem kommer sannolikt att vara större framöver. När det gäller ensamkommande flyktingbarn så kommer även en del av dem vara i behov av familjehem. Sedan flera år tillbaka har Länsstyrelsen gett Socialnämnden allvarlig kritik för att inte uppfylla lagens krav på utredningstider gällande barn som far illa. Angående lagens krav på fyra månaders handläggningstid i barnavårdsärenden, så har socialkontoret under 2008/2009 mer än halverat antalet pågående utredningar och även de som pågått längre tid än fyra månader. Bekymren med långa utredningstider har koncentrerats till barn- och familjegruppen. Skälen till att utredningstiderna har varit långa på barngruppen är att hänföra till bland annat hög arbetsbelastning i kombination med psykiskt påfrestande arbetsuppgifter samt en tidigare osedvanligt hög personalomsättning. Under år 2009 har arbetsgruppen fått resursförstärkning med tre årsarbetare, men arbetsbelastningen är fortsatt hög. Det positiva är att personalomsättning och sjukfrånvaro har minskat radikalt och därför starkt bidragit till att effektiviteten blivit bättre. Inom avdelningen för äldre och funktionshindrade är handläggningstiderna fortfarande för långa. Den så kallade Linköpingsmodellen innebär ett långsiktigt arbete för att hitta bra arbetsmodeller för arbete med flyktingar och invandrare som har stått länge utanför arbetsmarknaden och som behöver särskilda insatser för att kunna närma sig arbetsmarknaden med egenförsörjning som mål i nästa steg. Samverkan med Stadsmissionen har för 2009 resulterat i att försörjningsstödstagare från den grupp som bedöms stå allra längst bort från arbetsmarknaden har fått möjlighet att utvecklas och sysselsättas i kombination med stöd för att sedan kunna få ordinarie anställning. 16

17 Ett arbete har påbörjats tillsammans med kommunjuristen och lokalstrategen för en övergång till hyresgarantier istället för andrahandskontrakt. En förutsättning för att det ska kunna genomföras är att garantier om boendestöd finns och kan utlovas till fastighetsägarna om problem uppstår. Under hösten 2009 påbörjades ett arbete med att skapa metoder för att arbeta effektivt tillsammans med polisen avseende ungdomar som begår brott första gången. Nya metoder och öppenvårdsinsatser för att minska placeringar i såväl familjehem som på institution kommer ha ett fortsatt starkt fokus. Ekonomiskt bistånd Hushåll med ekonomiskt bistånd/månad exkl. flyktingar varav nya hushåll Antal flyktinghushåll med ekonomiskt bistånd Utbetalning kronor/hushåll/månad Antal lägenheter med andrahandskontrakt i genomsnitt per månad Antal hushåll i kö för lägenhet Utbildning Barn- och ungdomsnämnden Grundskola och särskola Ett av de viktigaste målen är att öka språkförståelsen för alla barn. De olika tester som används för att mäta resultat har kompletterats och utvecklats under året. Därigenom kan konstateras att de yngre elevernas språkutveckling ligger på samma nivå som tidigare år. Detta är positivt eftersom andelen nyanlända barn och elever med annan etnisk bakgrund än svensk ökat. Andelen elever i förskoleklass med annat modersmål än svenska var ,9 % och har ökat till 18,6 % hösten Flickorna fortsätter att prestera bättre resultat än pojkarna. Andelen elever som klarat läroplanens mål i ämnena engelska, svenska och matematik i årskurs 5 har ökat. 91 % av eleverna klarar kravnivån, vilket är en ökning med 2 procentenheter på ett år. Fler flickor än pojkar klarar kravnivån. För att nå målet att alla elever som slutar grundskolan ska ha behörighet till ett nationellt program på gymnasieskolan återstår fortfarande en hel del att göra. Grundskolorna i Linköping underpresterar fortfarande något jämfört med förväntat resultat enligt Skolverkets SALSA-tal 2. Resultaten mellan och inom skolor varierar relativt kraftigt andelen obehöriga varierar mellan 1,1 % av eleverna till 19,5 %. Genom sommarskolan har procentandelen elever med godkända betyg höjts med knappt 2 procentenheter. Meritvärdet för eleverna i de kommunala skolorna har ökat något sedan föregående år, från 203,3 till 205. Flickornas meritvärde har ökat från 213,6 till 217,7. Pojkarnas resultat ligger kvar på 194. Dessa resultat ligger nu över medelvärdet för samarbetskommunerna. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan i Linköping ligger över genomsnittet för Östergötland. De nationella proven i årskurs 9 visar sedan 2008 på 2 Med analysverktyget SALSA kan kommuners och skolors samlade betygsresultat bedömas i ett riksperspektiv. Genom att ta hänsyn till skolors elevsammansättning kan kommuner och skolor få en ny utgångspunkt för diskussion och analys av skolors förutsättningar, processer och resultat. Betygsresultaten presenteras för fristående och kommunala skolor med årskurs 9. (Källa 17

18 en förbättring av resultaten i svenska och matematik och en svag försämring i engelska. Flickor har högre betyg än pojkar i alla ämnen utom Idrott och Hälsa. Antalet elever med utländsk bakgrund ökar i grundskolan. År 2006 var andelen elever ca 16 %. År 2009 hade andelen ökat till 18,4 %. Nyanlända elever har generellt en lägre kunskapsnivå nu än tidigare. Många av dessa elever har ingen eller bristfällig skolgång och en stor del av de senast anlända är analfabeter. Fler elever med utländsk bakgrund kräver därför större resurser genom hela skolsystemet för att nå målen. De totala resultaten skall ses mot denna bakgrund. För att höja elevernas resultat kommer stödet för det strategiska analysarbetet att förstärkas. Stödet skall ges till skolområdeschefer och direkt till rektorerna. IT-stödet ska utvecklas och resultat och jämförelsematerial ska göras mera lättillgängligt via nätet. Ett positivt och effektivt stöd i arbetet mot bättre måluppfyllelse och högre resultat är satsningen på skolbibliotek. Denna satsning kommer att fortsätta. Lärartätheten har ökat något i kommunen. Lärartätheten var för läsåret 2008/09 8,2 lärare per 100 elever. Lärartätheten i riket ligger på 8,4 lärare per 100 elever. När det gäller andelen lärare med pedagogisk utbildning ligger Linköpings siffra på 92 %. Andelen behöriga lärare i Linköping har ökat. Linköping ligger över snittet hos de sex samverkanskommunerna (87 %). Kontinuerliga attitydundersökningar visar att föräldrar och elever sätter högt betyg på tryggheten i skolan. Arbetsron upplevs dock kunna förbättras. I årets kvalitetsredovisningar kan man se en klar förbättring jämfört med föregående år. Arbetet med seminarier och försvar och opposition gällande skolornas redovisningar i kombination med en ny och tydlig struktur för skolornas redovisningar har upplevts mycket positivt och troligen bidragit till det förbättrade resultatet. Mångfaldsarbetet har stärkts under året. En tydlig struktur för mottagandet av flyktingelever med flera har utvecklats. Varje familj och individ möts och en individuell bedömning gällande placering görs. Språkverkstäder har startats vid de enheter som har en hög andel elever med annan etnisk bakgrund. Totalt antal grundskoleelever som studerar på kommunala och fristående skolor Antal elever varav i fristående skolor Förskola Förskolebarnens språkförmåga ligger på en relativt konstant nivå jämfört med tidigare år. Linköpings kommun har under de senaste åren tagit emot många nyanlända barn med annan etnisk bakgrund än svensk. Att testresultaten ligger på en konstant nivå bör tolkas så som att de insatser som görs i förskolan när det gäller språkutveckling har god effekt. Den senaste forskningen visar att förskolor som arbetar strukturerat och genomtänkt utvecklas positivt och ger barnen bättre förutsättningar medan förskolor som inte gör detta försämrar sina resultat år efter år. 18

19 Mot denna bakgrund är det angeläget att hitta modeller för att mäta olika förskolors och barns samlade resultat och prestationer. Personaltätheten i förskolan har minskat något sedan föregående år. I genomsnitt var 5,4 barn inskrivna per årsarbetare i oktober Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning var hösten % att jämföra med 57 % i kommungruppens större städer. För hösten 2009 är siffran 52 %. När det gäller personalens utbildningsbakgrund avviker Linköping påtagligt och negativt. Om det är rimligt att anse att högre och anpassad utbildning positivt påverkar förutsättningen till goda resultat med barn och elever så finns all anledning att ytterligare förändra dessa siffror. Utveckling av såväl värdegrundsarbete som jämställdhetsarbete fortsätter. Genom olika fortbildningsinsatser blir personalen mer kompetent och medveten kring dessa frågor. Föräldrar ger högt betyg till förskoleverksamheten i de återkommande attitydundersökningarna. Som förälder känner man sig lugn och trygg under dagen då barnet är på förskolan. Indexvärdet på denna fråga är 93,3 på en 100-gradig skala. Detta värde är att betrakta som mycket högt. Under året har 530 nya förskoleplatser tillskapats. Samtidigt har ett antal små förskolor kunna stängas. Totalt antal barn i förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Det är viktigt att skolbarnsomsorgen blir ett komplement till skolverksamheten, men detta kan endast klaras om dessa verksamheter knyts närmare varandra såväl lokalmässigt som personalmässigt. Personaltätheten har ökat något. Under oktober 2009 hade Linköping 18,1 barn inskrivet per årsarbetare. Detta är en högre personaltäthet än i jämförelsekommunerna. Däremot har personalen i Linköping en lägre utbildningsnivå jämfört med jämförelsekommunerna. De kommunala fritidshemmen har dock en högre utbildningsnivå än de enskilt drivna. För att klara att driva verksamhet mot de nationella målen krävs en generellt sett högre utbildningsnivå än idag. Barn och föräldrar visar genom attitydundersökningar att de är nöjda med verksamheten Antal barn i skolbarnsomsorg

20 Ungdoms- och fritidsuppdraget Nämnden har fattat beslut om ett nytt verksamhetsuppdrag som bland annat innebär tydligare behovsanpassning av öppettider, ökade möjligheter för fritidsverksamhetens personal att möta ungdomarna på skoltid, en tydligare koppling till högstadieskolorna samt prioritering av ungdomar i socialt utsatta situationer. Genom attitydundersökningar kan konstateras att ungdomarna säger sig vara nöjda med det utbud av aktiviteter som finns. Vårdnadsbidraget Antalet som använder sig av vårdnadsbidraget har ökat. Andelen nya ansökningar ligger på ca 17 per månad medan antalet utbetalningar ökat från 69 i snitt per månad under 2008 till 117 under Intresset för vårdnadsbidraget har ökat under Familjerna ansöker om längre perioder i snitt ca 8 månader. Bildningsnämnden Antalet elever i gymnasieålder har ökat fram till 2009, därefter kommer antalet elever successivt att minska med cirka 20 % fram till för att sedan åter långsamt öka. Efter en relativt kraftig expansion av fristående gymnasieskolor under perioden görs bedömningen att ökningen av antalet fristående gymnasieskolor kommer att mattas av och att andelen elever på fristående gymnasieskolor troligen stabiliseras runt 30 %. I Linköping finns det under innevarande läsår sex kommunala och elva fristående gymnasieskolor. Gymnasieskolan Målen är uppnådda för: Öka andelen elever som slutför gymnasieutbildning med grundläggande behörighet och med goda resultat. Eleverna har förbättrat sina studieresultat. Måluppfyllelsen är förbättrad jämfört med föregående år när det gäller fullföljda studier och grundläggande behörighet. Måluppfyllelsen är oförändrad jämfört med föregående år när det gäller genomsnittlig betygspoäng. Måluppfyllelsen är i båda fallen högre än i riket och i jämförbara kommuner. Öka andelen behöriga lärare samt öka andelen lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i. Måluppfyllelsen är högre än i riket och i jämförbara kommuner. Andelen elever som upplever arbetsro i skolan ska öka. Lyfta fram perspektivet av entreprenörskap och företagande inom gymnasieskolans program på samtliga gymnasieskolor i Linköping och manifestera detta på lämpligt sätt. Kontakt mellan gymnasieskolans program och högskolan och arbetslivet ska ingå i utbildningen på alla program. Målen är delvis uppnådda för: Fungerande programråd ska tillskapas på samtliga program. Programråd finns på samtliga program men på 3-4 program är inte programråd aktiva. Noteras bör att enligt den kommande Skollagen blir programråd obligatoriska endast för yrkesprogram. Öka forskningsanknytningen av gymnasieskolans program. Antalet lektorer och deltagare i Forskarskolan är lika många som Målen är inte uppnådda för: Förbättra elevernas närvaro och ta fram åtgärdsprogram för detta. Enligt frånvaroregistreringen i Extens har den genomsnittliga frånvaron under läsåret ökat jämfört med föregående läsår från 11 % till 12 %, men uppgifterna är osäkra på grund av säkerhetsproblem i systemet. Införa en modern och flexibel lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen är ännu en försöksverksamhet och ambitionen är att minst hälften av lärlingsplatserna ska fyllas. 20

21 Gymnasiesärskolan Målen är uppnådda för: Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram ska öka. Öka andelen behöriga lärare. Målet är inte uppnått för: Öka andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete efter avslutad utbildning. En nyinrättad tjänst har placerats på Jobbtorget i syfte att öka antalet elever som är i arbete efter genomgången gymnasiesärskola. Vuxenutbildningen Målet är uppnått för: Utbudet av yrkesinriktad gymnasial utbildning ska öka. Andelen yrkesutbildningar är cirka 50 % och det är några % högre jämfört med föregående år. Målet är delvis uppnått för: Vuxenutbildningen ska ge alla som så önskar grundskole- och gymnasiekompetens samt behörighet för högskolestudier. Målet är inte uppnått för: Öka andelen behöriga lärare samt öka andelen lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i. Att måluppfyllelsen sjunkit för det sistnämnda målet beror på att vuxenutbildningen i allt högre grad består av yrkesutbildningar där det ofta är brist på behöriga lärare. Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar Målen är inte uppnådda för: Andelen personer som kommer i egenförsörjning genom bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser ska öka. Andelen nyanlända flyktingar i de yrkesaktiva åldrarna, som efter introduktionen arbetar, deltar i arbetsmarknadsinsatser eller studerar ska öka. Öka andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete efter avslutad utbildning (gemensamt mål med gymnasiesärskolan). Förklaring till de sämre resultaten kopplas till det allmänna konjunkturläget samt att de som anvisats från socialkontoret har en mer komplex problematik och därmed står längre från arbetsmarknaden än tidigare. Totalt antal gymnasieelever som är folkbokförda i Linköping 21

22 Kultur- och fritidsverksamhet Kultur- och fritidsnämnden Mål och måluppfyllelse Det ska finnas ett högt och kvalitativt kulturutbud, utveckling av nya och redan befintliga mötesplatser för unga samt en god tillgänglighet till anläggningar för att tillgodose medborgarnas behov av rekreation och fysisk aktivitet. Nya mötesplatser har planerats inför 2010 såsom Arbis, vilket är en ny mötesplats för unga. Ett sportcafé i Sporthallen har planerats inför 2010 tillsammans med ungdomar från Anders Ljungstedts Gymnasium. Genom det stora utbudet av anläggningar kan nämnden erbjuda många möjligheter för att tillgodose både föreningslivet och enskilda medborgares behov av fysiska aktiviteter. Besöksiffrorna vid Tinnerbäcksbadet har ökat, vilket troligen beror på den uppvärmning av badsjön som genomfördes sommaren Måluppfyllelsen är god eller mycket god. En fortsatt utveckling av Gamla Linköping, Valla Fritidsområde och Vallaskogen är prioriterat. Genomförandet av det idrottspolitiska programmet har påbörjats. Arbetet har påbörjats i syfte att nå målet Sveriges idrottskommun En ny utomhusarena för friidrott kommer att anläggas i direkt anslutning till Friidrottens hus i Campus Valla. Upphandling avseende ny fotbollsarena har pågått och ett utredningsuppdrag angående en ny ridsportanläggning uppdrogs till kontoret under slutet av året. En enkät riktad mot barn och unga i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet med syfte att kartlägga ungas livsstilar har genomförts. Resultatet kommer att vara underlag vid planering av framtida ungdomssatsningar. Samhällsbyggnad, samhällsplanering, kollektivtrafik m.m. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 3 Mål och måluppfyllelse Förutsättningar för utveckling och tillväxt Linköpings innerstad ska upplevas som ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum. Målet, som är ett långsiktigt mål, är delvis uppfyllt Ca 60 % av medborgarna är nöjda och 5 % är missnöjda med utformningen av gator och torg i Innerstaden. Över 70 % är nöjda och ca 5 % missnöjda med parker och grönområden i Innerstaden. Över 70 % anser också att det är enkelt att promenera i Innerstaden. Mindre än 5 % är missnöjda med framkomligheten till fots. Mindre än 50 % är nöjda och ca 15 % missnöjda med renhållningen. Ett tryggare Linköping Detaljplaner för bostäder, inklusive 400 kommunala styckehustomter ska antas under 2009 och Målet är delvis uppfyllt Under 2009 och 2010 bedöms detaljplaner för drygt bostäder antas, varav ca 200 styckehustomter. En planreserv på 400 bostäder ska byggas upp under planperioden. 3 Procenttalen är hämtade från Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens medborgarenkät

23 Målet är uppfyllt Aktuella byggrätter var i början av planperioden sammanlagt ca för bostäder. Vid årsskiftet finns det sammanlagt ca Med nuvarande utbyggnadstakt i kommunen samt utifrån pågående planarbeten och väntade resultat av dessa beräknas det finnas sammanlagt ca i slutet av planperioden. Medborgarna ska uppleva att den offentliga miljön som Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden förvaltar är trygg och säker. Målet är delvis uppfyllt Ca 60 % är nöjda med hur tryggt det är att vistas utomhus i det egna bostadsområdet kvälls- och nattetid, medan 20 % är missnöjda. Ungefär lika många är nöjda som missnöjda med tryggheten på gator och torg i Linköpings, det vill säga ca 30 %. Ca 15 % känner sig trygga kvälls- och nattetid i innerstadens parker medan knappt 50 % känner sig otrygga. Minst 87 % av cyklisterna ska vara nöjda med sin cykelupplevelse på kommunens cykelvägar. Målet är uppnått Ca 75 % av medborgarna, som har en åsikt om Linköping som cykelstad, är nöjda eller mycket nöjda. Andelen döda och svårt skadade i trafiken på kommunens gator och vägar ska minska med minst 7 % under mandatperioden. Målet är uppfyllt Jämfört med 2006 har andelen döda och svårt skadade minskat med 54 % och nära 7 procentenheter. Under 2009 var dock antalet dödade på det kommunala vägnätet högt då fem personer dödades i trafikolyckor. Ett företagsammare Linköping Under 2009 och 2010 ska detaljplaner antas för minst 80 ha mark för verksamheter. Målet bedöms vara uppfyllt Ett friare Linköping Tillgängligheten till tätortsnära natur och kommunala naturreservat ska vara god. Målet är delvis uppfyllt Drygt 65 % är nöjda med möjligheten att ta sig till natur nära sin bostad, och endast 5 % är missnöjda. Drygt 50 % anser sig nöjda med möjligheten att ta sig till något av kommunens naturreservat, medan ca 5 % anger att de är missnöjda. Ett grönare Linköping Blomsterutsmyckningar, novemberljus och andra försköningar och evenemang ska upplevas som positiva av medborgare och besökare och bidra till att göra Linköping attraktivare och tryggare. Målet är uppnått Drygt 80 % är nöjda eller mycket nöjda med blomster- och ljus-arrangemang i Innerstaden. Knappt 80 % är nöjda med vinterljus/novemberljus. Minst 87 % av besökarna ska vara nöjda med sin vistelse i kommunens parker och grönområden. Målet är delvis uppfyllt Drygt 70 % är nöjda eller mycket nöjda med parker och grönområden i Innerstaden. Endast 4 % är missnöjda. 23

24 Kollektivtrafiknämnden Mål och måluppfyllelse Ett grönare Linköping Under 2009 och 2010 ska antalet resor i den allmänna kollektivtrafiken öka till minst Målet är uppfyllt Under år 2009 har totalt resor genomförts inom den allmänna kollektivtrafiken, av dessa resor är inom tätortstrafiken. Detta motsvarar en ökning med 2,6 % inom tätortstrafiken eller en ökning 1,5 % inom hela den allmänna kollektivtrafiken. Under 2009 ska andelen färdtjänstresenärer i den allmänna kollektivtrafiken öka jämfört med Målet är delvis uppfyllt Av de tillfrågade färdtjänstresenärerna i Svensk Kollektivtrafiks barometer för anropsstyrd trafik (AnBaro) är det 26 % som någon gång under 2009 har åkt i den allmänna kollektivtrafiken. År 2007 var andelen 30 %. En förklaring till varför målet inte har uppnåtts tros ligga i att färdtjänstresenärer inte ser Områdesbussarna som allmän kollektivtrafik. Under 2009 har antalet färdtjänstresenärer som nyttjat Områdesbussarna ökat kraftigt vilket dock inte syns i statistiken från AnBaro. Ökningen uppgår till ca resor. Detta gör att målet bedöms som delvis uppfyllt. Ett tryggare Linköping Under 2009 och 2010 ska antalet elever och föräldrar som upplever skolskjutsen som trygg och säker uppgå till minst 90 %. Målet är delvis uppfyllt 2009 Enkätundersökningen visar för 2009 att 88 % som åker upphandlad skolbuss eller allmän kollektivtrafik instämmer i att skolskjutsen upplevs som trygg och säker. Motsvarande siffra för 2008 var också 88 %, Siffran för 2009 är hög med tanke på att de nya skolskjutsavtalen för den upphandlade skolskjutsen gått i drift under året. Under 2009 och 2010 ska minst 90 % av de resande i den särskilda kollektivtrafiken uppleva sin resa som trygg och säker. Målet är uppfyllt Under 2009 upplever 90 % av de resande i den särskilda kollektivtrafiken sin resa som trygg och säker. Kollektivtrafik Antal påstigande i tätortstrafiken Antal beställda färdtjänstresor Genomsnittskostnad/färdtjänstresa 148 kr 157 kr 173 kr 166 kr 161 kr 24